Officerstidningen nr 4, 2024

Det pågår en förstärkning och utveckling av sjukvårdsförmågan i Försvarsmakten och vid Försvarsmedicincentrum, FömedC, ska verksamheten utökas. För att mäkta med alla uppgifter krävs det hårda prioriteringar. Mathilda Säleby. läkare, och Gustav Karlsson, sjuksköterska, tjänstgör vid sjukhuskompaniet.

Reportage: Försvarsmaktens reseavdelning.

mötet

Pål Jonson om Försvarsmaktens ansträngda läge.

intervjun

Micael Bydén sammanfattar åren som överbefälhavare.

medlemsundersökning

Utbrett missnöje med löneläget bland förbundets medlemmar.

VÄXTVÄRK

FREEDOM NEEDS ENABLERS

As an integrated technology group, the listed company Rheinmetall AG, headquartered in Düsseldorf, stands for a company that is as strong in substance as it is successful internationally, and that is active in various markets with an innovative range of products and services. Rheinmetall is a leading international systems supplier in the defence industry and at the same time a driver of forward-looking technological and industrial innovations in the civilian markets. The focus on sustainability is an integral part of Rheinmetall’s strategy. The company aims to achieve CO2 neutrality by 2035.

Through our work in various fields, we at Rheinmetall take on responsibility in a dramatically changing world. With our technologies, products and systems, we create the indispensable basis for peace, freedom and sustainable development: security.

www.rheinmetall.com

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

MICAEL BLIR MICHAEL

Den 1 oktober är det chefsbyte i Försvarsmakten. Överbefälhavare Micael Bydén lämnar över taktpinnen till nuvarande chefen för Försvarsstaben Michael Claesson. Jag vill ta tillfället i akt och vända mig till både avgående och kommande överbefälhavare.

MICAEL BYDÉN

Tack för ditt arbete! Som du vet har Officersförbundet och Försvarsmakten under din tid som överbefälhavare inte alltid varit helt överens. Det är oundvikligt med anledning av våra olika uppdragsgivare och roller. Jag är dock övertygad om att du varje dag arbetat för att Försvarsmakten ska bli bättre. Du fick ta över en sargad myndighet tyngd av nerskärningar och nedläggningar. Från försvarsbeslutet 2015 har du fått leda omställningen tillbaka till nationellt försvar och slutligen klivet in i Nato. Under din ledning är det två saker som jag tycker sticker ut positivt. Du har lyckats öka förtroendet för Försvarsmakten; gentemot allmänheten och politiken, men även internt. Även om våra medlemmar fortsatt vittnar om stora behov inom avtal och villkor är tron på myndighetens framtid i dag stor. Det andra området är respekt. Arbetet med uppförandekoden och ovälkommet beteende har varit tydligt prioriterat. Ett viktigt arbete där du personligen visat stort engagemang. Avslutningsvis vill jag personligen tacka för våra möten under det här året och önska dig lycka till i framtiden.

MICHAEL CLAESSON

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 56–62.

instabilt och osäkert omvärldsläge. För oss är det därför extra viktigt att vårt samarbete skapar rätt förutsättningar för våra medlemmar att leverera efterfrågad effekt. När vi träffas i din nya roll kommer jag vilja prata om:

Lön – Vi behöver hitta gemensamma former för att värdera och belöna kompentensdjup, oavsett vilken anställningskategori det handlar om. Jag önskar att vi på riktigt utvärderar hur nuvarande lönepolitik bidrar till rekrytering och behållandet av militär personal.

Pension – Särarten i yrket kräver unika tjänstepensionslösningar. Förskjutning av tjänstepension för avdelning 2, den så kallade ”plogen”, behöver bli ett ensidigt arbetstagarbeslut och i avdelning 1 behöver vi lösningar som ökar attraktiviteten i yrket framåt.

»Försvarsmakten är en militär myndighet och då bör den militära personalen stå i fokus i arbetet kring lön och karriärsfrågor.«

Arbetsmiljö – Balans mellan uppgifter och resurser är ett välkänt uttryck i Försvarsmakten. Våra medlemmar har under längre tid efterfrågat just en bättre balans mellan arbete och fritid. Här krävs ett tydligt engagemang från försvarsmaktsledningen. Försvarsmakten bör premiera chefer som aktivt arbetar för en bättre arbetsmiljö.

Utlandstjänstgöring – Kollektivavtal vid URA-tjänstgöring samt ett attraktivt utlandsavtal. Vi måste värna medföljande eller hemmavarande anhöriga. Det gäller både ekonomiskt och möjligheten att träffas. Om utlandstjänstgöring är attraktiv bidrar det givetvis till både rekrytering och att bibehålla militär personal.

Stockholm 4 september 2024

Grattis till befordran! Jag tillsammans med hela officersförbundets styrelse ser verkligen fram emot ett nära och givande samarbete. Du tar över en försvarsmakt under tillväxt, i ett allierat Sverige. Ett Sverige som befinner sig i ett mycket

Min prioritering kommer vara enkel. Försvarsmakten är en militär myndighet och då bör den militära personalen stå i fokus i arbetet kring lön och karriärsfrågor. ●

Stefan Morin Förbundsordförande

» Vi behöver att det kommer bort ur våra saldon så att vi kan nollställa läget och veta var vi står. «

Brigadgeneral Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef, om att han har fattat beslut om att det ska genomföras en nollställning på materiel.

AKTUELLT

8 | Försvarsmaktens hantering av kemikalier ska förbättras efter år av omfattande brister

10 | Stödsystemet Prio ska bli mer användarvänligt

12 | JO-beslut: Militärpolisen får minskat handlingsutrymme

I FOKUS

18 | Personlig utrustning

INTERVJU

22 | ÖB Micael Bydén: ”Ingen befattning kan mäta sig med det här uppdraget”

BESÖKET

26 | Försvarsmedicincentrum, FömedC, i Göteborg

ANALYS

38 | SOM-undersökningen: Ökad polarisering i försvarsfrågor efter inträdet i Nato

MÖTET

44 | Försvarsminister Pål Jonson

FÖRBUNDSNYTT

56 | Officersförbundets medlemmar: Lönerna behöver höjas

60 | Den militära professionen –vad handlar den om?

62 | Fråga förbundet: ”Är ersättningen för veckopendlingen pensionsgrundande?”

OMSLAGSFOTO: Margareta Bloom Sandebäck

Stridsväst 2000 – ett ständigt DIY-projekt

Om du någonsin haft med stridsväst 2000 att göra vet du kanske vad jag åsyftar när jag säger att det är som att bära en evig byggsats på kroppen. Oavsett hur mycket tid du lägger på att flytta fickor, justera spännen eller försöka få den att sitta bekvämt, så blir det aldrig riktigt rätt. Och med tanke på att Försvarsmakten fortfarande kämpar med att få ut modern utrustning till sina anställda, känns det som att vi i Hemvärnet fastnat med en väst som snarare är ett evigt “gör det själv”-projekt.

Man får västen och tänker: “Ok. Det här går nog att fixa.”

Och man börjar modifiera, köper egna Snigel-fickor, byter till oket, vänder det till en chestrig, tejpar, buntbandar, försöker få det att passa. Och precis när man tror att man fått till det, påminner västen oss om att vi är fast i en evig kamp. Det är alltid nåt som inte riktigt stämmer.

»Stridsväst 2000 är lite som en gammal dator som ständigt kraschar.«

REDAKTION OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz

070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR

Linda Sundgren

070-820 39 88

linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Christian Gård

Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Anna-Maria Stawreberg, Margareta Bloom Sandebäck, Henrik Jansson.

NUMMER 4, 2024

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Så när jag nu läser i artikeln om personlig utrustning på sidan 18 att 40 000 stridsväst 25 är på gång till Försvarsmakten – till främst GSS/K – är det lätt att bli lite bitter. Vi vet ju hur det brukar vara: vi i Hemvärnet står långt ner i prioriteringen. För även de ”nya” Stridsväst 25 är bara en tillfällig ”gapfiller” – en lösning som täcker det akuta behovet men som inte löser det grundläggande problemet.

Men trots alla problem finns det kanske ändå en viss charm i stridsväst 2000. Den representerar nästan Hemvärnets mentalitet: vi gör vad vi kan med det vi har. Men stridsväst 2000 är lite som en gammal dator som ständigt kraschar – du kan försöka uppdatera den, men den kommer alltid att hänga efter.

Det är hög tid att ALLA får en stridsväst som fungerar från start, oavsett om vi är värn pliktiga, anställda eller i Hemvärnet. För alla förtjänar den utrustning som fak tiskt hjälper oss att utföra vårt uppdrag – inte en som vi måste bygga ihop och om efter varje övning.

CHRISTIAN GÅRD

Art director

Nästa nummer utkommer vecka 44.

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

BESÖKSADRESS

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 5, 8 oktober Nr 6, 19 november

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

HYBRID

/Aktuellt

Sverige ska tillhöra det regionala Natohögkvarteret Norfolk ƀ I somras offentliggjordes beslutet att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder ska tillhöra det operativa komman­

dot Norfolk i USA inom Natosamarbetet, något SVT Nyheter var först att rapportera om. Nu pågår en utredning på militär nivå inom Nato om var i Östersjön gränsen ska gå mellan militärkommandot i USA, som

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

har fokus på Atlanten och Skandinavien, och militärkommandot Brunssum i Nederländerna med fokus på Baltikum. Enligt SVT Nyheter diskuteras om gränsen ska dras innanför de strategiskt viktiga öarna Gotland, Åland och

Livgardesbrigaden

är återinvigd

Den 26 augusti återinvigdes Första infanteribrigaden, IB 1, på Livgardet i Kungsängen. Den före detta 12:e motoriserade skyttebataljonen utgör kärnan i brigaden, som också benämns Livgardesbrigaden. IB 1 blir den fjärde av arméns brigader. q

DEN ÅTERINRÄTTADE LIVGARDESBRIGADEN kommer initialt att bestå av två motoriserade skyttebataljoner, ett brigadledningsoch sambandskompani samt en brigadstab. – Vi är bara under inledningen av återetableringen, men nu är vi på gång, säger överste Martin Johansson, nybliven brigadchef. Efter sommaren påbörjades arbetet i den nya organisationen, berättar han.

Den 26 augusti återinvigdes Livgardesbrigaden på Livgardet i Kungsängen.

– Vi har del av en brigadstab på plats och det som har varit 12:e motoriserade skyttebataljonen ingår nu i brigaden. En andra motoriserad skyttebataljon är under utveckling. Det är dessa delar som finns just nu. Framåt ska vi börja bygga brigadens lednings- och sambandsförmåga, för att sedan vidare mot 2030 tillföras ytterligare manöverförband och funktioner, säger Martin Johansson.

HUVUDUPPGIFTEN FÖR LIVGARDESBRIGADEN är att försvara Stockholms län med dess befolkning och infrastruktur. Det är en infanteribrigad som är specialiserad på strid till fots i urban miljö, det vill säga strid i bebyggelse.

/JOSEFINE OWETZ

Foto: Tuva

Durgé/Försvarsmakten

Bornholm, vilket i så fall skulle innebära att Sveriges, Finlands och Danmarks territorier delas upp inom Natos strategiska försvarsplanering. / LS

Försvarsmakten får nya sjöräddningsdräkter ƀ Befintliga sjöräddningsdräkter som används på ytstridsfartyg och inom amfibiekåren är slitna och behöver omsättas. Nu har Försvarets materielverk, FMV, tecknat ramavtal om nya sjöräddningsdräkter och en första delleverans till Försvarsmakten ska ske i november i år. Det enligt en artikel på FMV:s webbplats. De nya räddningsdräkterna kallas 1H-dräkter och är lika de nuvarande dräkterna, men med bättres slitageskydd på rumpa, knä och armbågar. De är också något lättare än befintliga dräkter och har en dragkedja i plast istället för metall. / LS

» Nu känns det jätteskönt. Det var ganska jobbigt att vara en av medaljfavoriterna och därför var det en lättnad att kunna leva upp till förväntningarna. «

Foto: Försvarsmakten

Det säger Anna Benson, anställd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om den silvermedalj i 50 meter gevär liggande som hon tog i Paralympics. Hon har även ett silver från Paralympics i Tokyo 2021.

LIVGARDET

KEMIKALIER

Kemikaliehanteringen ska förbättras efter år av omfattande brister

Sedan 2022 har 74 avvikelser rörande Försvarsmaktens kemikaliehantering registrerats. Det handlar bland annat om bristande skydd vid förvaring, felaktig märkning och ofullständiga säkerhetsdatablad. Nu pågår ett projekt inom Försvarsmaktens logistik för att åtgärda problemen.

qSAMTLIGA FÖRSVARSGRENAR ANVÄNDER

farliga kemiska produkter i sin verksamhet. Det kan handla om oljeprodukter, avfettningsmedel, lacker, lim och medel för rengöring. Hur den här sortens produkter ska hanteras är reglerat i såväl svensk som europeisk lagstiftning (reach-förordningen) och syftar till att undvika skador på hälsa och miljö. Men enligt Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) finns brister i myndighetens handhavande. Av de 170 platsbesök vid miljöfarlig verksamhet som FIHM genomfört sedan 2022, har 74 avvikelser rörande kemiska produkter registrerats. Det berättar Anita Hartikainen, senior inspektör vid FIHM.

– Jag har jobbat här sedan 2008 och har stött på den här

typen av brister i varierande mängd sedan dess, säger hon. Också mina kollegor stöter ofta på detta.

DEN VANLIGASTE AVVIKELSEN enligt FIHM:s statistik rör förvaringen av kemiska produkter. Många gånger brister det sekundära skyddet vilket innebär att om en förpackning går sönder riskerar innehållet att läcka ut och kontaminera den omgivande miljön genom exempelvis en öppen golvbrunn. Näst vanligast är brister i säkerhetsdatabladen. Säkerhetsdatablad innehåller information om produkterna och hur de ska hanteras på ett säkert sätt. De ska finnas lätt tillgängliga och hållas uppdaterade.

» Försvarsmakten kan inte följa de lagar och förordningar som finns om kemikaliehantering. «

– Rätt säkerhetsdatablad ska finnas i Prio och man ska få ut dem per automatik när en ny produkt hämtas ut, men det fungerar inte alltid. Det finns mig veterligen heller inget system för automatisk uppdatering av säkerhetsdatabladen.

– Hur allvarliga bristerna är varierar, men om kemiska produkter läcker ut i naturen kan det bli mycket allvarligt. Vi rekommenderar att de inte är äldre en tre år eftersom det händer så mycket på det här området, säger Anita Hartikainen.

ÄVEN CHEFEN FÖR Försvarsmaktens marksäkerhetssektion, överstelöjtnant Jon Hermansson, har uppmärksammat brister i myndighetens kemikaliehantering. De avvikelser han får kännedom om handlar framför allt om säkerhetsdatabladen, säger han.

Enligt Jon Hermansson har problemen funnits i många år och de förbättringar som förväntades i samband med införandet av Prio har inte införlivats.

– Meningen var att det skulle bli enklare att komma åt säkerhetsdatabladen när Prio infördes, men så har det inte blivit. Kemikaliehanteringen verkar också ha hamnat lite mellan stolarna i samband med de senaste årens omorganiseringar.

EN ANNAN SOM reagerat på Försvarsmaktens kemikaliehantering är Försvarsmaktens centrala skyddsombud, Anders Salenbo. Han menar att bristerna är både oroande och systematiska.

– Försvarsmakten kan inte följa de lagar och förordningar som finns om kemikaliehantering, säger han. Framför allt blir det tydligt när det kommer in nya produkter eftersom säkerhetsdatabladen inte uppdateras i

Bristande rutiner ledde till att det dröjde nio månader innan information om förekomsten av fertilitetsskadliga ämnen i rengöringsolja för vapen spreds inom Försvarsmakten.

Foto: Istock

Försvarsmaktens system i rätt omfattning. Ibland saknas det information om produkten och ibland är informationen felaktig. Det här är allvarligt för både dem som ska använda produkterna och för de som ska transportera dem.

NU HAR ETT projekt inletts för att åtgärda bristerna under ledning av Försvarsstabens logistikavdelning. De har i dagsläget inget att tillföra om projektet, men meddelar via sin kommunikatör, Carina Olsson, att arbetet fortgår under hösten och flera möten är inbokade. Under senare delen av året ska en plan levereras med konkreta åtgärder för hur man ska komma tillrätta med de problem och risker som finns inom kemikaliehanteringen.

Marksäkerhetschef Jon Hermansson säger att han räknar med att det ska finnas

resultat att redovisa innan året är slut. – Innan årsskiftet genomförs ÖB verksamhetssäkerhetsuppföljning. Då förväntar jag mig att Försvarsmakten kan redovisa vilka åtgärder som vi planerar för att åtgärda dem. Min sektion har inte resurser att delta direkt i det här projektet, så vi får förlita oss på att andra gör det de ska.

/ LINDA SUNDGREN FAKTA

Registrerade brister i

Försvarsmaktens kemikaliehantering Sedan 2022 har Försvarsinspektören för hälsa och miljö genomfört 170 platsbesök vid miljöfarlig verksamhet. Vid dessa besök noterades 74 avvikelser om kemiska produkter fördelat på följande brister:

• Förvaring eller sekundärt skydd inomhus (25).

• Säkerhetsdatablad (24).

• Förvaring eller sekundärt skydd utomhus (11).

• Märkning (10).

• Cisterner (1–2).

• Samförvaring av produkter (1).

• Övrigt (1).

Marinens fartyg har utrustats med IFF-förmåga ƀ De senaste åren har Försvarets materielverk, FMV, överlämnat och utrustat marinens fartyg med IFF­transpondrar. Systemet används både inom Nato och EU för att identifiera koalitionsstyrkor. Nu är samtliga installationer genomförda, skriver FMV i en artikel den 9 september.

Identification Friend or Foe, IFF, är ett krypterat system för identifiering av fartyg och flygplan som har transponder. Marinens båda korvettklasser, Visby och Gävle, har fått så kallade IFF­interrogatorer, som är ett system för att kunna ställa frågor om identifiering till plattformar med IFF­transponder.

– FMV har arbetat med systemoch materielöverlämningen för interrogatorerna en längre tid och nu kan äntligen denna efterfrågade förmåga överlämnas, säger Mats Nord, projektledare på FMV, i artikeln. /JO

» Min ambition är nu att lägga all min kraft på officersutbildningen för att i framtiden kunna representera Sverige och Försvarsmakten på bästa sätt. Jag ser fram emot en intressant och givande studietid tillsammans med mina nya kurskamrater. «

Anders Salenbo

Prio ska blir mer användarvänligt

Måndag vecka 44 kommer det att se lite annorlunda ut när Försvarsmaktens anställda öppnar upp Prio på sina datorer. Systemet SAP har då konverterats till den senaste versionen, en uppdatering som Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, hoppas ska bidra till ökad användarvänlighet.

qVECKA 44 KOMMER Prio att konverteras från nuvarande SAP ECC-system till den senaste versionen som kallas SAP S/4HANA.

Vilka är de största förändringarna som användarna kommer att märka av?

