Dialekttidning 9b by Nina Widoff

V책ra svenska dialekter 9B T책ngaskolan vt 2015

Innehåll Östgötska

Norrländska mål

Morpekanska och halländska

Svenska dialekter - skånska

Småländska

Morpekanska / Halländska

Dalmål

Halländska

Skeoonska

Halländska i Årstad och Heberg

Gävleborgska - en norrländsk dialekt

Skånska

Göteborgska

Skånska

Göteborgska

Arjeplog

Östgötska Ösgöska? E dé nå späsiell mä Ösgöska, nä vettu jag komeou från och då pouaaou man så häou.

MjÖÖÖÖlby

Har du otur och råkar ta fel vid Södertälje och kör förbi Nyköping hamnar du i Östergötland. Undvik sedan att titta ut genom rutan och fortsätt på E4:an i hiskelig fart så kanske ditt vokabulär undviker att bli traumatiserat. Behöver du till exempel tanka betala då vid pumpen, låt dig inte frestas av att köpa något då det kommer behövas en ordväxling. Förvånas inte av de neon- eller pastellfärgade frisyrerna, de ser ut så men det gör inte du och därför ska du hålla dig undan. Byfånar, rednecks, narr, tokar, alla finns de här. Blir du sugen på te kan du förresten glömma det för de ve dom ine rikig va de är. De ouegnaou i ouagnaous ouabaoubeou ouabatt. Tycker du det är jobbigt med skånigar och deras R kommer du älska Östgötaou. R finns nämligen inte i deras språk. Att höra en ösgöe pouaa äou näsan som a lyssna på rövarspråket då R blir någon sorts diftong mellan o och u. Fortsätt förbi Norrköping och och förbered dig själv. Om du är modig nog kan du stanna i Linköping och bunkra upp med proviant av olika slag och stannade du på Kolmården hoppas jag du har rejält med vindruteskydd. Lär också småttingarna att det här var första och sista gången ni var på Kolmården och att de kommer att förstå när de blir äldre. Hörouni är det ändå spåret av bokstaven R vi har hittat och tur är väl det. Här upp i norra helvetet finns det dock rebeller som predikar om någon sorts ouikssvenska från Stockholm. Det kan ha att göra med starten av Linköpings universitet 1975 och att utbölingar därför börjat infiltrera orten och förlöjliga ösgöskan. Lyssnar man på olika personer märker man även att det finns tydliga kronolekter. Den äldre talar mer släpigt och artikulerat och den yngre mer hetsigt och slarvigt. Det är även skillnad på vokabuläret men den är inte mer märkbar än mellan dom flesta unga och gamla. Stanna som sagt vid Linköping om du känner dig modig, men se till att ha full tank nu och kaffe för hela färden. Det blir nämligen bara värre. Orterna här i väst är inte ens värda namnet och lyder under stormetropolen Mjölby. Lycka till! Fenomenet östgötska är ett fenomen just för att det går in under både göta- och sveamål. Här har också rikssvenskan uppkommit på något vänster som jag tror har starka band med dom 24 000 studerande vid Linköpings universitet. Det är ett riktigt mysterium hur den mest korrekta svenskan formades här. Själv tycker jag det är tråkigt med ett neutralt språk och vill att vi värnar om våra dialekter. Helst skulle vi ha bokstavsbeteckning på registreringsskyltarna också så att känslan av patriotism och en en anti-jantelagsreform kan formas. Jag hoppas att resan gick bra. Har du kommit till Jönköping eller lyckades simma över Vättern har du nämligen klarat dig.

Autentisk östgötska: https://www.youtube.com/watch?v=lo5bUkjkXoU --------> http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Gotaland/Ostergotland/Tjallmo/tja_yw_pb.mp3 Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96sterg%C3%B6tland http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stg%C3%B6tska http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-dialekter Av: Adrian Pauli

Norrländska mål Jag valde att jobba med norrländska mål för att jag har så gott som hela min mammas släkt där. Jag har varit i Norrland och jag tycker det är jätte vackert där uppe och dialekten är väldigt lugn och snäll. Man talar norrländska mål högst upp i Sverige. Förr så pratade man inte norrländska i Lappland men nu så gör man oftast det. De utmärkande dragen för norrländska mål är att när man talar så försvinner ofta ändelsen t.ex åker - åkt eller han springer - han spring, han skjuter - han skjut. Det är också vanligt att de drar ut på orden och pratar långsamt. Något som skiljer sig från de andra dialekterna är att man använder mycket sche-ljud. Man drar även ut vokaler när man pratar. När man pratar har man också tjocka L och förmjukningar. Svammel - schvammeL. Jag har lyssnat på både en gammal och en ung och jag tycker att att det är ganska likt. Man kanske hör lite mer dialekt på den äldre damen en på den yngre men fortfarande hör man en tydlig dialekt på båda. Jag lyssnade också på en man och en kvinna och där tycker jag att det låter som att dom har lika mycket dialekt. Jag hörde ingen stor skillnad då det var tydlig dialekt på båda. Jag tycker att man ska bevara dialekterna. Vissa tycker att dialekterna ska dö ut för att vissa dialekter låter dåligt. Många tycker också att alla ska ha en dialekt, den korrekta dialekten. Jag tycker att dialekterna har en charm i sig. Man kan höra var i från man kommer och man ska vara stolt över var man är ifrån. Dialekterna håller på att dö ut och det tycker jag är fel. Jag kan hålla med om att en del dialekter låter jättefula men även om jag inte gillar dem tycker jag att de ska få vara kvar. Man kan tydligt höra skillnad på en ung och en gammal i vissa län och säga att dom äldre har mer dialekt detta visar bara att i framtiden kommer dialekterna att smälta ihop. Sedan så kommer man höra skillnad på en smålänning och en norrbottning även i framtid tack vare att dem är så olika. Källor: http://www.ling.gu.se/~anders/SWEDIA/FAQ/od14b.html http://slideplayer.se/slide/2403783/ http://swedia.ling.gu.se Av Amanda Sörlin

