fm vind Stort missnöje med löner bland både chefer och anställda.
överfanjunkare Ny tjänstegrad för unik kompetens införs.
chefsförsörjning Så tillsätts de högre chefsbefattningarna.
2024
För dig som är medlem i Officersförbundet www.officerstidningen.se
Efter decennier av nedskärningar satsas det åter på luftvärnsförmågan. I dag finns det fyra eldenheter av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot i Försvarsmakten. Gruppchef Felicia Olsen är ansvarig för en radargrupp vid Lv 6 i Halmstad.
Fördjupning: Försvarsmaktens integration i Nato.
In order to further strengthen Rheinmetall’s position in the Nordic region, Rheinmetall Norway AS is renamed to Rheinmetall Nordic AS. The company is responsible to coordinate Rheinmetall’s business interests in the Nordic countries. Rheinmetall Nordic AS will continue under the same leadership as of the former Rheinmetall Norway AS. As part of the reorganization, the former Nordic Hub is also integrated into Rheinmetall Nordic AS. The changes took effect on 1 January 2024.
www.rheinmetall.com
elt plötsligt är sommaren här. Våren blev kort när värmen pressade upp temperaturen över tjugo-gradersstrecket. Varmare väder gör att man börjar längta efter sommaraktiviteter. Åka motorcykel, äta mjukglass eller ligga i hängmattan på landet. För mig skapar solen en vilja att komma ut i skärgården och åka båt. Även Försvarsmakten vill åka båt i det vackra sommarvädret. Myndigheten vill kasta loss och låta verksamhetsnära chefer själva navigera och fatta beslut i stället för att styra allt från kajen. Det tycker jag är en mycket bra idé!
Heller ta emot en delegation som vill prata om Natointrädet.
Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 66–70.
I NUVARANDE TILLVÄXT är våra största utmaningar inom personal-, materieloch infrastrukturområdet. Då måste de verksamhetsnära cheferna ha ett stort mandat och förtroende att fatta beslut. Vi behöver starka och trygga chefer. Chefer som är väl insatta i förbandets egna förutsättningar och kan möta en lokal arbetsmarknad eller kommun på det sättet som passar förbandet bäst. Det kan handla om att besluta om hyreskontrakt för att utöka antalet kontorsarbetsplatser eller för lagerhållning. Även tråkiga beslut som att avskilja en värnpliktigt från sin utbildning, eller nödvändiga beslut som en lön baserad på de lokala behoven men som är centralt avvikande. I dag kräver många beslut en lång resa genom förvaltningsprocesser. Vi har genom åren blivit experter på att skapa rutiner, processer och bestämmelser. Något som skapar dyra och tidskrävande handläggningar. Tyvärr är det ofta plutonchefen tillsammans med flera andra chefer som i Outlook tvingas förklara för en central funktion varför verkligheten inte ser ut som kartan. Det är samma plutonchef som ska utbilda fler värnpliktiga, arbeta med Ukrainastödet
»Vi har genom åren blivit experter på att skapa rutiner, processer och bestämmelser. Något som skapar dyra och tidkrävande handläggningar.«
VI HAR HÖGT utbildade både taktiska officerare och specialistofficerare, låt dem fatta besluten! I dag har vi för många stödfunktioner som etablerat sig som controllers i verksamheten och står redo med pekpinnar när chefer upplevs fatta felaktiga beslut. Stödfunktionerna ska utgöra ett stöd till chefer att fatta beslut, inte ta över beslutsfattandet. I grunden handlar det om tilliten till officersprofessionen. När jag möter förbandschefer i organisationen förstärker de behovet av denna losskastning. Det är nästan lustigt hur överens vi alla är om hur rätt och bra det är att förbanden har ett stort eget beslutsmandat. Om nu alla är så överens om förträffligheten i detta, varför använder jag då ledarsidan i Officerstidningen till att skriva om det? Delvis för att jag vill berömma Försvarsmakten för ett bra beslut. Men även för att ge ett tips. Båten kommer ingenstans om inte hamnpersonalen släpper förtöjningslinorna. Min upplevelse är att försvarsmaktsledningen är tydlig. Fatta beslut, våga driv framåt! Förbandscheferna är redo. De varvar sina motorer och försöker lämna kajen, men någonstans i organisationen står en ambitiös bryggmästare och vägrar släppa tampen. Miljörapporten saknar nämligen ett konteringsnummer.
