Sagobok av klass 7c

SAGOBOK

av

7c

Vรฅlbergsskolan hรถsten 2019

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sagan om Jörgen ....................................................................................................................................................3 Sagan om hunden Dogge ............................................................................................................................................4 Sagan om de 7 bockarna ............................................................................................................................................6 Sagan om den radioaktiva vitvalen ..................................................................................................................................7 Sagan om den radioaktiva skunken ..................................................................................................................................8 Katten i häxans hus.................................................................................................................................................9 Prinsessan med aggressionsproblem ............................................................................................................................... 11 Nummer 13 och den avundsjuka tränaren ........................................................................................................................ 14 Sagan om Träskgrön ............................................................................................................................................... 16 Sagan om Blodröd ................................................................................................................................................. 17 Pojken utan namn ................................................................................................................................................. 19 Sköldpaddan med ett stort ego ................................................................................................................................... 21 Sagan om Hester Grays barndom ................................................................................................................................. 22 Den magiska fyrklövern............................................................................................................................................ 27 Den lilla grisungen ................................................................................................................................................ 29 Sagan om den lilla svampen ....................................................................................................................................... 32 Sagan om lilla grodan ............................................................................................................................................. 33 Sagan om det lilla trollet ......................................................................................................................................... 34 Häxflickan .......................................................................................................................................................... 36 Sagan om troll-flickan ............................................................................................................................................. 38

Framsidebild: https://pxhere.com/sv/photo/1193597

2

Sagan om Jörgen Okänd författare

Det var en gång en liten kille som hette Jörgen. Han var 15 år och han ville bli bäst i världen på att skriva. Men han kunde inte skriva för han hade ADHD. Han skrev som en 3 åring och han hatade skolan. Han hatade sitt liv för han var en idiot och han hade f i alla ämnen. Varje dag när han kom hem så var hans mamma sur på han för han hade inte varit på lektionerna. Han älskade musik och han gjorde egen musik varje dag på sitt rum. Han var bra men han kastade alla musikskivor som han gjorde för han trodde dom var dåliga. Han ville dö för han mådde inte bra av sin ADHD medicin. Han mådde inte bra men man kunde inte se det för han visade det aldrig på skolan. En dag när han kom hem så såg han att hans mamma hade lagt ut alla av han musikskivor på Youtube. Han hade fått 10 miljoner visningar på sina sångvideos. Han fick flera 100 tusen kronor på sina visningar. Han blev den mest kända i hela värden och alla på hans skola fråga om autograf. Så han kunde köpa en egen lärare som hjälpte han hemma och sen blev han också bäst i värden på att skriva. Och när han kom tillbaka till skolan fick han vänner för han kunde äntligen skriva. Och sen levde han lyckligt i alla sina dagar.

Slut

3

Sagan om hunden Dogge Casper Larsson

Det var en gång en hund som hette Dogge. Han var en svart labrador och han var 4 år. Han bodde i Las Vegas med sin ägare Husse.

Men Dogge var ingen vanlig hund utan han var den smartaste hunden i världen. Han kunde prata. Han var ett försöksdjur när han var valp. Forskare gjorde många projekt på honom och ett av dom var att forskarna skulle förbättra hans hjärna. Dom lyckades med det men dom lyckades för bra.

När projektet var färdigt så insåg dom vad dom hade gjort. Dom hade gjort honom lika smart som en människa. Hans hjärna var lika intelligent som en människas hjärna. Han lärde sig att skriva men det bästa var att han lärde sig prata. Dogge blev så smart att han kom på att han var fångad av dom. Så när han var 2år så rymde han från labbet han var fångad i.

Men när han rymde så hittade han en snäll människa som tog med honom hem. Dogge visste redan då att han hade ett nytt och bättre hem. Enda problemet var att Husse inte visste att Dogge kunde prata tills den dagen som Husse glömde ge Dogge mat. Dogge blev så hungrig så att han helt plötsligt börja skrika ‘Husse ge mig mat!’ Husse blev helt förvånad att hans hund kunde prata. Men efter att Dogge berättat allt han varit med om så förstod Husse att han skulle hålla Dogge hemlig. Men efter 2 år så hände en hemsk grej för Dogge.

Det var när Husse var ute med Dogge och lekte med honom. Husse kastade en pinne ut i skogen och Dogge sprang och hämtade pinnen. Men Dogge kom inte ut ur den mörka skogen.

Dogge blev tillfångatagen av farliga nästroll som rymt från Area 51. Det var 5 stycken nästroll som fångade honom. Dom lade honom i en påse och tog med honom till sitt lägger där deras kung bodde.

Men Husse visste inte det så han började leta efter Dogge i skogen i flera timmar. Han skrek och skrek efter Dogge men han kom aldrig. Husse gav upp och gick hem.

4

Men samtidigt så sprang nästrollen flera mil in i skogen med Dogge i påsen.

När nästrollen kom fram så tog dom ut Dogge ur påsen och visade honom för sin kung. Kungen sa att om 48h så ska dom offra honom till sin gud Stornäsan.

Så länge så kasta de honom i en bur. Tiden gick och det var bara några få timmar kvar tills Dogge skulle offras.

Men samtidigt så var Husse hemma och försökte komma på sätt att hitta Dogge. Tillslut så kom han på att han la en spårsändare i Dogges halsband.

Men det började bli försent för att nästrollen började göra färdigt för offring.

Dom skulle kasta Dogge från en vulkan.

Men Husse ringde FBI och sa allt om Dogge och att han kunde prata. FBI åkte hem till husse och tog med honom i en helikopter och åkte till skogen där Dogge var.

Men samtidigt så började nästrollen gå upp mot vulkanen med Dogge i buren.

Tillslut så kom dom upp och nästrollen framförde en ritual till sin gud och när ritualen var färdig så skulle dom kasta ner Dogge.

Men precis när ritualen var slut och dom skulle kasta ner Dogge så kom Husse och FBI i en helikopter. FBI började skjuta ner trollen och Husse hoppade ner och hämtade Dogge. När alla troll var döda och Dogge var räddad så åkte dom hem.

Men FBI visste att Dogge var så smart så dom ville inte att Husse skulle äga honom. Dom trodde det var för farligt. Men dom lita på Husse att han skulle hålla det hemligt så Husse fick behålla Dogge. Så dom levde lyckliga i hela sitt liv.

SLUT

5

Sagan om de 7 bockarna Okänd författare

Det var en gång 7 bockar som var slavar. Han som var “chefen” över bockarna var ett grott-troll som bodde långt in i skogen. Grott-trollet var lite dum i huvudet för att han blev tappad i en sten när han var liten. Han sa till de 7 bockarna: Jag ska koka er till middag idag, en efter en. Bockarna blev väldigt rädda. När bockarna skulle kokas en efter en så kom en riddare och sa att om inte du släpper bockarna så dödar jag dig. Grott-trollet lyssnade inte på vad ridaren sa så riddaren satte ett svärd i trollets hjärta.

När riddaren skulle gå iväg med de 7 bockarna blev han omringad av grotttrollets familj och hans vänner och dom sa: Släpp bockarna! Han sa ja. Dom tog honom till grottan där trollet låg död. Dom sa: Vad har du gjort? Om du inte du hämtar botemedel så kokar vi dig till döds. Riddaren hämtade botemedlet och sedan fick riddaren leva lyckligt i alla sina dar.

