9as dialekter

Våra svenska dialekter

av 9A Tångaskolan i Falkenberg vt 2015

1

Innehåll Kindbo - en form av västgötska

3

Dalmål

5

Östgötska

7

Norrländska

8

Gotländska eller Gutniska

10

Småländska

12

Värmländska

13

Dalmål

15

Norrländska

16

Gotländska

18

Pitemål

20

Dalsländska

22

Värmländska

24

2

Kindbo - en form av västgötska Kindbo är en dialekt som pratas runt om i Tranemos kommun. Tranemo ligger i södra delen av Västergötland. Kindbo är som västgötskan men västgötskan pratas lite olika på ställen i Västergötland och just i Tranemos kommun talas det kindbo. Jag valde denna dialekt för det är den jag är uppväxt med och det är den dialekten min familj och släkt pratar. Jag tycker även att dialekten är rolig men även lite ”bonnig". Jag gillar även dialekten för att den inte är för bred men att den har vissa ord som gör dialekten.

När man pratar kindbo så använder man mycket diftonger och med det menas att man drar i hop två vokaler. Man lägger även ibland större betoning på konsonanten än vanligt man säger till exempel ”Gällsta" istället för Gällstad. Sista bokstaven försvinner även ofta när man gör så här. Man säger även vissa ord med skorrande ”r” ett exempel på detta är att man säger ”dörra" istället för dörren. På kindbo lägger man gärna -er eller -r efter adjektiv som ett exempel ”trevlier/trevlir" som är trevlig. Ett annat är ”finer" istället för fin.

Om man jämför äldre och yngre personer och män och kvinnor så får man fram att det skiljer sig i hur de pratar dialekten. De äldre personer pratar bredare dialekt medan de yngre pratar mer rikssvenska men har vissa ord som gör att man hör var ifrån de kommer.

När man pratar med folk som pratar samma dialekt så blir kindbon bredare men om man pratar med folk som inte pratar kindbo så bli det att dialekten försvinner lite. När det kommer till skillnader mellan män och kvinnor i dialekten så är det ingen större skillnad.

Exempel på ord som vi säger i Tranemo Bôs - skräp, skit, damm Kelit [sheelit] - tråkigt Bolle - skål, bunke Tummaträ - tumstock 3

I bare - Om du äter en en macka med ost och äter sedan en ostskiva för sig då äter du ostskivan i bare.

När det kommer till att öva bort sin dialekt eller vara stolt över den tycker jag att man ska vara stolt över den. Det är genom den man kan höra vart en person kommer ifrån och det är också dialekten som kan ge det första intrycket av en person. Jag tycker det är dåligt att vi försöker dölja våra dialekter. Det gör att vi försöker att förändra vart vi kommer ifrån och hur vi är. Det sägs att våra dialekter håller på att försvinna med att det kommer att dröja fler år till. I de områden där dialekten inte är så bred kommer den nog att försvinna tidigare men i de områden där dialekten är som bredas så som i Älvdalen och Österbotten kommer nog dialekten vara längre eftersom man har bevarat den bättre.

Det finns en bok som Rut Olsson har skrift och den heter ”Mormora Misse” och det finns en översättning till västgötska av David Haldorson.

Här är en liten bit från boken: Sûm en grår liten skogge smet katten in i stûva å satte sek mett på gûlvet å titta på Mormor. Ho flötta sek försektit ifrå dôra, mân råka i alle fall skrämma katten, s´att han schönna sek å krupa in ûnner sänga.

Och här är översättningen: Som en grå liten skugga smet katten in i stugan och satte sig mitt på golvet och tittade på Mormor. Hon flyttade sig försiktigt ifrån dörren, men råkade i alla fall skrämma katten, så att han skyndade sig att krypa in under sängen.

Korta filmer på kindbo och västgötska: https://www.youtube.com/watch?v=IG6R8-lxut4 https://www.youtube.com/watch?v=e1Ukb4LStUU

Källor: http://ulricehamn.me/spraket/ http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Vastergotland/Oxaback/index.html http://www.ling.gu.se/~anders/SWEDIA/FAQ/od14b.html Av: Annie Lindqvist

4

Dalmål I skolan har vi fått en uppgift om dialekter i Sverige. Jag valde dalmål för att jag tycker att dialekten låter roligt, är ganska olik halländskan och skulle vilja tala dialekten. Jag känner ingen som talar dalmål men ville ta reda på lite mer om dialekten.

