Officerstidningen nr 1, 2024

tillbud Pressad arbetsmiljö – skolflyg var nära kollision.

analys Specialistreformen har skapat flera befälssystem.

1

nr.

2024

tvist 1,4 miljoner i ersättning till Officersförbundets medlemmar.

För dig som är medlem i Officersförbundet

www.officerstidningen.se

FHS rustar för expansion Antalet studerande på officersutbildningarna ökar kraftigt. Det kräver fler militära lärare och lokaler. Mats Tornving, Carl Lönnqvist och Patrik Hulterström arbetar på Försvarshögskolans marin­ avdelning vid institutionen för krigsvetenskap.

I fokus: Införandet av arméns nya taktikreglemente pågår.

Färist Mobile – en säker smartphone för samhällsviktiga verksamheter Färist Mobile är en svenskutvecklad säker smartphone för samhällsviktiga verksamheter som tål tuffa tag samtidigt som den skyddar känslig information.

Telefonen har en obligatorisk VPN-tunnel som kopplas till ditt företagsnät med skydd för all IP-kommunikation. Färist Mobiles två domäner, en för säkra tjänster och en för privat bruk skapar en mycket säker tjänstetelefon i en strikt kontrollerad miljö.

Tillsammans med MIL-STD-810G standard som skyddar mot kraftiga slag och vibrationer så har den även en IP67-klassning som skyddar telefonen i fuktiga miljöer. Färist Mobil finns även i Specifik version; Sigrid Mobil/Kryapp 9441, godkänd som signalskydd för säkerhetsskyddsklassen Begränsat hemlig.

Tutus är ett innovativt svenskt cybersäkerhetsföretag och en nationellt ledande aktör inom området högkvalitativa nätverkskrypterings-

lösningar. Vi har under 30 år samarbetat med och hjälpt organisationer med känslig verksamhet, kritisk infrastruktur och samhällsviktiga funktioner och försett dem med säkra, godkända och kostnadseffektiva krypteringslösningar som kräver hög nivå av säker kommunikation. Vi är oberoende och samarbetar med näringsliv och myndigheter i Sverige och inom EU. Vill du komma i kontakt med oss eller veta mer så finns vi på www.tutus.se

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 48–50.

En bilresa med elefanten i rummet F

ör snart en månad sedan satt jag i en bil på väg hem från Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Medan ett snötäckt Dalarna passerade utanför sidorutorna försökte jag sammanfatta och analysera tre mycket intensiva dagar. Budskapet från politiken och Försvarsmakten var mycket tydligt. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas och säkerhetsläget är allvarligare än på länge. Vi som samhälle och medborgare måste stå beredda och försvarsvilliga. Som yrkesofficer kände jag mig inte särskilt förvånad eller provocerad av budskapet. Det har väl varit tydligt sedan 2014 när Ryssland först annekterade Krim att omvärldsläget förändrats? Men för en stor del av befolkningen blev det ett dramatiskt uppvaknande. Telefonen gick varm med frågor från mina barn, grannar och bekanta. ”Kommer kriget nu?”

Under en kaffepaus i Rättvik med utsikt över en frusen Siljan funderade jag över om budskapet träffat rätt? Jag landar i att det var helt rätt att förmedla budskapet, men att det saknades en förklaring till allmänheten vad som nu konkret och skyndsamt görs för att förhindra att kriget når svensk mark. Utan den försäkran finns risk för oro och rädsla. Trots det är jag övertygad om att tydligheten skapat större kunskap i samhället om det allvarliga säkerhetsläget.

Ewa Skoog Haslum, var tydlig och mycket förklarande.

Hon uttryckte dessutom två gånger stolthet över sin marina personal. Stolt bör hon också vara då marinens personal levererat hög kvalitet trots vakanser under tider av stor omstrukturering.

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

ELEFANTEN I RUMMET DÅ? Trots fokus på Försvarsmaktens tillväxt och Sveriges försvarsförmåga fanns ingen programpunkt eller talare som fokuserade på den viktigaste försvarsresursen, den militära personalen. En liten ljusning var regeringens beslutande personalutredning som bland annat ska se över GSS tidsbegränsade anställningar.

Dock betyder det troligen att inget beslut i den frågan sker innan utredningen är klar 2025. Behovet av yrkesofficerare lämnades tyvärr helt utanför agendan. Inte heller Försvarsmakten tog tillfället i akt att sända ett budskap om hur personalen förtjänar konkurrensstarka avtal och villkor för att behålla dem i Försvarsmakten i tid av tillväxt. I stället får vi nu arbeta för att försvarsberedningen berör behovet av att behålla yrkesofficerare i sin kommande rapport. Konkurrensen om yrkesofficerskompetensen kommer att växa.

Talarna på scenen var eniga, hela Sverige behöver vara bättre förberedda om kriget kommer. Gissa vilken kompetens som då kommer att efterfrågas i näringslivet, kommuner och organisationer?

Utanför bilen har snötäckta granar bytts ut mot stadsmiljö. Samtidigt som jag ser tornen på Uppsala domkyrka passera utanför bilen säger jag till mina Stockholm, 4 februari 2024 medpassagerare: jag hoppas att 2024 blir Stefan Morin året då den militära kompetensen värdeFörbundsordförande ras på riktigt! ⚫

»Gissa vilken kompetens som då kommer efterfrågas i näringslivet, kommuner och organisationer? .«

I MINA VIDARE slutsatser känner jag mig kluven. Å ena sidan vill jag inte att Officersförbundet ska uppfattas som en problemsökande antagonistisk motpart, utan som en pragmatisk och rättvis medspelare i laget ”totalförsvar”. Å andra sidan kunde jag inte riktigt släppa elefanten i rummet. I viljan att uppfattas som rättvis börjar jag med det positiva.

Försvarsmaktens representanter upplevdes samordnade och professionella, bra! Chefen försvarsstaben, Michael Claesson, höll ett utmärkt anförande och utstrålade i enlighet med sitt eget uttryck: ”ansvarsglädje”. Marinchefen,

Officerstidningen nr.1, 2024 3

INNEHÅLL, NR 1 2024:

20

22 »Allt för många kollegor som sitter på mångårig erfarenhet (...) lämnar den förbandsnära verksamheten just när de behövs som mest. «

7

Niklas Wiklund, i krönikan.

22

AKTUELLT 7 | Brister i utbildning bakom dödsolyckan på Kebnekaise

I FOKUS 16 | Arméns nya taktikreglemente är under införande

8 | Akut behov av nya dyksystem

INTERVJUN 20 | Flygvapenchef Jonas Wikman: ”Det ska bli enklare att lösa administrativa uppgifter«

KRÖNIKA 44 | Niklas Wiklund: ”Det svåraste problemet blundar man för”

BESÖKET 22 | Försvarshögskolan är en nyckelspelare när Försvarsmakten växer

47 | Fortsatt tvist om 3BS

och tryckkammare

10 | Brist på piloter och hög

arbetsbelastning bidrog när skolflygplan var nära kollision

12 | Otillräcklig samövning under Aurora 23

4 Officerstidningen nr.1, 2024

8 ANALYS

30 | Specialistreformen skapar

flera parallella befälssystem

FÖRBUNDSNYTT

48 | Tvist löst – 1,4 miljoner i

ersättning till medlemmar

OMSLAGSFOTO: Johan Alp

Meriterande att vara militär lärare?

T

ill detta nummer har jag och reporter Linda Sundgren besökt Försvarshögskolan. Efter besöket har jag funderat en del på frågan huruvida det är meriterande för den fortsatta militära karriären att ha arbetat som lärare. I flera länders försvarsmakter är det till exempel ett krav att ha jobbat som militär lärare för att komma i fråga för högre chefsbefattningar.

Nästan alla jag pratar med är rörande överens om att det inte fungerar så i Försvarsmakten. ”Det har aldrig varit meriterande för karriären att jobba på Försvarshögskolan. Ibland har det varit nästan tvärtom. Folk har frågat vad man har gjort för fel som varit på FHS i så många år”, säger en officer.

Ett sätt för att göra det mer meriterande skulle kunna vara att göra det till en erfarenhet som särskilt ska uppmärksammas för att komma i fråga för chefsurvalsgrupp (CUG) och befordran mot högre nivåer. I urvalet tittar man på en del saker som de sökande ska ha gjort.

Ett grundläggande krav är att man ska ha varit chef, haft ekonomiskt ansvar samt utövat direkt och indirekt ledarskap. Kan man visa på dessa erfarenheter som lärare på FHS? Så länge det inte är tillräckligt tydligt vad som gäller kommer de flesta vilja vara bataljon- och divisionschefer inför urvalet, konstaterar en annan officer.

»Det har aldrig varit meriterande för karriären att jobba på FHS.«

Klart är att här finns det åtgärder för både Försvarsmakten och Försvarshögskolan att jobba vidare med för att skapa incitament och öka attraktionskraften för att fler officerare ska vilja arbeta som militära lärare. Att bidra till utbildningen av kommande generationer officerare torde ju vara ett särskilt viktigt uppdrag, kan tyckas.

Som en officer konstaterar: ”Som militär lärare formar man framtidens chefer. De som går högre militär utbildning ska bli utbildade av de allra bästa taktikerna och operatörerna”.

Därtill är det givetvis inte bara tjänstgöring på FHS som borde vara karriärmeriterande, det borde självklart gälla även skoltjänstgöring på Försvarsmaktens skolor och centrum.

JOSEFINE OWETZ Chefredaktör

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anna-Maria Stawreberg, Johan Alp, Margareta Bloom Sandebäck, Annica Ögren, Henrik Jansson.

NUMMER 1, 2024 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 16.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 2, 26 mars Nr 3, 28 maj TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.1, 2024 5

Säker kommunikation var du än befinner dig Det är viktigare än någonsin att kritiska samhällsfunktioner, myndigheter och försvarsorganisationer använder godkänd teknik för att utbyta information på ett säkert sätt. Våra produkter ökar cybersäkerheten och skyddar samhällets känsligaste information och kommunikation, i och utanför Sveriges gränser.

Läs mer om Tiger/S och våra andra godkända produkter som används inom det svenska försvaret.

communications.sectra.com

communications@sectra.com

/Aktuellt Svenska stridspilotelever i Italien för flygutbildning

ƀ Första omgången stridspilotelever påbörjade i januari sin flygutbildning i Italien. Avtal har tecknats med italienska flygvapnet om att en del av den svenska

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

utbildningen för stridspiloter ska ske i Italien från och med i år och upp till tio år framåt.

– Genom vårt goda samarbete med italienska flygvapnet säker­ ställer vi att flygvapnets blivande stridspiloter får en kvalificerad

flygutbildning med mycket hög kvalité. Den italienska flygskolan använder moderna utbildningssystem och den utvecklade flygutbildningen gör att våra svenska stridspilotelever blir väl förbereda inför inflygningen på Jas

Foto: Försvarsmakten

Den streckade linjen visar vägen som den förolyckade soldaten gick längs bergskam­ men innan snön brast.

39 Gripen, säger överste Niclas Magnusson, chef för Luftstridsskolan, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Flygvapnet kommer att skicka flyglärare som ska utbildas på de italienska skolflygplanen och sedan tjänstgöra som flyglärare i Italien. /JO

Kroppsskydd för kvinnor på förband ƀ Nu finns de nya kroppsskydden, som är anpassade för kvinnor, att beställa från Försvarsmaktens centrallager. Det skriver Försvarsmakten på sin webbplats.

Kroppsskydd 23 D är mindre i storlekarna och har bättre pass­ form för kvinnor samtidigt som de ger ett likvärdigt skydd som kroppsskydd 12. /LS Foto: Försvarsmakten

OLYCKA

Brister i utbildningen bakom dödsolyckan Den 21 februari förra året omkom en jägar­ soldat i en lavinolycka på Kebnekaise. Orsa­ ken till olyckan var att ett moment i den praktiska alpinutbildningen skapat en falsk säkerhet bland soldaterna. Det visar utred­ ningen från Statens haverikommission.

UNDER ARBETET MED att säkra en led

q upp till Kebnekaises toppar omkom en

24-årig soldat ur Bergsplutonen vid Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur. Olyckan skedde när soldaten gick längs en bergkam med en hängdriva av hårt packad snö som brast och utlöste en lavin. Soldaten drogs med i fallet och begravdes under ett djupt snötäcke. Trots en snabb räddningsinsats

gick hans liv inte att rädda. Händelsen har nu utretts av Statens haverikommission, SHK, som släppte sin rapport den 31 januari. Där konstateras att de praktiska momenten av alpinutbildningen kan ge uppfattningen att hängdrivor är betydligt säkrare än de i själva verket är.

– Under den praktiska utbildningen kunde soldaterna gå, sitta och till och med hoppa på hängdrivor utan att det hände något. Det kan ge sken av att hängdrivor alltid är s­ tabila, säger Stefan Carneros, utredningsledare.

SHK rekommenderar Försvarsmakten att se över de delar av utbildningen som är kopplade till hängdrivor och risker. /LINDA SUNDGREN

»Norge har bara några få år på sig att bygga upp ett försvar som bättre kan möta ett aggressivt Ryssland« Det säger Norges försvars­ chef Eirik Kristoffersen, i en intervju med norska Dagbladet i januari, om att Norge måste satsa ännu mer på det nationella försvaret de närmaste åren. Han beto­ nar vikten av ett starkt militärt försvar som kan möta en osäker och oförutsäg­ bar värld. ”Men vi har ont om tid. Det vill jag bara förtydli­ ga”, säger han.

/Aktuellt DYKVERKSAMHET

Akut behov av nya dyksystem och tryckkammare Med säkrare dyktabeller och en ny gasblandning i dykflaskorna återtas Försvarsvarmaktens dykförmåga. Samtidigt börjar utrustningen bli gammal och om den inte omsätts snart hotar nya dykstopp. Det säger chefer inom Försvarsmaktens dykverksamhet.

EFTER ÅR av tekniska problem och åter-

life och därmed ett nytt dykstopp, säger Johan Brynger, teknisk systemledare dyk i Försvarsgan inom Försvarsmakten på att återtas. Nya makten. dyktabeller tillsammans med en ny nitroxFörsvarsmaktens dykeriöverledare, fanjunblandning i dykflaskorna ska minska risken kare Joakim Andersson, håller med om att det för tryckfallssjuka, eller dykarsjuka som det är bråttom att få igång upphandlingen. kallas. Samtidigt står dykverksamheten inför – Om vi inte kan påbörja skarp anskaffning nya, omfattande utmaningar. Främst handlar senast 2025 ökar risken radikalt för ett tekdet om behovet av att omsätta materiel som niskt dykstopp, säger han. om några år faller för åldersAnledningen till att strecket. nyanskaffningen dröjer, » Om vi inte kan – Vi använder fyra dyksysmenar de, är brist på pengpåbörja skarp tem som anskaffades runt 2010. ar. Dykverksamheten tillförs anskaffning Livslängden på dem är runt 20 medel för att vidmakthålla senast 2025 ökar befintlig utrusning, men har år och från att en upphandling risken radikalt inleds tar det mellan fem och inte fått de resurser som krävs åtta år innan vi har nya grejer på för ett tekniskt för att omsätta systemen. plats. Vi närmar oss alltså end of – Vi lappar och lagar, men dykstopp. « systemen börjar bli gamla och det blir allt svårare att hitta reservdelar. Och då ska man Bättre karriärvägar och villkor behövs för att klara bemanningen komma ihåg att det är livsuppeinom dykverksamheten framöver, hållande system som vi använsäger dykeriöverledare Joakim der. Det är en farlig verksamhet Andersson. vi ägnar oss åt, men vi upplever att man inte riktigt förstår allvaret i det vi gör, säger Joakim Andersson.

q kommande dykstopp håller dykförmå-

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

DET ÄR HELLER inte enbart dyk-

systemen som börjar bli till åren. Det gäller även Försvarsmaktens tryckkammare som används vid behandling av

8 Officerstidningen nr.1, 2024

dag genomförs regelmässiga dyk ▲ILecabore nullis mi, till 30 meters djup. När befintliga eosandenit, consendis dyksystem omsätts cus alicipsa iur?

Quis till modernare utrustning räknar man med att åter conem aut asit optate kunna dyka på 60 meter. porerios molut

dykarsjuka samt kompressorer.

– När det gäller tryckkamrarna är läget än mer akut än för dyksystemen och de går på konstgjord andning. Det finns ett tiotal tryckkammare på land som behöver omsättas och hittills har vi beställt två som ska levereras 2025, säger Johan Brynger.

Sedan dykverksamheten återupptogs 2019 efter det senaste dykstoppet, pågår ett återtagande av dykförmågan. Nya dyktabeller (Swen 21) med större säkerhetsmarginaler har införts, där risken att drabbas av lindrig dykarsjuka minskat från 2,3 procents risk ner till 1 procent. Riskreduceringen innebär bland annat att man inte dyker lika djupt längre.