Morpekanska och halländska I skolan så skriver vi om olika dialekter! Jag valde att skriva om morpekanska och halländska. Jag bor och kommer ifrån Halland! Jag pratar halländska. Men min släkt pratar morpekanska. Man talar dialekten Halländska i Halland. Man talar morpekanska i Glommen och Morup i Falkenbergs kommun. Morpekanska liknar danskan väldigt mycket! Jag anser att dom som pratar morpekanska pratar väldigt högt och att dom pratar mycket! Det kanske beror på att dom flesta var fiskare där förr i tiden, så dom kanske var tvungna att skrika när dom var ute på havet. Dom flesta som pratar morpekanska är gamla fiskare!

Här pratar man norrländska.

Eftersom att morpekanska pratas i Halland så valde jag att skriva om halländska också! Kännetecken för halländska: I stället för konsonanterna p,t,k så använder man b,d,g. Som t.e.x pag pojke kaga kaka I Halmstad så använder man skorrande r. Som t.e.x: guekbuek= gurkburk. Mellan Varberg och Kungsbacka pratar dom en dialekt som liknar mer götalandsdialekterna. Jag lyssnade på Swedia.ling.gu.se där det var personer som pratade falkenbergska. Jag tycker att man förstår bättre dom yngre som pratar falkenbergska för de äldre pratar mer dialekt. Jag förstod den äldre mannen bättre än den äldre kvinnan, han pratade tydligare tyckte jag. Jag tyckte att den yngre mannen var också lättare att förstå jämfört med den yngre kvinnan. Han pratade också tydligare. Jag vet faktiskt inte varför det lät så. Jag tycker att man ska vara stolt över sin dialekt och att man ska försöka hålla dialekterna vid liv. Det skulle inte varit så kul om alla pratade likadant överallt i Sverige! Din dialekt är en del av din personlighet! Jag tycker att vissa dialekter är riktigt charmiga! Fast jag vet att det är människor som sitter och klagar när dom kollar på tv bara för att dom pratar t.e.x skånska på tv:n! Sen finns det folk som jag som tycker att det ibland kan vara lite charmigt med dialekt. För att hålla dialekterna vid liv så ska man inte träna bort det! T.e.x om man får ett tv jobb och så kommer du ifrån Göteborg då kan du prata göteborgska i stället för rikssvenska! Men man kan ju även bli lite påverkad av omgivningen och då börjar man kanske prata rikssvenska eller stockholmska! Morpekanska ord: Morpekanska

Svenska

van

vatten

pag

pojke

däger

flickor

bain

ben

dai

de 7

H채r kan du lyssna p책 morpekanska!

K채llor: Wikipedia, Swedia.ling.gu.se, http://livskvalitet.ifokus.se/discussions/ 4d71392fb9cb46223905120c-dialekter Av:Vilma Olsson.

Svenska dialekter - skånska I svenskan håller vi nu på med dialekter och jag valde att arbeta med skånska. Jag valde denna dialekt för att mina kusiner bor i Malmö så varje gång vi besöker dem eller när dom besöker oss tycker jag det alltid är lika kul att höra dom prata. Den skånska dialekten tillhör de sydsvenska målen som talan de nedersta delen av Sverige som ni kan se där pilen pekar på kartan.

Vilka är de utmärkande dragen för den dialekt du valt? Den skånska dialekten är känd för sitt ¨grötiga ¨ tal samt att de drar ut på bokstäver och de skorrande-r är också väldigt tydliga t . ex då man uttalar mor {meourrr} med skorrande-r. Då kanske man undrar var kommer dialekten ifrån? Är det någon slags vrängning av danskan då den nedre delen av Sverige en gång tillhörde Danmark? Och det är faktiskt helt riktigt. Den skånska dialekten kommer från Danskan men de skorrande-r kan ibland förknippas med Franskan. Annat uttal som skånskan använder sig av är att p, k och t oftast uttalas som b, g och d t. ex ¨pojk¨ låter mer som ¨pojg¨ med den skånska dialekten. Några exempel:

Ord lista:

* Ett långt a (a:) blir ao eller auo

* mor - {meour}

* e blir ibland ei

* åka - {aga}

* i blir ij

*fuktig - {dampen}

* u blir äu

*äta - {eda}

* y blir öyj (kort y blir kort ü)