Dialekten talas i Dalarna som ligger i Mellansverige. Jag valde två olika dialekter i dalmål att jämföra och jag valde älvdalska och orsamål. Cirka 500 personer talar orsamål och cirka 3000 talar älvdalska. Dalmål betraktas som svenskt folkmål.

Av de som talar dalmål är det inte säkert att de förstår varandras olika ord och uttryck. Dalmålet är olika beroende på var i Dalarna man befinner sig.

Jag har lyssnat på olika personer och skulle se om det fanns någon skillnad mellan kvinnor, män, äldre, yngre och skillnaden mellan orsamål och älvdalska.

Här finns länkarna till de jag lyssnade på: http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/index.html http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Orsa/index.html.

Dialekterna är ganska lika varandra eftersom de inte ligger så långt ifrån varandra. Orsamål talas lite långsammare än älvdalska, därför är det lättare att förstå orsamål. Den äldre generationen har mer dialekt i talet. I den yngre generationen har dialekten försvunnit lite. Det är en liten blandning med andra dialekter.

Jag tror att det är lättare att förstå den yngre generationen för de yngre sitter mer vid datorn eller tv:n och hör olika dialekter. Den äldre generationen har kanske inte växt upp med datorer eller tv och hört massa olika dialekter varje dag. Männen talar lite snabbare så det blir att man inte hinner med att höra vad de säger.

Det låter som om de pratar om något som de tycker är tråkigt, för de tar ner tonen i slutet av orden. Kvinnorna talar i normaltempo och de är lättare att förstå. De låter lite gladare än männen. Skillnaden mellan män och kvinnor tror jag beror på hur de är som personer.

Vissa ord i dalmål förstår man inte alls t.ex. ”bysche” som betyder ”skräp”. Men vissa ord är lätta att förstå som t.ex. ”dä gånt” som betyder ”det går inte”. I dalmålet så gör man ofta om rn till r t.ex. barn blir bar. De säger L med tungspetsen i gommen. I de flesta ändelser så förlorar man t och n, t.ex. bitit blir biti och solat blir sola. Därför kan det låta ganska rörigt ibland när man hör någon tala dalmål, speciellt de äldre.

Dialekterna börjar försvinna och dalmål talas idag av väldigt få personer. Jag tycker att man ska vara stolt över att ha en dialekt och man ska inte skämmas eller träna bort den. Man vill höra andra dialekter och inte bara sin egen hela tiden. Man lär sig mycket nytt och nya ord genom att lyssna på människor från andra delar i Sverige. Dialekter har funnits länge och jag tycker man ska föra vidare dialekten till nästa generation så den kan leva vidare länge.

5

K채llor: Wikipedia http://dialektergottsundaskolan2.blogspot.se/2013/10/dalmal-spraketuttalet.html http://pratbubblor.blogspot.se/2012/05/dalmal-omystiska-dialekter-nr-7.html http://appelblomman.blogspot.se/2012/11/det-har-ar-dalmal-det.html Papper fr책n l채raren.

Av: Agnes Nilsson

6

Östgötska Jag valde östgötska för att det är en annorlunda och spännande dialekt. Den låter väldigt roligt. Östgötska talas i Östergötland och samlingsnamnet för de olika östgötska dialekterna är östgötamål. Östergötland ligger på gränsen mellan dialektgränserna sveamål och götamål. Detta gör att i de sydliga delarna tillhör östgötskan götamål och i de nordliga delarna tillhör den sveamål.

De utmärkande dragen i dialekten är lite komplicerade för att östgötska är en blandning av flera olika dialekter och den är olika i hela Östergötland Tungrots-r används i de södra delarna: ”räkröra”, till skillnad mot tungspets-r i norr.

Grammatiskt: t ex substantivet häst, som böjs ”hästar” i plural, men i Östergötland kan heta ”hästär”, ”häster” eller ”hästar” beroende på var i Östergötland man bor.

Jag har lyssnat på dialekten på den här hemsidan.

Jag har lyssnat på en äldre person och en yngre person. Den äldre personen pratar mer grötigt och artikulerar sämre än den yngre. Det är även skillnad på kvinna och man. Mannen talar mer grötigt medan kvinna pratar mer tydligt. I de södra delarna låter det mer som västgötska, mitt i Östergötland låter det som en blandning av de flesta dialekterna som finns och i de norra delarna låter det mer åt stockholmska. Är dialekten något man ska träna bort eller vara stolt över?