Hoppas ni får en trevlig sommar och kommer ut till sjöss. Till slut. ⚫
Håller du med? Kommentera ledaren på vår Facebooksida.
Stockholm 5 juni 2024
Stefan Morin
Förbundsordförande
60
AKTUELLT
7 | Michael Claesson blir ny överbefälhavare i höst
8 | Rengöringsolja för vapen kan skada fertiliteten
10 | Avgångsenkät: missnöje med lön bidragande orsak att lämna Försvarsmakten
14 | FM Vind: Ansträngd situation för chefer i Försvarsmakten
16 | Plutonsförsök med AK 24 påbörjas vid fyra förband
I FOKUS
16 | Chefsurvalsgruppen
INTERVJU
22 | Arméförvaltare Kenneth Felldén: ”Ny tjänstegrad för specialistofficerare”
BESÖK
24 | Slutövning i Såtenäs för Luftvärnsregementet, Lv 6
24
40
22
ANALYS
36 | Hybrida hot
FÖRDJUPNING
40 | Försvarsmaktens integrering i Nato
45 | Här upprättas Natos operationsplaner
50 | P 7 gör sig redo för Natoinsats i Lettland
»Vi gynnas ofta mer själva av ökad transparens om våra brister än vad en fientligt sinnad aktör vinner på att mer information om oss är offentlig.«
Christian Schmidt i en krönika om varför det behövs mer transparens kring statusen för krigsförbanden.
16
KRÖNIKA
58 | Christian Schmidt: ”Klåfingrig politik och otydlig myndighet”
FÖRBUNDSNYTT
68 | ”Samverkan gäller också skyddsorganisationen”
70 | Fråga förbundet: Kan min chef bryta överenskommelse om flyttad semester?
OMSLAGSFOTO:
Tobias Andersson
Sedan 2014 genomförs varje år en chefsurvalsgrupp, i folkmun kallad CUG, för befordran och tillsättning till nivå OF 5 (överste och kommendör) och CF 5 i Försvarsmakten. Syftet med CUG är att myndigheten ska ha ett antal lämpliga individer som med kort varsel kan befordras mot högre nivå. Chefsuttagningen har gått lite olika till i Försvarsmakten de senaste decennierna. ”För 25 år sedan satt högre chefer i princip med spadar och sa ja eller nej, och så togs kandidater fram. Det var en form av votering kring vem som skulle nå överstenivå eller generalsnivå”, säger kommendör Bengt Lundgren, chef för chefsförsörjningssektionen, som jag har intervjuat. Därefter blev det några mellanår, där myndighetens processer skulle göras mer lika dem som finns på den civila arbetsmarknaden. Då skulle alla som var intresserade kunna söka jobben. Men det blev en långdragen historia och Försvarsmaktens chefsförsörjare insåg att ett nytt system var nödvändigt.
»För 25 år sedan satt högre chefer i princip med spadar och sa ja eller nej «
Som grund till antagningen till CUG ligger Försvarsmaktens ledarkriterier. Lars-Johan Nordlund, ombudsman med särskilt ansvar för chefsfrågor på Officersförbundet, menar att det kan finnas ett behov av att omformulera kriterierna. ”Vi återgår nu till att bli en försvarsmakt där krigsorganisationen är i centrum och vi är med i Nato. Allt detta ställer andra krav på myndigheten”, säger han och tillägger att detta således ändrar kraven som Försvarsmakten bör ha på sina chefer. Läs mer om chefsurvalsgruppen på sidorna 16–20.
Till detta nummer har reporter Linda Sundgren och fotograf Margareta Bloom Sandebäck varit i Bryssel. De besökte bland annat den svenska delegationen vid Natohögkvarteret. Det är ett historiskt år för Sverige när vi nu har blivit allierade och Försvarsmak ten ingår numera fullt ut i Natos planer och operationer, men den militära inte grationsprocessen kommer att ta tid. Läs mer på sidorna 40–53.
