Officerstidningen nr 2, 2024

Utmanande att laga mat ombord

Som kock i marinen förväntas man kunna laga goda och näringsrika måltider på en liten yta – även under sjögång och i tyst läge. Vi har besökt två av marinens kockar på Tredje sjöstridsflottiljen och Första ubåtsflottiljen.

Cajsa Hultmark är kock ombord på HMS Nyköping.

Försvarsberedningen mejslar fram underlag till försvarsbeslutet

RHEINMETALL NORWAY AS TRANSITIONS TO RHEINMETALL NORDIC AS

In order to further strengthen Rheinmetall’s position in the Nordic region, Rheinmetall Norway AS is renamed to Rheinmetall Nordic AS. The company is responsible to coordinate Rheinmetall’s business interests in the Nordic countries. Rheinmetall Nordic AS will continue under the same leadership as of the former Rheinmetall Norway AS. As part of the reorganization, the former Nordic Hub is also integrated into Rheinmetall Nordic AS. The changes took effect on 1 January 2024.

www.rheinmetall.com

Förbundsordföranden:

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 64–70.

Lyxigt kontor i Bryssel med dubbel lön

Samtidigt som Turkiets parlament till slut ska rösta igenom Sveriges medlemskap i Nato sitter jag i en studio hos Sveriges radio och ska diskutera hur inträdet i Nato kommer påverka den militära personalen.

Efter inledande samtal om synen på yrkesofficerare och vilken krigsfilm som är bäst kommer vi till kärnfrågorna. Jag är mitt i en mening om hur vi tidigare sett att upprepade utlandstjänstgöringar negativt påverkar bemanningsarbetet när jag blir avbruten. Programledaren håller inte med. Han framhåller att det inte är samma sak att tjänstgöra i Mali eller Afghanistan som att ha ett ”lyxigt kontor i Bryssel med dubbel lön”.

Givetvis har han rätt. Det är inte samma sak. Uppgifterna är olika men påverkan för individen och kanske främst dennes familj är, oavsett land, stor. Vid en utlandstjänstgöring kommer familjen antingen slitas ur sina rutiner med arbete, skolor och fritidsaktiviteter och flytta till ett nytt land eller hitta ett sätt att hantera vardagspusslet utan mamma eller pappa i flera år.

svarsmaktsanställda tjänstgöra utomlands. Lite fler än hälften av dessa inom Nato. Då riskera flera hundra anhöriga att utförsäkras.

»Inom några år kommer cirka 450 försvarsmaktsanställda tjänstgöra utomlands. […] Då riskera flera hundra anhöriga att utförsäkras. «

ATT TJÄNSTGÖRING I Nato kommer bli en naturlig del av en yrkesofficerskarriär får vi nog räkna med. Då behövs goda förutsättningar för att den ska bli så smidig och attraktiv som möjligt. Officersförbundet belyser just nu behovet av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten för att lyckas med tillväxten. Här är ett gyllene tillfälle att slå två flugor i en smäll. Gör utlandstjänstgöring så attraktiv att den både är lättrekryterad och skapar attraktionskraft i anställningen.

För att skapa attraktionskraften behövs ett par förbättringar. Det rör bland annat socialförsäkringen och villkoren för medföljande. I dag vittnar medlemmar om förödande konsekvenser när utförsäkrade anhöriga står utan sjukpenninggrundande inkomst. Problemet kan inte Försvarsmakten lösa på egen hand. Här krävs åtgärder från politiken med lagändringar. Inom några år kommer cirka 450 för-

ETT ANNAT STORT förbättringsområde är långsiktig bemanning och tydliga villkor. Utlandstjänstgöringen måste i god tid planeras in i karriären. Det ger möjlighet för våra medlemmar att påverka när i livet en utlandstjänstgöring passar bäst. I dag är det upp till den enskilde att ta reda på vilka villkor ett URA-avtal kan innehålla, och själv värdera vad som är bäst i det specifika fallet. Det skapar osakliga olikheter och en stor press på den enskilde. Här behöver vi tillsammans med Försvarsmakten teckna ett kollektivavtal som skapar ett stöd och en bottenplatta med skäliga villkor. Sen bör en individanpassning ske som komplement till kollektivavtalet. Den lägst hängade frukten är lönesättningen. Lön ska sättas efter arbetsuppgifter, inte baseras på en tidigare lön. Låt chefen på verksamhetsplatsen värdera arbetsuppgifterna och sätta lönen.

OCH HUR VAR det med lyxigt kontor och dubbel lön? Jag har nyligen besökt de svenska delegationerna i Belgien. Korridorerna är trånga, fikarum delas med andra nationer och i vissa kontor avsedda för två, sitter det upp till sju personer. Lyxigt? Tyvärr blir det inte heller någon dubbel lön. Tar du med en anhörig kan det bli en tuff affär för familjen med utebliven lön, karriär och pension för den anhöriga. Missar du dessutom något i ditt URA-avtal blir det kostsamt. En officer jag pratade med hade precis fått be sin fru swisha 2 000 kronor för att klara månaden. Dubbel lön? Snarare otillräcklig! ⚫

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

Stockholm 4 april 2024

Stefan Morin

Förbundsordförande

54

AKTUELLT

7 | Sveriges framtida stridsflygförmåga ska utredas

8 | Anmälda skador försvinner vid överföring från Prio

10 | Tekniskt fel bakom allvarlig händelse med Gripen-plan

12 | Stödet till Ukraina försenar Försvarsmaktens tillväxt

FOKUS

18 | Stora förändringar när Försvarsmakten integreras i Nato

BESÖKET

22 | Två av flottans kockar på Tredje sjöstridsflottiljen och Första ubåtsflottiljen.

REPORTAGE

34 | Försvarsberedningen – vägen mot nästa försvarsbeslut

10

34

46 » Specialistofficerens status är en synnerligen viktig fråga för Försvarsmakten – men jag upplever att debatten är tyst. «

ANALYS

44 | Förändringar i klimatet påverkar svensk säkerhet

MÖTET

46 | Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede och hemvärnsförvaltare Jari Mäkelä

INSÄNT/DEBATT

54 | Bedrövad erfarenhet – SO omyndigförklarande som NCO

Fanjunkare Niclas

Anneling, elev vid Högre specialistofficersutbildningen, HSOU 23-24, i en debattartikel.

22

FÖRBUNDSNYTT

64 | ”Framgång när medlemmar engagerar sig”

65 | 27 avslutade tvister

66 | Tips inför tjänstgöring i Nato

70 | Fråga förbundet: Hur mycket jour får man ha per månad?

Tid för handling – och handlingsfrihet?

Folk och försvars rikskonferens i Sälen i januari. Hans Wallmark (M), försvarsberedningens ordförande tar plats på scenen: ”Det är tid för handling. Redan 2017 fastslogs från denna scen, av försvarsberedningens dåvarande ordförande Björn von Sydow, att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas”, säger han och fortsätter: ”Sedan dess har vi Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och som flera varnat för kan risken för eskalering inte uteslutas. Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Dessa insikter måste sjunka in.”

»Nu ingår Sverige i en säkerhetsgemenskap, vilket kostar och kräver motprestation.«

Den 26 april lämnar försvarsberedningen in sin slutrapport. Det är bland annat med utgångspunkt i den som regeringen utformar sitt förslag till nästa försvarsbeslut till riksdagen i höst. Jag och fotograf Margareta Bloom Sandebäck fick möjlighet att besöka beredningen i samband med ett av vårens många sammanträden. Vi träffade bland annat Försvarsmaktens experter i beredningen, Lars-Olof Corneliusson och Magnus Ståhl. Grunden i deras arbete utgår från överbefälhavare Micael Bydéns militära råd som lämnades till regeringen i november 2023.

Den 1 april skrev ÖB Micael Bydén en artikel på DN debatt med rubriken: ”Försvarsmakten behöver frihet att fatta de beslut som krävs”. I texten konstaterar han att det är något helt annat att vara Natoallierad än att vara partner. ÖB avslutar texten med att efterlysa handlingsfrihet såväl med tilldelad ekonomi som i utformningen av organisationen. Detta för att kunna möta upp de kommande förmågemålen. ”Ett stelopererat försvarsbeslut som låser oss i detaljer tjänar vare sig nationell eller kollektiv försvarsförmåga väl” skriver han.

Det är en tydlig markering gentemot politiken. Huruvida Försvarsmakten kommer att slippa preciserade planeringsanvisningar och detaljstyrningar återstår att se. I övrigt kan man reflektera över att ÖB skriver på DN debatt över huvud taget – med bara sex månader kvar i ämbetet. Det är en sig nal i sig och för honom nu helt riskfritt. Kommer ytterligare utspel att följa?

REDAKTION

OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz

070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR

Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Christian Gård och Ali Moosavian Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Anna-Maria Stawreberg, Annica Ögren, Margareta Bloom Sandebäck, Miguel Guerrero, Andreas Blomlöf, Henrik Jansson.

NUMMER 2, 2024

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej. Nästa nummer utkommer vecka 24

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

BESÖKSADRESS

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20

officerstidningen@bs-media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 3, 28 maj

Nr 4, 22 augusti

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

sigsauer.com

/Aktuellt

Försvarsmakten tvingas betala miljonskadestånd för PFAS-förorenad vattentäkt

ƀ Försvarsmakten ska betala 37 miljoner kronor i skadestånd till det kommunala bolaget Uppsala

vatten efter att ha förorenat en vattentäkt med giftiga PFAS-ämnen. Läckaget kom från Ärna flygfält vid Upplands flygflottilj, F 16, där brandskum innehållande PFAS använts. 2013 uppdagades en liknande situation i Ronneby

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

kommun sedan PFAS kommit ut i grundvattnet från Blekinge flygflottilj, F 17. Två veckor innan domen i PFAS-målet i Uppsala meddelade Försvarsmakten i en artikel på sin webbplats att de utvecklat metoder för att rena

Jas 39 Gripen C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E.

vatten från PFAS tillsammans med forskningsinstitutet Rise och två andra myndigheter inom försvarssektorn. Inom projektet ska man enligt artikeln också ha utvärderat brandsläckskum utan PFAS som numera används inom flygvapnet. PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp som omfattar fler än 10 000 ämnen och bland annat kan leda till njurcancer och diabetes typ 2. /LS

Ny forskarutbildning vid Försvarshögskolan

ƀ Försvarshögskolan, FHS, fick den 21 februari egen forskarutbldning i ämnet ledarskap och ledning. Det skriver FHS i en artikel på sin webbplats. Inom ledarskap och ledning studeras sådant som ledarskap under påfrestande förhållanden, krishantering och samverkan. Försvarshögskolan har därmed utbildning på forskarnivå i fyra ämnen: krigsvetenskap, statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, militärhistoria samt ledarskap och ledning. /LS

Sveriges framtida stridsflygförmåga ska utredas

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflygförmåga. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.

qARBETET MED STUDIEN görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med ett regeringsbeslut från förra året som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. – Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn

till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats. Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut. Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040.

/JOSEFINE OWETZ

Ditte Boysen

» Vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. «

Det sa brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, till Offi cerstidningen i sam band med besöket av Natos flottstyrka i Stockholm den 20 mars, med anledning av Sveriges medlem skap i Nato. Foto:

Ruge/Försvarsmakten

FLYGVAPNET

Lars Helmrich

Foto: Emy

/Aktuellt

Anmälda skador försvinner vid överföring från Prio

Försvarsmakten har åter misslyckats med att sammanställa en fullständig arbetsskaderapport och sannolikt kommer problemen upprepas även i år. En trend som dock går att utläsa av den begränsade skadestatistiken är en kraftig ökning av belastningsskador bland värnpliktiga.

qÅR 2016 ÖVERGICK Försvarsmaktens arbetsskaderapportering från det lokala informationssystemet Lisa till att hantera avvikelser i Prio. Sedan dess har det varit återkommande problem med bland annat underrapportering, omständliga blanketter, en snårskog av kodningsalternativ och kvalitetsbrister. Trots att sju år förflutit sedan det nya avvikelsesystemet infördes och åtgärder vidtagits längs vägen har man inte fått ordning på systemet.

I den arbetsskaderapport som publicerades strax innan jul och som beskriver skadeläget hos personalen under 2022, är bristerna i underlaget så stora att man avstår från att redovisa utvecklingen av skador över åren. Samma beslut fattades

2016, 2017 och 2021.

– Att man inte lyckats lösa problemen tror jag handlar om resurser, säger Fredrik Löfberg, chef för vårdgivaravdelningen på Försvarsmedicincentrum i Göteborg som sammanställer arbetsskadestatistiken. Försvarsmakten måste avsätta resurser för att kunna arbeta med detta.

» När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. «

Över 3 000 av de arbetsskador som anmäldes 2022 föll bort i hanteringen.

ENLIGT RAPPORTEN HAR man kommit till rätta med den underrapportering av arbetsskador som funnits tidigare och förbanden registrerar fler skador i systemet. Däremot kvarstår problemen med bortfall av rapporter och av totalt 3 210 registrerade händelser har 570 gått förlorade på grund av exempelvis dubbelregistreringar och kvalitetsbrister. Dessutom har 220 rapporter ”försvunnit” när data överförts hos FömedC från Prio till Excel för analys.

– När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. Att vi arbetar bort detta faktum är väldigt centralt för en kvalitetssäkring av den fortsatta handläggningen, säger Fredrik Löfberg.

Bland de resultat som ändå redovisas i den begränsade rapporten är det ett område

som särskilt lyfts fram och det är ökningen av arbetsskador bland värnpliktiga. Under 2022 stod värnpliktiga för hälften av det totala antalet arbetsskador, trots att de endast utgör 20 procent av personalstyrkan.

I nästan 60 procent av händelserna har skadorna lett till frånvaro eller haft annan påverkan på tjänsten.

– Skadorna bland de värnpliktiga är en allvarlig sak. I det läge som råder i Försvarsmakten behövs varje person. Om någon kanske inte kan krigsplaceras på grund av en arbetsskada är det allvarligt, säger Fredrik Löfberg.

DEN SKADEKATEGORI SOM ökar mest bland värnpliktiga är belastningsskador.

– Vi bär och belastar mer i Försvarsmakten i dag än tidigare. Det handlar om stridsutrustning, kroppsskydd och så vidare. Jag tror att stegringen av belastningen under utbildningen är nyckeln, den måste ske på ett sådant sätt att kropparna håller. Våra fysioterapeuter i Försvarsmakten är starkt engagerade i arbetet med just belastningsstegringen

Belastningsskador är den skadekategori som ökar mest bland värnpliktiga.

ARBETSMILJÖ

för värnpliktiga, säger Fredrik Löfberg.

Av de fyra skadetyperna olycksfall, sjukdom, färdolycksfall och fritidsskada är olycksfall den dominerande kategorin och står för 87 procent av fallen. Under de senaste fem åren har andelen kvinnor som skadar sig ökat markant, från 16 till 27 procent av anmälda arbetsskador.

om kommit på fritiden.

Problemen med rapporteringen av arbetsskador kommer antagligen att upprepas även i år, enligt Fredrik Löfberg. Däremot tror han att det kan bli en förbättring till 2025.

…överste Markus Höök, regementschef på Livregementes husarer, K 3, där Flygenheten, finns. Enheten är Försvarsmaktens centrum för obemannade flygande farkoster, UAV.

○ Vad händer i området?

– Jättemycket. Inledningsvis nyttjades RPAS och UAV:er främst av underrättelseförband. I dag höjer vi kompetensen för att få ut hela drönarfamiljen på bredare front inom Försvarsmakten. Vi ser från Ukraina att användningen är stor, tekniksprången är snabba samt att medel föder motmedel. Här måste vi ha allokerade motmedel och tekniker för att undvika sårbarheter, det säkerställer vi nu.

○ Om kvantitet är viktig, är det ett problem för Försvarsmakten?

– Köper vi in och lagerhåller stora mängder materiel kommer den vara satt ur spel inom ett till två år givet motmedelsutvecklingen. Därför satsar vi kompetensuppbyggnad och förmåga att hantera systemen.

2022 OMKOM EN person på grund av olycksfall i tjänsten genom ett vådaskott. Totalt har nio dödsfall inträffat i Försvarsmakten de senaste tio åren. Av dessa har två personer omkommit i samband med stridsfordons olyckor under övning. I det ena fallet handlade det om ett fordon som gick genom isen (2017) och i det andra fallet blev en person påkörd (2019). Övriga dödsfall handlar om bland annat sjukdom, dödsfall under färd till och från arbetet eller värnpliktiga och rekryter som

– Försvarsmakten har skapat en arbetsmiljösektion på Högkvarteret med tillgång till bra kompetens i Prio. Det är ett jättebra steg på vägen, både för hanteringen av arbetsskador och för arbetsmiljöarbetet i stort.

/LINDA SUNDGREN

FAKTA

Arbetsskador

Totalt anmäldes 3 210 arbetsskador år 2022. Av dem föll 570 bort på grund av följande fel och brister:

• 220 försvann vid överföringen från Prio till Excel

• 133 dubbelanmälningar

• 106 som inte klassats som arbetsskada, varav 42 fall av covid-19

• 96 dåligt ifyllda

• 15 raderingsmärkta

○ Vad blir viktigt framöver?

– Sannolikt att få större bredd på kompetensen för både små och stora RPAS och UAV:er. Vi fortsätter följa utvecklingen i omvärlden och kommer lägga ansenliga resurser på nödvändig information kring teknikutvecklingen, dra erfarenheter från pågående konflikter samt värdera hur vi själva ska hantera våra motmedel mot hot som växer fram.

/ANNICA ÖGREN

HALLÅ DÄR…

Foto: Amanda Juvas/FM

Det havererade Jas Gripen-planet stoppades av utrullningsnätet, 111 meter efter asfaltskanten på landningsbanan.

FLYGSÄKERHET

Tekniskt fel bakom allvarlig flyghändelse med Gripen-plan

Ett fel i en nödutfällningsventil var den utlösande faktorn när ett Jas 39 C Gripen landade i för hög fart och utan bromsförmåga under en landning på Ronneby flygplats i november 2022. Nu vill Statens haverikommission att såväl Försvarsmakten som flygplanstillverkaren Saab vidtar åtgärder.

qDEN 7 NOVEMBER 2022 genomförde flera enheter från Blekinge flygflottilj, F 17, en mörkerövning öster om Öland. Cirka 40 minuter in i övningen fick piloten i ett av planen en felindikation om att landstället inte var låst i uppfällt läge. Därefter följde en rad felmeddelanden och varningar och styrförmågan försämrades. Piloten avbröt övningen och vände tillbaka mot flygplatsen i Ronneby där han tvingades landa i för hög fart och utan fungerade bromsar på hjulen. Flygplanet stoppades av utrullningsnätet, 111 meter efter asfaltskanten på landningsbanan. Piloten klarade sig oskadd men planet fick omfattande skador.

– Händelsen var allvarlig. Piloten hamnade i en komplex situation med flera följdfel och han fick en massa varningar som gjorde det svårt att tolka vilken felbild han hade. Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission (SHK).

» Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt. «

Enligt SHK:s rapport som publicerades i februari utlöstes problemen av ett fel i en nödutfällningsventil som i sin tur triggade igång en mängd andra fel och varningssignaler. I rapporten lyfts också en liknande händelse med ett Gripen­plan i Ungern 2015 fram. Även i Grekland uppdagades 2007 ett fel i samma ventilenhet på ett Jas

Gripen, men den gången upptäcktes felet innan planet hunnit lyfta från marken. Efter haveriet i Ronneby har Saab återkallat alla nödutfällningsventiler som är mer än 20 år gamla och även vidtagit vissa andra åtgärder.

Med hänsyn till de tidigare händelserna, borde Saab ha agerat tidigare?

– Det är svårt för oss att svara på. Vi har inte kunnat ta del av den ungerska haveriutredningen i sin helhet och händelsen i Aten har vi bara hört talas om, säger Håkan Josefsson.

STATENS HAVERIKOMMISSION VILL att det genomförs en översyn av felpresentationslogiken i den aktuella flygplansmodellen för att minska arbetsbelastningen för piloten om något liknande skulle inträffa igen. I samband med haveriet i Ronneby uppdagades också problem i kommunikationen mellan den kommunala räddningstjänsten, SOS alarm och den militära räddningsstyrkan på flygflottiljen. Missförstånden som uppstod ledde till att räddningsinsatsen blev fördröjd med någon minut.

– I det här fallet var det ingen fara och piloten kunde ta sig ur planet på egen hand. Men om det hade brunnit eller blivit ett större skadeutfall hade tiden varit kritisk och det är därför vi ger rekommendationen att Försvarsmakten och SOS alarm ska säkerställa att kommunikationen mellan dem fungerar, säger Håkan Josefsson.

Senast den 6 maj ska besked om vidtagna åtgärder lämnas till SHK.

/LINDA SUNDGREN

Säker kommunikation var du än befinner dig

Det är viktigare än någonsin att kritiska samhällsfunktioner, myndigheter och försvarsorganisationer använder godkänd teknik för att utbyta information på ett säkert sätt. Våra produkter ökar cybersäkerheten och skyddar samhällets känsligaste information och kommunikation, i och utanför Sveriges gränser.

Läs mer om Tiger/S och våra andra godkända produkter som används inom det svenska försvaret. communications@sectra.com communications.sectra.com

I januari 2023 beslutade regeringen att skicka 50 stycken stridsfordon 90 till Ukraina. Under året utbildades ukrainska soldater på systemen i Sverige.