* släpa-{asa}

* å blir eåo

*Rädd - {bang}

I detta arbete om dialekter skulle vi också lyssna på olika personer som pratar dialekten man har valt som i mitt fall är skånskan. Jag valde att lyssna på en äldre kvinna och sedan en yngre kvinna för att se om det var någon skillnad mellan åldersgrupperna. Efter att jag noggrant lyssnat på dessa två olika åldersgrupper märker man tydligt att den äldre kvinnan använder sig av mer ord som man inte riktigt förstår. Den äldre kvinnan pratar också grötigare och lite långsammare med suckar mellan orden medan den yngre kvinnan pratar mycket tydligare med både de skorrande-r :en samt de grötiga talet. Den yngre kvinnan använde sig inte av samma svåra ord som den äldre kvinnan gjorde då man förstår allt hon sa mycket lättare. Sedan skulle lyssna på en man som pratar den Skånska dialekten för att se om det är någon skillnad mellan de två könen. Då jag hörde den yngre mannen prata den skånska dialekten märkte man tydligt att han prata mycket grövre än de båda kvinnorna. Mannen använder sig mycket av de grötiga talet man hör också de skorrande-r en väldigt tydligt. Så jag tyckte inte man hörde eller förstod mycket utav det mannen sa. Så jag skulle säga att den skånska dialekten hörs tydligare när männen pratar och den hörs också mer av de äldre. Medans den är mycket tydligare hos den yngre kvinnan då dialekten inte är lika grov.

Dialekter kan man träna bort den? Är dialekterna utrotningshotade? Det kan du läsa vidare om här. Artikeln handlar om hur man tror att alla dialekt håller på att jämnas ut. Man kanske undrar hur dialekterna jämnas ut? Jo det beror på att folk hela tiden flyttar och inte bor kvar i samma socken. Enligt mig tycker jag inte att man ska försöka träna bort sin dialekt, då enligt mig det är en väldigt charmig del i ens personlighet. Jag tycker också att det är synd att olika dialekter håller på att försvinna, jag tycker att folket ska hålla kvar sin dialekt och vara stolt över den. Källor: http://users.student.lth.se/e96pn/skanskaord.html http://press.skane.org/content/skanskan-ar-en-internationell-dialekt http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%A5ne/dialekter av Elena Rydell

Småländska Jag har valt att skriva om småländska för att dom flesta i min släkt bor i Småland och därmed pratar småländska. Det låter alltid så mysigt när dom pratar. Jag önskar att jag också pratade småländska. Det är ett sydsvenskt mål som talas i Småland. Det talas olika småländska i olika delar av Småland. Den sydliga

delen av Småland är mycket påverkat av skånska och blekingska och den norra delen är påverkad av dom dialekterna som pratas i Svealand. För oss i Falkenberg är det lättare att förstå den norra delen. I södra delen använder man ett tungrots r (skorrande r) I norra delen använder man tungspets r som vi i Falkenberg också gör. Småländskan har diftonger. Kam blir [kaomm] och tång blir [taong]. Här kan du lyssna på när Astrid Lindgren pratar småländska. Jag lyssnade på en äldre man och en yngre man som talar i norra Småland. Den äldre mannen pratade mer dialekt men jag tyckte att det var svårare att förstå den yngre mannen iallafall för att han mumlade mer och talade otydligare. Han pratade också dialekt men inte lika mycket som den äldre. Det var mer dialekt för ut och den äldre mannen växte nog upp med många runt omkring sig som pratade mycket dialekt. Man kunde ju inte resa så som vi gör nu så man blev inte påverkad av andras dialekter på samma sätt, det fanns inte heller internet som man kunde bli påverkad av. Den yngre killen har säkert vänner som kommer från andra län och pratar annan dialekt och det påverkar, han har även internet så att han lyssnar på olika människor på Youtube kanske. Det gör jag iallafall. Jag har hört på inspelningar av en äldre kvinna som talar och en yngre kvinna som talar från södra Småland. Jag förstod knappt vad den äldre kvinnan sa. Hon använde 11

andra ord och pratade lite åt det skånska hållet. Den yngre kvinnan pratade nästan ingen dialekt alls och jag förstod henne mycket bättre. Hon pratade mindre dialekt än den yngre killen i norra Småland. Vi såg på en film i klassen som sa att det var fler killar som ville stanna i sin hemstad och pratade mer dialekt medan fler tjejer ville resa till större kommuner och prata mindre dialekt. Kanske kan det vara därför det skiljde på dom. Jag tycker att dialekter är något som man borde behålla. Då får man karaktär och blir inte bara en i mängden. Det är som kläder. Man visar sin stil och det man gillar i sin klädsmak och i sin dialekt visar man vem man är och var man kommer ifrån. Att prata sin dialekt är att vara stolt över var man kommer ifrån tycker jag. Man får mer att prata om, om folk hör var man kommer ifrån. Jag tycker om att höra olika dialekter. I radio för ett tag sedan hörde jag att det här med dialekter började bli trendigt och något att vara stolt över men det verkar ju som att det bara var ett litet tag. När folk ringer in till radion är det kul att höra dom olika dialekterna som dom pratar. Jag älskar när folk pratar dialekt fast ibland är det ju lite tråkigt när man inte fattar vad dom säger. Av: Elin Lagergren.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/SM http://swedia.ling.gu.se