Förr genomfördes frekventa dyk ner till 60 meter. I dag dyker man regelmässigt till 30 meter och en ansökan om att få dyka på 45 meter har lämnats in till Sjösäkerhetsinspektionen.

– Vi har fortfarande förmågan att dyka på 60 meter då dyksystem och dykgaser är godkända för det och skulle vi behöva gå ner till exempelvis en läckande gasledning kan vi göra det. Men då krävs ett beslut om undantag från marinchefen och sjösäkerhetsinspektören. När den nuvarande dykutrustningen

Foto: Ditte Boysen Ruge/Försvarsmakten

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

HALLÅ DÄR… … brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef.

byts ut mot modernare materiel räknar vi med att åter kunna dyka till 60 meter, säger Joakim Andersson.

Joakim Andersson

senaste dykstoppet beslutades att införa en specialistofficersutbildning med inriktning dyk till den 31 december 2019, men någon sådan existerar fortfarande inte.

– Men nu har vi fått gehör för att det är bråttom och det verkar som att en SO-utbildning ska komma igång till 2025. Även löner och dyktillägg behöver ses över. Individer som trivs med tungt arbete i kyla och mörker på stora dykdjup är tyvärr inte lätta att få tag i, säger Joakim Andersson. /LINDA SUNDGREN

YTTERLIGARE EN UTMANING inom dykeriet är personalförsörjningen. Enligt Joakim Andersson och Johan Brynger är intresset för deras verksamhet stort och en majoritet av de som genomför värnpliktsutbildningen hos dem vill stanna kvar. Men i brist på utvecklingsmöjligheter är det många som slutar efter några år vilket gör att verksamheten tappar erfarenhet och komFAKTA petens.

– Det måste finnas karriärÅr av problem inom dykeriet vägar framåt om vi ska kunna Efter flera fall av dykarsjuka stoppades användningen av behålla personalen, annars röjdykarsystem OMD 10 år 2015. Problemet kunde härleriskerar vi att inte kunna das till läckande dykflaskor och 2016 togs systemet åter bemanna våra dykledarbei bruk. Sommaren 2018 infördes ett generellt dykstopp i fattningar. Vår organisation Försvarsmakten – OMD 10-systemet undantaget – sedan är som ett timglas. Vi är breFörsvarets materielverk, FMV, uppdagat allvarliga brisda i botten och i toppen, men ter i hanteringen av dykmateriel. Året därpå återupptogs har nästan ingen i midjan, dykverksamheten, men arbetet med att minska riskerna säger Joakim Andersson. inom dykeriet har fortgått.

Han berättar att det under

○ Hur ser planeringen ut för omsättningen av Försvars­ maktens dyksystem?

– För röjdykarsystemet pågår systemmålsättningsarbetet som jag bedömer ska slutföras i år. Därefter överlämnar vi det till FMV som sköter beställningen gentemot industrin. Vi äger inte den processen, men kommer förstås pressa på för att det ska gå så snabbt som möjligt.

Attackdyksystemet har vi precis börjat arbeta med så det kommer att ta lite längre tid. Luftdyksystemet jobbar vi med för att göra befintligt system bättre. Det ska var klart till 2025 och kunna leva till 2030. Hjälmdyksystemet är redan renoverat och fungerar i dag. ○ Varför har inte omsätt­ ningsarbetet påbörjats tidigare?

– Med de ekonomiska prioriteringar och avvägningar som gjorts har nya dyksystem inte fått plats. ○ Finns det någon planering för omsättning av tryckkam­ rar och kompressorer?

– I dagsläget bedömer jag att marinchefen fattar beslut om två nya tryckkamrar inom kort. Fler tryckkamrar behöver omsättas, men för det krävs allokerade medel och det är ett arbete som ligger framför oss.

Officerstidningen nr.1, 2024 9

Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Planen var endast 50 meter från varandra, vilket motsvarar någon sekund i de hastigheterna. Det säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission.

ARBETSMILJÖ

Skolflygplan nära kollision – hög arbetsbörda bidrog Bristen på piloter och hög arbetsbelastning bidrog till att tre SK 60 från Flygskolan i Linköping var nära att kollidera under en övning i våras. Det konstaterar Statens haverikommission i sin utredning som publicerades i slutet av november.

MORGONEN DEN 5 april genomfördes en

q övning i manövrerande luftstrid två mot

gerade på situationen och dök snabbt.

– 50 meter motsvarar kanske någon sekund i de här hastigheterna. Men det viktiga är egentligen inte om det var 50 eller 100 meter mellan flygplanen utan att de förlorade den visuella kontakten, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission, SHK.

en. Tre skolflygplan av modell SK 60 tillhörande GTU-divisionen (grundläggande taktisk utbildning) deltog i övningen med en instruktör och en pilotelev i varje flygplan. Under en av stridskontakterna förlorade besättningen i det ena flygplanet ögonkontakt med de två andra deltagarna. » Det har varit en Strax därefter dök ett av flygplaansträngd situanen upp framför dem på bara 50 meters avstånd. De gjorde en tion på Flygskolan med en organisaundanmanöver åt höger för att tion i stress och undvika kollision. Även besättningen i det främre planet reamed resursbrist. « 10 Officerstidningen nr.1, 2024

DEN 28 NOVEMBER publicerade SHK sin utredning av tillbudet.

I rapporten pekas den pressade situationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak. Flygskolans ledning ska ha varit frustrerad över

brister i Luftstridsskolans förståelse för deras ansträngda situation och behovet av mer resurser. Ett par chefer i ledningen för Flygskolan sjukskrevs på grund av arbetsmiljöfaktorer.

– Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. Enligt de GTU-instruktörer som var inblandade i tillbudet har de inte upplevt att det ansträngda läget haft någon direkt påverkan på dem den aktuella dagen, men vi bedömer ändå att arbetsmiljön hade en inverkan på det som skedde, säger Håkan Josefsson.

Också den allmänna bristen på piloter i Försvarsmakten uppges ha bidragit till tillbudet.

Flygstaben kommenderade sex nya instruktörer till Flygskolan för att täcka behovet av instruktörer. En unik situation då man annars inte utbildar fler än två instruktörer per utbildningsomgång. Två av de tre instruktörer som tjänstgjorde under övningen när tillbudet inträffade var bland de sex som blivit kommenderade till Flygskolan.

DEN 12 APRIL – en vecka efter tillbudet – beslu-

tade Flygskolans ledning att stoppa all verksamhet som inte hade med utbildningen av pilotelever att göra, med hänvisning till hög arbetsbelastning. Bland annat pausades flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40. /LINDA SUNDGREN

Avtal om ökad ­tillverkning av ammunition i Sverige ƀ Som ett led i att öka produktionen av artilleriammunition i Sverige och möjliggöra fortsatt stöd till Ukraina, har Försvarets materielverk, FMV, tecknat avtal med Nammo om att stödja en projektansökan inom ramen för Asap (Act in support of ammunition production). Avtalet syftar till att

öka leveranserna av 155 millimeter artilleriammunition och stärka försörjningssäkerheten. Det skriver FMV på sin webbplats. Den tänkta investeringen ska delvis finansieras av Sverige och delvis av EU och kommer att mynna ut i ett slutligt kontrakt under första kvartalet i år, under förutsättning att EU väljer att gå in med finansiering. /LS

Militärövning inom EU för bättre beredskap ƀ Under hösten genomförde nio europeiska länder den första liveövningen av Rapid deployment capacity (RDC). Det var första gången som EU gewnomförde en militärövning på egen hand, utan att stödja sig på Natostrukturen.

Det uppger den militära fackliga paraplyorganisationen Euromil

FOLK OCH FÖRSVAR

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur Försvarsmaktens personal­ försörjning kan stärkas. Det handlar bland annat om att göra en översyn av villkor för både värnpliktiga och anställd militär och civil personal, meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) på Folk och försvars rikskon­ ferens i Sälen i början av januari.

SYFTET MED UTREDNINGEN är bland annat

q att förbättra uthålligheten i krigs- och

1 317

lighet att göra det nu. Utredningen kommer att se över om det finns skäl att se över detta.

Vi har också sett att vi har problem att behålla kontinuerligt anställda soldater under en längre tid, det kommer översynen också att se över, sa Pål Jonson på en pressträff.

Utredningen ”En ökad tillgång på personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret” ska redovisas senast den 1 juli 2025.

Den pensionerade generalmajoren Roland Ekenberg, tidigare bland annat rikshemvärnschef, har utsetts till särskild utredare för utredningen. /JOSEFINE OWETZ

»Jag är övertygad om att det är det allra bästa som Europa har försett oss med« Foto: Pontus Lundahl/TT

grundorganisationen.

– Vi kommer att ha behov av en ökad tillgänglighet på personalen, det innefattar värnpliktiga, civilanställda, anställda soldater och reservofficerare, sa Pål Jonson.

Ett område som särskilt ska belysas är försörjningen av kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Det handlar bland annat om att se över begränsningen för soldatanställningar, som i dag har ett maxtak på tolv år.

– Vi har sett att det finns soldater som jobbat i tolv år och som velat fortsätta jobba kvar, men de har inte möj-

Foto: Roman Chop

Försvarsmaktens personalförsörjning ska utredas

Försvarsminister Pål Jonson meddelade i januari att en utredning om Försvars­ maktens personalförsörjning ska genomföras.

Så många har sökt till Officersprogrammet med start i höst, varav 28 procent kvinnor. Det är den högsta anmälningssiffran sedan program­ met blev högskoleutbildning 2008. Nu väntar behörighetsgranskningar, tester, intervjuer och lämplighetsbedömningar.

på sin webbplats. Enligt artikeln är ambitionen med gemensamma övningar att utveckla en robust kapacitet, öka interoperabiliteten mellan de europeiska väpnade styrkorna och odla en gemensam militär kultur för att kunna gå vidare och bygga en europisk försvarsunion. Övningen hölls i Spanien och förutom värdlandet deltog Österrike, Frankrike, Ungern, Irland, Italien, Malta, Portugal och Rumänien med sammanlagt 2 800 militärer. Nästa militära samövning inom EU hålls i Tyskland under andra halvan i år. /LS

Det säger den ukrainska vagnchefen Anatolij, i en intervju med SvD på frå­ gan om hur det svenska stridsfordon 90, internationellt känt som CV90, presterar i kriget.

Nya simulatorer till stridsvagn 122 ƀ Nya utbildningssimulatorer till stridsvagn 122 är beställda. De kommer att ersätta befintliga tornbesättningsträningsanläggningar, TBTA, vid förbanden och besättningsträningsanläggning, BTA, vid Markstridsskolan. Det skriver Försvarets materielverk på sin webbplats. Simulatorerna kommer att möjliggöra utbild­ ning och träning för en komplett stridsvagnsbesättning i samtliga utbildningssteg. Kontraktet om de nya stridsvagnssimulatorerna har tecknats mellan Försvarsmakten och tyska KNDS. Leverans till Försvarsmakten sker löpande till 2029. /LS Officerstidningen nr.1, 2024 11

/Aktuellt

Genomförandeplanen för Aurora 23 upprättades redan 2020. Trots ändrade förutsättningar på grund av kriget i Ukraina, ökande tillväxt och Natoprocessen, reviderades inte specifikationen för övningen.

Foto: Sako

Översyn av kaliberval för eldhandvapen ƀ En översyn av kalibervalet för Försvarsmaktens nya eldhandvapen ska genomföras. Arméchef generalmajor Jonny Lindfors har beslutat att det behövs en genomgång av kunskapsläget. Det framgår i ett nyhetsbrev från införandegruppen för eldhandvapen den 31 januari.

Avtalet som tecknats med finska Sako omfattar bland annat leverans av automatkarbin i kaliber 5,56 och 7,62 mm. Huvuddelen av Försvarsmaktens personal är tänkta att tilldelas vapen i kaliber 7,62.

Det underlag som ligger till grund för kalibervalet härstammar från flera utredningar. En sammanställning av dessa gjordes 2018 och beslutet som senare fattades byggde på dessa slutsatser. ”Mycket har hänt sedan dess. Omvärldsläget, svensk försvars- och säkerhetspolitik samt den tekniska utvecklingen har alla genomgått stora för­ ändringar. De slutsatser som drogs 2018 behöver sättas i kontext 2024”, skriver överste Michael Carlén, införandeledare, i nyhetsbrevet. Översynen kommer att utgöra underlag för att tydligare kunna beskriva slutsatser kopplat till kalibervalet eller om det krävs förändrade beslut. Han poängterar att översynen inte kommer att påverka val av leverantör eller nuvarande leveransplaner. /JO

12 Officerstidningen nr.1, 2024

AURORA 23

Otillräcklig samövning under Aurora 23 Deltagande förband fick överlag bra övning, men den gemensamma striden mellan försvarsgrenarna blev begränsad och bara hälften av de militärstrategiska målen uppnåddes. Det framgår av utvärderingen av Aurora 23 som publicerades i december.

DEN TRE VECKOR långa försvarsmaktsöv-

q ningen Aurora 23 som hölls förra våren nådde sitt syfte. Det konstateras i den över 400 sidor långa utvärderingen av övningen som publicerades i början av december. Övningen har genomförts på ett kompetent

Försvarsmakten deltar i stora Natos storövning Steadfast Defender 24 ƀ Försvarsmakten deltar under våren i Natos storövning Steadfast Defender 24, som är en serie av 18 olika övningar som pågår från mitten av januari till juni. Scenariot är en simulerad snabbt uppkommen konflikt med en närliggande motståndare.

sätt, står det i utvärderingen, och de övade förbanden har i allmänhet fått bra övning och ökat sin förmåga. Också verksamhetssäkerheten prioriterades högt och inga allvarliga olyckor inträffade.

– Vi har övat stora delar av Försvarsmakten

Huvudsyftet är att öva Natos förmåga att förstärka Europa genom att flytta trupper över Atlanten, från Nordamerika till Europa.

Alla medlemsländer är med och totalt ingår cirka 90 000 officerare och soldater i övningen. Det svenska bidraget i övningsserien varierar beroende på vilken övning det handlar om

I dagsläget är det klart att runt 4 500 soldater och sjö­ män från alla försvarsgre­ nar och hemvärnet deltar i den norska övningen Nordic Response 24 i mars, skriver Försvarsmakten.

Sverige kommer också att delta i marinövningen Baltops, Immediate Response 24 och Swift Response 24. /JO

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

i en multinationell miljö med ett komplext scenario samtidigt som vi har omhändertagit en rad andra uppgifter, säger generalmajor Michael Cherinet genomförandechef vid Försvarsstaben. Utifrån de förutsättningar som rådde fick vi ett väldigt bra resultat.

MEN UTVÄRDERINGEN PEKAR också på brister.

Bland annat konstateras att försvarsgrenarna visserligen övade under samma tidsperiod, men inte tillsammans i tillräcklig omfattning.

Michael Cherinet säger att den slutsatsen är korrekt, men menar att det var en konsekvens av den pressade situation som Försvarsmakten befinner sig i med beredskapsjusteringar, tillväxt, Natoprocessen och stödet till Ukraina.

– Vi hade utbildat ukrainska förband, skänkt materiel och levererat ett stridsfordonskompani till Ukraina precis innan För-

svarsmaktsövningen drog igång. ver vi verkligen göra en ordentlig analys. Vi I det läget valde vi att inte öva måste också ta fram exempelövningar. Vad gör operationsledningen och som en ett logistikförband om vägen de ska fram på är direkt konsekvens av det kunde blockerad av civila flyktingströmmar? Eller hur vi inte öva den gemensamma agerar en militärregion när man upptäcker en Michael Cherinet striden mellan försvarsgrenarna, massgrav eller när det finns tydliga tecken på eftersom det kräver operationstortyr och våldtäkter? säger Michael Cherinet. ledningens medverkan.

En annan kritik som förs fram i utvärderingENLIGT UTVÄRDERINGEN BEHÖVER Försvarsmaken är att Försvarsmakten bara uppnådde två ten också bli bättre på att utforma tydliga och av de fyra mål som fanns på militärstrategisk mätbara mål. Det påpekas att de militärstratenivå. Målen att ge och ta stöd giska målen varit utformade på internationellt och med civila ett sådant sätt att de anses upp» Om vi hade aktörer uppnåddes. Det gjorde fyllda bara genom att övningen ändrat i specidäremot inte de två mål som genomförts, men utan att det fikationen för handlade om att bestrida och egentligen säger något om nivån övningen så hade på den övade förmågan. bryta motståndarens operativa vi fått ett annat kontroll. Dessa mål kunde hel– Vi har tittat noga på målen ler inte uppnås eftersom de inte och vi borde kunna uttrycka vår resultat i utvärövades, något som utredningen militärstrategiska förmåga på ett deringen.« menar borde ha justerats i styrbättre sätt, säger överste Martin dokumenten inför övningen.