JOSEFINE OWETZ Chefredaktör
REDAKTION OCH KONTAKT
CHEFREDAKTÖR
& ANSVARIG UTGIVARE
Josefine Owetz
070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se
REPORTER & REDAKTÖR
Linda Sundgren
070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se
GRAFISK FORM
Christian Gård och Ali Moosavian
Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Margareta Bloom Sandebäck, Anders Holmer, Anna-Maria Stawreberg, Tobias Andersson, Maria Widehed, Emil Malmborg, Henrik Jansson.
NUMMER 3, 2024
Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.
Nästa nummer utkommer vecka 38
TELEFON (VX)
Växel 08-440 83 30
POSTADRESS
Box 5338, 102 47 Stockholm
BESÖKSADRESS
Sturegatan 15
ANNONSER
Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20
officerstidningen@bs-media.se
Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:
Nr 4, 22 augusti Nr 5, 8 oktober
TRYCK
Ljungbergs tryckeri, Klippan
INSÄNDARE
Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.
Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.
At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.
Försvarsmakten överlämnar nytt budgetunderlag till regeringen
ƀ Översyn av tillväxttakt för brigader, utökad luftvärnsförmåga, ökat antal värnpliktiga och fler till officersutbildningarna. Det
är några av de delar som ingår i Försvarsvarsmaktens nya budgetunderlag för 2025 som överlämnades till regeringen den 5 juni, enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats. Budgetunderlaget lämnades in på begäran
Har du en nyhet du vill tipsa oss om?
Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se
Läs fler nyheter på Officerstidningen.se
av regeringen och ska leda till att Försvarsmakten utvecklar en högre grad av interoperabilitet, förmåga att verka inom ramen för Natos ledningsstruktur, högre uthållighet och bättre tillgänglighet. / LS
”Michael Claesson är en mycket meriterad blivande överbefälhavare”, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Foto: Henrik Montgomery/TT
qREGERINGEN HAR UTNÄMNT generallöjtnant Michael Claesson, i dag chef för Försvarsstaben, till Försvarsmaktens nästa överbefälhavare. Han tillträder den 1 oktober. – Michael Claesson är en mycket meriterad blivande överbefälhavare. Hans viktigaste uppgifter kommer att vara att fortsätta Försvarsmaktens tillväxt, fullfölja Sveriges integration i Nato, stödet till Ukraina och samarbetet mellan det militära försvaret och återuppbyggnaden av det civila försvaret, sa statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande. Den 30 september går Micael Bydéns förordnande som ÖB ut, efter tio år på posten.
– Tack till regeringen för det förtroende som getts till mig i uppdraget som nästa överbefälhavare och chef för Försvarsmakten. Det är ett förtroende som jag är mycket stolt över och som jag kommer att förvalta med största respekt och beslutsamhet, sa blivande ÖB Michael Claesson på pressträffen den 7 juni. Han har tidigare bland annat varit chef för Markstridsskolan, kontingentschef för FS 24 i Afghanistan och militär rådgivare vid Försvarsdepartementet och Sveriges Natodelegation i Bryssel. 2020–2022 var han Försvarsmaktens insatschef.
/JOSEFINE OWETZ
Soldatburna antidrönarsystem till Försvarsmakten ƀ Under en ceremoni i Enköping i början av juni överlämnade Försvarets materielverk, FMV, ett antal burna antidrönarsystem till Försvarsmakten. Systemen ska bäras av soldater på stridsvästen, ryggsäcken eller i händerna och ger förmåga att upptäcka och störa drönare utan att det påverkar huvuduppgiften. Det uppger FMV på sin webbplats. FMV har tillsammans med Försvarsmaktens ledningsstridsskola i Enköping under flera år bedrivit prov och försök med olika antidrönarsystem och ytterligare två system kommer att levereras till Försvarsmakten. Dels ett stationärt system som ställs upp i terrängen och som kan flyttas dagligen och dels ett tungt system som är avsett att stå en längre tid vid till exempel en flygbas och som vanligtvis är uppkopplat mot ett ledningssystem. / LS
»SK 60 har varit ryggraden i den svenska stridspilotutbildningen och alla i dag aktiva stridspiloter i Flygvapnet har utbildats på skolflygplanet.«
Det säger överste Niclas Magnusson, chef för Luftstridsskolan, i ett pressmeddelande om avvecklingsceremonin för skolflygplan 60 (SK 60) som genomförs på Flygvapenmuseum i Linköping den 18 juni.