Stödet till Ukraina försenar tillväxten

Försvarsmaktens tillväxt försenas och arbetsbelastningen i organisationen ökar. Det som en följd av det omfattande stödet till Ukraina och det försämrade omvärldsläget. Det framgår av Försvarsmaktens årsredovisning.

qUNDER 2023 SKÄNKTE Försvarsmakten omfattande materiel till Ukraina som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Stödet omfattar såväl mängdmateriel i form av ammunition och pansarvärnsvapen som tyngre materielsystem med stridsfordon, stridsvagnar och luftvärnssystem. Det har också beslutats om försörjningslösningar för att kontinuerligt leverera reservdelar och utbytesenheter till den skänkta materielen som slits hårt i det pågående kriget. Försvarsmakten har fått extra pengar för att ersätta delar av den materiel som skickats till Ukraina och beställningar är lagda, men eftersom industrin inte hinner leverera i

den takt som efterfrågas kommer det att dröja innan ersättningsmaterielen är på plats på förband, står det i årsredovisningen:

”Den begränsade kapaciteten vid industrin påverkar de flesta materielområdena. Konsekvensen av svårigheterna att återanskaffa materiel som skänkts blir att Försvarsmaktens planerade tillväxt förskjuts.”

» Konsekvensen av svårigheterna att återanskaffa materiel som skänkts blir att Försvarsmaktens planerade tillväxt förskjuts. «

ÄVEN ARBETSBELASTNINGEN FÖR de anställda har ökat under året. Delvis som en följd av kriget i Ukraina men också på grund av tillväxten, de ökande värnpliktskullarna och förberedelser inför Natoanslutningen. Antalet kontinuerligt anställda ökade med cirka 1 000 indivi­

der under 2023, men bara ett 100 ­tal av dessa var yrkesofficerare. Specialistofficerare står för hela ökningen inom yrkesofficersskråt och har gått från 4 342 till 5 030 individer medan antalet officerare minskat från 5 165 till 4 606 individer.

När det gäller tillförseln av nya eldhandvapen framgår det av årsredovisningen att anskaffningen har försents:

”Inga vapenleveranser genomförda vilket var planerat under året, detta påverkar den operativa förmågan. Stora leveransförseningar i EHV-projektet. Tester försenade med anledning av kvalitetsbrister på vapnen. Vapenleverantör som valts blir betydligt dyrare än beräknat vilket medför att ny kulspruta och nytt granatvapen ej inryms i investeringen.”

DET PLANERADE INFÖRANDET av prickskyttesystemet och självskyddsvapen vid förband 2024 kommer att försenas minst ett år, enligt årsredovisningen. Leveranserna av automatkarbin och skarpskyttegevär till Försvarsmakten påbörjas tidigast 2025. Även det nya granatgeväret, GRG 18, som ska ersätta det 70 år gamla granatgevär M/48, är försenat. Det ska bero på kvalitetsbrister i limfogen för siktet och en konstruktionsändring som har genomförts. Leveranser av grg­18 ska återupptas under andra kvartalet 2024, enligt årsredovisningen.

/LINDA SUNDGREN

FÖRSVARSMAKTENS ÅRSREDOVISNING

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Försvarsmakten skickar stabsofficerare till insats i Röda havet

ƀ Svenska stabsofficerare deltar sedan början av mars i den EU-ledda insatsen Aspides i Röda havet. Det står klart efter ett beslut från regeringen i slutet på februari. Operationen ska skydda civila fartyg i Röda havet mot attacker från bland annat

VAPEN

Huthirebellerna.

Det var efter huthiernas attacker mot internationell sjöfart i Röda havet som EU:s utrikesråd i februari beslutade att inrätta en militär marin insats som ska bidra till att skydda civila fartyg i området. Sjöfartsskyddsinsatsen Eunavfor Aspides, eller operation Aspides, har i uppgift att ledsaga och skydda fartyg

Provskjutning av

nytt eldhandvapen

Förra våren tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal om nya eldhandvapen till Försvarsmakten. FMV genomför nu provskjutning av automatkarbin 24. Senare i vår kommer runt 200 vapen att levereras till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök.

qVÅREN 2023 TECKNADE FMV ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår provskjutning med självskyddsvapnet, automatkarbinen i kaliber 5,56, skriver FMV i en artikel. Försvarsmaktens benämning på vapnet är automatkarbin 24. – Vi gör en slitageskjutning, vilket innebär att vi under testperioden skjuter 30 000 skott med ett vapen. Antalet skott motsvarar vapnets livslängd, säger Tony Ferm, systemingenjör vid FMV test och evaluering, i artikeln.

Innan leverans sker till Försvarsmakten genomför FMV verifiering och validering av de nya eldhandvapnen. I det här fallet innebär det att provskjutningen görs enligt Natostandard D14. I standarden står beskrivet vilka krav som vapnet ska klara,

321

mot attacker i Röda havet och i närliggande områden.

De svenska stabsofficerarna är placerade på det operativa högkvarteret i Larissa i Grekland samt ombord på styrkans ledningsfartyg till havs, skriver Försvarsmakten.

Beslutet om svenskt deltagande gäller fram till och med den 19 februari 2025. /JO

hur testet ska genomföras och hur man ska bedöma fel som kan uppstå, som exempelvis eldavbrott. Hittills har provskjutningen gått bra, enligt FMV.

– Vi skjuter 2 000 skott om dagen, vilket är vad en soldat gör på ett år. Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat, säger Niklas Magnusson, FMV verksamhetsområde armé, i artikeln.

Senare i vår kommer 200 vapen att levereras till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök. Innan årets slut kommer FMV att leverera mellan 5 000 och 7 000 vapen till Försvarsmakten.

/JOSEFINE OWETZ

Foto: FMV

Så många pansarfordon har beställt av Patria Land Oy. Leverans kommer att ske de kommande åren. ”Vi har antagit en modell som redan finns och endast gjort mindre anpassade unika svenska särkrav”, säger Johan Lampinen, sektionschef pansarterrängbil på FMV, i en artikel. Avtalet är värt cirka 5,3 miljarder kronor.

De nya arbetsfartygen ska få fler förmågor

ƀ Försvarsmaktens nya arbetsfartyg kommer att få fler förmågor och kunna operera under svårare förhållanden än befintliga plattformar. De två nya arbetsfartygen ska ersätta HMS Pelikanen och HMS Furusund och planeras att överlämnas till Försvarsmakten 2027 och 2028.

– Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten. De ska också kunna operera under svårare förhållanden med högre vågor och på större djup och det blir möjligt att stödja andra marina enheter med logistik från denna plattform, säger Susanne Nordman, projektledare vid Försvarets materielverk.

I år ska marinen även tillföras fyra nya hamnbogserare. Två av dem skulle levererats redan i december 2023, men nu planeras istället för en samlad överlämning av alla fyra hamnbogserare till Försvarsmakten under våren. /LS

» Rysslands förmåga att genomföra ett militärt angrepp mot Sverige är den dimensionerande hotbilden för Försvarsmakten. «

Det sa generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för Militära underrättelseoch säkerhetstjänsten, Must, på en pressträff i samband med att Musts årsöversikt för 2023 presenterades. I den konstateras att riskerna för svensk säkerhet har ökat.

Examensceremoni för 228:e kursen på Officersprogrammet i juni 2023.

Extra sökomgång till Officersprogrammet

Bristen på officerare har fått Försvarshögskolan att öppna upp för ytterligare en antagningsomgång till Officersprogrammet. 82 nya ansökningar kom in. Målet är att 300 kadetter ska påbörja utbildningen i höst.

qUNDER DEN ORDINARIE anmälningsperioden till Officersprogrammet mellan december och januari fick Försvarshögskolan, FHS, in 1 317 ansökningar, vilket var ett rekordstort antal. Ungefär 1 000 av dessa sökande har de behörigheter som krävs för fortsatt antagningsprövning på Plikt­ och prövningsverket, enligt FHS. Men behovet av nya officerare är stort och därför beslutade man att öppna en sen antagning mellan den 2-4 april.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter

vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshög skolan.

» Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. «

Under de två dygn som antagningen var öppen inkom 82 ansökningar. Majoriteten av de sökande har gymnasiekompetens, men ganska många behöver komplettera med militär utbildning, enligt Anders Callert. – Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikten som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. Målsättningen med den sena antagningen var att få ytterligare 50 behöriga. Men ingen av dem

som sökte under den ordinarie antagningsperioden kommer att petas för att vi genomför en sen antagning. Öppnar man upp för en sen antagning måste de som sökt tidigare beredas plats.

FÖRSVARSMAKTEN HAR BEHOV av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. Anders Callert säger att målet är att 300 kadetter ska påbörja studier på Militärhögskolan Karlberg i höst. – 300 är inget tak utan ett golv. Det finns begränsningar för hur många kadetter som förbanden kan ta emot under den praktiska delen av utbildningen, men vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet.

Har inte också FHS begränsningar i hur många kadetter som kan beredas plats? – Klart att det finns begränsningar, men nu ställer vi om för att kunna ta emot fler elever. Vi behöver bli mer personaleffektiva och se om det finns sätt att ta emot fler elever med den personal vi har samtidigt som kvaliteten på utbildningen bibehålls. Många som jobbar här känner att det är utmanande, men vi måste svara upp mot det som Försvarsmakten beställer.

/LINDA SUNDGREN

Hur många av det totala antalet sökande till Officersprogrammet 2024 som är behöriga är ännu oklart i mitten av april.

UTBILDNING

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

»Vi borde avsätta fler chefer« Andreas Braws krönika från 2021 om att fler chefer inom Försvarsmakten borde petas för att bli bättre seglar upp som den mest lästa krönikan under mars–april på Officerstidningen.se

Mest lästa aktuellt-artiklar på officerstidningen.se den senaste månaden FRÅN

Översyn av kalibervalet för nya eldhandvapen ska genomföras

ƀ En översyn av kalibervalet för Försvarsmaktens nya eldhandvapen ska genomföras. Arméchef Jonny Lindfors har nyligen beslutat att det behövs en samlad genomgång av kunskapsläget, bland annat med hänsyn till kaliberval som andra länder har gjort.

ÖB om Natomedlemskapet: ”En stor förändring av vårt uppdrag”

ƀ Nu är Sverige medlem i Nato.

”Det är den största säkerhetsoch försvarspolitiska förändringen för Sverige på 200 år. Vi står nu axel mot axel med våra kollegor – allierade – från 31 länder”, skriver ÖB Micael Bydén i en dagorder till FM:s anställda.

Bildspecial: Här är delarna som ingår i nya uniformssystemet

ƀ I februari 2023 tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU. I Försvarsmakten kommer uniformen att ha benämningen markstridsuniform 24 (MSU/24).

Ändrade prövningsregler för personer med diagnos ƀ Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter ett beslut från Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Vad hände sen?

En av fyra tackar nej till SOU

OFFICERSTIDNINGEN N2 2, 2021

med utgångspunkt Försvarsberedningens rapport Värnkraft. Det enligt Försvarets materielverks webbplats. ”Målsättningen är att strategin på ett uthålligt och kostnadseffektivt sätt ska bidra till att det militära försvarets behov av materiel och relaterad forskning, teknikutveckling och tjänster tillgodoses fred, kris och krig”, säger Anja Clausin, affärsdirektör vid FMV och en av 13 sakkunniga Ny rapport: En av fyra

materielförsörjningsutredningen, en kommentar. Målsättningen är att den nya materielförsörjningsstrategin ska införas efter valet 2022. /LS

Virtuell inomhusträning med granatgevär ƀ Försvarets materielverk har

skrivit kontrakt med Saab för inomhusträning med granatgevär Carl-Gustaf M4, skriver FMV på sin webbplats. Det är en virtuell träningsanläggning realistisk miljö, som kan användas av Försvarsmakten som komplement i utbildningen av granatgevärsskyttar

Värdet på kontraktet är cirka 135 miljoner. Utrustningen ska levereras till Försvarsmakten inför värnpliktsutbildningen 2023. /LS

DÅ:

ƀ Var fjärde antagen tackade nej till sin plats på specialistofficersutbildningen. Orsaken: Varken lönen eller karriärmöjligheterna lockade till vidareutbildning. Det var helt enkelt för låg lön i förhållande till det ökade ansvaret som yrkesrollen medför. Men det fanns också brister i kommunikationen till de blivande eleverna.

NU:

ƀ Tre år senare tackar lika många nej till sin plats på utbildningen. För att få fler att tacka ja till platsen har Försvarsmakten börjat jobba mer relationsskapande. Man har också tagit initiativ till flera aktiviteter för att informera om yrket. I samband med detta har antalet ansökningar ökat. Samtidigt har lönenivåerna börjat röra på sig.

Åtgärder har vidtagits för att öka antalet specialistofficerare

q”VAR FJÄRDE ANTAGEN tackar nej till sin plats på specialistofficersutbildningen. Samtidigt visar en kartläggning vid Militärhögskolan Halmstad att varken lönerna eller karriärmöjligheterna ses som ett incitament att vidareutbilda sig till specialistofficer.”

I MARS 2021 skrev Officerstidningen om det stora antalet som tackade nej till specialistofficersutbildningen.

Kapten Pernilla Foyer, doktor på Militärhögskolan i Halmstad, fick i uppdrag att kartlägga orsakerna.

Deltagarna i undersökningen uppgav att låg lön, dålig löneutveckling och bristande karriär­ och utvecklingsmöjligheter var några av de huvudsakliga orsakerna till att de tackade nej. Samtidigt som rollen som specialistofficer medför ett ökat ansvar höjdes inte lönen i tillräckligt hög grad, jämfört med den lön de hade som kontinuerligt anställda soldater, GSS/K.

I DAG, TRE år senare, tackar fortfarande 25 procent nej till sin plats. Samtidigt har antalet ansökningar till specialistofficersutbildningen ökat med 14 procent.

– Vi har börjat jobba aktivt med relationshantering, varmhållning och information, säger kommendör Anna­Karin Broth, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning.

Före jul gick det ut ett utskick till Sveriges inneliggande värnpliktiga och till dem som muckat i fjol med information om fortsatt engagemang i Försvarsmakten samt en länk till den film om karriärsvägar inom Försvarsmakten som ligger på Youtube, Studio försvarkarriär.

– Vi har också öppnat ytterligare ett antagningsfönster till grundläggande officersutbildning för att det ska kunna gå att söka flera gånger om året.

» Vi har börjat jobba aktivt med relationshantering, varmhållning och information. «

I arbetet med att skapa intresse för officersyrket har försvarsgrenarna fått tydlig uppgift att aktivt jobba för att öka engagemanget och Försvarsmakten

planerar för fler relationsåtgärder som trycksaker, profilprodukter och information på sociala medier, berättar Anna­Karin Broth.

– Vad gäller karriärs­ och utvecklingsmöjligheterna finns nu tydliga riktlinjer inom ramen för karriär­ och yrkesutvecklingssystemet (FKY) med handlingsplaner för specialistofficerare. Där har vi ett gemensamt jobb att göra, för att dessa ska bli kända och omsatta.

PÅ LÖNEFRONTEN HAR det också hänt en del. Lägstalönerna för GSS ökade från 20 000 kronor år 2020 till 24 000 kronor i månaden år 2023. Under samma tidsperiod har löneutvecklingen för en tillsvidareanställd medarbetare på arbetsområde 24 nivå 2 ökats från 26 000 år 2020 till 29 000 kronor/månad 2023.

– Vilken lön en specialistofficer erhåller beror på vilken befattning han eller hon erhåller. Försvarsmakten och dess parter har ingen lönesättning utifrån grad, säger Fredrik Frölén, förhandlingschef på Försvarsmakten.

/ANNA-MARIA STAWREBERG

Vi försvarar försvaret

Färist Mobile – den pålitliga tjänstetelefonen som tillser säkerhetsbehovet och tål tuffa förhållanden. Skapad för att hantera säkerhetskänslig information och godkänd för EU Restricted-nivån. Tutus är en långvarig leverantör till försvaret som har över 30 års erfarenhet i branschen.

Besök vår hemsida www.tutus.se för att lära dig mer om Färist Mobile och Tutus!

Internetuppkoppling genom organisationens brandvägg

Sömlös roaming mellan 3G/4G/5G och WiFi

Finns i speciell version, Sigrid Mobil, för godkänt signalskydd för begränsat hemlig

Kompatibel med alla Androidappar

Används som säker datalagring och som VPN-modem till dator

Lokal- och fjärradering

Kvantsäker kryptering

Natoflaggan och den svenska flaggan hissade i samband med riksdagens ceremoni för att uppmärksamma

Sveriges inträde i Nato.

I fokus: Natomedlemskapet

Stora förändringar

när

Försvarsmakten

integreras

i Nato

Som nybliven medlem i Nato står Försvarsmakten inför omfattande förändringar, däribland revidering av den nationella och gemensamma försvarsplaneringen, beslut om deltagande i Natos styrkor för avskräckning och försvar samt utveckling av system för tillsättning av tjänster i alliansens staber. Även uttaget av sommarsemestrar kommer att påverka delar av myndighetens anställda.

text: Linda Sundgren

q

TORSDAGEN DEN 7 mars blev Sverige medlem i försvarsalliansen Nato efter drygt 200 år av alliansfrihet. För Försvarsmakten innebär medlemskapet ett lappkast i försvarsplaneringen som från och med nu ska utgå från ett kollektivt försvar tillsammans med 31 andra nationer istället för enbart ett nationellt, territoriellt försvar. Den nästan två år långa anslutningsprocessen gav gott om tid till förberedelser, men vissa förändringar har inte kunnat genomföras utan ett fullvärdigt medlemskap och de uppgifterna behöver nu omhändertas.

– Vi har gjort allt som varit möjligt att göra utan att vara medlemmar. Men med det sagt är jag övertygad om att det kommer att guppa till nu när vi blivit medlemmar. Vissa saker har vi inte kunnat förbereda eftersom det kräver medlemskap, säger generalmajor Johan Pekkari, chef för Strategienheten vid Försvarsstaben på Högkvarteret.

En sådan uppgift är att anpassa den nationella försvarsplaneringen utifrån de nya förutsättningar som medlemskapet i försvarsalliansen innebär. Åtgärder måste vidtas både för att kunna ta emot stöd från allierade och för att ha beredskap att bistå andra medlemsstater. Johan Pekkari säger att den nuvarande försvarsplaneringen visserligen fungerar även i ett Natosammanhang, men att justeringar kommer behöva göras successivt.

– Nu vet vi att vi inte kommer vara ensamma om något händer och det påverkar förstås vår försvarsplanering och det vi gör här hemma. Vi har krav på oss att alltid ha en

aktuell försvarsplanering och vi gör regelbundna revideringar av den men den här gången blir det en större översyn, från militärstragisk nivå ner till taktisk nivå.

ÄVEN INOM NATO pågår anpassningar av den gemensamma försvarsplaneringen med anledning av det svenska medlemskapet. Johan Pekkari säger att det arbetet sköts av dem som redan jobbar med försvarsplanering vid Natos militärstrategiska högkvarter, Shape (Supreme headquarters allied powers Europe), utanför Mons i Belgien, men att Sverige kommer att bistå vid behov.

– Vi kommer inte att skicka någon delegation från Sverige för att delta i det här arbetet, även om vi förstås kommer bidra med underlag. Natos försvarsplanering genomförs inom Aco (Allied command operations reds. anm.) från Shape och ner i strukturerna. Inledningsvis kommer vi att tillhöra det operativa högkvarteret i Brunssum, men vi kan i framtiden komma att flyttas över till Norfolk tillsammans med övriga nordiska länder.

Försvarsmakten ska också tillsammans med Nato besluta om vilka av alliansens militära styrkor som Sverige ska delta i. Nato har nästan inga egna permanenta styrkor, utöver de Awacs-flygplan som ägs gemensamt inom Nato. Awacs står för airborne warning and control system och är Natos avancerade radar- och spaningsflyg. I övrigt består de styrkor som verkar inom alliansen av förband som sätts samman av medlemsländernas

I fokus: Natomedlemskapet

NATOS LEDNINGSSTRUKTUR I VÄRLDEN

NAC: North Atlantic Council

SHAPE: Supreme Headquarters Allied Powers Europe

ACT: Allied Command Transformation

ACO: Allied Command Operations

MARCOM: Allied Maritime Command

LANDCOM: Land Command

AIRCOM: Allied Air Command

JFC: Joint Forces Command (regionala staber)

JWC: Joint Warfare Centre

JALLC: Joint Analysis and Lessons Learned Centre

JFTC: Joint Force Training Centre

nationella styrkor. Sveriges inriktning har varit att i ett tidigt skede delta i Natos framskjutna försvar (Nato forward land forces) av multinationella styrkor och den 8 januari meddelade statsminister Ulf Kristersson att Sverige som Natomedlem kommer att skicka en styrka till Lettland. Södra skånska regementet, P 7, blir första förband på plats med en mekaniserad bataljon på mellan 500 och 600 individer. De ska ingå i en brigad under ledning av Kanada.

Bryssel JWC Stavanger

NAC/Nato HQ

JFTC Bydgoszcz

MARCOM Northwood

JFC Brunssum

AIRCOM Ramstein

ACO/SHAPE

»DE FÖRSTA ATT BEMANNA NATOBEFATTNINGAR ÄR DE INDIVIDER OCH BEFATTNINGSHAVARE SOM HAR BEMANNAT PARTNERSKAPSBEFATTNINGAR OCH REDAN ÄR PÅ PLATS.

– Vi tittar på att göra det här tillsammans med Danmark där vi turas om att ha ansvaret halvårsvis. Första vändan planerar vi att skicka anställda soldater, men hur det blir framöver vet vi inte. Det finns ännu inget regeringsbeslut och därmed är det formellt sett ännu inte beslutat när i tiden de ska åka, men det blir tidigast till årsskiftet.

