Historia
4–6
åk
Innehåll
Vad är historia? 4
Historiebruk 6
Källor till historien 8
Vikingatiden 10
Upplevelsetext – Livet i vikingabyn 12
Husbonden och husmodern 14
Vem styrde och bestämde? 16
Före landet Sverige fanns 18
Gudar, offer och blot 20
Birka – en av de första städerna 22
En kvinnlig krigare 24
Vikingarnas skepp 26
Vikingafärder i öst och väst 28
Sjörövare plundrar 30
Vikingar blir kungar 32
Länder bildas i Norden 34
Källor Skrivna källor om vikingar 36
Ute i världen Det arabiska riket 38
Avslutning – tidslinje och samtalsfrågor 40
Medeltiden 42
Svearike – Ett nytt kristet rike 44
Kyrkor byggdes i nästan varje by 46
Bönderna tillverkade det mesta 48
Bondefamiljen 50
Fest och nöjen i byn 52
Magi och folktro 54
Riddarna 56
Kungen på medeltiden 58
Birger jarl 60
Jarlen grundar städer 62
Handelsförbundet Hansan 64
Livet i staden 66
Kungarna efter Birger jarl 68
Livet i ett kloster 70
Klostren spred kunskaper 72
Birgitta Birgersdotter 74
Katastrofen kommer/Pesten 76
Efter digerdöden 78
Drottning Margareta enar Norden 80
Union eller inte? 82
Danske kungen anfaller 84
Stockholms blodbad 86
Källor berättar om medeltiden 88
Ute i världen Korstågen 90
Källor Målningar från medeltiden 92
Avslutning – tidslinje och samtalsfrågor 94
Vasatiden 96
Gustav Vasa – Sveriges kung 98
Kungen och kyrkan 100
Bönder gjorde uppror 102
Vasatidens slott 104
Gustav Vasas söner och döttrar 106
Riksdagen och de fyra stånden 108
Livet för bönderna 110
Upplevelsetext – Kvinnornas smör 112
Källor Olaus Magnus skrev om Sverige 114
Ute i världen Boktryckarkonsten 116
Avslutning – tidslinje och samtalsfrågor 118
Stormaktstiden 120
På Gustav II Adolfs tid 122
Soldater, kanoner och skepp 124
Vasaskeppet 126
Sverige i trettioåriga kriget 128
Vad ledde trettioåriga kriget till? 130
Drottning Kristina 132
Skånelanden blev svenska 134
Karl XI – en enväldig kung 136
Jakten på häxor 138
Karl XII – soldatkungen 140
Anfallet på Norge 142
Källor Barn registrerades i kyrkböcker 144
Källor En adelsflickas barndom 146
Avslutning – tidslinje och samtalsfrågor 148
Frihetstiden och
gustavianska tiden 150
Fria från kungligt envälde 152
Upplysningen i Sverige 154
I städerna på 1700-talet 156
På landsbygden 158
Bergsmän och nybyggare 160
Fattiga och sjuka 162
Gustav III tog makten 164
Mordet på Gustav III 166
Upplevelsetext – Barnhemsbarn 168
Källor Förbud mot kälkåkning 170
Avslutning – tidslinje och samtalsfrågor 172
Sverige på 1800-talet 174
Sverige förlorade Finland 176
Slut med enväldiga kungar 178
Den stora folkökningen 180
Industrialiseringen 182
Arbetarna 184
Det nya livet i staden 186
Utvandringen till Amerika 188
Upplevelsetext – När svenskarna
flydde landet 190
Olika åsikter om samhället 192
Nationalismen på 1800-talet 194
Ståndsriksdagen upplöstes 196
Folkrörelser 198
Kvinnornas kamp 200
Sverige blev allt mer demokratiskt 202
Källor Sockenbarn 204
Källor Utflyttningslängd och
Amerikabrev 206
Avslutning – tidslinje och samtalsfrågor 208
Ordlista och register 210
I varje kapitel kommer du att få möta två barn som levde på den tiden.
Under 1800-talet lämnade många livet på bondgårdarna och började arbeta på industrier. En vanlig industri var sågverk där timmer sågades till plank. Även barn arbetade på sågverk.
1800-talet
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbare än någonsin tidigare. När det sker en stor förändring på kort tid kallas det för revolution. På 1800-talet skedde den största revolution vi haft i historien: den industriella revolutionen.
Det började byggas fabriker där mängder av varor tillverkades i högt tempo. Och samhället skulle aldrig bli sig likt. Hundratusentals bybor lämnade landsbygden för att arbeta i fabrikerna. I det här kapitlet kan du läsa om vad som ledde fram till industrialiseringen och om några andra stora händelser som formade Sverige.
Ojämlikheten mellan människor fortsatte, men tankarna om samhället förändrades. Allt fler började kämpa för demokrati och andra rättigheter. De som hade makten var inte intresserade av att förändra villkoren, så många svenskar lämnade landet.
Hans Ulrick Ågren
Född 1822 i Åbyn, Västerbotten.
År 1834 flyttade familjen till Slite, Gotland. Två av syskonen dog på båtresan.
Else Andersdotter
Född år 1839 i Gumlösa, Skåne. Else arbetade redan som barn som piga på en herrgård.
175
Den stora folkökningen
Under 1800-talet växte befolkningen snabbt i alla Nordens länder. Sveriges folkmängd fördubblades, från ungefär 2,3 miljoner till 5,1 miljoner, mellan år 1800 och 1900.
Varför växte befolkningen?