6

Sagan om den radioaktiva vitvalen Okänd författare

Det var en gång ett par fiskare som hade varit ute och fiskat på en ös kust, När de var på väg hem med sin fiskebåt så ser de något lysande i vattnet. De bestämmer sig för att se vad det är, och när de har kommit fram så ser de en vitval fast den var inte så vit. Den var mer grön och lös upp i vattnet. Männen på båten sticker hem till hamnen direkt, nästa vecka när de skulle ut och fiska igen ser de valen igen bara att den låg på land, helt mirakulöst så lever den fortfarande. De tre männen ringer till polisen som utreder detta och får fram resultat om att valen är radioaktiv, de skickar sedan en grupp av radioaktivitets specialister som tar valen och sätter den i ett akvarium i sitt labb, de försöker få svar hur och varför valen blev radioaktiv, de fick tyvärr inga svar, men de lyckades få fram ett botemedel till valen. Valen blev frisläppt ut i havet igen.

7

Sagan om den radioaktiva skunken Theo Barthelsson

Det var en gång en skunk som heter Daniel. Han var självlysande och grön men han hade inte alltid varit så. En dag så exploderade hans hem vilket var ett kärnkraftverk. Han skulle gå in i sitt hem när det exploderad, ‘’boom’’ sen så blev han medvetslös i tre dagar. När han vaknade så var det en helt annan värld han blev självlysande och hade 4 ögon så han kunde se dubbelt så långt som förr. Sen så kom det en människa i en konstig dräkt som städade någonting och Daniel vände sig om och sprutade på människan, som började fräta och skrika och till slut blev han till inget mer än en grön pöl. Men det var en annan som såg det och han filmade det. Sen så gjorde landet skunken var i en efterlysning på 1 000 000 kr och en massa jägare från hela världen sökte efter honom men ingen hittade honom. Nu så lever han i det gamla kärnkraftverket och är lycklig i alla sina dar.

8

Katten i häxans hus Okänd författare

Det var en gång en häxa som bodde i en skog långt bort. Hon hade varken barn eller en man, det enda hon hade var sin gamla katt Maja. De hade alltid kul och gjorde allt tillsammans. De badade, gjorde häxblandningar och botade sjuka personer. De hade alltid varit de två tills dagen då Findus kom, Häxan hade hämtat hem en ny katt. Majas värld gick i tusen bitar, nu gjorde inte häxan och Maja något tillsammans. Det enda häxan tänkte på var Findus.

Alla dagar gick långsamt. Maja hade inget att göra och hon kände sig bortglömd. Efter flera dagar av väntan på att häxan skulle bry sig om Maja igen, kom hon på att exakt såhär var det för den gamla katten Adam när Maja flyttade in. Han bodde nu nere i källaren och var hellt bortglömd.

Dagarna fortsatte gå långsamt men allt blev bara värre, Häxan kastade ner Maja i källaren. Maja blev förvånad, det var så tomt. Maja tänkte att Adam kanske inte bodde i källaren längre. Två dagar gick, Det enda Maja fick se i den mörka källaren var när häxan gav henne mat och vatten, annars var hon helt ensam. Maja hade inte ätit på fyra dagar så hon började äta, Hon hörde då att något pep. Maja vände sig om men såg ingen. Efter ett tag kände hon fotsteg bakom henne, det var en jättestor katt. Maja blev rädd och visste inte vad hon skulle säga, Katten var jätteläskig.

Efter att de stirrat på varandra i flera minuter frågade Maja -Vem är du?

-Känner du inte igen mig Maja? Jag var katten som häxan valde bort framför dig.

Tankarna snurrade runt i huvudet på Maja, vem var det?

-Det är ju jag, Maja. Adam heter jag, Sa han -Så du lever fortfarande? Frågade Maja.

-Ja det gör jag faktiskt. Men hur hamnade du här nere? frågade han Maja Maja berättade allt om den nya katten Findus. Hon förstod nu hur Adam kände när han blev utbytt.

9

-Men Maja, vill du bo kvar här i källaren eller ska vi rymma här ifrån? frågade Adam.

-Ja, jag vill rymma men hur? frågade Maja.

Adam hade i flera år försökt komma ut därifrån och efter flera års tänkande hade han en plan. Nu när han hade Maja här kunde planen faktiskt fungera.

Adam berättade planen för Maja och de satt uppe länge och planerade. Planen var inte så svår, det enda viktiga nu var samarbetet mellan dom. Planen skulle gå till såhär: varje dag kom häxan ner två gånger till källaren med mat prick klockan 12.00 och 17.00. När hon kom med lunch klockan 12.00 hon väldigt stressad för att hon skulle hinna med häxblandningen klockan 12.05. Däremot när häxan kommer klockan 17.00 var hon inte stressad alls, och eftersom hon var så gammal så går hon ganska långsamt också. I alla fall hade katterna tänkt att när hon öppnade dörren klockan 17.00 till källaren har de sin chans.

Klockan var 16.59 och häxan skulle komma alldeles strax. Dörren smälldes upp och ner kom häxan. Hon gick långsamt ner till hörnet där matskålarna stod och började hälla i vatten och mat. Medans häxan hällde upp mat sprang de snabbt upp för trappen till övervåningen. Häxan hade nu fixat deras mat och hon märkte såklart att katterna var borta. Maja och Adam sprang fort fram till ytterdörren, men den var stängd.

-Vad ska vi göra nu då? frågade Maja snabbt -Jag vet hur vi ska göra. Sa Adam Bredvid ytterdörren har häxan en hylla i samma höjd som dörren, Adam hoppade upp på hyllan.

-Vad gör du däruppe? frågade Maja -Du ska få se. Sa Adam övertygande till Maja Häxan hade letat i nästan hela huset efter katterna och nu började hon gå mot ytterdörren. Häxan fick syn på Adam och började springa mot honom, men i sista sekund hoppar Adam från hyllan ner på handtaget så dörren öppnades.

Maja och Adam sprang så fort de bara kunde och stannade när de inte såg huset längre. De hamnade bredvid en liten sjö mitt i skogen.

-Jag var så lycklig, jag har inte varit ute på flera år. Sa Adam lyckligt till Maja.

-Tack för att du hjälpte mig ut Adam. Sa Maja tillbaka Sen så levde de lyckliga i ett litet hus i skogen i alla sina dagar.

10

Prinsessan med aggressionsproblem Okänd författare

Det var en gång en prinsessa som heter Amber, hon är 16 år gammal och är prinsessa i slottet långt långt borta. Hon bor med hennes mamma och pappa, hennes föräldrar är kung och drottning. Hon var en vanlig prinsessa i ett vanligt slott med vanliga vänner, men det var en sak som var annorlunda. Hon hade aggressionsproblem. Hon har haft sina problem sen hon var 8 år gammal, då började det med att hon slog barn i hennes klass. Det var en kille som hon blev arg på för att han hade varit elak mot prinsessans syster. Det slutade med att han hamnade på sjukhus.

Hon går just nu på ettan i gymnasiet, det är en skola där det bara går prinsar och prinsessor. Hon har gått i den här skolan i några månader, det finns en kille som heter Jack. Dom har börjat få känslor för varandra men Amber vågar inte säga något. Hon har varit i slottet i dagar för att tänka ut hur hon ska avslöja sin hemlighet utan att låta arg. Hon kom på det, varför behöva säga det ansikte mot ansikte när hon kan skriva det online. Hon börjar skriva och det går bra tror Amber. Efter ungefär 15 minuter av skrivande skickar hon. Det stod. “hej!

Jag vet att detta kommer som en chock men jag gillar dig. Du gillar nog inte mig men det är ju värt ett försök”. Amber hade långt brunt hår och blåa ögon, alltid klänningar och klackskor. Hon visste själv om att hon var fin och det skulle chocka henne lite om hon inte fick honom. Efter någon timme så fick hon ett svar tillbaka, det stod “hej vad kul att du vågade skiva till mig. Om jag ska vara helt ärlig med dig så tycker jag samma sak om dig. Hoppas vi ses imorgon i skolan Med vänlig hälsning Jack”.