Jag tycker att man ska var stolt över sin dialekt och försöka att hålla kvar den så länge man kan för att. Det är ett bevis på vart man kommer ifrån och det är ett väldigt bra samtalsämne t.ex jämföra ord mm.

Här är några länkar till klipp där man pratar östgötska. av Daniel Gruvaeus

7

Norrländska Anledningen till varför jag har valt norrländska är för att min släkt bor i Umeå och min pappa kommer ifrån Örnsköldsvik inte långt därifrån.

Det finns många olika norrländska dialekter som talas över hela Norrland. Ett exempel är Nolaskogs-dialekten som talas i Örnsköldsvik, norr om höga kusten.

Nolaskogs-dialekten är inte en speciellt grov norrländsk dialekt och är ungefär detsamma som umemål som talas i Umeå. Eftersom Nolaskogs-dialekten inte är en speciellt grov dialekt är den lättförståelig. Det är ingen jättestor skillnad på en ung och en gammal talare och inte heller på en kvinna och man eftersom det som sagt inte är en grov dialekt. Hur grov dialekten är beror på var man bor. Bor man inne i centrum är den mindre grov och om man bor på landet är desto grövre. De uttalar inte sj-ljudet, utan byter istället ut det mot tjljudet. Som till exempel skinka uttalas shinka och sjunga uttalas shunga. Ofta försvinner sista bokstaven i ord. En mening kan då låta såhär ’’Men gösse vad säg du’’ istället för ’‘Men gösses vad säger du’’. De betonar ofta första vokalen i ord och byter gärna ut O mot ett tydligt Å. Rhodos uttalas RÅÅdos och Umeå uttalas UUme. Det finns även en hel del ord och fraser som inte sägs över hela Sverige som te.x bortadenna (där borta) uppehänna (här uppe) palla pärer (sno potatis) tjottaheiti (långt borta).

8

Så här kan det låta om man bor på landet.

Så här kan det låta om man bor i centrum.

Jag tycker att en dialekt är något man ska vara stolt över. Varför ska man skämmas över vart man kommer ifrån? Jag tycker att det är charmigt med dialekter och tycker att det skulle vara tråkigt om alla talade den typiska rikssvenskan. Människor flyttar runt och dialekter ändras vilket inte är konstigt men det skulle vara synd om dialekterna försvinner. Jag ser ingen mening med att försöka träna bort en dialekt vad skulle det vara bra för? En dialekt säger ganska mycket om personer, vart dom kommer ifrån osv.

Källor: http://www.grundskoleboken.se/wiki/Svenska_dialekter http://sv.wikipedia.org/wiki/Nolaskogs av Julia Gulliksson

9

Gotländska eller Gutniska av Ebba Barrett Jag valde gotländska mestadels för att det är en jädra fin och spännande dialekt. Min mormor är född på Gotland men flyttade i tidiga tonåren. Jag frågade min mormor om hon fortfarande hade den gotländska dialekten kvar men den var bortglömd för längesedan, om den ens hade funnits.

Gotländskan, som är en svensk dialekt, talas ganska självklart på Gotland. Det finns även ett eget språk som talas på Gotland som heter gutamålet detta hörs ofta ute på landsbygden det låter olika vart du åker på Gotland Dialekten är väldigt mjuk och en fin dialekt enligt mig. När man lyssnar på gotländska så använder de mycket o, u och ö i sina ord och man har inte sche-ljud utan säger istället sk. De använder nästan aldrig lång vokal det blir istället en dubbel vokal. Gutniskan böjs med andra ändelser: vi kan ta exemplet skivan som på gutniska är skeivo. De som pratar en riktig grov gutniska använder europeiska vokaler u blir o och ett enkelt a ljud blir aa.

Som jag har sett det så är det samma ord men olika stavningar de stavas mer som det låter.

Jag personligen tycker inte att det är svårt att förstå men det varierar ju självklart från person till person. Det finns tre olika dialekter: Fårö, Fole, Sproge. De äldre har en grövre dialekt och är svårare att förstå medan de yngre fortfarande har själva dialekten men är lättare att tyda. Av de tre olika dialekterna så tycker jag att Sproge var enklare att förstå, de hade lite enklare ord och artikulerade mer.

Sin dialekt ska man ta vara på och vara riktigt stolt över och inte försöka dölja den. Jag tror att många som har en grövre dialekt och som flyttar in till storstäder gör sitt bästa för att dölja den. Vi borde göra mer för att bevara de fina dialekter vi har som börjar försvinna.