Break-free CLP som används vid rengöring av vapen kan vid oralt intag skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida. Vissa förband har stoppat produkten medan andra fortsätter använda den. Tillverkaren av produkten upplyste om riskerna i februari 2023, men det dröjde nio månader innan informationen spreds vidare inom Försvarsmakten.
qI FEBRUARI 2023 gick tillverkaren av Break-free CLP (MO722-1020XX) som används vid rengöring av vapen, ut med uppdaterad information om produkten efter förändringar i regelverket för kemikalier på EU-nivå. Enligt det nya säkerhetsdatabladet innehåller produkten ämnen som vid oralt intag kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida. I november kom en marksäkerhetsorder (2023:06) från Arméstaben om restriktioner vid användningen av Break-free CLP. Gravida förbjuds att arbeta med produkten om det finns ”den minsta risk” för exponering. Övrig personal som hanterar produkten ska enligt ordern använda skyddsutrustning, vidta lämpliga skyddsåtgärder enligt säkerhetsdatabladet
och iaktta försiktighetsåtgärder.
– Vi skulle kunnat utfärda ett totalförbud, men om vi hade gjort det hade det påverkat vår operativa förmåga. CLP används till många olika vapensystem och i verksamheter på olika nivåer. Ett förbud hade fått långtgående konsekvenser, säger överstelöjtnant Jon Hermansson, chef för Arméstabens marksäkerhetssektion.
» Enligt vår tillverkare i USA har de redan funnit en ersättare till den märkningspliktiga ingrediensen. «
I marksäkerhetsordern 2023:06 rekommenderar Försvarsmedicincentrum att all användning av Break-free CLP stoppas tills dess att en utredning genomförts och produkten är riskbedömd. Huruvida alla organisationsenheter som använder produkten genomfört en sådan riskbedömning har ingen av dem som Officerstidningen varit i kontakt med kunnat svara på. Bland dem som har gjort riskbedömningar varierar resultaten. Ett förband som valt att förbjuda produkten helt är Fjärde sjöstridsflottiljen.
– Haninge garnison som vi tillhör hade redan beslutat att förbjuda produkten och efter vår riskanalys såg vi ingen anledning att göra någon annan bedömning. Vi vill inte utsätta personalen för det här och vi har samlat in alla produkter för destruktion, säger Mikael Lenvik verksamhetssäkerhetsofficer på Fjärde sjöstridsflottiljen.
Jon Hermansson är kritisk till att förband slutar använda produkten.
– Jag tycker att det är fel. Det är min personliga uppfattning. Vapnen är godkända för användning utifrån en systemsäkerhetsprocess som bygger på att man använder rätt smörjmedel. Att inte använda smörjmedel skapar andra risker.
Mikael Lenvik säger att det finns en oro bland personalen, främst inom vapenteknisk tjänst, för att vapnens funktion ska försämras på grund av förbudet.
– I dag använder vi bara SMX vid vapenvård som har en smörjande effekt, men den rengör inte alls på samma sätt som CLP. Vår bedömning är att det kommer bli en nedgång i funktionen, men inte så stor att det utgör en fara.
ENLIGT FÖRSVARSMAKTENS CENTRALA skyddsombud, fanjunkare Anders Salenbo, är det mycket viktigt att följa de bestämmelser som finns i säkerhetsdatabladet för Break-free CLP.
– Man ska ha personlig skyddsutrustning som handskar, skyddsglasögon och förkläde samt god ventilation i de utrymmen där vapenvård utförs. Många gånger står man nere i någon gammal källare utan ventilation på
Vid vapenvård måste de rutiner som anges i rengöringsproduktens säkerhetsdatablad följas.