SVERIGE FÖRVÄNTAS OCKSÅ spela en viktig roll för säkerheten i Östersjön. Johan Pekkari berättar att Försvarsmakten planerar att först delta med minröjningsfartyg och sedan ytstridsfartyg i de stående gemensamma marina styrkorna.

– Det här skulle mycket väl kunna ske vid samma tid som vi skickar en bataljon till Lettland eller strax därefter. Vi kommer också att delta i den gemensamma luftrumsövervakningen.

Hur Sverige deltar i dessa gemensamma aktiviteter inom Nato utgår från alliansens behov. Johan Pekkari beskriver det som att Nato har ett schema där det framgår när i tiden det finns behov av militära styrkor och vilka förmågor som efterfrågas. Därefter är det upp till varje medlemsland att identifiera vad de kan delta med.

– Vi är Nato och det vi gör inom alliansen ingår i vårt ordinarie uppdrag. Det är en del av vår roll och ett sätt för oss att ta ansvar för både vårt eget och det gemensamma försvaret, säger han.

När det gäller bemanningen av Natos staber finns redan en färdig planering för den närmaste tiden, säger Johan Pekkari.

– De första att bemanna Natobefattningar är de individer och befattningshavare som har bemannat partnerskapsbefattningar och redan är på plats. I och med medlemskapet övergår de till Nato. Det handlar om ett 20-tal personer från Försvarsmakten. Sedan kommer vi att göra en utvärdering om det är rätt bemanning eller inte. Vi har ingen erfarenhet av att vara allierad och behöver lära oss efterhand.

Bemanningen av staber rör inte bara tjänster i Bryssel. Det omfattar även befattningar vid Shape och på operativa kommandon som exempelvis Brunssum i Nederländerna och Norfolk i USA. Därtill kommer tjänster vid de domänspecifika högkvarteren i Ramstein/Tyskland (Aircom), Northwood/Storbritannien (Marcom) och Izmir/Turkiet (Landcom) samt vid Allied command transformation i Norfolk. När Försvarsmakten är fullt ut integrerad i Nato kommer det att finnas cirka 250 svenska medarbetare i organisationen, majoriteten officerare. Tillväxten kommer att ske succesivt, men redan om tre år ska ett 70-tal av befattningarna vara bemannade, säger Johan Pekkari.

– Vi börjar tillväxa direkt och vi har en plan för hur det ska gå till. För de befattningar som ska tillsättas i närtid finns utsedd personal. Vi har tittat på vart det är viktigt för oss att ha bemanning, det handlar både om delaktighet och att bygga kunskap. Men utgångspunkten är vilka kompetenser som Nato har behov av. I en allians där alla befattningar ska bemannas måste vi ta vår del av bemanningen och vi har ett antal så kallade kvotbefattningar som vi ska fylla.

Bland de första som kommer att åka ut ingår personal från Johan Pekkaris egen enhet.

– Men även personal från till exempel staberna i armén, flygvapnet och marinen behövs, säger han. Just i den stund som någon går från en befattning kan det uppstå ett hål, så

Johan Pekkari

LANDCOM Izmir

JFC Neapel

Mons JFC och ACT Norfolk JALLC Lissabon

»DET KOMMER SÅKLART ATT TA TID ATT BYGGA UT SYSTEMET OCH DET KRÄVS NOG EN DEL HANDPÅLÄGGNING INNAN ALLT ÄR PÅ PLATS.« blir det ju när någon lämnar. Men vi måste ta höjd för att Nato är en del av vår bemanning nu.

I DAG HAR Försvarsmakten inget system för hur befattningar inom Nato ska tillsättas, men enligt Johan Pekkari kommer det att skapas en struktur för framtida rekrytering.

– Hur vi ska jobba med personalförsörjningen är ett arbete vi har framför oss. Men vi ska försöka göra det mer förutsägbart och med framförhållning, både för den enskilde och för organisationen, säger han.

Hur upplever du intresset bland anställda i Försvarsmakten för att tjänstgöra i Nato?

– Det svaret blir lite spekulativt eftersom vi mig veterligen inte gjort några sådana mätningar. Men vi får ganska många frågor om att tjänstgöra i Nato och vi har också fått en del intresseanmälningar från enskilda medarbetare, säger Johan Pekkari.

Det pratas om att Natomedlemskapet kommer att påverka försvarsmaktsanställdas möjlighet att ta ut sommarsemester. Stämmer det?

– Generellt i både EU och i Nato är det vanligare med semester i augusti och det är något vi kommer behöva anpassa oss till. Vi måste fungera även i juli när Nato är igång. Natos toppmöte äger rum i mitten av juli och då måste exempelvis vi på Strategienheten ha ordinarie funktionalitet, säger Johan Pekkari och fortsätter: – På min enhet har vi redan anpassat oss. Förr var alla tillbaka från semestern vecka 32 men nu fördelar vi semestern över hela juni, juli och augusti. Men jag upplever inte att det är ett problem och alla kommer att få en sammanhängande semester. Jag behövde inte göra några justeringar i semesterplaneringen eftersom personalen redan hade lagt sina ledigheter på ett sätt som fungerade.

SEDAN 1 NOVEMBER finns en Natoavdelning på Strategienheten – FST Stra Nato. Den leds av en överste och består utöver denne i dagsläget av två stabsofficerare. Ytterligare två individer, civila tjänster, ska rekryteras till avdelningen.

– Natoavdelningen är växeln mot vår delegation i Bryssel. De som företräder oss i Bryssel behöver underlag och ibland instruktioner, till exempel instruktioner från regeringen om vad vi ska tycka i en viss fråga. Natoavdelningen ska också hålla koll på vad som kommer på agendan de närmaste månaderna så att vi kan jobba proaktivt med dessa frågor, säger Johan Pekkari.

Sedan något halvår tillbaka finns också en expedition på Högkvarteret som ska ta hand om den stora mängden information som kommer från Nato och se till att den lottas rätt i organisationen.

– Det kommer såklart att ta tid att bygga ut systemet och det krävs nog en del handpåläggning innan allt är på plats. Men jag vill passa på att vädja till alla att tänka på vem mer än jag själv som kan ha användning av den infor mation jag får och sprida den vidare. Inledningsvis kommer vi att behöva hjälpas åt för att det här ska fungera. ●

North atlantic treaty organization

Foto: Dursun Aydemir/TT

Natos medlemsländer

Albanien

Belgien

Bulgarien

Danmark

Estland

Finland

Frankrike

Grekland

Island

Italien

Kanada

Kroatien

Lettland

Litauen

Luxemburg

Montenegro

Nederländerna

Norge

Nordmakedonien

Polen

Portugal

Rumänien

Slovakien

Slovenien

Spanien

Storbritannien

Sverige

Tjeckien

Turkiet

Tyskland

Ungern

USA.

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare.

ƀ Nato, North atlantic treaty organization, bildades 1949 som en reaktion mot den växande sprickan mellan öst och väst som uppstod i kölvattnet av andra världskriget. Försvarsalliansens första generalsekreterare, brittiske Lord Ismay, formulerade Natos uppgift som ”Keep the Russians out, the Americans in and the Germans down”. Under organisationens första decennier låg fokus på att avskräcka Sovjetunionen från att angripa Natos medlemsstater. Efter kalla krigets slut diskuterades en nedläggning av Nato, men alliansen bestod och kom även att utvidgas österut med bland annat flera tidigare Sovjetstater. Alliansen bytte också riktning och styrde allt mer mot internationella insatser.

ƀ Sedan Rysslands annektering av Krim 2014 har organisationen återgått till sin ursprungsuppgift - att kollektivt försvara medlemsstaternas territorium och självbestämmande. Natos högsta beslutande organ är Nordatlantiska rådet, Nac med den tidigare norske statministern Jens Stoltenberg som generalsekreterare. Det finns också en Nuclear planning group, NPG, som är jämställd med Nac och som har i uppgift att diskutera gemensamma kärnvapenfrågor. Under Nac och NPG finns en militär struktur som leds av en militärkommitté i toppen på en militär stab. Därunder följer en ledningsstruktur från militärstrategisk nivå ned till övre taktisk nivå. Däremot har Nato nästan inga egna militära förband.

ƀ De förband som verkar inom Nato avdelas från medlemsstaterna för beredskap eller insatser efter behov. I artikel 5 i Nordatlantiska fördraget beskrivs de ömsesidiga försvarsgarantierna inom organisationen och det uttrycks att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

När artikel 5 utlöses ska varje medlemsstat ge det stöd som anses nödvändigt till den utsatta medlemmen. Varje medlemsland beslutar själv om hur mycket och med vad de ska bidra. Samtidigt anger Natos regionala operativa planering vad olika länder förväntas delta med inom det kollektiva försvaret.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut och Utrikespolitiska institutet

Besöket:

Kockar i flottan

text: Anna-Maria Stawreberg

foto: Andreas Blomlöf

»Maten betyder

Att laga mat ombord på ytstridsfartyg och ubåt kan ha sina utmaningar. Särskilt om man måste ägna sig åt tyst matlagning på begränsad yta eller under sjösjuka i storm. Officerstidningen har träffat två av marinens kockar vid Första ubåtsflottiljen och Tredje sjöstridsflottiljen och pratat skuren bernaisesås och jäsvägrande degar.

ombord« jättemycket

Besöket: Kockar i flottan

Ena stunden kock med uppgift att laga mat för 35 hungriga besättningsmedlemmar i full storm. I nästa ögonblick byts kockrocken mot brandsäker rock, kastrullerna stuvas undan och sjukvårdsväskan åker fram.

För som kock i marinen är du lika mycket kock som sjukvårdsansvarig ombord. Tjänsten är alltså delad, och under dagen vi tillbringar i örlogshamnen i Karlskrona kommer vi att möta två kockar med två helt olika ingångar till yrket. Victor, som sökte sig hit för att han älskar att laga mat, och Cajsa Hultmark, som sökte sig hit för att hon ville jobba som sjukvårdare.

– Jamen, så är det här. Ena sekunden kan jag stå och brassa käk i köket, och så går larmet och då åker förbandsryggsäcken fram och jag blir sjukvårdare, säger Victor, som inte vill ha med sitt efternamn i tidningen.

VICTOR, GSS MENIG 1, är kock på HMS Gotland, en ubåt med snart 30 år på nacken. Här, i den minimala byssan, har Victor ensam ansvar för att laga lunch, middag och nattmat ombord åt besättningen. Hela tiden med stenkoll på var förbandsryggsäcken finns någonstans.

– Jag är så mycket mer än kock. För om det inträffar någon vardagsskada här på båten är det inte bara att inte avbryta övningen för att gå upp till ytan och frakta iland den skadade för vidare vård, berättar Victor.

Nej, under den sex veckor långa sjukvårdarutbildningen har Victor drillats i grundläggande sjukvårdskunskaper som att stabilisera frakturer, lägga om sår och stukningar, ta hand om brännskador, stoppa blödningar, sätta venkateter och sy ihop sön-

derslitna fingrar – men han har också lärt sig hantera akut tandvård.

Victor har så länge han kan minnas velat jobba ombord på en ubåt, och därför sökte han sig aktivt hit när det var dags att mönstra. Och det blev som han ville. För efter att ha gått vidare efter såväl den ordinarie mönstringen som den kompletterande mönstringen på plats här i Karlskrona med lungkoll, check efter luftfickor i tänderna, provtryckning i tryckkammare och fri uppstigning var han välkommen ombord.

– Jag utbildade mig till kock här på Sjöstridsskolan, och vi lagade mat som satan. Vissa dagar stod vi elva timmar i sträck framför spisen, säger Victor.

Han berättar om utbildningen, där han hade turen att ha just en ubåtskock som lärare, vilket gav Victor ett stort försprång när han så småningom blev matansvarig för HMS Gotlands besättning.

Men just där och då, på Intendenturskolan, där Victor utbildades i ett av de nio skolköken, var det kanske inte alltid så roligt att ha en ubåtskock som lärare.

– Det hände att han, mitt under pågående matlagning, kom och sa att vår arbetsyta från och med nu skulle halveras. Det gjorde arbetet

Karlskrona

Victor är kock ombord på ubåten HMS Gotland. Stort ansvarsområde och liten arbetsyta. Så kan Victors arbete som ubåtskock beskrivas.

VI LAGADE MAT SOM SATAN. VISSA

DAGAR STOD VI ELVA TIMMAR I STRÄCK FRAMFÖR SPISEN.

Victor, kock på HMS Gotland

i skolköken betydligt mer komplicerat, säger Victor och skrattar vid minnet.

FÖR ATT VARA kock i en ubåt är lika med att ha en minimal arbetsyta. Han visar in i den noggrant städade byssan. På ett fat står ett lass nybakade, gräddstinna semlor – det är semmeldagen, och semlor verkar dagen till ära serveras även i matsalarna på flottiljområdet. Semmeldegen satte han på morgonen, och han har både hunnit grädda och fylla bakverken före lunch.

Men att det pågått ett storbak i den lilla byssan märks inte.

– När man jobbar på en sådan här liten yta gäller det att hålla ordning, säger Victor.

Också förvaringsytorna ombord är ytterst begränsade, vilket försvårar matlagningen, eftersom sjön som bekant suger, oavsett om man befinner sig över eller under ytan. Därför är det mat som tar lite plats och samtidigt ger maximalt med energi och njutning som gäller.

– När vi är ute flera veckor i sträck behöver vi naturligtvis ha mat så att det finns tillräck-

Besöket: Kockar i flottan

ligt för 35 personer ombord, både så att det räcker till samtliga måltider, men också för att ha i reserv, säger Victor.

Det är kanske en av de största utmaningarna. Han pekar upp mot taket där ett stort antal knäckebrödspaket pressats in i ett improviserat utrymme. Visar mot ett annat område där ett oräkneligt antal müslipaket stuvats in. I hyllorna står konserverade tomater på rad och kyl och frys är fyllda till brädden av olika råvaror. Bakom ett nät samsas rödbets- och senapsburkar med pasta och ris.

Vid närmare eftertanke verkar det som om varje litet hålrum eller ledig yta i byssan och i den trånga mässen utanför serveringsluckan är proppad med mat.

– Men det är det värt. Maten ombord betyder jättemycket. Det är något du ser fram emot under veckorna när vi är ute. Maten är det man pratar om på vakten, när tiden går långsamt, säger sonarbefälet Adam, som kikar in genom serveringsluckan.

EFTER EN SNABB rundvandring genom den 60 meter långa ubåten är det bara att konstatera: Det är inte bara byssan som är trång. Här, på HMS Gotland, finns inga döda ytor över huvud taget. Varenda liten plats har en funktion, allt från den lilla hyllan med tandborstmuggar till lådorna under kojerna i de trånga fyrmannahytterna, där besättningen sover efter varma bingens princip, det vill säga i skift.

I mässen utanför byssan äter besättningen i treskift. Det har naturligtvis med vaktsystemet att göra, men det beror också på att alla inte får plats att äta samtidigt.

Innan HMS Gotland kastar loss har Victor

Som kock i marinen är man både kock och sjukvårdare ombord.

I TYST LÄGE FÅR DET JU INTE HÖRAS ATT JAG LAGAR MAT. DÅ KAN JAG VARKEN HACKA GRÖNSAKER ELLER SKRAMLA .

Victor, kock på HMS Gotland Gotland

planerat alla måltider ombord. Han har också sett till att inköpen har gjorts och att alla råvaror stuvats in ordentligt i kyl, frys och förråd. Menyn sätter han utifrån säsong, vad han själv tycker om att laga och vad han tror att besättningen vill ha.

Menyn som Victor jobbat fram kontrolleras därefter av både fartygschefen och tjänstegrenschefen, som både har som uppgift att se till att budgeten inte överskrids och att menyn passar den verksamhet som planerats under övningen. Näringsrik och bra mat är nödvändig för att besättningen ska hålla ett högt stridsvärde och vara uthålliga under lång tid under påfrestande förhållanden.

Men en sak är obligatorisk: För att förgylla tillvaron ombord har

Det finns enbart plats för en person i taget i ubåtens byssa.

Victor alltid olika efterrätter i beredskap.

– Jag sätter en grundmeny och ser till att alla råvaror till respektive måltid finns. Sedan kan jag så klart kasta om själva ordningen beroende på väder eller om jag måste utföra tyst matlagning, säger Victor.

OM DET KAN tyckas vara utmanande att laga mat till 35 personer på en miniyta, är det ingenting mot utmaningen det kan innebära att bedri va tyst matlagning.

– I tyst läge får det ju inte höras att jag lagar mat. Då kan jag varken hacka grönsaker eller skramla med porslin eller grytor. Inte heller får jag använda diskmaskinen eller slå i skåpluckor, säger Victor och demonstrerar, genom att slå igen en skåplucka, hur tyst matlagningen inte får fungera.

– Gör jag så, finns det risk att utbåten röjs, fortsätter han.

Det finns dock fördelar med att gå i undervattens läge, förklarar Victor.

– Eftersom vi befinner oss under ytan slipper vi ju sjögången.

Han tystnar en stund och påminner sig sedan om att det ju faktiskt händer att

Fem favoriträtter ombord

•  Smash burger

•  Raggmunkar med fläsk

•  Fetaostbiffar med tsatsiki och klyftpotatis

•  Losskastningsburgare

•  Schnitzel med bearnaisesås

Källa: Victor och Cajsa

Maten surras och förvaras stadigt i alla tänkbara utrymmen.

HMS Gotland befinner sig i ytläge, och att han även då behöver laga mat.

– Som kock är jag inne i byssan i tolv tim-

Ett sådant tillfälle var gången då han skulle inte nådig, men Victor bet ihop. Till slut gick lämna, och eftersom de befann sig

ligt påklädd i torrdräkt. Själv

Adam, sonarbefäl.

Besöket:

Kockar i flottan

går åt till sista smulan, blir det naturligtvis ändå avfall efter matlagningen. Att hantera sopor och avfall ombord på en ubåt har sina utmaningar. Det går ju inte direkt att öppna luckan och skicka ut det.

I stället källsorteras allt och överblivna matrester och skal fryses in i särskilda avfallsfrysar.

PÅ UBÅTEN ÄR köket kockens domäner. Men eftersom Victor är ensam kock, och inte kan jobba dygnet runt, finns det en kaffebryggare

gammalt.

Kock i marinen

Som kock i marinen ansvarar man för såväl logistik och planering av matinköp som för att laga maten. Här krävs flexibilitet, då olika rätter lämpar sig olika bra beroende på till exempel väder eller situation. Framför allt på en ubåt handlar det om att laga mat på trång yta, samt att kunna ägna sig åt ”tyst matlagning” när det krävs. Fartygskockarna är även sjukvårdsutbildade och har en sjukvårdstjänst ombord.

VI HAR VISSA TRADITIONER OMBORD. UBÅTSÄPPLENA ÄR EN SÅDAN.

Victor, kock på HMS Gotland

placerad så fiffigt så att besättningen kan komma åt utan att kliva in i byssan.

Det finns också ett av besättningen uppskattat skåp, fyllt med de så kallade ubåtsäpplena, eller chokladbollarna som vi landkrabbor säger, och andra godsaker som kan behövas under långa skift. I frysen intill finns glass, som också den, vid sidan av den näringsriktiga maten, kan vara i det närmaste livsnödvändig ibland.

– Vi har vissa traditioner ombord. Ubåtsäpplena är en sådan. Likaså losskastningsburgaren som vi alltid äter när vi kastar loss, säger Victor.

– Och så har vi ju förtöjningsbullarna som signalerar att vi är hemma igen, påminner Adam.

Något Victor inte var förberedd på var hur olika bröddegar beter sig beroende på om de ska jäsa under eller ovan vattenytan.

– Det kan vara en utmaning, men nu har jag lärt mig. Och jag har också insett hur viktigt det är med hembakt bröd ombord. En hembakt bulle ibland kan spela enorm roll för humöret och faktiskt medföra att man orkar lite till.

700 METER LÄNGRE bort, på Visbykorvetten HMS Nyköping, står kocken Cajsa Hultmark och hackar grönsaker som ska fräsas på det stora stekbordet. Också hon är GSS och med graden menig 1.

Hon tillhör den skara som inte ville göra värnplikten, men som pliktades in. Inte heller tyckte hon om att laga mat innan hon ryckte in.

FAKTA

Godsaker höjer stridsvärdet. Det är sedan

Cajsa Hultmark tyckte inte om att laga mat och ville först inte göra värnplikt. Nu är hon anställd som kock på HMS Nyköping – och älskar det.

Besöket: Kockar i flottan

August Fält och Jesper Stig bekräftar att måltiderna ombord är dagens höjdpunkter.

– Och nu står jag här som anställd och GSS, säger Cajsa och skrattar.

För att hon trivs råder ingen tvekan om, även om hennes väg in i kockyrket var den motsatta jämfört med Victors på Första ubåtsflottiljen. För hennes del kom nämligen matlagningen ”på köpet”.

– Från början var jag mest intresserad av sjukvårdsdelen, men nu har jag lärt mig att laga mat också, konstaterar hon.

Cajsa Hultmark jobbar tolvtimmarsskift och har ansvar för att den 45 personer stora besättningen ska vara mätt och nöjd.

– Jag planerar menyn tillsammans med min 42:a, andrekocken, innan vi kastar loss. Även om vi har vissa riktlinjer, att vi till exempel inte får köpa in protein för mer än ett visst antal kronor per kilo, har jag väldigt fria händer.

Hon pekar mot kylskåpet där kommande veckors meny redan är uppskriven. I går serverades wallenbergare med potatismos. I morgon blir det kycklinggratäng med pasta. Men bara för att menyn är satt, innebär

NÄR VI VÄL KOM TILLBAKA

OMBORD, DÅ KUNDE VI KONSTATERA ATT MATEN HÄR ÄR RENA

HIMMELRIKET.