Liander, chef för övningsavdelningen vid För– Om vi hade ändrat i specifikationen för svarsstaben. Men när vi går in i Nato kommer övningen så hade vi fått ett annat resultat det att bli ett paradigmskifte på det här områi utvärderingen. Kanske skulle vi också ha det eftersom Natos metoder för att värdera föranpassat våra förväntningar på övningen bandens förmåga då kommer att gälla. /LINDA SUNDGREN utifrån det förändrade läget, säger Michael Cherinet.

Något annat som fanns med i planeringen inför övningen men som inte genomfördes FAKTA var hur ett väpnat angrepp kan komma att påverka civilSlutrapporten om Aurora 23 samhället. Enligt den fastställNågra av de viktigaste rekommendationerna som preda planeringen skulle det skasenteras i slutrapporten om Aurora 23: pas övningsmoment där fördjupad civillägesbedömning, • Utformning och användning av övningsbestämmelser jämställdhet och skydd av bör förbättras. civila – inklusive konfliktrela• Metoderna för att styra övningar genom nedbrytning av terat sexuellt våld – omhänmål bör förbättras. dertogs. Men så skedde inte, • Behovet av försvarsmaktsgemensamma moment bör enligt utvärderingen. beaktas tidigt i planeringen.

– Det fanns inslag av den • Metoderna för att i ett läge med brist på personal sortens moment på lokal och bemanna planerings- och utvärderingsorganisationen regional nivå men inte sysbör utvecklas. tematiskt och inte på central • Planeringen av större övningar bör utformas så att det och nationell nivå. Här behöblir lätt att ta till sig erfarenheter från tidigare övningar.

70 000

Så många kängor har Försvarets mate­ rielverk, FMV, beställt. Kängan är tänkt som en tillfällig ersättare till känga M/90.

Tillverkare är turkiska YDS och förväntad leverans är till sommaren. Ordern är en del av arbetet för att öka tillgängligheten på personlig utrustning.

Officerstidningen nr.1, 2024 13

Foto: Astrid Amtén/Försvarsmakten

Vad hände sen?

Värnplikten bland tjejer

DÅ: ƀ Av de 4 917 värnpliktiga, var 864 personer eller 17,5 procent, kvinnor.

För att få en jämnare fördelning mellan könen funderade Försvarsmaktens rekryteringssektion på att vidta åtgärder. Ett led var att anställa skolinformatörer. Ett annat att kalla kvinnor till mönstring, trots att de inte anmält sitt intresse.

OFFICERSTIDNINGEN N2 7, 2020

I pågående mönstrings­ omgång är 30 procent av de sökande kvinnor.

JÄMSTÄLLDHET

Svalt intresse för värnplikten bland tjejer

nt kvinnliga värnpliktiga år Försvarsmaktens mål på 20 proce åtgärder för att öka tjeflera s vidta Nu åtts. uppn 2020 har inte . likten värnp jers intresse för SEDAN VÄRNPLIKTEN ÅTERIN

FÖRDES för tre

värnplikq år sedan har andelen kvinnligaom året. tiga ökat med cirka en procentenhet Av dem 864 I år ryckte 4 917 värnpliktiga in. t. Målet kvinnor, vilket motsvarar 17,5 procen 2020. år r var 20 procent kvinno nått – Vi kan inte vara nöjda när vi inte t att upp till målet. Däremot är det positiv enkomm säger håll, utveck lingen går åt rätt för chef Ström, Jenny dörkapten Försvarsmaktens rekryterings-

t. botten med 4,3 respek tive 4 procen krav– Förmodligen beror det på de olika Det enda ingar. befattn olika profiler vi har för i mönstringarsom skiljer män och kvinnor åt mer musna är att männen generellt har lite befattningar de på och rna kelstyrka än kvinno det därför som kräver mer muskelstyrka blir färre kvinnor, säger Jenny Ström.

r nåtts.

Den 28 oktober hade 13 000 skoleve har en bild – Vi har sett att framför allt tjejer er överav värnplikten som inte riktigt stämm att det tror ens med verkligheten och många själva i det än e svårar och är mycket tuffare ormatörer verket är. De flesta av våra skolinf tbildningen har själva precis slutför t grundu både tjeöka kunna ska och vi hoppas att de värnplikten, jernas och killarnas intresse för säger Jenny Ström. as för disHon berättar att det också planer eten kring kussioner med Rekryteringsmyndigh ing. vilka ungdomar som kallas till mönstr kalla börja er – Jag utesluter inte att vi komm ing befattn en för e lämpad är kvinnor som för att göra även om de inte angett intresse värnplikten, säger Jenny Ström.

NU: ƀ Tre år senare är cirka 20 procent av de 6 600 värnpliktiga kvinnor. Men eftersom lagen säger att det inte går att sätta specifika procentmål ser Försvarsmakten istället över kraven för vissa utbildningar. Dessutom jobbar man på att öka kunskapen om värnpliktsutbildningen.

TEN målet för 30 procent andelen kvinnliga värnpliktiga till det 2 400 av rar motsva år 2025. I absoluta tal ska pliktas in de totalt 8 000 ungdomar som Jenny Ström 2025. Om målet är realistiskt vill

SAMTIDIGT HÖJER FÖRSVARSMAK

Långsam ökning av antalet kvinnor som gör värnplikt sektion.

Skillnaden i andelen kvinnor mellan förband är stora. Störst andel har F7 med 41,4 procent medan Amf 1 och Ing 2 ligger i

» Många tror att det är mycket tuffare och svårare än det i själva verket är. «

14 Officerstidningen nr.7, 2020

”I ÅR RYCKTE 4 917 värnpliktiga in. Av dem

att öka andelen kvinnor. Sedan i rer ormatö somras har 29 skolinf anställts, de ska bli 34, som reser runt till högstadie- och gymnasieskolor och berättar om Försvarsmakten och värnplikten.

MEN NU VIDTAS åtgärder för

inte kommentera. vi inte vid– Men det jag kan säga är att om att nå målet. tar åtgärder kommer det bli svårt nu är 30 pågår I den mönstringsomgång som underlaget få procent kvinnor. Att utifrån det är inte rea30 procent kvinnliga värnpliktiga listiskt. /LINDA SUNDGREN

GENOM OLIKA KANALER som att skicka hem information till totalförsvarspliktiga och infor6-21 AKTUELLT.indd 14 procent. Målet var 20 procent kvinnor 2020.” I mation i sociala medier, hoppas man öka kunnummer sju 2020 rapporterade Officerstidning- skapen om värnplikten. En annan åtgärd är att en om könsfördelningen bland landets värnskicka ut en mönstringshandbok till de som pliktiga. Jenny Ström, då kommendörkapten ska mönstra. I framtiden kommer Plikt- och och chef för Försvarsmaktens rekryteringssekprövningsverket att trycka mer på att värntion, uttalade sig om situationen: plikten är en skyldighet.

– Vi kan inte vara nöjda när vi inte nått upp – Det finns till exempel fortfarande 30 protill målet. Däremot är det positivt när utveckcent som tror att värnplikten är frivillig, och lingen går åt rätt håll, sa hon. bland dessa ser vi att många är kvinnor, säger I dag är cirka 20 procent av de 6 600 värnMarinette Nyh Radebo. pliktiga kvinnor. Enligt Marinette Nyh Radebo, Från och med 2020 ändrades även utformkommunikationschef på Plikt-och prövningsningen av mönstringsunderlaget. Det har verket, råder det ingen tvekan nämligen visat sig att mellan om att det behövs en jämnare » Det finns till exem- 60 och 65 procent fyller i disfördelning mellan värnpliktiga kvalificerande uppgifter. pel fortfarande 30 män och kvinnor.

– Vi behöver inte ta hänsyn procent som tror att till intresse, eftersom det är en – Försvarsmakten ser nu över kraven på vissa utbildning- värnplikten är frivil- plikt, men eftersom så få kallas lig, och bland dessa tror många att vi bara utgår ar eftersom alla utbildningar ser vi att många är har olika krav, som dessutom från de som är intresserade. höjdes under frivilligtiden.

När fler ska göra värnplikt kvinnor. «

q var 864 kvinnor, vilket motsvarar 17,5

14 Officerstidningen nr.1, 2024

behöver Plikt- och prövningsverket kalla fler till mönstring.

– Förra året kallade vi 1 000 personer till mönstring som hade förutsättningar att klara mönstringen, men som svarat att de inte var intresserade. I år kallade vi 4 000 personer, säger Marinette Nyh Radebo.

2020-11-18 13:19

ÖVERSTELÖJTNANT RICKARD ÅSTRÖM, chef för utbildningssektionen vid Försvarsstaben, konstaterar att antalet kvinnor som gör värnplikt behöver öka.

– Vi strävar efter att få fler kvinnor att göra värnplikten, säger han och berättar att Försvarsmakten vidtar flera åtgärder för att fler kvinnor ska vilja göra värnplikt och bli uttagna till värnplikstjänstgöring.

Dessa åtgärder kan till exempel vara att se till att det finns personlig utrustning anpassad för kvinnor och att Försvarsmakten får värnpliktsutbildningen att framstå som viktig, givande och intressant. /ANNA-MARIA STAWREBERG

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51 KARBIN OCH SKARPSKYTTE VAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com

Projektet att revidera arméns taktikreglemente har bedrivits av Markstridsskolan med stöd av arméns samtliga förband. Vid varje organisationsenhet har lokala arbetsgrupper funnits.

16 Officerstidningen nr.1, 2024

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

I fokus: Nya armétaktikreglementet

Nytt reglemente ska hantera arméns roll i framtiden Ett nytt taktikreglemente i armén, AR Taktik 23, håller på att införas i Försvarsmakten. Reglementet är ett inriktande dokument för arméförbandens taktik, markoperationer och ledning av högre förbandsnivåer. AR Taktik 23 ger en inriktning för det nationella försvaret, men är samtidigt en tydlig anpassning mot Nato. text: Josefine Owetz

VÅREN 2021 FICK Markstridsskolan, MSS, i uppdrag av

q arméchefen att omarbeta arméns taktikreglemen-

te, AR Taktik. Reglementet, som uttrycker arméchefens inriktning för arméförbandens strid och taktik, lyder under Försvarsmaktens doktrin och är ett inriktande dokument för markoperationer och taktik med högre förband i form av division och brigad.

Anledningen till revideringen var att det fanns ett behov av att skapa en spårbarhet till Militärstrategisk doktrin 2022 (MSD 22) och Doktrin för gemensamma operationer 2020 (DGO 20). Arméns föregående taktikreglemente kom 2013 och det behövdes en anpassning av AR Taktik till dagens läge, förklarar brigadgeneral Rickard Johansson, chef för Markstridsskolan.

– Bakgrunden till detta hänger ihop med den utveckling som armén befinner sig i. Vi kommer från en 20-årig period av internationella insatser. Nu ska vi utveckla och skapa brigadförmåga i divisions ram och återta förmågor i en ny kontext. I och med detta behövde vi överse och anpassa vårt reglemente vilket vi nu gjort, säger Rickard Johansson.

Det nya taktikreglementet är det första reglementet som bryter den gamla traditionen om att bara prata om svenskt territorium. AR Taktik 23 ger en inriktning för det nationella försvaret, men är samtidigt en tydlig anpass-

ning mot Nato. Reglementet uttrycker arméns inriktning att genomföra operationer med fokus på högre förband, det vill säga brigader i divisions ram som är inordnade i en överordnad kårstruktur.

– Avseende hur man stridstekniskt och taktiskt uppträder med förband tillsammans med andra, så har vi inhämtat kunskap från andra nationer som ingår i Nato.

Vi har tagit till oss ett antal storheter som vi behöver förstå och förhålla oss till när vi ska uppträda i ett multinationellt sammanhang. Vi får vara ödmjuka inför att vi kommer att hamna i ett helt nytt sammanhang, säger Rickard Johansson. ÖVERSTELÖJTNANT STEFAN ERIKSSON, chef för taktik- och studiesektionen på Markstridsskolan, har varit projektledare för det nya reglementet och stödjer arméstaben i införandet av AR Taktik. I slutet av november är han på plats på Livgardet i Kungsängen för en genomgång av det nya reglementet. I salen sitter det representanter från kompani-, bataljon- och brigadnivå.

Han inleder med att betona att det är viktigt att ha med sig historiken om arméns taktikreglementen. ”Vi är beroende av vår historia”, säger han och berättar att tidigare utgåvor kommit ut 1952, 1963, 1982, 1995 och 2013.

Officerstidningen nr.1, 2024 17

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

”En förändrad omvärldsutveckling kräver ett nytt sätt att strida, även om det finns tidlösa delar i vår taktik som lever kvar. Kriget i Ukraina och kommande Nato-medlemskap har också påverkat arbetet, säger överstelöjtnant Stefan Eriksson, projektledare.

– Vi är påverkade av det som står i »VI FÖRSÖKER LYFTA FRAM ATT våra tidigare reglementen. Förut var TAKTIKEN MÅSTE ANPASSAS inriktningen för att strida med armén TILL DEN NYA OCH FÖRÄND”möta, hejda, slå”-doktrinen. FörsvarsRADE SITUATIONEN I OMVÄRLplanering och krigsplanering byggde DEN. ATT FIENDEN INTE BARA på ett väpnat angrepp i norra Norrland KOMMER TILL SVERIGES GRÄNS, och landstigning på Gotland och i melUTAN ATT DET KAN VARA I lersta samt södra Sverige, säger Stefan FINLAND OCH BALTIKUM.« Eriksson och fortsätter: – Vi har i dag fått en förändrad strategisk och operativ situation, som blir än tydligare med ett Natomedlemskap. Vi är inte alltid ensamma, utan vi ska försvara Sverige på ett annat lands territorium. Vi kan inte genomföra vår taktik på samma sätt som under kalla kriget. Detta är en riktningsändring mot något nytt och det nya reglementet tar höjd för detta.

Vilka är de viktigaste förändringarna i AR Taktik 23?

– Vi försöker lyfta fram att taktiken måste anpassas till den nya och förändrade situationen i omvärlden. Att fienden inte bara kommer till Sveriges gräns, utan att det kan vara i Finland och Baltikum.

• Genomförandet av taktik och strid ska anpassas till den aktuella situationen i en förändrad strategisk och operativ situation och inte endast utgå från försvaret av Sverige.

• Vi beskriver genomförande av strid med division i en armékårstruktur där principer och begrepp är anpassade till Nato.

• Armén har enats om en gemensam grundsyn avseende uppdragstaktik.

Under året som gått har Stefan Eriksson besökt nästan samtliga av arméns förband och föreläst om AR Taktik 23. Det är tydligt att det finns ett uppdämt behov av att ha diskussioner om frågor som handlar om exempelvis uppdragstaktik, berättar han. På flera förband har det blivit långa samtal.

– Man pratar inte så ofta om taktik på förbanden upplever jag. I vardagen är det andra frågor som präglar samtalen, som nästa övning eller hur man ska spara på pengar.

Det finns ett behov av att diskutera uppdragstaktik och liknande saker.

Vilka frågor har dykt upp kopplat till just uppdragstaktik?

– Det uppfattas ibland som att det inte är för alla och det finns också vissa frågetecken om hur det ska användas. Budskapet i reglementet är att uppdragstaktik är en ledningsfilosofi och inte en metod och ett nyckelord är uppdragsdialog. Cheferna och deras underställda chefer behöver ha förtroende för varandra, då kan vi ge och ta ansvar. Med ansvaret följer att underställda chefer måste förstå sammanhanget, anpassa sig efter situationen och ta initiativ, säger Stefan Eriksson.

Projektet att revidera reglementet har bedrivits med Markstridsskolans utvecklingsmetod, som används för att utveckla materiel och typförband. Arbetet har gjorts med stöd av arméns samtliga förband och vid varje organisationsenhet har lokala arbetsgrupper funnits.

När arbetet påbörjades kom styrningar från dåvarande arméchef Karl Engelbrektson om vad de särskilt skulle titta närmare på, förklarar Stefan Eriksson. De problemområden som valdes ut var innebörden av interoperabilitet, teknikutvecklingens innebörd för taktik, vad svensk doktrin innebär för armén, utvecklingen av operationsmiljön och uppdragstaktik.

Källa: Överstelöjtnant Stefan Eriksson, chef för taktik- och studiesektionen på Markstridsskolan, projektledare för AR Taktik 23.

PROJEKTET INLEDDES MED ett arbete för att skapa en gemensam syn om bland annat uppdragstaktik och ope-

FAKTA

De tre viktigaste förändringarna i arméns nya taktikreglemente:

18 Officerstidningen nr.1, 2024

Foto: Emil Malmborg

rationsmiljön. I detta skede genomfördes »VI IDENTIFIERADE ATT FÖR flera seminarier där förbandens arbetsOSS FINNS DET FRÅGOR SOM grupper redovisade svar på frågor. Under RÖR CIVIL-MILITÄR SAMVERarbetets gång har det också genomförts KAN SOM ÄR SÄRSKILT FÖR krigsspel, fältövningar och diskussionsVÅRA FÖRBAND KOPPLAT TILL spel.