– Framför allt kommer alla att ha en ny inloggning, det vill säga sättet och stegen som de loggar in på. De kommer märka av ett nytt gränssnitt och nya färger på skärmen. Det är samma system, men den nya versionen innebär ett modernare Prio, säger

Kamilla Lidsman vid programledningen på systemförvaltningsenheten på Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, som förvaltar Försvarsmaktens

IT-system för informationshantering.

För de allra flesta kommer den nya versionen dock inte att innebära så mycket mer än ett nytt gränssnitt och en del nya benämningar i systemet. Benämningen ”kundvagn” kommer exempelvis att försvinna och från och med vecka 44 heta ”anmodan”. Varför kan det inte heta ”kundvagn” längre?

» Det är samma system, men den nya versionen innebär ett modernare Prio. «

– Då behöver vi anpassa standardsystemet och det tar resurser och tid från annat. Det är en styrka för oss att kunna följa den standard som finns och i stället lägga fokus på förvaltning, kapacitet och att hantera nya funktioner, säger Kamilla Lidsman.

Kamilla Lidsman

För anställda som arbetar med inköp i Försvarsmakten kommer den nya versionen av SAP att märkas av desto mer. – De kommer att få en del nya arbetssätt. För många användare kommer den nya funktionaliteten bara att betyda att det blir mer användarvänligt och mer intuitivt, säger Kamilla Lidsman och fortsätter:

– Mycket av det vi gör i det här första steget i projektet är saker som är ”under huven” så att säga.

Det som framför allt görs nu är att ”skruva till” tekniken i systemet och därigenom skapa förutsättningar för att införa förbättringar framöver, förklarar hon. Det handlar bland annat om att möjliggöra för att ha utbyte med andra länders försvarsmakter i SAP.

– SAP innehåller en försvarslösning som är specifik för Försvarsmakten och där har vi ett tätt samarbete med andra försvarsmakter som använder SAP, vilket många gör. Det ger oss bättre förutsättningar att ha ett utbyte med länder som Försvarsmakten samarbetar med, som USA, Tyskland, Frankrike och de nordiska länderna, säger Kamilla Lidsman.

På intranätet Emilia finns det information och instruktioner om vad den uppdaterade versionen innebär.

/JOSEFINE OWETZ

IT-STÖD

/Aktuellt

» Relationen med New York National Guard är en viktig del i samarbetet mellan Sverige och USA. Det kommer att stärka såväl förmågeutveckling som övningsmöjligheter samt bidra till långsiktighet i våra relationer. «

Generalmajor Johan Pekkari, chef för Försvarsmaktens strategienhet, inför det första mötet med företrädare för New Yorks National Guard i mitten av september.

Anders Svensson är Försvarsmaktens nya representant vid Shape ƀ Brigadgeneral Anders Svensson är Sveriges nya militära representant vid Shape i belgiska Mons. Han tillträdde i augusti och kommer närmast från befattningen som ställföreträdande arméchef. Shape (Supreme Headquarters Allied Powers Europe) är Natos militära högkvarter och där utformas bland annat försvarsalliansens operationsplaner. – Huvudsakligen kan man säga att jag kommer vara bryggan mellan Shape och Försvarsstaben inom den operativa verksamheten. Det känns fantastiskt roligt att få göra det här

Enligt en överenskommelse från 2017 med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten får militärpolisen ge biträde i en brottsutredning vid brott som begåtts inom Försvarsmakten. Enligt ett nytt beslut från JO får överenskommelsen inte tillämpas.

MILITÄRPOLISEN

MP får ett minskat handlingsutrymme

Militärpolisen får inte längre utreda brott. Det efter ett beslut av Justitieombudsmannen som menar att militärpolisen saknar rättslig grund för den sortens verksamhet. Försvarsmakten vill nu se en lagändring så att militärpolisen kan återuppta sitt brottsutredande arbete.

qDEN 29 AUGUSTI kom beslutet att militärpolisen inte får ägna sig åt brottsutredande verksamhet. Det efter att Justitieombudsmannen, JO, på eget initiativ granskat militärpolisens rättsliga stöd för brottsutredande verksamhet. Exakt hur beslutet kom-

under min karriär, även om jag verkligen trivts med att vara ställföreträdande arméchef. säger Anders Svensson i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Han efterträder överste Anders Byrén och blir nu den första svenska flaggofficeren i rollen som nationell militär representant. /JO

mer att påverka militärpolisens verksamhet är ännu oklart, men handlingsutrymmet för förbandets personal har krympt.

– Redan i somras när vi såg att det här var på väg sa vi till vår personal att vara återhållsamma med utredningar och att de i stället

Ny kasern för värnpliktiga på Gotland invigd ƀ Återuppbyggnaden av regementet på Gotland, P 18, fortgår med bland annat fler bostadsutrymmen. Den 5 september uppgav Försvarsmakten i en artikel på sin webbplats att den nya kasernen Gunnfjaun invigts på regementet. Gunnfjaun har

Anders Svensson

skulle lämna över ärenden till civil polis. Nu håller vi på att analysera det JO skriver och vilka konsekvenser det kommer att få för oss, säger överstelöjtnant Rikard Bengtsson, chef för Försvarsmaktens militärpolisenhet.

UPPRINNELSEN TILL JO:S granskning är ett ärende från 2023, där Polismyndigheten gett militärpolisen i uppdrag att genomföra en husrannsakan och hålla ett förhör med en misstänkt. I ärendet framkom att det fanns en överenskommelse från 2017 mellan Försvarsmakten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om att militärpolisen kan bistå i förundersökningar av brott begångna inom Försvarsmakten. Enligt JO är den överenskommelsen fattad på felaktiga grunder. I ett pressmeddelande från JO säger Justitieombudsmannen Per Lennerbrant att: ”Mili-

240 bäddar och nyligen flyttade de 130 värnpliktiga som nu genomför värnpliktsutbildning vid P 18 in i den nya kasernen. Men redan vid nästa intryck i juni 2025, passeras gränsen för Gunnfjauns kapacitet med en värnpliktskull på strax under 300 personer. En ny kasern är därför beslutad och håller på att upphandlas. / LS

tärpolisens uppgift är att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten. Att utreda begångna brott är en uppgift som inte finns med i militär polisens uppdragsbeskrivning. Min slutsats är att det inte finns något författningsstöd som gör det möjligt för militärpolisen att biträda i en brottsutredning.”

Försvarsmakten gör dock en annan bedömning. I ett yttrande till JO skriver Försvarsmakten att ”… militärpolisen har samma rätt som en polisman att enligt rättegångsbalken under vissa förutsättningar besluta om utredningsåtgärder och tvångsmedel utan föregående beslut av förundersökningsledare ”. Men myndigheten skriver också att man anser att militärpolisförordningen, som är från 1980, är föråldrad och behöver uppdateras. Rikard Bengtssons delar den inställningen.

Nato som förutsätter att militärpolis kan vidta inledande utredningsåtgärder. Jag tror att det här kommer att lösa sig, säger Rikard Bengtsson.

EN ANNAN FRÅGA som JO:s beslut väcker är vilka konsekvenser det får för militärpolisens arbete i internationella insatser.

» Min slutsats är att det inte finns något författningsstöd som gör det möjligt för militärpolisen att biträda i en brottsutredning. «

– Förordningen behöver absolut överses, förtydligas och stärkas utifrån dagens behov. Det behövs även att ny lagstiftning kommer på plats. Försvarsmakten håller på med en hemställan till regeringen om att vi vill att de ser över lagstiftningen så att vi kan fortsätta arbeta som vi gjort hittills. Det kommer förstås ta lite tid, men vi hoppas att politiker och myndigheter förstår vikten av att prioritera den här frågan.

Men om det inte blir någon lagändring, vad händer då?

– En risk kan alltid finnas. Samtidigt är vi med i en allians där alla länder har militärpoliser och det finns till exempel regleringar inom

Beställning på ytterligare amfibiebrosystem

ƀ Fler amfibiebro­ och färjesystem, Amfbro 400, är beställda. FMV har tecknat avtal med tyska tillverkaren General Dynamics European Land Systems om ytterligare amfibiebrosystem till Försvarsmakten. Beställningen omfattar nio system till ett totalt värde av cirka 470 miljoner kro­

– Om en svensk blir inblandad i en stöld i exempelvis Lettland, hur gör vi då? Det är också något vi håller på att analysera, säger Rikard Bengtsson.

I väntan på en eventuell ny lagstiftning justerar militärpolisenheten sitt arbete efter de nya förutsättningar som råder.

– De flesta militärpoliser är också skyddsvakter eller har trafikposter så jobb finns det säkert. Men det kan uppfattas som att man inte längre har mandat att göra det man gjorde i går och det känns förstås inte tillfredsställande. Man är frustrerad över att inte längre kunna arbeta på ett lika ändamålsenligt och effektivt sätt som tidigare och frågorna är många, säger Rikard Bengtsson och fortsätter:

– Men vi måste se det här i ett längre perspektiv. När och om vi får till en starkare lagstiftning är vi på banan igen och bättre rustade. / LINDA SUNDGREN

Militärpolisen

Första militärpolisbataljonen har 1 600 tjänstgörande och är Försvarsmaktens enda militärpolisbataljon. Bataljonen har sin hemvist på Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm. Utbildningen till militärpolis sker vid Livgardet i samarbete med Polishögskolan.

Källa: Försvarsmakten.

nor, skriver FMV i en artikel. Amfbro 400 är ett system för flytande bro eller färjor, som kan användas över större vattendrag eller sjöar. Tidigare i år lade FMV en beställning på nio stycken Amfbro 400, och från grundbeställningen, som gjordes 2022, på tolv system kommer de första att levereras till FMV i slutet av året. /JO

FAKTA

Foto: GDELS

VETERANSTRATEGI

Utlandsveteraner ska få ökat stöd och erkänsla

Försvarsmaktens veterancentrum leder arbetet med att införa regeringens nya veteranstrategi. Nu utvecklas handlingsplaner för att förbättra stödet till dem som tjänstgjort i militära insatser utomlands och samtidigt hitta vägar för Försvarsmakten att omhänderta veteraners erfarenheter.

q UNDER SVERIGES FÖRSTA veterankonferens som hölls på Karlbergs slott i Solna den 15 december 2023, presenterade försvarsminister Pål Jonson regeringens veteranstrategi En aktiv och inkluderande veteranpolitik Strategin handlar om att ge veterankollektivet erkänsla och stöd, men också om att hitta metoder för Försvarsmakten att omhänderta utlandsveteraners erfarenheter för att utveckla organisationen här hemma. Målgruppen för strategin är de 53 000 nu levande män och kvinnor som tjänstgjort i militära insatser utomlands.

» Veteranstrategin ligger helt i linje med det vi vill göra. «

– Veteranstrategin ligger helt i linje med det vi vill göra. Vi är väldigt glada över att politikerna tagit till sig våra förslag i veteranstrategin, säger Monica Larsson, chef för planeringsoch utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens veterancentrum på Karlberg. Nu ska veteranstrategin omsättas i praktisk verksamhet. Första steget är att ta fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet med de fyra så kallade delmålsättningar som lyfts fram i strategin med stöd, erkänsla, forskning och utveckling samt kompetensomhändertagande.

Handlingsplanerna är i sin linda, men en prioriterad fråga är stödet till dem som blivit fysiskt eller psykiskt skadade under sin utlandstjänstgöring. – Vi har väldigt få skadade från internationella insatser, men de som kommit hem med skador är en prioriterad målgrupp. Stödet till dem är det första vi har börjat titta på, säger Monica Larsson.

HON BERÄTTAR ATT det förs diskussioner om hur Försvarsmakten bättre ska kunna stödja enskilda veteraner i deras kontakter med sjukvården, Försäkringskassan och andra instanser. Försvarsmakten vill också att regeringen tillsätter en utredning om behovet av ett rekreationscenter för veteraner enligt norsk förlaga.

– Det finns flera ideella krafter som vill se ett veterancenter för rekreation, men vi är inte övertygade om att behovet verkligen finns eller hur stort det i så fall är. Därför vill vi att regeringen tillsätter en utredning för att vi ska få en avdömning i frågan. Det är också en kostnadsfråga och att upprätta ett veterancenter inom given ekonomisk ram är helt omöjligt, säger Monica Larsson.

Införandet av veteranstrategin inleddes i år. Den ska vara fullt ut implementerad 2030. /LINDA SUNDGREN

Foto: Bezav

Mahmod/Försvarsmakten

Monica Larsson

/Aktuellt

Försvarsmaktens sensorsförmåga ska stärkas ƀ Försvarets materielverk, FMV, har beställt tio nya mobila, korträckviddiga radarsystem av Saab AB. Det uppger FMV på sin webbplats. Systemen är basera-

de på Saabs Giraffe 1X radar med tillhörande ledningssystem som ska monteras på det nya truppfordonet TGB24. Själva radarn kommer att sitta på en mast som vid transport är nedfälld, och som sedan fälls upp när radarn

Försvarsmakten beställer fler helikopter 16-system från USA

Försvarsmakten anskaffar ytterligare tolv helikopter 16. Affären möjliggör till del den utfasning av helikopter 14-systemet som Försvarsmakten vill genomföra.

qI ÖB:S MILITÄRA råd från 2022 föreslås att det problemtyngda helikopter 14- systemet fasas ut och ersätts med fler enheter av den amerikanska helikoptern Black hawk UH-60, i Sverige kallad helikopter 16. Regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan, men den nu aktuella beställningen om tolv nya helikopter 16 är ett steg i den riktningen.

– Ja, det ligger helt i linje med ÖB:s råd. Anskaffningen möjliggör för utfasning av markoperativ helikopter 14 efter år 2030. Det är jätteviktigt att vi inte får ett förmågetapp vid en eventuell utfasning. Regeringens beslut väntas komma i höst i samband med försvarsbeslutet, säger överste Mats Antonson, chef för Helikopterflottiljen.

VAR DE NYA helikoptrarna kommer att placeras är

ska användas. Det gör att operatörerna inte behöver lämna det splitterskyddade fordonet för att gruppera eller operera masten. Leveranserna av de nya radarsystemen kommer att ske löpande med start 2025. / LS

ännu oklart, men det blir vid någon av de två markoperativa skvadronerna, enligt Mats Antonson.

– Vi har fyra helikopterskvadroner i Försvarsmakten, två markoperativa, en sjöoperativ i Ronneby och en specialoperativ. De nya helikoptrarna kommer att hamna antingen på Malmen i Linköping och eller på Kallax i Luleå, säger han.

Enligt uppgifter i SVT Nyheter Öst är den uppskattade kostnaden för de nya helikoptrarna 9,6 miljarder kronor. När de kommer börja levereras är ännu inte fastställt.

/ LINDA SUNDGREN

kadetter och deltagare i uppdragsutbildningar påbörjade Officersprogrammet i augusti, vilket är en rekordhög siffra. Det skriver Försvarshögskolan i en artikel. Av de studerande är 298 kadetter och 57 deltagare i uppdragsutbildningarna Officersutbildning för piloter, OUP, och Särskild officersutbildning, Sofu.

i bastjänst på Kungliga

i Uppsala 1954.

Foto: Kim

Flygvapnets

skolor i Uppsala firar 80 år ƀ Den 3 september hölls en ceremoni med tillhörande utställning för att uppmärksamma att det är 80 år sedan flygvapnets skolor etablerade sig i Uppsala. Flygvapnet började utbilda egna officerare 1936, men det var först 1944 som Kungliga flygkadettskolan bröt sig loss från Krigsflygskolan, F 5, i Ljungbyhed och flyttade till Uppsala för att samlokaliseras med Uppsala flygflottilj. Det skriver Försvarsmakten på sin webbplats. I dag består LSS av Flygskolan (FlygS), Flygbefälsskolan (FBS), Stridslednings­ och luftbevakningsskolan (StrilS), Basbefälskolan (BBS), Utbildningsenheten (UtbE), Utvecklingsenhet luftstrid (UTV Luft) och Försvarsmaktens Hundtjänstenhet (FHTE). / LS

Lektion

Flygkadettskolan (F 20)

HELIKOPTER

Svensson/Försvarsmakten

Vad hände sen? Karriärutveckling

OFFICERSTIDNINGEN NR 7, 2021

PERSONALFÖRSÖRJNING

Karriärcoacher ska ge färre avhopp

Nu vill Försvarsmakten satsa mer på att anställda ska kunna nå sina interna karriärsmål för att behålla medarbetarna inom myndigheten. Det nya konceptet KICK ersätter det tidigare livs- och karriärsutvecklingsprogrammet.

qCoacher inom KICK ska finnas tillgängliga på alla garnisonsorter. Totalt handlar det som cirka 50 coacher, både nyutbildade och ”konverterade” från LoK, och som arbetar med KICK på 20 procent av sin ordinarie tjänst inom myndigheten.

Foto: Istock

kompetens, inspiration, coaching och karriär. Tillsammans med en handledare kartläggs den anställdas styrkor, drivkrafter och potentiella utvecklingsområden för att få en bättre självinsikt och en ökad självkännedom. Den anställde erbjuds därefter coaching för att identifiera vilka resurser, hinder och möjligheter som finns tillgängliga för att nå det önskade läget. I det fjärde och sista steget formuleras en handlingsplan.

DÅ:

ƀ Då: Lok, ett livs- och karriärsutvecklingsprogram som Försvarsmakten betalade dyra pengar för. Programmet syftade till att hjälpa anställda vidare i arbetslivet, internt eller externt. År 2019 inleddes en översyn av konceptet. 2021 togs beslut om införande av det nya konceptet Kick, som nu också ägs av myndigheten. Syftet: att få medarbetarna att stanna kvar. Det ursprungliga målet var att 200 anställda om året skulle ansluta sig.

NU:

ƀ Tre år senare finns Kick-handledare på de flesta av Försvarsmaktens organisationsenheter, men inte på alla. Målet om hur många medarbetare som ska gå programmet har strukits och man vet inte hur många som genomfört programmet.

qUNDER FÖRBANDSNEDLÄGGNINGARNA I början av 2000-talet använde Försvarsmakten omställningsprogrammet LoK för att hjälpa anställda vidare i arbetslivet, vare sig det skedde internt eller externt. Ett inhyrt och kostsamt program som inte riktigt lönade sig när personal dessutom valde att lämna myndigheten. När avtalen löpte ut mot slutet av 2019 påbörjades en översyn av konceptet. Konsulter togs in och programmet jobbades om. I mars i år togs beslut om införande av det nya konceptet KICK, som nu också ägs av myndigheten. – Den riktar sig till individer som kanske känner att något skaver, att man

inte riktigt utvecklas, man vill stanna inom Försvarsmakten men prova sina vingar och jobba med något annat, säger kapten Nina Hillgren, projektledare för framtagningen av KICK, vid Ledningsstabens chefs- och personalutvecklingssektion på Högkvarteret.

– Resultatet av KICK-processen kan handla om att man behöver gå en kurs i till exempel projektledning. Eller så kanske man vill byta inriktning och jobba inom ett annat område. Försvarsmakten har oerhört många befattningar. Det här är en möjlighet för den anställde och hjälp till självhjälp kan man säga, säger Nina Hillgren.