August Fält, signalmatros HMS Nyköping

det inte att den är huggen i sten. För till syvende och sist är det vädret som avgör: Om det är mycket sjö, då går det till exempel inte att laga soppa eftersom den skulle skvätta ut över hela köket.

– Som kock fixar jag, tillsammans med min 42:a, frukost, lunch, middag och nattskaffning. Och det viktigaste att tänka på, det är sjösurrningen, men det lär man sig snabbt.

ETT MÅSTE OMBORD är det nybakade brödet som serveras varje morgon. Det är nästan lika betydelsefullt som midvaktsfikat, alltså fikat som serveras någonstans i mitten av vaktpasset nattetid, då Cajsa brukar fixa en fruktsallad eller någon god kaka.

– Jag har alltid gillat att baka. Förra veckan var det någon som fyllde år och då bakade jag tårtor. En annan gång gjorde jag en nougatkaka

Menyn planeras noggrant, men är inte huggen i sten. I slutänden är det vädret som avgör. Vid mycket sjö undviks soppor.

som blev väldigt uppskattad.

Det ligger mycket arbete och planering bakom matinköp och menyer. Det ansvarar Cajsa Hultmark för.

– Och de där biskvierna du bakade, de blev ju supergoda, inflikar Erik Svensson, logistikofficer och tidigare kock i det civila som kikat in i byssan.

Nej, Cajsa tyckte inte om att laga mat. Men nu har hon, för att använda hennes egna ord ”börjat komma in i det där med matlagningen”. Åtminstone de flesta dagar.

Men häromdagen när Cajsa planerat att festa till det ordentligt genom att laga lite extra god mat hade hon skrivit upp bearnaisesås på menyn. Den såsen är svår att laga under normala förhållanden. Vid sjögång är det extra svårt, skulle det visa sig.

– Såsen skar sig gång på gång. Till slut gav jag upp, då brast humöret och Erik, mitt närmaste befäl, fick rycka in och rädda såsen.

Erik, som stannat kvar i byssan, skrattar. Berättar att det ju gick bra till slut, och att besättningen fick sin bearnaisesås.

I sjömansmässen utanför utspisningsluckan sitter signalmatrosen August Fält och vapenteknikern Jesper Stig med en varsin kaffe i de plastmuggar som ersatte porslinsmuggarna för ett par år sedan. De intygar att maten på HMS Nyköping är av toppklass.

– Måltiderna här är dagens höjdpunkter. Det är då som besättningen sitter tillsammans i mässen och umgås. För några veckor sedan låg vi vid varv en vecka. När vi väl kom tillbaka ombord, då kunde vi konstatera att maten här är rena himmelriket, säger August Fält.

BESÄTTNINGEN BRUKAR ÄTA i skift, tio och tio i sjömansmässen och officerarna i officersmässen. Mellan måltiderna fungerar mässen också som en form av uppehållsrum för de som inte har skiftet, och här samlas besättningen för att lyssna på musik, spela spel eller se på film.

När August Fält och Jesper Stig får frågan om vilket som är deras bästa matminne kommer svaren snabbt.

– Midvaktsfikat är alltid underbart. Det är en riktig boost för moralen när man är trött, säger Jesper Stig.

– Någon gång gjorde Cajsa schnitzel och bea, det var fantastiskt, säger August Fält, uppenbart omedveten om bearnaisedramatiken som utspelat sig i byssan inför just den måltiden.

SNART VÄNTAR NÄSTA divisionsövning och då är det återigen dags för HMS Nyköping att kasta loss. Cajsa Hultmark och hennes andrekock har redan börjat planera menyn.

– När jag sätter menyn tänker jag att jag

Cajsa Hultmark har varit kock ombord på HMS Nyköping i ett halvår.

vill variera måltiderna. Pasta, ris eller potatis och olika sorters protein som fisk, kött och veganskt. Nattskaffningen är lite enklare, då brukar det bli pizza, burritos, wraps eller någon soppa.

Självskrivet på menyn är naturligtvis den traditionsenliga ”losskastningsmackan” som alltid serveras i samband med att fartyget kastar loss.

– Det är egentligen en vanlig macka med matigt pålägg. Den är en viktig signal, men har också den funktionen att den ska ställa om kroppen i och med att vi äter så sena luncher här, säger Cajsa.

Just mackor verkar vara en viktig komponent för besättningen, eftersom en annan traditionsenlig del på menyn är ”loppmack-

Färskt bröd ombord är ett måste.

an”, alltså den smörgås som Cajsa gör i ordning när HMS Nyköping förtöjer. Vilket pålägg mackorna ska ha är inte hugget i sten, det kan vara allt ifrån kycklingröra till räkröra, huvudsaken är att de är festliga och matiga.

På senare tid har Cajsa serverat en rad rätter som gått hem extra mycket hos besättningen.

– Smashburgers är alltid uppskattat, men också rätter som raggmunkar med fläsk och fetaostbiffar med tzatziki och klyftpotatis.

Finns det någon rätt du inte kommer att laga igen?

– Ja. Jag tycker det är kul att ta fram lite nya rätter ibland och lagade därför tofu med pokébowltillbehör vid något tillfälle. Då var jag inte särskilt populär, säger Cajsa och grimaserar vid minnet.

Cajsa Hultmark har lärt sig att snabbt städa undan vid kraftig sjögång, precis som hon lärt sig sjösurrning. Hon har också lärt sig att trycka undan sjösjukan, vilket inte är det lättaste vid matlagning och matos. Men att besättningen skulle få ett extra sug efter någon särskild maträtt vid sjögång har hon inte märkt.

– När det går rejäl sjö kanske inte folk blir jättehungriga. Däremot har jag märkt att just knäckebröden är populärt då.

Det har gått drygt ett halvår sedan Cajsa tog anställning. I dag uppskattar hon – nästan – matlagningen lika mycket som sjukvårdsdelen.

För att laga mat ombord på en korvett har sina fördelar jämfört med att jobba på en restaurang i det civila. Det kan Erik Svensson, som tidigare arbetat på restaurang intyga.

– Man vet alltid exakt hur många portioner som ska lagas, när folk sätter sig till bords och när jag själv går av mitt skift. Framför allt vet man att maten nästan alltid uppskattas, och slipper därmed gnälliga restauranggäster.

Cajsa Hultmark, kock HMS Nyköping

Reportage: Försvarsberedningen

text: Josefine Owetz

foto: Margareta Bloom Sandebäck

Hans Wallmark (M) är sedan december 2022 ordförande för försvarsberedningen. Han har lång erfarenhet av arbete i försvarsberedningen och har deltagit i de senaste 13 årens beredningar.

Vägen mot nästa försvarsbeslut

Försvarsberedningen är ett samrådsorgan för överläggningar mellan regeringen och de politiska partierna i riksdagen om den kommande inriktningen för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. I slutet av april lägger de fram sin slutrapport. Den kommer att utgöra grunden för det kommande försvarsbeslutet i höst. Officerstidningen besökte beredningen i samband med ett sammanträde.

Det är tisdagen den 19 mars och försvarsberedningen ska snart inleda ett av många sammanträden denna vår. Solens skarpa strålar når inte riktigt in genom byggplasten som täcker fönstren in till försvarsutskottets sessionssal. Därutanför pågår fasadrenovering, annars skulle mötesdeltagarna kunna se ut mot Strömkajen. På varje plats vid det avlånga bordet ligger en tjock lunta papper. Efter att dagens möte har genomförts kommer beredningen att ha gått igenom samtliga kapitel i slutrapporten en första gång.

– Vi är i slutfasen nu kan man lugnt säga. Beredningen har hittills lagt fram tre rapporter och nu ska vi lägga det avslutande huvudbetänkandet. Allt detta sammantaget är ett underlag som regeringen sedan har att hantera inför ett kommande försvarsbeslut, säger Hans Wallmark (M), ordförande i försvarsberedningen.

Han är också ordförande för EU-nämnden och riksdagens Natodelegation. Det var i december 2022 som Hans Wallmarks utsågs till att leda försvarsberedningen, som består av elva ledamöter från de åtta riksdagspartierna,

Reportage: Försvarsberedningen

sakkunniga och experter samt ett sekretariat. Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har två ledamöter vardera i beredningen, övriga partier har en ledamot. Tanken med detta upplägg är att nå en så bred enighet som möjligt i frågor som rör den kommande inriktningen för försvars- och säkerhetspolitik, förklarar Hans Wallmark.

– Ju mer överens och ju mer samsyn vi kan ha desto mer troligt är det också att regeringen kan göra det till sina skrivningar. För då vet de att det finns en bred uppslutning i riksdagen bakom tankarna, formuleringarna och förslagen, säger han.

BEREDNINGENS RAPPORTER LÄGGER grunden för det militära och civila försvarets utveckling de kommande åren och det är med utgångspunkt i rapporterna som regeringen utformar sina förslag till riksdagen.

– Vi har haft den ordningen i ett antal decennier och det har av och till varit mer framgångsrikt och ibland lite mindre framgångsrikt. Min roll som ordförande är att hålla ihop beredningen och att företräda regeringen. Jag är sambandsmannen mellan det som pågår i det här organet och på regeringssidan, säger Hans Wallmark.

Först ut för denna beredning var rapporten ”Kontrollstation 2023”, där det pågående försvarsbeslutet från 2020 analyserades, därefter en säkerhetspolitisk analys som fick namnet ”Allvarstid” och i december lade beredningen fram ”Kraftsamling”, en totalförsvarsrapport med tyngdpunkt på civilt försvar.

– Tanken är helt enkelt att mejsla fram det som ska ligga till grund för nästa försvarsbeslut och därmed också regeringspropositionen. Vi har hemställt till regeringen om att man ska

tidigarelägga nästa försvarsbeslut. Tanken är att vi ska kunna behandla det i höst och ha ett nytt försvarsbeslut på plats från den 1 januari 2025, i stället för 1 januari 2026 som tidigare var tänkt, säger Hans Wallmark. Faktorer som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Försvarsmaktens omfattande stöd till Ukraina, efterfrågan på försvarsmateriel samt anslutningen till Nato har påverkat möjligheterna att genomföra nuvarande försvarsbeslut från 2020. Beredningen föreslog därför förra året att nästa totalförsvarsbeslut ska tidigareläggas med ett år.

Utöver ledamöterna ingår ett dussintal experter och sakkunniga från relevanta myndigheter i beredningen, som Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Även representanter från försvarsdepartementet, utrikesdepartementet, justitiedepartementet och finansdepartementet deltar i arbetet.

– Till vår hjälp har vi ett sekretariat bestående av sju personer som alla arbetar heltid. När hela beredningen är samlade är vi drygt 30 personer. Det här är alltid Sveriges största utredning när den pågår, säger Hans Wallmark.

FÖRSVARSBEREDNINGEN HAR FUNNITS i drygt 30 år. Sedan starten 1992 har beredningen lämnat ett tiotal rapporter och ett antal andra skrifter om den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen.

Rapporterna har utgjort underlag till försvarsbesluten från 1996 och framåt. De har således lagt de grundläggande ramarna för omsvängning-

Både Hans Wallmark och Tommy Åkesson har lång erfarenhet av arbete i försvarsberedningen.

DET HÄR ÄR ALLTID SVERIGES STÖRSTA UTREDNING NÄR DEN PÅGÅR.

en från ett invasionsförsvar, till ett insatsförsvar och vidare till ett totalförsvar. Beredningen har också utformat huvuddragen i svensk säkerhetspolitisk doktrin.

Hans Wallmark menar att det finns stora fördelar med en beredning av detta slag, bland annat framhåller han det positiva i att den har ett stort mått av oberoende och självständighet. Han upplever också att det finns en hög grad av tillit och respekt mellan ledamöterna.

– Min gode vän Håkan Juholt, vår ambassadör i Sydafrika och tidigare en inte helt okänd politiker, var en gång i tiden också ordförande i försvarsberedningen. Och han brukar likna det vid, på ett intelligent vis, att i politiken då pratar man så att andra ska lyssna på en. Det är liksom hela poängen. I försvarsberedningen så lyssnar man i stället på vad de övriga säger. Här använder man sina öron genom att lyssna på andras argument och invändningar också. Det är verkligen fördelen med beredningen.

Det kräver att de politiska företrädarna känner trygghet i att det som sägs vid mötena inte läcker ut utanför sammanträdesrummet – eller att

diskussionerna börjar ske i medierna i stället för vid bordet. Strävan från honom som ordförande är att nå en så bred politisk enighet bakom rapporterna som möjligt. Det sker inte några omröstningar i beredningen, men de politiska företrädarna har möjlighet att skriva in avvikande meningar om de delar av en rapport som de inte ställer sig bakom.

– Det finns alltid möjlighet för de som inte håller med att avge en avvikande ståndpunkt. Men i stort är det en kollektiv process att ta fram texterna. Jag har sagt någon gång att det här är inte en kompromiss, det är en syntes. Och det är någonting helt annat. I en kompromiss ger man bort något för att få något annat, i en syntes bygger man ihop en helhet av olika delar i stället, säger Hans Wallmark.

TOMMY ÅKESSON HAR slagit sig ner vid bordet i försvarsutskottets sessionssal. Han är huvudsekreterare i försvarsberedningen. Det innebär att han leder arbetet i administrativ och praktisk mening, till exempel vad gäller planering

Riksdagsledamöterna som ingår i försvarsberedningen:

Hans Wallmark (M)

Jörgen Berglund (M)

Peter Hultqvist (S)

Morgan Johansson (S)

Lars Wistedt (SD)

Per Söderlund (SD)

Hanna Gunnarsson (V)

Mikael Larsson (C)

Mikael Oscarsson (KD)

Emma Berginger (MP)

Anna Starbrink (L)

FAKTA

av alla möten och studieresor samt har ansvar för budget.

– Vi i sekretariatet förbereder alla möten och skriver alla texter i utkastform efter instruktioner från ordföranden, säger Tommy Åkesson.

Studieresor har gjorts till bland annat de nordiska och baltiska länderna samt Berlin, Bryssel, London, Paris och Washington. Föredragningar har hållits av företrädare för Försvarsmakten och övriga försvarsmyndigheter, som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Plikt- och prövningsverket och Försvarets radioanstalt, FRA, samt experter på försvarsoch säkerhetspolitik.

– ÖB har haft föredrag för oss ett par gånger i år. Vi har haft föredragningar av alla stridskraftschefer, chefen för Must och chefen för Försvarsstaben.

Det är den tredje försvarsberedningen som Tommy Åkesson är huvudsekreterare för. Innan denna beredning startade kom han närmast från rollen som försvarsrådgivare vid Natodelegationen i Bryssel. Han är reservofficer och har tidigare arbetat i Försvarsmakten och på Försvarshögskolan.

Om du jämför arbetet med tidigare beredningar, vad skulle du säga skiljer denna åt? – Arbetet i den förra beredningen var väldigt seriöst. Då var ju beredningen väldigt tydlig med att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Det präglade mycket av det vi skrev, både vad gäller civilt försvar, militärt försvar och säkerhetspolitiken. Nu är det lika tydligt att läget är ännu allvarligare.

Texterna i pappershäftena vid varje plats är det han och hans sekretariat som har skrivit utkasten till. Samtliga texter som ska ingå i rapporten läggs fram allt eftersom under arbetets gång för ledamöter, sakkunniga och experter som diskuterar innehållet.

Generalmajor Lars-Olof Corneliusson och överste Magnus Ståhl är Försvarsmaktens representanter i försvarsberedningen.

– Vi inleder arbetet med att först prata om texterna, sedan lägger vi fram texter kontinuerligt och går igenom dem med hela beredningen. Den här rapporten började vi jobba med direkt när vi kom tillbaka från julledigheten, säger han och lyfter bibban framför honom.

Försvarsberedningen

Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Strävan är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas. Med utgångspunkt i bland annat försvarsberedningens rapporter utformar regeringen sina förslag till riksdagen.

Källa: Regeringskansliet

EFTER ATT DAGENS sammanträde har genomförts kommer beredningen att ha gått igenom samtliga kapitel i slutrapporten en första gång. Sekretariatet kommer därefter att sammanställa synpunkterna som de fått och göra en reviderad version. Den blir sedan det första utkastet till en komplett rapport, som beredningen kommer att få läsa över påskledigheten. När de återsamlas i början av april kommer de att diskutera texterna ännu en gång.

Vad kan du berätta om den här rapporten?

– Det är tre saker skulle jag säga. Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och vi kommer nog att säga att det säkerhetspolitiska läget är ännu mer allvarligt nu än vad vi skrev i den rapport som vi lämnade i juni förra året. Vi kommer att ta upp Natomedlemskapet givetvis, och framför allt att vi nu integrerar Nato i vår vokabulär. Vi kan inte längre säga Sverige och Nato. Sverige är Nato. Det är också en hel del rent konkreta Natofrågor som vi tar upp i rapporten, säger Tommy Åkesson och fortsätter:

– Den tredje delen är att vi måste skynda på för att få förbanden krigsdugliga. Krigsdugligheten i krigsförbanden är det som är absolut viktigast och krigets krav är det dimensionerande, inte något annat.

Han betonar vikten av att krigsförbanden är personellt och materiellt uppfyllda samt samövade, likaså att det finns uthållighet vad gäller till-

"Krigsdugligheten i krigsförbanden är det som är absolut viktigast", säger Tommy Åkesson, huvudsekreterare i försvarsberedningen.

KRIGSDUGLIGHETEN I KRIGSFÖRBANDEN ÄR DET SOM ÄR

ABSOLUT VIKTIGAST OCH KRIGETS

KRAV ÄR DET DIMENSIONERANDE, INTE NÅGOT ANNAT.

gången på bland annat ammunition. Även planeringen för hur förbanden ska mobiliseras och nyttjas behöver konkretiseras ytterligare, menar han.

– Det måste också finnas planer för hur man ska transportera dem till det operationsområde de ska vara i. Det är jättemycket som har påbörjats ända sedan försvarsbeslutet 2015, men framför allt sedan beslutet 2020. Men det finns fortfarande saker som inte är på plats och som behöver göras. Och det är bråttom. Det är ett genomgående tema för allt i rapporten, det är bråttom.

GENERALMAJOR LARS-OLOF CORNELIUSSON och överste Magnus Ståhl är Försvarsmaktens representanter i beredningen. Ståhl tog över efter

Jonny Lindfors när denne blev utnämnd till arméchef förra sommaren. Det är för första gången som Försvarsmakten har två representanter i beredningen.

– Vår roll är att hjälpa beredningen att förstå saker. Vi har ÖB:s underlag som bas om vad han vill, men vi är oberoende när vi sitter i den här rollen att hjälpa politikerna att förstå Försvarsmakten, säger Lars-Olof Corneliusson.

Han har tidigare arbetat som militär rådgivare på utrikesdepartementet och har en lång erfarenhet från internationell tjänstgöring i olika roller, däribland som marinattaché i Washington, underrättelsechef i EU:s militära stab i Bryssel och chef för den svenska delegationen i övervakningskommissionen på gränsen mellan Syd- och Nordkorea. För två år sedan var han delaktig i arbetet med ÖB:s första militära råd.

– Jag tror att den främsta kvaliteten jag har, och det är från min erfarenhet från UD, det är att göra sig själv nyttig i en politisk kontext,

Det är för första gången som Försvarsmakten har två representanter i beredningen.

säger Lars-Olof Corneliusson.

Att de benämns ”experter” innebär dock inte att de ska kunna allt från början eller vara experter på allt, betonar de. Till vardags sitter Corneliusson och Ståhl på Högkvarteret och de tar hjälp av kollegor och avdelningar i huset för att svara på frågor och förbereda underlag. – Vår roll är att hjälpa beredningens ledamöter att förstå vad Försvarsmakten gör så att de ska kunna göra ett bättre jobb. Det kan handla om att beskriva hur vi tror och uppfattar att ÖB tänker i vissa frågor. Vi hjälper också till med att skaffa underlag för deras arbete. Vi tar reda på mer information för att kunna ge bra svar här inne, säger Magnus Ståhl.

Han kommer närmast från en befattning som chef för Bodens artilleriregemente och innan det var han chef för Produktionsavdelningens genomförandeavdelning på Högkvarteret. Att Försvarsmakten nu har två representanter i beredningen är en stor fördel, menar de. – Vi har gjort olika saker som gör att vi har ganska stor bredd. Vi ska inte sticka upp och påstå att vi täcker allt, men vi har jobbat i Högkvarteret och på flera andra ställen. Man känner folk, man vet processen och man vet var man kan få hjälp. Man förstår hur ÖB:s råd tas fram och det är väl den bakgrunden som jag tror är viktig. Hur går ÖB:s råd till? Vilka avvägningar gör vi? Man måste ha en viss förståelse för det där för att kunna förklara det vid bordet, säger Magnus Ståhl.

BÅDA ÄR ÖDMJUKA inför att Försvarsmakten är en stor och komplicerad organisation, som inte är helt lätt för de politiska företrädarna att sätta sig in i. Corneliusson och Ståhl hjälper till att förklara både storheter och spörsmål på detaljnivå, som enskilda ord och begrepp.

– Vi försöker hjälpa till att förklara orsak och verkan, och varför det ser ut som det gör. Varför måste den här stridskraften fungera på det sättet för att hjälpa den andra stridskraften? Vi försöker förklara hur saker och ting hänger ihop och fungerar. Försvarsmakten är en stor och komplex organisation som särskilt för den som kommer utifrån kan vara svår att förstå. Sedan har vi också kopplingen till det civila försvaret som ska läggas till det, säger Magnus Ståhl.