Morpekanska / Halländska Vi ska jobba med dialekter i skolan. Jag valde att jobba med Halland och morpekanska för jag kommer ifrån Halland och min släkt pratar morpekanska. Morpekanska talar man i Glommen och Morup i Falkenbergs kommun. I Halland pratar man halländska. Morpekanska pratar man likadant som danska tycker jag det är. Det verkar som att dom som är morpekanska pratar väldigt högt. Eftersom att morpekanska pratas i Halland så valde jag att skriva om halländska också. Några kännetecken för halländska är till exempel att istället för p,t,k använder man b,d,g. som tex : pojke påg kaka kaga soppa söö I Halmstad så använder man skorrande r som t ex gurkburk. Mellan Varberg och Kungsbacka pratar dom en dialekt som liknar mer götalandsdialekterna. Jag lyssnade på folk på swedia.ling.gu.se, en sida där man kan lyssna på olika dialekter. Där man hör hur halländska låter. Jag tycker att man förstår bättre de yngre som pratar halländska för de äldre pratar mer dialekt. Mannen och kvinnan pratar likadant, iallafall lika tydligt. Men dom som pratar mest morpekanska är fiskarna som bor i Glommen. Jag tycker man ska vara stolt över sin dialekt. Man ska försöka hålla dialekterna i liv de äldre borde lära de yngre människorna så att dom tar efter. Det är ju inte så kul om alla pratar somna här i Sverige.

Morpekanska Tillbaks till morpekanskan, som talas i Glommen med omnejd. Det finns många speciella ord som kan vara svåra att förstå för den som aldrig hört dialekten förut. Här kommer en liten ordlista:

Morpekanska

”Vanlig svenska”

Van

vatten

Däger

tjejer

daj

Bain

Ben

Här kan du lyssna på morpekanska. Av Emilia Borrbring

Källor: livskvalitet.ifokus.se/dialekter wikipedia swedia.ling.gu.se

Dalmål Jag har valt dalmål för att jag tycker att det låter väldigt charmigt. Dalmål talas runt Siljan och uppefter Västerdalälven och Österdalälven. För att få reda på hur dalmålet låter, lyssnade jag på dialekten på en sida som heter www.swedia.ling.gu.se Jag lyssnade på en äldre kvinna och en äldre man och även en yngre man och en yngre kvinna. Det som var olika var att man förstår lättare en yngre kvinna än en äldre kvinna för den äldre kvinna hörde man mer dalmål än den yngre kvinnan. När jag lyssnade på den äldre mannen och den äldre kvinnan så förstod man lättare den äldre kvinnan för hon talar mindre dialekt.

Typiska drag för dalmål är att l låter mer tjockt och att de har ett ”sjungande uttal” och att kortstaviga ord (dvs. ord med ursprungligt kort vokal följd av kort konsonant i formspråket) som lada i en stor del av området har formen lädu med en övergång av a till ä framför u. I de sydligare delarna finns det också tendenser att ljudförbindelsen ju övergått till y eller jy i ord som bjuda ( dialekt bjy, bya), ljud (jy,ly) och njuta (nyta). Älvdalsmålet har t.ex granna ( grannar ), alltså med ändelse-a i ett långstavigt ord, gentemot dågå (dagar) med ändelse-å i ett kortstavigt. I orsamålet har vi på samma sätt å ena sidan det långstaviga kåva (kalvar) och å andra sidan det kortstaviga erå (harar). Detta är bara några exempel på drag för det finns väldigt många mer. Dialekterna i Dalarnas nordvästra del påminner mycket om härjedalska och norska, eftersom Dalarna gränsar till Härjedalen och Norge i norr. Området kring Mora har mest variationer i dialekten. Personer från norr och söder i Mora kan ha svårt att förstå varandras dialekter och ibland så mycket som att gårdarna har svårt att förstå varandra! I Oxberg påminner dialekten om älvdalska medan Nusnäs-varianten inte ens låter likadant. Moramålen talas idag av väldigt få personer och det blir bara förre och färre. Jag har intervjuat vår rektor som kommer ifrån Malung. http://vocaroo.com/i/s1b0HdLJowz0 Av Fannie Jofjord

Halländska Jag har valt halländska. Jag valde det för att jag vill veta mer om min egen dialekt. Halländska pratar vi mestadels i Halland, men det finns även några undantag, t.ex. som när folk flyttar så brukar oftast dialekten finnas kvar om du inte är allt för ung. Speciella utdrag från halländska är att bokstäverna p, t, k mjuknar till b, d, g, som t.ex: Pipa = Piba Gata = Gada Kaka = Kaga Det är väldigt stor skillnad mellan nord- och

sydhalländska, när det till exempel gäller r. Dessa drag spreds mestadels under medeltiden då danskarna spred dem längs Kattegattskusterna. I halländskan blir även G till J eller V/W. Man säger höj istället för hög, tröj istället för trög och väj istället för väg. I vissa ord försvinner j eller v/w som hav = have, hawe eller hae. JU blir Y I nästan hela Halland finns det ett utbyte hos ju till Y, det blir då lys (ljus), bya (bjuda) eller jyb/jyp (djup). U blir O I somliga ord blir U till O, t.ex. hugga blir hogga och tugga blir togga. I och Y blir E och Ö Ord som fisk blir fesk, sliten blir sleten (eller scheleten), kyrka blir körka. Jag har valt att lyssna på en äldre och en yngre kvinna som pratar halländska från Frillesås. Jag tyckte den yngre pratade mer tydligt och hade inte lika mycket utdrag som den äldre. Den äldre kvinnan kunde vara svår att förstå ibland, medan den yngre kvinnan var lättare att förstå. Jag lyssnade även på en äldre och en yngre kille. Jag tyckte den äldre killen hade väldigt mycket dialekt. Vissa ord var väldigt svårt att förstå och otydligt. Den yngre killen tyckte jag var som den yngre kvinnan, han pratade inte alls så mycket dialekt. Bara några få ord som hade dialekt.