Nytt koncept ska få anställda att stanna kvar

» Den riktar sig till individer som kanske känner att något skaver, att man inte riktigt utvecklas. «

UTVECKLING ISTÄLLET FÖR avveckling. Så kan bytet från det tidigare livs- och karriärsutvecklingsprogrammet Lok, till det nya, egna programmet Kick, enklast beskrivas. Hittills har efterfrågan på att gå programmet inte varit särskilt stort, men de som genomfört är nöjda. Nu har Kick utvecklats ytterligare.

EN SKILLNAD FRÅN konceptet LoK, som fokuserade på anställdas tidigare liv och erfarenheter, tar KICK i större utsträckning avstamp i ”här och nu” och blickar framåt på hur en anställd ska kunna nå interna karriärsmål. Själva programmet är förvisso likt det tidigare LoK, och innehållet är nu paketerat i kategorierna

”Under förbandsnedläggningarna i början av 2000-talet använde Försvarsmakten omställningsprogrammet Lok för att hjälpa anställda vidare i arbetslivet, vare sig det skedde internt eller externt. Ett inhyrt och kostsamt program som inte riktigt lönade sig när personal dessutom valde att lämna myndigheten. När avtalet löpte ut mot slutet av 2019 påbörjades en översyn av konceptet. Konsulter togs in och programmet jobbades om. I mars i år togs beslut om införande av det nya konceptet Kick, som nu också ägs av myndigheten.” När Officerstid-

OM EN ANSTÄLLD vill gå en extern utbildning är det möjligt att genomföra den under arbetstid, även utbildningen ska bekostas av Försvarsmakten.

Enligt Nina Hillgren räknar Försvarsmakten med att KICK kommer att genomföras av runt 200 anställda per år. Processen förväntas pågå under två till tre månader och erbjuds till alla fast anställda i myndigheten. /ANNICA ÖGREN

ningen i november 2021 skrev om bytet från livsoch karriärsutvecklingsprogrammet Lok, till det nya programmet Kick var målet att 200 medarbetare om året skulle genomgå programmet. – Vissa förband har kommit långt, men i och med att vi etablerat nya förband i Sverige, har vi inte handledare överallt. Än så länge är det inte ett jättetryck från medarbetarna, men vi har en kontinuerlig ström som genomgår programmet, säger Cecilia Righammar, HR-strateg och central kontaktperson för Kick på Genomförandeenhetens utbildningsavdelning på Försvarsstaben.

CECILIA RIGHAMMAR TYCKER att man kommit igång bra och dessutom har programmet, där förkortningen Kick står för kompetens, inspiration, coachning, karriär, utvecklats med ytterligare en del i form av ett självskattningstest.

» Vissa förband har kommit långt, men i och med att vi etablerat nya förband i Sverige, har vi inte handledare överallt. «

– Syftet med programmet är att medarbetarna ska hitta ett mål inom Försvarsmakten. Vi ser

det som ett ypperligt instrument för att kunna behålla vår personal, säger hon.

TACK VARE ATT Kick är modulärt kan man välja en eller flera moduler, och till skillnad från Lok ligger fokus på en fortsatt karriär inom Försvarsmakten och mindre på medarbetarnas övriga livspussel.

Den som blivit antagen till Kick får med hjälp av en utbildad handledare hjälp att, utifrån sina egna förutsättningar och drivkrafter, identifiera en målbild och komma underfund med ett sätt att utvecklas inom Försvarsmakten.

– Vissa landar i att de trivs där de är karriärmässigt, hos andra innebär det en liten kursändring, säger Cecilia Righammar.

I dag har Försvarsmakten 50-tal utbildade Kick-handledare. Men hur många medarbetare som genomfört programmet och hur vilka kursändringar som gjorts är oklart.

– Den uppföljningen tar tid att genomföra, men är på gång, säger Cecilia Righammar.

/ANNA-MARIA STAWREBERG

Nina Hillgren

En säker smartphone

Tutus säkra smartphone skyddar dig från att avlyssnas, oavsett om det är tal, meddelande eller dokumentdelning. Telefonen är användarvänlig och kompatibel med alla Android-appar, vilket gör den idealisk oavsett vilken tjänst du har eller miljö du be nner dig i.

Telefonen är en Android-baserad smartphone där all känslig information skyddas med stark kryptering och har ett Nato godkännande för att användas upp till säkerhetsskyddsklassen restricted.

Läs mer om Färist Mobile och Tutus andra cybersäkerhetsprodukter på tutus.se

Kroppsskydd 24 har anskaffats för insats- och bevakningsverksamhet.

Avtal skrevs med leverantören SAFE4U i våras.

Militärpoliserna Noel och Signe visar hur kroppsskyddet kan justeras i sidorna.

Den nya hårdballisti- ken är flexibel i båda riktningarna och har högre skyddsnivå än platta 5 i kroppsskydd 12.

Leverans av kroppsskydden skedde i augusti och plattbäraren levereras i slutet av året.

I fokus: Personlig utrustning Stridsvästar enskilt tydligaste bristen

Tillgången på personlig utrustning har förbättrats sedan den akuta bristen förra hösten. 45 000 par kängor har nyligen

levererats till förbanden och 40 000 stridsbärsystem 25 är på gång i vår. ”Vi hade ett antal andra brister förut, som kängor och regnställ, men det är inte gränssättande”, säger Försvarsmaktens logistikchef Claes Isoz.

: Josefine Owetz

q

I BÖRJAN AV förra hösten var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. För att kunna utrusta inryckande värnpliktiga och officersaspiranter gick ett direktiv ut där anställda uppmanades att lämna in utrustning som de inte använde.

Tillgången på personlig utrustning förbättrades senare under hösten 2023, dels genom snabbanskaffning av kängor och regnställ från civila leverantörer, dels genom nyinkomna leveranser.

I dag, ett år senare, har situationen blivit betydligt bättre, säger brigadgeneral Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef.

– Det vi konkret har gjort sedan förra hösten är att vi har samarbetat nära med alla försvarsgrenar och stridskrafter samt med FMV. Vi har en bättre planeringshorisont och ligger bättre till när det gäller anskaffningar. Vi har också arbetat för att säkerställa att alla delar av logistikkedjan flyter som de ska.

Han förklarar att det bland annat handlar om inventeringsåtgärder, översyn av utrustningskort och ett arbete för att säkerställa grundläget i grund- och förvaltningsdatan över personlig utrustning.

– Vi vet bättre i dag var vi står och vad behovet framåt är, säger han.

EN AV DE senaste nyheterna är att 45 000 par marschkänga 90 B har levererats ut till förbanden under sommaren. Kängan är ett komplement till känga M/90 och ytterligare 25 000 par ska fördelas ut och leveranserna ska täcka behovet av marschkängor de närmaste åren.

– Känga 90 B är bara en gapfiller innan det nya fotbeklädningssystemet kommer på plats. 2026 kommer vi nog ha det färdigt. De 70 000 paren bygger på samma kravspecifika-

tion som för känga 90 och 08, men har en lite högre häl som vi tror kommer fungera bra.

För den nya markstridsuniformen 24, MSU 24, pågår leveranserna för fullt och de första förbanden beräknas få sin materiel under senare delen av hösten. Först ut kommer K 4, F 21 och Lapplandsjägargruppen att vara.

– Det kommer att bli något förband som får ut uniformen innan jul. Sedan fortsätter det i januari och februari. Planläggning pågår kring införandeutbildning, både för instruktörerna och för logistikpersonalen, säger Claes Isoz.

När det kommer till nya uniformer till marinen och flygvapnet. Vad händer där?

– Vad gäller fältuniformen så har flygvapnet generellt samma uniform som armén och amfibie har, det är MSU 24. Flygteknisk personal har en annan form av M/90 och den står just nu inte i planen att ersätta. M/93 för marinen har vi just nu inte heller någon konkret plan på att ersätta. Men det är det som vi kommer att titta på i nästa steg, om det ska göras varianter av MSU 24 eller inte. Men det är lite längre bort, det måste jag ändå säga.

”Längre bort”, är det efter 2030?

– Det vet jag inte om det är, men däremot kan jag väl säga att det kanske är ett arbete som initieras under 2025 eller senare. Jag tror inte att det kommer behövas ett femårigt utvecklingsprojekt för att ta fram ny uniform till flottan, utan att det kommer vara varianter av det vi redan har fast i annan färg och utförande. Sedan får vi se om det finns ett nordiskt intresse för att fortsätta en sådan utveckling eller inte.

Arméns nya dagliga dräkt är på gång. Hur ser det ut för marinen och flygvapnet?

– Flygvapnet har valt att gå vidare med en ny uniform i stället för M/87 och det arbetet pågår. Mari-

I fokus: Personlig utrustning

nen har valt att inte byta sin, de vill ha kvar sin M/48.

Vet marinens personal om detta?

»STRIDSVÄSTEN ÄR DEN ENSKILT TYDLIGASTE BRISTEN SOM HAR VITAL BETYDELSE.«

– Ja, det är min uppfattning. Det var ett konsensusbeslut från marinen, så ska jag uttrycka det. Det var väldigt tydligt från marinen att de inte vill byta ut M/48 utan är nöjda med den, säger Claes Isoz.

I VÅRAS TECKNADE Försvarsmakten avtal för inköp av 40 000 stridsvästar. Den nya västen kommer med tillhörande fickor och ger möjlighet till flera olika konfigurationer och bäralternativ. Just ändamålsenliga magasinsfickor och flerbruksfickor till stridsväst 2000 har varit ett problemområde länge.

– Fickorna till stridsväst 2000 passar inte riktigt på kroppsskydd 12, 22 och 23. Dessutom har vi inga reservdelar och det börjar bli brist på sådana. Inledningsvis var tanken att vi ville köpa nya fickor, men i stället har vi beställt en gapfiller som kallas stridsbärsystem 25.

Stridsbärsystem 25 är än så länge att betrakta just som en ”gapfiller” intill beslut om nästa generations stridsbärsystem är taget, betonar han.

– Vissa tänker kanske att det kommer bli stridsbärsystem 25 nu, men så är det inte. Det är dessutom bara en bråkdel av vad vi behöver. Leverans och förbandssättning förväntas ske i vår och är primärt avsett för GSS/K och truppbefäl.

Vilka brister i personlig utrustning finns det just nu?

– Just nu är det stridsvästar som är den stora bristen. Vi hade ett antal andra brister förut, som kängor och regnställ, men det är inte det som är gränssättande. Stridsvästen är den enskilt tydligaste bristen som har vital betydelse. Om vi inte får ut den nya hjälmen, stridshjälm 24, raskt så kommer det också bli ett sådant område.

Hur ser planen ut för förbandsättning av den nya stridshjälmen?

– Nya hjälmen kommer att introduceras på bredd. Först och främst för all yrkesanställd personal och sen ska vi trycka ut den också till hela värnpliktsutbildningen och till hemvärnet. Vi har köpt in 150 000 hjälmar.

EN ORSAK TILL att bristen på personlig utrustning uppstod förra året var att logistikorganisationen upptäckte felaktiga uppgifter i stödsystem Prio om hur mycket utrustning som fanns att tillgå i organisationen. När beståndet jämfördes med vad som fanns på hyllorna stämde inte sifforna. Vid avrustning och när materiel kasserats har det ibland inte blivit avfört ur redovisningen.

Har ni koll på lagersaldon i dag?

– Ja, det har vi. Det är inte 100 procent ännu, men 90 procent skulle jag säga. Sedan finns det den andra stora delen och det är all materiel som är ute på personligt lån. Vi har sett att när man får in materiel som har varit ute på lån att det nästan alltid bara är att kassera den. Så den materielen ur ett behovssättningshänseende räknar vi helt bort.

Ett exempel på när siffrorna inte stämmer överens med verkligheten är den brist på termosar som rådde förra året. I systemet stod det att 65 000 termosar var

ute på personligt lån bland de anställda, en anmärkningsvärt hög siffra.

– Även om man summerar hela krigsorganisationen och alla frivilliga så kommer vi inte upp i den siffran. Och det är inte bara termosar som det här gäller. Det visar att vi på alla nivåer, från enskild soldat, grupp, pluton, kompani till logistikorganisationen på förband och centralt inte har haft koll. Det kan låta kritiskt men de facto är det så, säger Claes Isoz. Han har därför nyligen fattat beslut om att det ska genomföras en nollställning och avskrivning på materiel.

– Materiel som är därute och som vi inte riktigt kan få koll på, det ska göras en form av avskrivning på den. Sedan finns det naturligtvis en prisnivå, vad som helst kan inte avskrivas såklart. Men vi behöver att det tas bort ur våra saldon så att vi kan nollställa läget och veta var vi står.

CLAES ISOZ KONSTATERAR att logistikorganisationen har varit tämligen underbemannad. Åtgärder har vidtagits för att förstärka funktionen personellt och 2022 beslutades att 312 civilanställda skulle anställas. Det har även funnits vissa utbildningsbehov att åtgärda, däribland rörande hur materiel ska hanteras i Försvarsmaktens stödsystem.

– Vi ser att det finns materiel som inte är registrerad i Prio på rätt sätt. När någon tar ut någonting på förrådet så registreras det. Och när man lämnar in någonting, då ska det också registreras. Det är i grunden en förtroendefråga i många avseenden. Och det är därför jag nu uppmanar alla garnisonchefer att göra en form av inventering så att vi kan göra en nollställning i systemet.

En annan orsak bakom bristen är att budgeten för personlig utrustning under många år varit tämligen begränsad.

Kroppsskydd 24

– Jag gjorde en analys på ekonomin som varit lagd på personlig utrustning från 2010 till 2022, och budgeten har i snitt legat på ungefär 200 miljoner om året. Och det räcker ingenstans. Det var inte förrän 2022, efter att det fullskaliga kriget i Ukraina började, som vi fick mer pengar att köpa saker för. Kontentan är att vi har åkt på gamla lager ända fram till och med 2021. Vi har bara anskaffat akuta saker åren innan det. Det har inte köpts in för hela krigsorganisationen i något avseende, men nu gör vi det. Nu har vi tillförts ekonomi framåtriktat och länge för att säkerställa det här.

Vad ligger budgeten på nu?

– Vi ligger nu på 2–2,5 miljarder om året och så kommer det att se ut flera år framåt.

Vad tänker du om tiden framåt?

– Jag sa senvåren 2023 att vi har 18 månader framför oss med utmaningar. Det innebär att vi till årsskiftet 2024/2025 ska ha löst problemet. Jag tycker att vi står i ett bättre läge nu än vad jag trodde att vi skulle göra. Jag är helt övertygad om att till årsskiftet 2025 kommer vi att ha löst de här problemen, säger Claes Isoz.

Läs en längre text och se fler bilder på Officerstidningen.se

Claes Isoz

Från PINK till GREEN på NATO CWIX24 Ett lyckat test och bevis

på interoperabilitet

På uppmuntrat av NCI deltog flera kunder och partners till Arbit i Coalition Warrior Interoperability Exercise (CWIX24) i Bydgoszcz, Polen.

Arbit kopplade framgångsrikt PINK (HIGH) till GRÖN (LOW). Arbit släppte och validerade NATO-märkning genom vår Gateway-hårdvara.Testet gav lovande och framgångsrika resultat och visade vår domänexpertis.

Gateway-lösningen stödde effektivt (C2) informationsutbyte från PINK till GRÖN och uppfyllde helt NATO STANAG 4774 och 4778.

Med framgångsrikt samarbete mellan styrkor och värdbesök från danska, finska, tyska och italienska försvaret samt andra allierade, visar det vikten av internationella samarbeten. Arbit är privilegierat att vara en del av CWIX24 och att få stöd av erfarenheten från den nationella ledaren och kommendören Karsten Horn, Branch Chief of Interoperability vid Cyber Division på Danska Försvarets materielverk (DALO).

Arbits framgång i CWIX24 befäster vårt engagemang för avancerade interoperabilitetsmål.

Intervju: Micael Bydén

»Ingen befattning kan mäta sig med det här uppdraget«

Micael Bydén säger att Försvarsmakten har ett betydligt bättre självförtroende i dag än när han tillträdde som överbefälhavare för nio år sedan. Han är stolt över mycket av det som åstadkommits, men också självkritisk. Bland annat gällande hanteringen av situationen med de missnöjda flygförarna 2022.

text: Linda Sundgren

Hur skulle du summera åren som ÖB?

– Det är förändringens vindar som har blåst. Det har varit oerhört intensivt, dramatiskt och en negativ omvärldsutveckling, men vi är också en annan organisation i dag mentalt och med en annan inställning. För nio år sedan kände vi oss varken prioriterade eller uppmärksammade. Vi var inte uppskattade och vi fick låga förtroendesiffror oavsett vilket institut som ställde frågan och det skakade om internt. Självförtroendet var dåligt och det fanns en oro för vad som skulle hända med oss i nästa försvarsbeslut eller efter nästa riksdagsval. I dag har vi ett självförtroende och förtroende både internt och externt som sticker ut. Vi är efterfrågade och det finns en stolthet i organisationen som inte fanns tidigare.

Är det något som inte blev som du hade förväntat dig?

– Något vi alla förstod skulle bli svårt var att gå från en period med mycket tid och lite pengar till en situation där tiden är knapp och finansieringen är på plats. Jag trodde att det skulle bli mindre svårt att genomföra en förändring åt det hållet eftersom den var efterfrågad, men det finns en utpräglad tröghet som är svår att komma förbi. Vi har fått jobba hårt med det, mycket mer än vad jag kanske hade trott eller hoppats på.

När du tillträdde 2015 sa du i en intervju med Officerstidningen att den stora

utmaningen var personalförsörjningen. Hur ser du på det i dag?

– Den bedömningen grundade sig på vetskapen att förväntningarna och kraven på oss var högre än vi egentligen var resurssatta för. Vi står och faller med personalen. Om de vi redan har avtal med inte är motiverade och känner starkt för att göra ett bra jobb och framför allt stanna kvar i en situation där vi behöver bli fler skulle det redan där bli väldigt besvärligt. Vi behöver också hitta former för att anställa olika personalkategorier. Vi behöver utmana oss själva och fråga oss om det verkligen behöver vara någon med militär kompetens på en befattning eller om det fungerar med en civil. I dag är läget riktigt bra, hävdar jag, även om det finns mer att göra.

som slutit upp, som förstår omvärldsläget och som jobbar hårt. Men det är klart att det är önskvärt att det skulle vara lite lugnare.

Oroar det här dig?

– Jag är inte lagd så att jag går runt och oroar mig. Om jag vore det skulle jag gå under. Jag fokuserar på hur vi kan underlätta när chefer säger att det är för mycket; vad kan vi lägga åt sidan? Som exempel har jag sagt – utan att ge order – att allting måste gå fortare. Vi kan inte hålla på så länge som vi gör, oavsett om det handlar om en utbildning eller något annat. Alla måste se över sina arbetsmetoder. Ofta handlar det om att sänka ambitionsnivån och det gör ont i oss för vi vill så mycket, men man måste prioritera. Skarp verksamhet går alltid först och då får annat stå tillbaka. Det är enkelt i dag.

» I DAG HAR VI ETT

SJÄLVFÖRTROENDE

OCH FÖRTROENDE BÅDE

Du har tidigare sagt att beslutet om genomförandet av trebefälssystemet var ett av de svåraste besluten du fattat. Varför det? – Jag är officer. Jag vet hur viktigt det är med ursprung och bakgrund. Det är inget man bara sliter ur en och säger att nu ska du vara något annat än det du är. Det här är ingen fråga man bara springer förbi. Om det varit det hade jag klappat till redan 2015 när jag tillträdde.