Den snabba befolkningsökningen berodde inte på att kvinnorna födde fler barn än tidigare. Skillnaden var att fler barn nu överlevde. Det finns tre viktiga förklaringar till att fler barn överlevde på 1800-talet. Förenklat brukar man säga att dessa var freden, vaccinet och potatisen.
Freden
Under 1800-talet blev det äntligen slut på krigen för Sveriges del. Det sparade många liv, inte bara soldaternas. Med krig brukar det följa matbrist och sjukdomar som dödar vanliga människor också, särskilt barn.
Vaccinet
Under 1700-talet dog vart femte barn innan det hann fylla ett år. Den vanligaste orsaken var sjukdomen smittkoppor. Men i början av 1800-talet kom vaccinet och riksdagen bestämde att alla barn i hela Sverige skulle vaccineras. Ofta var det barnmorskan eller klockaren som ansvarade för vaccinationen. Smittkopporna är i dag utrotade.
Potatisen
Allt fler, särskilt de fattiga, lärde sig att odla och äta potatis. Dåliga somrar, när säden förstördes, gick det ändå ofta att skörda potatis. Potatis innehåller massor av näring som gjorde barnens kroppar så starka att de kunde stå emot många sjukdomar. Bönderna skördade även mer brödsäd på 1800-talet. Det blev möjligt tack vare nya redskap, bättre kunskap och en ny fördelning av byarnas marker.
180 1 800-TALET
0 1 2 3 4 5 6 1750 18001850 1900 Sveriges folkmängd 1750–1900 Årtal Antal miljoner 5,1 1,8
Familjen Spångberg från Gävle, 1893. Att vara nio syskon var inte ovanligt på 1800-talet.
Jordbruksmarkerna fördelades om Ända sedan medeltiden hade åkrarna varit utspridda i smala remsor runt byarna, så att alla gårdar hade lika mycket av den bästa jorden, lika mycket sol och så vidare. Men i början av 1800-talet fördelades åkrarna om så att de blev större, för att det skulle bli enklare att odla effektivt. Det kallas att byarna skiftades.
Bönderna fick plocka ner sina hus och bygga upp dem igen vid familjens mark. De fick långt till grannarna, men nära till sina åkrar. Bönderna behövde inte komma överens på bystämman om allt arbete och inte heller flytta sina redskap mellan så många ställen. Skiftesreformen gjorde så att det blev större skördar, vilket var en viktig orsak till folkökningen.
Fler fattiga som sökte arbete
Folkökningen ledde till att andelen fattiga blev fler. När bondfamiljens barn blev vuxna fick den äldste sonen ärva gården. Syskonen blev jordlösa och fick flytta och söka arbete någon annanstans. Vissa blev drängar eller pigor. Andra fick försöka överleva på tillfälliga arbeten, som att hjälpa bönderna när det var dags att skörda.
1800-TALET 181
Gårdarna låg först samlade i byn med åkrarna utanför.
Fattiga familjer kunde bo i backstugor på mark som inte ägdes av någon. En backstuga kunde vara en sådan här jordkula med tak.
Gårdarna flyttades sedan ut till böndernas åkermark.
Industrialiseringen
Under 1700-talet hade något som skulle förändra livet för alla människor börjat i Storbritannien. Det var industrialiseringen. Under 1800-talet kom den till Sverige.
Fabriker drevs av ånga
Före industrialiseringen tillverkades föremål av hantverkare. De arbetade i hemmet eller kanske i en verkstad. I de fabriker som byggdes under 1800-talet började man i stället producera varor med hjälp av maskiner.
Det som verkligen satte fart på byggandet av fabriker var ångmaskinen. Den hade uppfunnits i Storbritannien på 1700-talet. Med ångmaskinen kunde man pumpa upp vatten ur gruvorna, driva spinnmaskiner i textilfabriker och mycket mer. Maskinerna drevs av vattenånga som bildades när man kokade upp vatten. Som bränsle användes stenkol. Stenkol fanns det gott om i Storbritanniens berggrund.
Industrialiseringen kom till Sverige
I Sveriges berggrund fanns inte stenkol, men järn. Det exporterades till Storbritannien. Därför kände svenska affärsmän till de brittiska fabrikerna och startade industrier som drevs av ångmaskiner i Sverige också.
Tidigare hade sågverk behövt stå vid strömmande vatten, där man kunde låta sågen drivas med kraften från ett vattenhjul. En fördel med en ångmaskin var att den kunde stå nästan var som helst.
De som startade industrier var de som hade pengar. Man kunde satsa pengar på fabriken genom att köpa andelar, så kallade aktier, i den. Alla som ägde aktier fick sedan en del av fabrikens vinst varje år, vilket kallas aktieutdelning.
De som gjorde stora vinster kunde sedan investera pengarna i nya fabriker och på så sätt bli ännu rikare.
Utsläppen från fabriker
Röken som uppstod när stenkolet brann var ohälsosam för dem som arbetade i och bodde nära fabrikerna. Men att utsläpp av fossila bränslen så småningom också skulle skapa klimatförändringar på hela jordklotet kände människorna ännu inte till.
182 1 800-TALET
Bolinders Mekaniska Verkstad AB i Stockholm. AB betyder aktiebolag.
Hantverkarna konkurrerades ut
De fabriksägare som satsade på nyare och bättre maskiner lyckades tillverka varor snabbare och billigare. Den tekniska utvecklingen drevs på allt snabbare och de som inte hängde med i utvecklingen slogs ut. Många hantverkare konkurrerades ut av fabrikerna och fick söka jobb i dem i stället.