Ord 10

sjoen - havet träsk - sjö möir - träsk släke - sjögräs och tång åji - ön solbränne - en klädsam solbränna soleld - en plågsam solbränna blaike - bleka sårk - pojke töis - flicka källingg - kvinna astäuen - grannen

Källhänvisning http://sv.wikipedia.org/wiki/Gotland http://sv.wikipedia.org/wiki/Gutniska http://www.gotland.net/bo-leva/arkiv/gutamal-gutniska-gotlandska

11

Småländska av Edvin Johansson Jag valde den här dialekten för att min morfar kommer från Småland. Jag valde den också för att Emil i Lönneberga pratar småländska och dom filmerna har jag sett mycket som barn. Det låter ganska speciellt, och var också därför kul att skriva om. I småländskan så svänger man mycket på orden och har samma ‘’R’’ som i skånskan. Detta citatet är ur en bok som heter ‘’Nordisk familjebok 1917’’ ‘’Smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, flitig och sträfsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug, hvilket allt medför åt honom den förmånen, att han äfven med små medel kan taga sig fram i lifet.’’. Man brukar säga att en smålänning är snål.

Jag tror det är för att Småland var ganska fattigt förr i tiden så därför slösade man inte mer pengar än vad som verkligen behövdes och därmed betraktades smålänningarna som snåla. Några typiska ord i småländskan är: knos (godis), krösemos (potatismos) och laj (ful).

Jag tror dialekterna kommer försvinna dels för när jag lyssnar på en gammal person och en ung person så har den äldre personen mer dialekt än den yngre. Jag tror det är dels för att människor ser mer på tv, håller på med sociala medier och lyssnar på musik ifrån människor med alla möjliga dialekter. Därmed tror jag att folk börjar tappa sin dialekt och går över till en neutral rikssvenska.

För längesedan var det ju så att skogar, sjöar och berg osv som hindrade folk från att resa till andra städer och byar. Men nu åker folk till andra städer hela tiden och träffar och pratar med många människor med olika dialekter. Jag kan själv känna om jag har umgåtts med en person väldigt mycket som pratar en annan dialekt än jag själv, kan jag börja prata mer i samma dialekt som den personen jag umgås med. Svenskar börjar använda fler och fler ord från engelskan med och jag tror det finns chans för att om kanske 1000 år så pratar alla i hela världen engelska. För dom flesta kan engelska, och invandringen ökar så tillslut tror jag det kommer vara att alla kommer börja prata engelska för att invandrarna inte ser det lönt att lära sig svenska för alla svenskar kan ändå kommunicera på engelska och då kommer tillslut svenskarna prata engelska med varandra bara för att engelskan är runt om kring oss hela tiden med alla socciala medier osv och i dagens samhälle är det väldigt mycket på engelska.

I den här regionen talas det småländska:

12

Värmländska Värmländska är den dialekt som talas i Värmland. I den västra delen av Värmland har man tagit drag från norskan, östra delen har tagit från närkiskan, södra delen har tagit från götmål och norr har tagit från dalmål.

Jag valde värmländska för att jag har släkt i Värmland. I Forshaga nära Karlstad och Hagfors som ligger mellan Fryksdai och Färnebo

Typiskt värmländska Värmländskan har många speciella ord. Ett exempel är ordet ”stri” som betyder att man pratar för mycket.

!

!

Värmländska

”Svenska"

testärs

något som kommer bort

jämt

bara

rötsäck

någon som har tur

blajs

struntprat

jänta

tjej

Jag hör ingen större skillnad mellan man och kvinna däremot kan jag höra skillnad på åldern, om man är yngre så pratar man oftast mindre dialekt.

Jag tycker att dialekter är både positivt och negativt.

Det dåliga är att det blir indelat och det hörs var man kommer ifrån. Man kan inte vara ''anonym'' vilket gör det svårt att smälta in om man flyttar till en annan plats där man pratar annan dialekt.

Det positiva är att dialekterna ger oss fler sätt att uttrycka oss på. Dialekten ger en identitet.

Man känner samhörighet och blir glad av att träffa på sin dialekt på andra platser.

Video: https://www.youtube.com/watch?v=9R12B7c_E_Y

13

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Värmland#mediaviewer/File:SverigekartaLandskap_Värmland.svg http://sv.wikipedia.org/wiki/Värmland#mediaviewer/File:Varmland-haerader.png http://www.varmlandska.se

av Vincent Dalberg

14

Dalmål

av Jacob Bjerketvedt

Jag valde denna dialekt för att jag tycker att den är skön och rolig att lyssna på.