INTERNT OCH EXTERNT

SOM STICKER UT. «

I Officersförbundets senaste medlemsundersökning uppger sju av tio att de funderat på att lämna yrket. Hur ser du på det? – Vi har jobbat hårt under den förändringsresa som genomförts sedan 2014 och i våra egna medarbetarundersökningar såg vi att det gick stadigt uppåt till 2021–2022. Sedan börjar vi igen se en trendförskjutning. Vår analys säger oss att det handlar om att vi går för hårt, och jag vet att det är så. Sedan vi gick in i försvarsbeslut 15 har jag vetat om att vi begär mer av personalen och organisationen än vi egentligen skulle vilja, men det är också personal

Tycker du att det blev bra? – För organisationen tycker jag att det var rätt beslut. Sedan vet jag att det finns individer som fortfarande har synpunkter på detta och jag träffar dem ibland och vi pratar om det. Men jag står för mitt beslut och jag ångrar det inte. Hotet mot beslutet var i alla år ett strömhopp av personal, men så blev det inte. Att personal funderar på att sluta någon gång är inte så märkligt, men man måste också se vad det står för. För mig blir sådana resonemang lite vargen kommer. Vi har extremt lojala personalgrupper som jobbar med uppgifter som är väldigt viktiga, som innebär någonting och som gör skillnad. De lämnar inte för

Micael Bydén säger att han kommer att sakna lagandan och kamratskapen inom Försvarsmakten när han lämnar sitt uppdrag som ÖB den 30 september.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Micael

att det går lite tungt eller för att de är missnöjda en stund, en månad eller ett år. Min personal är inte sådan.

Men ibland ställs saker på sin spets. Som när flygförarna 2022 faktiskt lämnade Försvarsmakten.

– Där ska inte Försvarsmakten vara, oavsett om det handlar om piloter eller någon annan personalkategori. Det gick för långt och där är jag rätt självkritisk. Både mot mig själv och mot min organisation. Vi var tvungna att agera, men det borde skett tidigare och det är ett exempel på när det var på väg att gå riktigt snett.

Hur vet man att gränsen för det ohållbara närmar sig?

– Det är jättesvårt att veta, men olika frågor kan vara olika svåra att hantera beroende på vem man är och var man kommer från. Med min bakgrund i flygvapnet tyckte jag att de här personerna känner jag. Jag hade väl tänkt att jag kommer att få reda på – eller förstå – när gränsen är nådd. Det gjorde jag inte.

Upplever du att man vågar säga ifrån i organisationen om något inte fungerar?

– Jag tycker det finns exempel som visar att det blir bättre och bättre, men jag upplever inte att det är självklart överallt. Jag är uppväxt i ett system som bygger på rapporteringsvillighet och det är en miljö som inte kan beordras. Det räcker inte med att säga att det ska vara högt i tak och öppna diskussioner, man måste jobba väldigt hårt för att skapa en

icke ­ dömande kultur och här finns mer att göra. Vi behöver också jobba mer med ovälkommet beteende. Du kommer fråga mig vad jag är mindre nöjd med och då säger jag att det är ovälkommet beteende. Jag tycker det är bekymmersamt att vi fortfarande har den typen av beteende i organisationen trots att vi lagt ner så mycket jobb. Det gör ont i mig.

Varför tror du att det är så svårt att komma åt ovälkommet beteende?

– Många gånger kan det nog handla om att någon har ett beteende som uppfattas på ett visst sätt, men som personen själv kanske inte är medveten om. Därför måste det tas direkt i fikarummet när någon säger något. Den som begår grova saker, som sexuella trakasserier, ska bort härifrån. Då har man inte här att göra. Men jag fattar inte varför vi har de här problemen, var går det fel? Vi får aldrig sluta jobba med de här frågorna.

Foto:Jimmy

Wixtröm/Aftonbladet/TT

Officerstidningen jag kommunicerar med personalen, det gör jag internt och jag har inget att skämmas för. Sedan borde jag kanske gjort någon intervju till, men det får jag leva med.

Hur har det varit att leda Försvarsmakten under de senaste intensiva åren?

– Vi är uppmärksammade och efterfrågade på ett helt annat sätt än tidigare. Våren 2022 blev jag kallad till regeringen och statsministern som efterfrågade det militärstrategiska rådet med anledning av det kommande Natomedlemskapet och den typen av fråga med den digniteten hade jag aldrig upplevt tidigare. ÖB:s militära råd som vi lämnade över i november förra året tog försvarsberedningen i princip ograverat till sig och lade dessutom till ytterligare delar. Det är unikt.

Hur bedömer du säkerhetsläget för Sverige i dag?

– Det finns inget direkt militärt hot som ökar mot Sverige och nu är vi ju med i alliansen så vi är snarare säkrare än tidigare. Men det vi ser är en oberäknelig rysk regim under Putin. Vi får inte vara naiva och tro att det är över och sabotagehotet är högre i dag än tidigare. Det ska inte underskattas.

Vilka kommer bli din efterträdares största utmaningar, tror du?

– Jag ser framför mig samma utmaningar som jag själv haft. Försvarsgrenarna behöver få fortsatt mer ansvar och mer resurser, men jag skulle säga att det börjar och kanske till och med slutar med personalen. Att fortsätta fylla utbildningsplatser och fortsätta fylla hela organisationen med samtliga personalkategorier. Att orka ta emot fler värnpliktiga och fortsatt integration i Nato.

» JAG HADE VÄL TÄNKT ATT JAG KOMMER ATT FÅ REDA PÅ – ELLER FÖRSTÅ – NÄR GRÄNSEN ÄR NÅDD. DET GJORDE JAG INTE. «

Ibland har det varit svårt att få intervjuer med dig, exempelvis om trebefälssystemet. Varför har det varit så? – Jag har aldrig satt i system att ducka för svåra frågor eller hålla mig undan, men jag vältrar mig inte i det. Jag har varit väldigt tydlig med var jag står, sedan finns det andra i linjen som måste svara på frågorna. Att gång efter annan säga samma sak, det ligger inte för mig. Med all respekt så är det inte via

Vilken är den roligaste befattningen du haft?

– Jag har alltid tyckt att det uppdrag jag just lämnat varit det mest givande, men det finns ingen befattning som kan mäta sig med det otroliga innehåll som det här uppdraget haft. Att ha fått företräda alla fantastiska medarbetare i organisationen med allt som har hänt och allt som vi gått igenom.

När kommer du att sätta igång arbetet i den nya firman du startat?

– Tidigast efter årsskiftet. Jag kommer att behöva landa i det här och sista kvartalet kommer jag ta till att administrera mig själv. Jag kommer att resa iväg med mina barn och jag kommer att resa med min fästmö under några veckor. Nu ska jag njuta en period och komma till insikt med att jag inte gör det här eller något annat längre.

Bydén har ett förflutet som stridspilot och var närmast chef för flygvapnet innan han tillträdde som överbefälhavare.

Dansk nätverksteknologi stärker förbindelsen

i Försvarets system

Arbit Cyber Defence har nyligen undertecknat ett långsiktigt ramavtal med Förvarsministeriets Materiel- och Inköps styrelse (FMI) för digitala cross-domain-lösningar för Försvaret.

Arbit Cyber Defence har i många år haft ett gott samarbete med FMI, ett samarbete som fortsätter att stärkas genom ett nytt 20-årigt ramavtal om cross domain-lösningar (CDS) till Försvaret. Lösningar som kommer att bidra till den fortsatta moderniseringen av Försvarets digitala lösningar med fokus på nätverkssäkerhet från HQ-serverrum ända ut till de bepansrade operativa enheterna. ”Detta avtal bekräftar hela syftet med Arbit, nämligen att utveckla teknik i världsklass som hjälper till att skydda Danmark,” säger Rasmus Borch, VD för Arbit.

Omfattande digitaliseringsuppgift Även vid FMI är man glada över det nya avtalet, där Arbits produkter kommer att spela en central roll i den omfattande digitaliseringsuppgift som Försvaret står inför. ”Att kunna skydda och utbyta data, information och underrättelser säkert och snabbt över klassificerade domäner är en avgörande framgångsfaktor. Det är mot

Sponseret af

den bakgrunden vi nu ingår ett strategiskt samarbete med Arbit för att säkerställa en effektiv sammanhållning mellan Försvarsmaktens system och nätverk över land, hav och luft,” säger generallöjtnant Kim Jesper Jørgensen, chef för Förvarsministeriets Materiel- och Inköpsstyrelse (Nuvarande NAD).

Ett långt utvecklingssamarbete

Samarbetet mellan Arbit Cyber Defence och FMI började redan 2015, då en cross domain-lösning (CDS) för armén skulle utvecklas. Redan året efter hade Arbit en lösning klar, som testades operativt tillsammans med FMI under NATO-övningen Bold Quest i det varma och fuktiga Savannah i södra USA. Efter en grundlig utvärdering från övningen ingick Arbit och FMI år 2017 ett ramavtal om utveckling av en RUGGED Gateway, där ett antal krav skulle uppfyllas.

Arbit påbörjade omedelbart utvecklingen, och mindre än två år senare var en RUG-

GED-version av IEG (Information Exchange Gateway) redo för acceptanstest. Den här gången testades systemet under en NATO-övning i det kalla, snötäckta Finland. Testen Joint Fires Interoperability inkluderade artillerisystem från olika länder och olika klassifikationer, som behövde kommunicera med varandra. Efter ett lyckad test godkändes lösningen RUGGED IEG Gateway nationellt. I samarbete med Arbit utvecklar nu FMI ett antal lösningar där ytterligare CDS-lösningar ingår.

Teknologisk försörjningssäkerhet med den danska försvarsindustrin Försvaret fortsätter därmed sitt mångåriga samarbete med Arbit, som även levererar produkter och lösningar till hela Skandinavien och även flera andra europeiska länder. Valet av en dansk leverantör bidrar till att säkerställa att den teknologiska expertisen förblir på dansk mark och kan ses som en del av prioriteringen av den samlade försörjningssäkerheten för Försvaret.

Member of SOFF and Arbit Partner in Sweden

Detta är

Besöket: Försvarsmedicincentrum

text: Anna-Maria Stawreberg

foto: Margareta Bloom Sandebäck

Sjukvårdske djan

Sjukvården är ett av de områden som enligt ÖB:s militära råd måste prioriteras. Och i samband med Natointrädet höjs kraven ytterligare. Den militära sjukvården behöver mångdubblas, men på Försvarsmedicincentrum tvingas man till tuffa prioriteringar för att klara verksamheten.

Sjukvårdske djan

länkas sam man igen

Besöket: Försvarsmedicincentrum

Tusentals. Så många läkare och sjuksköterskor behöver Försvarsmakten få ett tillskott av.

Den medicinska förmågan ska mångdubblas: Från att tidigare ha prioriterat manöverförband där sjukvårdslogistiken har fått stå tillbaka, är detta nu högprioriterade områden.

Rent konkret innebär det att fler sjukvårdsresurser ska till i form av bland annat fältsjukhuskompanier och sjuktransportfordon. Dessutom ska tre kompletta fältsjukhus med full bemanning sättas upp.

Allt enligt ÖB:s militära råd om hur det militära försvaret ska utvecklas mellan åren 2025 – 2035, som lämnades till regeringen i november 2023.

Och det är bråttom. Allt ska i princip vara klart nu. Eller rättare sagt i går.

För, som överste Malin J Ekenberg, förbandschef på Försvarsmedicinscentrum, FömedC, i Göteborg uttrycker det:

– Finns det ingen sjukvårdspersonal eller någon fungerande sjukvård kommer ingen att vilja gå ut i strid. Avsaknaden av fungerande sjukvård kommer att leda till ovilja att strida.

På Försvarsmedicincentrums olika enheter pågår verksam heten för fullt. Både den dagliga, det vill säga verk samheten på Försvars maktens stridsskola för försvarsmedicin, FSS, och verksamheten på Funktionsenheten, FunkE, där forskning och materielutveck ling utförs, likaså

verksamheten på sjukhusbataljonen med de två sjukhuskompanierna och traumakompaniet samt värnpliktsutbildningen. Prioriteringarna är många för att verksamheten ska kunna gå runt.

FömedC har inte haft möjlighet att anställa civil personal under en period. Det är olyckligt då FömedC:s legitimerade personal till största delen består av civila medarbetare, säger Malin J Ekenberg. Nu har dock tillskjutna medel öppnat upp den möjligheten igen och nu anställs nya medarbetare i den utsträckning som man hinner med. Men det går trögt. FömedC konkurrerar med den civila sjukvården. Allra svårast rekryteringsmässigt är det dock att få in militär personal.

– Vi är ett centrum och beroende av att övriga försvarsgrenar och stridskrafter ”delar med sig”. Å andra sidan att börja sin yrkesbana här på Försvarsmedicincentrum är ett utmärkt sätt att inleda sin karriär på. Och vill man ha ett omväxlande och dynamiskt jobb, då är det här man ska vara, säger Malin J Ekenberg.

Malin  J Ekenberg

Göteborg

På fältsjukhuset förbereder man sig för en masskadesituation i övningen. Fem kritiska patienter är på väg in.

FINNS DET INGEN SJUKVÅRDSPERSONAL […] KOMMER INGEN ATT VILJA GÅ UT I STRID.

Malin  J Ekenberg, Chef Försvarsmedicincentrum

För att lösa situationen tvingas man ta till olika lösningar. En av dem är att behålla en del äldre och erfaren personal som annars skulle ha gått i pension.

DET ÄR TIDIG torsdag morgon på FömedC, i ett försommarvackert Göteborg högt uppe på Käringberget med utsikt över centrala Göteborg åt ena hållet och öppet hav åt det andra. På Göteborgs garnison är det ödsligt. Förklaringen finns knappt tre mil norrut. Där pågår sjukhusbataljonens och Älvsborgs amfibieregementes, Amf 4:s, slutövning

Borealis, en övning där hela sjukvårdskedjan övas, från skadeplats till sjukhuset i Kungälv.

Allt för att hålla totalförsvarsfokus, något som blivit ännu viktigare efter inträdet i Nato eftersom ett av alliansens baskrav är att sjukvården ska kunna hantera stora mängder sjuka och skadade under längre perioder.

Att Sveriges sjukvård som den ser ut i dag, skulle utsättas för stora utmaningar i händelse av kris eller krig är ingen hemlighet. Det är också något som Malin J Ekenberg och hennes kollegor är väl medvetna om.

Det är något som bekräftas av stabschefen överstelöjtnant Cecilia Gustafsson som tagit en kort paus för att hälsa, på väg till ytterligare en i raden av anställningsintervjuer.

Många av FömedC:s medarbetare är tidvis

Besöket: Försvarsmedicincentrum

Det går åt stora mängder vatten för att hygienen på fältsjukhusen ska upprätthållas.

tjänstgörande i Försvarsmakten, vilket innebär att de även har en annan anställning hos en civil arbetsgivare, exempelvis på Sahlgrenska sjukhuset.

– Vid händelse av krig behöver man därför vikta var de kommer att behövas mest, här på FömedC eller på det sjukhus där de också har en anställning, säger Cecilia Gustafsson.

Den diskussionen är något som HR-avdelningen har med Plikt- och prövningsverket redan under anställningsintervjuerna, för att inga överraskningar ska komma längre fram. – Här är det självklart behovet som styr. Vår T-anställda personal måste in där behovet av dem är som störst, säger Cecilia Gustafsson.

FömedC är ett förband som växer så det knakar, men som trots det inte växer tillräckligt snabbt.

– Vi gör så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Vi försöker anpassa verksamheten utifrån våra resurser och prioriterar så gott det går, säger Malin J Ekenberg samtidigt som hon visar in oss i ett ljust konferensrum där FömedC:s ledning samlats.

Försvarsmakten ser försvarsmedicin som en del av logistiken. Nato däremot ser försvarsmedicin som ett separat område.

FömedC

FömedC är Försvarsmaktens centrum för funktionen försvarsmedicin och ligger i Göteborg. FömedC består av en ledning, Försvarsmaktens stridsskola för försvarsmedicin, funktionsenheten och sjukhusbataljonen med två sjukhuskompanier och ett traumakompani.

Vissa områden går inte att välja bort. Nya förband och två nya fältsjukhus ska finnas på plats. Helst nu. Ett tredje ska finnas på plats i närtid.

– Det innebär ett digert arbete men är ett mycket viktigt tillskott. Förban-

VÅR T­ANSTÄLLDA PERSONAL MÅSTE IN DÄR BEHOVET AV DEM ÄR SOM STÖRST.

Cecilia Gustafsson, stabschef Försvarsmedicincentrum

den är en viktig resurs för Försvarsmakten och kan placeras var som helst i landet och även utomlands, säger Malin J Ekenberg.

TILLSAMMANS MED AMF 4 bedriver FömedC värnpliktsutbildning. Och även här har trycket ökat. 2023 fanns det plats för 50 värnpliktiga. I år utbildas det dubbla. FörmedC bedriver också forskning som enligt Malin J Ekenberg är en grundpelare för förbandets verksamhet. Med hjälp av en power point-presentation sammanfattar hon och hennes kollegor FömedC:s uppgifter. Hon börjar sammanfattningen med att fastslå att FömedC är ett eget förband, och således inte tillhör Amf 4, även om de delar yta på Kärringberget. Åtminstone en tid till. FömedC har länge haft en för trång kostym. Men nu när det är tillväxt på gång planeras en flytt inledningsvis med delar av förbandet, knappt två mil till området kring Säve flygplats. Även om det till ett

FAKTA

hundra procent ännu inte är spikat att det är hit flytten ska gå, finns det enligt Cecilia Gustafsson en trovärdig och realistisk plan för att detta faktiskt kommer att ske.

FömedC har totalt 520 anställda varav 200 på heltid. De som arbetar här kommer från vitt skilda skrån: Läkare, sjuksköterskor, veterinärer, djurskötare, elektriker, tandläkare, signalister, biomedicinska analytiker, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, marktekniker och lastbilsförare. FömedC ansvarar för att förse Försvarsmakten med medarbetare inom hälso- och sjukvård, men också inom andra områden som logistik.

– Vi utvecklar och producerar försvarsmedicinska förmågor. Men vi har också ansvar för miljö- och hälsoskyddsfrågor och för att utveckla sjukvårdsmateriel och se till att det finns tillräckligt med sjukvårdsförnödenheter, säger Malin J Ekenberg.

FömedC har även som uppgift att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal, företrädelsevis genom train the trai ners-konceptet.

I den uppgiften ligger inte enbart att utbilda personal utifrån Försvarsmaktens behov och träna enskilda indi vider, enheter och förband, berättar förvaltare Andreas Hansson som är tillförordnad enhetschef på Försvars maktens stridsskola för försvarsmedicin, FSS.

4 × FömedC

• Bildades 2006 genom en sammanslagning av Flygmedicincentrum, Dykeri och Navalmedicinska centrum samt Försvarsmaktens sjukvårdscentrum.

• Linjestyrs av logistikchefen och funktionsstyrs av general–läkaren.

• Är det enda förbandet i Försvarsmakten som har enheter som ingår i European Battle Group, EUBG 2025, i form av traumatroppar.