Mycket av arbetet handlar om textbearbetning, förklarar de. Både inför beredningens sammanträden och sedan vid mötesbordet. De utgår från överbefälhavare Micael Bydéns militära råd som han lämnade till

regeringen i november 2023. Rådet är ett underlag inför höstens försvarsbeslut och innehåller ÖB:s råd om hur svensk försvarsförmåga bör utvecklas, bland annat med beaktande till vad Natomedlemskapet kommer att innebära.

– Grunden från vår sida är ÖB:s råd. Det bygger på förutsättningar i ekonomi och är grundplattan i hela resonemanget. Hur fort går det att göra saker och i vilken ordning? Det är den typen av resonemang. Samtidigt som också Försvarsmaktens stöd till Ukraina fortsätter, säger Magnus Ståhl.

Ingår det i ert uppdrag i beredningen att vara Försvarsmaktens röst och stå upp för ÖB:s militära råd i diskussionerna?

– ÖB:s råd ligger till grund för vårt kunskapsläge och vi hjälper till att förklara vad det är ÖB menar i sitt råd. Men det är inte så att vi är här för att slåss för ÖB:s råd, utan vi är här för att hjälpa dem att förstå hans råd. Vi sitter inte här främst som företrädare för ÖB, det är inte vår roll. Vår roll är att vara experter och hjälpa politiken att förstå innehållet i ÖB:s råd och tankarna bakom råden, säger Lars-Olof Corneliusson.

BEREDNINGENS EXPERTER OCH sakkunniga spelar en viktig roll i arbetet med rapporterna, förklarar ordförande Hans Wallmark. Han har lång erfarenhet av arbete i försvarsberedningen och har deltagit i de senaste 13 årens beredningar.

– Jag tycker nog att kvaliteten på den här försvarsberedningen är den högsta jag har upplevt, just därför att experter och sakkunniga är väldigt engagerade och kunniga. Vad gäller Försvarsmaktens experter har de en väldigt tydlig dialog med försvarsmaktsledningen, så det är inga fria fräsare i rummet utan det här är personer som har väldigt tydliga och starka mandat. Det är en styrka för oss, säger Hans Wallmark.

Kriget i Ukraina innebär en brytpunkt för svensk och europeisk säkerhet, med långtgående konsekvenser för Sverige och övriga länder i Europa. Risken finns att kriget i Ukraina blir långvarigt och att det kan eskalera. Sveriges säkerhets- och försvarspolitik ska utformas för att hantera det hot som Ryssland långsiktigt bedöms utgöra. Sveriges försvarsförmåga måste öka och upprustningen måste ske i snabbare takt, konstaterade beredningen i rapporten ”Allvarstid” förra året.

– Kriget i Ukraina är närvarande på varje möte. Det är väldigt viktigt för försvaret av oss själva att Ukraina står emot. Och det är indirekt en väldigt viktig drivkraft och påminnelse om att vi måste utveckla och stärka vårt eget försvar. Det blir väldigt tydligt för alla i rummet hur viktigt det är att skapa egen militär förmåga och att vi inte har jättelång tid på oss. Det är bättre att få fram en 75-procentig lösning om fem år som går att använda än att vänta i tio år på en 100-procentig lösning, säger Tommy Åkesson.

En lärdom som har dragits av det pågående kriget är hur avgörande tillgången på ammunition är. Vikten av att stärka ammunitionsbeståndet är också något som ÖB lyfter i sitt råd.

– Det är många lärdomar från Ukraina som redan har dragits i ÖB:s underlag. Ur vårt perspektiv i beredningen så måste vi också se till att krigsförbanden är samövade och krigsdugliga. Om vi har krigsplacerad personal måste de också övas, det räcker inte bara att ha rader i ett papper, säger Tommy Åkesson.

Försvarsberedningen fokuserar i regel fem år framåt i tiden. Nästa försvarsbeslut fattas av riksdagen i december. Både Hans Wallmark och Tommy Åkesson påpekar att försvarsbeslutet mycket väl kan komma att behöva justeras redan efter ett par år.

– Vi måste vara öppna för justeringar längs vägen, men vi måste sätta en ambition och målbild nu så att vi kan börja jobba mot den. Man kan inte längre bara riva upp allting vid varje försvarsbeslut. Vi ser i beredningen att försvarsbesluten 2015, 2020 och det som kommer nu 2024, de

är en följd av varandra. Tiden är förbi där man kan fatta försvarsbeslut som ska ändra riktning eller revolutionera allting man gör. Det kommer inte att funka. Vi måste hålla kursen, säger Tommy Åkesson.

”Det är tid för handling!”. Så inleds försvarsberedningens totalförsvarsrapport ”Kraftsamling” som presenterades i december 2023. Och det brådskar. Det är något som präglar synsättet i beredningen, förklarar Hans Wallmark.

– Sverige har gett ett omfattande stöd till Ukraina. Det påverkar också vår försvarsförmåga. På materielsidan ser vi att det är svårigheter att få i gång en större produktion av försvarsmateriel både i Sverige och i vårt närområde. Det gör att kostnadsbilden förändrats, även inflationen påverkar. Det finns ett antal faktorer som påverkar förmågan att ytterligare växa. Men vår ambition är försvarsförmågan måste stärkas och det måste ske här och nu. Klockan närmar sig 13 och sammanträdet ska strax starta igen. Ledamöter, sakkunniga och experter anländer i en strid ström in till sessionssalen. Den 26 april presentar försvarsberedningen sin slutrapport, med inriktning och ekonomi för totalförsvaret åren 2025–2030.

Försvarsberedningens syn på framtiden Se vad beredningens ledamöter, en från varje parti, tycker.

Försvarsberedningen är i slutfasen i arbetet med den slutliga rapporten. Den 26 april presenterar beredningen sin slutrapport.

Reportage: Försvarsberedningen

Försvarsberedningens syn på framtiden

1 Vilka fokusområden ser ni som mest nödvändiga de närmaste tio åren för att öka Försvarsmaktens operativa förmåga?

Armén måste stärkas med fler brigader. Även luftvärnsförmågan måste stärkas. Den operativa samordningen inom Norden är huvudprioritet och ska länkas ihop med Natos planering. Ersättning av ammunition och materiel som skickats till Ukraina är prio.

Det viktigaste att fokusera på är att säkra personaltillgången. Både nyrekrytering och att personal stannar i Försvarsmakten.

2 Hur ska Försvarsmaktens personalförsörjning tryggas?

Att här och nu höja den operativa effekten genom att ersätta och nyanskaffa ammunition och materiel som skänkts till Ukraina eller som inte tidigare beställts på grund av underfinansieringar i tidigare försvarsbeslut.

Personalfrågan, materielfrågan och att de beslut som fattas också blir genomförda. Då bygger vi operativ förmåga framåt. Personal, infrastruktur, materiel – allt hänger ihop för att bygga så bra operativ förmåga som möjligt.

Behålla befintlig personal i Försvarsmakten med bättre villkor och arbetsmiljö, inklusive ändamålsenlig personlig utrustning. Satsa på tillräckligt bra stödfunktioner, allt från logistik och ledning till lokaler och infrastruktur. Totalförsvaret måste stärkas.

Vi ska bidra till att öka Natos operativa förmåga. Armén behöver kunna agera på Nordkalotten och i Baltikum. Marinen behöver fler fartyg och måste stärka förmågan till sjöfartskydd. Luftförsvaret måste integreras med Natos luftförsvar.

Det militära försvaret måste följa Natos koncept och förmåge-och operationsplanering. Fokus på att säkerställa god bemanning och tillgången till användbara och välövade krigsförband. Beställningar av nödvändig materiel måste också prioriteras.

Personalfrågan är oerhört viktig. Det är också viktigt att satsa på luftvärn/ IAMD och våra unika marina förmågor. FM behöver arbeta mer för att anpassas till klimatförändringarna och samhällets omställning till minskade utsläpp av växthusgaser.

Vi måste utöka antalet värnpliktiga och på det sättet förbättra rekryteringsmöjligheterna av personal till Försvarsmakten.

3 Anser ni att det behövs militär närvaro i form av organisationsenheter på fler orter än i dag?

Ja, Kiruna. Vilket är direkt kopplat till försvaret av Malmbanan, Esrange och LKAB. Även för värdlandsstöd.

Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare. Det gäller löner, arbetsmiljö, karriärvägar, vidareutveckling med mera. Nyrekryteringen måste också öka och det sker bäst genom att öka värnpliktsutbildningsvolymerna.

Genom att utbilda fler värnpliktiga samt fler vägar in i Försvarsmakten, som en kombination av akademiska studier med försvarsutbildning på fritiden. Möjlighet att växla från YO till RO och tvärtom. Överväga premier för dem som väljer officersyrket.

Den utredning som är tillsatt är bra. Det är viktigt nu att villkor, löner och allt kring anställningen blir så bra att fler vill bli yrkesofficerare. Detta hänger också ihop med värnplikten, är den bra finns chansen att man vill stanna kvar i Försvarsmakten.

Översyn av tidsgränsen för anställda soldater, överväga mer distansarbete och förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö. Värnpliktiga måste få bra utbildning, materiel och ersättning. Andelen kvinnor måste öka.

Lönerna för militär personal är generellt för låga och kompensationen för att vistas hemifrån under långa perioder borde vara bättre. Olika nivåhöjande utbildningar för officerare bör tydligare än i dag inriktas mot relevant krigsbefattning.

Personal-och kompetensförsörjningen måste förbättras. Flera måste vilja söka ett yrkesliv i Försvarsmakten. FM måste bli en mer attraktiv arbetsgivare, exempelvis genom att förbättra arbetsförhållanden och konkurrenskraftigare löner.

Fler värnpliktiga behöver utbildas, men för det krävs också fler utbildade officerare. Det är viktigt att villkoren för alla verksamma i Försvarsmakten är bra så att man kan göra ett gott jobb och vill stanna i myndigheten.

Nej. I förra försvarsbeslutet tillkom ett antal nya OrgE och de tillsammans med de tidigare har kapacitet att växa och tillgodose en större krigsorganisation. Om något ska tillföras är det inom skolområdet och utbildningen av officerare.

Nja, det borde finnas men är i dag inte praktiskt möjligt då förutsättningarna saknas. Först bör vi maximera befintliga förband, genomföra verksamhet enligt Natos operationsplaner samt tillse stödet till Ukraina på de platser där det bedrivs.

I dagsläget vill vi att de organisationsenheter som beslutades om i Försvarsbeslutet 2020 byggs klart. För närvarande ser vi inte att fler organisationsenheter behövs.

Nej, vi anser att Försvarsmakten ska växa på de orter där det redan finns verksamhet, i enlighet med de råd som Försvarsmakten har gett.

Nej, dagens OrgE räcker för att utbilda även för Försvarsmaktens framtida behov. Snarare bör det göras insatser för att bemanna de OrgE som redan finns så att befintlig infrastruktur kan nyttjas fullt ut.

Vi anser att det nu inte är prioriterat att starta nya regementen. På sikt kan dock en utökning behövas på flera orter.

Vi är tveksamma till att fler organisationsenheter är rätt prioritering i detta läge. Det är bättre att vi utökar verksamheten vid befintliga organisationsenheter.

Mikael Oscarsson:

Anna Starbrink:

Emma Berginger:

Hanna Gunnarsson:

Mikael Larsson:

Lars Wistedt:

Peter Hultqvist:

Jörgen Berglund:

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If. Förmånligt för dig och dina nära

Ett starkt skydd dygnet runt hjälper mycket

Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden. Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat:

• Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport, vilket många andra personförsäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och barn.

• Både medlemsrabatt och Ifs förmånsrabatt på hem- och bilförsäkringen. Dubbla rabatter som kan spara tusenlappar.

Mer om dina medlemsförmåner hittar du på if.se/officersforbundet. Du kan också ringa 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Förändringar i klimatet påverkar svensk säkerhet

Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer i allt större utsträckning påverka den globala säkerheten och förutsättningarna för militär verksamhet. För Försvarsmakten är det hög tid att börja anpassa sin verksamhet utifrån de förändringar som oundvikligen kommer att ske genom bland annat omställning av drivmedel och anpassning av anläggningar.

Klimatförändringarna påverkar oss, och kommer påverka oss allt mer. Medan det första vi tänker på är direkta konsekvenser –som fler och värre stormar, översvämningar, torka och hetta –kommer indirekta konsekvenser att slå hårdare. Därvid inte sagt att de direkta konsekvenserna inte kommer påverka oss. Förebyggande arbete, hantering av extremväder och efterföljande skador kommer kräva stora resurser – och kanske ställa större krav på Försvarsmakten att stödja samhället i samband med naturkatastrofer.

Anpassningar på Försvarsmaktens utrustning, materiel och infrastruktur kommer behöva göras till nya förhållanden, inte minst gäller det marinens anläggningar inför en höjd havsvattennivå. Fordon och byggnader kan behöva utrustas med luftkonditionering, och övningsverksamhet anpassas med hänsyn till förändrade väderförhållanden. Både för att operationsmiljön ändras, men även för att exempelvis extrem hetta kan göra att vissa typer av övningar inte kan genomföras på ett säkert sätt under vissa delar av året.

Klimatförändringarnas effekter på säkerhet prioriteras högt av organisationer som FN,

Nato och EU, och länder som USA, Storbritannien och Kanada. I framåtblickande analyser ses klimatförändringarna som bland de största och mest avgörande faktorerna för säkerhet globalt under de kommande decennierna. Det är också en av få framtida utvecklingar vi med säkerhet kan säga kommer vara en enorm utmaning under överskådlig tid – oavsett vilken framtid vi föreställer oss.

MEN HUR PÅVERKAR klimatförändringarna svensk och global säkerhet? För att förstå det behöver vi titta på hur de olika konsekvenserna samverkar och spär på varandra liksom andra utmaningar på systemnivå. Livsmedelsförsörjning är ett tydligt exempel på detta. Klimatförändringarna kommer att påverka livsmedelsproduktionen på flera sätt, men även andra störningar i exempelvis globala handelsflöden spelar in.

utsatta för svår torka under tre månader eller mer 2050. Som jämförelse var motsvarande siffra i genomsnitt 9 procent under perioden 1981–2010. Sjukdomar och parasiter kommer även kunna spridas i växande omfattning och till nya områden på grund av det förändrade klimatet. I vissa områden kommer extrem hetta göra det fysiskt svårt för människor att utföra arbete utomhus, och andra typer av extremväder som till exempel skyfall kan orsaka stora skador. Förutom jordbruket kommer även fisket att drabbas av påverkan på marina ekosystem från bland annat varmare hav.

» OM FÖRSVARSMAKTEN ÄR NÄRMAST ENSAM OM

ATT ANVÄNDA FOSSILA BRÄNSLEN I SVERIGE, HUR

SKA MAN DÅ HANTERA FÖRSÖRJNINGEN?«

Globalt är de regioner som är hårdast drabbade av klimatförändringarna bland de som har sämst förutsättningar att hantera dem, bland annat delar av norra och mellersta Afrika. Detta riskerar att leda till social och politisk oro och slutligen samhällskollaps. Det kan även noteras att detta är de delar av världen som har bidragit minst till den globala klimatförändringen, något som kan få politiska konsekvenser. Kollapsande stater och svårigheter att försörja sig kommer i sin tur driva stora mängder människor till migration, något som riskerar att överlasta närliggande länder som även de är drabbade av klimatförändringarnas konsekvenser.

Till att börja med kommer globala handelsflöden kring livsmedel vara hårt prövade av omfattande risk för torka i viktiga jordbruksområden under de kommande decennierna. Chatham House uppskattar att 40–50 procent av jordbruksområden globalt kommer vara

DE STORA UTMANINGARNA kan driva samarbete eller underblåsa konflikt och splittring. Den ojämna fördelningen av konsekvenser inom EU är ett exempel på en risk för politisk splittring – eller en möjlighet att stärka europeiskt samarbete - som kommer påverka Sveriges säkerhet direkt. Länder som Spanien, Italien och Frankrike har redan märkt omfattande

påverkan på bland annat jordbruk och tillgång på dricksvatten, medan andra länder är långt mindre drabbade och kan vara ovilliga att finansiera anpassning till klimatförändringarna i samma utsträckning. Hur EU hanterar dessa utmaningar och potentiella spänningar mellan medlemsländerna är avgörande.

Med direkt och uppenbar relevans för svensk säkerhet kommer Ryssland vara hårt drabbat av direkta och indirekta konsekvenser av klimatförändringarna. Skogsbränder, torka i jordbruksområden och avsmältning av permafrost – som täcker närmare 60 procent av landet – kommer slå hårt mot ekonomi och infrastruktur. Redan i dag finns samhällen där samtliga byggnader skadats då permafrosten smälter under dem. Detta kommer gälla omfattande delar av Rysslands infrastruktur för resursutvinning, liksom pipelines, järnvägar, vägar och hamnar.

Den allvarligaste påverkan på Ryssland väntas dock bli ekonomisk, då landet är helt beroende av inkomster från export av fossila bränslen. Förändringar i den globala ekonomin i samband med en omställning mot gröna energikällor kan slå hårt mot den ryska statskassan – liksom för andra ekonomier som är

beroende av fossila bränslen. Då Ryssland i stort saknar ekonomiska alternativ kommer det leda till minskningar av statens resurser, med potentiellt destabiliserande konsekvenser för samhället. Övergripande har Ryssland ignorerat problemet. Hur det kommer påverka Rysslands framtida agerande återstår att se, men att det kommer ha stor betydelse för Ryssland, och därför även på svensk säkerhet, är tydligt.

OMSTÄLLNINGEN MOT ETT fossilfritt samhälle påverkar samhället på många sätt, även Försvarsmakten. Ett tydligt vägval förtjänar dock uppmärksamhet. Om man ska röra sig mot fossilfria bränslen så är det en process som behöver påbörjas snarast, då det har en inverkan på till exempel designen av nya plattformar som förväntas vara i bruk i decennier.

Om man bibehåller beroendet av fossila bränslen inom Försvarsmakten behöver man utreda och förbereda för situationen som uppstår när övriga samhället i allt större grad övergår till fossilfria drivmedel. För att dra argumentet till sin spets – om Försvarsmakten är närmast ensam om att använda fossila bränslen i Sverige, hur ska man då hantera

försörjningen? Försvarsmakten är i hög grad beroende av övriga samhället för sin försörjning av allt från mat till drivmedel. Om de fossila bränslen som Försvarsmakten behöver inte längre efterfrågas i omfattande utsträckning civilt medför det enorma utmaningar för Försvarsmaktens försörjning som kan bli svåra att hantera. Samtidigt finns betydande potential för överlapp mellan ökad beredskap för totalförsvaret och ökad beredskap för att hantera konsekvenser av klimatförändringarna.

Omställning mot ett fossilfritt samhälle kan bidra till ökad motståndskraft och robusthet i samhället, till exempel genom mer lokal elproduktion och minskat beroende av livsmedelsoch drivmedelsimport. Det finns mycket att vinna på att samordna beredskapsarbete och arbete för klimatomställning.

HENRIK PERSSON

är biträdande analytiker på avdelningen för försvarsanalys vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Redaktör: Linda Sundgren

Hemvärnssoldater släcker brand norr om Kårböle i Hälsingland i samband med de omftattande skogsbränderna sommaren 2018.

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Mötet: Hemvärnet

En kraftigt sänkt medelålder, betydande tillskott av materiel och ansökningar som ökat med flera hundra procent. Att hemvärnet har en stor betydelse för Sveriges försvarsförmåga råder ingen tvekan om. Det är även utbildningsinsatsen Interflex i Storbritannien ett tydligt kvitto på.

text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

»Våra soldater behöver vara redo för insatser utanför sitt närområde«

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har ansökningarna till hemvärnet rasat in. Under krigets första år kom 29 000 ansökningar till hemvärnet in, mot tidigare normala 4 500. Och så har det fortsatt. Bara i januari i år, efter Folk och försvars rikskonferens och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlins och ÖB:s uttalanden om att det kan bli krig i Sverige, sökte 2 290 personer. Det finns med andra ord gott om frivilliga män och kvinnor som är beredda att försvara Sverige. – Det är naturligtvis positivt. Men vi var inte beredda på anstormningen av ansökningar vilket har inneburit att många fått vänta på besked om sin placering, säger rikshemvärnschefen generalmajor Laura Swaan Wrede, när vi möter henne tillsammans med Hemvärnsförvaltare Jari Mäkelä i hemvärnets lokaler i centrala Stockholm.

Helst av allt hade Laura Swaan Wrede och Jari Mäkelä velat mötas på någon av vårens hemvärnsövningar. För, menar Laura Swaan Wrede, det är där ute det sker på riktigt och det är hemvärnssoldaterna, som engagerar sig på frivillig basis vid sidan om sina ordinarie arbeten, som ska ha credd.

Nu blir det inte så. Intervjun äger rum i ett konferensrum, och i det öppna kontorslandskapet strax utanför pågår det dagliga arbetet. Det är, milt uttryckt, ett späckat schema i Laura Swaan Wredes tillvaro och

att få till denna timme har krävt flera månaders planering.

Så nu sitter vi här. Tryggt övervakade av den enorma uppstoppade schäferhunden, en tidigare hemvärnshund från tiden då hemvärnet bildades, som står på en hylla strax utanför.

ATT FÅ IHOP tillräckligt många frivilliga som vill ansluta sig till hemvärnet är alltså inget problem. Problemet ligger snarare i att det är svårt att hinna hantera ansökningarna i den takt man önskar.

Av de 29 000 som ansökte 2022 har 4 000 nya hemvärnssoldater hittills antagits. Vissa har dragit tillbaka sina ansökningar, andra har man helt enkelt inte hunnit behandla än. Målet är att till 2030 ha 27 000 hemvärnssoldater.

I dag består hemvärnets olika krigsförband av 22 000 personer, 89 procent män och 11 procent kvinnor.