Precis som andra dialekter så pratar man på olika sätt på olika delar av landskapet. I t.ex. Mora har de I mest variation i dialekten. Det denna regionen kan skilja så mycket från olika talar man dalmål delar av Mora så att dom kan ha svårt att förstå varandra från norr till söder.

Ska man ta ett exempel på speciella uttal i dalmål så är ett typiskt drag för dalmål att de har ett ”sjungande uttal” Dialekterna i den nordvästra delen av dalarna associeras ofta med härjedalska och norska.

Jag har lyssnat på en äldre kvinna och man och en yngre man och kvinna. Eftersom att det finns många olika typer av dalmål beroende på vilken del av dalarna det är. Jag valde att lyssna på hur det låter i Malung.

Man märkte att den äldre mannen och kvinnan pratade med lite mer och grövre dialekt är dom unga men det var också skillnad på den mannen och kvinnan, Mannen lät mer sjungande och pigg medan kvinnan var mindre sjungande och nästan lät lite bitter.

Det talas om att dialekterna håller på att försvinna. Det kan du läsa vidare om här eller här.

Jag tycker att det skulle vara tråkigt om dialekterna skulle dö ut, för jag tycker att ens dialekt påverkar ens personlighet en hel del.

Jag tycker att dialekten är någonting man ska vara stolt över och någonting man ska bevara.

Det verkar nästan som att det är fler kvinnor än män som skäms över sin dialekt och försöker dölja den lite och istället använda ”rikssvenska”.

Källor: it.hule.harryda.se/itda06/matjan/Filer/Dialekt.doc http://sv.wikipedia.org/wiki/Dalm%C3%A5l http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11914502.ab http://www.expressen.se/gt/kultur/ar-vara-dialekter-utrotningshotade/

15

Norrländska När vi nu valde dialekter stod det mellan norrländska och skånska, men till slut valde jag dialekten norrländska. Jag har inga släktingar i Norrland men en kompis mamma är från Norrland och hennes dialekt är verkligen härlig att lyssna på. Varje gång jag hör någon prata norrländska har jag alltid tänkt att de låter väldigt lugnt. Så anledningen till varför jag just valde norrländska är då alltså för att jag har alltid varit nyfiken på den dialekten och dom har ett skönt uttal. Det hade därför varit kul att fördjupa sig i dialekten och kanske lära sig några nya ord.

Dialekten norrländska talas i olika Norrland där dialekten har sitt Tröndelag och de uppsvenska Sveriges sex olika dialektområden. genom Hälsingland, norrländska nordvästra Jämtland och folkmål

varianter runt om i landskapet ursprung efter påverkan av de norska området i söder. Norrländska mål är ett av Norrländska-gränsen mot sveamålen går talas inte heller i delar av Gästrikland, i från Härjedalen.

Norrländska är inte lik många dialekter i Sverige. De typiska dragen för norrländska är till exempel att om ett ord börjar på B blir oftast ett P, G och K blir uppmjukande i ord som ’‘ryggen’’ som blir ’‘ryddjin’’. O blir även Å där ord som ’‘kommer’’ blir ’‘kåmmer’’. En annan vanlig sak är att sista bokstaven i ord oftast försvinner och i en hel mening kan varje sista bokstav tas bort i varje ord. Er försvinner oftast i slutet av verb som tillexempel jag spring, du skjut.

Några typiska ord på norrländska är tillexempel ’’Goddag=Nämenhejsan, Tack så mycket=Man tackar’’. Vissa meningar ändras helt och hållet tillexempel som ’‘Hejdå, ha det så bra=Nå du må ha det’’ Jag valde att fördjupa mig i staden Arjeplog som ligger ganska centralt norrut och även att sedan jämföra med Årsunda som ligger söder ut. Jämförelsen mellan rösterna mellan en äldre och en yngre person i Arjeplog var att den äldre kvinnan förstod man hyfsat bra i början men mot slutet blev det otydligare i vissa fraser och man var tvungen att koncentrera sig noga. Den yngre kvinnan var lugnare men även där också otydlig. Den yngre kvinnan tar bort bokstäver på slutet av ett ord vilket den äldre kvinnan gjorde mindre av. Den yngre kvinnan var även tydligare än en äldre kvinnan, men slänger ut orden mer på ett annat sätt än vad den äldre kvinnan gör.

