Diktatorn» i Hökarängen

»Det är en mänsklig rättighet att ha ett lokalt bryggeri, ett eget bryggeri där man bor!»

Strax söder om Stockholm ligger fyrtiotalsförorten där Fredrik Tunedal huserar. Vi hinner knappt lämna Stockholm och få upp styrfarten innan vi svänger in i Hökarängen. Hökis har inte alltid haft ett gott rykte, men Fredrik menar att saker håller på att förändras. –Jag gick i Gubbängsskolan, men hälften av mina polare hamnade i Hökis och blev lite tuffare, det är lite mer rough här. Men nu bubblar det här ute, en massa kreativa människor flyttar hit, det är som alltid med gentrifieringen, alla generationer måste hitta sin plats, det kommer att bli jävligt cool här. Bänkalkisölen har numera fått konkurrens av hantverksöl. PangPang Brewery ligger i en lokal där det tidigare fanns en videobutik. Förutom tankar, kärl och annan utrustning finns här en Lemondcykel längs den helkaklade väggen, en bullig Frigidairekyl fylld med öl förstås, en gammal tygsoffa, en bänk fylld med etiketter, flaskor och prylar, industrilampor som hänger från taket. Den nya neonskylten över ingången sprider ett rött ljus som reflekteras i snön utanför fönstret. Inne från kylrummet doftar det malt. Längre in i lokalen står Fredrik lutad över buteljeringsmaskinen och fyller på fyra flaskor samtidigt. Han gör 25000 liter öl om året här. Ensam. –Allt som är jobbigt på riktigt, det måste jag göra, det kan jag inte lämna iväg. Det är ju det som gör PangPang unikt, säger han och visar runt bland säckar och tankar. Kornet kommer delvis från Sverige men främst från Finland där det också är mältat. Humlet kommer från usa och Nya Zeeland. –Det är det här som är att göra bärs, en del säger att det handlar om att komma på ett recept, men tjena liksom, det är varenda

Fredrik Tunedal på PangPang Brewery. sekund, från det att du mäskar in till den hamnar på flaska, ja till och med efter att den hamnar på flaska bevakar man ölen, det är hela vägen.

För att förklara vad han menar visar han hur bryggningen går till. –Här är kokkärlet, här mäskar jag, här blandar jag malt och vatten i en exakt temperatur på en tiondels grad för att få den utjäsningsgrad som jag vill ha. Sen flyttas det över hit och kokas, sen kyler man det innan det hamnar här borta i jästankarna. Efter koket skickas vörten genom en vattenvärmeväxlare, 101-gradig vört och åt andra hållet skickas niogradigt kallvatten som kyler ner vörten. Sen fortsätter vörten ner till jästankarna. När det kommer i jästanken hamnar det i det här primärjäsningsrummet i kylrummet. Nio hundra kilo drar jag in över tröskeln. Här inne kontrollerar jag temperaturen hela tiden. När det har jäst klart hamnar ölet i lagringsrummet. När allt är klart kopplar jag tanken inifrån lagringsrummet hit till buteljeringsmaskinen. Jag gör en låda, sju liter eller 24 flaskor, var femte minut. Det tar sin lilla tid, det är Puttin’ in hours.

–Om man vill göra det här men inte tycker om att jobba, ja då finns det ju andra sätt att få ut en öl med sitt namn på, det har det ju funnits i hundratals år. Det är säkert mer lönsamt och framförallt mycket mer bekvämt. Nu ska jag ge ut en ny batch. Jag har investerat jättemycket tid, flera år, jag har lån, jag har inte tagit ut nån lön–extremt mycket hänger på detta–och jag har bara mig själv att skylla på. Den nervositeten är en fysisk känsla av total dödsångest. Men sen har man belöningen som det innebär även om inte gemene man fattar vad som ligger bakom, hur sjukt det är att göra det här. När det är en person som är ytterst ansvarig, som får ta skiten när det smäller, då tror jag det blir riktigt bra. Inte för att jag förespråkar nån slags diktatur, inte på ett globalt plan, men på ett lokalt, minimalt plan–här i Hökarängen. Fredriks nya projekt är en medlemsbar. –Folk som gillar PangPang och annan hantverksöl ska kunna komma hit och dricka experimentöl härifrån och från andra brygge-