Kön in är alltså fortfarande lång, och det är bråttom – precis som när det gäller att rusta upp den övriga Försvarsmakten.

– Vi gör vad vi kan för att få ansökningsprocessen att gå fortare och därför har 30 personer dedikerats till att hantera ansökningarna, säger Laura Swaan Wrede.

Men att snabba på ansökningsprocesserna är inte helt enkelt. Dagens

Mötet: Hemvärnet

Västernorrlandsgruppen genomför krigsförbandsövning på Markstridsskolan i Kvarn. Medelåldern i hemvärnet har sänkts markant de senaste åren.

säkerhetsläge är komplicerat, och den som antas till hemvärnet ska först ha genomgått såväl registerkontroll som säkerhetsintervjuer och hembesök innan själva utbildningen kan påbörjas. Utbildningen, som pågår kontinuerligt runt om i Sverige, är olika lång beroende på erfarenhet. För den som gjort värnplikten räcker det med en kort introduktionsutbildning innan krigsplacering i hemvärnsförband. Den som inte gjort värnplikten behöver först göra den två veckor långa GUF:n, grundläggande soldatutbildningen för frivilliga och blir sedan antagen via specialistspåret. VI

HEMVÄRNETS GRUNDTANKE BYGGER på geografisk närhet, god lokalkännedom och 6-24-90-principen, det vill säga att första delarna av förbandet ska vara på plats inom sex timmar, ha full förmåga efter 24 timmar och kunna lösa sina huvuduppgifter under 90 dagar.

Men ”Överallt – alltid” som länge har varit en av hemvärnets ledord, gäller inte i lika hög utsträckning längre. Hela Sverige ska bevakas, och hur god den tanken än är kan det vara något som är svårt att utföra i verkligheten. Det är helt enkelt för tunnsått med boende i Norrland för att hela hemvärnsbataljoner ska fyllas av enbart lokalbefolkningen, även om försvarsviljan finns.

Trots att vissa hemvärnsförband, som det i Mälardalen, redan blivit fulla i och med anstormningen av ansökningar, finns det alltså andra förband i resten av landet som fortfarande saknar soldater.

För att lösa den situationen startade Lapplandsjägargruppen pilotprojektet Operation Mälardalen förra året, ett projekt där en insatspluton boende i Mälardalen rekryterades och fullgjorde sina avtalsdygn drygt hundra mil hemifrån, i Kiruna.

– Det testet slog väl ut. Samtidigt är det en balansgång, eftersom vi genom att flytta våra hemvärnssoldater genom riket tappar en del av hemvärnets signum, konstaterar Jari Mäkelä.

Laura Swaan Wrede inflikar att det finns flera sätt att lösa liknande geografiska problem på.

– En variant är att vi använder personer som har flyttat till Stockholm, där vi ju vet att vi har många sökande, och att vi låter dem ingå i förband placerade på ursprungsorten, orten de en gång flyttat ifrån, säger hon.

EN FRÅGA SOM har aktualiserats i och med att behovet av hemvärnssoldater ökat och att antalet sökande blir allt fler, är den hur hemvärnssoldaterna ska komma att krigsplaceras vid höjd beredskap.

För vem går först när det kommer till krigsplacering av till exempel en läkare, som förutom att jobba som läkare på sjukhus, också är kontraktskriven som läkare inom hemvärnet?

Det är Plikt- och prövningsverket som bedömer var kompetensen behövs mest.

– Vi är väl medvetna om att vi kommer att konkurrera om samma individer och att vi kommer att tappa vissa hemvärnssoldater som har tunga, civila jobb, säger Laura Swaan Wrede.

Det är något man behöver planera inför. Vad gäller sjukvårdsdelen finns det redan förslag till lösningar: Alla hemvärnssoldater kommer att behöva genomgå till exempel utbildningen TCCC CLS (Tactical combat casualty care combat lifesavers course), en standardiserad utbildning för soldater och sjukvårdare som Nato använder sig av.

– Vi måste alltså själva se till att utbilda våra hemvärnssoldater så att vi har sjukvårdskompetens i förbanden, även vid skärpt beredskap då individer som är läkare och sjuksköterskor i de civila har krigsplacerats på sina arbetsplatser, säger Laura Swaan Wrede.

När det kommer till andra tunga befattningar där hemvärnssoldaten är krigsplacerad på sin arbetsplats, är också det något man behöver ta höjd för.

Ytterligare ett kvitto på hemvärnets omdaning och utveckling kom i samband med den historiska händelse som utbildningsinsatsen Interflex innebar.

För första gången gjorde hemvärnet en insats utanför Sveriges gränser i samband med att hemvärnsinstruktörer åkte över till Storbritannien för att på brittiska träningsbaser ge ukrainska rekryter en fem veckor lång grundläggande militär utbildning.

– Tidigare hade armén den uppgiften, men i och med att armén ska tillväxa och redan är hårt belastad gick vi in och stöttade med våra duktiga instruktörer från de olika militärregionerna, säger Laura Swaan Wrede.

Att på så kort tid utbilda personer som inte har någon militär erfarenhet är något som hemvärnsinstruktörerna har stor vana vid, och att nu få utbilda ukrainare var en insats som föll väl ut. Hemvärnsinstruktörernas insats hade fokus på såväl rena stridsövningar som sjukvård och folkrätt.

– Det visade sig att vår pedagogik, alltså ”visa, instruera, öva, öva, pröva” lämpar sig mycket väl i sammanhang som ovan, något som också kom fram under utvärderingen, då vi fick bekräftat att våra instruktörer kan leverera med hög kvalitet, säger Jari Mäkelä.

LAURA SWAAN WREDE konstaterar att Interflex inneburit något av ett paradigmskifte för hemvärnet och säger att höstens utbildningsinsats kommer att upprepas.

– Men den här gången går vi upp en nivå och utbildar istället tränare. Vi har redan påbörjat ”train the trainers” och har både rekryterat och upprättat ett

Jari Mäkelä kan konstatera att hemvärnets pedagogik är effektiv, även internationellt.

TCCC CLS är ett standardiserat sjukvårdskoncept inom Nato. Denna utbildning kommer fler hemvärnssoldater att genomföra framöver.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Mötet: Hemvärnet

utbildningskompani som åker till Storbritannien för att utbilda.

Det är inte bara för det ukrainska försvaret som hemvärnets insats i och med Interflex har haft betydelse. Också hemvärnssoldaterna har lärt sig mycket.

– Vi har i och med Interflex blivit duktigare och tagit till oss av ukrainarnas erfarenheter och vår egen krigsduglighet har höjts. Dessutom har bilden av hemvärnet förändrats hos allmänheten, säger Laura Swaan Wrede.

HUR HEMVÄRNETS ROLL kommer att se ut i framtiden, bland annat med tanke på Sveriges medlemskap i Nato, är ännu oklart, även om man redan nu vet att det kommer att innebära utökade ansvarsområden.

– Vi tittar på nya förband som till exempel trafikplutoner och det kan också innebära att vissa förband kommer att behöva längre inställelsetid än de fyra till femton dygn de har i dag. Det kan dessutom innebära att vi behöver se över beredskapstiden och ha längre inställelsetid än de fyra dygn som vi har nu i och med att hemvärnssoldaterna behöver vara redo för insatser utanför sitt närområde

– även om den lokala förankringen är fortsatt viktig.

Både Laura Swaan Wrede och Jari Mäkelä är övertygade om att också hemvärnet kommer att vara en del av internationaliseringen med bland annat insatser i Norden och de baltiska länderna framöver.

– De förutsättningar vi tidigare verkat inom har ändrats. Det som gällde för 20 år sedan gäller inte längre, konstaterar Jari Mäkelä.

Det är mer än de territoriella delarna som har förändrats. I hemvärnets organisation har även medelåldern sänkts. Hemvärnet är visserligen fortfarande öppet för samtliga svenska medborgare mellan 18 och 70 år, men numera ligger medelåldern på 44 år.

Sedan hemvärnet 2020 blev en egen stridskraft har också materielen och tekniken genomgått en betydande förändring. Enkelt uttryckt har hemvärnet blivit mer tekniktungt bara på de senaste tio åren där ny kaliber på vapnen, där högpresterande bildförstärkare, termiska sikten och marksensorer numera används.

– Vi har ju sett i Ukraina hur RPAS, drönare, blivit en allt viktigare del i krigföringen. Där är nu hemvärnet testpilot för övriga förband, säger Laura Swaan Wrede.

Men det finns fortfarande en stor utvecklingspotential för hemvärnet, det är Laura Swaan Wrede övertygad om.

– Vi tittar på fler utbildningssystem, ytterligare utveckling på teknikområdet och fördelning av avtalsdagar. Här går att vässa ytterligare.

I NULÄGET SKRIVER varje hemvärnssoldat under på att delta i övningar under ett visst antal dagar om året. Hur många dagar beror på vilken befattning hemvärnssoldaten har, men för närvarande finns ett minimum om fyra dagar per år.

Men även om hemvärnet är en viktig del av den svenska försvarsförmågan, bygger engagemanget i slutänden på frivillighet. Treenighet bestående av familjen, det civila jobbet och det militära är alla tre komponenter som behöver jacka in, eftersom de påverkas av varandra. När hemvärnssoldaterna under den forcerade förmågehöjningen på Gotland i januari 2022 gick in med 30 extra dagar gjordes det under ordinarie arbetstid, för att det inte skulle gå ut över bataljonens familjer. Det innebar att arbetsgivarna på orten fick ta smällen.

Hos mindre arbetsgivare kan det påverka i hög grad om en eller flera medarbetare är engagerade i hemvärnet, och här kan Försvarsmakten behöva tänka om.

– Huvuddelen av arbetsgivarna är positiva till att deras medarbetare är engagerade i hemvärnet. De får ju tillbaka något bra. Men om vi behöver höja avtalsdagarna blir det en balansgång, säger Laura Swaan Wrede.

Att se över den här balansen kan alltså komma att bli nödvändigt i framtiden. Det är ett faktum att hemvärnet spelar en betydande roll för både samhället i stort under fredstid och för Försvarsmakten, i och med att hemvärnet skapar förutsättningar för övriga försvarsgrenar att agera, men också genom att vara delar av stridande förband.

– Hemvärnet spelar också en stor roll för svenskarnas försvarsvilja, och varje enskild hemvärnssoldat har en viktig roll i folkförankringen. Genom att sprida kunskapen om engagemanget vidare på arbetsplatser och i bekantskapskretsen rekryteras flera till hemvärnet, säger Jari Mäkelä.

"Genom Interflex har både ukrainarnas och svenska hemvärnssoldaters kompetens höjts", säger rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

EMP-tronic AB

Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Äntligen NATO - Nu börjar arbetet på riktigt!

Vår infrastruktur står inför en stor omställning för att leva upp till NATO:s krav på IT-miljöer. Hur ser marknaden ut, vilka IT-produkter erbjuds och vilka möjligheter ger dem? Vi på 2MakeIT vet!

Vi och våra partners är idag leverantörer till bl.a. Försvarsmakten och försvarsrelaterad industri. Helt i enlighet med de regler och krav som Försvarsmakten / MUST ställer på produkter, lösningar och system, beroende av miljö och säkerhet.

Vi arbetar med Certifierade Tempest Lösningar enligt NATO regler, inte något som ”möter” eller är ”compliant to/designed to meet”

Hör av dig så berättar vi mer!

+46 (0)8 711

55 00

info@2makeit.se • 2makeit.se

”ATT LEDA, UTVECKLA & DEPLOYERA FRAMSKJUTEN KIRURGISK FÖRMÅGA PÅ EN GLOBAL NIVÅ”

PREHOSPITALA SJUKVÅRDSPRODUKTER FÖR: FRAMSKJUTEN FÖRMÅGA / BLODSYSTEM / CBRN, HYPOTERMI OCH LIVRÄDDANDE KIRURGI, MM.

STORT VISNINGSOMRÅDE FÄLTGRUPPERADE

karlsborg 24- 25 april 2024 läs mer på www.adcuris.se INTERNATIONELLA

TÄLTSYSTEM: LÄTTVIKT / LÅGTRYCK / HÖGTRYCK

BALLISTISKA SKYDD / VÄRMESYSTEM, MM.

SYSTEMLÖSNINGAR FÖR: FÄLTSTERILISERING / TRIAGE / MASSHANTERING AV SKADADE, MM.

NATOANPASSADE LOGISTIKLÖSNINGAR FÖR ALLA BEREDSKAPSBEHOV.

Är du vår nya Manager?

Skandinaviens främsta arena för skytte, träning och tävling!

Varpsund Arena vänder sig till tjänste- och IPSC-skyttar och organisationer som verkar i komplexa miljöer. Arenan erbjuder den senaste digitala tekniken som möjliggör unik, flexibel och effektiv upplevelsebaserad utbildning och träning samt tävling på elitnivå.

Du kommer ansvara för anläggningens dagliga drift, projektledning och instruktörsverksamhet och utveckling av arenan genom kundansvar, försäljning och nya tjänster.

Vi söker dig med:

• Goda kunskaper om tjänsteskytte, IPSC och erfarenhet som vapeninstruktör

• Mycket god förmåga att skapa och bibehålla goda kundrelationer

• Erfarenhet av verksamhetsutveckling

• Affärsmässighet och entreprenörskap

• Goda kunskaper i både svenska och engelska

• Bakgrund från Försvarsmakten eller Polisen

Läs mer på www.varpsundarena.se

Skicka din ansökan, CV och personligt brev till carl@varpsundarena.se senast 2024-05-31.

Sveriges ledande blåljus

Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.

Läs mer på www.standbygroup.com

Slutstycket

Ur Krigsarkivet

Vaxholm Stockholm, 1958

Flottans attackdykare övar

Utbildningen av flottans attackdykare (A-dyk) inleddes 1955 av Rolf Hamilton, som även startade flottans röjdykarutbildning 1952. Dessa dykare tränades i Hårsfjärden och Vaxholm för undervattensoperationer som sabotage och rekognosering. Flottans attackdykare fokuserade initialt på sabotage och överfall i hamnar men övergick senare till underrättelseinhämtning och fjärrspaning. De utförde även uppgifter som att söka efter föremål och rensa förtöjningsplatser. Innästling till det fientliga operationsområdet kunde ske med ubåt, miniubåt (HMS Spiggen), helikopterfällning, gummibåt, kajak, dykning eller ytsim. 1969 organiserades totalt tio attackdykargrupper med åtta attackdykare i varje grupp som var underställda marinens basbataljoner. Attackdykarutbildningen i flottans regi avvecklades 1979 på grund av besparingar inom marinen.

Foto: Roland Palm

Krigshistoria, Insänt, Krönika, Materiel, Noterat

Insänt & debatt

»Bedrövad erfarenhet – specialistofficerens omyndigförklarande som NCO«

“Specialistofficerens status är en synnerligen viktig fråga för Försvarsmakten – men jag upplever att debatten är tyst”, skriver Niclas Anneling, fanjunkare och elev vid HSOU 23-24.

qINFÖRANDET AV FÖRSVARSMAKTENS befälssystem har präglats av allting från förändringsaversion hos anställda inom myndigheten och politiska inriktningsförändringar till beslut som påverkat individers arbetsmiljö negativt. I följande debattinlägg försöker jag att med grund i myndighetens redan fastställda förhållningsätt att förklara Försvarsmaktens befälssystem inifrån och ut, både för vår egen trovärdighet som inför medlemskapet i Nato.

En stor anledning till frustrationen beror inte på huruvida omdaningen är rätt eller fel, om det är någon yrkeskategori som ska kunna anpassa sig till rådande verklighet är det just militärer. En stor del av kärnan i frustrationen ligger i hur myndigheten kommunicerat om vad de nya officers- och befälskategorierna faktiskt innebär och därmed gett sin personal något att förhålla sig till.

ATT UNDER 15 års tid inte kunna presentera för sina anställda vad den till sist tvingande omkategoriseringen genom beslutet att slutligt implementera trebefälssystemet innebär är inget annat än ett underkännande av den högsta ledningen.

Debattinlägget ”Behöver Försvarsmakten generella specialistofficerare?” (Publicerad i Officerstidningen nr 3/2023) belyser även den politiska inställningen i en miljö från 2008 som ser totalt annorlunda ut jämfört med dagens förutsättningar (Försvarets inriktning 2008/09:FöU10). Författarna problematiserar i texten kring hur de högre specialistofficerarna, närmast innebär en NBO 2.0 och hävdar en bild som inte riktigt är i samklang med hur dagens försvarsmakt

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

tar sig an kommande utmaningar.

SPECIALISTOFFICERARE, SO, HAR JÄMFÖRT med sina officerskollegor en långsammare progression sett till grad och befordran, men besitter ett desto större kunskapsdjup med expertkompetens än den sett till professionell kunskap grundare fänriken som hann bli kapten på cirka åtta år medan SO då kanske endast gjort ett nivåhöjande steg. Det är dock en vanlig tankevurpa att enligt NBO-logik kunna jämföra progression rakt av, de olika kategorierna har olika flöden som i sin helhet möjliggör fler synergieffekter än tidigare system.

Efter cirka tolv års tjänstgöring har en generisk SO blivit lite bredare i sina kompetenser och kan börja ses mer generell än tidigare som fanjunkare men fortfarande innebär en djup specialisering. Innebörden av detta är det relativt sett är svårare att bli fanjunkare än kapten. Efter detta är det relativt sett ett fåtal, cirka en sjättedel, av dessa som kommer att läsa det Högre specialistofficersprogrammet, HSOU, vari en än mer generell inriktning inbegrips.

De före detta NBO-officerare som kategoriserats om till att bli SO har kanske givit en snedvriden bild av hur nuet och framåt ser ut – kanske hade en generisk karriär om 30 års tjänstgöring nått liknande slutmål, men vägen dit skiljer sig avsevärt för en NBO- kontra en specialistofficer. Försvarsmaktens personal, med den äldre NBO-stammen i synnerhet, måste likt debattartikelförfattarna från 2023-05-04 förstå vikten av att förstå skråen av kompetens- och expertisbärande kollegor.

Detta innebär att inte översätta NBO-officerens kombination av att både vara generalist och specialist på de mer renodlade generationerna som nu succesivt tar mer plats i de högre utbildningarna. Exempelvis kommer inte de flesta OF-3/4 inom den militära logistiken tidigare ha tjänstgjort som kvartermästare eller teknisk chef, vilka är tjänster som numera är förbehållna SO.

DEN PARALLELLA PROCESSEN FÖR högre officerare utgörs av en fortsatt och fördjupad akademisering, där Högre officersprogrammet, HOP, ger magister- eller masterexamina till utnämnda majorer och överstelöjtnanter. Viktigt att påpeka är att dessa officerare i själva verket är lika nya i befälskåren som SO. En akademisering av en professionell yrkeskategori ger förutom en viktig diskussion om var professionen bärs även imperativet om att föda egen vetenskaplig forskning.

Försvarshögskolan får rättmätig kritik avseende avkastning på antal forskare, en stor anledning till detta är att Försvarsmakten fortfarande i stort beställer en befordringsutbildning för NBO-officerare. En öppnare antagning från hela myndigheten, inklusive SO och civilanställda, skulle kunna medge mernytta för totalförsvaret.

Den viktigaste lärdomen av renodlandet av rollerna är att det inte innebär ett motsatsförhållande utan möjliggör strukturer som kom-

pletterar varandra. Den interna myndighetsutbildningen bygger på ett kontextuellt perspektiv genom professionell beprövad erfarenhet – att tänka kritiskt med ett inifrånperspektiv och föda systemet med erfarenheter från verkligheten.

Parallellt sker den vetenskapliga (civila) utbildningen vilken drivs av det kognitiva utifrånperspektivet, där individens intellektuella interna processer bär mot exempelvis informationstolkning, beslutsprocesser samt informationslagring i minnet. I slutändan leder det kognitiva tillsammans med det kontextuella perspektivet till organisatorisk utveckling.

SAMTIDIGT PÅGÅR ÄVEN arbete i multinationella miljöer med blivande allierade där den svenska obeslutsamheten i stället föder ett beteende av att försöka malla in ett ej fullt ut definierat inhemskt system i en större ännu mer disparat struktur. Risken är att Försvarsmakten internationellt varken ger ett samlat eller korrekt intryck. Till detta förstärks otydligheten när myndighetens högsta specialistofficersföreträdare på ett typiskt osäkert svenskt manér försöker passa in i de multinationella miljöerna. Det riskerar att bli likt ett småbarn hamrar stjärnklossen på det runda hålet när myndigheten försöker direktöversätta de svenska specialistofficerarna med non-commissioned officers, NCO.

» Den viktigaste lärdomen av renodlandet av rollerna är det inte innebär ett motsatsförhållande utan möjliggör strukturer som kompletterar varandra.«

För att förklara varför de svenska specialistofficerarna inte ska förstås som NCO måste självklart även själva kärnan commission definieras. Begreppet förstås både historiskt och i nutid som en av staten tilldelad grad och ett bemyndigande att företräda [Försvarsmakten] samt motta uppgifter för sitt förband. Genom officersförordningen (SFS 2007:1268) tilldelas myndighetens tjänstegrader från fänrik till general/amiral just detta bemyndigande av regeringen. Således är dessa att anses som commisioned officers. Därtill regleras myndighetens rätt att föreskriva vilka undergrupper som kan ingå i yrkes- och reservofficerskategorierna i förordning om Försvarsmaktens personal (SFS 1996:927).

Inom den militära professionsbärande myndigheten Försvarsmakten föreskrivs vad som gäller för specialistofficerare vari FFS 2023:12 fastslår särskiljandet av specialistofficerare (SO-6 till SO-9) och GSS (OR-1 till OR-5) för svenska förhållanden samt genom FFS 2022:4 (2 kap § 8) reglerar tjänstegradernas inbördes ordningsföljd.