Jag jämförde även rösterna mellan en man och kvinna i Arjeplog. Jag tyckte att den den yngre mannen var lätt att förstå men även där måste man vara koncentrerad. Enligt mig är kvinnan lättare att förstå, men båda könen är inte riktigt rak på sak och mycket lugnare och slarvigare än vad min dialekt är (halländska). Kvinnan är lättare att förstå för att hon är tydligare med budskapet än vad mannen är och hon använder lite lättare ord. http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Lappland/Arjeplog/index.html Genom att jämföra Arjeplog med Årsunda som ligger längst söder ut i Gästrikland fick jag fram att Årsunda är en mer tydligare och klarare dialekt än vad Arjeplog är. I Årsunda dialekten uttalar den äldre kvinnan de mesta orden fullt ut, bara ett få antal ord där bokstäver tas bort i slutet av ordet, den äldre kvinnan i Arjeplog tog bort mer bokstäver på 16

slutet av orden. Årsunda mumlar inte heller lika mycket som Arjeplog gjorde. När man sedan lyssnar på mannen är även denna mannen klarare än vad Arjeplogs man är, man förstår mannen bra och alla ord uttalas helt. Kvinnan i Arjeplog är lite svajigare än kvinnan i Årsunda.

På kartan ser du landskapet där Årsunda ligger. http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Gastrikland/Arsunda/index.html Jag tycker dialekter är en bra och rolig sak att ha i samhället. En dialekt tycker jag även beskriver en person till viss del. Varför jag tycker att dialekter är bra och roliga är för att tillexempel här i Halland pratar vi på inte bara ett visst sätt, utan det räcker att man besöker en annan stad några mil ifrån sin hemstad så kan dialekten redan ha ändrats med små marginaler tillexempel att en bokstav byts ut mot en annan, om man sedan jämför med en dialekt längst upp i norr kan det vara en hel del olika förändringar och man kan tycka att det låter som ett helt främmande språk. En dialekt gör oss till så många olika i Sverige. Jag tycker inte det är bra att dialekterna försvinner alls, det tycker jag nästan behövs i vardagen. Men tyvärr börjar dialekterna försvinna främst hos yngre.

Källhänvisningar http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrländska_mål http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrland http://www.grundskoleboken.se/wiki/Svenska_dialekter Av: Felicia Andersson

17

Gotländska Jag valde gotländska för att jag inte vet hur det låter när man pratar där. De flesta dialekterna vet man ju ungefär hur de låter eller känner någon som pratar den dialekten. Men jag kan inte komma på någon som pratar gotländska.

De som pratar gotlänska är så klart gotlansbórna.

Dialekten kallas för gutniska, gutamål eller gotländska och de är en grupp nordiska dialekter.

https://www.youtube.com/watch?v=LjXx4pylyIE

Kännetecknande för gutniskan är bevarandet av de gamla diftongerna, till exempel au i auge/auga (öga), haust (höst) och mauso (fluga).

Gutniskan har även utvecklat en del nya diftonger, vilket gör språket ganska vokalrikt.

•

Långt e, har således blivit ei (reit svenska rätt)

•

Långt i, har blivit äi (bäite/bäita, svenska bita; jmf. isl. bíta), eller ei i vissa dialekter med sammanfall av gammalt långt e

•

Långt o har blivit åo (såol, svenska sol; jmf. isl. sól)

•

Långt u, har blivit eu (heus, svenska hus; jmf. isl. hús)

•

Långt y, har blivit öy (stöyre, svenska styre; jmf. isl. stýri)

Jag har lyssnat och jämfört en gammal mans dialekt med en yngre mans och jag har svårare att höra och förstå vad den äldre mannen säger men det är även svårt att förstå den yngre. Varför jag har enklare att förstå den yngre generationen tror jag har med att man nu för tiden tonar ner på sin dialekt mer och mer. Dialekterna jämnas ut och blir mer likt rikssvenska och orsaken av detta beror på att man oftare flyttar nu. Man bor inte alltid kvar på samma ställe man växt upp på man bildar kanske inte familj med någon som talar samma dialekt och därför blir det att man tonar ner på sin dialekt.

18

När jag jämför kvinnornas sett att tala med männens sett hör jag inte direkt någon skillnad dem pratar väldigt lika och hör ingen direkt skillnad i talesättet.

