Från jeansnörd till bryggare

»Att gå in på en bar och beställa en stor stark är som att gå in i en klädaffär och säga att jag vill ha kläder.»

Har man koll på etiketten hittar man till bryggeriet. Vi har det, så därför sveper vi genom gamla goa Majorna och landar snart nere vid vattnet. Bryggeriet ligger i Sockerbruket nere vid Älvsborgsbron som svävar över Göta Älv. Carnegies gamla lokaler låg här i närheten, nu förs bryggeritraditionen vidare med ambitionen att erövra världen. Bryggerihundarna Nelson (bulldog) och Cookie (amstaff) hälsar oss välkomna när vi knackar på. Kulörta lampor leder mot en liten bar i ena hörnet av lokalen. Norah Jones mjuka stämma verkar lugna hundarna, de lägger sig snart tillrätta och lyssnar. Längre in i lokalen finns bryggverket, där inne hör vi att det är betydligt mer ös. Beerbliotek grundades av Adam Norman från Australien, Richard Bull från Nya Zeeland, Darryl de Necker från Sydafrika och svenske Anders Hedlund. En brokig skara som sammanstrålat på västkusten för att göra hantverksöl–hur kommer det sig?

»Idén är att brygga mindre batcher, den ölen vi brygger idag kanske vi aldrig brygger igen»

–Vi hamnade i Sverige på grund av kärleken, precis som alla andra, skrattar Darryl. Adam och Richard har ett kafé inne i stan, de hade också en dröm om att starta ett bryggeri, Darryl hade en dröm om att dra igång och driva ett företag. Man flyttade in i lokalen i december, sen dess har det gått fort. –Det är många som är glada över att det

Sydafrikanen Darryl de Necker hittade kärleken i Göteborg. Darryl bloggar om denim–när han inte bloggar om vin och mode och brygger öl förstås– och drar paralleller till jeansvärlden.

finns ett bryggeri här igen. Nu har vi gjort fyra öl, den femte är i flaskan och den sjätte har vi buteljerat idag. Men vi ska inte bara brygga, vi ska ha band in the brewery, vi ska ha folk här, det ska bli jättemysigt. I framtiden hoppas vi ha licens och mat och öppet för alla. Beerbliotek skiljer sig från många andra bryggerier eftersom de lanserar sin öl utomlands, man vill sprida den till hela världen, även om man också förstås är lokal. –Vi har bryggt en porter nu som vi bara säljer på ställen i stan som har ostron. Vi pratar också ofta om frukostöl, det finns jättemånga bra ölsorter som man kan dricka till frukost. Bacon and eggs och stout är bra. Stout och omelett är lysande, det blir så mycket smaker!

Beerbliotek gör hantverksöl, men man kallar sig för ett small batch brewery. –Idén är att brygga mindre batcher, den ölen vi brygger idag kanske vi aldrig brygger igen. Och även om man gör samma öl så blir det ju inte exakt samma. Alla våra flaskor är levande, ingen filtrering, ingen pastörisering.

Darryl ser de små nya hantverksbryggerierna som en del i en rörelse, en ny våg av

– Black Ale Chilli passar till ostron, vi vill att man ska diskutera vilken mat som passar, säger Darryl.

bryggare som gör saker tillsammans. –Vi hjälps åt, ska vi åka nånstans tar vi med ett fat från nån av de andra här i stan, vi har släppt två öl tillsammans med All In, det har aldrig hänt tidigare att två bryggerier har släppt två öl tillsammans, samtidigt. If we are gonna pick our fights, är det inte med de andra småbryggarna, deklarerar Darryl.

Beerblioteks första öl var Black Ale Chili. Bryggare Adam berättar hur man tog fram den: –Just i denna har vi thailändsk chili som vi torkar själva. Vi hade torkat chili hemma i kylskåpet och då tänkte jag; vi gör en chiliöl, en black ipa, fast med chili. Den här gjorde vi fyra, fem gånger hemma som hembryggare –det är ett av väldigt få recept som vi har testat länge som hembryggare och som nu blir en öl. Vi köper chilin på en kinesisk butik på Första Långgatan, nära Järntorget. Den har en bra balans mellan frukten och hettan. Efter fem minuters uppvärmning kickar det till. Den passar perfekt till marinerade revbensspjäll. –Den går också bra till ostron. Vi diskuterar mat jättemycket. Vi vill ha en utbildningsprocess där man ska diskutera vilken mat man ska ha utifrån ölen, inflikar Darryl.