Det är en ny dag och Jack träffar Amber för första gången idag, dom går fram och pratar med varandra. Skoldagen går och allt går bra, Amber har inte varit otrevlig idag. Några veckor går av deras förhållande. Det har börjat med att hon är arg nu, Amber skriker på honom hela tiden utan anledning. Jack börjar bli trött på allt tjatande och bestämmer sig för ett val som kommer förändra allt. Han hade tänkt att vara otrogen mot Amber med en av skolans vackraste prinsessa som heter Nicole. Hon hade långt blont hår och bruna ögon som bara glimrade, hon hade alltid en ljusrosa klänning som blev finare för varje dag, Nicole hade bra betyg i alla ämnen och inga problem i livet. Jack visst inte hur 11

han skulle övertyga Nicole att vara med honom utan att hon visste att Jack och Amber var i ett förhållande. Han tänkte hur länge som helst och kom sen på, han ska ljuga. Om han säger att dom var tillsammans förr men inte längre så kanske hon går på det. Det är nu dagen efter och Jack tänkte säga till Nicole att han gillar henne, han har ju inte riktiga känslor för henne. Eller ja det tror han i alla fall.

Hela dagen går som planerat, i slutet av dagen så går Nicole förbi, Jack stannar henne och säger “hej jag måste bara säga en sak... jag har börjat få känslor för dig. Varje gång jag ser dig i skolan så känner jag något speciellt, det här händer inte ofta men ja nu hände det bara”. Då svarade Nicole med “Aa okej, jag fattar men menar du att du verkligen gillar mig eller vill du bara spela med mina känslor?” Jack blev tyst och visste inte vad han skulle säga. Då blev Nicole chockad av att bussen kom och hon var nära på att missa den. Hon sprang för att hinna med bussen. Och ropade hej då när hon sprang.

Jack och Nicole börjar skriva mer online efter skolan, dom pratade om det här skulle gå och det trodde dom, nu insåg Jack. Han kanske kommer få riktiga känslor för henne, dom hade nu chattat hela dagen. Då mitt i allt släppte Nicole bomben, “jag har hört att du har en flickvän, är det sant?”. Då sa Jack att hon fortfarande var kär i honom medan han inte gillade henne längre. Hon gick på den lögnen.

Det har nu gått 3 dagar och Jack och Nicole har skrivit mycket med varandra och nu kommit fram till ett stort beslut, dom ska försöka bli tillsammans. Dom gjorde upp att inte säga något om det i skolan för att dom inte ville ha några dåliga rykten. Jack ville inte heller säga något p.ga. Amber och att hon inte skulle få reda något om det här. Allt går jättebra de första dagarna men så ringer Amber till Jack. Hon blir jätte sur på honom och har fått reda på allt, Hon har fått reda på Nicole och alla lögner. Amber skriker på honom i telefonen och säger att dom aldrig kommer kunna se på varandra igen och att han var det största misstaget hon har begått i hela sitt liv. Dom gör slut snabbt och blockerar varandra överallt. Amber försöker att inte tänka på honom mer, det går inte så bra. Men hon tänker inte på något bra om honom bara hur han ska få tillbaka. Hon kommer på det värsta och brutalaste hon kan göra mot honom.

I Ambers huvud just nu finns det två alternativ, det första är att utvisa honom från landet utan sina föräldrar, det andra är att mörda honom. Efter mycket tänkande så bestämmer hon sig för alternativ nummer två. Amber ska mörda Jack, hon ska gömma honom i en cell tills han ruttnar och dör.

12

Det har gått en dag och hon försöker lura med honom hem till henne för att sedan droga ner honom och sen lår in honom tills han dör och ruttnar. Han går på hennes lögner för att Amber säger att dom bara ska prata om vad dom hände, skoldagen går och Jack tror att allt är löst mellan dom. Att Amber har förlåtit honom medans Amber har något i baktanke. Dom går hem efter skolan och då börjar hela planen, Amber börjar göra “te” vilket i själva verket är varmt vatten med ett ner blandad gift så han ska somna och sen ska hon köra honom till en cell där han ska vara inlåst tills han dör som straff för vad han gjorde mot henne. Allt går bra tills han tycker att hans te luktar konstigt, Amber säger att det bara är att hon glömde lägga i en sockerbit och att det bli godare när man smakar på det. Hon lägger i en till sockerbit och han dricker hanns te. Han somnar och då börjar Amber köra iväg den neddrogade prinsen till en av kungarikets djupaste cell. Nu är det igång, han är nu i cellen som han kommer vara i flera år tills han dör. Amber försöker leva ett vanligt liv och inte tänka på honom, efter 3 veckor hade hon glömt honom och han ruttnar till döds.

13

Nummer 13 och den avundsjuka tränaren Okänd författare

Det var en gång en jättebra fotbollsspelare som hade nummer 13. Han spelade i ett fotbollslag långt, långt borta. Hans tränare var inte så bra på fotboll och gillade inte att nummer 13 fick mer speltid än hans egen son, nummer 6. Han bestämde sig efter en match att försöka förgöra nummer 13 för att nummer 6 ska få mer speltid.

Tränaren bad sin son att klippa sönder hans matchkläder och lägga saxen i nummer 13´s väska efter matchen och bad nummer 6 att säga det till honom.

När tränaren kom in i omklädningsrummet så var han rasande. Han gick ett varv i rummet och skällde ut alla. Sen såg han saxen i nummer 13:s väska. Då fick nummer 13 jättemycket skit och blev bänkad i tre matcher. Men när matchen under helgen var så kom nummer 13 och tittade på och hejade på sitt lag. Under matchen så skadade sig nummer 18 på grund av hans grova knäproblem. Så dom behövde en till spelare och nummer 13 fick hoppa in och spela ändå. Då så fick han spela alla tre matcher då nummer 18 var skadad under en längre period.

Men veckan efter det har tränaren blivit så arg på nummer 13 att han försökte förgifta nummer 13. Han sa till laget att ge honom deras vattenflaskor och han fyller på dom och hällde i vätskeersättning. Men nummer 13 hällde han i gift.

Men när nummer 13 fick tillbaka sitt vatten så sa han att vattnet var varmt och gick och fyllde på nytt och kunde spela utan problem.

Men tränaren försökte att acceptera att nummer 13 är så bra men han kunde verkligen inte. Han bad sin son att förstöra alla lagets fotbollar och lägga kniven i nummer 13´s jackficka och när tränaren ser det så kommer han in i omklädningsrummet och gav laget en riktigt utskällning och nummer 13 böjde sig ner för att knyta upp skorna och då trillade kniven ut ur hans ficka och han fick en prata med alla tränare som var jättearga. När han kom hem så satt hans mamma tyst vid bordet och sa att han inte fick spela fotboll i hans lag längre på

14

grund av all skit han hade gjort. Men han kunde inte sluta spela så han började i ett annat lag i serien. Sen helgen efter hade dom här två laget match mot varandra och nummer 13 gjorde jätte många mål och hans nya lag slår tränarens lag jättestort och nummer 13 levde lycklig i alla sina dagar i sitt nya lag

15

Sagan om Träskgrön Okänd författare

Det var en gång en prins i ett land långt borta. Han hade blont hår och blå ögon. Han letade efter någon prinsessa som han kunde dela livet med. Efter tio års letning så åkte han förbi ett träsk. Mitt i träsket så satt en prinsessa.

Prinsessan hette Träskgrön eftersom hon var grön som ett träsk. Hon var så underbar tyckte prinsen, Hon var den vackraste kvinnan han hade sett någonsin.