Jag tycker inte att dialekter är något man ska träna bort utan något man ska vara stolt över. Dialekter är roliga och vi borde ta vara på dem. Genom dialekten kan man höra var en person kommer ifrån och dialekten blir en del av ens personlighet. Dialekterna har under de senaste decennierna jämnats ut och skillnaderna idag är inte lika stora som förr. De lokala varianterna har försvunnit mer och mer även om du fortfarande kan höra om en person är från södra eller norra Sverige.

KÄLLHÄNVISNING http://sv.wikipedia.org/wiki/Gotland http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Gotland/index.html http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/lyssna/gotland-faro.html http://www.expressen.se/gt/kultur/ar-vara-dialekter-utrotningshotade/ Av Simone Wiberg

19

Pitemål av Hanna Olovsson Jag valde pitemål eftersom jag tycker den låter lugn och rolig.

Pitemål är en norrländsk dialekt, som kan uppfattas ’’bonnig’’ eftersom pitebor har en del ’’sväng’’ i sitt prat och pitebor uttalar en del ord olikt från den så kallade ’’standard’’ svenskan. Pitemål härstammar från fornnordiskan.

Det finns det en hel del genvägar i språket och i uttalet.

Pitebors uttal påminner om finlandssvenskan då ’’Ö’’ nästan aldrig uttalas. Ta t.ex. ordet ’’öar’’ blir ’’åoar’' kan man säga. ’’L’’:et i pitedialkten uttalas från halsen istället för gommen som t.e.x ’’tala’’. När du uttalar ordet tala hör du hur stor plats ’’L’’:et tar. I pitedialkten låter det som ett ’’klickljud’’ istället. ’’A’’:en uttalas alltid kort och även det i halsen som t.e.x ordet ’’bara’’. När du uttalar ordet ’’bara’’ låter det ungefär såhär ’’baara’’.

Substantiven i plural (flera) slutar oftast med ’’n’’, ’’om’’ eller ’’en’’.

Exempel: skor = skon (uttalas skånn) sockar = såcken bullar = bullen granar = grenen När substantivet ska uttalas i singlar (en) Exempel: sko = skon (uttalas skaoun) socka = sååck bulle = bull gran = gren Här kan du lyssna på en äldre kvinna som talar pitemål.

Här kan du lyssna på en yngre kvinna som pratar pitemål Jag hör en viss skillnad på kvinnorna som pratar. Den äldre kvinnan har mer ’’sväng’’ i sitt prat och en del ord som jag inte ens kan förstå. Medan jag kan förstå den yngre kvinnan betydligt bättre. Under 1900-talet började pitedialkten dö ut och med tiden slutade föräldrarna prata ’’bonniga’’ ord och mer ord som kommer från ’’standard’’ svenskan med sina barn och därför är den yngre kvinnan är lättare att förstå.

20

Här kan du lyssna på en yngre kvinna som talar pitemål Här kan du lyssna på en yngre man som talar pitemål Jag tycker kvinnan är lättast att förstå även i det här scenariet eftersom hon har mer av en ’’standard’’ svenska i sitt prat. Den yngre mannen har mer den ’’äldre pitedialkten’’ som liknar den ’’bonniga’’ typen.

Jag tror det kan vara så att kvinnorna tänker mer på sin dialekt och har mer ’’standard’’ svenska än männen. Jag upplever det också i Falkenberg att männen har mer av en ’’falkenbergs’’ dialekt än kvinnorna.

Jag tycker man inte ska skämmas av sin dialekt även fast jag själv inte vill snacka min halländska. Jag tror man tycker att ens egen dialekt är mycket värre än vad den egentligen är. Jag tycker att du inte ska träna bort din dialekt medvetet och försöka få en annan dialekt. Om du har en dialekt du är stolt över så får du vara det men alla ska inte heller behöva vara stolta över sin dialekt. Jag vet inte riktigt om jag tycker det är bra att dialekterna försvinner eller inte. Det skulle ju vara tråkigt om alla hade samma dialekt eftersom den visar vart du kommer ifrån och så vidare men den dömer ju även dig eftersom den kan få dig uppfattats på olika sätt. Så jag skulle nog acceptera att dialekter försvinner mer och mer men jag tror ändå att man kommer kunna skilja på en del dialekter även fast de dör ut.

Källor:

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Pitemål 12/2-15) (http://pitemal.wikidot.com 12/2-15 , 2/3-15) (http://pitemal.wikidot.com/system 2/3-15)

21

Dalsländska Vi har gjort ett arbete i svenska där man ska välja en dialekt. Sedan så ska man berätta om dialekten och tala om var man talar den.

Jag valde dalsländska och jag valde den för jag tycker det är en fin och skön dialekt.