Att ölkulturen ändrats bara det senaste året är glasklart menar de. –Jag såg en gammal dam på systembolaget, hon gick så långsamt där bland raderna av öl och mumlade »vad var det nu, jo det var ipa». Hon visste ingenting om etiketten, om ölen, men hon visste att hon ville ha en ipa. Det hade inte hänt för två år sedan. Namnet Beerbliotek kommer just från idéen att bryggeriet ska vara ett ställe dit man kan gå för att lära sig något, för att utbilda sig. Det är också därför vi vill skriva på etiketterna vad det är

En av bryggerihundarna, bulldogen Nelson, hälsar oss välkomna när vi knackar på.

för något i flaskan. Vi vill visa vad det är för humle, vad det är för malt. –När man dricker vin så pratar man om vin, det har man alltid gjort. Tidigare när mina kompisar drack öl så pratade de om rugby eller ishockey. Nu när de dricker öl, så pratar de om öl.

Darryl bloggar om denim (när han inte bloggar om vin och mode och brygger öl förstås) och drar paralleller till jeansvärlden. –Min gissning är att det kommer att finnas fyrahundrafemtio bryggerier i Sverige om några år. Grejen just nu är att nu kan svenska bryggerier matcha den öl från andra länder som folk har smakat. Bryggerierna är som bagerierna, de fanns i varje kvarter på sextiotalet, nu kommer även brödbodarna tillbaka. Sen är det ju också känslan av att hitta ölen på det lokala bryggeriet och att hitta sin egen stil. För visst är det konstigt, om man går in i en klädaffär och säger »jag vill ha kläder», det är som att beställa en stor stark. Att gå in utan att bry sig om stilen, märket eller var kläderna kommer ifrån. Det där är jättekonstigt. Beerbliotek har gått ännu längre, de samarbetar med ett lokalt jeansföretag som specialdesignat arbetskläderna. Det finns speciella behov när man brygger öl, vanliga kläder fungerar inte lika bra, menar de.

Inne i bryggdelen står en rågipa, travar med key kegs som är hundra procent återvinningsbara, lätta och enkla att hantera. Att skicka tunga fat är ingen framtid. När faten kommer hem, om de kommer hem, är de skitiga och svåra att rengöra, förklarar Darryl. På övervåningen travar med malt och humlesorter. Humle som Big ipa och Galaxy Pacifica, Colombus Hops, Styrian Bobek, Centennial, Cascade, Amarillo. Lite längre

Nelson Sauvin Double IPA Nelson Sauvinhumle är mycket uppskattad för sina vin- och tropiska fruktkaraktärer. De har också använt Centennialhumle för att ge lite citrussmak.

Pale Ale Chinook Centennial Denna lättdruckna Pale Ale är perfekt för den svenska våren. Strävt och torrt, glädje!

bort står Adam och krossar malt. Maltsäckar med Chocolate Wheat och Smoked Barley Malt med dofter från torrt och torftigt till kaffefylligt.

Hur arbetar ni fram idéerna till ölen, får ni inspiration av att dricka andras öl? –Jo, öl har vi ju druckit, säger Adam. Vi provade åttio olika sorter under en helg i Holland när vi var iväg senast. Men idéer… man vet ofta vad man gillar för öl, jag tycker exempelvis ofta att amerikanska ipor blir för bittra jämfört med den alkoholhalt de har. Jag tycker de är goda, men det blir för torrt och bittert. Där har jag en liten guide, okej, jag gillar typen, jag gillar stilen, men hur ska jag göra sen? Alla använder amerikansk humle. Förutom de som använder engelsk ipa eller lager kanske. Men det finns så många andra trevliga sorter. Bobek, Pearl, även Northern i mindre mängder. De kanske inte har den citruskaraktär som så många är ute efter nuförtiden, men de är intressanta i rätt öl. Vi gnider humlen, en Pacifica från Nya Zeeland, som Adam lägger upp framför oss mellan fingrarna och drar in den friska doften. Adam och Darryl skulle kunna prata hur länge som helst om humlen, malten, ölen, jeansen och framtiden. Det här är ju bara början. –Vi lägger ner en massa tid, men tid kostar inget. Det vi håller på med är större än vad vi tror!