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
garnisonerna, men då får man gå ut och ha vapenvård istället. Kan man inte använda produkten rätt, ska man inte använda den alls. Och det är jätteviktigt att man gör riskanalyser. Finns en risk att bli kontaminerad ska man inte använda den här produkten, säger Anders Salenbo.
FÖRETAGET SOM TILLVERKAR Break-free CLP skickade ut ett uppdaterat säkerhetsdatablad den 13 februari 2023, där man informerade om riskerna med produkten. Men det dröjde till den 23 november innan informationen spreds i Försvarsmakten.
– Fördröjningen beror på att vi har brister i vår kemikaliereglering generellt. Men det pågår ett arbete för att förbättra den, säger Jon Hermansson.
Enligt företaget som tillverkar Break-free CLP kommer en ersättningsprodukt som inte innehåller det fertilitetsskadliga ämnet troligen snart
FAKTA
att finnas på marknaden.
– Enligt vår tillverkare i USA har de redan funnit en ersättare till den märkningspliktiga ingrediensen. Vi har ännu inte fått de nya säkerhetsdatabladen eftersom de måste kontrolleras mot EU först, men det brukar inte skilja så mycket i amerikansk lagstiftning och den i EU, så det brukar vara snabbt gjort. Leveranserna i sommar borde kunna innehålla de nya produkterna, säger Tomas Jagerman på CLP System AB i Täby.
/LINDA SUNDGREN
Kända risker med Break-free CLP enligt produktens säkerhetsdatablad
• Kan vara dödlig vid förtäring om den kommer ner i luftvägarna.
• Irriterar huden.
• Orsakar allvarlig ögonirritation.
• Skadlig vid inandning.
• Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet (oral).
• Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer.
Specialistofficerare kan få nya gradbeteckningar ƀ Försvarsmaktens gradbeteckningar för specialistofficerare och meniga skiljer sig från andra länders gradsystem och kan uppfattas som otydliga. Därför ska nu en en undersökning genomföra för att besluta om hur gradbeteckningarna till den nya tjänsteuniformen ska se ut, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndigetens webbplats.
– Vi måste få med synpunkter från den personal som kommer bära beteckningarna framöver, alltså de yngre kollegorna, säger arméförvaltare Kenneth Felldén i artikeln.
Översynen av gradbeteckningar ska leda till beslut om att antingen behålla nuvarande gradbeteckningar eller anamma något av de dominerande utländska tjänstegradsystemen. I huvudsak finns det två olika utländska system för gradbeteckningar. Dels det nordatlantiska med vinklar och bågar som används i Norge, Danmark, Storbritannien och USA. Dels en östersjöbaserad modell som utgår från smala vinklar och där högre grader markeras med tjockare vinklar. Det systemet används i Finland, Tyskland och de baltiska staterna. Senast den 28 juni ska synpunkter på gradbeteckningarna lämnas in till respektive försvarsgrens- och stridskraftsförvaltare.
– Vi kommer därefter sammanställa underlaget och redovisa för försvarsstaben, säger Kenneth Felldén i artikeln. /LS
Läs intervju med Kenneth Felldén på sidan 20 ƀ
AVGÅNGSENKÄTEN 2023
Av de som lämnade Försvarsmakten 2023 kunde sju av tio tänka sig att återvända till myndigheten för tjänstgöring. Samtidigt har betyget för Försvarsmakten som attraktiv arbetsgivare sjunkit något och fler upplever stress och hög arbetsbelastning. Det visar avgångsenkäten för 2023.
qVARJE ÅR GENOMFÖR Försvarsmakten en enkätundersökning med medarbetare och värnpliktiga som lämnat myndigheten om varför de valt att sluta. Av de anställda som deltog i den senaste avgångsenkäten var studier, jobb eller andra alternativ det vanligaste svaret med 29 procent. Näst vanligast var ”min situation inom Försvarsmakten”, med 23 procent.