Nuförtiden pratar vi inte lika mycket dialekter som vi gjorde förr. Många tidningar skriver om att dialekterna håller på att försvinna. Jag tycker att vi ska behålla dialekter för att de låter charmigt och att just visa vem man själv är. Jag tror många dialekter försvinner för att de större städerna talar samma dialekt, vilket leder till att de inte finns så många dialekter kvar. Nuförtiden lyssnar vi även på mycket tv och radio. Oftast de som pratar är från Stockholm, vilket gör att stockholmska blir en norm för det vi pratar. Jag tror stockholmska kommer bli en större dialekt för varje år. Som snart kommer sprida sig över en större del av Sverige. Av: Fanny Jönsson

Halländska Jag valde halländska för att jag själv pratar det och min släkt. Jag kan tycka att halländska är inte någon svår dialekt att förstår om man jämför med skånskan.

Det är väldigt stor skillnad nord och syd Halländska i Halland som man ska se här.

Här är Några skillnader mellan Halländska och standardsvenskan. Jag lyssnade på halländskan först på en gammal gubbe och han pratar väldigt långsamt och lät lite konstigt efter som han pratade väldigt gammalmodigt. Medans den yngre killen lät väldigt likt som vi hallänningar pratar bara att hans r försvinner lite när han pratar. Men när en äldre kvinna pratade men så tyckte jag att det var mer grötigt för man hörde inte allt hon sa hela tiden. Här är länken till rösterna. http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Halland/Arstad/index.html

Jag tycker att dialekter är fint för det är det som gör till den personen man är. Varför ska alla prata rikssvenska ? varför ska alla prata likadant ? Det tycker jag är helt fel alla ska få prata sin dialekt. jag tycker man ska vara stolt över sin dialekt och inte sluta prata det för det vore synd om dialekterna dog ut helt. Av Rebecka Wennrsten

Skeoonska Vi i skolan arbetar om dialekter och jag valde dialekten skånska för att jag tycker den är väldigt jobbig att lyssna på och den har ett ovanligt/fult uttal enligt mig. Jag valde delvis skånska för att min mormor och morfar bor i Skåne och pratar delvis lite skånska. Den fulaste dialekten enligt mig är skånska för att det låter inte bra när skåningar talar. Den finaste dialekten tycker jag är halländska för att det är den dialekten som vi här i Halland talar, jag är van vid den. Denna dialekt talas i södra Sverige (Skånska). Ifall man jämför Össjö dialekten med en äldre kvinna, man och yngre som talar så är dialekten annorlunda beroende på var i Skåne man är. T.ex i Össjö i norra Skåne där talar man mer så att man förstår, dialekten är mer tydlig där. Södra Skåne i Löderup där talas det en mörkare dialekt, uttalet är mörkare där. Ifall man jämför med en yngre och äldres uttal så talar yngre en bredare skånska. Enligt mig så tycker jag att Skåningar som talar snabbt och ren skånska är svårare att förstå eftersom att då hör man inte vad de säger och då har man svårt att hänga med i samtalsämnet. Ifall skåningar tar det lugnt med talet, ifall de pratar långsamt så förstår man förmodligen mer beroende på hur gammal personen är. I Skåne så uttalar man mor, [meuor] vilket är en trifftong för att uttalet låter som tre ljud i ett vilket är ett utmärkande drag för skånskan.

Löderup

En dialekt är inget man bara kan slänga bort, det en grej som man kanske växer upp med och kanske till och med finns i ens liv tills slutet. En dialekt som t.ex skånskan kanske försvinner då och då när man t.ex har gäster och man ska prata så att dom ska förstå. Man kan välja ifall man ska träna bort dialekten och ändra dialekt Det är inte så att den bara kommer försvinna för gått. Ditt modersmål kommer alltid finnas kvar någonstans i bakhuvudet. Källa: http://swedia.ling.gu.se/ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%A5ne http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5nska Av: Hendrik Eliasson  19

Halländska i Årstad och Heberg Jag har valt dialekten från Årstad och Heberg, för att jag har bott i Heberg från att jag var 2 år gammal tills 7 års åldern. Heberg och Årstad är bara några få minuter ifrån varandra. Det tar ca 15-20 minuter med bil från Falkenberg. Man använder ord som vi nästan hör varje dag, det som sticker ut lite är grina (skratta), droffsa omkull (ramla), putt (sur), branngul (orange) och böla (gråta). Det är ett par typiska ord man säger i området Årstad och Heberg. Bilden till höger visar var man talar halländska, på västkusten söder om Göteborg. Jag har lyssnat på när några hallänningar pratar halländska. Skillnaden mellan en äldre man och en äldre kvinna och en ung man och en ung kvinna är att man hör tydligare halländska när de äldre pratar. Jag tror att de äldre personerna som pratar halländska inte har flyttat ifrån de olika platserna där man pratar halländska. Jag kan uppleva att halländskan låter ”bondigt”. Jag tycker att man ska vara stolt över sin dialekt, det är en del av dig. Man talar oftast dialekten därifrån man bor någonstans från början av livet och att man bott där några år. Början på livet är viktigt, det är även din dialekt. Det är charmigt med dialekter.