Den senares tredje kapitel tydliggör även den inneboende förutsättningen att OF tar befäl före SO ifall dessa innehar samma nivå i ordningsföljden förutsatt att inget annat orderverk säger annat. Detta innebär att specialistofficeren genom Försvarsmaktens föreskrif ter befullmäktigas officerens bemyndigande. Således kan inte specialistofficeren tillerkännas att vara olikställd med en officer som i förhållandet mellan en commissioned officer och en NCO. Själva fullmakten ska istället översätta SO till att vara en warrant officer, WO.

MED FÖRSVARSMAKTENS EGNA gällande föreskrifter i ryggen borde vi som försvarsmaktsanställda kunna förklara både för oss själva och för våra kommande multinationella allierade kollegor och med rak rygg kunna berätta vad en svensk specialistofficer är jämfört med både OF och GSS utan att fastna i otydlighet och riskera felbeteenden. Det handlar inte om hur kompetent en svensk SO-8 är jämfört med en utländsk OR-8 utan om hur ordningsföljd och ställning hanteras avseende tjänstegrad.

Natos förteckning över gradbeteckningar ger Sverige möjligheten att både benämna specialistofficersgraderna på engelska som just WO samt att i fritext komplettera med hur tjänsteställningarna och ordningsföljden är uppställda enligt FFS 2022:4 och FFS 2023:12. Den sjunde paragrafen i standarden anger också att Natolandet i första hand ska bemanna befattningar i bemanningsdokumentet angiven personalkategori och där tillhörande kod. Ifall detta ej är möjligt utan kommer att lösas av en person som i sitt nationella system tillhör annan kategori så måste befattningens uppgifter kunna lösas i enlighet med dess beskrivning (NATO STANAG 2116 ApersP-01).

DETTA BORGAR ÄVEN DET för att kunna bestrida en kaptensbefattning i ett Natoförband med en fanjunkare, eller en majorsbefattning med en förvaltare, förutsatt att dessa bedöms klara av uppgiften, utan att behöva hanteras som andra klassens medborgare. De seniora specialistofficerarna kan även, likt brittiska WO, fortsättningsvis samverka eller agera inom de forum där olika länders Command senior enlisted leaders, CSELs, verkar utan behöva omyndigförklara den största gruppen yrkesofficerare.

Specialistofficerens status är en synnerligen viktig fråga för Försvarsmakten – men jag upplever att debatten är tyst. När myndigheten väl bestämt sig för vad den står för måste den renodla samtliga strukturer annars blir det problematiskt ur ett rent juridiskt perspektiv då en förvaltningsmyndighet inte kan vila på vare sig tvetydighet eller godtycklighet.

OM DET INNEBÄR ATT totalt vrida om hur det svenska systemet numera är uppbyggt och återgå till ett tvåbefälssystem internationellt där SO innebär en förlängning av GSS är det nog av ännu större vikt med ett sammanhållet kommunikativt budskap från försvarsmaktsledningen och detta snarast om någorlunda trovärdighet i personalförsörjning och bemanning av organisationen ska bibehållas.

”Warrant officers hold warrants from their service secretary and are specialists and experts in certain military technologies or capabilities … They derive their authority from the same source as commissioned officers but remain specialists, in contrast to commissioned officers, who are generalists.” (U.S. Military Rank Insignia (defense.gov) ●

Materiel vi minns

Robotbåt I tjänst 1976-2005

»Robotbåtsdivisionens taktik kan sammanfattas med att ’gå för knock i första ronden’, den är som ett stridsflygplan på vatten. På tio mils avstånd skjuter vi sjömålsrobot 15, på en mil torpederna och därefter avslutar vi med 57 millimeters kanonen. De svenska robotbåtarna var med rätta fruktade av den ryska marinen.«

Örlkn Claes Linusson, krigsplacerad VapO och SlO på robotbåt 1981–1985

Robotbåt med eldkraft

Robotbåten var en viktig del av det svenska invasionsförsvaret då den hade en oerhörd eldkraft med inte mindre än åtta sjömålsrobot 15, två torpeder 613 samt en potent 57 millimeters automatkanon. Beväpningen var modulär och kunde snabbt ändras beroende på uppgift. Fartygets ursprung var torpedbåt av klass Norrköping som infördes 1976 och som byggdes om till robotbåt. 1995 moderniserades de med

hydraulikstart för turbiner, vibrationsmätutrustning för huvudmaskineri, kontrollsystem för torpedvapen, robotinstrument för robot 15 MK II, luftkonditionering i stridsledningscentralen, ny radio och navigeringsradar på bryggan och en komplett ombyggnad av stridsledningscentralen.

Tanken var att robotbåtarna skulle möta en invasionsflotta till havs, kunna ge målkoordinater till attackflyg av typ

AJ37 Viggen och därefter komma in på den redan påskjutna invasionsflottan och avfyra sjömålsrobot 15 som är kapabel att om inte sänka så i alla fall slå ut ett ytfartyg av korvetts storlek. Med tre gasturbindrivna Rolls Royce motorer på cirka 4500 hästkrafter var, kan en robotbåt accelerera till 40 knops fart på under en minut och med ställbara propellerblad stanna på under två fartygslängder. Det som saknades

ƀ 57 millimeters automatkanon från Bofors användes som en potent allmålskanon och närskydd och hade en eldhastighet på 200 granater per minut på upp till 14 kilometers avstånd.

i pansarplåt, kompenserades av manöverförmåga och en oerhörd eldkraft på en liten plattform.

Robotbåtarna rangerades dock ut en efter en och 2005 halades flaggan för sista gången. R142 Ystad lever kvar än i dag, driven och servad av en veteranförening som fortfarande kör med henne i den svenska skärgården.

/HENRIK JANSSON

ƀ De tre gasturbinmotorerna på nästan 15 000 hästkrafter gjorde att en robotbåt kunde accelerera till 40 knop på cirka 50 sekunder.

ƀ Robot 15 är en tung sjömålsrobot med en räckvidd på 100 kilometer och fart på mach 0,9 precis ovan vattenytan.

Robotbåt, Norrköpingklass

Leverantör: Karlskronavarvet AB

Besättning: 30 man varav 14 officerare, 16 värnpliktiga

Längd: 44,1 m

Bredd: 7,1 m

Djupgående: 2,4 m

Deplacement: 230 ton

Hastighet: 40 knop

Motor: 3 gasturbiner modell

Rolls Royce Proteus med över 4500 Hk var.

Huvudbeväpning: Modulär med möjlighet till 8 tuber för robot 15, 6 tuber för 53 cm torped 613 eller räls för sjöminor och sjunkbomber.

Sekundär beväpning: 57mm Bofors automatkanon m/7102, 2 ksp m/58 i 7,62mm.

Motmedel: 57 mm lys- och remsraketer och kastare för remsgranater och facklor

Antal: 12

Källa: Föreningen Svenska Robotbåtar FSvR, www.robotbatar.se

ƀ Att byta beväpning och fördelning i antal mellan robotar, torpeder eller minor och sjunkbomber, kunde genomföras snabbt.

ƀ Mot slutet av karriären var robotbåten utrustad med stridsledningssystem MARIL 2000 som via datalänk gav målangivelser för snabb målupptagning och skott.

Foto: Henrik Jansson

Krönika Karlis Neretnieks

Tidsberäkningar och Sveriges roll i Nato

GIT THAR FUSTEST with the mostest”. Citatet, på sin udda engelska, tillskrivs ibland generalen Nathan Bedford Forrest, en lysande taktiker under amerikanska inbördeskriget. Han var dock inte först med att uttala sig om tidens betydelse i krig. Redan 500 före Kristus skrev Sun Tzu “The value of time, that is of being a little ahead of your opponent, often provides greater advantage than superior numbers or greater resources.”

Vad har då det att göra med vår roll i Nato? Mer än vad man kan tro.

I DE FLESTA diskussioner om Sveriges bidrag till Nato pekas på betydelsen av Sverige som basområde och som ett nav för logistik- och förstärkningstransporter till grannländerna. Det med all rätt. Mer sällan diskuteras dock den stora betydelsen av att kunna sätta in svenska förband på våra grannländers territorium kopplat till alliansens avskräcknings- och försvarsförmåga. Beror det på att vi inte gjort våra tidsberäkningar?

Såväl Finland som de baltiska staterna är beroende av förstärk ningar för att framgångsrikt kunna möta ett ryskt angrepp. Det kom mer dock ta tid innan substantiella förstärkningar kan nå fram. Den stora bristvaran är markstridsför band, något som saknas i hela Europa. Att tillföra sådana, främst då från USA, tar i storleksordningen någon månad. Allierade flyg stridskrafter kan antag ligen komma till insats inom dagar, men lär knappast på egen hand kunna hejda ett angrepp.

En insats av ungefär två svenska brigader i vardera riktningen, Nordkalotten respektive Baltikum, skulle göra skill nad. Eventuellt tillräckligt stor för att vara tungan på vågen för att hindra

Ryssland att vinna avgörande framgångar, innan ytterligare allierade förstärkningar hinner anlända. Här måste även avskräckningsfaktorn vägas in: om det hos försvararen finns ett väl förberett förstärkningsalternativ, hur förändras då en presumtiv angripares riskkalkyl – blir risken för stor? Blir den tillräckligt stor för att han ska avstå från ett angrepp?

» Tidsberäkningar är inte bara viktiga på taktisk nivå, de kan också ha strategisk betydelse. «

FÖR ATT SKAPA ett trovärdigt sådant koncept saknas i det förra försvarsbeslutet en av de två svenska brigader som skulle kunna uppträda på Nordkalotten. Kanske bör vi fundera på att återskapa en norrlandsbrigad? En förbandstyp som skulle vara ett värdefullt komplement till den mekaniserade brigad som sätts upp av I19 i Boden, och till de finska och norska förband som också kommer uppträda i området. Kanske en gemensam uppgift för garnisonerna i Östersund och Sollefteå (och dessutom ge en rationellare volym åt funktionsutbildningarna i Boden).

brigader så skulle den nybildade norrlandsbrigaden och brigaden från I 19 då kunna öronmärkas för insatser i norr, och brigaderna som sätts upp av P 4 och P 7 inriktas mot Baltikum. Det skulle också skapa bättre förutsättningar för att rotera den bataljon som periodvis ska finnas i Lettland om båda de sydliga brigaderna delade på den uppgiften. Emellanåt framförs att svenska förstärkningar till Baltikum bara skulle ha begränsad betydelse. Det är den tysk-polska kåren, Multinational Corps Northeast som ska stå för de tidiga förstärkningarna till Baltikum. Det är en mycket osäker planeringsförutsättning. Att slå sig igenom det endast 70 kilometer breda Suwalkigapet mellan Kalingrad och Belarus, vilket Ryssland kommer göra sitt bästa för att täppa till som en första åtgärd vid ett krig i Östersjöområdet, kommer antagligen bli en både tids- och resurskrävande affär.

Tidsberäkningar är inte bara viktiga på taktisk nivå, de kan också ha strategisk betydelse. ●

Poddtrio släpper bok om ryska militära misslyckanden

Sveriges största krigshistoriepodd med det träffsäkra namnet "Krigshistoriepodden" släpper nu en bok vars innehåll är mer aktuellt än någonsin. ”Rysslands militära fuckups” är en odyssé genom rysk krigshistoria och sökljuset har riktats mot de misstag som vanligtvis begravs långt utom synhåll. text: Miguel Guerrero foto: Johan Bergmark

qNI KÄNNER SÄKERT igen situationen: En förväntat trevlig middag med kollegor urartar snabbt i hätska diskussioner om huruvida Rommels lärdomar från första världskriget går att applicera i den internationella insatsen i Mali, hur man egentligen borde ha tagit Stalingrad och, mer självklart, hur den egna taktiska briljansen överstiger samtliga bordskamraters kombinerade förmåga.

Fram till för ett par år sedan har dessa diskussioner med få undantag varit reserverad oss i det gröna och marinblå, men sedan hände något som skulle få tingsnotarier, VVS-montörer och undersköterskor att också reflektera över såväl det hemska som det absurda i krig. Precis innan pandemin lamslog världen släppte Krigshistoriepodden sitt första avsnitt och med det fick Sverige en ny lysande stjärna på poddhimlen. Med utmärkelser som Årets Podd 2022 i ryggen tar Per Wallin, Mattis Bergwall och Fredrik Hagelin, männen bakom podden, nu nästa steg med boken ”Rysslands militära fuckups”.

– Internet är stint av folk som tycker att ryssarna är särskilt hårda och att de kommer att besegra veloursamhällena som är Nord-

Krigshistoriepodden:

Krigshistoriepodden består av: ƀ Mattis Bergwall, utbildad historielärare och genomförd värnplikt på 6:e stadsskyttekompa-

europa. Man ser hur VDV (ryska luftburna infanteriet) hoppar genom ringar av eld och alla internetapor jublar. Det ryska narrativet har ju handlat om hur man genom ren vilja och självuppoffring besegrade världen. Man talar om européerna istället för Nazityskland till exempel, men Ryssland är en cirkus av ineffektivitet och krigsbrott, där vodka, vrede och virus florerar bland anarkisthordar och bondestyrkor som driver om varandra, säger Mattis Bergwall, en av de tre skaparna till Krigshistoriepodden.

– Vi vill slå hål på myten om den ostoppbara, oövervinneliga krigsmaskinen som väller in i andra länder. Det är en tes vi har drivit så länge i podden att det var naturligt att det också blev temat för boken, säger Fredrik Hagelin

Själva arbetet med boken var en tämligen smärtfri historia menar de tre. Dels hade de mycket material från arbetet med Krigshistoriepodden, dels hittade de en arbetsgång som fungerade utmärkt.

– Vi randade ner alla kapitel vi ville ha med och så fördelade vi kapitlen mellan oss så att var och en kunde skriva på egen kammare. Det fungerade jättebra, säger Per Wallin.

Rysslands militära fuck­ups

ƀ "I Rysslands militära fuck-ups presenterar Krigshistoriepodden många av de misslyckanden som gjorts under Rysslands tid som stormakt och förklarar vad som kan ligga bakom. Med en initierad inblick i både de militärhistoriska och politiska faktorerna får vi här följa Rysslands prestation från första världskriget till det aktuella Ukrainakriget", står det i beskrivningen av boken.

niet på LG. Programledare på Krigshistoriepodden.

ƀ Per Wallin, journalist och genomförd värnplikt på Amf 1, sedan anställd soldat vid NBG

11 och LedR, och GSS/T vid 12:e motoriserade på LG. Numera helt civil för första gången på tolv år. Programledare på Krigshistoriepodden.

ƀ Fredrik Hagelin, ingenjörsutbildning i medieteknik vid KTH, värnplikt på LedR följt av NBG11. Klippare och producent av Krigshistoriepodden.

– Vi ville från början att den skulle heta ”#RysslandLOL” men att ha en hashtag i titeln fuckar upp allting. Dessutom tyckte inte förlaget att det var lika kul som vi tyckte. Men vi fick ändå in det på omslaget till slut, säger Per Wallin.

EN AV DE SAKER som gjort Krigshistoriepodden till en sådan framgång är den särskilda tonaliteten i podden, en tonalitet som Mattis Bergwall med ett stort mått av självdistans beskriver som ”dräggigt”.

– Vi skriver inte om krig på samma sätt som till exempel Lars Ericson Wolke (professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, reds. anm) utan vi har vår egen tonalitet. Vår grej är ju att vi inte är neutrala utan att vi tycker saker. All annan historieskrivning försöker hålla sig neutral med undantag som att Hitler är en rövhatt men vi tar alltid sida mot flåbusstater. För oss är det viktigt att inte ha ett högstämt tonläge som ger krig legitimitet. Vi lyfter ofta det absurda för att påvisa det hemska i krig, säger Mattis Bergwall.

» Vi har på något sätt vunnit internet när vi kan ha en kanal om Israel och Palestina på Discord och det inte ballar ur. «

– Vi har ingen beröringsskräck för något ämne, men det är viktigt att vi tycker att det är kul och kan göra det på vårt sätt. En sak vi gör är att vi borrar ner oss i grejer. I början tog vi upp fyra krig på en timme, nu pratar vi om en enda teknisk innovation i ett visst slag på sam-

ma tid. Vi försöker förklara saker på ett engagerat och nördigt sätt som man kan ta med sig tillbaka till sitt kompisgäng, säger Per Wallin. Att deras koncept fungerar märks inte minst på den lojala följarskara de har. Krigshistoriepodden finansieras via Patreon där lyssnarna betalar för podden vilket också gör att avsnitten inte behöver avbrytas för annonser. – Våra lyssnare är oerhört sköna, avslappnade och härliga. Vi har på något sätt vunnit internet när vi kan ha en kanal om Israel och Palestina på Discord och det inte ballar ur. Samma sak gäller våra fysiska pubhäng som vi anordnar. Många kommer ensamma men går därifrån som vänner. De har en fin gemenskap. Det är också därför några av våra mest lyssnade avsnitt har handlat om manlig psykisk ohälsa och utbrändhet. Vi får fortfarande mejl som rör oss till tårar där lyssnarna öppnar sig och berättar om egna erfarenheter, säger Fredrik Hagelin.

Vad nästa steg blir för Krigshistoriepodden är redan klart. Männen bakom har nämligen

Krigshistoriepodden listar intressanta slag:

ƀ Slaget om Hürtgenskogen, november/december 1944. Monumentalt förlusttungt och otroligt intressant på ett ”skyttekompanier förgås i skogsmiljö”-sätt. Vi har gjort en trilogi om det i avsnitten 153, 155 och 157.

ƀ Slaget om Lima Site 85 , 10-11 mars 1968. Så oerhört tillfredsställande när specialförband (i detta fall nordvietnamesiska) får lösa uppgifter i mellanstatliga krig, det vill säga ha ihjäl motståndarens tekniker och radarplatser (krig är inte Call of Duty). Avsnitt 161.

ƀ Slaget vid Komarow, 30 augusti2 september 1920. Det här skulle vi vilja se på film: det största kavallerislaget av polskt kavalleri sedan 1831 och det sista större slaget i Europa där kavalleri användes just som kavalleri och inte som ett sätt att förflytta skyttesoldater. Vi skriver om slaget i boken.

ƀ Slaget vid Lund 1676. Danskjävlarna går på pumpen, Ernst-Hugo vinner och Karl XI gör en Rohans ryttare. Hör mer om detta i avsnitt 42.

ƀ Slaget om Galizien 1914 . Vill man veta hur charmigt inkompetent Österrike-Ungerns armé och dess generalstabschef Conrad von Hötzendorf faktiskt var så bör man läsa om Galizien 1914. Hör mer i avsnitt 136.

ƀ Slaget vid Passchendaele 1917. Det finns i dag en ådra bland brittiska historiker att beskriva första världskriget som meningsfullt och rimligt utkämpat. Passchendaele är ett utmärkt exempel på motsatsen. Hör mer i avsnitt 37.

precis skrivit på för en uppföljare till ”Rysslands militära fuckups”. I den kommer blickarna att riktas inåt, mot svenska krig och den svenska Försvarsmakten.

– Vi har inte varit i krig på tvåhundra år så egentligen vet vi inte om våra generaler är bra. Vad vi vet är att de inte är fulla och korrupta, säger Mattis Bergwall.

– Feedbacken är ju god internationellt; många har bilden av svenska soldater som samvetsgranna, duktiga och initiativrika. Jag tror att vi faktiskt har en av världens bästa soldatutbildningar där välutbildade tjänstemän har mandat att utbilda som man vill. Det har inga andra länder. Vi ger oss själva inte tillräckligt mycket credd för det, säger Per Wallin. ●

I SPÅRET:

Nordiska försvarschefer i Vasaloppet

qTRE AV DE nordiska försvarscheferna åkte den 26 februari Vasaloppets öppna spår tillsammans. Överbefälhavare Micael Bydén, Timo Kivinen, kommendör för finska försvaret, Eirik Kristoffersen, chef för det norska försvaret, tog sig de nio milen mellan Sälen och Mora och gick i mål på samma tid: 7 timmar, 15 minuter och 53 sekunder.

I spåret pratade försvarscheferna om det fantastiska vädret, Natomedlemskapet och självklart om omvärldsläget, berättade ÖB Micael Bydén i samband med målgång. ”Tre försvarschefer i norden har möjlighet att åka Vasaloppet, samtidigt som kriget rasar i Ukraina. Det är det här som är värt att försvara”, sa han till SVT Nyheter Dalarna. ●

X/TWITTER:

Handböcker för kaffekokning och krångla till materielprocesser

●”Ni kommer inte tro det är sant, men det har precis släppts en ny utgåva av H KaKo, som faktiskt omfattar även kapselmaskiner”, skrev Peter Öhman på X nyligen.

”Undrar hur det gått med fikafilterutredningen som första utgåvan av KaKo hänvisade till?”, frågade sig kontot Infanteristen.

Även andra kaffeminnen delades i tråden.

LYSSNINGSTIPS:

Ny podcast om flottan

ƀ Kungl. Örlogsmannasällskapet har startat en podcast. Den kommer att ta upp aktuella spörsmål inom det marina området. I första avsnittet ”Om Luleåkorvetterna” diskuteras flottans nästa ytstridsfartyg med ledamöterna Kjell-Ove Schramm och Jon Wikingsson, som båda arbetar med projektet. "Podden blir ett komplement till våra föredrag och Tidskrift i sjöväsendet”, säger programledaren och ledamoten Jonas Hård af Segerstad.