DE OPERATIONSMILJÖER SOM – Vi tror att vi har hittat en gemensam VI VERKAR I.« grund för alla i armén, även om det finns skillnader. Situationen när uppdragstaktik tillämpas skiljer sig åt om man är stridsvagnsplutonchef, jägarskvadronchef eller brigadchef.

Men det finns en gemensam bottenplatta om hur man är mot varandra som människor. Den skiljer sig inte från vilket förband man tillhör.

Hur kommer det nya taktikreglementet att märkas längst ut på linan?

– Fokus är på förbandsnivå när man sätter ihop förband och funktioner. Det blir övning och träning på bataljonnivå och uppåt som främst kommer att påverkas, säger Stefan Eriksson.

Men han framhåller att reglementet har betydelse även för förband som inte har högre förbandsnivåer, som exempelvis Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum och Totalförsvarets skyddscentrum.

– Det finns delar som är samma för alla, som strid och stridssätt. Det förändras inte så mycket. Det som är bra med ett nytt reglemente är att vi får en avstämning på att vi har en gemensam syn på saker och ting. Om man behöver förklara stridens grunder, då tittar man i taktikreglementet för att få en begreppsapparat.

Vad gäller stridssätt – hur skiljer sig det från tidigare reglementen?

– Vi har valt att behålla stridssätt som beskrivning av metoder för att strida. Men vi har försökt att förenkla och förtydliga beskrivningar och definitioner av dessa i reglementet, för att tydliggöra att det är verktyg för chefer.

Hur vi presenterar stridssätten är det nya, det var krångligare i förra versionen.

DEN LOKALA ARBETSGRUPPEN på Livgardet har särskilt

Philip de Joussineau de Tourdonnet

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

belyst civil-militär samverkan i sitt arbete, förklarar kapten Philip de Joussineau de Tourdonnet, chef för planeringssektionen på Livgardets genomförandeavdelning. Civil-militär samverkan, CIMIC, är en funktion för samverkan mellan civila och militära aktörer med målsättning att skapa förhållanden som stödjer genomförandet av en militär operation eller skapar förhållanden som stödjer civila insatser.

– Vi identifierade att för oss finns det frågor som rör civil-militär samverkan som är särskilt viktiga för våra förband kopplat till de operationsmiljöer som vi verkar i, bland annat kopplat till erfarenheter som dragits både under insatser men även större övningar. CIMIC är en del av de gemensamma funktionerna och det är positivt att det tas upp i det nya regle-

mentet säger Philip de Joussineau de Tourdonnet.

Han berättar att de också identifierat att de behöver utveckla sina egna handböcker, bland annat vissa delar i Handbok civil-militär samverkan. Den bilden delas av Stefan Eriksson.

– Den civila dimensionen har inte varit arméns paradgren. Civilläget och hur detta påverkar den militära operationen. Detta perspektiv måste finnas med även på lägre nivåer, säger han.

AR Taktik 23 fastställdes under Aurora 23 förra våren. Det som sker nu i implementeringen är att reglementet ska börja få påverkan i övningar och utbildningar ute på förbanden och på skolorna.

– Markstridsskolans träningsenhet arbetar med detta nu. Vi måste till exempel låta chefer få öva under längre tid, hantera konsekvenser, och undvika uppdelningar i moment. Chefer måste få fatta beslut som innebär konsekvenser, säger Stefan Eriksson.

Vad blir nästa steg i införandet?

– På kort sikt ska vi börja följa upp hur förbanden nyttjar taktiken under övningen Brigstri 24 i början av februari. Jag kommer att vara med och titta på om och hur de nyttjar det nya reglementet.

SOM CHEF FÖR Markstrids-

skolan och 1:a divisionen har Rickard Johansson ansvar för att driva utvecklingen av arméns förmågor i samband med övnings- och träningsverksamhet. På Taktisk kurs armén (Tak A), speRickard Johansson cialistofficersutbildningen och på Officersprogrammet har AR Taktik 23 börjat användas i undervisningen, berättar han.

– Det diskuteras stridsteknik och taktik med reglementet som stöd på skolorna. Även för oss chefer i krigsförbanden blir reglementet ett rättesnöre i fältövningar, diskussioner, vanliga övningar ute på fältet, för att reflektera hur vi uppträder, hur vi använder armén och hur vi slåss i armén. Då har vi gått från att omsätta texten från ord till handling, säger Rickard Johansson och fortsätter: – Reglementet utmanar den intellektuella spänsten hos oss alla. Det här är en inriktning för hur vi betraktar oss själva och hur vi använder våra förmågor. Sedan gäller det att kunna omsätta det i praktiken. I den diskussion som uppstår blir det ett utvecklande samtal om hur man tolkar sig själv och sin funktion i det taktiska sammanhanget. Där utgör boken ett grundfundament att leda oss rätt i hur vi bör uppträda med våra förband.

Det taktiska uppträdandet ligger sedan på officerens ansvar hur man gör, säger Rickard Johansson.

Som en del i det fortsatta arbetet kommer Markstridsskolan under året att leda en översyn av Handbok ledning, och se över beskrivningar av ledningsmetoder för bataljon och brigad. ●

Officerstidningen nr.1, 2024 19

Intervju: Jonas Wikman

»Det ska bli enklare att lösa administrativa uppgifter« Den administrativa bördan för flygvapnets chefer ska minska, det säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman. Nyligen införde han också ett system för att uppmuntra att anställda ska inkomma med förslag på hur verksamheten kan förbättras. text: Josefine Owetz foto: Margareta Bloom Sandebäck

»D

et är olyckligt att vi inte lyckats göra möjligheten att avlasta chefer med administration fullt ut känd i flygvapnet. Jag kommer att tillse att inriktning och förtydligande av tillvägagångssätt kommer ut till förbanden”. Så skrev flygvapenchef Jonas Wikman på X strax innan jul.

– Jag noterade i debatten kring förutsättningar för våra chefer att lösa sina uppgifter att det finns ett behov av att fördela administrativa uppgifter till administrativ personal. Och i ett läge där personaltillgången är den mest begränsande faktorn för vår verksamhet och förmågeutveckling så är det viktigt att om det går fördela uppgifter så ska vi göra det.

Vad står det i inriktningen som du nyligen skickade ut till flottiljcheferna?

– Det står att vi bör nyttja möjligheten att fördela administrativa uppgifter och att jag är positiv till att vi gör det. Det står också att beslutet om fördelning ska tas i verksamheten där behoven finns. Inriktningen innehåller också en beskrivning om hur det rent konkret går till.

REDAN 2018 KOM ett direktiv om hur administrativa behörigheter i stödsystemet Prio kan fördelas till administrativ personal, men detta har ännu inte implementerats i flygvapnet.

– Möjligheten finns, men vi har inte lyckats omsätta det fullt ut i verksamheten och inte lyckats tydliggöra mandatet för att fatta beslut om en sådan fördelning. Jag tror att det är viktigt att jag som chef, där en fråga blir principiellt viktig, går ut med ett förtydligande om min syn på hur verksamheten ska bedrivas.

20 Officerstidningen nr.1, 2024

Varför har inte direktivet implementerats?

– Jag vet egentligen inte. Jag tror att kunskapen om möjligheterna inte varit tillräckligt spridd. Det beror inte på en ovilja hos chefer, det är jag säker på. Direktivet som kom 2018 var komplext och var väl inte tydligt nog för att organisationen skulle förstå vad som skulle hända och hur man skulle gå vidare.

het om att det är i den här riktningen vi behöver förflytta oss inom en rad områden.

Avser du att följa upp detta på något vis och kontrollera att stödet implementeras?

– Ja, det kommer jag naturligtvis att göra. Jag anstränger mig för att ha en nära dialog med flygvapnets chefer i den här typen av frågor.

FÖR ATT FRÄMJA att anställda ska bidra med förslag på hur verksamheten i flygvapnet kan förbättras införde Jonas Wikman i början av december ett förslagshanteringssystem.

– Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv.

Jag tror att många behov på respektive organisationsenhet tillgodoses i dag, men vi har inte ett gemensamt system i flygvapnet, vilket gör att ’best practice’ inte sprids vidare.

Hur gör man för att lämna ett förslag?

Vad kommer stödet att innebära?

– Ett förändringsförslag bereds på enhetsni– Vi ska utforma vår organisation så att den vå. Om enheten inte kan lösa det går den vidare är så effektiv som möjligt. Vi behöver kanske till flottiljnivå, om den nivån inte kan lösa föranställa administratörer eller så finns det perslaget eller anser att det är en flygvapengemensonal med andra typer av arbetsuppgifter som sam fråga går det vidare till flygstaben. Det har kan hjälpa till att lösa de admiredan kommit in fem-sex förnistrativa uppgifterna. En tydslag som hamnat på mitt bord. »VI BEHÖVER ETT SÄTT lig del i direktivet är att ansvaEtt förslag handlar om en optiATT INHÄMTA KUNSKAP ret för chefens administration mering av serviceintervall på inte fördelas, vi fördelar bara Gripensystemet, om vi kan göra OM VERKSAMHETENS arbetsuppgifterna.

BEHOV FRÅN VERKSAM- det vore det helt fantastiskt.

Nu ska ärendena beredas av en HETEN SJÄLV.« Hur ser den administrativa grupp på flygstaben. bördan ut för chefer i flygvapnet i dag?

Vad hoppas du att detta ska leda till?

– Den är hög. Vi behöver bli bättre på att – Det är så tydligt för mig vad vi måste åstadgöra det enklare att genomföra administrativa komma och vi är inte tillräckligt bra på det i uppgifter på bredd. Vi har behov av väldigt dag. Vi har för många hinder, för mycket frusmycket rapportering i flygvapnet, men den tration och för lite dialog för att bygga laget och rapporteringen ska där det är möjligt bara den utveckling som behövs. Det finns många behöva ske en gång. Det ska bli enklare för vinster med att ha ett sätt för medarbetarvåra chefer att lösa administrativa uppgifter. na att påverka sin och flygvapnets situation, arbetsmiljö och verksamhet. För mig går det Hur har ditt förtydligande mottagits? mot huvuduppgiften. Nu är det upp till oss att – Reaktionen har varit väldigt positiv, såväl förvalta detta. Det får inte bara bli ett nedåt i organisationen som hos chefer i Högsystem där folk matar in information i kvarteret. Jag uppfattar att det råder bred enigett tomt hål.

”Personal är vår dimensionerande resurs och den behöver nyttjas effektivt. Då gäller det att underlätta för personalen på olika sätt”, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Besöket: Försvarshögskolan text: Linda Sundgren & Josefine Owetz foto: Johan Alp

FHS är en nyckelspelare när Försvarsmakten växer

Försvarshögskolan måste utbilda fler officerare för att kunna möta Försvarsmaktens behov av personal de kommande åren. Men ökat intag av studerande kräver fler militära lärare i form av erfarna officerare – en yrkeskategori som redan i dag är en bristvara. Nu försöker man hitta alternativa undervisningsformer för att hantera situationen.

Besöket: Försvarshögskolan

S

edan terrorhotnivån i Sverige höjdes från en trea till en fyra på den femgradiga skalan har Försvarshögskolan i Stockholm infört id-kontroller och alla som vill besöka lärosätet behöver legitimera sig i vakten. Men innanför skolbyggnadens tonade glasdörrar pågår verksamheten som vanligt med undervisning, föreläsningar, praktiska spel och självstudier.

I dag finns cirka 2 000 studenter inskrivna, varav 641 på Officersprogrammet (OP) och 239 på Högre officersprogrammet (HOP). Men det är siffror som snart ska komma att stiga kraftigt. När vi träffar Försvarshögskolans rektor Robert Egnell på hans rymliga kontor tillsammans med vicerektor Anders Callert, konstaterar han att de ökande kadettkullarna är en utmaning. Samtidigt är han förvissad om att de kommer att lösa uppgiften.

– Med en kraftig ökning av kadetter följer också frågor om tillgången på lärare och vilka lokaler vi behöver. Men det är Försvarsmakten som sätter de långsiktiga målen för hur många officerare vi bör ha och då är det vår uppgift att leverera. Vi kan inte vara en bromskloss i Försvarsmaktens tillväxt. Jag tror att vi kommer att klara av det här, men vi måste ligga i framkant med planeringen för att kunna möta efterfrågan, säger Robert Egnell.

I FLERA ÅR har Försvarsmakten

Stockholm

24 Officerstidningen nr.1, 2024

velat att Försvarshögskolan ska utbilda fler officerare och behovet förväntas öka ytterligare med fortsatt tillväxt och medlemskap i Nato. Men mer utbildningsplatser betyder inte per automatik fler kadetter. Redan i dag har man svårt att fylla klasserna och det är ännu osäkert hur det kommer att se ut i höst när en ny årskull ska påbörja sina studier.

– Under flera år har vår målsättning varit att 250 individer ska starta OP, men den siffran har vi bara lyckats överträffa en gång.

Annars har vi legat ganska mycket under. I år har vi 1 317 sökande vilket är rekord även om vi ännu inte

Att hela tiden utveckla kvalitén på FHS är ett måste för att klara av att rekrytera lärare med rätt kompetens för utbildning av morgondagens officerare. Det säger Försvarshögskolans rektor Robert Egnell och vicerektor generalmajor Anders Callert.

vet hur många av dem som är behöriga. En intressant detalj i sammanhanget är att den dag vi fick in allra flest ansökningar var när Bohlin, ministern för civilt försvar, höll sitt anförande i Sälen, säger generalmajor Anders Callert.

För att kunna utbilda fler kadetter behövs också mer resurser i form av lärare, utbildningslokaler och annan infrastruktur. Robert Egnell berättar att Försvarshögskolan precis flyttat in i Kungliga tekniska högskolans lokaler tvärs över gatan som både ska användas som kontor och till utbildning. När det gäller lärarkåren pågår en dialog med Försvarsmakten för att säkerställa en tillräcklig kapacitet av militär kompetens bland skolans utbildare. I dag är 82 av Försvarshögskolans 286 lärare officerare, men det kommer att behövas fler för att matcha det växande antalet studerande på de olika programmen.

– När jag jobbade i Försvarsmakten och satt på andra sidan bordet och gjorde beställningar var det en ständig diskussion om de militära lärarna, säger Anders Callert. Nu upplever jag att vi har ett väldigt bra samarbete om personalförsörjningen och att det fungerar väl. Men det ingen riktigt vet är vad ett nytt försvarsbeslut och ett medlemskap i Nato kommer att innebära. Då kan det uppstå helt nya behov.

UNDER FLERA ÅR HAR VÅR MÅLSÄTTNING VARIT ATT 250 INDIVIDER SKA STARTA OP.

Anders Callert

Anders Callert, vicerektor FHS

FÖRSVARSHÖGSKOLAN FINNS I Stockholm och i Karlstad och har både

civila och militära utbildningar. Kärnuppdraget är utbildningen av officerare i enlighet med Försvarsmaktens behov och de militära lärare som finns på skolan undervisar främst på OP och HOP. Enligt Robert Egnell är det sällan några problem att rekrytera personal.

– Det är många som vill jobba hos oss och det är bara till vissa specialkompetenser som det kan vara svårt att rekrytera. Några exempel är tekniska officerare och ingenjörer som kan utbilda i militärteknik samt piloter som kan utbilda i lufttaktik, säger han.

För att tjänstgöra som lärare på Försvarshögskolan behövs lång

yrkeserfarenhet. Det gäller inte minst på Högre officersprogrammet som leder till examen på magister- eller mastersnivå och som vänder sig till officerare som vill vidare i karriären. Chefen för HOP, överste Anders Palmgren, är själv disputerad med en avhandling från 2014. Han menar att lärarnas kompetens och erfarenhet är avgörande för att de studerande ska få den kunskap de behöver.

– Den som är programlärare här måste ha Officerstidningen nr.1, 2024 25

Besöket: Försvarshögskolan

gedigen yrkeserfarenhet för att kunna lotsa studenterna in i deras framtida karriärer. Vi arbetar med en mix av militära och civila lärare i kurserna. Det borgar för att utbildningen kan vila på både forskning och yrkeserfarenhet, säger han när vi träffar honom på hans kontor mellan två möten.

Anders Palmgren berättar att lärarlaget på programledningen för HOP består av tolv personer, men att det är ett stort antal som är involverade i utbildningen.

– Om man räknar in alla som jobbar med kurserna handlar det nog om 100–120 individer som kommer och går. En betydande del av FHS personal är involverade i vår utbildning.