av Jennie Johansen

Gävleborgska - en norrländsk dialekt

Jag valde gävleborgska eftersom jag är född och uppväxt i Gävle men bor i Falkenberg. Gävleborgska pratar man i Gävle. Första gången jag kom till Falkenberg så tyckte jag att det lät väldigt annorlunda jämfört med hur dom pratar i Gävle. Gävle ligger i Gästrikland som ligger precis mellan Norrland och Svealand. Därför kan man säga att gävleborgska är en form av norrländska med sveamål ”invävt”. Typiskka norrländska drag Betoningen lägger man i början på ordet, man brukar ta bort sista bokstaven i ett ord t.ex ”vet inte” blir ” vet int” ”har” blir ”ha” Vi har fått i uppgift att jämföra yngre och äldre talare av dialekten. Gävleborgska finns inte med i databasen så jag valde att lyssna på det närliggande Ockelbo. Enligt mig så skiljer det inte så mycket på dom äldre och yngre männen och kvinnorna vad gäller själva dialekten. De pratar ungefär lika mycket eller lika lite dialektalt. Det som kan skilja sig är på vissa ord. Dom äldre säger mor och far och dom yngre säger morsan och farsan, för att ge ett exempel. När jag lyssnar på dialekten så påminner det mig mer om mamma eftersom att hon själv bott i Ockelbo. Jag tycker att man ska behålla sin dialekt och vara stolt över den eftersom att den beskriver en som person. Det är roligt och bra att folk har olika dialekter eftersom att det blir mer intressant och man blir nyfiken och börjar undra vart personen kommer ifrån.

av Leila Sarhani

Skånska Jag håller på med ett arbete i skolan om dialekter. Jag valde att skriva om den skånska dialekten, för att helt ärligt så tycker jag att skånska är jättefult. Det är roligt att imitera skånska, fast jag är inte så bra på det. När en riktig skåning talar skånska låter det jättefult, tycker jag. En sak som jag tycker gör den skånska dialekten ful är att man måste anstränga sig för att få ut ett R, man måste ta i djupt inifrån halsen. När jag, som talar en nordlig variant av halländska, säger R så sätter jag tungan precis bakom tänderna, ingen ansträngning behövs. Skånska R kallas för tungrots-r och de R som vi säger här kallas för tungspets-r. Skånska talas framförallt i Skåne, men även i södra Halland och delar av Blekinge.

Typiska drag för den skånska dialekten är att skånska låter lite grötigt för en hallänning. Det påminner lite om danskan, Skåne var ju en gång i tiden danskt. Skånskan har även diftonger som t.ex: Mor = [Meour] Gapa = [Gaba] Skrika = [Skriga] På skånska förvandlas bokstäver: P förvandlas B eller V T förvandlas till D G förvandlas till K T.ex: Vit = [Vid] Kaka = [Kaga] Pipa = [Piva] Jag har lyssnat på lite olika människor som talar skånska ^ Här och så har jag jämfört lite hur mycket dialekt de har och om ålder och kön spelar någon roll när de talar sin dialekt. Jag tycker att det låter som att en äldre kvinna talar mycket mer dialekt än en yngre kvinna. En yngre kvinna har det typiska grötiga R:et men inte lika mycket diftonger som en äldre kvinna. Det är likadant med en äldre man och en yngre man. Den äldre har mycket mer diftonger och mycket mer dialekt än en yngre man. Den yngre mannen har också det grötiga R:et men inte lika mycket diftonger. Om man jämför ung man, ung kvinna, äldre man och äldre kvinna så har en äldre man mest dialekt och använder mycket mer diftonger än alla de andra. Jag tycker en yngre kvinna är lättast att förstå. Jag tror att de äldre människorna fortfarande talar på det sättet som man gjorde förr i tiden, då de växte upp. Jag tror att med tiden så har diftonger försvunnit, i alla fall för dagens generation. Det grötiga R:et är fortfarande kvar men inte lika mycket diftonger hos de unga nuförtiden. Jag tror att dialekter försvinner med tiden, för att nuförtiden så flyttar man runt, man reser runt och man stöter på många olika språk och dialekter, vilket man inte gjorde så mycket förr i tiden. Därför tror jag att det är ganska stor skillnad på en gammal och en ung person när det kommer till dialekter. Jag tycker inte det är så stor skillnad på när kvinnor och män talar. Här länkar jag ett klipp där en kille talar skånska och förklarar vad några skånska ord betyder. Här länkar jag ännu ett klipp där en annan kille också berättar om den skånska dialekten.

Jag tycker inte att dialekt är något man ska träna bort, jag tycker snarare tvärtom man ska vara stolt över sin dialekt. Bara för att man har flyttat från sin hemstad ska man inte behöva anpassa sig till en annan dialekt. Däremot så brukar vissa personer automatisk ändra sin dialekt när de flyttar, alltså omedvetet. Om dialekten försvinner av sig själv så tycker jag inte man ska behöva kämpa för att hålla kvar den, men man ska inte medvetet träna bort den. Din dialekt visar vem du är som person, brukar vissa säga. Jag håller inte med! Man kan t.ex höra vart i Sverige du kommer från, men jag tycker inte det visar vilken person du är. Om du t.ex kommer från en plats i Sverige som är känd för att vara t.ex ”invandrarbefolkat” så betyder det inte att du nödvändigt vis behöver vara invandrare. Var stolt över din dialekt! Av: Mariana Ojeil