• "Vita praeponitur" är latin och betyder "livet främst" och är förbandets motto.

– Vi ska också genomföra realistiska övningar med avancerade simuleringsmetoder och därefter värdera sjukvårdsenheterna och förbanden med fastställda målsättningar. Slutligen ska vi använda och implementera de erfarenheterna vi fått i verksamheten, säger han.

ANDREAS HANSSON VISAR runt i lokalerna. På en bår ligger dockan Claes med fjärrstyrd puls, blodflöde och andning. Claes är en tekniskt avancerad simuleringsmetod där det inte bara krävs tre resväskor för att transportera honom, det krävs också tre personer för att styra den 90 kilo tunga dockan. – Om man gör rätt åtgärder kommer man att få den förväntade bilden och de förväntade värdena, säger Andreas Hansson, och visar att dockan Claes för närvarande har snabb och fladdrig puls som en följd av den blodförlust han lider av i och med att

Andreas Hansson

Besöket: Försvarsmedicincentrum

Den 90 kilo tunga övningsdockan Claes är fjärrstyrd.

en artär i benet skadats av granatsplitter och blodet pumpar ut.

Naturtrogna kroppsdelar ligger sorterade i ett rum. Här finns också smink och en rad olika sårskador. I ett annat rum finns travar med kängor och uniformer på hyllor som löper utmed väggarna.

Det råder som bekant brist på både kängor och uniformer i Försvarsmakten. Därför är det viktigt att hushålla med den materiel som finns och här får plaggen ett andra liv.

Försvarsmedicinen

Försvarsmedicincentrum stödjer i rekrytering och utbildar sjukvårdspersonal för hela Försvarsmaktens behov och arbetar med att utveckla teknik, metoder och taktik inom sjukvårdsområdet. Försvarsmedicinen omfattar all verksamhet som Försvarsmakten bedriver inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd och veterinärmedicin.

– De används av våra skademarkörer och eftersom uniformerna redan är uttjänta gör det inget att sjukvårdspersonalen klipper upp dem eller att de på något annat sätt blir förstörda, säger Andreas Hansson.

Ett av rummen står för närvarande tomt. Det är det rummet som inom kort ska utrustas för att användas som

NÄR VI ÅKER IVÄG PÅ EN ÖVNING GÅR DET ÅT HUNDRA FLAKYTOR FÖR VÅRA HUNDRA PLUS CONTAINRAR.

Clas Dahl, förbandsförvaltare

simuleringsrum. Här ska personalen kunna öva på att arbeta under verklighetstrogna former vad gäller bland annat ljud, ljus, temperatur och lukt.

– Vi har testat olika varianter under en period och vet nu vad vi vill ha. Så nu är vi snart redo att köra igång, säger Andreas Hansson.

LOGISTIKDELARNA PÅ FÖMEDC är enorma. Det krävs mängder av materiel för att upprätthålla verksamheten och för att frakta materielen krävs logistik.

– När vi åker iväg på en övning går det åt hundra flakytor för våra containrar, säger förbandsförvaltare Clas Dahl.

Vikten av logistik blir uppenbar när vi några timmar senare befinner oss på förbandsplatsen där den drygt två veckor långa övningen Borealis börjar lida mot sitt slut. Här har Amf 4, sjukhusbataljonen, brittiska soldater samt värnpliktiga från Amf 4 och FömedC övat tillsammans med den civila sjukvården. Strider har pågått ute i skärgården och övningen har gått ut på att under så realistiska former som möjligt transportera patienter från skadeplatsen. Transporterna har gått via sjukvårdsplutonens sjukvårdstropp

Puls, andning och blodflöde regleras utifrån hur dockan hanteras. Gör man rätt får man den förväntade bilden.

Övningsledaren Mikael Jakobsson pustar ut en kort stund i tältet där figuranterna precis sminkats.

Lättare benbrott, hjärnskakningar, skrubbsår, halsfluss och enkla skottskador tas omhand på plats.

och traumakompaniets lättraumagrupp och lättkirurgigrupp, därefter har vårdkedjan fortsatt med strids- eller ambulansbåt från skadeplatsen i skärgården.

LÖJTNANT KAMILLA CHOROSZMAN är plutonchef och tar emot och visar in i fältsjukhuset för avancerad sjukvård. Här finns såväl ett ambulansintag som en traumamodul där en operation pågår för närvarande.

– Vi har resurser och kunskap för att klara alla operationer som kan utföras på civila sjukhus, säger löjtnant Kamilla Choroszman.

Inne i den 39 grader varma operationssalen är det ett övertryck, vilket innebär att miljön är steril. Runt operationsbordet står det sex personer starka operationslaget och är djupt fokuserade på övningsuppgiften: Att rädda livet på en patient med en större blödning i höger lår. Efter morgonens anfall i skärgården har operationsteamet haft flera ansträngande uppgifter. De har redan fått in en patient med en skallfraktur och en med inre blödningar.

Systemet är uppbyggt så att patienten ska passera genom flera steg och där de absolut svårast skadade soldaterna först tas omhand av den mer lättrörliga traumatroppen.

TROTS ALLT LYDER VI UNDER GENÈVEKONVENTIONEN, OCH UTAN DE RÖDA KORSEN HAR VI INGET SKYDD ÖVER HUVUD TAGET.

Göran Sandström, Stf C Försvarsmedicincentrum

Här utförs triagering och akut livräddande åtgärder innan patienten skickas vidare till ett civilt sjukhus eller till militärsjukhus.

– Tanken är att ingen ska ligga här en längre stund. Patienten ska förflyttas så snabbt som möjligt för att vi hela tiden ska kunna slussa in nya patienter, säger Kamilla Choroszman.

Syftet med övningen är just att öva sjuktransportledning och att få patientflödet att fungera, det vill säga att så fort det bara går slussa patienterna vidare till den civila sjukvården, i det här fallet Kungälvs sjukhus.

– Vi vill hitta gränsytorna mellan den civila och den militära sjukvården, använda oss av såväl civila som militära ambulanser och nyttja både fältsjukhus och civila sjukhus, säger Kamilla Choroszman.

PÅ FÖRBANDSPLATSEN ETT par kilometer bort utförs inga kirurgiska ingrepp under övningen. Här bedrivs enbart den akuta sjukvården och till skillnad från traumatroppen är sjukvårdstältet här inte lika rörligt. Hittills har personalen på plats, som består av läkare och sjuksköterskor från sjukhuskompaniet och värnpliktiga, fått in såväl benbrott som hjärnskakningar, enklare skottskador och skrubbsår, men

Clas Dahl

även åkommor som halsfluss.

– Genom att vi befinner oss på två olika ställen är vi mindre sårbara, säger Ulf Söderberg, som är sjuksköterska på sjukhuskompaniet.

Om det är någon lärdom som man kunnat ta till sig efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, men också från kriget i Mellanöstern, är det att sjukhus och sjukvårdspersonal har blivit måltavlor i väpnade konflikter. De röda korsen på tälten och armbindlarna som tidigare varit ett skydd har numera blivit en säkerhetsrisk.

– Men som det ser ut nu är det inget alternativ att agera utan dessa. Trots allt lyder vi under Genèvekonventionen och utan de röda korsen har vi inget skydd överhuvudtaget. Det är ett politiskt beslut och inget som är upp till enskilt befäl eller soldat att besluta om, säger överstelöjtnant Göran Sandström, ställföreträdande chef på FömedC, som är på väg att avsluta sin tjänst på FömedC för att istället börja på Försvarshögskolan.

Det är sällsynt att hela sjukvårdskedjan ingår i en övning, och i kommunikationstältet arbetar både civil personal från SOS Alarm och personal från Försvarsmakten för att slussa vidare patienterna. Och en sak är personerna i tältet överens om: Det behövs fler övningar av dessa slag, och det behövs mer övning över myndighetsgränserna. Totalförsvaret behöver öva mer på ledning och kommunikation, fastställa vem som leder vad och vem som behöver ta över i de olika skedena.

– Vem ska till exempel ledningen kommunicera med för vidare transport av patienterna? 112 och den civila sjukvården eller armén? För om det blir armén innebär det att den skadade soldaten transporteras bakåt i kedjan, konstaterar ställföreträdande kompanichef på sjukhuskompaniet, fanjunkare Patrik Sidling, som ansvarar för övningens logistik.

Det är inte bara hundra lastflak som logistikplutonen ansvarar för inför övningen. Det går åt enorma mängder vatten såväl till köken som till sjukvårdstälten. För att driva kyl- och fryscontainrarna och sjukvårdstälten krävs det el.

– Därför testade vi ett totalt strömavbrott i går. Visserligen kan vi köra på reservalternativ, men nu fick de värnpliktiga i uppgift att lösa situationen och fixa elen, säger Patrik Sidling.

I ett tält intill samsas spelledningen med sminköser. En laddning figuranter har precis sminkats och skickats iväg. Utmed tälttaket hänger fotografier på olika skador som ska förekomma under övningen.

Övningen må närma sig sitt slut, men än är det inte över och inne i sjukvårdstältet har stämningen blivit spänd och fokuserad. Fem kritiska patienter är på ingång och nu kommer den masskadesituation som man förberett sig på.

ÄN SÅ LÄNGE pågår sjukhusbataljonens verksamhet i tält. Men på FömedC:s funktionsenhet, FunkE, utförs ständigt, precis som namnet antyder, en funktionsutveckling av Försvarsmaktens sjukvårdssystem.

På FunkE bedrivs forskning för att ständigt utveckla Försvarsmaktens sjukvårdsförmåga – och behovet av forskning är stort. Väl tillbaka på garnisonen får vi en demonstration av FunkE:s verksamhet.

För närvarande arbetar personalen med flera olika projekt. Autonom Casevac, Casualty evacuation, eller på svenska obemannad evakuering av skadade, är ett projekt där man kommit långt. Det finns mycket som tyder på att obemannade fordon inom en snar framtid kan användas för evakuering av skadade. Det pågår också arbete med optimerad skadeutfallsberäkning, berättar överstelöjtnant Henrik Börjesson, chef för Funktionsenheten.

Att rörliga system är viktiga för att skydda sjukvårdspersonalen och patienterna är en lärdom man dragit från kriget i Ukraina och andra konflikter. För i ett krig där folkrätten inte ger tillräckligt skydd och där sjukvården betraktas som ett legitimt mål, är det av allra högsta vikt att kunna förflytta sig. Det har FunkE tagit fasta på i och med försöket med det rörliga system av containrar som kan komma att ersätta och komplettera tält i den militära sjukvården.

– Skyddet för våra förband är rörligheten, och därför behöver vi ett mobilt skalskydd där vi kan få in ett mindre sjukhus. Just nu är vi i testfasen och hittills kan konstateras att belysningsaspekten fungerar bra och att inget vatten läcker in. Vi kan också se att det är lättare att arbeta här än i

Ett jämnt och snabbt patientflöde är nödvändigt för att nya figuranter ska få plats.

Göran Sandström

På FunkE vässas FömedC:s kompetens och effektivitet ständigt.

ett tält, säger major Krister Jakobsson.

När containersystemet sätts i bruk kommer sjukvårdskapaciteten att öka och antalet operationer kan fyrdubblas, enligt de beräkningar som gjorts.

– Här kan vi få in ett mindre sjukhus i komprimerad miljö. I dag har vi haft möte om en röntgenmodul och hoppas på att få in en CT, en datortomograf. Men just nu är vi i testfasen och tittar på för- respektive nackdelar innan det blir en verklighet, säger Henrik Börjesson och fortsätter:

– Vårt arbete med den materiella metodutvecklingen pågår kontinuerligt, säger han, och visar den dummy för personlig sjukvårdsutrustning som FunkE tagit fram.

Här har man också dragit lärdomar från det som händer i Ukraina och reviderat det tidigare sjukvårdskittet utifrån hur striderna ser ut i dag och hur sjukvården har utvecklats.

Tanken är att kittet ska fungera med samtliga av Försvarsmaktens bärsystem, vilket har varit klurigt.

– Något förband vill till exempel ha en ficka

PERSONALEN PÅ FÖMEDC GÅR

som kan tas loss med kardborreband, något som kan skapa risker för andra förband som till exempel flygförband, eftersom det då finns risker för att det ska fastna i exempelvis rotorblad. Då blir det till att kompromissa, säger Henrik Börjesson.

DET ÄR TYDLIGT att verksamheten på Försvarsmedicincentrum är under förändring, men frågan är om den snabba och kraftiga tillväxten medför ett visst mått av växtvärk?

Enligt fanjunkare Magnus Aldebrink, tjänsteförrättande ordförande i Officersförbundets lokala förening i Göteborg, OF GBG, finns det en oro bland medlemmarna:

– Personalen på FömedC går tungt. Det är svårt att rekrytera och behålla personal till förbandet, vilket gör att förbandets alla uppgifter förväntas lösas av de få som är kvar.

Den höga arbetsbelastningen i kombination med ”växtvärken”, som drabbar FömedC lika mycket som resten av Försvarsmakten gör det svårt för många av medlemmarna att se en hållbar och långsiktig lösning, menar Magnus Aldebrink.

– Det är snarare att man upplever en ökad risk för ohälsosam arbetsbelastning på grund av en otydlighet kring vad man som underställd får lov att prioritera bort, säger han.

Magnus Aldebrink påpekar dock att förbandet har tagit denna oro på allvar och berättar att förbandschefen vill genomföra en omorganisation med start 2025 i hopp om att hitta en bättre lösning för hela förbandet.

– Arbetstagarorganisationerna bjöds in tidigt för att få ta del av förbandets planer och konsekvensanalyser vilket OF GBG ser som tecken på lyhördhet för problematiken och en fortsatt vilja att stärka sin samverkan med sina underställda, säger han.

Förbandschef Malin J Ekenberg bekräftar situationen.

Magnus Aldebrink, tjänsteförrättande ordförande OF GBG

– FömedC:s ledning är medvetna om utmaningarna som råder och har viljan samt ambitionen att leda förändringsarbetet i positiv riktning. Vi tar detta på allvar och arbetar aktivt inom flera områden med förbättringsarbeten. Vi ska framåt, någon annan väg finns inte, säger hon.

Henrik Börjesson

eC Guard döljer VPN-tunnlar och säkerställer kommunikation genom blockerande brandväggar.

Säker kommunikation var

du än är med eC Guard

För tjänsteresor utomlands

När du är på tjänsteresa och behöver ansluta din smartphone och laptop, ser eC Guard till att dina enheter kan ansluta säkert via en VPN-tunnel utan att exponeras direkt på nätet.

Detta säkerställer att kommunikationen förblir privat och att enheterna är skyddade.

För verksamheter med höga säkerhetskrav

För organisationer som hanterar känslig information och använder säkra enheter, döljer eC Guard VPN-anslutningar och skyddar metadata för att hålla kommunikationen helt privat.

eC Guard hanterar även VPNblockerande brandväggar, vilket garanterar kontinuerlig och säker kommunikation, även i utmanande miljöer.

Flexibel och lättanvänd lösning för olika behov

eC Guard är designad för att skydda både smartphones och datorer, med anslutning via WiFi eller nätverkskabel.

Välj mellan bordsenheter för flera användare till diskreta enheter i smartphoneformat – perfekt för handväskan eller kavajfickan.

Genom att placera eC Guard mellan internet och dina enheter, möjliggörs säker kommunikation med bevarad integritet. All kommunikation krypteras via en VPN-tunnel, och enheterna exponeras aldrig på nätet, så att du på ett enkelt sätt kan arbeta tryggt och säkert.

eC Guard har stöd för Mobilt nätverk och WiFi

Nätverk

Analys: SOM-undersökningen

Ökad polarisering i försvarsfrågor efter inträdet i Nato

Svenskarnas förtroende för Försvarsmakten fortsätter att växa och det finns en bred samsyn om behovet av att stärka det nationella försvaret. Endast elva procent av svenskarna tycker att försvarsutgifterna bör minska. Däremot har stödet för Nato sjunkit sedan föregående års mätning och Natointrädet har lett till en ökad polarisering i svensk försvarsopinion.

Den 7 mars i år inträdde Sverige i Nato. Natomedlemskapet har aktualiserat nya frågor och tillfört en ny konfliktdimension i försvarsfrågan, som dessförinnan varit föremål för en bred samsyn både bland riksdagens partier och i den svenska befolkningen. Det senaste decenniets SOM­undersökningar indikerar att tidigare försvarsminister Peter Hultqvists inriktning mot nationellt försvar, värnplikt och upprustning åtnjöt ett tydligt större stöd bland svenskarna än den tidigare inriktningen mot nedskärningar samt ett litet yrkesförsvar utformat främst för insatser i till exempel Afghanistan. De senaste åren har präglats av stor partipolitisk enighet om behovet av ett starkare försvar, men med nya frågor kopplade till Natointrädet och amerikansk militär närvaro i Sverige har en del av denna enighet nu försvunnit. I SOM­institutets senaste nationella undersökning har svenska folkets förtroende för försvaret ökat ytterligare något sedan förra årets rekordnotering. Av de tillfrågade uppger 59 procent att de har ett mycket stort eller ganska stort förtroende för försvaret – endast

9 procent uppger ett mycket litet eller ganska litet förtroende. Motsvarande andelar från SOM­undersökningen 2022 uppgick till 55 respektive 11 procent. Förtroendet för försvaret är utbrett, bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper och bland alla riksdagspartiers sympatisörer. Allra störst förtroende för försvaret uppger sympatisörer till Liberalerna och därefter till Centerpartiet; minst förtroende uppges denna gång av Vänsterpartiets sympatisörer. Svenskarnas förtroende för Nato är dock betydligt svagare än det för försvaret – och det har dessutom minskat från förra årets notering +37 i förtroendebalans (andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende) till årets resultat +29. Förtroendet för Nato är dessutom klart mer polariserat än det för försvaret, och framförallt sympatisörer till Vänsterpartiet uppger ett mycket litet förtroende för Nato (förtroendebalans ­32).

SOM­undersökningar, så även 2023. Som tidigare anser allmänheten det vara rätt att fokusera på de nationella uppgifterna. Förutom försvar av Sveriges gränser (opinionsbalans +92) gäller det även uppgifter som att bistå i nationella krissituationer (opinionsbalans +90) respektive skydd mot terrorangrepp (opinionsbalans +92). Även uppgiften att bistå polisen vid insatser mot grovt kriminella (opinionsbalans +72) åtnjuter ett mycket starkt stöd, men där är opinionen något mindre homogen än ifråga om de andra nationella uppgifterna. Kvinnor är tydligt mer positiva (opinionsbalans +84) än män (opinionsbalans +64) till att försvaret ska bistå polisen i brottsbekämpningen och bland riksdagspartierna varierar stödet från, som lägst, opinionsbalans +22 hos Vänsterpartiets sympatisörer till, som högst, opinionsbalans +90 bland Sverigedemokraternas sympatisörer.

» INTE I NÅGON KATEGORI (KÖN/ÅLDER/PARTISYMPATI) ÅTERFINNS EN POSITIV OPINIONSBALANS FÖR ATT 'PLACERA AMERIKANSKA MILITÄRBASER I SVERIGE'. «

SVERIGES LÅNGA fredsbevarandetradition i Förenta nationernas regi åtnjuter ett starkt stöd bland svenskarna (opinionsbalans +74), liksom att deltaga i humanitära hjälpoperationer (opinionsbalans +76). Stödet för de internationella uppgifterna har emellertid försvagats en aning under det senaste decenniet. Överlag ligger således svenskarnas uppfattningar om försvarets uppgifter i linje med ett ökat fokus på nationellt försvar.