Men att hitta lärare med den erfarenhet som befattningarna kräver är en utmaning, enligt Anders Palmgren. Konkurrensen om kompetensen är hård och med återuppbyggnaden av totalförsvaret ökar också efterfrågan på officerare vid myndigheter och företag i det civila.

– Tillgången på yrkeserfaren personal är svår och jag har löst det genom att bland annat anställa flera pensionsavgångna officerare. Vi använder också utländska lärare och det är möjligt att den andelen kommer att öka.

ANTALET STUDERANDE PÅ Högre officersprogrammet har ökat kraftigt de senaste åren. Överbefälhavarens beslut att driva igenom trebefälssystemet har fått en direkt effekt på tillströmningen till utbildningen. HOP år ett har ett årligt intag på mellan 150 och 180 studenter och år två upp till 100 individer årligen.

– Det är en puckel kvar av NBO-officerare som vill igenom och vi säger aldrig nej. Det är Försvarsmakten som beslutar hur många vi ska ta in och vi försöker lösa det. Vi fick en för-

26 Officerstidningen nr.1, 2024

Överstelöjtnant Carl von Gerber kombinerar tjänsten som stabschef vid Stockholms amfibieregemente med att undervisa på Högre officersprogrammet.

DET ÄR EN PUCKEL KVAR AV NBO-OFFICERARE SOM VILL IGENOM OCH VI SÄGER ALDRIG NEJ. Anders Palmgren, chef HOP frågan om vi skulle klara att ta emot 250 studerande, men nu blev det aldrig så eftersom Försvarsmakten inte kunde avvara så många, säger Anders Palmgren.

En metod för att möta den ökande tillströmningen av studenter har varit att anpassa utbildningssystemet.

– Vi har ett system för flexibelt lärande där vi bland annat använder digitala hjälpmedel. De som läser hos oss ska kunna jobba på distans till del. Det underlättar för dem också eftersom många är mitt i livet med familj och barn. Men med ett nästan fördubblat elevantal behöver vi hitta en ny design att jobba i också.

En av lärarna på HOP som redan har anpassat sin utbildning är överstelöjtnant Carl von Gerber. Under sex år har han varit ansvarig för kursen militärteknik i gemensamma operationer som ingår i Högre officersprogrammet. Numera har han en delad tjänst med 90 procent av

Personal på Försvarshögskolan • Totalt antal medarbetare: 407 • Totalt antal lärare: 286 • Militära lärare: 82 • Civila lärare: 204 • Professorer: 16 • Docenter: 40 • Lektorer: 38 • Totalt antal disputerade lärare: 101 (civila och militära) • Doktorander: 30

Carl von Gerber säger att tiden som lärare på FHS har utvecklat och berikat honom som officer.

tiden som stabschef på Stockholms amfibieregemente och resterande 10 procent som lärare på FHS. – Det är alltid skralt med lärare och man måste ta till pedagogiska knep för att lösa undervisningen, säger han. I min kurs låter jag de studerande ta större ansvar för sin egen utbildning och de driver sina egna grupper. Det fungerar väldigt bra.

Att lägga mer ansvar på individen betyder inte att kvalitén på utbildningen försämras, menar Carl von Gerber.

– De behöver inte ha lärare som sitter med hela tiden. De har jobbat som chefer i flera år och ska fortsätta att leda framöver. Det vi ska göra här är att skapa förutsättningar för dem att utvecklas och ta till sig ny kunskap tillsammans, att lära sig genom kollektivet.

PÅ OFFICERSPROGRAMMET HAR antalet kadetter i det närmaste tredubblats jämfört med 2018 och även här planeras för en anpassning av utbildningen nu när kadettplatserna ska bli ännu fler. Det berättar programansvarig för Officersprogrammet, överste Stefan Smedman. Vilka åtgärder som kommer att vidtas är ännu inte klart, men förberedelserna är igång.

– Vi planerar för en 50-procenting ökning av studenter och i närtid ska vi ha ett möte om hur vi kan resurssätta detta på ganska kort tid, säger han. Vi kommer att behöva göra noggranna avvägningar och

stämma av våra kurser med HOPen. Vi vill undvika att köra parallella utbildningar som krockar med varandra där vi behöver tillgång till samma lärare.

Däremot, säger Stefan Smedman, är han noga med att det ska finnas tillräckligt med lärare på plats som kan bedriva undervisning av god kvalitet och relevans och vägleda kadetterna.

– Lärartätheten är viktig för mig. Vi ska ha en utvecklande och kollegial miljö och våra kadetter ska inte bara känna sig som en i mängden. Tre år är en lång tid, men det går också väldigt fort och när man lämnar oss får man ett stort ansvar. Det ska vi förbereda dem för.

Carl von Gerber

PÅ GRUND AV trasiga regionaltåg är Stefan

Smedman den här dagen med på länk från hemmet i Lidköping istället för på plats i Stockholm. Biträdande programansvarig för Officersprogrammet Karl Weigelt och ställföreträdande programchef, överstelöjtnant Officerstidningen nr.1, 2024 27

Besöket: Försvarshögskolan

Överste Stefan Smedman (skärmen), överstelöjtnant Anders Enström och Karl Weigelt sitter alla tre i programledningen för Officersprogrammet.

Anders Enström, är däremot här. Karl Weigelt menar att en kraftig volymökning av kadetter innebär flera utmaningar.

– Utöver lärare handlar det om lokaler och annan infrastruktur, säger han. Här får vi inte glömma studiemiljön, det vill säga utrymmen där kadetterna kan studera. Vissa anpassningar kan naturligtvis göras, men exempelvis seminariegrupper kan inte vara hur stora som helst utan att kvalitén påverkas.

Anders Enström som kommer från marinen, närmast som ställföreträdande chef på Sjökrigsskolan i Karlskrona, poängterar att det heller inte bara är på Försvarshögskolan som kadetterna ska omhändertas. Det måste också finnas utrymme för dem under den del av utbildningen som bedrivs ute på förbanden.

– Även om den verksamhetsförlagda delen av utbildningen sker i vår regi är vi beroende

FAKTA

Försvarshögskolans akademisering

Sedan mitten av 00-talet har Försvarshögskolan genomgått omfattande förändringar och utvecklats från högskola inom Försvarsmakten till en högskola med examensrätt på forskarnivå. 2008 blev FHS en reguljär högskola underställd utbildningsdepartementet. Officersprogrammet hade då blivit treårigt och gav en akademisk yrkesexamen. 2018 beslutade regeringen om en utökad examensrätt. Därmed har FHS behörighet att utbilda och examinera på alla nivåer inom det akademiska systemet.

28 Officerstidningen nr.1, 2024

MAN BEHÖVER FÅ TRÄNA PÅ ATT VARA OFFICER OCH LEDA TRUPP, MEN DET SLITER PÅ FÖRBANDEN. Anders Enström, ställföreträdande programchef av Försvarsmaktens personal för att ha övningsledare och kunna skjuta, spränga, navigera och så vidare. En fråga är konkurrensen om att få öva truppföring och trupputbildning. Specialisterna vill öva detta, reservarna vill öva detta, de ordinarie förbanden vill öva detta och vi vill öva detta. Man behöver få träna på att vara officer och leda trupp, men det sliter på förbanden, säger Anders Enström.

En som är bekymrad över personalläget på Försvarshögskolan är major Kristina Kihlström. Hon kom till FHS via Högkvarteret och är sedan sju år lärare i logistik och ordförande i Officersförbundets lokala officersförening. Vi slår oss ner i en av soffgrupperna i mässen som är inhyst i Försvarshögskolans gamla del. Här hänger oljemålningar i tjocka guldramar och belysningen är dämpad. Kristina Kihlström säger att det finns en stor uppslutning inom lärarkollektivet för att möta tillströmningen av kadetter, men hon är också oroad över vad som kommer att hända om det samtidigt inte tillförs ett tillräckligt antal lärare.

– Hur många studerande kan vi klara av i relation till det antal lärare vi har i dag? Den analysen är viktig och måste göras tillsammans med Försvarsmakten, men den är ännu inte gjord. Enligt rektorn ska vi aldrig säga nej när Försvarsmakten vill att vi ska utbilda fler, men någonstans går ju en gräns.

Kristina Kihlström menar att den ökande arbetsbelastningen tillsammans med organisationsförändringar under senare år har påverkat lärarnas arbetsmiljö på skolan.

– Det finns en oro för att folk blir för hårt belastade och antingen blir sjukskrivna eller också kommer att lämna. Då tap-

Major Kristina Kihlström efterlyser en diskussion mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten om hur många studerande som FHS klarar att ta emot med befintliga resurser.

Besöket: Försvarshögskolan

I "spelhålan" pågår marintaktiskt krigsspel för det 60-tal kadetter som läser marin inriktning vid 230:e kursen på Officersprogrammet.

par vi officerare och det blir ännu mer att göra för dem som är kvar. Återigen till analysen.

Hur använder vi de kompetensresurser vi har?

En fråga som förväntas påverka personalförsörjningen vid Försvarshögskolan är det svenska Natomedlemskapet. De mellan 200 och 250 officerare som Försvarsmakten räknar med kommer att krävas för att bemanna Natos staber ingår i samma rekryteringsbas som där Försvarshögskolan hittar sina lärare.

– Många kommer nog att vilja jobba i Nato och det kommer att krävas en oerhört tät dialog mellan FHS och Försvarsmakten om personalen, säger Anders Callert. Även innehållet i utbildningarna kommer delvis att förändras med inträdet i Nato.

Anders Palmgren säger att det redan gjorts anpassningar på Högre officersprogrammet utifrån omställningen till ett kollektivt försvar och ökad internationalisering.

– Rent strategiskt ska vi nu ha alliansen som utgångspunkt istället för alliansfriheten. Det är en ganska stor kulturförändring som nog kommer ta lite tid innan den får fullt genom30 Officerstidningen nr.1, 2024

ATT FÖRST DISPUTERA OCH SEDAN PERSONALPLANERAS ENDAST UTIFRÅN SIN GRAD, DET FUNGERAR INTE. Anders Callert, rektor FHS slag. Operationsutbildningen är under utveckling från försvaret av Sverige och internationell krishantering till det kollektiva försvaret i Natos artikel 3 och artikel 5. HOP åker bland annat till Bryssel och besöker Natohögkvarteret, säger Ander Palmgren.

EN STOR DEL av kurslitteraturen som används på HOP är redan på engelska och det finns upp till ett tiotal utländska studenter på utbildningen.

Anders Palmgren berättar att det förts diskussioner om att genomföra programmet på engelska, men att man i dagarna fattade beslut om att fortsätta undervisa på svenska.

– Det finns studier som tyder på att man lär sig mindre om man läser på ett annat språk än modersmålet. Vi har också tittat på Norge. Där övergick man till engelska, men har återgått till norska. Vi kommer fortsätta jobba för att hitta lämpliga former för vidare internationalisering

Ceaqui nonsector alibus alicaborum simoluptam nest est, sequunt. Bis anis abo. Ximperatis re, non pelia volupic totatibea voluptatem venda volupta quisquo totation pra numenihici tem Krigsspelet inleds med en sjöövervakningsoperation, sedan övergår scenariot i en kustförsvarsoperation.

Kapten Patrik Hulterström var med och införde kriggspel i undervisningen på FHS. I vår disputerar han i ämnet.

av HOP, säger Anders Palmgren. Även programledningen för Officersprogrammet förbereder inför medlemskapet i Nato, berättar Stefan Smedman.

– Vi håller på att utröna hur stora förändringarna kan bli och har startat ett arbete där vi bland annat tittar på hur Norge och Danmark har gått tillväga. Och Finland, som varit med kortare tid i Nato, hur har de gjort och vilka är deras erfarenheter?

En annan fråga som rör kompetensförsörjningen på Försvarshögskolan är omhändertagandet av officerare som vill och har doktorerat.

Den frågan har dragits i långbänk under decennier och redan 1992 inrättades Överbefälhavarens doktorandprogram. Trots det går det fortfarande trögt att rekrytera nya doktorander inom officerskåren och de som väl disputerat har ofta svårigheter att hitta lämpliga befattningar.

– Att först disputera och sedan personalplaneras endast utifrån sin grad, det fungerar inte, säger Anders Callert. Då försvinner de här individerna ut i det civila. Vi behöver sätta oss ner tillsammans med Försvarsmakten för att se hur vi kan dra nytta av de disputerade officerana på bästa sätt.

Robert Egnell menar att behovet av disputerade officerare växer hos såväl Försvarshögskolan som i Försvarsmakten. De behövs både som forskare för att utveckla den militära professionen och som programansvariga och chefer för FHS institutioner. I FörsvarsmakRobert Egnell

ten kan disputerade officerare exempelvis leda och delta i utvecklingsarbeten. Men för att dessa individer ska hamna rätt i systemet krävs insatser, säger Robert Egnell.

–Vi har lagt in en växel till och 2024 ska bli året då vi gemensamt med Försvarsmakten verkligen sätter det här. I år har vi också inrättat en internationell forskarskola där vi samlar alla redan disputerade officerare och de militära doktoranderna under samma paraply.

Målet är att vi ska ha tio nya svenskadoktorerande officerare inom ett år. Vi är inte i närheten av de siffrorna ännu, men vi vill kickstarta processen under detta år.

PÅ KÄLLARPLAN FINNS lärosätets spellaboratorium, som går under namnet ”spelhålan”. I de olika klassrummen pågår marintaktiskt krigsspel för kadetter vid 230:e kursen på Officersprogrammet.

– I dag är första dagen i en sjöövervakningsoperation, sedan kommer scenariot att övergå i en kustförsvarsoperation, säger örlogskapten Carl Lönnqvist, som är kursansvarig.

Han fick upp ögonen för att tjänstgöra som militär lärare under studierna på HOP. – Det här är ett av de få jobb jag haft där jag lär mig något nytt och blir bättre varje dag.

Det känns givande att vara med och bidra till att nästa generation officerare blir bättre än vår, säger Carl Lönnqvist.

Han är en av sju militära lärare på marinavdelningen, som

Officerstidningen nr.1, 2024 31

Besöket: Försvarshögskolan

"Jag tror att det är bra och utvecklande att komma hit och vara lärare i tre år", säger överstelöjtnant Mats Tornving, chef för marinavdelningen.

DET HÄR ÄR ETT AV DE FÅ JOBB JAG HAFT DÄR JAG LÄR MIG NÅGOT NYTT OCH BLIR BÄTTRE VARJE DAG. Carl Lönnqvist, lärare FHS

Carl Lönnqvist

totalt består av tjugo anställda.

– Vi blir arbetsbelastningsmässigt sårbara nu när kullarna ökar. Men vi gör så gott vi kan med det vi har, säger Carl Lönnqvist.

Kapten Patrik Hulterström är spelledare för det pågående krigsspelet. Han har arbetat på FHS sedan 2008 och är sedan några år tillbaka doktorand. I vår disputerar han efter fem års forskning om krigsspel som lärandemetod.

– Det var när jag började arbeta på FHS som jag fick upp ögonen för möjligheten till en akademisk karriär. Jag vill jobba med utbildning och gillar att utbilda. Jag tror att om Försvarsmakten ska bli bättre så är det viktigt med en bra utbildning för att få ut bra chefer, säger han.

På frågan om de uppfattar att det är meriterande för den fortsatta karriären i Försvarsmakten att vara militär lärare svarar både Lönnqvist och Hulterström nej.

– I regel är det inte meriterande skulle jag säga. Man glöms lätt bort på förbanden och

32 Officerstidningen nr.1, 2024

Örlogskapten Carl Lönnqvist fick upp ögonen för att tjänstgöra som militär lärare under studierna på Högre officersprogrammet.

det är en nackdel för en att vara borta för länge, säger Carl Lönnqvist, som efterlyser fler incitament för att göra det mer attraktivt och meriterande att tjänstgöra som militär lärare. ÖVERSTELÖJTNANT MATS TORNVING är chef för marinavdelningen sedan

tre år tillbaka. Han funderar för tillfället en hel del på hur hans lärarlag ska klara av att omhänderta ett ökat antal studerande på OP och HOP framöver.

– I framtiden kommer det att behövas fler lärare och det är inte helt lätt att få hit dem eller att hitta rätt sorts lärare.

En anledning till det tror han beror på att det finns en okunskap bland officerare om möjligheten att tjänstgöra på FHS. – När man arbetar vid ett förband finns där en tydlig uppfattning om vad nästa steg i karriären är. Eftersom många inte känner till att denna möjlighet finns det nog inte ens med i tankarna som en karriärmöjlighet eller som ett sätt att utveckla sig, säger Mats Tornving och fortsätter: – Jag tror att det är bra och utvecklande att komma hit och vara lärare i tre år. Att stå framför elever och utbilda nästa generation, det är en nyttig erfarenhet att ha med sig för många chefer. Även om personalsituationen på marinavdelningen är god i dag, konstaterar han att avdelningen är känslig för avgångar. Det finns inte heller någon långsiktig plan vad gäller vilka officerare som är planerade att jobba på FHS. Varför är det så tror du?