Den industriella revolutionen
Att det byggdes fabriker blev den största förändringen som Europa gått igenom sedan människorna blev bönder. En förändring som på kort tid påverkar hela samhället brukar kallas revolution. Därför kallas perioden när Sverige och Europa började ha industrier för den industriella revolutionen.
Den industriella revolutionen satte i gång flera utvecklingar:
• Många började arbeta på industrier, i stället för bondgårdar.
• Fler bosatte sig i eller nära städer, i stället för på landet.
• Varor började massproduceras, i stället för att tillverkas för hand en och en.
• Fler fick råd att köpa kläder, tvål och annat.
När Europa industrialiserades behövdes plankor att bygga av. Sverige hade mycket skog. Längs hela Norrlands kust byggdes sågverk. Timret höggs i inlandet och flöt på älvarna ner till kusten. Där sågades dem till plank och lastades på fartyg för att säljas i andra länder.
Samuel Owen ägde en mekanisk verkstad som tillverkade ångbåtar. Han kom till Sverige från England och tog då med sig kunskaper om industrier.
1800-TALET 183
Arbetarna
De som arbetade i fabrikerna var fattiga som inte hade något val än att ta jobb med låga löner. Arbetsdagarna var långa, upp till tolv timmar. Arbetarna var bara lediga på söndagar. Semester fanns inte. Dessutom var arbetsplatserna ofta farliga. Sågar och tunga maskiner kunde skada arbetaren för livet. Den som skadades eller blev sjuk fick inte hjälp att försörja sig och sin familj. Barnen i familjen blev då tvungna att arbeta.
Fabriksägare med stor makt
Fabriksägare försökte ofta spara pengar genom att betala så låga löner som möjligt. Många av dem protesterade också om politiker i riksdagen ville stifta lagar mot barnarbete och farliga arbetsmiljöer. Det skulle minska vinsterna och hindra industrialiseringen, sa de.
184 1 800-TALET
pressar tvålmassan till tunna bitar, som packas in i papper. I affären bröt man av en bit till den som ville köpa.
Barnarbetare i Kosta glasbruk, Småland. Pojken längst till höger hade fått en glasbit i ögat och gick med bandage i två månader men arbetade ändå.
De som arbetade med att bygga järnvägen kallades rallare. Det var ett hårt och slitsamt arbete och rallarna flyttade mellan olika arbeten.
Från vattenväg till järnväg
Fabriksägarna behövde transportera många varor. Att frakta varor och människor på vatten hade i alla tider varit enklast, då vägarna var dåliga och ojämna. Men på 1800-talet började möjligherna att resa och frakta varor att förändras.
År 1832 invigdes Göta kanal som gjorde det lättare att färdas mellan östkusten och västkusten. Kanalen grävdes och byggdes av straffångar med hackor och spadar.
Den nyhet som fick störst betydelse för resandet var den brittiska uppfinningen järnvägen. På järnvägarna var det lättare att dra tunga vagnar än på ojämna vägar. När sedan ångloket var uppfunnet gick det ännu snabbare än när vagnarna drogs av hästar.
Det tog inte lång tid innan riksdagen bestämde att även Sverige skulle ha järnvägar. På 1860-talet gick det järnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.
Utmed järnvägslinjerna växte nya samhällen upp, som drog till sig handel och industri.
1800-TALET 185
Göteborg
Malmö
Stockholm
Katrineholm
Hallsberg VänernLaxå
Falköping Nässjö
Alvesta
Hässleholm Eslöv
Järnväg Göta kanal
Göta kanal
Det nya livet i staden
Fabrikerna låg ofta i städer. Med löften om arbete lockade de till sig fattiga från landsbygden. Det var framför allt unga människor som sökte arbeten i städerna.
Ett hårt liv för de nyinflyttade
Livet i staden var inte lätt för de nyinflyttade. Om man inte lyckades få anställning kunde man bli daglönare och söka tillfälliga jobb varje morgon. Lönerna var ofta så låga att pengarna inte räckte till egna bostäder. Arbetarna tvingades därför bo trångt tillsammans med andra fattiga. Brunnarnas vatten var ofta förorenat och sjukdomar spreds lätt i de trånga husen. Dödligheten var större i städerna än på landet.
Kvinnor i städerna
Kvinnornas löner var lägre än männens. Om en ogift kvinna fick barn blev det riktigt svårt, kanske omöjligt, för henne att försörja barnet. Att vara en ogift mamma var en stor skam. Barnet kallades oäkta och hade inte samma rättigheter som andra barn.
186 1 800-TALET
Ensam mamma med två barn på en målning från 1888.
Målningen är från 1852 och visar Kornhamnstorg i Stockholm.
Barnhus
Föräldrar som inte kunde ta hand om sina barn kunde lämna dem på ett barnhus, som skulle hitta nya hem till barnen. Men många barn blev kvar i barnhuset i många år, kanske ända tills att de blev så stora att de kunde få ett arbete och försörja sig på egen hand.
På barnhusen fick barnen arbeta med att städa och hämta ved och vatten. Men de fick också gå i skola.
Sveriges barn skulle gå i skola
Sedan 1600-talet var det lag på att alla skulle lära sig läsa och skriva. Föräldrarna ansvarade för undervisningen.
Prästen kontrollerade vad alla kunde vid husförhöret.
På 1800-talet tyckte många politiker att Sverige borde
införa en riktig skola för alla barn. Ett modernt Sverige behövde en bildad och ordentlig befolkning. Riksdagen
bestämde att socknarna skulle anordna skola där barnen
skulle lära sig läsning, kristendom, kyrkosång, skrivning och räkning. 1882 blev det skolplikt, det vill säga att alla barn som kunde var tvungna att gå i skolan.