KLUDDNIKLAS:

Peter Öhman delade också ytterligare en möjlig handbok, nämligen ”handbok centralisera + krångla till materielprocesser maximalt”. ”Den här handboken hade jag önskat att inte så djävla många kunde som ett rinnande vatten. Men det gör de”, skrev han.

»Jag tränar hyfsat regelbundet för att vara general. Främst med Pistol 88 men också Ak 5 (...). Jag sköt godkänt kompetensprov nivå A för pistol förra året och hoppas kunna fixa nivå B inom kort.«

Det säger generallöjtnant Michael Claesson, chef för Försvarsstaben, i en intervju med Militär debatt på frågan om när han senast sköt kom-

FMJ Training Center - norra Europas bästa träningsanläggning!

Vi har 4 500 m2 träningsyta inomhus för myndigheter och säkerhetsföretag med flera konferens-/klassrum, PDV/CQBytor, kamphall. Flera skjutbanor med olika målspel och kulfång i alla riktningar upp till .50 BMG. Här finns också, butik, K9-ytor för sök och skydd och stans bästa kaffe.

Vi har flera myndighetsavtal som det kan avropas på och vi finns endast ca 5 minuter från Stockholms central.

FMJ Vapen

För mer information se www.fmjskytte.se

info@fmjskytte.se

070-750 72 45

Vår t uppdrag - din tr ygghet

Vår erfarenhet av utveckling, produktion och installation av skalskyddslösningar, skärmade lådor samt säkerhetsskåp sträcker sig närmare 35 år bakåt i tiden. Hos oss finner du ett utvecklat program omfattande allt från enskilda komponenter till färdiga system.

Våra RÖS-säkerhetsskåp, som även har EMPskydd, är utvecklade av KAMIC på uppdrag av Svenska Försvarsmakten. Skåpet, som innehar högsta säkerhetsklass, är en säkerhets investering avsedd att skydda viktig och känslig känslig information på servrar m.m. från avlyssning eller fysiska tillgrepp. Utformningen kan anpassas till kundspecifika önskemål enligt gällande normer och anläggningskrav.

Välkommen att kontakta oss för mer info om våra skyddslösningar.

Vapenhandlare för alla slag av utrustning, vapen och ammunition. www.kamic.se

Säkerhetsklass

SSF 3492!

Senaste nytt från Officersförbundet

Kadettersättning

»Framgång när medlemmar engagerar sig«

I februari avslutade förbundet en tvist som result erade i att de kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner får 5 000 kronor var som engångsersättning. Det var en framgång för förbundet, men bakom kulisserna pågick ett omfattande arbete.

– DEN GEMENSAMMA FAKTORN för de gånger förbundet når framgång – som med kadettersättningen – är att medlemmarna engagerar sig. Det är så enkelt och samtidigt en utmaning, säger Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Försvarsmaktens beslut

I september förra året fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget från 6000 till 7500 kronor för kadetter som läser specialistofficersutbildning med särskilda förmåner (gäller SOU, ROU samt flygförare). Det

betyder mindre pengar i månaden för kadetterna.

– Inledningsvis fick vi ingen information om beslutet annat än via rykten på Instagram, berättar Erik, en av kadetterna som har engagerat sig i frågan.

Han tog kontakt med sin fackliga förtroendeman för att fråga vad kadetterna kunde göra för att ändra beslutet.

– Det var frustrerande för jag fick svaret att det inte fanns så myck-

»Den gemensamma faktorn för de gånger förbundet når framgång är att medlemmarna engagerar sig.«

et vi kunde göra utom att skapa uppmärksamhet i frågan. Då kände jag väl att visst det kan vi göra, säger Erik.

Öppet brev

Han var långt ifrån ensam om att vara missnöjd med beslutet och att inte vilja ge upp. Kadetter från olika skolor tog kontakt med varandra och samlades i en chattgrupp. Det tog tid, men tillsammans skrev de en text som alla kunde ställa sig bakom. I början av oktober publicerades ett öppet brev i Officerstidningen till överbefälhavare Micael Bydén och utbildningschef Michael Cherinet om att beslutet lett till ett omfattande missnöje. Försvarsmakten skrev ett svar. Beslutet ändrades inte.

– Det vi ville få fram var att vi kadetter som har sökt och tackat ja till utbildningen gjorde det under bestämda villkor. Att ändra de villkoren, att inte hålla det de lovat, var respektlöst, säger Erik.

Tvisteförhandling

När förbundet skriver på ett kollektivavtal med Försvarsmakten kan förbundet påkalla tvisteförhandling om avtalet bryts, men här fanns inte ett kollektivavtal. Därför var det oklart hur förbundet kunde ta frågan vidare. – Samtidigt

Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

såg vi att det fanns ett stort engagemang och vi kände verkligen att vi borde göra något. Efter flera diskussioner kom vi fram till att vi skulle påkalla tvist, vilket vi gjorde i slutet av oktober. Försvarsmakten hade beviljat respektive kadett tjänstledighet från sin GSSanställning under en bestämd tid för att vara kadett vid SOU med ett bruttolöneavdrag om 6 000 kronor. Vårt argument var att arbetsgivaren ensidigt inte borde kunna ändra det beslutet hur som helst, säger Johan Hansson.

Kadetterna spred en namninsamling så att de kadetter som ville bli företrädda av förbundet kunde anmäla sig. Eftersom förbundet och Försvarsmakten inte kom överens gick tvisten upp en nivå från det som kallas lokal nivå till central nivå så att förbundet förhandlade med Arbetsgivarverket.

Ersättning till kadetterna I februari i år fick förbundet äntligen till en överenskommelse med Arbetsgivarverket om att de berörda medlemmarna får 5000 kronor var som engångsersättning av Försvarsmakten.

– Jag hoppades såklart att vi skulle kunna ändra beslutet, men det är i alla fall ett litet plåster på såren, säger Erik.

Försvarsmakten beslutade efter tvistens avslut att samtliga kadetter som läser med särskilda förmåner – oavsett om de är medlemmar inte – ska få samma belopp.

– Det är tack vare Erik och de andra kadetterna som har engagerat sig som samtliga kadetterna får den här engångsersättningen. Det är bra när några går i bräschen och får med sig fler i engagemanget för en viktig sak –precis som i fackligt engagemang i stort, säger Johan Hansson. ⚫

Förbundets kurser

Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

Tvister

Förbundet tar strid

– 27 avslutade tvister

Under hösten och vintern har förbundet avslutat 27 tvister. 75 medlemmar får skadestånd på totalt cirka 590 000 kronor.

AV 27 TVISTER handlar nio om att Försvarsmakten har betalat ut felaktiga löner och ersättningar. OF Amf har påkallat en tvist för att arbetsgivaren på Amf 1 inte har följt kollektivavtal om lönesättning när 64 GSS/K inte har fått höjd lön. De 64 medlemmarna får retroaktivt totalt cirka 400 000 kronor.

– Facket vill att arbetsgivaren ska följa och stå upp för de kollektivavtal som vi tillsammans har kommit överens om. När arbetsgivaren tyvärr inte gör det så måste vi påkalla tvist så att, som i det här fallet, medlemmarna får rätt lön, säger Karl-Johan Boberg, ordförande i OF Amf.

skolan; en medlem på Försvarsmaktens Tekniska skola; en på MR S; en på Första ubåtsflottiljen samt en medlem på F 17.

Så fungerar tvisterna

»Facket vill att arbetsgivaren ska följa och stå upp för de kollektivavtal som vi tillsammans har kommit överens om.«

De övriga tvisterna om felaktiga löner och ersättningar omfattar; ytterligare två medlemmar på Amf 1; fem medlemmar på Luftstrids-

Nio tvister om Arbetstidsavtalet

Åtta av tvisterna handlar om att medlemmar har haft för mycket övertid eller jour. Tvisterna omfattar elva medlemmar på Livgardet; två på Fjärde Sjöstridsflottiljen; två på Amf 1; en på F 7 samt en på Försvarsmaktens Tekniska Skola. Förbundet får totalt 79 000 kronor i skadestånd.

Ytterligare en tvist handlar om att Ledningsregementet inte har förhandlat omplaneringslistor. Förbundet får därför skadestånd på 25 000 kronor.

Det är främst de förtroendevalda på förbanden som påkallar tvisteförhandling när de anser att arbetsgivaren har brutit mot ett kollektivavtal eller en lag. Då sker tvisteförhandling mellan förbundet och Försvarsmakten på Försvarsmaktsnivå. Om parterna inte kommer överens går tvisten vidare från det som inom staten kallas för lokal till central nivå. Då sker tvisteförhandlingen mellan förbundet och Arbetsgivarverket. Om parterna fortfarande inte kan komma överens kan tvisten gå vidare till Arbetsdomstolen som får avgöra den. – Det här är ett bra och viktig skäl att vara med i förbundet. När något går fel så hjälper vi våra medlemmar, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare. ⚫

Sju tvister om Rörlighetsavtalet

I samtliga tvister har arbetsgivaren inte informerat officersföreningarna om anvisat boende. Fyra tvister rör Amf 1, en tvist rör F 16 och två tvister rör F 17. Förbundet får totalt 80 000 kronor i skadestånd.

En tvist om brott mot Samverkansavtalet

Amf 4 har inte samverkat verksamhetsordern för 2024, men skrivit i ordern att de har samverkat. Förbundet får 15 000 kronor i skadestånd. Kadettersättningen är ytterligare en avslutad tvist under vintern. Läs mer om den på detta uppslag.

Tips inför utlandstjänstgöring inom Nato

Överväger du att skriva på ett utlandskontrakt? Vet du vad ditt kontrakt kommer att innebära? Vet du vad du kommer att få ut i plånboken varje månad? Vem kommer att vara din chef? Vet du hur mycket du kommer att jobba? Här kommer några råd inför att skriva på ett utlandskontrakt.

Utlandskontrakt – vad är det? URA, utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands, är ett centralt ramavtal för statsanställda som ska vara utlandsstationerade längre tid, som slöts mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna 2001. Avtalet bygger på svensk skattelagstiftning och arbets-

rätt. Alla myndigheter har möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet, vilket Försvars makten gjort med egna tolkningar. Vissa ersättning ar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvill

kor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. I kontraktet som upprättas ska det därför framgå vika anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som bör ingå är exempelvis skattefria ersättning för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

Lönen – så ska din lön sättas: Ett utlandskontrakt innebär alltså att ett personligt avtal upprättas

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

mellan dig och din arbetsgivare. Lönen består av individuell lön och i förekommande fall lönetillägg. Lönen utbetalas med det belopp som arbetsgivaren och arbetstagaren enas om. Lönen utbetalas månadsvis, om inte annat angivits i utlandskontraktet. Det är individens ansvar att veta vad man skriver på. Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen. Om inte arbetsgivaren kan presentera en tydlig bild över befattningen och dess svårighetsgrad så kan det vara en god idé att försöka kontakta individen som har befattningen idag eller individer som tjänstgör på enheten/sektionen där befattningen kommer att vara placerad.

Arbetstid – vad gäller?

Antigen har du reglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Arbetstidens förläggning bör anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet. Kommer du att jobba enligt ett rullande schema eller har fasta arbetstider så är reglerad arbetstid kanske att föredra. Om inte annat har angivits i utlandskontraktet brukar arbetstagaren ha förtroendearbetstid vid arbetsplatsen utomlands. Tänk på att det ska framgå i avtalet om det är förtroendearbetstid som gäller eller reglerad arbetstid. Se till att det som gäller för arbetstid, semester och övertid står i ditt kontrakt.

”URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen. Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation” Arbetsgivarverket

Hur blir det för eventuella medföljande?

Personal som skickas ut på URA får ta med sig sin familj. Många förordnanden sträcker sig på tre år och många tar därför med sig medföljande partner eller partnern samt barn. Staten

betalar en del för familjen i form av medföljandetillägg, merkostnadstillägg, fast och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen. Medföljandetillägget ligger i dag på cirka 15 000 kronor, tanken är att det ska kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstationeringen. Försvarsmakten har redan öppnat upp för dialog med bland annat Arbetsgivarverket för att få till en justering av nivån på medföljandetillägget och åtgärder för att medföljande inte ska riskera att bli utförsäkrad.

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa. Det är många myndigheter och institutioner som behöver få information exempelvis: Försäk-

ringskassan, Skatteverket, Skolverket, A-kassan. En URA-försäkring gäller för hela utlandsvistelsen för den anställde och för eventuella medföljande. Viktigt att gå igenom vad det innebär och kräva stödet du behöver från arbetsgivaren.

Finns det inget kollektivavtal för utlandstjänstgöring i dagsläget?

– Jo, det finns ett centralt statligt kollektivavtal och i samband med årets Rals och våra yrkanden fick vi nu accept från Försvarsmakten att påbörja förhandling på Försvarmaktsnivå (lokal nivå). Men det kommer att ta tid att skriva ett omfattande kollektivavtal, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef vid Officersförbundet. ⚫

Du vet väl om dina medlemsrabatter?

Som medlem i förbundet har du många förmåner. Medlemskapet innebär att du har rabatt bland annat på; hotellvistelser på Elite hotells,

Best Western och Nordic Choise Hotels; kryssningar med Viking Line; tågresor med SJ; kläder och skor hos Outdoorexperten och Länna

Sport; samt böcker hos Adlibris. Du hittar rabattkoderna på förbundets webbplats under ”Dina medlemsförmåner”.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Utmaning att få bra lönespridning

Just nu pågår Rals-förhandlingar på förbanden. Jonas Rydmarker är facklig förtroendeman på Tredje Sjöstridsflottiljen samt vice ordförande i Kustflottan OF. Hur arbetar ni med lön?

– JAG SITTER MED som representant för facket i ett löneråd på Tredje Sjöstridsflottiljen. I rådet sitter också divisionscheferna, stabschefen, HR-chefen samt flottiljförvaltaren som representanter för arbetsgivaren. Vi träffas ungefär en gång i månaden och hanterar ärenden relaterat till lön. I den bästa av världar så sätter vi lön när en enhetschef har skickat in ett ärende när en individ byter

befattning. Då tittar vi bland annat på befattningens krav på ansvar, självständighet, kunskaper och erfarenheter och så sätter vi lön utifrån det, säger Jonas Rydmarker och fortsätter:

»Sedan kan

man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men

i grunden är det ett bra system som kan utvecklas.«

tens nya lönestruktur. Vi har också äskat pengar för en satsning på yrkesofficerare med teknisk kompetens.

Vad är den största utmaningen?

– Det är att få till en bra lönespridning, speciellt eftersom vi inte fick lika mycket ekonomi tilldelat som året innan. Det är en utmaning att förklara varför vi satsar på att höja lägstalönerna eftersom en kortsiktig konsekvens kan bli att de som har varit anställda flera år får lika eller bara lite mer i lön gentemot en nyanställd. En långsiktig konsekvens på satsningen blir dock att vi kan använda lägstalönerna som en hävstång för att höja de som har varit anställda flera år när de byter befattning.

Finns det något positivt som du vill lyfta fram?

ska utvecklas) och så äskar vi om pengar utifrån den lönemålbilden.

Hur har ni resonerat i den här ralsen?

OM DU VILL veta hur det går på ditt förband fråga dina förtroendevalda. Den 22 februari blev rals-förhandlingar på försvarsmaktenivå klara. Du kan läsa om dem på förbundets webbplats. ⚫ Rals

– Vi gör också ett partsgemensamt lönemålbildsarbete det vill säga att vi har en lönebild (en ögonblicksbild över hur lönerna för alla ser ut på vårt förband) och en lönemålbild (målbild för hur lönerna för alla på vårt förband

– I samband med att vi äskade pengar för 2023 års rals så identifierade vi några kategorier som vi behöver göra särskilda satsningar på. Vi gör satsningar för att höja lägstalönerna för yrkesofficerare (29 000/32 000 kronor beroende på befattning) och sjömän (24 000/26 000 kronor beroende på befattning). De behöver komma in i Försvarsmak-

– Ja, jag tycker att det partsgemensamma arbetet och den systematik som vi använder för lönesättning är bra. Sedan kan man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men i grunden är det ett bra system som kan utvecklas.

När kan ni tänkas bli klara?

– Vi har som målsättning att utbetalning av rals ska ske på löneutbetalningen i maj.

Jonas Rydmarker

Vi vill veta vilka frågor du tycker viktigast.är

Vad tycker du om din lön?

Din arbetsbelastning?

Hur ser du på din framtid?

Nu är det dags för Officersförbundets medlemsundersökning som vi genomför vartannat år. Svara på enkäten och var med och påverka din framtid. Undersökningen skickas ut till cirka 5 000 slumpvis utvalda medlemmar med start i april.

Officersförbundets är fack-och yrkesförbundet för all militär personal i Försvarsmakten.

Fråga förbundet

Hur mycket jour får man ha per månad?

Hej! Jag är osäker på om jag har haft för mycket jour förra månaden, hur många timmar får jag göra?

Enligt arbetstidsavtalet (3.9.2) får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 50 timmar under en månad. Jour kan också läggas ihop till en period på tre månader, du får då som högst ha 150 timmar jour sammanlagt. Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 416 timmar under ett år. I detta utrymme om 416 timmar ska det i förekommande fall även ingå fullgjorda övertidstimmar. Det finns även möjlighet att teckna kollektivavtal om utökad jourram i arbetstidsavtalet (3.9.7), men det görs på organisationsenhetsnivå.

Kansliet:

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440

83 60

Mobil: 076 49 62 009

johan.hansson@officersforbundet.se

Så det bästa är om du kontaktar din officersförening så får ni reda ut om du har haft för mycket jour och om det då kan röra sig om brott mot kollektivavtalet.

Elina Meyer, ombudsman

Hög arbetsbelastning

Hej! Jag tycker verkligen om mitt jobb, men jag upplever att jag har för hög arbetsbelastning. Det har varit så här en lång tid nu och jag tror inte att det kommer förändras av sig självt. Vad ska jag göra för att förändra min arbetssituation?

Tack för din fråga! Den är högst aktuell för många medarbetare. Det första du bör göra är att prata med din chef (CPA).

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Olle Löfmark, Martin Sachs (tjänstledig), Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Du behöver beskriva din arbetssituation för din chef så denne blir medveten om din arbetsmiljö och arbetsbelastning och utifrån det kan vidta lämpliga åtgärder. Det kan handla om exempelvis att ta bort arbetsuppgifter eller att se över och ändra arbetsrutiner för att göra arbetsuppgifterna enklare och effektivare. I grunden handlar det om att ha en bra dialog för att hitta en lösning tillsammans med din chef. Det är klart att jobbet ska göras, men medarbetarna ska må bra också. Ta gärna ett samtal med dina kollegor också och hör efter om det är fler som känner som du. Om det visar sig att du inte är ensam om din situation så ger det chefen ytterligare information som beskriver hur allvarligt arbetsläget är. Jag rekommenderar att du också tar kontakt med ditt skyddsombud för att denne ska hållas informerad om arbetsmiljön, samt med dina förtroendevalda. Din lokalförening kan vara till stöd för dig eftersom de samverkar bland annat arbetsmiljöfrågor med C OrgE.

Gabriel Bris, ombudsman

Tidvis tjänstgörande Hej! Jag är anställd som soldat och är inne och tjänstgör ibland. Kan jag bli medlem?

Ja, det kan du. Du betalar endast 80 kronor per månad oavsett lön. Det enda du behöver göra är att du ansöker om medlemskap på förbundets webbplats samt skickar ett aktuellt anställningsintyg till kansliet@officersforbundet.se. I intyget ska det

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall (tjänstledig)

Kanslistöd:

Helena Elliott, teamledare Carina Viklund, Maria Jensfelt

framgå att du är tidvis tjänstgörande. Officersförbundet kan endast ge dig stöd, rådgivning och förhandling i din militära anställning i Försvarsmakten, inte i din civila anställning. Du har dock tillgång till en massa medlemsförmåner exempelvis person- och sakförsäkringar, rabatter på hotellvistelser, kläder och skor – och så får du Officerstidningen.

Maria Jensfelt, kanslistöd

Lön ny befattning

Hej! Jag ska snart få en ny befattning som fänrik. Vad ska jag ha i lön?

Hej! Din framtida lön som fänrik ska sättas utifrån de krav som ställs på din framtida befattning vad gäller ansvar, självständighet, kunskap och erfarenhet. Det är värt att nämna att lägsta lön för yrkesofficerare med befattning på bestanivå 2 är 29 000 kronor, medan lägsta lön för yrkesofficerare med befattning på bestanivå 3 är 32 000 kronor. MEN det är som sagt lägsta lön –om det är motiverat med en högre lön utifrån kraven som ställs och utifrån det du personligen kommer att tillföra kan lönen bli högre. Olika förband gör olika bedömningar vad gäller befattningar så jag rekommenderar att du kontaktar din officersförening och frågar dem om hur de lokala lönerna ser ut och vilken lönenivå just du borde ligga på. Lönesättningen behöver med andra ord vara rimlig utifrån den lokala lönestrukturen.

Nathalie Ehrnrooth, ombudsman

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare

Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Officersförbundets

förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund.

Adress:

Officersförbundet

Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

Fax: 08-440 83 40

E-post: kansliet@officersforbundet.se

LEVERERAR DIT INGET ANNAT TAKTISKT FLYGPLAN NÅR

C-130J SUPER HERCULES ÄR ETT MODERNT FLYGPLAN LÄMPLIGT FÖR MÅNGSIDIGA UPPDRAG — VAR SOM HELST, NÄR SOM HELST — MED BEVISAD OPERATIV PRESTANDA, LEVERANSER I TID, OÖVERTRÄFFAD INTEROPERABILITET OCH MED STARKA GLOBALA PARTNERSKAP.

Levererar för framtiden

Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-

pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och snart även Funktionspansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering. Avs:

baesystems.com