SEDAN 2011 HAR frågor om hur svenskarna ser på olika uppgifter för försvaret ställts i flera

Ifråga om Nato finns en opinionsmässig komplikation. Natofördraget innebär att medlemsländerna har ömsesidiga försvarsförpliktelser mot varandra: det svenska försvaret är numera en del av Natos kollektiva försvar. Svenskarnas stöd för uppgiften ”delta

Frågeformulering: "Hur stort förtroende har du för det sätt följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?" Svarsalternativen är "mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; "varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende". Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.

i militära operationer i Natos regi” är, om än relativt stort med opinionsbalans +38, tydligt mindre än stödet för alla nationella uppgifter.

Opinionsstödet för deltagande i Natoperationer varierar kraftigt och sympatisörer till Vänsterpartiet utmärker sig genom att anse att uppgiften inte alls är viktig, vilket 64 procent uppger, medan bara en fjärdedel anser uppgiften vara mycket eller ganska viktig (opinionsbalans ­ 44). Stödet är störst bland sympatisörer till Moderaterna respektive Liberalerna (opinionsbalans +66 respektive +64), men det är stort även bland sympatisörer till Centerpartiet (+56), Socialdemokraterna respektive Sverigedemokraterna (båda med opinionsbalans +42). Ett aningen mindre stöd noteras bland Kristdemokraternas (+16) respektive Miljöpartiets sympatisörer (+10).

Av förra årets SOM­undersökning framgick att opinionsmotståndet mot kärnvapen på svensk mark var starkt. I årets undersökning syns att förslaget att ”placera amerikanska militärbaser på svensk mark” är kontroversiellt. Sverige och USA ingick 2023 ett avtal om fördjupat försvarssamarbete ( Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, Ds 2024:2) vilket inte innebär amerikanska

Förtroendebalansen avser andelen som svarat "mycket" eller "ganska stort förtroende" minus andelen som svarat "mycket" eller "ganska litet förtroende".

baser i formell mening, men väl att amerikansk militär får tillgång till svenska militära anläggningar, där de har rätt att verka, uppföra byggnader och förvara militär utrustning (”förhandslagring”). Den typen av kontinuerlig amerikansk militär närvaro förefaller för närvarande ha en relativt svag förankring i den svenska opinionen, med opinionsbalans ­27. Inte i någon kategori (kön/ålder/partisympati) återfinns en positiv opinionsbalans för att ”placera amerikanska militärbaser i Sverige”. Kvinnor, yngre samt sympatisörer till Vänsterpartiet, Miljöpartiet respektive Centerpartiet är mest negativa. Resultatet bör tolkas försiktigt eftersom amerikanska baser i juridisk mening inte är aktuella, men det talar åtminstone för att det för närvarande existerar en viss skepsis i opinionen inför kontinuerlig amerikansk militär närvaro i Sverige.

OPINIONSSTÖDET FÖR ATT minska försvarsutgifterna fortsätter att ligga på en låg nivå. Endast 11 procent anser att det är ett bra förslag att minska försvarsutgifterna medan 54 procent anser att det är ett dåligt förslag, i princip oförändrade siffror jämfört med föregående års undersökning.

Försvara Sveriges gränser mot hot från andra länder.

Opinionsbalans

Delta i militära operationer i Nato:s regi.

Mycket viktig

Ganska viktig

Inte alls viktig Ingen uppfattning

särskilt viktig

Samtidigt som den svenska försvarspolitiken under de senaste åren väsentligen präglats av politisk enighet om satsningar på upprustning av försvaret och militärt stöd till Ukraina, introducerar Natomedlemskapet och den ökade amerikanska militära närvaron i Sverige en ökad polarisering i svensk försvarsopinion. Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer är mest negativa både till Nato och till amerikansk militär närvaro i Sverige, men även i flera andra partier verkar det finnas funderingar kring vad medlemskap i en militär allians innebär. Utvecklingen reser frågor om den framtida relationen mellan svenskarna, politikerna och försvaret. Sverige kan eventuellt hamna i ett läge där delar av befolkningen inte helhjärtat stödjer den försvarspolitiska inriktningen.

KARL YDÉN

Universitetslektor och forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS), reservofficer samt ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien. Redaktör: Linda Sundgren

Reportage: Försvarsmaktens reseavdelning

text: Josefine Owetz

foto: Simon Eliasson

Försvarsmaktens reseavdelning har vuxit från 32 anställda 2017 till dagens 94 anställda.

Försvarsmaktens egen resebyrå

Reseavdelningen i Boden bokar och planerar inrikes tjänsteresor, gruppresor och pendlingsresor för myndighetens anställda. I takt med att Försvarsmaktens organisation växer, blir också antalet resor fler. För att möta resebehovet har reseavdelningen ökat antalet handläggare det senaste året.

Precis utanför grindarna till Bodens garnison ligger lokalerna där Försvarsmaktens reseavdelning huserar. Härifrån bokas och planeras bland annat inrikes tjänsteresor, gruppresor, konferenser och pendlingsresor för myndighetens anställda. Avdelningen ansvarar också för de värnpliktigas resor.

– Vi hanterar alla färdsätt och följer Försvarsmaktens reseinstruktion och policy för resor, det vill säga billigast och lägsta tillgängliga pris, säger Margita Derolf, chef för Försvarsmaktens reseavdelning, medan hon visar runt i det öppna kontorslandskapet.

På sektionen för inrikes tjänsteresor arbetar ett 30-tal resehandläggare som tillsammans hanterar 400–500 resor per dag. En typisk bokning innehåller i regel fyra olika transaktioner, förklarar hon.

– Det kan exempelvis handla om taxiresa till flyget, flygresa, tågresa eller hyrbil från flygplatsen och hotell. Vi bokar drygt 100 000 hotellnätter per år, säger Margita Derolf.

Hon har varit chef för Försvarsmaktens reseavdelning sedan 2011. I början av 2000-talet, när Margita Derolf inledde sin karriär som handläggare på resekontoret i Boden, hade Försvarsmakten ett 20-tal resekontor runt om i landet.

– Resandet är ju biljettlöst i dag. Förr i tiden

”Jag tror inte att så många av Försvarsmaktens anställda vet om att vi sitter här i Boden eller att vi är så många på avdelningen”, säger Margita Derolf, chef för reseavdelningen.

Reportage: Försvarsmaktens reseavdelning

Sara Hässelbäck Eriksson, Elina Broström och Tobias Aspenfjäll är resehandläggare.

Tobias Aspenfjäll arbetar på sektionen som hanterar resor för värnpliktiga och kadetter. ”Vi utgår från de förordningar som finns. Våra resenärer har inte mycket att säga till om, de väljer hemort och avgång”, säger han.

var det en lång ringlande kö av grönklädd personal här utanför när vi öppnade på morgonen som skulle hämta ut sina biljetter, säger hon och pekar ut mot trapphuset.

Succesivt de efterföljande åren lades kontor efter kontor ner. Under några år fanns det fyra kontor kvar: i Boden, Stockholm, Skövde och Karlskrona. Under åren 2010–2016 flyttades stora delar av verksamheterna från de övriga tre resekontoren till Boden. 2016 lades resekontoret i Karlskrona ner och sedan dess finns bara kontoret i Boden kvar. Reseavdelningen tillhör organistiskt Försvarsmaktens transportenhet och är en försvarsmaktsgemensam enhet inom Försvarsmaktens logistik.

I TAKT MED att Försvarsmaktens organisation återigen växer, ökar också antalet resor. Under förra året gick reseavdelning från 72 till 94 anställda. Samtliga medarbetare är civila. En del av de anställda har gått GSU eller kombattantutbildning för civila obeväpnade medarbetare.

Elina Broström har arbetat på reseavdelningen i fyra år och tillhör sektionen för grupp-, unika och fasresor, GUF. De hanterar myndighetens gruppresor och konferenser, för tio personer och uppåt.

– Det är ett roligt och spännande jobb. En resa och bokning är aldrig densamma. Det är kul att jobba med gruppbokningar eftersom det är anställda som ofta ska åka från flera olika orter och och sammanstråla gemensamt, säger Elina Broström.

GUF bokar också förmånsbeskattade resor och bemannar en särskild pendlarlinje för anställda som har fria hemresor, det vill säga medarbetare som veckopendlar till annan ort än ordinarie arbetsort och som således har rätt till resa till och från arbetsorten varje vecka.

– Vi har många pendlare. Runt 500 anställda har pendlingsavtal. De som har pendlingsavtal har möjlighet att ringa till reseavdelningens pendlarlinje. Den infördes som en extra service till pendlarna 2019, säger Margita Derolf. Reseavdelningen har gjort en digitaliseringsresa det senaste året, berättar hon, vilket har medfört en effektivisering i hanteringen av den stora mängden reseansökningar. I början av 2023 blev de nästan helt digitala i sin hantering av resor.

FAKTA

Försvarsmaktens reseavdelning

Försvarsmaktens reseavdelning bokar och planerar inrikes tjänsteresor, gruppresor och resor med fria förmåner för myndighetens anställda. Avdelningen ansvarar också för värnpliktsresor. De bokar flyg, hotell, tåg, hyrbil, båt och marktransporter. Reseavdelningens kundservice är öppen varje dag på kontorstider, utanför kontorstid och på helger finns en jourlinje öppen för akuta ärenden som behöver lösas brådskande. Under en månad hanterar avdelningen i snitt 7 500 mejl och 4 000 samtal från myndighetens anställda.

Källa: Försvarsmaktens reseavdelning.

– Innan skrev vi ut omkring 1 000 reseansökningar per dag och där varje ansökan sorterades in i hängmappar och sedan registrerades separat i bokningssystemet innan själva bokningen kunde påbörjas. Nu går reseansökan från Prio med automatik in i vårt bokningssystem och resehandläggarna kan påbörja bokningen direkt.

Hur märks denna digitalisering för de anställda?

– Kunderna märker av det för att det går väldigt fort, från det att beställningen godkänns i Prio till att den hanteras av en av våra handläggare, säger Margita Derolf och fortsätter:

– Det ligger flera års arbete bakom att få till denna lösning där många representanter från olika arbetsområden har varit involverade. Jag skulle säga att det här är ett väldigt modernt sätt att hantera denna typ av ansökningar, särskilt för att vara myndighetssverige.

RESEAVDELNINGEN ÄR EN stor arbetsgivare i Boden och har vuxit från 32 anställda 2017 till dagens 94 anställda. Många som arbetar på avdelningen pendlar in till Boden från bland annat Luleå, Piteå och Älvsbyn.

VI BOKAR 100  000 HOTELLNÄTTER PER ÅR

På en stor tavla står statistik över alla inkomna beställningar. ”Det är bra för att få överblick”, säger Margita Derolf. Akuta ärenden är sådana resor som ska genomföras inom loppet av 14 dagar och därför ska hanteras skyndsamt

skören. Margita Derolf och de anställda uppmärksammades på hyllningarna som kom in och blev väldigt glada, berättar hon.

De anställda som rekryteras har i regel erfarenhet av administrativa uppgifter och utbildas internt till att bli resehandläggare. Som handläggare planerar och bokar man flyg, marktransporter och hotell samt skapar underlag för fakturering och förmedlar reseinformationen till de anställda. Resehandläggaren Sara Hässelbäck Eriksson har arbetat på avdelningen för inrikes tjänsteresor i ett och ett halvt år. – Det är en trevlig och hjälpsam stämning här. Vi har också otroligt trevliga kunder. Det är väldigt sällan som de har klagomål på oss resehandläggare. Om det blir klagomål är det oftast på taxi eller hotell, säger Sara Hässelbäck Eriksson.

FÖRSVARSMAKTENS ANSTÄLLDA BENÄMNS alltid som ”kunder” av de anställda på reseavdelningen. Under våren fick ett inlägg på X/Twitter med beröm till Försvarsmaktens reseavdelning stor spridning och medhåll av myndighetens anställda på plattformen. ”Jag älskar Försvarsmaktens reseavdelning! Dom är fan bäst! Helt oironisk, de har 100% förstått sitt uppdrag och är serviceinriktade och alltid trevliga!” skrev kontot ”Signal_diciplin” och många andra instämde i hyllning-

– Jag blir stolt över våra medarbetare när vårt arbete uppmärksammas. Vi har nöjda kunder och det är jätteroligt. Varje vecka får vi credd av anställda i Försvarsmakten. Den glädjen finns och märks av hos våra resehandläggare, säger hon och fortsätter: – Vi jobbar medvetet för att ha nöjda kunder. Samtidigt jobbar vi efter tydliga riktlinjer och har upphandlade avtal att hålla oss till i och med att vi är en myndighet. Men ändå upplevs det som att vi har en god service.

Hur kommer det sig?

– Vi är duktiga på att förmedla att vi följer avtal, men är serviceinriktade. Det är fyrkantiga regler och avtal, men vi har en snabbhet gentemot kunderna. Vi upplevs nog ha en hög tillgänglighet. Det speglar sig i kundnöjdheten, vi går inte hem förrän dagens problem är lösta, säger Margita Derolf.

Mötet: Pål Jonson

Arbetet vid försvarsdepartementet går för högtryck med stödet till Ukraina, Natointegrationen, tillväxt och beredskapsanpassningar. För försvarsminister Pål Jonson innebär det ständiga prioriteringar mellan olika sakfrågor, men också personliga umbäranden. Återhämtningen får han tillsammans med familjen hemma på släktgården i Arvika.

text: Linda Sundgren

foto: Margareta Bloom Sandebäck

»Vi behöver ta risker på grund av Rysslands fullskaliga invasion«

Runt halv åtta på morgonen anländer Pål Jonson (M) till mötesrummet i entrén på Jakobsgatan 9 på Norrmalm i Stockholm. Här är försvarsdepartementet inhyst i ett av huvudstadens gamla bankpalats från 1914 och här har försvarsministern sitt kontor. Trots den tidiga morgonen har Pål Jonson redan varit på plats sedan klockan 06.00 och påbörjat inläsningen av handlingar inför dagens alla möten och uttalandet från den tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) som 2013 kallade det svenska försvaret för ett särintresse, känns mycket avlägset. Numera står försvarsfrågorna högt på den politiska agendan och Pål Jonson själv säger att utmaningen är att försöka hitta en balans mellan sakfrågorna i den omtalade fyrfältaren med tillväxt, nationell beredskap, stödet till Ukraina och Natointegrationen. – Stödet till Ukraina fanns inte med i den här portföljen tidigare, men i dag tar det minst en tredjedel av min tid, säger han. Det blir mycket resor, men också beredning och koordinering av stödet och överväganden av vad vi kan undvara. Sådant tar mycket tid och kraft.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med 43,5 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina.

– En av de högsta prioriteringarna med det vi skickar är att det ska göra skillnad på slagfältet och då måste man tänka igenom aspekter som logistik, underhåll och reservdelar. De svenska plattformarna håller bra kvalitet och har en relativt god tillgänglighet på slagfältet, säger Pål Jonson.

Samtidigt innebär de omfattande donationerna att svenska förband förlorar materiel, och det i en tid av politiska krav på historiskt kraftig tillväxt.

– Stödet till Ukraina påverkar vår operativa förmåga, men när det finns möjlighet till återanskaffning kan man hantera det en tid. Försvarsmakten har fått ekonomiska medel och bemyndigande för återanskaffning av alla paket. Men det tar tid att ersätta, framför allt vissa plattformar och system som det är långa leveranstider på, säger Pål Jonson.

STÖDET TILL UKRAINA kräver också personal, främst i form av utbildningsinsatser. Till det ska Sverige som medlem i Nato bidra med runt 250 officerare till försvarsalliansens staber plus styrkebidrag samtidigt som den egna organisationen ska utökas.

– Försvarsmakten har gått

Pål Jonson hälsar på soldater och hästen Hubertus på Livgardets Kavallerikasern. Soldaterna Elin Bennsten, Elsa Malmström och Alexander Malmek arbetar på 3:e pluton vid Livskvadron.

osedvanligt hårt under några år och jag har stor respekt för situationen på förbanden. Vi har en bra personalförsörjningsmodell, men behöver bli fler i grunden och då är en bra värnpliktsutbildning ett bra sätt att få in fler till olika personalkategorier. Men det handlar också om villkoren för de anställda soldaterna och officerarna, säger Pål Jonson och fortsätter: – I den förra budgeten gjorde vi en överflyttning från materielanslag till förbandsverksamhet för att möjliggöra en satsning på personalen. Sedan är det naturligtvis upp till arbetsmarknadens parter att komma överens, men vi gjorde den riktade omflyttningen. Bland

VI GÅR FRÅN ETT SYSTEM SOM I GRUNDEN VARIT RIGGAT FÖR

annat på inrådan från Försvarsmakten som såg det behovet.

I ett pressmeddelande från Nato i mitten av juni redovisades en sammanställning av hur stor andel av försvarsbudgeten som respektive medlemsland lägger på olika utgiftsposter. Sverige är det land som spenderar minst andel av budgeten på personal med 15,8 procent. Därefter följer Finland med 20,6 procent medan Italien toppar med drygt 59 procent.

– För ett tiotal år sedan stod våra personalkostnader för 30 procent av utgifterna. Det vi ser nu är en reflektion av en snabb ökning av försvarsinvesteringarna. Vi är ett av de länder som ökat vår försvarsbudget allra mest och vid tillväxt växer man snabbare på materielsidan än på personalsidan. Vi har också tittat på villkor och löner inom Nato och där ligger vi ungefär på mediansiffran bland medlemsländerna, säger Pål Jonson.

OMVÄRLDSUTVECKLINGEN HAR ÖKAT försvarsministerns internationella samarbeten, och på den globala arenan känner han sig väl hemmastadd. Redan efter värnpliktsutbildningen som kustjägare vid KA 1 i Vaxholm lämnade han Sverige för en kandidatexamen i statsvetenskap vid Georgetown university i Washington D C. Därefter följde studier i London och Belgien och han blev bland annat filosofie doktor i krigsvetenskap och gästforskare vid Nato defence college i Rom. Det var också under åren utomlands som han bestämde sig för att ge sig in i politiken.

– Under en period praktiserade jag för senator Ted Kennedy i försvarsutskottet, och det var när jag gick i korridorerna i Rayburn building som jag bestämde mig för att jag också ville vara verksam i politiken, säger Pål Jonson.

Tillbaka i Arvika gav han sig vid 28 års ålder in i kommunpolitiken.

– Jag är något av en late bloomer i politiken och var aldrig engagerad i partipolitiken under ungdomsåren. Det berodde delvis på att jag gick ett idrottsgymnasium och spelade bordtennis. Men intresset för samhälls­ och försvarsfrågor har jag haft med mig länge.

Pål Jonson blev förbundsordföranden för Moderaterna i Värmland innan han 2016 kom in i riksdagen. Fyra år senare blev han ordförande i försvarsutskottet och efter valet 2022 kom frågan från statsminister Ulf Kristerson om att bli försvarsminister.