Pojkarnas sovsal i Kristinebergs barnhus i Stockholm. Pojkarna fick lära sig olika hantverk. Flickorna skulle läras upp till ”dugliga tjänarinnor”.
Genom att sälja det som barnen tillverkade eller reparerade i verkstäderna fick barnhuset in pengar.
Lärare och fröknar
På landsbygden skulle varje socken ordna skolhus och bostad till läraren och betala ut en lön. I städerna gällde samma sak, fast där hette det inte socken utan stadsförsamling.
Äldre elever hade manliga lärare. Yngre elever undervisades av ogifta kvinnor, som hade lägre lön än de manliga lärarna. Lärarinnan kallades ”fröken”, liksom alla ogifta kvinnor. När hon gifte sig skulle hon sluta att arbeta.
I skolsalen satt flickorna på den ena sidan och pojkarna på den andra. Här ser vi bara flickorna.
1800-TALET 187
Utvandringen till Amerika
Många fattiga insåg att de inte kunde få ett bra liv i Sverige. De började drömma om att emigrera, alltså lämna landet. Sverige var ett fattigt land på 1800-talet. Missväxt kunde fortfarande slå hårt, trots att jordbruket hade blivit effektivare. Både 1867 och 1868 var det kalla somrar och långa vintrar. I stora delar av landet gav inte åkrarna tillräckligt med mat. De som var fattiga drabbades värst.
Staten gav ingen hjälp till de drabbade och folk började svälta. Vintern och våren 1869 var hungersnöden som värst. Det var då som utvandringen till USA tog fart på allvar.
Amerika lockade nybyggare
Från hela Europa reste människor över Atlanten för att få det bättre. I Nordamerika fanns det gott om mark som nästan skänktes bort gratis. Många fattiga européer drömde om att bli nybyggare med egen bondgård.
De som redan hade flyttat skrev hem till sina släktingar och uppmanade dem att följa efter. Ibland skickade de med pengar till båtbiljetter också.
Vissa lockades även av frihet och jämlikhet. USA hade religionsfrihet, där fanns ingen adel och kvinnor hade rätt till många yrken som var förbjudna för kvinnor i Sverige.
I början av 1900-talet hade en miljon svenskar emigrerat. Det var en femtedel av Sveriges befolkning.
Den som emigrerade packade sina saker i en koffert.
USA:s jämlikhet gällde inte alla
Enligt lagen rådde det jämlikhet i USA. Men friheten och jämlikheten var inte för alla. Amerikas ursprungsbefolkning som hade levt där i tusentals år tvingades flytta till sämre områden när européerna ockuperade allt mer land.
Européerna hade under lång tid hämtat människor från Västafrika för att tvinga dem att arbeta som slavar i USA. Slavarna blev fria 1866 men de och deras ättlingar fortsatte ändå att utsättas för orättvisor och rasism.
Kristina, Karl Oskar och deras barn på skeppet till Amerika. Bilden är ur filmen ”Utvandrarna”, som bygger på en roman med samma namn.
Det nya landet
De som kom över havet från Sverige gick i land i New York. Där sökte de sig till andra svenskar som redan hade bott där en tid och kunde det nya språket. Många hamnade i fattiga kvarter i New York och arbetade med enkla saker som inte krävde utbildning. Dessa kvarter hade ofta dåligt rykte och svenskarna sades lukta illa, supa och slåss.
Många svenska familjer tog sig in i landet mot Mellanvästern, där skogarna och klimatet påminde om Sverige. De byggde bondgårdar och levde ungefär som de hade gjort i Sverige. Andra tog sig till stora städer som Seattle och Chicago. Runt år 1900 bodde ungefär 100 000 svenskar i Chicago.
Svenskarna som blev amerikaner
De svenska invandrarna blandade sig inte gärna med resten av befolkningen. De bodde nära varandra så att de kunde tala svenska och fortsätta med sina gamla traditioner. De startade svenska kyrkor och svenska tidningar. Om de hade egna företag anställde de helst andra svenskar. I Chicago var det många svenskar som arbetade med att bygga hus. Till slut var det så många att en tredjedel av alla hus som byggdes på 1920-talet hade svenska byggmästare.
Även om de vuxna helst höll sig till andra svenskar gick deras barn i amerikansk skola och lärde sig engelska. Med tiden blev svenskarna uppblandade med resten av den amerikanska befolkningen.
1800-TALET 189
I slutet av 1800-talet bodde fler svenskar i Chicago i USA än i Göteborg.
En grupp svenskar som utvandrade från Kil i Närke till delstaten Minnesota i USA. Bilden togs ungefär år 1880.
Olika åsikter om samhället
I städerna var det allt fler som inte tillhörde något av de fyra stånden. Många fattiga förstås, men även rika. De rika hade tid att läsa tidningar och böcker. De satt på krogar och caféer och diskuterade hur samhället borde fungera i Sverige. De inspirerades av nya idéer från andra länder i Europa.
Liberaler mot konservativa
Människor med liberala idéer ville befria Sverige från stånds-samhället och alla dess regler. Bland annat ville de avskaffa hantverkarnas skrån. Skråna bestämde vilka som fick bli hantverkare inom skrået och vilka priser varorna skulle ha. Liberalerna tyckte att alla män skulle ha frihet att starta företag om de hade råd. Alla borde själva få sätta pris på sina varor. Dåliga varor skulle ingen vilja köpa, vilket betydde att de duktiga företagarna skulle lyckas och de dåliga konkurreras ut. Denna tävling skulle gynna utvecklingen i hela samhället.