När prinsen hade tagit sig fram till Träskgrön så sa hon att hon var vaktad av tre stora jättar. Jättarna stod lite längre bort och pratade med varandra. Precis när prinsen skulle ge upp kom Blodröd från ingenstans och frågade prinsen om han behövde hjälp. Blodröd var en barndomskompis till prinsen. Prinsen sa till Blodröd att hon skulle distrahera. Jättarna medans prinsen skulle springa iväg med Träskgrön. Planen gick som den skulle ingen blev skadad och prinsen tog hem Träskgrön.

När de kom till slottet gifte de sig och levde lyckliga i alla sina dagar.

SLUT

16

Sagan om Blodröd Okänd författare

Det var en gång i ett land långt borta fanns det en prinsessa som hette Blodröd. Hon hade hår rött som blod, en röd klänning och blodröda ögon. Det fanns en person som hatade Blodröd jättemycket och det var en annan prinsessa från en annan stad. Hon hatade Blodröd för att prinsen i hennes stad var kär i Blodröd.

Den elaka prinsessan skickade tre troll för att döda Blodröd. Trollen lockade ut Blodröd i skogen för att döda henne. Dom tänkte slå ihjäl medan hon var distraherade. Men då kom en trollkarl och såg detta och han förvandlade trollen till sten. När den onda prinsessan fick reda på detta blev hon jättearg så hon skickade tre stora ormar som skulle äta upp henne. Då en dag när Blodröd red på sin häst Pegasus så skickade den elaka prinsessan ormarna men det hon inte visste var att stora ormar vara rädda för hästar så ormarna slingrade iväg av rädsla. När för andra gången den elaka prinsessans plan inte fungerade så gick hon till en häxa. Hon bad henne förtrolla en pil som gjorde att Blodröd skulle sova för evigt.

En dag när Blodröd var ute på sin balkong så sköt den elaka prinsessan pilen på henne och hon somnade för evigt men samma dag kom prinsen för att säga att han älskar henne. När han knackade på hennes dörr så öppnade ingen men han visste att han hade sett henne på hennes balkong så han sparkade upp dörren och fick se Blodröd att hon hade somnat och hon hade en pil i sig men det han fick se när han gick ut på balkongen var den onda prinsessan med en pilbåge men det han gjorde först vara att ta Blodröd till en trollkarl.

Trollkarlen väckte Blodröd upp och det Blodröd tänkte göra nu var att åka mot den onda prinsessan slott för att straffa henne. När Hon hade kommit halvvägs så fick hon syn på tre troll som vaktade en flicka och Blodröd fick syn på en annan kille. Blodröd tog sig fram till killen och han sa att han var en prins och att Blodröd behövde distraherad trollen så han kunde rädda flickan som var vaktad av trollen. Blodröd distraherade trollen medans prinsen räddade flickan och sen hoppade dom i Blodröds vagn och åkte därifrån. När dom hade kommit en bit så hoppade prinsen och flickan av och Blodröd kände igen henne. Hon var barndoms som hette Träskgrön. Men nu när Blodröd var fram 17

vid den elaka prinsessan kom vakter som tänkte döda den elaka prinsessan för dom hade fått reda på vad den elaka prinsessan hade gjort.

Blodröd sprang uppe till hennes rum och sprakade upp dörren och skulle döda henne men hon bad om att bli slängd i fängelsehålan istället för att dö. När hon kom tillbaka till Blodröds slott gifte hon sig med prinsen och levde lyckliga i alla sin dar.

18

Pojken utan namn Vendela Svahn

Det var en gång en pojke utan namn. Han var inte känd eller speciellt duktig på något, han var bara en pojke utan namn. Pojkens familj hade det väldigt svårt hemma. Igen i hans familj tyckte om honom så mycket, alla i familjen sa bara att han inte var värd att få ha samma efternamn som familjen, nej inte ens ett namn var han värd.

Pojken hade aldrig haft problem med skolan, han vart faktiskt väldigt omtyckt av sina lärare. Så han brukade få gå tidigare från lektionerna eftersom han hade gjort ett sådant bra arbete.

Men en dag så kom läraren fram till pojken och sa: -Duktiga du, nu eftersom du har lite tid kvar innan lektionen är slut så skulle väl du kunna lämna en bok till biblioteket runt hörnet åt mig.

-Självklart, jag visste inte att vi hade ett bibliotek här på skolan, sa pojken.

Pojken tog emot boken och började gå till biblioteket. Medan han gick där så började han läsa ur boken och utan att veta var han gick så var han redan där.

Bibliotekarien var en lång men glad man. Det verkade som om han är glad att jag kom hit, tänkte pojken.

-Är boken bra? frågade bibliotekarien.

- Ja den är mycket spännande, sa pojken.

-Du kan få den om du vill, men jag varnar dig. Använd sidorna på boken vist.

Pojken blev glad men ändå lite förvirrad eftersom han inte förstod vad bibliotekarien menade. Inte förrän han kom till en sida med guldig text skriven på hela sidan. Inte bara text utan en flicka fanns också på sidan. Den guldiga texten som stod över henne började glittra, det var nästan som om hon ville att han skulle läsa texten.

Pojken blev rädd och slängde genast bort boken. Vad är det som händer? Är det bara jag som inbillar mig? Pojken tog upp boken för att ta sig en titt igen.

Det var inte han som hade blivit galen. Den guldiga texten löd: -Hoppas jag inte skrämde dig. Vad heter du?

19

-Jag har inget namn, sa pojken.

Men vad tänker jag på, jag måste låta som en idiot när jag pratar med en bok mitt här på biblioteket.

Men när pojken tittade upp från boken så var han inte kvar på biblioteket någon mer.

Var är jag nu, sa pojken högt för sig själv.

Boken! Utbrast pojken och såg sig omkring, boken var kvar. Då är det absolut inte fel på mig.

Pojken öppnade boken och vände sida.

Men vad nu då? Sidan som hade varit tom hade plötsligt blivit fylld.

Flickan som hade varit på första sidan var där och det stod något nytt.

Flickan sa: -Du befinner dig i källaren på den här byggnaden, tre trappor ner från biblioteket - Va! svarade du precis på min fråga?

Pojken vände blad och precis vad han misstänkte, hon svarade på hans frågor.

För denna gång sa hon: -Du såg så ensam ut, jag var tvungen att prata.

Pojken visste inte vad han skulle säga eftersom han aldrig hade pratat med någon tjej förut. Det här var något unikt, ingen skulle få hitta boken. Pojken ville ha boken för sig själv eftersom ingen förutom hon hade pratat med honom bara sådär.

Tiden gick och dom kom närmare och närmare varandra. Flickan och pojken vart bästa vänner. Men med tiden så blev sidorna på boken färre och färre.

Pojken blev mer förtvivlad varenda dag som gick. Tills en dag då det bara var en sida kvar. Pojken blev frustrerad eftersom han gärna ville prata med flickan, men han kunde bara inte.

Varför är jag så förtvivlad, är detta det som man brukar kalla för kärlek?

Han tog boken och sa till flickan: -Tror du att det är möjligt att träffas på riktigt? För jag älskar dig!

20

Sköldpaddan med ett stort ego Okänd författare

Det var en gång en sköldpadda som hette Anouket denna sköldpadda var en speciell sköldpadda med rött och gult skal och vissa problem.

Anouket var väldigt stolt över sitt skal och visade upp det för alla andra vanliga sköldpaddor. Han borde varit stolt för han var speciell men han var inte den enda som tyckte det var fint.