– Försvarsmakten har i dag, i och med att man expanderar, stora personalbrister bland officerare samtidigt som den strategiska personaltjänsten under flera år har åsidosatts. Det viktiga har varit att fylla personallistor med personal i viss nivå snarare än att hantera långsiktiga behov, kompetenser och karriärplaner.

Kan du se dig själv här?

Det kan vi.

Vissa saker kan kännas långt utanför din bekvämlighetszon. Som att söka till specialförbanden. Du kanske tror att du inte har det som krävs.

Vi vill att du söker ändå. För styrkan i specialförbanden sitter inte bara i musklerna. Den sitter i drivet att vilja utmana dig själv och viljan att hela tiden utvecklas. Och visst, när nöden kräver mer gör även vi det, men vi söker annat än det du kanske tror. Så oavsett om du i dag arbetar civilt eller som soldat eller officer i Försvarsmakten - sök till specialförbanden. forsvarsmakten.se/specialforbanden

Analys: Flerbefälssystemet

Specialistreformen genererar flera parallella befälssystem Huvudargumentet för flerbefälssystemet har skiftat genom åren, från besparingsåtgärd och internationell harmonisering till kunskapsdjup. Vacklandet har återspeglat sig genom en otydlighet i uppdrag, roller och utvecklingsvägar. Ännu i dag – 16 år efter att den förste sergeanten utexaminerades i det nya systemet – återstår många år innan reformens yttersta effekter kan bedömas.

I

början av 1990-talet var statsfinanserna hårt ansträngda efter flera finansiella kriser med massarbetslöshet, storbanker på randen till konkurs och uthålligt negativ BNP-tillväxt. Hela den offentliga sektorn underkastades hårda besparingskrav och försvaret betraktades alltmer som en dyr, överdimensionerad verksamhet i fredens Europa. Olika nedskärningsreformer initierades, bland annat bantades försvarets skolstruktur kraftigt, förband lades ned, officersutbildningen likriktades och ett flerbefälssystem beslutades. Även om utfallet av dessa reformer inte alltid blev en faktisk besparing så utgjorde besparingar ett centralt motiv för försvarsreformerna runt sekelskiftet. Det främsta målet med att (åter)införa ett flerbefälssystem var att komma tillrätta med vad som betraktades som ett systemfel i den militära personalförsörjningen: ett överskott av framförallt medelålders officerare med medelhöga tjänstegrader i skrivbordsbefattningar.

Försök hade gjorts att förmå sådana officerare att lämna försvaret för den civila arbetsmarknaden, men utan större framgång. Ett mer djupgående strukturgrepp behövdes, 34 Officerstidningen nr.1, 2024

Natopartners svenskar stötte på utomlands.

Armén efterlyste erfarna, kunniga instruktörer och trupputbildare, en profil som många konstaterat att NBO inte premierade.

Kunskapsdjup och kontinuitet skulle bli ledstjärnor för specialistofficerare. Inom flottan fanns liknande tankar, där främst avseende expertis kopplad till tekniska system. Flygvapnet var den försvarsgren som initialt förefaller ha varit minst intresserad av ett flerbefälssystem, sannolikt för att flygverksamheten redan bedrevs i en expertisstruktur med specialiserade skrån som piloter, flygtekniker, flygstridsledare och meteorologer.

blev slutsatsen – allt för att skapa det insatsberedda insatsförsvaret. Att bryta upp det system som skapats i den nya befälsordningen NÄR TVÅBEFÄLSSYSTEMET INFÖRDES var det (NBO) 1983, sågs som vägen framåt. Istället för således främst som en managementstyrd att officerare växlade fokus genom olika stapersonaladministrativ förändring. Inga detaldier i yrkeslivet tänktes en uppdelning i olika jerade idéer presenterades i form av verksamofficerskategorier möjliggöra en mer kosthetsanalyser eller tydliga riktlinjer för specinadseffektiv personalförsörjning. alistofficerares utveckling, fortbildning med En kortare grundläggande mera. Förändringens effekter specialistofficersutbildning i verksamheten förblev initi» INTE SÄLLAN KONSTATEskulle spara stora summor RADE MAN ATT OFFICERARE alt väsentligen obearbetade, pengar. Initialt tänktes även OCH SPECIALISTOFFICERARE delvis för att försvaret samatt specialisterna typiskt tidigt genomdrev ett stort DELVIS UTFÖRDE SAMMA skulle ha 15 års anställantal andra reformer, delvis SORTS ARBETSUPPGIFTER « för att flera tidigare centraningstid och därefter lämna försvaret. Även majoriteten la aktörer bakom beslutet officerare förväntades sluta samtidigt bytte befattningar innan 40-årsåldern och en akademisk offioch arbetet tappade fart. Bara ett par år efter cersexamen skulle underlätta en övergång befälssystemreformen behövde försvaret till civilt arbete, var tanken. Med dessa grepp plötsligt börja anställa soldater, en uppgift tänktes framtida överskott av medelålders som upptog mycket av den stabskraft som skrivbordsofficerare kunna undvikas – och fanns. Därtill blev Isaf-engagemanget i Afghastora besparingar göras. nistan allt mindre den fredsoperation som Befälsreformen skulle således främst spara Sverige gått in i, och alltmer något som liknapengar men den gjorde även anspråk på att de krig. lösa verksamhetsproblem. Flerbefälssystem Det fanns således gott om rörliga variabler är internationell militär norm och NBO-struki ekvationen, “undan för undan-planering” turen anfördes inte vara kompatibel med de uppges ha karakteriserat reformen och för-

Foto: Alexander Gustavsson / Försvarsmakten

Militärhögskolan i Halmstad håller examens­ ceremoni för nyblivna sergeanter i Halmstad arena i december 2022.

banden var väsentligen hänvisade till att utforma egna lösningar. Förbandscheferna hade inte involverats inför beslutet och hur de båda officerskategorierna konkret skulle passas ihop i organisationspusslet var sällan tydligt, det fanns inte någon krigsorganisation som referens. Respektive organisationsenhet fick ansvar för att fördela officersbefattningar enligt proportionen 70 procent specialistofficerare och 30 procent officerare. Officerare skulle vara chefer och fatta beslut. Specialistofficerare skulle inte vara chefer och inte fatta beslut. Skiljelinjen visade sig vid många förband vara svår att återfinna i praktiken – inte sällan konstaterade man att officerare och specialistofficerare delvis utförde samma sorts arbetsuppgifter.

Kategoriseringen utgick således inte primärt från en analys av befattningars faktiska arbetsinnehåll, utan från den tvingande procentproportionen 70-30. Att organisationsförändringen länge präglades av otydlighet gick att ana när de tre försvarsgrenscheferna gemensamt deklarerade i Försvarets Forum 2013 att ”Nu lämnar vi enbefälssystemet” – fem år in i befälssystemreformen.

DET SKULLE DRÖJA nära tio år innan initiativ

togs på Högkvarteret för att skapa större systematik, tydlighet och styrbarhet i flerbefälssystemet. En systembeskrivning producera-

des och med den som bas började respektive försvarsgren mer detaljerat analysera konsekvenser inom den egna verksamhetens olika funktioner respektive personalkategorier. Det är rimligt att betrakta detta som startpunkten för när befälssystemsreformen tar steget från en primärt personaladministrativ reform till att börja bli flera parallella organisationsförändringar. Att de bör betraktas som flera beror på att uppgifter, arbetsmönster och kompetenskrav skiljer väsentligt mellan olika militära enheter.

Vidare fanns en hög grad av specialisering hos bland annat tekniker redan innan reformen. Interaktioner mellan officerare, specialistofficerare och övrig personal är olika vid exempelvis en mekskyttepluton, ett Archerkompani, ett fartyg eller inför ett attackflyguppdrag. Ytterst är det i dessa interaktioner som ett befälssystem idealt ska möjliggöra en god effekt i skarpa lägen, genom att de inblandade har rätt kompetens och erfarenhet för att kunna bidra till att förbandet löser uppgiften.

EN CENTRAL TANKE i reformen var att såväl officerare som specialistofficerare, genom kategoriuppdelningen, skulle bli mer specialiserade i sina respektive spår. Officeren förväntades bli bättre på taktik, analys och beslutsfattande, men inte arbeta lika många

år primärt som instruktör. Specialistofficeren skulle bli expert på trupputbildning och truppföring eller på tekniska system, genom att kontinuerligt arbeta med sådana uppgifter. I kompetenshänseende har dock andra försvarsreformer satt käppar i hjulen, särskilt den stora nedskärningen av försvarets funktionsskolor och kunskapscentra. Många utbildningar är i dag likriktade och försvarsgemensamma, vilket för åtskilliga officerare motverkar relevant kompetensutveckling.

System för utveckling av expertkunnande förefaller också fortfarande ligga efter den specialistofficerskarriär som formats kring förvaltarrollen, en roll där specialistofficeren normalt snarare ska bli generalist, vilket exempelvis örlogskapten Daniel Eklund konstaterade i en utmärkt masteruppsats (på Försvarshögskolan) om specialistofficerare i flottan.

Eftersom befälsreformen ytterst handlar om kompetenser, är dess reella effekter kopplade inte bara till grader och tjänstgöringstider utan framförallt till vilken kompetens som olika befattningshavare de facto utvecklar och hur väl de lär sig att samarbeta med varandra. Det finns här en intressant komplikation i att såväl officerare som specialistofficerare i de nu högsta graderna alla är NBO-officerare. De tankar och modeller för samarbete mellan kategorierna Officerstidningen nr.1, 2024 35

Analys: Flerbefälssystemet non-commissioned officers, både avseende som nu utvecklas på exempelvis förbandsledanställningsform och att förkunskapskrav ningsnivå tillämpas med NBO-officerare i alla respektive den svenska utbildningsnivån i befattningar. Om tio år kommer dessa att vara regel är klart högre. Den tidigare eftersträvaersatta med de officerare och specialistofficede internationella kompatibiliteten verkar, rare som nu växer upp i flerbefälssystemet, åtminstone för tillfället, vara mindre viktig. och som redan i dag interagerar utifrån mer Befälsreformen och andra skilda kompetensbaser. Själnedskärningsreformer desigva inrättandet av ledningstri» BEFÄLSREFORMEN OCH nades i en annan tid, för en ader innebär på pappret en ANDRA NEDSKÄRNINGSREannan försvarsmakt och en 50-procentig ökning av perFORMER DESIGNADES I EN annan uppgiftsinriktning. soner i ledningsbefattningar ANNAN TID, FÖR EN ANNAN Flertalet nedskärningsrepå berörda nivåer med offiFÖRSVARSMAKT OCH EN AN- former utgör i dag inte en cerare, ställföreträdare och NAN UPPGIFTSINRIKTNING. « tillgång i den konkreta verkspecialistofficerare. Men det samheten – de skulle behöva förefaller osäkert om denna granskas i relation till nutida uppgiftsinriktsatsning på så kallat chefsstöd utgår från ett ning. av organisationen anvisat behov. Vissa chefer Det återstår åtskilligt arbete med att är uppskattande, andra uppges snarast vara utveckla kompetensstrukturer för reell specifrågande. alisering i en allt mer teknikintensiv försvarETT TUNGT ARGUMENT för ett tvåbefälssystem sorganisation, och tydligt premiera dem som var förbättrad interoperabilitet med bland utvecklar värdefullt expertkunnande. Ytterst annat Natoländers styrkor. Numera konstateska ett befälssystem skapa optimala förutsättras offentligt att svenska specialistofficerare ningar för krigsförband att lösa sina uppgifter, skiljer sig från andra länders underofficerare/ så en central fråga blir huruvida nuvarande

Foto: Alexander Gustavsson / Försvarsmakten

Vilka roller som specialistofficerare till­ delas ute i verksamheten skiljer sig åt mellan förbanden, enligt universitets­ lektorn och forskaren Karl Ydén.

36 Officerstidningen nr.1, 2024

system gör det. Det är uppenbart att krigsduglighet inte utgjorde en primär målsättning för beslutet om tvåbefälssystemet liksom att mycket ändrats sedan dess, bland annat mindre centralstyrning och större mandat för försvarsgrenarna.

Nuvarande ledningsstrukturer har således att värdera hur vägen framåt ska formas i ljuset av de utmaningar som försvars­ grenar och stridskrafter nu ska arbeta mot.

Forskning om yrkesofficerares professionalisering och karriärutveckling pågår vid Centrum för Global HRM, Göteborgs universitet.

KARL YDÉN

är universitetslektor och forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS), reservofficer samt ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien.

INTERNATIONELLA FÖRELÄSARE

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

”ATT LEDA, UTVECKLA & DEPLOYERA FRAMSKJUTEN KIRURGISK FÖRMÅGA PÅ EN GLOBAL NIVÅ”

✓ PREHOSPITALA SJUKVÅRDSPRODUKTER FÖR:

FRAMSKJUTEN FÖRMÅGA / BLODSYSTEM / CBRN, HYPOTERMI OCH LIVRÄDDANDE KIRURGI, MM. ✓ STORT VISNINGSOMRÅDE FÄLTGRUPPERADE • Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Lika!

Eller olika...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler lika olika kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se

TÄLTSYSTEM: LÄTTVIKT / LÅGTRYCK / HÖGTRYCK BALLISTISKA SKYDD / VÄRMESYSTEM, MM. ✓ SYSTEMLÖSNINGAR FÖR: FÄLTSTERILISERING /

TRIAGE / MASSHANTERING AV SKADADE, MM. ✓ NATOANPASSADE LOGISTIKLÖSNINGAR FÖR ALLA

BEREDSKAPSBEHOV.

demo dagar karlsborg 24- 25 april 2024 läs mer på www.adcuris.se

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace

eurotempest.net

Missa inte Officers­tidningens nyhetsbrev!

Anmäl dig via vår webbplats och få de senaste nyheterna från Officerstidningen direkt i din inkorg två gånger i månaden.

ANMÄL DIG PÅ: OFFICERSTIDNINGEN.SE/NYHETSBREV

Slutstycket

Historia, Insänt & debatt, Fpan, Krönika, Noterat

Ur arkivet

Födelsedagsfirande Dublin, 1967

På sin 21-årsdag, under ett officiellt örlogsbesök i Dublin, Irland, firades Sveriges blivande kung, dåvarande kronprins Carl Gustaf, av sina kamrater. Händelsen var en del av M/S Älvsnabbens resa jorden runt, där Kronprinsen tjänstgjorde under sin militärtjänst på Sjökrigsskolan. Resan började i Karlskrona den 10 november 1966 och inkluderade stopp i Tunisien, Egypten, Jemen, Ceylon (nuvarande Sri Lanka), Cocos Islands och andra städer i Australien, USA, Costa Rica och Bahamas innan ankomsten till Dublin. Expeditionen avslutades till sist i Marstrand den 6 maj 1967.

Foto: Kjell Johansson / TT Officerstidningen nr.1, 2024 39

Insänt & debatt Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

REPLIK:

» Högre krav på officersutbildningen i en föränderlig värld« "Det krävs en utbildning som inte enbart fokuserar på nästa tjänst, utan som förbereder officerare för hela karriären", skriver Mathias Wallin i en debattreplik.

FREDRIC WESTERDAHLS INSÄNDARE med

q rubriken ”Gör utbildningen till officer

mer ändamålsenlig” är både läsvärd och insiktsfull. Jag vill här komplettera med några reflektioner och perspektiv från främst det Högre officersprogrammet (HOP), med anledning av debatten kring programmets syfte och inriktning.

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

40 Officerstidningen nr.1, 2024

Under mina ungefär tjugo år som officer har jag bevittnat betydande förändringar i Försvarsmaktens fokus: från inhemskt försvar, till att bygga säkerhet utomlands genom internationella insatser, tillbaka till inhemskt försvar, och nu till att försvara oss tillsammans med andra i en allians. De här omställningarna har haft en direkt påverkan på mig som officer, och kravet på flexibilitet och anpassningsförmåga i mitt beslutsfattande har varit ständigt närvarande. Särskilt tydligt är det i min nuvarande befattning inom försvarsplanering, där behoven av nationella planer, bi- och multilaterala försvarssamarbeten och en förestående Natoanslutning ska balanseras samtidigt som det är mycket svårt att förutspå hur den säkerhetspolitiska kontexten utvecklas, med hänsyn till utvecklingen i Ukraina, Mellanöstern, det förestående valet i USA och Kinas ambitioner.

FÖR ATT EFFEKTIVT hantera denna osäkerhet och de okända framtida utmaningarna krävs en utbildning som inte enbart fokuserar på nästa

tjänst, utan som förbereder officerare för hela deras karriär. Det innebär utveckling av färdigheter som initiativkraft, flexibilitet, analytisk förmåga, kritiskt tänkande samt förmågan att hantera och tolka stora informationsmängder.