Dialekten har drag av norska, t.ex. att o blir u i ord med lång vokal. Så om man vill säga att ”Jag bor i Dalsland” så blir det ”Jag bur i Dalsland”.

Jag har lyssnat på en äldre kvinna och en yngre tjej som pratar dalsländska. Det är ingen speciell stor skillnad på dem.

Jag kan tycka att det är lättare att förstå den yngre tjejen. Tjejen är lättare att förstå för hon pratade lite tydligare.

Jag har även lyssnat på en tjej och en kille som pratar dalsländska. Det är ingen speciell stor skillnad på när de pratar. Dock jag tycker det är lättare att förstå tjejen, för att tjejen pratade mer tydligare än killen. Tjejen använde inte lika många slangord som killen och det är det som gör att man förstår henne mer, men killen går absolut att förstå också.

Här kan du lyssna på dalsländska.

22

Dialekter håller på att försvinna och allt mer folk börjar prata likadant överallt i Sverige, det största problemet med att de hållet på att försvinna är alla sociala medier. Det är de som göra att vi blir mer sammanhållna till varandra.

Jag tycker att man ska vara stolt över sin dialekt, för den visar vem man är och vilket ursprung man har. Din dialekt är faktiskt en av de sakerna som gör att du är du.

Sen kan det såklart vara så att om man bor på ett ställe med en dialekt, sedan så flyttar man därifrån till ett ställe med en annan dialekt. Då kan det bli så att man ändrar dialekt på grund av det. Det kan hända vem som helst och det kan man inte hjälpas.

Men jag tycker man ändå ska behålla sin dialekt som man har i grunden för det är den som gör dig.

För er som skäms över er egen dialekt vill jag bara säga ”Ni ska vara stolta över den, för den visar vem du är”.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dalsländska

Av: Johannes Andersson

23

Värmländska Jag har valt värmländska och anledningen till att jag valde denna dialekten var för att jag tycker det är en skön och roligt dialekt och så har jag en vän som bor i Torsby som ligger i Värmland. Många ser värmlänningar som goa' och glada delvis för deras goa' dialekt.

Den talas mest i Värmland och norr om Värmland ligger Dalarna och väster om ligger Norge. De som bor nära Dalarna låter mer som en blandning mellan dalmål och värmländska och de som bor nära Norge låter som en blandning mellan norska och värmländska. Det är fortfarande värmländska de pratar men ändå skiljer deras dialekt åt beroende på vart man bor. Många dialekter går upp i ton i slutet av ett ord men inte hagforsmål som pratas i Värmland där går man istället ner i ton i slutet av ett ord.

Värmländska består väldigt mycket av förkortningar och vissa ord hoppar över bokstäver och de byter ut vokalerna t.ex. grät blir då på värmländska gråt och u blir som o, ö som ä, i som e, både ä,å,e som a. I värmländska så ändrar de deras ö till ô i meningar.

Exempel på värmländska ord: Bôtte = knuffa Drämma = slå Boa = butik Fesk = Fisk Har du träff't pôjkera? (Har du träffat pojkarna) Här kan du titta på ett videoklipp en ung kille som pratar värmländska.

Här kan du titta på en till video fast det är en äldre man som pratar värmländska.

Detta är en video på en ung kille som pratar och en äldre man som pratar och man hör att det är skillnad mellan deras dialekt. Den unga killen har mer modern värmländska och den är inte lika grov som den äldre mannens dialekt. Den äldre mannen pratar en bredare värmländska. Jag själv tycker att det är lättare att förstå den unga killen för att han pratar inte så bred värmländska.

24

Jag tycker att dialekter är något som håller på att försvinna och jag tycker det är dåligt.

Dialekten visar vart man kommer ifrån och det är något bra. Samtidigt när dialekter håller på att försvinna så skapas det nya sociolekter för att det kommer fler människor från olika delar av världen.

I denna artikeln skriver dom om varför dialekter håller på att försvinna och vad det kan bero på. De skriver om att alla dialekter förändras väldigt snabbt och att samhället har blivit rörligare på grund av att folk flyttar runt och det gör att dialekten försvinner mer.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rml%C3%A4ndska http://spraktidningen.se/artiklar/2014/11/varmlanningen-gillar-korv-men-later-inte-hardkokt http://svenska.yle.fi/artikel/2014/04/08/dialekter-forsvinner-men-samtidigt-uppstar-nya Av: Mijo Bengtsson

25