De som inte gillade de här nya idéerna kallades för konservativa. De gamla reglerna gav ordning och stabilitet i landet, ansåg de. Att några få män hade mest makt i samhället var något som alltid hade fungerat. De konservativa såg samhället som en kropp där huvudet var kungen och adeln och fötterna var arbetarna. Om fötterna gjorde som de ville skulle det bli kaos, vilket skulle drabba även fötterna själva.
Allt fler blev intresserade av politik på 1800-talet. Bilden är från 1841 och visar människor ur olika samhällsgrupper med tidningar i händerna.
Liberalism
Liberalismen förespråkade frihet. För vissa liberaler var demokrati och frihet för alla människor viktigast, för andra var företagens frihet viktigast. Liberalism kommer från ordet liber, som betyder frihet.
Konservatism
De konservativa ville bevara det gamla samhället och ville till en början inte ha demokrati. De kallades även högern. Konservatism kommer från ordet konservera, som betyder bevara.
190 1 800-TALET
Olika idéer om fattigdom
De fattiga blev allt fler och deras levnadsvillkor kunde vara hemska. Det bekymrade även vissa av de rika, antingen för att de var rädda att de många fattiga skulle ställa till problem eller för att de upprördes över att människor for illa. Många konservativa ansåg att det fanns en risk med att hjälpa de fattiga. Då kunde de bli lata och vänta på att få hjälp i stället för att arbeta. Så resonerade politikerna under svälten på 1860-talet när de beslöt att inte skicka mat till de som svalt. Det fanns liberaler som menade att det viktigaste var att alla skulle få tjäna så mycket pengar som möjligt utan att politiker la sig i. I så fall skulle hela Sverige bli rikare och även de fattiga få det bättre till slut. Andra liberaler jobbade för att riksdagen skulle stifta lagar mot barnarbete och farlig arbetsmiljö.
Författare och journalister påverkade politiken
Allt fler människor läste böcker och tidningar på 1800-talet och många påverkades av som stod i dem. Författare och journalister skrev om hur svårt de fattiga hade det. Flera gånger lyckades de genom sina böcker och reportage få riksdagen att ändra på lagar och införa liberala reformer.
Aftonbladet
Tidningen Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta. I den skrev han artiklar om sådant som han tyckte var dåligt i Sverige, till exempel ståndsriksdagen och kungens makt. Kungen förbjöd tidningen. Men då gav Hierta i stället ut ”Det nya Aftonbladet”. Kungen förbjöd den också, men då kom Hierta med ”Det nyare Aftonbladet”. Så höll det på till dess att det blivit 26 namnbyten. Då fick Aftonbladet finnas kvar.
En av tidningens journalister var Wendela Hebbe, som skrev om hur de fattiga hade det. Hon var Sveriges första kvinnliga journalist.
1800-TALET 191
Fredrika Bremer skrev böcker om att kvinnor borde få bestämma mer. Hon lyckades påverka lagarna så att ogifta kvinnor kunde bli myndiga, alltså få bestämma över sig själva och sina pengar.
Lars Johan Hierta. Wendela Hebbe.
Nationalismen på 1800-talet
En av de politiska idéerna som spreds i Europa på 1800-talet var nationalismen. Enligt den ska människor först och främst känna tillhörighet till sin nation och vara stolta över den.
Under en stor del av historien har de flesta människor känt stark anknytning till sin by, socken, kyrka och kanske sitt landskap. Men under 1800-talet flyttade många från sin by och tappade känslan av tillhörighet. Nationalisterna tänkte att svenskarna istället skulle känna att de hörde ihop med nationen, genom språket, kulturen och historien.
Ett sätt att påverka folket att bli nationalistiskt var att använda sig av historia. Om alla kände till samma berättelser om sitt land skulle det stärka sammanhållningen. Politiker gav därför uppdrag till författare och konstnärer att skapa en gemensam bild av ett Sverige att vara stolt över.
Skolan fostrade nationens barn
Skolan skulle fostra nationens barn till att känna sig som svenskar. Politikerna beslutade att eleverna skulle få läroböcker och vad det skulle stå i dem. Bokförlag och författare fick i uppdrag att ta fram läseböcker där barnen lärde sig om Sveriges geografi och historia.
Nationalism
Enligt nationalismen ska en befolkning känna mer samhörighet med sin nation än med andra typer av grupper.
192 1 800-TALET
Politiker gav konstnären Carl Larsson i uppdrag att måla väggarna på Sveriges Nationalmuseum. Denna målning föreställer Gustav Vasa som rider in i Stockholm.
Vikingarna blev populära
Det skrevs massor av spännande böcker där vikingarna beskrevs som modiga äventyrare som alla andra folk var rädda för. Man påminde om att många nordbor hade vikingar långt tillbaka i släkten och sa att svenskar därför hade vikingarnas egenskaper.
Gustav Vasa som landsfader
Gustav Vasa började beskrivas som Sveriges landsfader. I skolböckerna kunde man läsa berättelserna där han var hjälte. Tack vare Gustav Vasa hade Sverige blivit ett fritt land. Man började fira den 6 juni bland annat till minne av att Gustav Vasa hade valts till svensk kung det datumet. Så småningom blev 6 juni Sveriges nationaldag.
Drömmar om stormaktstiden
Även stormaktstiden lyftes fram. På 1800-talet var Sverige bara ett litet, fattigt land uppe i norr, särskilt nu när Ryssland tagit den finska halvan av riket. Men på stormaktstiden hade de andra folken beundrat svenskarna, påstods det. Statyer över krigarkungar som Gustav II Adolf och Karl XII restes runt om i de svenska städerna.