De flesta ogillade Anouket på grund av hur extremt stort hans ego tillslut var den enda som inte gjorde det hans mor För det gjorde även fågeln Hakoot som var något av en samlare Hakoot gillade vackra och glänsande Anouket hade många gånger blivit varnad tör Hakoot men Anouket lyssnade inte för han var för upptagen med att spegla sig i vattnet.

En dag vaknade Anouket upp och gick direkt för att spegla sig i vattnet.

Detta skulle bli en bra dag-tänkte Anouket. Det skulle det också bli för de andra sköldpaddorna som skulle slippa Anouket för denna morgon kom Hakoot.

Hakoot flög förbi och såg Anoukets skal blänka så dök han ner och grep tag i Anouket och för att sedan flyga iväg.

Ingen av sköldpaddorna märkte detta förutom vissa som tyckte det var väldigt lugnt lite för lugnt tills dom märkte att Anouket var borta alla blev väldigt glada och ville fira förutom hans mor som grät och grät i tre hela år tills hon blev dödad av människor.

Slut

21

Sagan om Hester Grays barndom Abigail Erinder

Det var en gång i ett land långt borta omgivet av vatten så långt ögat kunde nå och höga träd som tornade emot skyn, en flicka vid namn Hester Gray. Hon var mycket vacker och hade hår likt den mörka natthimlen, hy lik elfenben, kinder som vackra rosor och ögon som skogens träd en vacker sommardag. Hester levde lycklig i den stora skogen, en mystisk och mytomspunnen skog som myllrade utav färgglada och lekfulla djur. Men många utav invånarna på ön var vidskepliga och vågade själva inte ge sig ut i den stora skogen. Så Hester fick leva i lugn och ro utan att behöva störas av resten av invånarna.

När hon bara var 5 år så försvann en dag hennes föräldrar och hon var övertygad om att de hade blivit tagna av något djur. Sedan den dagen hade Hester fått klara sig ensam i den stora skogen. Hon saknade ofta sina föräldrar speciellt sin mamma. Hon hade alltid varit den som tröstat henne när hon var ledsen och tittat ömt på henne med sina vackra djupa mörkblå ögon. Hester brukade ofta tänka tillbaka på henne de dagar då hon kände sig ensam och ledsen.

Men idag så var skogen mörkare än den brukade vara och kylan kröp sig närmare och närmare inpå henne. Regnet slog emot hennes rygg och kändes som kalla fingrar som trevade upp längs hennes rygg. Då hördes ett hemskt ljud inifrån den mörkaste delen utav skogen. Hennes föräldrar hade alltid sagt till henne att hon aldrig skulle bege sig ut dit eftersom att hon då skulle kunna bli tagen utav de tre hemska monstren som det sades lurade där. Hester blev rädd och sprang för sitt liv ut emot utkanten av skogen. Hon sprang över stock och sten men föll sedan över en rot som stack upp ur jorden. Hon slog huvudet emot en sten och föll till marken, blodet rann ifrån såret men Hester låg medvetslös.

När hon hade legat där ett tag så kom en vacker drottning förbi, Hester hade nämligen sprungit så långt att hon kommit in på slottets ägor där drottningen brukade gå sin promenad varje eftermiddag. När hon fick se den lilla flickan så tyckte hon så synd om henne att hon varsamt bar hem henne till slottet igen och bad en av hennes tjänare att bädda ner henne i ett av slottets gästrum.

Tjänaren gjorde som drottningen sa och bäddade ner Hester i en vacker säng 22

och tog hand om hennes sår i pannan. Hester vaknade sedan upp efter att ha legat där i ett helt dygn. Hon hade en förfärlig huvudvärk och tittade sig omkring. Hon låg i en hög säng bäddad men linne vitt som snö och dunkuddar.

En varmvattenflaska låg på hennes panna och det fanns ett stort fönster med fönsterkarmar utav ek och vackra sidengardiner i granna färger. Utanför stod ett ståtligt körsbärsträd och himlen var klarblå, väggarna var klädda med en ljusrosa tapet med små diskreta blommor och ett litet bord i ebenholts stod vid huvudgärden på sängen. Hon tog sig för huvudet och försökte minnas sitt namn men hon hade glömt allt. Allt om skogen, allt om sina föräldrar och allt om henne själv. Fotsteg hördes då på avstånd och dörren öppnades. En dam i femtioårsåldern öppnade och räckte fram en kopp med örtte. Hester drack varsamt teet och satte sedan koppen på det lilla ebenholts bordet bredvid och kröp längre ner under täcket. När hon sedan vaknade igen så stod det en vacker dam i en elegant blå klänning med breda spetsar och vacker brodyr.

Hennes hår sken likt solen och hon hade ljusblåa ögon. Detta var drottningen själv och när hon såg att flickan blivit bättre blev hon mycket glad.

Efter att Hester hade fått vila i ett par dagar så var hon tillslut tillräckligt bra för att ta sig ur sägen. Drottningen lät då sy en vacker, skär klänning åt henne och förberedde en middag för att fira att Hester blivit bra igen. Drottningen hade nämligen blivit väldigt förtjust i den lilla flickan. Drottningen bestämde sedan att Hester skulle få bo kvar på slottet så länge hon ville och eftersom att Hester hade tappat minnet så godtog hon hjärtligt inbjudan.

Hester växte upp och blev allt vackrare. Detta märkte även drottningen och hon tänkte inom sig att när hon hade fyllt 20 år så skulle hon få gifta sig med den unge prinsen som bodde på slottet. Prinsen var drottningens son men hon hade aldrig kunnat hitta någon som passade som prinsessa och även som den framtida regenten så när hon såg hur Hester blev allt vackrare så tänkte hon att hon nu äntligen funnit den rätta. När Hester hade bott på slottet i sju år så hade hon blivit 19 och drottningen fortsatte drömma om det ståtliga bröllopet som hon planerade för Hester och prinsen. Hester ägnade hela dagarna åt att vara ute i naturen, hon var väldigt bra med djur och kunde alla fåglars läten och djurs fotspår även om hon inte mindes varför. Men en natt när hon låg och sov på sitt rum så vaknade hon med ett ryck och satte sig upp i sängen. Hon hade haft en jobbig dröm. Hon gick fram till det stora fönstret och öppnade det på vid gavel. När hon kände den svala nattbrisen och lukten utav skogen en bit bort så fick hon plötsligt en konstig längtan, som att det var något som saknades henne. Hon gick och la sig igen men kunde inte somna på hela 23

natten. Hon låg istället och tänkte på vad det kunde vara som hon kände saknades hon hade ju allt här, fina kläder, god mat och lyxiga möbler men ändå så kände hon att något fattades.

Klockan åtta nästa morgon så kom drottningen in för att väcka henne men Hester var redan vaken. Under natten så hade hon bestämt sig för att ge sig iväg och leta efter vad det var som hon kände att hon saknade. Hon tackade drottningen för hennes gästfrihet men sa att det nu var dags för henne att ge sig iväg. Drottningen blev mycket arg, hon hade ju tänkt att Hester skulle gifta sig med prinsen så hon låste in Hester på hennes rum och kastade bort nyckeln. Men Hester lyckades krypa ut genom ett fönster och rymma. Hon sprang så snabbt hon kunde bort emot den stora skogen och förvann in i mörkret. Hon sprang så långt in att hon inte tänkte på att skogen bara blev mörkare och mörkare och trädens kronor växte tätare och tätare. Till slut hade hon kommit ända in i mitten av skogen, dit hennes föräldrar hade sagt åt henne att aldrig gå. Men den varningen var som bortblåst, så nu stod hon där i mörkret och undrade vilken väg hon skulle ta när hon hörde ett fasanfullt ljud.