– Att tacka ja var självklart, men först efter att jag hade talat med familjen. När man haft relativt ansvarsfulla positioner i opposition så behöver man även vara redo att göra detta i regeringsställning, säger han.

Som försvarsminister har Pål Jonson ägnat mycket tid åt att hantera frågor om Ukraina och Nato. Men i höst räknar han med att kunna lägga mer fokus på tillväxten i Försvarsmakten. – Tillväxten har varit det svåraste för mig att hinna med, men jag hoppas att det med det kommande försvarsbeslutet ska bli den nationella tillväxten som vi på departementet kommer jobba hårt med för att skapa förutsättningar för Försvarsmakten att växa. Vi har också tillsatt en grupp på statsrådsberedningen som ska identifiera långsamma och sega processer som utgör en hämsko för tillväxten.

INNAN SOMMAREN PRESENTERADES ett förslag som handlar om att korta processerna för miljötillstånd, från flera år ner till sex till tolv veckor. Förslaget väntas träda ikraft under hösten. Pål Jonson medger att det finns en risk att den kraftigt kortade handläggningstiden kan medföra misstag, men menar att det är försvarbart.

– Risken finns, men jag vågar påstå att det är ännu farligare om vi inte får snabbare tillväxt. Vi behöver ta risker på grund av Rysslands fullskaliga invasion. Det är därifrån riskerna genereras. Det kommer att bli fel framöver, men det viktiga för oss är att skapa en snabb tillväxt, säger han och fortsätter.

– Vi går från ett system som i grunden varit riggat för reducering och skademinimering till stark tillväxt. Vi på Regeringskansliet har ett jobb att göra för att sopa rent framför egen port. Men Försvarsmakten måste göra samma resa och vi har gett dem i uppdrag att se över sina interna

Pål Henning Jonson

Ålder: 52 år.

Familj: Fru och tre barn, 22, 8 och 3 år.

Bostad: Jordbruksfastigheten Grinsbols i Arvika kommun och bostadsrätt i Stockholm.

Fritidsintressen: Gymmar och tillbringar tid med familjen på gården.

Poddar han följer: Fareed Zakaria GPS, European council of foreign affairs, Höjd beredskap och Militärhistoriepodden.

Valda delar ur CV: 1994: Värnplikten som kustjägare vid KA 1 i Vaxholm.

1997: Fil kand i internationell politik, Georgetown university, USA.

1999: Magisterexamen i Europapolitik, College of Europe, Brygge i Belgien.

2005: Fil dr i krigsvetenskap, Kings college, London.

2009: Gästforskare vid Nato defence college, Rom. 2000-2005: Säkerhetspolitisk analytiker vid FOI. 2020-2022: Ordförande i försvarsutskottet.

processer till Fortifikationsverket och FMV. Pål Jonson har arbetat med försvarsfrågor långt innan han tillträdde som försvarsminister den 18 oktober 2022. Utöver studier har han bland annat tjänstgjort hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och varit generalsekreterare i Svenska Atlantkommittén. Hans första kontakt med Försvarsmakten var som värnpliktig kustjägare 1994.

– Värnplikten var intressant, men också väldigt krävande. Det fanns en vänskap och en kollegialitet där som jag uppskattar väldigt mycket. I maj hade vi 30­årsjubileum och det kändes precis som när vi sågs för 30 år sedan. Det fanns en genuin omtänksamhet och varm stämning mellan oss som jag uppskattar jättemycket.

Något han tagit med sig från tiden i kustjägarkompaniet är förmågan att kompromissa med sin egen bekvämlighet för att kunna arbeta hårt. Men att också räcka till fullt ut för familjen med fru och tre barn på 22, 8 och 3 år, är svårare.

– Livet är fullt av kompromisser och jag är inte någon exemplarisk förälder under den här tiden, så är det bara. Jag är väldigt lyckligt lottad som har en tålmodig fru som står ut med både mitt arbete och mina många fel och brister. Han säger att han också är noga med återhämtningen. Gymmet besöker han några gånger i veckan (”det går inte att vara både överarbetad och undertränad”), och åtminstone varannan helg åker han och familjen hem till släktgården Grinsbols i Älgå socken som varit i familjens ägo sedan 1920 ­talet.

– Min pappa brukar säga att jag också skulle bli jordbrukare, jag visste bara inte om det. Men till skillnad från honom och min farfar har jag tummen mitt i handen så jag var tvungen att hitta ett annat att sätt att förvalta gården på. Men det är dit jag åker för avkoppling och återhämtning och där röjer jag i skogen och är ute på sjön. Det är min plats på jorden.

Pål Jonson uppskattar att vara ute på förbandsbesök och träffa Försvarsmaktens personal.

Slutstycket

Historia,

Materiel, Krönika, Noterat

Beredskapstiden

Sverige, 1940 Krigshistoria

Bevingade hjälpmedel

Svensk soldat med brevduva som användes för transport av meddelanden. Under beredskapsåren mellan 1939–1945 fanns det i Sverige brevduvor med i fält, de ingick i signaltruppernas utrustning. En brevduva som släpps strävar alltid efter att flyga till det duvslag där den är uppfödd.

Källa: Stockholmskällan, Postmuseum. Foto: KG Kristoffersson/ Sjöberg Bildbyrå/TT

Materiel vi minns Luftvärnskanonvagn fm/43

I tjänst 1948–1967

ƀ Föraren satt i ett litet krypin på vagnens framsida och styrde vagnens två band med två spakar och en femväxlad låda.

Sveriges

Mot slutet av andra världskriget var attackflygplanet ett verkligt hot mot pansarförbanden och 1943 lades en formell beställning från dåvarande Krigsmakten och Sverige till AB Landsverk att ta fram en banddriven luftvärnsvagn. Utgångspunkten var stridsvagn m/40K:s chassi men med ett extra bärhjul och ett torn designat av Bofors med dubbla 40 millimeters automatkanon m/36. Leverans skedde 1948 men nästan genast upp ­

stod problem. Beväpningen och dess effekt på dåtidens flygplan var mer än tillräcklig, men vagnens motor var för svag med endast 36 kilometer i timmen och banden var för smala för tyngden på vagnen så dessa skar ner i marken eller krängde.

1951 byttes motorn mot en Maybach, banden breddades och den utrustades med radio i form av Ra 400. Bofors 40 millimeters kanon var troligen dåtidens bästa

luftvärnsautomatkanon och användes av många länder och i många roller under andra världskriget. Den var synnerligen effektiv då den bland annat sköt ned ett tyskt jetdrivet Messerschmitt Me 262 1944. Lvkv fm/43 medförde 326 granater av varierande slag. Eldkraften var stor och med 120 skott per minut per pipa och alternerande eldgivning mellan piporna, var laddaren tvungen att jobba snabbt i omladdningen. Inriktning av eldrören, både i sida

och i höjd gjordes snabbt och effektivt med en enda spak. Det byggdes aldrig mer än dessa 17 vagnar och när jetåldern gjorde sitt intåg blev vagnens beväpning och avsaknad av optik samt mållåsning uppenbar och en skrotningsorder utgick i september 1967 och den utgick ur organisationen 1969. I dag finns tre vagnar bevarade varav en finns att se på Garnisonsmuseet i Hässleholm.

/HENRIK JANSSON

ƀ Bofors torn kunde röra sig hela varvet på cirka 6 sekunder.

»Vagnen är mycket lättkörd med Maybachmotorn och de bredare banden och med eldhastigheten, den mot flygplan effektiva kalibern och den höga travershastigheten på tornet, var detta troligen den allra bästa luftvärnsvagnen med eldrör under slutet av 40-talet.«

Daniel Berglund, ordförande Garnisonsmuseet i Hässleholm.

ƀ Med de öppna riktmedlen var vagnen mer träffsäker än samtida konstruktioner.

FAKTA

Lvkv fm/43

Tillverkare: AB Landsverk och AB Bofors

Besättning: 4 man (6 man i hela gruppen)

Längd: 5,79 m (1948) 5,93 m (1951)

Bredd: 2,31m (1948) 2,45 m (1951)

Vikt: 15,9 ton (1948) 17 ton (1951)

Hastighet på väg: 36 km/h (1948) 55 km/h (1951)

Motor: Scania Vabis typ L 603/3 162 hk (1948) Maybach HL 120 TRM 290 hk (1951)

Beväpning: 2 st 40 mm luftvärnsautomatkanon m/36–43

Ammunition, typ och antal: 326 granater (spräng, pansarbrytande, spårljus)

Eldhastighet: 120 skott per minut per eldrör, alternerande

Räckvidd kanon: Max 12 000 m, Riktmedel luftmål 1500 m, markmål 500 m

Pansar: 9–15mm

I tjänst: 1948–1967

Antal tillverkade: 17

ƀ Granaterna lagrades i vagnen på ramar om fyra. 180 av dessa fanns redan ramade.

Foto: Garnisonsmuseet Hässleholm

Krönika Cesilia Kabaca Karlsson

Närstående spelar en viktig roll för framgång i yrkeslivet

HÄR SITTER JAG och skriver min sjätte krönika till Officerstidningen. Jag läser de som skrivits av andra krönikörer innan mig och jag drabbas av en enorm skrivkramp. Mitt viktiga budskap försvinner i prestationsångest, jag skriver ju ord jag inte behärskar på ett forcerat sätt, så jag startar upp ett nytt tomt dokument och börjar om från början. Ämnet jag vill ta upp har jag tagit upp så många gånger förr. Men det är angeläget och nästan självklart för oss som själva är anhöriga och som arbetar med anhörigstöd.

JAG BORDE BÖRJA min text med att informera om att jag och mina kollegor – anställda som ideella – har lång erfarenhet av att stödja närstående till personal inom Försvarsmakten och Domstolsverket. De vet att familjer och vänner är en grundläggande pelare för att upprätthålla mental och emotionell hälsa hos sin personal, att det främjar en hållbar och resursstark kår som står i den yttre lin jen. Men det finns många fler myndigheter och organisationer som har personal i oroshärdar. Polisen, Tullverket, MSB, humanitära organisationer, journalis ter som arbetar i fält med flera. Och de är ännu fler, alla de som är anhöriga och som lever med någon som åtar sig riskfyllda uppdrag.

DET FINNS FLERA skäl till att jag återigen vill förtydliga argu mentet att anhörigstöd är en investering. Det handlar inte om att arbetsgivaren borde visa empati och omtanke om alla. Nej, det är ett strategiskt verktyg som kan bidra till att stärka perso nalens mentala hälsa och arbetsförmåga. Att behålla skicklig och erfaren personal är en utmaning, sär skilt inom sektorer där arbe te i riskmiljöer är en del av

» Genom att integrera anhörigstöd till en del av en handlingsplan visar arbetsgivaren att de inte bara bryr sig om medarbetaren som yrkesperson, utan också om hela deras livssituation. «

vardagen. Höga omställningskostnader och förlusten av värdefull kompetens kan bli en dyr affär för många organisationer. Att locka till sig ny kompetent personal som är villig att arbeta i de mest utmanande miljöerna är ingen lätt uppgift och att erbjuda anhörigstöd kan bli en avgörande faktor som gör att toppkandidater väljer en arbetsgivare framför en annan. Många gånger väger sådana förmåner tyngre än högre lön eller andra kortsiktiga incitament. Genom att integrera anhörigstöd till en del av en handlingsplan visar arbetsgivaren att de inte bara bryr sig om medarbetaren som yrkesperson, utan också om hela deras livssituation. Denna typ av omsorg blir snabbt ett kraftfullt verktyg i rekryteringsprocessen och kan i sin tur leda till att anställda som påverkats negativt av en händelse stannar kvar inom organisationen, även efter svåra uppdrag. Det stärker arbetsgivarens långsiktiga kapacitet och effektivitet.

FÖRSVARSMAKTEN OCH DOMSTOLSVERKET är unika i sitt slag. Bara de två myndigheterna har än så länge ett samordnat, formaliserat anhörigstöd. De vet att support till närstående skapar förutsättningar för den tjänstgörande att hålla fokus på ett utsatt uppdrag med både trygghet och stabilitet. Dessutom är närstående viktiga ambas-

Sveriges ledande blåljus

Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.

Läs mer på www.standbygroup.com

Momsfri bil när du jobbar utomlands.

Det är mycket att tänka på inför ett bilköp – framför allt när man jobbar utomlands. Arbetar du inom beskickning, diplomati, EU, internationell organisation, väpnad styrka eller liknande så kontakta oss för att se om just du är skattebefriad!

Oavsett om du söker en bil privat, för företaget eller i tjänsten så börjar ditt bilköp på www.borjessonsbil.se – vi vet hur man gör.

Börjessons grundades 1955 och har idag anläggningar i Alingsås, Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Helsingborg, Klippan och Ängelholm – välkommen in där det passar dig!

Noterat

LÄSTIPS:

ƀ Sommaren må vara över, men behovet av lästips gäller över tid. I somras frågade Officerstidningen en rad olika profiler om vilka böcker som man inte borde missa. De tillfrågade personerna vars tips som går att ta del av i artikeln som finns på Officerstidningens webbplats är: Patrik Gardesten, Patrik Oksanen, Oscar Jonsson, Kenneth Felldén, Joakim Paasikvi, Michael Claesson, Andreas Braw och Anna Siverstig.

Blivande ÖB generallöjtnant Michael Claesson tipsade exempelvis om följande två böcker:

Andreas Braw, kapten i armén och redaktör för Militär debatt, svarade så här:

KLUDDNIKLAS:

INSTAGRAM:

HOP:are med humor ”HOPare med det farligaste en officer kan ha – humor”. Så står det i beskrivningen på Instagramkontot Hop_som_fan, som är ett i raden av humorkonton på Instagram med försvarsmaktskoppling. Här finns många betraktelser om livet på Högre officersprogrammet.

”En komplett guide för att lyckas på FHS. Addera taktisk ryggsäck till vitskjorta för extra effekt”, skriver kontot ”Hop_som_fan”.

YOUTUBE:

Skytte, kaliberval och AK 24 med @tvsssm_ ƀ I avsnitt 36 av ”Max Tänt” med Max Villman, tidigare stridspilot, intervjuas Sven, som är mannen bakom de populära kontona @tvsssm_ på Instagram och @DChangeup på Twitter. ”Sven är specialistofficer i armén och specialiserad på skjutinstruktioner. Vi pratar nya automatkarbinen AK24, 5.56 vs 7.62, personlig färdighet, Försvarsmakten och mycket mer” står det i beskrivningen av avsnittet.

» Joggingbrallor och piké skulle jag kunna sträcka mig till. Men bara när jag är ensam hemma, och det får absolut inte ringa någon på dörren. «

Det säger Joakim Paasikivi, numera pensionerad överstelöjtnant, i en intervju med Expressen, om att han föredrar att vara välklädd. Artikeln från den 11 juli handlar om hans nya tillvaro efter 40 år i Försvars

RÖS • EMP

HPM • TEMPEST

EMP-tronic AB

Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Äntligen NATO - Nu börjar arbetet på riktigt!

Vår infrastruktur står inför en stor omställning för att leva upp till NATO:s krav på IT-miljöer. Hur ser marknaden ut, vilka IT-produkter erbjuds och vilka möjligheter ger dem? Vi på 2MakeIT vet!

Vi och våra partners är idag leverantörer till bl.a. Försvarsmakten och försvarsrelaterad industri. Helt i enlighet med de regler och krav som Försvarsmakten / MUST ställer på produkter, lösningar och system, beroende av miljö och säkerhet.

Vi arbetar med Certifierade Tempest Lösningar enligt NATO regler, inte något som ”möter” eller är ”compliant to/designed to meet”

Hör av dig så berättar vi mer! +46 (0)8 711 55 00 info@2makeit.se • 2makeit.se

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace

Zoning

TEMPEST Training

High assurance applications

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

MEDLEMSUNDERSÖKNINGEN

Lönerna behöver höjas

En ny medlemsundersökning genomförd av Novus, på uppdrag av Officersförbundet, visar i likhet med tidigare undersökningar på fortsatt missnöje när det gäller lön samt hög arbetsbelastning.

Text: Lea Lobelius Foto: AYImages/iStock.

ESULTATET BYGGER på 4 596 medlemssvar och visar bland annat medlemmarnas attityder till lön, utlandstjänstgöring, jämställdhet, avsteg från säkerhetsbestämmelser, ovälkommet beteende, trakasserier och upplevd diskriminering. Under maj månad genomfördes årets medlemsundersökning via ett epostutskick från analys- och undersökningsföretaget Novus.

RUtskicket genomförs vanligtvis vartannat år och innehåller en majoritet av samma frågor för att jämföras över tid. Årets undersökning innehöll några nya frågor om synen på utlandstjänstgöring och pension.

LÖNERNA ÄR FÖR låga. En majoritet av de svarande anser inte att deras lön är rimlig. Inte i förhållande till andra alternativ utanför Försvarsmakten eller i relation till ansvaret.

– Vi behöver bli fler yrkesofficerare. Just nu pågår ett omfattande rekryteringsarbete, men i våra tidigare medlemsundersökningar har vi sett att alldeles för många yrkesofficerare årligen överväger att lämna Försvarsmakten. Främst på grund av lön, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid. Lyckas inte Försvarsmakten öka attraktiviteten i yrket och behålla alla sina yrkesofficerare så kommer det att få konsekvenser, säger Stefan Morin, förbundsordförande i Officersförbundet.

En majoritet av de tillfrågade försöker aktivt påverka och höja sin lön (62 procent) vilket är en positiv ökning från tidigare år. Samtidigt är det många som svarar att de inte tror att de kan förbättra löneläget (45 procent). 8 av 10 (77 procent) upplever att de inte har en verklig möjlighet att påverka sin lön överhuvudtaget. Över tid

Redaktion: Cecilia Gustafsson, kommunikatör

Lea Lobelius, kommunikationschef Vi finns också på:

har alltså andelen som aktivt kämpar ökat och de som känner en verklig möjlighet att kunna påverka den minskat. Bland de som försöker påverka sin lön är det vanligast att vända sig till sin närmaste chef.

VAR TREDJE MEDLEM (33 procent) har under det senaste året funderat på att avsluta sin anställning inom Försvarsmakten, varav 10 procent av dessa aktivt sökt annat jobb eller studier. Främsta anledningen till det uppges vara lönen. För att minska risken att flera söker sig bort alternativt slutar inom Försvarsmakten behöver hoppet om att kunna påverka sin lön öka. – Officersförbundet är en viktig avtalspart för medlemmarna när det gäller lönen och behöver också kunna stötta våra medlemmar att se möjligheter till att förbättra sin lön och att se långsiktigt på yrket. Försvarsmakten behöver fylla alla skolplatser och behålla all militär personal de kan. Kostnaden för att fortsätta med stora personalsatsningar borde vara lägre än alternativet med förtidsavgångar, tomma skolplatser och ett högt vakansläge, säger Stefan Morin.

utsatts för ovälkommet beteende. Fördelen med vår undersökning är att vi kan se den upplevda anledning till det ovälkomna beteendet. Det hoppas jag kan hjälpa Försvarsmakten att bättre rikta sitt fortsatta arbete i denna fråga, säger Stefan Morin.

”En majoritet försöker aktivt påverka och höja sin lön vilket är en positiv ökning från tidigare år.”