På 1800-talet började Gustav Adolfsbakelser säljas till minne av Gustav II Adolfs dödsdag, den 6 november.
Skandinavismen
Under 1800-talets spreds även en idé om att de nordiska länderna borde hålla ihop. Idén kallas skandinavismen. Målningen av de tre soldaterna med flaggor från Norge, Danmark och Sverige symboliserar detta.
De som gillade skandinavismen skrev tidningsartiklar och sånger. En av dem är sången ”Du gamla du fria”. Den är en hyllning till hela Norden och blev så omtyckt i Sverige att den med tiden blev svensk nationalsång. Lägg märke till hur den slutar: ”Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden!”
1800-TALET 193
Vikingarna blev populära även utanför Sverige. Här är en viking i en tysk opera 1876.
Folkrörelser
Människor som kämpade för att ändra saker i samhället bildade föreningar för att stötta varandra. På 1800-talet blev det så många att det brukar kallas folkrörelser. Medlemmarna var ofta fattiga och outbildade men i föreningarna lärde de sig att hålla möten, skriva protokoll och mycket annat. Folkrörelserna har hjälpt många människor och påverkat Sverige på flera sätt.
Frikyrkorörelsen
En del människor var kritiska mot den svenska statskyrkan, som de tyckte var för kontrollerande och inte riktigt följde vad som stod i Bibeln. De ville ha frihet att exemempelvis själva få samlas och fira gudstjänst, utan präst. Dessa människor gick samman i fria kristna grupper som kallades frikyrkor.
Nykterhetsrörelsen
Många män lade sina pengar på brännvin i stället för mat. Det drabbade både dem själva och deras familjer. Inom arbetarklassen var detta ett stort problem eftersom dessa människor redan var fattiga.
Nykterhetsrörelsen kämpade mot brännvinsdrickandet. Medlemmarna spred kunskap om att alkohol är farligt och hjälpte människor att sluta dricka. Den påverkade också politiker att förbjuda folk att bränna eget brännvin.
Nykterhetsrörelsen ville minska befolkningens drickande.
Folkets Hus i Sparreholm. Folkrörelserna byggde Folkets hus runt om i hela landet. Där kunde folk samlas och ha möten, gå kurser och låna böcker.
196 1800-TALET
Fackföreningarna och arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen blev den största folkrörelsen. Arbetare var missnöjda med sina låga löner och långa arbetsdagar. De träffades i hemliga möten och bildade en typ av klubbar som de kallade fackföreningar. Fackföreningarna ordnade demonstrationer och strejker. En strejk är när arbetare enas om att vägra arbeta tills de får igenom sina krav. De viktigaste kraven var max åtta timmars arbetsdag, säkrare arbetsplatser och rösträtt.
Kamp mellan arbetare och fabriksägare
Fabriksägarna såg fackföreningarna som ett hot. Om arbetarna fick igenom sina krav och fabriksägarna tvingades lägga pengar på högre löner och säkrare arbetsförhållanden så skulle vinsterna minska och företagen slås ut, sa de.
Riksdagen införde förbud mot att strejka och gå med i en fackförening. De som strejkade kunde bli av med sina jobb och bostäder. Fabriksägaren kunde svartlista dem. Det betydde att företagen kom överens om att ingen skulle anställa dem som var uppskrivna på listan. Strejkarnas ledare straffades med fängelse.
En som talade för arbetarna hette August Palm. Han sa att de skulle vara modiga. De var ju så många, så om de bara kunde hålla ihop skulle de som bestämde ge med sig, till slut. August Palm startade det nya politiska partiet Socialdemokraterna.
1800-TALET 197
Arbetare demonstrerade med fanor och banderoller för att visa sina krav.
August Palm reste runt i Sverige för att samla arbetare till ett nytt politiskt parti, Socialdemokraterna.
Kvinnornas kamp
Kampen för demokrati gällde i början bara för män. ”Männen
först”, sade många socialister och menade att kampen för
kvinnorna kunde komma senare, när alla män fått rösträtt.
Ingen förbättring för kvinnor kom utan att kvinnorna själva kämpade för det.
Kvinnor hade inte samma rättigheter som män
Rättigheterna för kvinnor och män skiljde sig åt. Män med makt hade genom århundraden sagt att kvinnor skulle lyda männen. Det gällde i alla grupper. Kvinnor var inte myndiga. En ogift
kvinna skulle lyda sin pappa. När hon blev gift måste hon lyda sin man och täcka håret när hon gick ut. Hon fick inte arbeta utanför hemmet utan mannens tillåtelse och de pengar hon
tjänade tillhörde honom. Bara änkor hade friheter.
Att ifrågasätta detta ansågs gå emot Gud och det var det inte många som vågade göra. De som ändå kämpade för kvinnors rättigheter kallades kvinnosakskämpar.
Mot slutet av 1800-talet började kvinnor ur medelklassen att engagera arbetarkvinnor i kampen för jämställdhet och kvinnlig rösträtt.
Två tidiga kvinnosakskämpar
Författaren Fredrika Bremer var en av Sveriges första kvinnosakskämpar. Hennes böcker handlade om att det var fel att vuxna kvinnor inte var myndiga. Det blev stor debatt i tidningarna och i riksdagen. Till slut ändrades lagen så att ogifta kvinnor kunde bli myndiga om de skrev till en domstol.