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5nska http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-dialekter http://swedia.ling.gu.se/

Skånska Vi jobbar med ett arbete i skolan om dialekter. Jag valde dialekten skånska [Skeonska] för att jag tycker att den låter roligast. Jag har inte någon i släkten eller någon i min närvaro som pratar skånska. Dialekten skånska talas längst ner i landet Sverige som vi bor i. Skånska är mest känt för deras utdragna och/eller svängiga ord. Till exempel så uttalas ordet ”mor” lite mer som ”meuor”. Dialekter kan vara svåra att förstå beroende på vem det är som pratar. Om man är äldre (kanske 30-50 år) som pratar eller yngre (5-18) så förstår man olika mycket. Dialekter är något som man inte riktigt kan bestämma själv vad man ska ha. Man bara pratar på sin egna dialekt ungefär, fast det kan finnas andra som pratar ungefär likadant. Om man har en t.ex skånsk dialekt borde du absolut inte träna bort den. Du kan istället känna dig speciell att du har en skånsk dialekt så får dina barn den sen och så blir det en grej i släkten. Sen så kan du Om man har en speciell dialekt så tycker jag inte att man borde träna bort den. Man kan istället känna sig unik som man är den enda som har den dialekten som du har i din klass/ skola eller ditt jobb. Av Jim Helgesson Duphorn

Göteborgska av Molly Nielsen

Göteborgska talas i Göteborg men även i Bohuslän och Västergötland. Gemensamt för göteborgare och sydsvenskar är att betoningen i orden går upp i sluten som t.ex [HallÅ!]. Dom sväljer också R:en lite. Många uppfattar göteborgskan som slang men i egentligen är det dialekten som gör att orden uppfattas fel. Göteborgskan är en blandning mellan olika dialekter som finns i Bohuslän, Västergötland och Östnorge, så egentligen är det inte göteborgskan som talas i dessa landskap utan det är göteborgskan som har samlat in dialekterna till en egen. Det beror på att landskapen ligger så nära varandra så folket har umgåtts väldigt mycket under flera århundraden. Göteborgare låter ofta väldigt glada. När man tänker på göteborgare tänker man ofta på någon som är väldigt glad, någon som pratar på ett sätt som bara göteborgare förstår eftersom deras dialekt ändrar på orden. När man lyssnar påen person som är äldre så hörs dialekten betydligt mer än någon som är yngre, men dialekten hörs endån men inte lika tydligt som den äldre personen. Detta kan nog bero på att dialekterna håller på att dö ut, inte bara göteborgskan utan alla dialekter. Det beror på att man nu i denna tiden ofta umgås på nätet och man blir van vid andra dialekter. Personen som är yngre är lättare att förstå då dom inte sväljer R:et lika mycket som en äldre person, i slutet av meningarna går det inte heller upp lika mycket som dom äldre personerna, Men dock är orden lättare att förstå hos en äldre person då dom pratar mer riktigt men yngre skapar nya ord som t.ex ''flippa'' vilket betyder ''att vara arg''. En man som är runt 40 års åldern och en kvinna i samma ålder hörs dialekten tydligare hos mannen, Detta kan kanske bero på att män brukar vara tydligare med språket. Att träna bort sin dialekt kan vara bra för att få folk att förstå vad man säger lättare, men samtidigt kan det vara bra att ha kvar dialekten. Om man har en dialekt så får folk en bild av personen direkt och blir automatiskt mer nyfiken. När t.ex en person i Skåne inte pratar skånska blir man lite nyfiken varför det är så? Blev personen inte uppvuxen i Skåne eller har generationen bara inte tagit upp dialekten? Jag tycker verkligen man ska vara stolt över sin dialekt även fast jag inte är ett ''dialekt fan'' så tycker jag verkligen man ska hålla den i liv då den direkt ger en bild av din bakgrund. Källor: https://www.youtube.com/watch?v=bNluJH0atB8 http://swedia.ling.gu.se/ http://www.sprakochfolkminnen.se/ 26

Skånska Av Gustav Altnäs Skånska är talat i södra delen utav Sverige. Den skånska dialekten är en blandning mellan danska och svenska. Jag valde dialekten för att min mamma är skånsk och den större delen utav min släkt. Skåne har sin egna flagga och flera or som påminner om både danska och svenska Skånska är den finaste dialekten enligt mig för att den har pratas mest hemma och bland mina släktingar, men samtidigt får det inte vara för bred skånska för att då tycker jag bara den är jobbig och irriterande. Den fulaste dialekten jag vet är Stockholmska. Varför jag tycker att det är den fulaste dialekten i Sverige för att jag tycker de pratar som om de hade högre rank än andra. Varför jag just valde den skånska dialekten är för att jag är väldigt bekant utav den och hör den ofta i mitt vardagliga liv. Skillnad mellan unga och äldre. Yngre pratar mycket bredare dialekt än äldre personer. självklart gör detta skillnad vart du bor i Skåne eller varifrån dina föräldrar kommer ifrån. Jag tror att anledning till att äldre personer inte har lika bred skånska för att dom arbetar bort via jobben. Självklart är inte hela dialekten förändrande hos dom äldre det är fortfarande skånska men inte alls lika stora svängar som tillexempel: mor (Meur) som ofta yngre personer använder sig av. Enligt mig som är uppvuxen med skånskan tycker jag att det är lika enkelt att förstå båda två, men jag skulle kunna tro att yngre/ungdomar är betydligt svårare att förstå pågrund utav deras ord ’‘böjningar’’. Skillnad på män och kvinnor Den skånska dialekten är väldigt hatad och förnedrad utav större delar i Sverige. Mellan män och kvinnor är det inte någon skillnad mer än att kvinnor kanske pratar lite bredare. Varför dom gör det tror jag är beroende på yrkan man har/haft.   Ta ställning! Jag tycker inte att vi skall arbeta bort våra dialekter. Jag tycker dom är för mesta dels roliga och fina. Genom dialekten kan man höra var personen kommer ifrån och därmed kanske veta lite om dess historia. Ifall vi alla hade haft samma dialekten hade den förnedrande skånskan försvunnit och då hade vi haft någon att reta längre. Den roliga östgötska skulle försvunnit och därmed flera skratt och även den ogillande stockholmskan skulle man ha saknat. https://www.youtube.com/watch?v=Tiu1F-43q9I