Ett ljud som gick igenom ben och märg och nu så mindes hon, hon mindes sina föräldrar, den där dagen för sju år sedan då hon hade ramlat och tappat minnet och hon mindes även sina föräldrars uttryckliga varning.

Ljudet kröp sig närmare och närmare henne och hon kunde nästan känna odjurens päls emot sina ben. Hester bröt ihop och föll ner på marken, hon grät och grät medan hon hörde ljudet närma sig. Löven och grenarna på marken prasslade och tunga fotsteg slog emot marken. Plötsligt så tystande fotstegen och hon kände någonting nosa försiktigt på hennes huvud. Varelsen gav henne 24

en vänlig slick på kinden och la sig bredvid henne. En till varelse kom försiktigt fram och tittade forskande på henne, Hester hade nämligen vant sig lite vid mörkret och kunde nu se att de mystiska varelserna som hon hade föreställt sig endast var tre fromma vargar.

Den första var vacker och hade en sammetslen svartfläckig päls, vackra stora bruna ögon och ett vänligt utryck i blicken. Den andre var sur och vresig, han gick fram och tillbaka runt henne som att han tyckte att detta ju var ett irriterande avbrott på deras sorglösa vardag. Den tredje var väldigt försiktig och liten, dess ena tass var bruten och hade troligen så varit väldigt länge.

Varje gång den lille vargen stödde sig emot tassen så gav han ifrån sig ett tjutande ljud som man aldrig skulle kunna tro att en varg skulle kunna ge ifrån sig förrän man såg det själv. De tre vargarna stod länge ljudlösa och tittade på henne när Hester kämpade för att resa på sig, och när hon kommit upp på fötter och tittade vargarna i ögonen så var det som att något hände med dem.

De hoppade runt och den lille verkade inte alls bry sig om tassen längre, tillslut så vek sig iallafall tassen och han gav ifrån sig ett skri som fick Hester att nästan tappa hörseln. De resterande två vargarna tittade ömt på honom med det verkade som att han inte direkt hade skadat sig allvarligt. När han var på benen igen så vände de sig emot Hester och puttade henne framåt som att de ville att hon kulle följa med dem, Hester följde efter de tre vargarna längre in i skogen tills hon kom fram till en skogsglänta där ljuset strömmade ner mellan de glesa trädtopparna. Det starka ljuset stack i ögonen på henne efter att hon hade varit i mörkret så länge, men när hennes ögon hade vant sig vid ljuset så fick hon syn på ett hus i sten. Huset omgärdades utav en ståtlig trädgård med flera fruktträd och bärbuskar och mossan som växte emellan stenarna som utgjorde husets väggar och taket gjort utav krokiga trädstammar och grästuvor skapade en idyllisk liten stuga där den låg med den mörka skogen runtom. En gammal dam satt i en gungstol på verandan och när hon lyfte blicken emot Hester så rusade hon fram till henne och gav henne en varm kram. Hester tittade in i hennes mörkblå ögon och såg då att det var hennes mor.

De båda började gråta och vargarna som hade följt henne gjorde sitt bästa för att försöka trösta de. Hester och hennes mamma vandrade sakta fram emot huset och på vägen så berättade de båda om vad som hade hänt de under de år som gått. När Hester kom in i huset så tittade hon på den skrovliga väggen och på de trasiga möblerna och njöt. Hon förstod nu att detta var vad hon saknade, att få vara med sin familj i en lugn och fridsam miljö. Inga rikedomar eller saker kunde byta ut det. Hester levde lycklig i alla sina dagar med sin 25

familj och återvände aldrig mer till slottet. Men drottningen letade land och rike runt efter henne utan att finna så mycket som ett spår efter den vackra flickan, Hester var för all tid försvunnen i den stora skogen och ingen kunde störa den frid hon nu levde i.

26

Den magiska fyrklövern Okänd författare

I ett land långt borta bodde det en gammal, väldigt otäck, trollkarl i en stubbe.

Stubbgubben var hans namn. Med sitt långa buskiga skägg, bruna ögon och rynkiga panna skulle han göra en brygd så att hans get kunde växa fram några horn. I den skulle det vara en sten, ett fisköga, lite hår från geten och två blad från en fyrklöver.

En sten kommer vara enkel att hitta, tänkte trollkarlen.

Han kröp ur sin lilla stubbe och det första han såg när han satte fötterna på marken var en liten, liten sten. Nästa ingrediens var ett fisköga, han rusade bort till närmsta sjö och tog fram sin fickkniv. Han kastade den rakt ut i sjön och upp flöt en fisk.

Han gick tillbaka till stubben och rakade sin get på magen. Sen var det bara fyrklövern kvar. Det hade gått rykten om att det fanns en fyrklöver som växte på ett berg nära hans hus.

Så Stubbgubben började sin färd upp på berget. På vägen såg han en gris.

-Det kan väl inte skada, sa han och satte sig på grisen. Efter många om och men kom de äntligen fram till en stor port och där stod det två jättar med ansikten formade som fyrklövrar, stora majestätiska vingar och gröna läderkläder.

-Det är vi som är klövergudarna, sa den ene.

-Just det, sa den andre.

-Varför är du här, frågade de Stubbgubben.

-Jag är här för fyrklövern, sa han.

-Denna port kommer du inte förbi om du inte har med dig en gåva.

Vilken tur att jag red hit på grisen, tänkte Stubbgubben.

-Här har ni, sa han och gav grisen till dem.

-Usch, den här kan vi inte ta emot den är för grisig, svarade den ene guden.

27

-Vi skämtar bara med dig varsågod och gå genom porten, sa den andre och kastade iväg grisen så att den flög ner för stupet.

Stubbgubben gick in genom porten och där växte fyrklövern. Han gick fram till den och precis när han skulle plocka upp den kom en papegoja flygandes och åt upp den.

-Din dumma! Fågel förstår du inte att jag behöver klövern, skrek han. Han tog ilsket tag i papegojans vinge och tog med den hem.

När han kom hem till sin lilla stubbe så slängde han i stenen, fiskögat och getpälsen i en kokande syra. Utan att tänka på konsekvenserna så slängde han i papegojan. Efter att ha rört runt och det hade svalnat, så hällde han i det i getens vattenskål. Geten drack upp det och efter några minuter så växte det ut fyra horn och två vingar.

Oj, vilken katastrof, tänkte Stubbgubben.

Geten flög iväg och levde lycklig i alla sina dar.

28

Den lilla grisungen Lydia Gustafsson

Det var en gång en gång och den var grusad, oj fel historia jag menade en liten grisunge som bodde på herr Olsons bondgård långt, långt borta. När grisungen började i gårdsskolan blev han retad av alla andra djuren för att han var den enda grisen. Dem kalla honom lilla svinet. Han blev retad av alla djuren: kalvarna, lammen, fölen och till och med kycklingarna och ankungarna.

Han mådde svindåligt på farmen inte bara för att han blev mobbad av alla andra djuren på gårdsskolan utan också för att bonden hela tiden klagade.

- Livet är hårt, sa bonden. - Grymt, sa grisungen.

När grisungen kom hem en dag efter skolan frågade hans mamma: Varför är du så trött?

Grisungen svarade: För att jag blir hela tiden mobbad av de andra i skolan.

Mamman svarade: Vi kan kanske flytta till England.

Grisungen svarade: Varför?

Mamman svarade: Så att du kan bli pigg.

Så grisungen och mamman packade sina grejer och sa hej då till djuren på farmen och sedan gav de sig av. Det var en lång resa. De reste genom många länder och fick se många nya platser. Man kan inte säga att det var en lugn resa. Herr Olson var liksom inte den bästa chauffören. När det var dags att äta upptäckte Olson att han hade glömt grismaten så han släppte ut grisungen och hans mamma för att hitta något att äta på en sophög. Ja, man kan ju undra varför han inte har blivit anmäld för djurplågeri än. Men grisungen och grismamman accepterade det och letade efter mat, det är ju bättre en att svälta. Plötsligt utbrast mamman: Inte visste jag att det fanns reservdelar.