Dessa förmågor är avgörande för att såväl kunna leda strid effektivt som att utveckla Försvarsmakten för att möta framtidens utmaningar.

Enklare färdigheter, som att föra lägeskarta, nyttja korrekta orderuttryck eller kunskap om egen stridskrafts taktik, är fundamentala för att kunna utveckla mer avancerade kompetenser som strid med högre förband, operativ ledning och strategisk förståelse. Sådana grundläggande kunskaper bör vara förkunskapskrav som tillgodoses genom Försvarsmaktens försorg innan HOP påbörjas, företrädesvis genom tjänstgöring men även inom ramen för YBK OF2-utbildning eller motsvarande.

» För att effektivt hantera denna osäkerhet och de okända framtida utmaningarna krävs en utbildning som inte enbart fokuserar på nästa tjänst, utan som förbereder officerare för hela deras karriär. «

FREDRIC WESTERDAHL PEKAR på behovet av ett större fokus på praktiska

förmågor, vilket jag håller med om. För att leda effektivt i strid krävs en djupgående förståelse och praktisk tillämpning av strategi, operationskonst och taktik. Det är här den största utmaningen och möjligheten för officersutbildningen ligger – att skapa en bro mellan teori och praktik. Det upplevda gapet mellan akademiska krav och Försvarsmaktens behov måste överbryggas med en utvecklad uppdragsdialog mellan jämbördiga myndigheter. Här bör utbildningsbehoven diskuteras och utvärderas utifrån aktuella och framtida utmaningar för att säkerställa att programmen är relevanta och uppdaterade.

En viktig aspekt som påverkar officerskårens effektivitet och beslutsförmåga är den utbredda tendensen att undvika risker och kritik, vilket undergräver förmågan att fullt ut utnyttja givna mandat. Fenomenet leder till en förlamande byråkrati samt en ovilja att fatta nödvändiga beslut och ta ansvar. HOP har en avgörande roll i att omforma det tankesättet. Genom att bryta sig loss från den traditionella utbildningsmodellen som betonar ’rätta’ svar och skapar en falsk trygghet, kan utbildningen i stället inriktas på att fostra officerare som är flexibla, beslutsamma och beredda att utnyttja hela handlingsutrymmet. Det är avgörande att vi utvecklar en grundtrygghet i vår profession som främjar att vi gör så mycket som möjligt intill gränsen av våra mandat. Först därefter bör frågor lyftas för avdömning av högre chef, och då helst för att få utvidgat mandat. Denna förändring är inte bara nödvändig för individens utveckling, utan också för att stärka Försvarsmaktens förmåga att hantera de osäkerheter och utmaningar som framtiden för med sig.

DÄRTILL BÖR FÄLT- och stabsövningar i större utsträckning genomföras gemensamt för att gifta teoretisk kunskap med realistiska scenarier.

Det skulle ge såväl tjänstgörande i Försvarsmakten som deltagare i uppdragsutbildning ovärderliga erfarenheter och uppdaterade kunskaper som inte kan erhållas var för sig. Vidare kan en årlig alumnikonferens eller workshop, där framtida trender, teknologier och krigskonst diskuteras med representanter från Försvarsmakten och Försvarshögskolan, vara ett utmärkt forum för att dela insikter och erfarenheter. Alumniundersökningar avseende hur väl programmet förbereder för den faktiska yrkesrollen skulle ge värdefull återkoppling som kan användas

för att kontinuerligt förbättra och anpassa utbildningen.

Det akademiska förhållningssättet ger en kvalitetssäkring som inte kan ersättas av endast intern utbildning. Försvarsmakten bör däremot ta ett större ansvar i utvecklingen av officersutbildningen. Genom att vara tydligare med förväntningar och krav kan utbildningen utvecklas ytterligare inom ramen för det akademiska systemet. Som Thucydides sade: “The society that separates its scholars from its warriors will have its thinking done by cowards and its fighting by fools.” Tillsammans är vi starkare än var för sig och kan bygga en starkare och mer kompetent officerskår, som möter Mathias Wallin Överstelöjtnant, tjänstgör Fredrics och just nu vid Arméstaben. andra kollegors Huvudförtroendeperson förhoppningar om vid Högre officersförbättring. ● programmet 21–23.

På Officerstidningen.se/debatt kan du läsa fler insändare och debattartiklar.

Ett urval av läsning som du hittar där: »LAGEN SOM BEGRÄNSAR GSS/K TILL ATT JOBBA I HÖGST 12 ÅR MÅSTE ÄNDRAS« »NATO-KOMMENDERINGAR KRÄVER LÖNEINCITAMENT« »GÖR UTBILDNINGEN TILL OFFICER MER ÄNDAMÅLSENLIG« Officerstidningen nr.1, 2024 41

Krönika Niklas Wiklund

B

Det svåraste problemet blundar man för UDSKAPEN FRÅN ÅRETS rikskonferens i Sälen var extremt tydliga. Politiker och myndighetsföreträdare ville en gång för alla klargöra för svenska folket att det finns en risk för att Sverige kan hamna i krig och att det är hög tid för alla och envar, kommuner, myndigheter och företag att ta sitt ansvar och förbereda sig. Ett väl fungerande totalförsvar är helt centralt för vår reseliens i dag och i morgon.

Det militära försvaret utgör den krigsavhållande faktorn i totalförsvarsekvationen.

Utan ett starkt militärt försvar som är rätt utrustat, rätt bemannat och övat, kommer vi inte kunna säkerställa skyddet av territorium och befolkning. Sedan försvarsbeslutet 2020 har trenden av mångårig nedrustning vänts.

Alla är överens om att vi behöver ett starkare militärt försvar. Men det finns utmaningar.

Det ställs höga krav på Försvarsmakten avseende ökad militär förmåga. Ett problem är dock att politiker i huvudsak mäter den militära förmågan i materiel, antal värnpliktiga som utbildas årligen och etableringar av regementen på nya och gamla verksamhetsorter, gärna i den egna kommunen.

VI KOMMER IFRÅN en tid av nedrustning och underfinansiering av det militära försvaret till en anorektiskt låg nivå. Vi har därmed en enorm infra- och materielskuld som Försvarsmakten tvingats skjuta framför sig under lång tid. Allt detta måste nu omhändertas till en stor kostnad. Inom vissa områden genererar dessa åtgärder ingen ökad förmåga eller numerär utan räcker enbart till för att säkerställa befintliga förmågor.

Med detta stora fokus på materiel, värnpliktiga och infrastruktur är min

42 Officerstidningen nr.1, 2024

uppfattning att man missar den kanske viktigaste, men också svåraste pusselbiten i det militära försvaret, nämligen officerare. Även om Försvarsmakten lyckas relativt bra med rekryteringen till utbildningen av nya officerare just nu, så är vi för få på totalen och kommer sannolikt att fortsätta vara det om vi inte samtidigt ökar ansträngningarna för att behålla befintliga officerare. Allt för många kollegor som sitter på mångårig erfarenhet och kompetens ute på förbanden lämnar den förbandsnära verksamheten just när de kanske behövs som mest.

Vi befinner oss i en ond cirkel skapad av lönenivåer som inte är marknadsmässiga, i en kombination med ett högt tryck på förbanden givet det omvärldsläge vi befinner oss i.

Kravet på ett aktivt och tillgängligt försvar är högt. Fullt naturligt i rådande omvärldsläge, men det leder tyvärr till att allt för många väljer att gå till andra befattningar med lugnare tempo och högre grundlön, till andra myndigheter eller till försvarsindustrin. Även om Försvarsmakten i vissa fall indirekt kan gynnas av detta, så skapar det vakanser som i sin tur skapar ännu högre belastning på de som är kvar. Denna trend måste vändas!

»Ett väl fungerande totalförsvar är helt centralt för vår reseliens idag och imorgon.«

MIN UPPFATTNING ÄR att detta är en fråga som Försvarsmakten inte

kan lösa på egen hand. Här måste politiken förstå dynamiken och inse att man inte enbart kan ställa krav på mer materiel, fler värnpliktiga och nya regementen. Här behövs öronmärkta ekonomiska medel för satsningar på personalen. Annars hamnar ”Svarte Petter” som alltid i knät på Försvarsmakten.

När Polisen inte kunde lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt för att upprätthålla den inre säkerheten valde man att öronmärka pengar för lönesatsningar i syfte att bättre kunna rekrytera och behålla poliser. Jag bedömer att det nu är dags för politikerna att göra samma sak avseende Försvarsmaktens personal så att Försvarsmakten på lång sikt, till en högre nivå än i dag, ska kunna upprätthålla vår yttre säkerhet nu när det finns en risk för krig. Precis det som alla var överens om i Sälen. ●

Niklas Wiklund, officer och försvarsskribent

Fpan

Sexuellt ofredande, hemliga domar och övernattning Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden. text: Annica Ögren Fpan

Försvarsmaktens personal­ ansvarsnämnd, Fpan, be­ handlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller tjänsteförseelse.

Fpan kan bland annat skilja personer från deras anställ­ ning och besluta om löneav­ drag eller varning. Nämnden består av ordförande i form av överbefälhavaren eller den som ÖB sätter i sitt ställe, Försvarsmaktens chefsjurist, personaldirektören, fackli­ ga företrädare och särskilt utsedda ledamöter, oftast med erfarenhet som förbandschef eller motsvarande.

Källor: Fpans protokoll med tillhörande bilagor i november och december 2023.

SKILJANDEN

Soldat sägs upp efter dom om sexuellt ofredande ƀ En tidvis tjänstgörande soldat har sagts upp efter att det fram­ kommit att han under hösten 2023 var föremål för en brotts­ utredning och mannen dömdes i tingsrätten för sexuellt ofre­ dande. Handlingen ska ha riktats mot en elev som mannen varit gymnasielärare åt. Han dömdes mot sitt nekande. Enligt nämnden bygger ett anställningsförhållan­ de på förtroende mellan arbets­

givare och arbetstagare och inom Försvarsmakten ställs höga krav på att följa lagar, regler och För­ svarsmaktens värdegrund och uppförandekod. Brottet som sol­ daten gjort sig skyldig till utgör enligt nämnden en kränkning av en annan persons integritet och självbestämmanderätt, vilket inte är förenligt med en anställ­ ning inom Försvarsmakten.

Beslut: Uppsägning.

Tog med laddad revolver till jobbet ƀ En civilanställd tog med en lad­ dad revolver av märket Smith & Wesson kaliber 22 till sin arbets­ plats utan tillstånd. Den anställde visade upp revolvern för sina kol­ legor utan att den var isärplockad eller försedd med vapenlås. Han förvarade den även i sin bil som stod parkerad innanför grindar­ na till skyddsområdet, men utan att ha uppsikt över bilen. Efter överläggning med den anställdes fackförbund beslutade nämn­ den att mannen allvarligt brustit mot Försvarsmaktens regler och säkerhetskultur och att förtroen­ det är förbrukat.

Beslut: Avsked.

Informerade inte om domar ƀ Under våren förra året dömdes en soldat i tingsrätten för grovt rattfylleri och ringa narkotika­

brott. Några månader senare dömdes han en gång till, då för våldsamt motstånd. Om detta berättade inte soldaten för sin chef och de två domarna upp­ täcktes i samband med kontroll utförd av Försvarsmakten. Enligt nämnden har soldaten, förutom att ha hållit det hela hemligt, förbrukat sitt förtroende då en anställd i Försvarsmakten måste uppträda på ett sätt som är ägnat att förtjäna allmänhetens förtro­ ende samt följa lagar och regler, Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod.

Beslut: Avsked.

DISCIPLINÄRENDEN

Varnas efter olöst konflikt med chef ƀ En officer har haft ett bete­ ende som enligt nämnden ska uppfattas som illojalt och mis�­ skötsamt. Detta efter en flera år lång konflikt mellan officeren och hans chef. Bland annat ska office­ ren ha ifrågasatt fattade beslut, agerat aggressivt och arbets­ vägrat. En arbetsmiljöutredning har visat att konflikten skapat en dålig arbetsmiljö på avdelningen och konflikten har inte gått att lösa. Den anställde har medgett sitt agerande. Enligt nämnden har officeren gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte är ringa. Han får behålla sin tjänst för att nämnden trots allt bedö­ mer att han kan utföra sitt arbete och samarbeta i sammanhang där konflikten inte är pågående, och därför kvarstår Försvarsmaktens

förtroende.

Beslut: Varning

Lämnade inte in läkarintyg ƀ En civilanställd har trots påminnelser inte lämnat in läkar­ intyg med tillräcklig medicinsk information. Den anställde har även inkommit med läkarin­ tyg där information redigerats bort vilket gjort det omöjligt för arbetsgivaren att kontrollera rik­ tigheten i intyget. Den anställde har inte heller deltagit aktivt i sin rehabilitering och har därför enligt nämnden försvårat åter­ gång i arbetet. Nämnden beslutar att den anställde har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse som inte är ringa. Personalansvars­ nämnden understryker även att fortsatt misskötsamhet kan inne­ bära uppsägning från anställning.

Beslut: Varning.

Åt, drack alkohol och sov på jobbet ƀ Under semestern åkte en offi­ cer klädd i civila kläder in på sin arbetsplats för att göra klart lite administrativt jobb. Han åkte och handlade mat och alkohol och sov över på arbetsplatsen. Dagen efter påträffades han av en vakt som uppfattade honom som mycket påverkad. Officeren hade även bjudit in två obehöriga till arbetsplatsen den aktuella kväll­ en. Enligt nämnden har officeren brutit mot Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod.

Att han utöver det talat osanning innan han medgav vad som hänt, gör att nämnden bedömer att han gjort sig skyldig till missköt­ samhet.

Beslut: Löneavdrag i tio dagar.

Officerstidningen nr.1, 2024 43

Materiel vi minns Terrängbil m/42 KP

ƀ När KP-bilarna uppdaterades under 1980-talet fick de nya däck, ny växellåda, nytt bromssystem, rökkastare och ksp 58.

I tjänst 1944–2004

ƀ De olika versionerna inklude­ rade pansarskytte, stridsledning, sjukvårdstransport och även bilar för kuppförsvar i Stockholm.

Terrängbil med en 60-årig historia 1944 hade det nybildade pansarvapnet i Sverige behov av pansarskyttesoldater som kunde färdas i samma fart som stridsvagnarna och i splitterskyddade fordon i stället för på cykel. En beställning lades till Volvo samt Scania på tre tons terränggående lastbilar, men med en kaross av pansarplåt. Det blev terrängbil m/42 eller ”Karosseri Pansar” med tilläggsbokstaven S eller V för Scania eller Volvo eller kort och 44 Officerstidningen nr.1, 2024

gott: KP-bilar. Med splitterskydd och en transportmöjlighet för en hel grupp soldater och dubbla, vattenkylda ksp m/36 i 8x63 mm kaliber, blev bilen en faktor att räkna med på slagfältet. Pansarplåten var upp till 20 mm tjock och kunde motstå finkalibrig eld och hastighet på väg var cirka 70 km/h.

Kp-bilen användes i Sverige och vid FN-tjänst och var mycket uppskattad. Vid Sveriges engagemang i Kongo 1960

deltog ett 10-tal KP-bilar, bland annat vid försöket att undsätta det irländska kompaniet som belägrades vid Jadotville och de grovkalibriga kulsprutorna samt ”de svenska lejonen”, som soldaterna kallades, visade sig avgörande för konvojens överlevnad. KP-bilen var emellertid tungstyrd med ett antal blåslagna tummar som effekt när ratten slog vid terrängkörning.

På 1980-talet genomgick bilen renovering och modifiering.

Många bra modifieringar infördes, som vakuumhydrauliskt bromssystem, lågtrycksdäck för terrängframkomlighet som var lättare att byta än de gamla, rökkastare och kulspruta 58 (även om många soldater tyckte den senare var en ärtbössa jämfört med 8 mm ksp m/36) KP-bilen fanns kvar i tjänst på Gotland ända till 2004 vilket gav den hela 60 års tjänstgöring i Försvarsmakten. /HENRIK JANSSON

»KP-bilen var ett stort kliv upp från cykelskytte även om den var tungstyrd och soldaten hade lätt att fastna med utrustning vid urlastning. Med de nya däcken, förbättrat bromssystem, och rökkastare och alla andra förbättringar i och med uppgraderingen på 1980-talet blev den lättare att styra och effektivare men tyvärr förlorade vi den kraftfulla dubbla ksp m/36 som med pansarbrytande brandammunition hade en otrolig effekt i målet. « Roberth Östergren, pansarsoldat och motorinstruktör på P18, Gotland.

35 KP-bilar användes i FN-uppdraget på Cyp ern och fick där smeknamnet ”the white elephants”. I Kon go var KP-bilen inblandad i många strider och tjänade Sve riges FN-soldater väl.