Den första kvinnan som blev läkare i Sverige hette Karolina Widerström. Men kvinnliga läkare fick inte arbeta på sjukhus. Widerström öppnade istället en egen läkarmottagning. Många hånade hennes idé och sa att ingen skulle våga gå till en kvinnlig läkare. Men dagen Widerströms mottagning öppnade ringlade en lång kö utanför. Det visade sig att många kvinnor hellre ville bli undersökta av en kvinnlig läkare än en manlig.
Widerström skrev böcker om kvinnors hälsa och rätt att klä sig friare. Vid den här tiden var kvinnomodet skadligt för kroppen.
Kvinnorna samarbetade över klassgränserna
Kvinnornas kamp för rösträtt och jämlikhet tog fart i slutet av 1800-talet. Nu bildade kvinnor egna föreningar. De förstod att de var starkare tillsammans och började samarbeta över klassgränserna. Kvinnor ur över- och medelklassen bjöd in kvinnor från arbetarklassen. Liberala kvinnor höll tal om kvinnlig rösträtt vid arbetarnas demonstrationer. Även konservativa kvinnor började tänka att kvinnosakskämparna hade rätt.
Liberaler lade förslag om kvinnlig rösträtt
I riksdagen satt bara män och de flesta brydde sig inte om att kämpa för kvinnors rättigheter. Men i slutet av1800talet började arbetarrörelsen och socialdemokraterna kräva rösträtt för alla. I riksdagen satt några liberaler som föreslog att kvinnor borde få vara myndiga och ha rösträtt. De konservativa röstade ner alla sådana förslag.
Segrar för kvinnor under 1800-talet
1846 Ogifta kvinnor och änkor får rätt att driva vissa företag.
1853 Kvinnor får bli lärare för yngre barn.
1858 Ogifta kvinnor kan ansöka om att få bli myndiga (tills de gift sig).
1862 Rika ogifta kvinnor får kommunal rösträtt.
1863 Ogifta kvinnor blir automatiskt myndiga vid 25 år (tills de gift sig).
1872 Kvinnor får rätt att bestämma själva vem de ska gifta sig med.
1873 Kvinnor får studera vid universitet.
1874 Gifta kvinnor får bestämma över sina egna pengar.
1888 Sveriges första kvinnliga läkare.
1800-TALET 199
Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare. Hon stred även för kvinnlig rösträtt.
Sverige blev allt mer demokratiskt
De konservativa politikerna oroades av arbetarrörelsen. Kravet på allmän rösträtt skrämde dem. De förstod att de fattiga och outbildade i så fall skulle rösta på sina egna ledare och ta makt och rikedomar från överklassen. Den politiska kampen handlade inte bara om rösträtt. Politikerna hjälpte fabriksägarna i deras kamp mot fackföreningarna och kungen hotade att sätta in militär mot arbetare som strejkade. Även tryckfriheten hotades och socialistiska journalister sattes i fängelse om de skrev något olämpligt.
Partier bildades
1889 gick olika fackföreningar och socialister samman och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, oftast bara kallat Socialdemokraterna. Men eftersom arbetarna inte hade rösträtt var det inte så lätt för partiet att komma in riksdagen. Sju år senare valdes ändå en socialdemokrat in. Han hette Hjalmar Branting och hjälptes in i riksdagen av liberaler.
Vid ungefär samma tid började olika liberala grupper i riksdagen att samla sig till ett parti. Liberalerna var emot socialismen, ändå samarbetade de ibland med Socialdemokraterna. Båda partierna ville ha allmän rösträtt.
Det bildades några olika konservativa partier och de var länge emot allmän rösträtt. Senare, på 1900-talet, spårade vissa demonstrationer ur till kravaller. Då ändrade många konservativa sig och började rösta för demokrati. Under resten av 1900-talet har alla partier samarbetat kring demokratin i Sverige.
Journalisten Axel Danielsson startade tidningen Arbetet och var med och grundade Socialdemokraterna. Han dömdes till fängelse för sina texter. Hans fru Elma Danielsson drev tidningen vidare och publiserade texter som Axel skrev från fängelset.
Liberalen Karl Staaff kämpade länge för allmän rösträtt. 1905 blev han stats-minister. Han samarbetade med socialdemokraten Hjalmar Branting.
200 1 800-TALET
Rösträtt för kvinnor och män
De som hade startat kampen för rösträtt fick inte uppleva att Sverige blev en demokrati. Kampen pågick i mer än 70 år. År 1919 infördes till slut en lag om allmän och lika rösträtt för alla som var myndiga. Då hade tillräckligt många konservativa gett med sig och röstat för socialdemokraternas och liberalernas förslag i riksdagen.
1921 bestämdes att alla kvinnor blev myndiga, även de som var gifta. Samma år hölls det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta. Hundra år senare fick Sverige sin första kvinnliga statsminister.
En åldersblandad skolklass i en byskola någonstans i Sverige år 1900.
När det här fotot togs hade lärarinnan på bilden inte rösträtt. Om hon gifte sig skulle hon bli omyndig och få sluta arbeta som lärarinna.
Barnen på bilden växte upp i ett fattigt och odemokratiskt land. Men under sin livstid skulle de inte bara få uppleva demokrati och allmän rösträtt, utan även åtta timmars arbetsdag, gratis sjukvård och modernare bostäder med elektriskt ljus och rinnande vatten. De skulle också få tala i telefon, lyssna på radio och åka bil. 1900-talet skulle senare komma att kallas Barnets århundrade.
1800-TALET 201
Utflyttningslängd och Amerikabrev
I maj 1881 utvandrade den tolvåriga Anna Sofia Ekdahl tillsammans med sin familj till USA.
Familjen kom från Horns församling i Östergötland och bestod av pappan Per August, mamman Greta Lisa och deras fem barn. Anna Sofia var näst äldst. Vad finns det för källor som kan berätta om Anna Sofias utvandring och hur det gick för henne i det nya landet?
Utflyttningslängden
Vi vet en hel del om emigrationen, alltså utvandringen från Sverige, eftersom staten samlade in statistik på hur många som flyttade varje år. Men för att få veta mer om en enskild familj måste vi använda oss av andra källor.
Ett sätt är att leta efter familjen i den så kallade utflyttningslängden för Horns församling. I den skrev prästen ner namnen på alla som flyttade från församlingen. Han antecknade också vart de flyttade. Här hittar
I boken ”Den Amerikanske Tolken” kunde svenska emigranter få råd och tips om engelska språket och det nya landet.
vi familjen Ekdahl och vi kan se att de flyttade till ”N.Amerika”.
Utflyttningslängden visar också att detta år, 1881, emigrerade totalt 77 personer från Horns församling till Nordamerika. De flesta var unga och reste ensamma. Många var pigor och drängar, som säkert hoppades på en bättre framtid på andra sidan Atlanten.
Anna Sofias familj var torpare. De ägde alltså inte den jord de brukade och torpet de bodde i, utan arrenderade (hyrde) dem.
KÄLLOR 204 1800-TALET
Ur utflyttningslängden för Horns församling 1881. Anteckningen om familjen Ekdahl är inringad.
Amerikabreven
Familjen Ekdahl kom till samhället Porter i delstaten Indiana. Där fanns redan flera svenska familjer. I Porter köpte Per August en bit mark och byggde ett hus. Det här kan vi läsa i de 22 brev som han skrev hem till sin mor och syster under åren 1881–1886.
Per August och andra emigranters brev kallas Amerikabrev och finns bevarade hos många familjer men också i olika arkiv. Per Augusts brev finns i Kinda lokalhistoriska arkiv, men är också inskannade och tillgängliga via Riksarkivets webbplats.
Amerikabreven är viktiga källor till vår kunskap om hur livet blev för svenskarna i det nya hemlandet. Ibland skickade emigranterna med pengar eller betalda biljetter till släktingar i Sverige för att få också dem att emigrera. För många emigranter gick det bra i USA. Men för andra blev det inte alls så fantastiskt som de hade drömt om, och det ville de
inte alltid berätta om i breven hem. Därför innehåller Amerikabreven ibland berättelser om livet i USA som inte stämmer överens med verkligheten.
Familjen Ekdahl skrev hem
I de brev som Per August skrev får vi veta att han ibland arbetade på järnvägen och ibland var arbetslös. Han skickar trots detta hela tiden hem pengar till släkten i Sverige. Per August skriver också om sina barn. De går i skola, men de äldsta barnen har dessutom börjat arbeta för att bidra till familjens försörjning.
Dottern
Anna Sofia fick arbete som piga hos en svensk familj.
Fyra av barnens brev finns bevarade. Ett av dem är skrivet av den då 16-åriga Anna Sofia och visas här ovanför.
Om vi vill veta hur det gick för Anna Sofia och hennes familj får vi leta vidare i källor i USA.
800-TALET 205
Brev från 16-åriga Anna Sofia Ekdahl till hennes farmor och faster i Sverige.
TIDSLINJE 1800-TALET
Sverige förlorar Finland. Enväldet avskaffas. Ny regeringsform.
VIKTIGA HÄNDELSER
• Befolkningen växte tack vare fred, vaccin och effektivare jordbruk.
• Folkökningen gjorde att det fanns många fattiga.
• Den industriella revolutionen kom till Sverige.
• Över en miljon svenskar emigrerade till Amerika.
• Många kämpade för att förändra Sverige, med exempelvis trygghet på arbetsplatserna och rösträtt för alla.
• Politiska partier bildades.
• Kvinnor började kräva att få samma rättigheter som män.
Allmän skolplikt Tvåkammarriksdag
återberätta
Välj två viktiga händelser på 1800-talet, som symboliseras av bilderna på tidslinjen, och berätta om dem.
SAMMANFATTNING 206 1 800-TALET
1800 1809 1900
Gustavianska tiden
1866 1866
1809
BArnen från första sidan
I kyrkböckerna kan man läsa hur det gick för Hans och Else.
Hans bodde på Gotland som ung och arbetade som sjöman. 30 år gammal emigrerade han till Amerika och blev guldgrävare i El Dorado.
Hans gifte sig inte och det finns inga anteckningar om att han fick barn. Han återvände aldrig till Sverige och dog år 1891 i San Francisco, USA, 68 år gammal.
Jämför
Vilka tror du är de störska skillnaderna mellan livet i Sverige
1800-talet och på 2020-talet?
Nämn några likheter mellan
1800-talet och nutiden.
Else var hela sitt liv piga på herrgården Sinclairsholm i Skåne. 20 år gammal gifte hon sig med arbetaren Nils Nilsson. De bodde i ett av herrgårdens torp och Else födde 11 barn. Två av barnen dog innan de fyllt 3 år. Två av barnen emigrerade till Amerika som vuxna och hon såg dem aldrig igen. Else dog 1913 i Långaröd i Skåne, 74 år gammal.
jämför
Vilka likheter och skillnader ser du mellan svenskar som emigrerade till Amerika på 1800-talet, och människor som flyr till Sverige idag?
1800-TALET 207