Den lilla grisungen skyndade sig för att se vad hans mamma hade hittat........ och han såg en konserveringsburk med etiketten grisfötter. Mamman tog med sig burken (för i nödfall) och sedan fortsatte de leta. De hittade lite

29

matrester och konservburkar med pastasoppor. De åt upp och fortsatte sin resa mot England.

7 veckor senare var de framme alltså 4 veckor senare än planerat...... Herr Olson hade kört fel och det upptäckte han när han kommit till ett land som heter Sverige. Där blev han arresterad för att ha för det första transporterat djur utan att ha vaccinerat dem och för det andra kört på fel sida om vägen.

Han var säker på att det var England. Herr Olson satt i häkte med sina grisar i 3 hela veckor.

När det var dags för en dom så kom Herr Olson med massa bortförklaringar.

Han pladdrade och pratade så att domaren inte fick en syl i vädret. Det tog 7 minuter så var Herr Olson frisläppt eftersom domaren inte orkade med Herr Olsons babblande. Men Herr Olson fick betala för vaccination av grisarna och böter för att han kört på fel sida om vägen. Den lilla grisungen var livrädd för sprutor så det tog en hel dag för honom att ta sprutorna, för han sparkade och kämpade emot hela tiden och så sprang han iväg ut på Stockholms gator. Han sprang in i ett stort shoppingcenter och det tog hela dagen att hitta honom.

När de väl hittat honom så var han så trött att det var lätt att ta sprutorna på honom.

Dagen efter så fortsatte de sin resa mot England och när de kom till Tyskland ungefär 4 dagar senare............så blev han stoppad av polisen igen. När han vevade ner rutan så stod en polis med motorcykelhjälm utanför. Polisen tog av sig hjälmen och sa: Hej brorsan!

Herr Olson svara: Storasyster Olson vad gör du här?

Hon svarade: Jag jobbar.

Herr Olson frågade: Jobbar inte du i Frankrike?

Syster Olson svarade: De behövde lite extra hjälp här i Tyskland så jag kom hit.

Vill du och dina grisar ta en liten tupplur?

Herr Olson tackade ja till erbjudandet och så åkte de till syster Olsons tillfälliga lägenhet. Det var en mysig liten lägenhet, men tyvärr så kom inte syster Olsons katt och lilla grisungen överens och katten attackerade lilla grisungen. Det blev en stor kattostråf.

30

Dagen efter så fortsatte den lilla grisungen, mammagris och Herr Olson mot England och i slutet av veckan så var de framme i England. Den nya farmen vid namn Abis bonnagård var jättestor. Den lilla grisungen var jätterädd för att de här skulle behandla honom som på en förra gården.

När grisungen och hans mamma kom in i ladugården så fick de ett stort välkomnande och alla var supersnälla. Det hade aldrig varit en gris på deras gård så de hade en stor välkomstfest till mammagris och lilla grisungen. Nästa dag var det dags för Abis bondagårdskola. Den lilla grisungen var jättenervös men han tänkte på festen som va igår och hur snälla och trevliga de var då och så kändes det bättre. Han blev den populäraste på hela skolan och hans nya bästa vän Lammis kommer alltid finnas där för honom. Ett år senare försvann grisungens mamma och man vet ännu inte vad som har hänt henne men man tror att hon blivit kidnappad och såld som köttgris. Det var sagan om den lila grisungen. SLUT

Mmmmm...... asså den här bacone är verkligen god, var köpte du den?

Jag köpte den från en kidnappare, det blir mycket billigare då. Men du vad hände med grisungen sen?

Nej asså jag orkar inte berätta det nu när vi äter. Jag berättar det någon annan gång.

31

Sagan om den lilla svampen Okänd författare

I ett land långt, långt borta, fanns det en pojke som hete Lillen. Han skulle hjälpa sin mamma att leta svamp till deras soppa.

När han var ute hade han hittat nästan alla men det saknades en svamp. När han hade gått ett tag hittade han en liten svamp. Den var högst upp på en gren. Den satt inte fast i grenen, utan den bara var där. Han försökte kasta sten, men var ingen bra kastare. Klättra försökte han också med, men det gick inget vidare.

Det kom en jägare på sin häst som såg den lilla pojken försöka få ner den lilla svampen. Jägaren gick ner från sin häst och gick fram till honom. Han tog fram sin pilbåge och sköt ner den lilla svampen. Han gav den lilla svampen till Lillen och så levde dom lyckligt i alla sina dagar.

Snipp snapp snut så var sagan slut!

32

Sagan om lilla grodan Okänd författare

Det var en gång en mörk skog långt borta. Där levde en groda. Han var liten och grön och heter Lillen. Han gillade att leka med sin bror. Men en dag så kom det en stor padda. Han var arg och hungrig så han tog Lillens bror och tänkte äta honom men då sa Lillen: Nej snälla ät honom inte.

Vadå då, sa paddan Jag kan ge dig vad som helst!

Jaså?

Ja, vad vill du ha?

Jag vill ha en stor gryta med mat Okej jag kan ge dig en stor gryta med mat men du måste först hämta tre saker sa lillen.

Vad ska jag hämta då?

En blomma långt borta på bergen vid draknästet, ett öga från en cyklop och en speciell fisk vid en flod långt borta vid en skog som ligger vid världens slut.

Okej, jag gör det men då tar jag med din bror Nej jag ger dig två grytor om du inte tar med Honom, sa Lillen.

Säg tre sa paddan.

Lillen lurade paddan att gå till skogen men det paddan inte visste var att han gick in till en fälla Den fällan var ett träsktroll som älskar att äta paddor.

SLUT!!!

33

Sagan om det lilla trollet Teo Halvorsen

Det var en gång ett litet Troll som hette Ulf. Han var väldigt liten jämfört med dom andra trollen, som var stora som träd men Ulf han var lika liten som en hare. Han var också lika snabb som en hare.

Ulf bodde under en ovanligt stor stubbe i mitten av en jättestor skog, Han hade slut på mat så han tänkte gå ut och leta efter mat. När Ulf kom ut för att leta efter mat så började han leta efter bär, men så hittade han bara svamp, det tog han också för att det gillar han också ganska mycket.

Tillslut när Ulf hade varit ute och leta så hade han hittat ganska mycket bär men han hade mest svamp, på vägen hem så gick han förbi där dom stora trollen bor, där har dom massor av päron och äppelträd. Det är dom ända som finns i hela skogen. Trollen ligger och sover men Ulf vågar inte gå fram och ta frukter, även ifall frukter är det han gillar allra mest, för att ifall dom ser att han tar från dom så kommer dom att strypa han tills han dör och sedan göra grillspetts på honom. Ulf tar inga frukter från dom stora trollen, sedan springer han hem och gömmer sig under sin stubbe och gör stekt svamp. Sedan går han och lägger sig i sängen.

Nästa dag när Ulf vaknar så går han upp och tittar i sitt matförråd. Det finns bara mest bär och svamp. Ulf ta med sig alla bär han har och äter upp det till frukost, sedan går han ut för att leta efter mer bär och svamp men den är gången så hittar han inga bär och bara lite svamp.