UTLANDSTJÄNSTGÖRING LOCKAR. I takt med beslutet att ansluta Sverige till NATO har utlandstjänstgöring kommit att bli ännu mer relevant. Ungefär var tredje uppger sig vara villig och den gruppen består både av medlemmar som tidigare varit utomlands och de som saknar erfarenhet. För att mätta det kommande internationella anspråken är det viktigt att tillgodose behoven för familj, lön, boende samt sysselsättning för medföljande. Bland de som inte vill genomföra utlandstjänstgöring i framtiden motiverar de sitt beslut med att det inte passar sig på grund av familj, den ersättning eller avtalet man blir erbjuden samt att man känner sig för gammal.

Den övergripande inställningen till en övergång till trebefälssystem är splittrad, 4 av 10 är positivt inställda (39 procent) och lika många negativa.

påverka Försvarsmaktens operativa effekt till det bättre på lång sikt och var tredje (31 procent) till det sämre. På kort sikt tror i stället var femte (18 procent) att de kommer påverka till det bättre och 6 av 10 (63 procent) till det sämre. Medlemmarna uppger att det kommer påverkas av hög arbetsbelastning, bristande kvalité samt brist på både erfarenhet och personal. Viktigast att utöka för att öka den operativa effekten uppges vara personal. För att möjlig göra rekrytering av fler yrkesofficerare är det viktigt med både lön (92 procent), balans mellan arbete och privatliv (88 procent) samt tydliga karriärvägar (83 procent).

I MEDLEMSUNDERSÖKNINGEN UPPGER varannan medlem att de haft användning och nytta av Officersförbundet. Officerstidningen är fortsatt förbundets starkaste kommunikationskanal. I och med att 9 av 10 läser tidningen. Informationen i tidningen når ut och landar bra hos medlemmarna.

Fakta: MEDLEMSUNDERSÖKNINGEN

ARBETSMILJÖN BRISTER. 1 av 5 har tvingats till att göra avsteg från säkerhetsbestämmelser för att kunna lösa sina uppgifter (19 procent) och 1 av 10 har varit med om någon incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall (12 procent). Bland de som gjort avsteg från säkerhetsbestämmelser uppger de främst att de kände sig tvingade på grund av tidsbrist (60 procent) och personalbrist (57 procent). Cirka var fjärde (26 procent) i åldern 18–34 år uppgav att de kände sig tvingad till avsteg på grund av brist på utbildning.

DE ÄR FÅ som upplevt ovälkommet beteende, sexuella trakasserier eller blivit diskriminerade. Nära 9 av 10 (88 procent) uppger att de under det senaste året inte blivit utsatt för ovälkommet beteende inom Försvarsmakten. Bland de svarande har totalt 525 respondenter/medlemmar uppgett att de varit med om något ovälkommet beteende, skälet till det uppges av de flesta vara på grund av militär grad (36 procent), anställningsform eller kategori (32 procent), kön (20 procent) eller ålder (20 procent). Något fler än var tredje uppger också andra skäl likt dåligt ledarskap, avundsjuka, diskriminering eller förtal.

– Givetvis önskar jag att ingen skulle ha

Den operativa effekten i framtiden är beroende av mer personal. Vad gäller den stora utmaningen med tillväxt de kommande åren tror nära varannan (55 procent) att de kommer

Undersökningen är genomförd via webbenkät och har skickats till 12 884 av Officersförbundets medlemmar. Antal genomförda intervjuer: 4 596. Det innebär en svarsfrekvens på 36 procent.

DU SKA PRATA LÖN UNDER DITT MEDARBETARSAMTAL

Det finns flera ämnen som tas upp under ett medarbetarsamtal, men att ta upp lön är viktigt just därför att medarbetarsamtalet är det mest tydliga tillfället att prata om din lön under pågående anställning.

I FÖRBUNDETS nya medlemsundersundersökning anser 82 procent att de inte har en rimlig lön i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. 21 procent uppger dock att de inte vågar klaga på sin lön. Det är dock viktigt att vara tydlig med att man inte är nöjd med sin lön och varför man ska ha en högre lön. Hur ska man under med arbetarsamtalet prata om

lön då? Inför samtalet kan du förbereda dig genom att fundera på vad du vill och inte vill säga. Du och din chef kommer att prata om bland annat dina arbetsuppgifter, kompetens och erfarenhet, prestation samt

”21 procent uppger att de inte vågar klaga på sin lön”

utvecklingsmöjligheter. Skriv ner några frågor som antagligen kommer att diskuteras och svara på dem. Frågorna kan vara exempelvis: Vad har du och chefen kommit överens om för mål – uppfyller du målen? Hur har du bidragit till att utveckla verksamheten? Har du fått fler eller andra arbetsuppgifter som ställer högre krav på dig? Vad har du gjort för att utveckla din kompetens?

PRATA OCKSÅ MED dina fackliga förtroendevalda om hur lönebilden och lönemålbilden på ditt förband ser ut och hur föreningen och arbetsgivare på ditt förbandet bedömer dina arbetsuppgifter.

UNDER SAMTALET LÅTER du din chef ge sin syn. Fundera på när ni har samma uppfattning och när ni har olika och ta då upp konkreta exempel på varför du har din uppfattning. Välj de argument som du tror väger tyngst oavsett om de handlar exempelvis om ökad kompetens eller god prestation. Försök att få din chef att vara så tydlig som möjligt med vad du kan förvänta dig i lönehöjning. Om ni inte alls kommer överens be om en motivering och vad du förväntas göra för att få en högre lön.

Efter samtalet kan du gärna skriva ner minnesanteckningar och fundera på: Vad gick bra och vad gick dåligt? Fick du fram det du ville säga? Vad kom ni överens om för kommande mål? Var du tillräckligt förberedd?

Prata också igen med dina fackliga förtroendevalda om vad din chef har sagt om vad du kan förvänta dig i lönehöjning. När du sedan vid ditt lönesamtal får info om din nya lön fråga vad som är prestation och om det gjorts några extra satsningar.

SKILLNADER I LÖNEHÖJNINGAR kan bero på flera olika faktorer. Fackförbund och arbetsgivare på försvarsmaktsnivå förhandlar fram den ekonomiska ramen för samtliga förband och sedan förhandlar föreningarna och arbetsgivaren på förbandsnivå lön för samtliga individer. Skillnader i lönehöjningar kan bero på allt från att individer har olika kompetens och erfarenhet, har presterat olika till att det görs extra satsningar antingen från försvarsmaktsnivå och förbandsnivå. Exempelvis kan en individ få 1 000 kronor i löneförhöjning, 400 kronor är prestation och 600 kronor är en extra satsning. En annan individ kan också få 1 000 kronor i löneförhöjning, men hela summan är prestation. Samma lönehöjning, men av olika anledningar.

LÖN

MEDLEMSFÖRMÅN

Ny förmån! 25 procent rabatt på träningskläder hos CLN Athletics

Du som är medlem i Officersförbundet har en rad medlemsförmåner. Vår nyaste medlemsförmån innebär 25 procents rabatt på träningskläder hos CLN Athletics.

DU HITTAR rabattkoden på förbundets webbplats, under ”Medlemskap”, ”Mina medlemsförmåner” och ”Samlade rabatter”. På samma ställe hittar du också koderna för rabatt på kläder och skor hos Outdoorexperten och Länna Sport, hotellvistelser på Elite Hotels, Best Western och Strawberry, tågresor hos SJ samt böcker hos Adlibris.

DU SOM ÄR medlem har också tillgång till Officersförbundets onlinekurser. Det finns exemp elvis två onlinekurser om lön där du kan lära dig det viktigaste och mest grundlägg ande om hur din lön sätts, vad som påverkar din lön och vad du själv kan göra för att förändra den. Kurserna tar cirka 10–20 minuter och ger dig en bra grund att stå på inför exempelvis en ny anställning eller ett medarbetarsamtal. Läs mer och gå kurserna på officersforbundet.se.

Simon Abrahamsson, förtroendevald OF AMF

Du gjorde nyligen en facklig arbetsinsats, vad hände?

FÖRBUNDET

Hjälp oss bli bättre!

Officersförbundet vill ofta komma i kontakt med sina medlemmar exempelvis för att fråga vad medlemmarna tycker och tänker i olika frågor.

DET ÄR därför av yttersta vikt att vi har korrekta kontaktuppgifter till medlemmarna. Vi ber därför alla medlemmar att uppge korrekta kontaktuppgifter och att ange sin privata e-postadress. Om du behöver ändra dina kontaktuppgifter gör du det via ”Mina sidor”.

– Det var en medlem på AMF 1 som hörde av sig. Han och flera andra medlemmar skulle göra utlandstjänstgöring med AMF 4 och undrade vad som gällde kring deras anställningar. Arbetsgivaren menade att de behövde skriva på ett URA-kontrakt. Jag tyckte att det var flera uppgifter som inte gick ihop. Det rörde sig om en utlandstjänstgöring men inte insats. Om man skriver ett URA-kontrakt ska man bo som hemma fast borta och de här medlemmarna skulle bo i tält. Så jag meddelande att jag inte kunde rekommendera dem att skriva på kontrakten. Arbetsgivaren ville att de skulle skriva på kontrakten samma vecka som de fått dem presenterade, men efter flera samtal med kansliet togs frågan upp i ett möte mellan parterna på Försvarsmaktsnivå. De kom fram till att det var arbetstidsavtalet och utrikes tjänsteresa som skulle användas. Några dagar senare hörde medlemmen av sig och meddelande att allt löst sig.

Vad innebar det för medlemmarna?

– Om medlemmen hade skrivit på URA-kontraktet skulle han ha haft sin grundlön och ett fast tillägg på 27 000 kronor. Nu åker han på arbetstidsavtalet och utrikes tjänsteresa. Det innebär cirka tre gånger så hög ersättning och mer ledighet. Det är flera som hört av sig och tackat för hjälpen.

HEJ DÄR!

VAD HANDLAR DET HÄR

MED PROFESSION OM?

Officersförbundet är ett fack- & yrkesförbund. De fackliga frågorna är många gånger svåra men också i viss meningen begripliga.

EMELLERTID KAN det upplevas som att yrkesfrågor som berör yrkets särart, dess utveckling och professionsaspekter lätt hamnar i skymundan. Och även om det nu är ett bra tag sedan Försvarsmakten införde ett trebefälssystem (3BS) så är det väl ännu inte ett fullt begripligt, komplementärt och komplett befälssystem. Därav finns anledning att öka vårt fokus på vår profession, dess utbildningsvägar och yrkesutveckling –denna artikel syftar därför till en

inledande problematisering.

Försvarsmakten pratar om och beskriver den militära profession som en militär profession vilken bygger på ett kollektivt utövande av yrket och där den militära professionen omfattar alla i Försvarsmakten, oavsett personalkategori, anställnings- eller avtalsform.

”Syftet med att formulera den militära professionen är därför att skapa en sammanhållen idé, ett systematiskt koncept för all personals kvalificerade yrkes-

kunnande – som sammantaget skapar Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid.”

DÅ OFFICERSFÖRBUNDET HAR fokus på den militära yrkesarbetande personalen har det upplevts mer angeläget att prata om Officersprofession. Emellertid täcker 3BS och de militära helstidsyrkena även våra gruppchefer, soldater och sjömän (GSS/K/T). Det kan därför bli lätt förvirrande – vilken profession bejakar och inriktar vi oss på? Inom US Armed Forces är professionsfrågorna ofta i fokus

”Därav finns anledning att öka vårt fokus på vår profession”

och där kan man finna ”Professions of Arms”.

Oavsett rubriker vi använder så är det viktigt att fortsätta prata om profession och behovet av kvalificerad yrkesutveckling och karriärvägar för våra medlemmar – oaktat om det berör en kommendör eller en gruppchef. Samtidigt kan man reflektera över huruvida 3BS har utvecklats till att bli ett komplementärt trebefälssystem som hänger ihop helt sömlöst? Och är 3BS så til llåtande till sin natur att systemet t ex klarar av att fånga upp unga talanger som vill snedda från GSS eller SO till OF, och där man kan tillgodoräkna sig adekvat och reellt yrkeskunnande och kompetens med en därigenom till delar anpassad utbildning?

DET NUVARANDE SYSTEMET med 3BS har gått från en ytterlighet av den då nya befälsordningen (NBO infört 1983) med ett enbefälssystem till att idag omfatta OR, SO och OF, där SO var en del av OR fram till 2022/23. Här är det värt att ånyo reflektera över specialistofficerens yrkes- & karriärutveckling då Försvarsmakten valt att skilja nivåer och kategorier åt genom distinktionen OR 5 - SO 6 – något som saknar reell internationell jämförelse. Möjligen hade det varit bättre att jämföra den svenska specialistofficeren med den anglosachsiska Warrant Officer (WO)? Delar av SO-system påminner om WO-systemet med till exempel Överfanjunkare med djup kompetens. Det är möjligen svårare att se likheter mellan en SO 9 som till exempel Regementsförvaltare och WO-systemet. Vår SO 9 förefaller mer likna en klassisk OR 9. Reflektionen blir – vad är det för system vi håller på att bygga, finns där den specialiserade kompetensen och går det att jämföra med våra allierade i Nato? Till dessa spörsmål kommer vi att återkomma – hoppas ni som medlemmar hakar på!

● Johan Hansson, förbundsdirektör

DEN MILITÄRA PROFESSIONEN

Vad är viktigast för att du ska fortsätta arbeta i Försvarsmakten?

Svara på undersökning från Försvarshögskolan – vi vill veta vad du tycker!

NATO cross-national survey on personnel retention in the Armed Forces är en undersökning av Försvarshögskolan och NATO Science and Technology Organisation. De flesta Nato-länder deltar. Syftet med undersökningen är; för det första att ge insikter om vilka faktorer som påverkar den svenska militära personalens beslut att lämna eller fortsätta arbeta; för det andra att jämföra resultatet för svenska militärer med resultatet för militärer i deltagande Nato-länder. Enkäten skickas ut till förbundets medlemmar med start i slutet av september.

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all militär personal i Försvarsmakten.

FRÅGA FÖRBUNDET

Är ersättningen pensionsgrundande?

I början av året beslutades det att jag under åtta månader skulle få en tillfällig placering på annan ort. Då den tillfälliga arbets orten ligger så pass långt bort från ordinarie beslutades det att jag skulle veckopendla och då erhålla ersättningen om 4 800 kronor. Nu i efterhand så har jag börjar reflektera om denna ersättning är pensionsgrundande eller inte?

Pendlingstillägget om 4800 kronor står inskrivet som ett tillägg i vårt kollektivavtal men i grunden så är den en merkostnadsersättning för att

Ersättning FM-dygn

Jag har inte fått någon ersättning för FM ­ dygn för tre månader sedan. Hur gör jag för att få det?

Det första du gör, om du inte redan gjort det, är att du kontrollerar att du rapporterat/redovisat i PRIO. Det andra du gör är att ta kontakt med din chef och påminner om att du ska ha ersättning för FM-dygn. Det tredje du gör, om du fortfarande inte får ersättning för FM-dygn, är att du tar kontakt med din officersfören-

täcka omkostnader som man har hemma när man under en period tjänstgör vid annan ort än ordinarie. Förenklat kan man säga att det är en schabloniserad ersättning motsvarande traktamente. Denna kostnadsersättning brukar man lite enkelt beskriva att den ska ersätta den ökade merkostnad som det blir när man inte är i sin ordinarie bostad. Eftersom denna ersättning räknas som en merkostnadsersättning så är den inte tjänstepensionsgrundande men eftersom den beskattas som inkomst så ingår den som underlag i den allmänna pensionen.

● Nathalie Ehrnrooth, ombudsman

ing så kommer de att hjälpa dig. Grunden är att man ska ha lönetillägg månaden efter FM-dygn, men ibland behöver chefen en påminnelse.

● Gabriel Bris, ombudsman

Sjuklön

Jag har under detta år varit sjuk en period och har börjat fundera på hur man vet vilken årslön som ligger till grund när man beräknar vilken sjuklön man ska få? Räknar man enkelt på förra årets årslön med alla tillägg inräknat eller är det innevaran ­

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare Olle Löfmark, Martin Sachs, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois

Har du en fråga till våra ombudsmän? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

de året man beräknar och då den aktuella månadslönen?

När man ska beräkna sjuklön så beräknas den enligt följande; 80 procenrt av den aktuella lönen plus 0,38 procent av föregående års rörliga tillägg som exempelvis FM-dygn, jour med mera (dock ej övertid). Det du behöver ha med dig är att det också görs ett karensavdrag. Karensavdraget motsvarar 4,6 procent av din aktuella lön för månaden (allmänt benämnt som ”karensdag”).

● Patrik Larsson, ombudsman

Spara semester

Jag hade fyra veckors sammanhängande semester i somras, så jag har flera semesterdagar kvar, men jag är osäker på exakt antal. Kan jag spara de semesterdagarna jag har kvar till nästa år och ta ut dem exempelvis i samband med nästa sommarsemester?

Antalet semesterdagar beror på hur gammal du är och regleras i FM:s avtal om semester. Om du är under 30 år har du 28 dagar, är du 30–39 år har du 31 dagar, är du 40 år och över har du 35 dagar. Arbetsgivaren är skyldig att lägga ut fyra veckors sammanhängande semester till dig mellan juni–augusti (20 semesterdagar). Den som har rätt till fler än 20 semesterdagar (160 tim) för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de överskjutande timmarna till ett senare kalenderår. Dock får man inte ha fler än 30 sparade

Rådgivning och utbildning:

Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare

Carina Viklund, Maria Jensfelt

dagar (240 timmar). Om du vill ta ut dessa dagar under 2025 så ska du meddela chefen det nu under hösten, du kan även lämna in en semesteransökan under hösten alltså långt innan 1 mars för juni tom 14 december, chefen ska då fatta ett beslut inom en månad från det att du lämnade in den.

● Elina Meyer, ombudsman

Ändrad medlemsavgift Jag har begärt ändring av mitt medlemskap. När börjar den nya avgiften att gälla?

Om din ändring kommit in till kansliet före den 15:e innevarande månad genomförs ändringen samma månad. Om ändringen kommer efter den 15:e genomförs ändringen från och med nästa månad.

● Carina Viklund, kanslistöd

Försäkring ny medlem Jag är ny medlem och har fått en faktura från If, varför då?

Som ny medlem får du tre gruppförsäkringar kostnadsfritt under dina tre första månader som medlem. Vill du behålla försäkringarna behöver du börja betala för dem när den kostnadsfria perioden tar slut. Försäkringarna har ett förmånligt pris och är speciellt framtagna för dig och ditt yrke. De gäller till exempel under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en så kallad risksport, vilket många vanliga personförsäkringar inte gör.

● Maria Jensfelt, kanslistöd

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund. Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

Fax: 08-440 83 40

E-post: kansliet@officersforbundet.se

KANSLIET

Missa inte Officerstidningens nyhetsbrev!

Anmäl dig via vår webbplats och få de senaste nyheterna från Officerstidningen direkt i din inkorg två gånger i månaden.

ANMÄL DIG PÅ OFFICERSTIDNINGEN.SE/NYHETSBREV !

Avs: Officersförbundet

Levererar för framtiden

Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-

baesystems.com

pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och snart även Funktionspansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering.