2.1 Tvex-utveckling 2009-2014

Helsingfors universitet har ett lagstadgat ansvar att utbilda ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska (Universitetslag 558/2009). Tvex startades för att utbilda tvåspråkiga experter till arbetsmarknader och var såtillvida en av åtgärderna för att svara på det lagstadgade ansvaret. Helsingfors universitet det enda universitetet i Finland som erbjuder en möjlighet att avlägga en tvåspråkig examen där examensspråk är finska och svenska.

Tvex är inte ett eget utbildningsprogram utan en valfri del av examen som man anmäler sig till senast i slutet av december under andra studieåret. Tvex ger den utexaminerade en möjlighet att arbeta på båda inhemska språken inom sin bransch. I Tvex avlägger studenten minst 60 studiepoäng av sin kandidatexamen på svenska och 60 studiepoäng på finska. De kvarstående 60 studiepoängen kan studenten avlägga på valfritt språk. Målet med Tvex är att studenten uppnår C1-nivån, det vill säga en professionell eller avancerad nivå, på CEFR-skalan i både muntliga och skriftliga färdigheter i det andra inhemska språket. Med en vanlig kandidatexamen kan man endast bevisa kunskaper på nivå B2. Tvex-studenterna får intensifierat språkstöd under studierna. Förutom individuellt språkstöd finns det särskilda Tvextutorer och lärare som hjälper till med Tvex-studierna. En förutsättning för avläggandet av Tvex är att studenten i slutet av sina studier avlagt ett godkänt språkprov. Efter en avlagd Tvex får studenterna ett intyg på sina kunskaper.

2.1 Tvex-utveckling 2009-2014

Helsingfors universitet började utveckla Tvex med projektet Monikielisen asiantuntijuuden kehittäminen (MAK) som baserade sig på Helsingfors universitets utvecklingsprogram av undervisning och studier. Enligt det här programmet utreddes under strategiperioden 2007–2009 möjligheter för anordnande av två- eller trespråkig examensutbildning som skulle leda till två- eller trespråkig expertis. För MAK-piloten utnämndes en arbetsgrupp som fick som uppdrag att genomföra utredningen. Det huvudsakliga målet av MAK var att skapa möjligheter till att studenter skulle bli mera intresserade av att utnyttja universitets flerspråkiga studieutbud. I arbetsgruppens mellanrapport konstaterades att MAK och tillhörande tvåspråkiga utbildningsprogram skulle vara ett utmärkt sätt att öka antalet svenskkunniga akademiska experter. (Helsingin yliopisto, 2009a)

På basis av arbetsgruppens mellanrapport beslöt Helsingfors universitet att starta pilotprojekten i två utbildningsprogram 2009–2012 (Helsingin yliopisto 2009b). I försöket deltog två utbildningsprogram: kandidatexamen i agrikultur- och forstvetenskapen (inriktning i jordbruksekonomi) från Agrikultur- och forstvetenskapliga fakulteten och utbildningsprogrammet för rättsnotarie från juridiska fakultetens enhet i Vasa. I MAK-piloten utnyttjades amerikanska, kanadensiska och europeiska universitets erfarenheter av flerspråkiga examina.

(Helsingin yliopisto, 2009) Pilotprojekten genomfördes mellan 2009 och 2012. Den samlade in erfarenheter av anordnande av ett tvåspråkigt utbildningsprogram för att det kunde på basis av dessa skapas förfaranden för att starta ett tvåspråkigt utbildningsprogram.

I rapporten Kokemuksia MAK-pilotista framställs erfarenheter av MAK-piloten. Av rapporten framgår bland annat att studenterna ansåg att en tvåspråkig examen uppmuntrar till avläggande av studier på det andra inhemska språket och på det viset får man en möjlighet att förbättra kunskaper i det här språket. Ytterligare tyckte studenter att en tvåspråkig examen ger mervärde på arbetsmarknader. De ansåg också att Språkcentrets språkstöd var viktigt både för motivationen och studieframgången. Majoriteten av studenterna uppskattade att deras kunskaper i svenska eller finska hade förbättrats under det första studieåret. Enligt studenterna kunde man utöka integrerat språkstöd som förknippas med substansundervisning, möjliggöra praktik i Sverige och integrera utbytesprogram till Sverige bättre i examen. Enligt lärarna hade MAK-konceptet uppmuntrat studenter till aktiv användning av svenska i sina studier. Till största del var erfarenheterna av det första året väldigt positiva.

Enligt arbetsgruppen var förutsättning för att piloten lyckas att både fakultet och enheten förbinder sig. Arbetsgruppen framhävde också att samarbete mellan språkstödslärarna och substanslärarna är särskilt viktigt, och att lärarna måste vara beredda att skicka föreläsningsmaterial på förhand till språkstödslärarna. Det lyftes fram att enheten måste ha en utnämnd person som studenter vet att sköter MAKärenden. Arbetsgruppen konstaterade att som helhet har MAK ökat ivern att använda det andra inhemska språket som studiespråk. (Helsingin yliopisto, 2012)

Erfarenheter av MAK-arbetsgruppens rapport (2012) gav viktig information gällande utveckling av tvåspråkiga examina. År 2013 beslöt Helsingfors universitet att utvidga piloten till utbildningsprogrammet för rättsnotarie i Helsingfors, jordbruksekonomi vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, kemi, fysik, socialpsykologi, socialt arbete och biologi. (Helsingfors universitet, 2013) Sedan hösten 2015 har alla fakulteter kunnat ta i bruk en tvåspråkig examen. I rektorsbeslutet 5/2015 utfärdade Helsingfors universitet allmänna principer för en tvåspråkig magisterexamen, men tills vidare erbjuder inget magisterprogram tvåspråkiga examina. Läsåret 2021-2022 erbjuder åtta utbildningsprogram1 en möjlighet att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen.

1 Biologi, fysikaliska vetenskaper, kemi, lantbruksvetenskaper (i studieinriktningen lantbruksekonomi), miljöoch livsmedelsekonomi (i studieinriktningen lantbruks-, miljö- och naturresursekonomi), miljövetenskaper, molekylära biovetenskaper och rättsnotarie (Vasa och Helsingfors)