Ulf är jättesugen på att bara gå till dom stora trollen och ta alla frukter dom har men han har inte tillräckligt stor säck att ta med sig massor av äpplen, men då kom han på att han hade en stor säck hemma, då rushar han hem och hämtar den stora säcken. Sedan går han till dom stora trollens hem, dom ligger och sover nu också men Ulf är fortfarande lite rädd att ta frukterna men då tuffar han till sig och smyger fram till dom första träden. Han klättrar upp äppleträdet och börjar bara plocka och plocka, nu har han nästan tagit alla äpplen i trädet, då klättrar han ned och klättrar sedan upp i päronträdet och börjar plocka och plocka.

34

Då vaknar ett av trollen då rör sig inte Ulf en millimeter. Trollet märker inte något och går iväg och ställer sig och kissar. Ulf råkar knäcka av en kvist då tittar trollet mot honom och börjar springa mot Ulf då vaknar dom andra trollen också då hoppar Ulf ned från toppen av trädet och börjar springa Ulf är ju snabb som en hare så han springer jättesnabbt. Trollen jagar honom men Ulf kommer undan.

Han springer hem och slänger ned alla frukter i matförrådet. Nu har han jättemycket frukt som kommer att räcka länge. Han lyxar sig på kvällen och äter äpple och päron drick. Dagen efter så planterar han äppelträd med fröna han fick av äpplena. Åtta år senare så har han massor av äppelträd och massor av frukt och lever lyckligt i alla sina dagar resten av livet.

35

Häxflickan Okänd författare

Det var en gång för länge sedan en flicka som bodde i en liten by. Flickan hette Sofie. Sofie var inte en vanlig flicka för hon hade en ovanlig förmåga. Hon kunde läsa andras tankar och hon hade förmågan till att tala med alla slags djur, hon hade också förmågan att kasta förtrollningar.

Redan i tidig ålder blev hon utfryst av de andra i byn. De tyckte att Sofie var konstig och läskig för att hon hade ovanliga förmågor, därför kallas hon för häxa. Hon blev ledsen för att de sa så om henne men hon tänkte inte så mycket på det. En dag skulle Sofie gå ut och handla då tittade och pekade alla på henne men Sofie bara ignorerade dem tills de började kasta grejer efter henne. Då blev Sofie arg så att hon började använda sina krafter och kastade förtrollningar på människorna. Alla blev såklart jätterädda, och de sprang och gömde sig men vissa började jaga Sofie. Hon sprang från byn så snabbt hon kunde och byborna fortsatte att jaga henne. Sofie sprang in i skogen för att skaka av sig dem. Tillslut orkade inte Sofie springa längre så hon stannade för att se om byborna fortfarande var efter henne men det var de inte.

“De har nog gett upp”, tänkte Sofie Sofie fick syn på en väg som hon började att följa. På sin färd utmed vägen träffade hon på massor av människor. Hon hörde att vissa pratade om att det fanns en by där byborna hade ovanliga förmågor såsom hon själv hade. Sofie gick fram till en kvinna som gick på vägen och frågade: -Ursäkta mig vart finns den där byn, frågade Sofie -Flicka lilla. Om du går rakt fram och sen kommer det komma en korsning då ska du svänga höger då ser du en skylt som det står häxbyn, svarade kvinnan vänligt -Tack så mycket, sa Sofie Sofie fortsatte sin färd mot byn. När hon kom till korsningen så svängde Sofie höger och hon gick in i byn. När hon kom till byn så tittade alla på henne då kände Sofie att hon bara ville springa iväg och gömma sig. Alla bybor sprang till Sofie med öppna armar och välkomnade henne stort.

36

“Äntligen så är det folk som är som mig eller rättare sagt en hel by som mig” tänkte Sofie Sofie fick många vänner i byn men hon fick en bästa vän men som inte hade några ovanliga förmågor, hon var en helt vanlig flicka och hon heter Lena. Hon var som Sofie fast utan ovanliga förmågor. Alla i byn fryste ut Lena utom Sofie för att hon hade varit med om exakt samma sak i sin by. Alla bybor tittade på Lena och sa fula ord.

-Försvinn du hör inte hemma här, skrek en kille och hela hans gäng började kasta saker på henne.

-Ingen vill ha dig här, skrek en kvinna till Lena.

“Herregud de är ju värre här än vad de var i min by ” tänkte Sofie Sofie beslutar sig för att alla ska acceptera Lena som hon är.

Sofie ställde sig på en scen som stod lite längre bort och tog en mikrofon och började prata: -Varför är ni så elaka mot Lena hon har inte gjort er något, sa Sofie -Hon är ju inte som oss, skrek killen som kastade saker på Lena förut -Men bara för att hon inte är som oss så betyder det att hon inte har känslor.

Lena kanske blir ledsen över det ni säger till henne. Tänk om någon av er skulle vara annorlunda och folk säger till er att ingen vill ha er här eller att ni inte hör hemma här hur skulle det kännas, frågade jag -Hemskt, sa en kvinna -Ja exakt. Jag var med om samma sak i min gamla by de hatade mig så mycket att de jagade bort mig från byn, sa Sofie Nu började alla att fatta att alla är lika mycket värda. Alla i byn gick till Lena och sa förlåt och sa att det aldrig skulle hända igen. Det slutade med att alla blev vänner och Lena och Sofie levde kvar i byn tillsammans och de levde lyckliga i alla sina dar.

37

Sagan om troll-flickan Desirée Norqvist

Det var en gång för länge sedan ett land långt långt borta ett litet hus i en liten by. Där bodde en flicka, men inte vilken flicka som helst utan troll-flickan. Men problemet med denna fina flicka var att hon var hälften troll.

En dag i denna lilla by så skulle flickan gå ut för första gången utan en förklädnad och handla lite mat till middagen som hennes föräldrar hade bett henne. Hon hade klätt sig i en vit fin kjol med en matchande topp, hon tänkte att ingen kommer nog påpeka henne men hon hade fel. Hon lämna dörren och så började hon gå ner till affären Till en början gick det bra men sen började folk peka på henne och viska elaka saker. Hon fortsatte att gå men saker blev bara ännu värre sen kom det fram en gubbe till henne och sa “vad är du för någon varelse”? Han började skrika på hjälp och att det är ett monster i byn som kunde ställa till med många problem. Den lilla flickan tog illa upp och försökte springa därifrån men alla människorna i byn var livrädda att flickan skulle försöka skada de, så dem bildade en ring runt henne så hon inte kunde komma undan.

Men den lilla flickan ville inte någon illa som alla trodde, De börja skrika åt henne och planerade att döda henne så att hon inte kunde skada någon. Så dem tog fast henne och började gå mot sjön. Den lilla flickan skrek av panik och försökte komma loss men inget funkade. Hon tänkte att det inte kunde bli värre men det kunde det. Hon såg sina föräldrar som är med på att försöka döda henne. Den lilla flickan blev förkrossad och tänkte bara på sin död och att detta är slutet.

Men sen plötsligt kommer det en pojke som springer emot den lilla flickan.

Hon tänkte att det var den finaste pojken hon någonsin sett. Han kom fram till henne och knöt loss repen, bar upp henne i sin famn sedan sprang han iväg med den lilla flickan. Han sätter sig på en häst med flickan fortfarande i sin famn och galopperar iväg.

Den lilla flickan förstår ingenting och tror att denna pojke också säkert vill döda henne på grund av hennes utseende men hon hade fel. Plötsligt säger denna fina pojken “du är nog den finaste flickan jag någonsin sett” flickan blir 38

superlycklig och säger “och du är den finaste pojken jag någonsin sett”. Det verkade som att pojken också var hälften troll, han tittade flickan rakt i ögonen och log det är det finaste leendet jag någonsin sett tänkte flickan. Dem fortsatte att galoppera iväg till ett ställe långt långt borta och kom aldrig tillbaka till byn. Sen levde dem lyckliga i alla sina dagar

39