Göteborgska Jag valde göteborgska för jag tycker det är en rolig dialekt. Göteborgska, Var talas den då? Den talas framför allt i Göteborg men den talas även i Bohuslän och andra delar i Västsverige. Man har delat upp dialekten i en västlig form mera lik bohuslänska och en del i östlig form mera lik Västgötska. Exempelvis uttalar man i östra Göteborg pump som [pomp] medan man i västra Göteborg uttalar pump som (påmp). Jag har jämfört en gammal man från Skee med en gammal kvinna från Skee för att den göteborgskan som jag ville ha fanns inte på den sidan som vi hämtade får ljudspår ifrån. Om man jämför en äldre man och kvinna vad blir skillnaden? Om man lyssnar på den äldre mannen så hör man att han pratar mycket mer och högre. Han betonar även ord med L i mycket mera, t ex Låna Lana Lakrits m.m. Det låter som ett ”tjockare” l. Kvinnan pratar mycket långsammare och använder mindre ord. Hon låter även tröttare. Hur låter en yngre man och kvinna? Jo man kan höra att kvinnan använder mindre ord redan i ung ålder. Manen då? Han låter som den äldre manen bara att han benämner inte L ljuden like mycket som den äldre man. På kartan här nedan kan man se vart man talar göteborgska. Jag tycker att man ska ha kvar dialekter. Det är roligt att härma och det är inget man ska skämmas över. Det enda jag kan tycka är kanske om man jobbar som nyhetsankare så kanske man inte skall prata med en överdriven skånska. Jag tycker att vi ska ha kvar våra dialekter. Här en liten rolig video på just den göteborgska jag valde. https://www.youtube.com/watch?v=E8XHvnf-eBc Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgska http://swedia.ling.gu.se/ Av: Rasmus Karlsson

Skånska [Skoenska]

Jag valde skånska för att det låter mest intressant och roligt och har en intressant bakgrund. Skånska talas i södra Halland och i västra Blekinge men främst i Skåne, vilket ligger i södra Sverige. Skånska har många drag som är gemensamma med danskan. Bokstaven k uttalas som svenskans g. Ex: [Skrika —> Skriga] Bokstaven p uttalas som svenskans b (i sydvästra Skåne v). Ex: [Gapa —> Gaba/Gava] Bokstaven t blir d. Ex: [Vit —> Vid] Detta skånska uttal håller dock på att försvinna bland yngre generationer vilket gjort att skånskan har blivit mer av en rikssvensk dialekt. Jag har lyssnat på en äldre kvinna samt en yngre kvinna från södra Skåne. Skillnaden mellan dem var inte så stor, men en sak jag märkte var att den äldre kvinnan talade långsammare, alltså tydligare. Jag lyssnade också på en yngre kvinna samt en yngre man från samma ställe, som de äldre, hade de ingen skillnad på sitt tal. Dialekter håller nu på att dö ut, huvudorsaken till det är skolan. Speciellt i de äldre generationerna lärde man sig att dialekt var ett ’’fult språk’’, vilket gjorde att man slutade tala dialekt och lärde sig tala rikssvenska istället. Nu i skolan är det helt tillåtet att tala dialekt, det är dock många som gömmer det för att ’’passa in’’ mer. Jag tycket en dialekt är något man skall vara stolt över. Det gör en person mer speciell, man får sin egen bakgrund. Av Mattias Heen 29

Arjeplog I skolan håller vi nu på med dialekter. Så jag tänkte berätta lite om den dialekten jag valde. Jag valde Arjeplo, vilket talas mest i norra delen av Sverige i Lappland. Jag valde Arjeplog för att jag ville veta hur dialekten är där uppe. Jag har lyssnat lite på dialekten, och jag har jämfört mellan en gammal man och en ung man. Den unga mannen lät mycket gladare och pratade lite högre än vad den gamla mannen gjorde, den gamla mannen pratade lugnt och ”mjukt”. Den som var lättast och förstå var den unga mannen. Han pratade lite tydligare än den gamla mannen. Jag jämförde också en kvinna och en man. Den som var lättast att förstå här var mannen igen. Kvinnan pratade väldigt lågt. Jag tycker inte att man ska behöva träna bort denna dialekten om man flyttar. Jag tycker inte att man ska träna bort någon dialekt. En dialekt är något man ska vara stolt över. Jag tycker man ska försöka hålla kvar dialekter. Av Noel Stenslund