FAKTA

Tgbil m/42

Fabrikat: Volvo, Scania-Vabis och Landsverk AB Besättning: 3 man Passagerare: 8 Pansarskytte­ soldater Längd: 6,9 m Bredd: 2,3 m Höjd: 2,9 m Tjänstevikt: 8,5 ton Pansartjocklek: 8–20 mm Hastighet väg: 70 km/h Motor: Scania Vabis 402 på 115Hk och Volvo FET på 105Hk Beväpning: 8 mm dubbel kulspruta m/36, senare kulspruta 58 I tjänst: 1944–2004 Antal: Totalt 500 Källa: Svenskt Pansar av Lindström och Svantesson

ƀ Den kraftfulla, 8 mm dubbla kul­ sprutan m/36 penetrerade och bekämpade en gammal M8 Greyhound pansarbil under Sveriges FN-uppdrag i Kongo.

Foto: Fredsarkivet

Officerstidningen nr.1, 2024 45

Noterat TV-TIPS

Serien ”Soldathjärta” sammanfattar arméns 500-åriga historia UNDER 2023 FIRADE armén

q 500 år med en rad olika akti-

viteter och i december kom avslutningen på jubileumsåret. Då hade serien ”Soldathjärta” premiär på Försvarsmaktens Youtube-kanal.

I de sju avsnitten sammanfattas arméns historia. En anledning till att serien gjorts är att allmänhetens kunskap om armén och dess verksamhet är begränsad, berättar Dag Enander, arméns kommunikationschef och projektledare för ”Soldathjärta”.

– Det sker ofta en förväxling mellan vad Försvarsmakten är och vad armén är hos bred svensk allmänhet.

Det är ganska naturligt och inte alltid av ondo, men vi ville lyfta fram vår särart i dåtid, nutid och framtid. Och att det egentligen alltid kommer koka ner till en sak, en duell mellan människor. I dag

med alltmer avancerade vapen och smartare teknik, men där en skarpslipad spade fortfarande kan vara skillnaden mellan liv och död, säger han.

Vad kan tittarna förvänta sig av ”Soldathjärta”?

– De ska inte förvänta sig en redovisning över slagfält, vapensystem och fältherrar eller en kronologisk redogörelse. Snarare en hisnande resa mellan armén i makro- och mikroperspektiv, men där det oftast handlar om vanliga människor, som gjort ovanliga saker när det som mest behövs.

Så var det då och så är det nu, säger Dag Enander.

Bakom serien ligger produktionsbolaget Pannrummet, med programledaren Melker Becker i spetsen. ●

X/TWITTER:

LÄSTIPS:

Mellotips i SoldF

●”Melodifestivalen börjar tydligen ikväll. Alla ni som blir tvingade att titta mot er vilja: Läs igenom SoldF som kan hjälpa er att hantera denna typ av situationer”, skrev

David Bergman, officer i armén och doktor i psykologi, på X i samband med att första deltävlingen i Melodifestivalen skulle gå av stapeln. Tipset mottogs tacksamt av många.

”SoldF har lösningen på allt!”, svarade en person.

”Tack! Hade nästan glömt att det finns hjälp att få”, svarade en annan. ”SoldF är svaret på livets alla gåtor – stora som små”, skrev en tredje.

Öppenhjärtiga intervjuer med försvarsgrenschefer ƀ Plattformen Militär debatt drivs av redaktör Andreas Braw, som är kapten i armén. I december res­ pektive januari publicerade han intervjuer med arméchef Jonny Lindfors och marinchef Ewa Sko­ og Haslum. Två långa, läsvärda och öppenhjärtiga intervjuer, om bland annat ledarskap, per­ sonalförsörjning och framtidens krigföring – och vilka hinder de ser för att armén respektive mari­ nen ska kunna växa. Läsarna får också svar på vilket vapen som är arméchefens favorit och vilket som är det vackraste fartyg som marinchefen har sett.

KLUDDNIKLAS:

»Hej allihopa! Helt underbart att vara i rymden, what a fantastic ride.« Administrativa legodrömmar

●”Nu är det äntligen här!

Allt som krävs för att leva ut dina fantasier som officer begravd i administrativa uppgifter. Vi lovar att det roliga aldrig tar slut!

I byggsatsen ingår: - 3 × plutonchefer - 1 × kompanichef (vithårig, 30+) - 2 × centrala handläggare”, twittrade ”Yossarian”.

46 Officerstidningen nr.1, 2024

Det sa överstelöjtnant Marcus Wandt, ingenjör, tidigare stridspilot och numera chefstestpilot på Saab, vid den första kontakten med jorden, efter uppskjutningen till den internationella rymdstationen ISS. Han är den tredje svenska astronauten i rymden.

Reklambyrån Liljedals 2024

Bofors 40 mm TRIDON Mk2

Fighting bad guys since 1936 Bofors TRIDON Mk2 fills the gap in the air defence.

The system is capable of combat everything from drones and cruise missiles, to aircraft and armoured vehicles, creating security for both military forces and civil infrastructure.

The Bofors self-propelled C-UAS system is based on the well-known Bofors 40 mm, which in its first version was launched in the 1930s. Several generations later, the new advanced Bofors 40 mm TRIDON Mk2 still stands for the highest quality and offers a unique capacity, adapted for a constantly changing battlefield.

Har du ett nyhetstips?

Otålig!

Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska. ƀ Har du ett nyhetstips? ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på? ƀ Vad borde vi skriva mer om? ƀ Hör av dig till oss och berätta.

Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.

Vad du vill läsa om i tidningen framöver?

Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.

Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.

Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör

Eller framåt...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler ivriga kollegor! Är du en av dem?

– Hör av dig!

Milso AB | Wennerbergsgatan 10, Stockholm | www.milso.se

Medlemsstatistik, 01/02 2024

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF..................................................... 584 SO.....................................................404 GSS................................................. 3939 Studerande.......................................782 Övriga .............................................. 465 Summa..................................... 15 069

Niklas Englund/Försvarsmakten

»Skulle vi inte få rätt i den frågan har vi också lagt ett yrkande om att varje individuellt beslut ska prövas utifrån arbetsrätten.« vara så att beslutet varit mer eller mindre felaktigt utifrån vilka konsekvenser det fått för individen, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för Officersförbundets tvister.

Trebefälssystemet

Fortsatt tvist för 400 officerare Officersförbundet påkallade en tvisteförhandling i januari förra året.

Tvisten pågår fortfarande och berör cirka 400 medlemmar.

OFFICERSFÖRBUNDET menar att det ligger utanför Överbefälhavarens arbetsledningsrätt att fatta beslut om byte av personalkategori och grad. Förbundet har två yrkanden. Huvudyrkandet poängterar att alla dessa 400 medlemmar anställdes som officerare. Beslutet

48 Officerstidningen nr.1, 2024

att byta personalkategori och grad har inneburit stora förändringar av arbetsuppgifter för dem, vilket Officersförbundet anser är ett brott mot LAS samt kollektivavtalet.

– I den förhandlingen har vi lagt ett generellt yrkande om att samtliga dessa cirka 400 beslut är

arbetsrättsligt felaktiga. Skulle vi inte få rätt i den frågan har vi också lagt ett yrkande om att varje individuellt beslut ska prövas utifrån arbetsrätten. Arbetsrättsligt kan det

Påbörjat förhandling kring andra yrkandet På grund av Försvarsmaktens begränsade tillgång till jurister och prioritering av vad de ska göra har förhandlingen dragit ut på tiden. Senaste mötet var den 5 december förra året. Förbundet vill ha ett högre tempo men samtidigt också möta en förhandlare som har tid att seriöst behandla förbundets yrkanden.

– Under inledningen av förhandlingen har vi främst hanterat vårt generella yrkande men vid senaste mötet påbörjade vi också förhandling om vårt andra yrkande det vill säga prövning av varje individ. Om vi inte kommer överens med Försvarsmakten kan vi påkalla central förhandling med Arbetsgivarverket. Om vi inte kommer överens med Arbetsgivarverket kan vi stämma Försvarsmakten och Arbetsgivarverket i Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolens dom kan inte överklagas, säger Peter Löfvendahl.

För uppdaterad information om tvisten kolla på vår webbplats och följ oss i sociala medier.⚫

Peter Löfvendahl.

Förbundets kurser

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

Kadettersättning

1,4 miljoner kronor i ersättning till medlemmar I oktober förra året påkallade Officersförbundet tvisteförhandling med Försvarsmakten om kadettersättningen. Nu får 282 kadetter som är medlemmar i förbundet sammanlagt 1,4 miljoner kronor i ersättning.

– DEN HÄR VISAR verkligen på vinsten

med ett fackligt medlemskap! Tack vare att våra medlemmar har engagerat sig i frågan och att förbundet har drivit det vidare så når vi det här resultatet för de här medlemmarna, säger Stefan Morin, Officersförbundets förbundsordförande.

Under tvisteförhandlingen kom Officersförbundet och Försvarsmakten inte överens, vil-

ket ledde till att tvisten gick upp en nivå från det som kallas lokal nivå (Försvarsmaktsnivå) till central nivå. Det innebar att Officersförbundet förhandlade med Arbetsgivarverket.

Varje berörd medlem får 5000 kronor Det är 282 medlemmar som berörs och överenskommelsen betyder att varje berörd medlem mottar 5 000 kronor i ersättning (beskattas som inkomst).

– I stället för att fastna i en utdragen juridisk process kunde vi genom konstruktiva förhandlingsmöten hitta en gemensam lösning på tvisten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare. ⚫

Rals-förhandlingar pågår Officersförbundet och Försvarsmakten förhandlar för 2023 års Rals på Försvarsmaktsnivå. Förhandlingarna har dragit ut på tiden.

– Det finns stora förväntningar från våra med­lemmar. Vi hoppas att det inte ska ta lång tid, samtidigt som vi vill att de behov som förbanden har ska bli tillgodosedda, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

Observera att Officerstidningen skickas till tryck den 9 februari. För att få uppdaterad information om Rals-förhandlingarna kolla på vår webbplats officersforbundet.se och följa oss i sociala medier

Chefer

Förhandling för avtal om särskilda befattningshavare pågår Officersförbundet och Försvarsmakten förhandlar för att få fram ett nytt avtal om särskilda befattningshavare. Parterna behöver komma överens innan den 29 februari då uppsägningstiden löper ut.

– VI HAR MÖTEN flera gånger i veckan och båda parter vill få fram ett nytt avtal. De särskilda befattningshavarna ska ha en rimlig lön och lönen förhandlas inom ramen för 2023 års Rals. Så den stora utmaningen är att hitta en rimlig nivå för att kompensera för att de som berörs av avtalet inte får de tillägg som finns i Arbetstidsavtalet, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

Susanne Hultgren.

Den 31 augusti förra året sade Officersförbundet med övriga arbetstagarorganisationer i Försvarsmakten upp avtalet om särskilda befattningshavare för omförhandling.

Det här händer om avtalet löper ut Om parterna inte skrivit på ett nytt avtal innan den 29 februari kommer de berörda att börja arbeta utifrån Arbetstidsavtalet. Om detta sker ska berörda så snart som möjligt efter den 1 mars lägga förslag till fast lista och mata in arbetstid i Prio. Tidningen skickas till tryck den 9 februari. För uppdateringar kolla på vår webbplats och följ oss i sociala medier. ⚫

»Vi har möten flera gånger i veckan och båda parter vill få fram ett nytt avtal.«

Så här går Ralsen till Steg 1: Fack och arbetsgivare på samtliga OrgE tar fram ett underlag med vad de anser att de har för ekonomiska behov och lämnar in det underlaget till parterna på Försvarsmaktsnivå.

Steg 2: Fack och arbetsgivare på Försvarsmaktsnivå förhandlar och sätter den ekonomiska ramen för samtliga OrgE. Steg 3: Fack och arbetsgivare på samtliga OrgE förhandlar utifrån den ekonomiska ramen de har fått och sätter lönehöjningar på individnivå.

Officerstidningen nr.1, 2024 49

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet

Foto: Jonas Helmersson/Försvarsmakten

Semester

Hej! När behöver jag lägga in om önskemål vad gäller semester och hur säkert är det att jag får mitt önskemål? Kan arbetsgivaren neka mig semester som jag lagt in den i semesterplanen? Räcker det med att jag mejlar min chef om ledighet? Är det samma regler för alla sorters ledighet?

Kan chefen flytta mig till annan avdelning?

Hej! Jag är yrkesofficer och tekniker och nu vill min chef att jag ska börja jobba med andra arbetsuppgifter på en annan avdelning för att den avdelningen har brist på personal. Kan chefen göra så? Beordra mig att utföra vilka arbetsuppgifter som helst?

Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Generellt sett kan man säga att militär personal, och i synnerhet yrkesofficerare, har en bred och omfattande arbetsskyldighet

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

50 Officerstidningen nr.1, 2024

jämfört med andra yrkesgrupper, men vad du är anställd som styr och begränsar i viss mån vad du kan beordras utföra för arbetsuppgifter av arbetsgivaren. Det är svårt att exakt på förhand reda ut vilka typer av arbetsuppgifter du kan beordras att utföra inom ramen för din anställning, men det måste bedömas i det enskilda fallet och situationen. Jag skulle rekommendera att du tar kontakt med din officersförening så att ni tillsammans tittar på frågan.

Patrik Larsson, ombudsman

Hej! Det är Semesteravtalet som reglerar ledighet och där går det att läsa att arbetsgivaren beslutar hur årssemestern ska förläggas. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarnas önskemål om när ledigheten ska förläggas. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet så först och främst ansöker du om ledighet och det gör du i Prio i Försvarsmakten. För period a, 1 juni–14 december ska du ha lämnat in din ansökan senast 1 mars. För period b, 15 december–31 maj ska du ha lämnat in din ansökan senast 15 september. För huvudsemester under sommaren eller vintern ska din ansökan inkomma senast tre månader innan din första semesterdag. Så om du vill vara ledig från exempelvis första juli ska du lämna in din ansökan senast första april.

Om din ansökan blir godkänd så ska det mycket till för att den ska dras tillbaka. Semester planeras över året i en semesterplan som förhandlas med facket. Syftet med semesterplanen är att skapa framförhållning för både dig som arbetstagare och arbetsgivaren

så att semesterplanen bör man följaktligen hålla sig till. Beroende på vad för typ av ledighet du ansöker om så gäller olika typer av regler. Det är samma regler för exempelvis semester och kompensationsledighet eftersom den planerar arbetstagaren och arbetsgivaren tillsammans även om det är arbetsgivaren som fattar beslutet. Föräldraledighet är en annan typ av ledighet och då ska arbetstagaren meddela arbetsgivaren minst två månader i förväg om inte särskilda skäl föreligger som inte kunnat förutses av arbetstagaren. Ett särskilt skäl är att barnet föds under semesteråret.

Gabriel Bris, ombudsman

Ändra försäkringar

Hej! Jag har haft gruppförsäkringar hos If via Officersförbundet i flera år. Kan jag göra ändringar i försäkringarna?

Ja, du kan enkelt anpassa dina gruppförsäkringar i takt med att ditt försäkringsbehov förändras. Du kan lägga till försäkringar som du inte har eller ta bort försäkringar som du inte behöver. Det går också bra att ändra omfattning på en redan befintlig försäkring. Läs mer på if. se/officersforbundet eller ring If:s kundservice för Officersförbundet på 0770-82 00 01.

Maria Jensfelt, kanslistöd

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare

Olle Löfmark, Martin Sachs (tjänstledig), Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall (tjänstledig)

Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Carina Viklund, Maria Jensfelt

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund.

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

© 2024 Lockheed Martin Corporation

Officerstidningen #7, 2019 51

Avs: Avs:Officersförbundet Officersförbundet Box 10247 47Stockholm Stockholm Box5338, 5338, 102

Levererar för framtiden Levererar för framtiden Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. snart även Funktionspansarbandvagn 90.

ViSedan står redo attav stödja Försvarsmaktens pansarbandvagn 90 samt Bandvagn mitten 1950-talet har Hägglundstillväxt Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga410 och och tillav attdet öka Arméns förmåga i från fält. även Funktionspansarbandvagn 90. varitbidra en del svenska totalförsvaret, ochsnart försörjningssäkerhet är med hänsyn Stridsvagn 74 via ochHägglunds stridsfortill omvärldsläget större än på många år. förmåga Sedan mitten av bandvagns1950-talet har Behovet av svensk försvarsindustriell donsfamiljerna till svenska pågåendetotalförsvaret, renovering av från Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta varit en del av det och försörjningssäkerhet är med hänsyn Stridsfordon av Granatkastarmodernisering.

Stridsvagn 7490, vialeveranser bandvagnsoch stridsfortill omvärldsläget större än på många år.

donsfamiljerna till pågående renovering av baesystems.com Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-

Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering.

baesystems.com

Vi stödjer

54-60 Förbundet.indd 60

Vi stödjer

2023-12-08 12:52