Det går också bra att sabrera en öl–om man vet hur man gör.

rier som jag gillar. Det ska vara en medlemsklubb för de som är dedicated och vill vara med och bygga upp den. PangPang är ett företag och en arbetsplats men framförallt är det en lekplats för mig. Att bara leva är inte skoj, det finns inget egenvärde i att bara existera, man måste skapa nånting. Det är ingen annan som skapar det åt dig, utan det är bara man själv som gör det. Det är egentligen den enda indelningen man kan göra mellan människor, inte i klass eller kön eller nåt annat, utan förmågan att skapa sina egna förutsättningar för att ha skoj. Jag har ju inte haft skoj ännu men jag hoppas kunna ha det i framtiden.

Drömmen med bryggeriet är att det ska bli en experimentverkstad förklarar Fredrik och visar en rostmaskin. –Jag tror att jag är det första bryggeriet i världen som har en rost. Jag fick den av Stockholms Roast, som har rosteri i Jordbro, och experimenterar varje lördag. Vi ses och så blir vi väldigt väldigt berusade och så rostar vi malt och försöker ta fram nånting som ingen annan har smakat tidigare.

Pale Ale Puttin in Hours är PangPangs

Buteljeringsmaskinen klarar 24 flaskor på fem minuter. Fredrik gör allt för hand.

första öl, en Pale Ale på 5,5%. Den utgår från en av de första ölen som Fredrik började brygga, både smakmässigt och visuellt, och med sin karakteristiska noirestetik växte den fram från de första trevande försöken. –Jag gillar det där lite mörka och våldsamma. Det ska vara lite hårdkokt, samtidigt finns det humor i det, det är ju inte överdrivet seriöst, liksom. Namnet är det lite likadant med. Det finns en koppling till bildspråket, det explosiva, men det har också att göra med känslan av bejakandet, nu gör vi det här, pangpang!

Allt började när han jobbade på restaurang Elverket. –De hade ölen Flying Dog, jag tyckte det var så jävla ballt, dels hur den smakade, dels kombinationen med det visuella språket. Wow kan man göra så här, kan man leka såhär mycket!

Fredrik fastnade, började brygga hemma och på olika krogar där han jobbade fick han experimentera i restaurangköket. Ganska omedelbart när han började brygga insåg han att han ville göra business av det. –Jag tyckte att jag gjorde bättre öl än nån annan, det finns säkert andra som också kan göra det bättre än det som finns, men det är ju ingen som gör det. Så gör man det, och så blir det bra–om man bara pallar. Kreativt finns inga begränsningar, jag skulle kunna ge ut två hundra öl i veckan.

På nävarna har Fredrik bokstäverna Pang tatuerat. Bryggeriet finns ingraverat i huden, men också i generna och i blodet. –För hundrafemtio år sedan hade jag en släkting som jobbade som bryggare och som dog i bryggprocessen. Jag har alltid trott att det bara var en skröna, men så började jag forska i det och ringde hembygdsföreningen i Karlshamn och fick tag i en person som hittade min släkting. På hans dödsattest stod det; Bryggare John Svensson, avled efter skållning i bryggkärl. Så jag är nog ämnad att dö här ute, utan cred och utan pengar men med mycket stolthet.

När Fredrik forskade i sin historia visade det sig att han hade en släkting som, enligt dödsattesten, »avled efter skållning i bryggkärl».

Attityden i designen av etiketterna är mycket viktig för varumärket PangPang, även den lokala ankytningen.

–Det ska vara lite hårdkokt, samtidigt finns det humor i det, säger Fredrik.