Störst var missnöjet med lönen bland de som lämnade, vilket över hälften uppgav som bidragande orsak till att de slutade. 41 procent ansåg att utvecklingsmöjligheterna var
»De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med. «
för dåliga medan 37 procent hänvisade till brister i ledarskapet som skäl till uppsägningen. – De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med. När det gäller utvecklingsmöjligheter behöver vi fortsätta jobba med frågan och använda till exempel medarbetarsamtalet för att ha en dialog om medarbetarens framtida utveckling, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad i i en skriftlig kommentar. Även betyget för arbetsmiljön med avseende på stress,
krav och arbetsbelastning har försämrats. År 2012 fick arbetsmiljön medelvärde 3,30; i avgångsenkäten 2023 var medelvärdet 3,18. – Vi är medvetna om att det på en del håll i Försvarsmakten råder en ökad arbetsbelastning till följd av det förändrade omvärldsläget, stödet till Ukraina och den pågående tillväxten vilket påverkat den organisatoriska arbetsmiljön, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenbland.
SVAREN FRÅN DE värnpliktiga som avslutade grundutbildningen i förtid visar att tre av fyra skadade sig under utbildningen. Vanligast var fot- och knäskador som stod för 47 procent av skadorna. Även den psykiska ohälsan bland värnpliktiga ökar och 2023 uppgav 65 procent av de svarande att de under sin tid i Försvarsmakten för första gången upplevt ångest, nedstämdhet, depression eller stress. Det kan jämföras med 45 procent året innan. En av fyra värnpliktiga upplevde någon form av ovälkommet beteende. Vanligast var att bli utsatt av ett befäl (16 procent), följt av annan värnpliktig (8 procent).
Nöjdheten bland de anställda i avgångsenkäten fick medelvärdet 6,63 på en 10-gradig skala. Högst betyg får faktorer som anställningstrygghet samt kamratskap och gemenskap. Sju av tio av samtliga 570 svarande kunde tänka sig att återvända till Försvarsmakten.
/LINDA SUNDGREN
Balkanveteraner hedrades under Veterandagen
ƀ På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, på Gärdet i Stockholm. Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet.
I år uppmärksammades särskilt de utlandsveteraner som tjänstgjorde på Balkan under åren 1991–2000 i Bosnien, Kroatien, Nordmakedonien, Serbien, Albanien samt Ungern. Under dessa år bidrog Sverige med nästan 9 000 personer i dessa insatser.
– När Europa än en gång föll ner i en mörk spiral av motsättningar, våld och död, så valde tusentals svenskar att göra en insats just där. Det glömmer vi inte, varken vad ni gjorde eller varför ni behövde göra, det ni gjorde, sa statsminister Ulf Kristersson (M) i sitt tal.
Vid ceremonin delades myndighetens utmärkelser och medaljer för förtjänstfulla insatser ut.
Se vilka som fick
utmärkelser via QR-koden. /JO
Provskjutning av de 200 första exemplaren av automatkarbin 24, AK 24, har genomförts.
Leveranserna av nya eldhandvapen har inletts och införandeordningen i Försvarsmakten har fastställts. I slutet av april ägde den första utbildningen av instruktörer och tekniker rum vid Markstridsskolan. Nyligen inleddes plutonsförsök med automatkarbin 24 vid K 4, F 21, Amf 1 och P 7.
qI BÖRJAN AV april levererades de första 200 exemplaren av automatkarbin 24, AK 24, i kaliber 5,56 till Försvarets materielverk. Efter provskjutning och kontroll av vapnen genomfördes i slutet av april den första
Sverige ska delta med flyg i Natos luftövervakning
ƀ Regeringen har beslutat att Sverige ska delta med flyg inom ramen för Natos luftövervakningsstruktur, Nato air policing. Därmed får Försvarsmakten handlingsfrihet att inom korta tidsförhållanden överlåta flyg för att under Natos befäl utföra luftövervakning. Det kommer
utbildningen för försöksledare, instruktörer och tekniker vid Markstridsskolan.
– Det värmer mig i hjärtat när jag får återrapportering från etablerade vapenofficerare som är nöjda med vapnen. Samtidigt återstår
främst att vara F 17 i Ronneby som deltar och bidraget ska utföra uppgifter i främst Östersjöområdet med basering i Sverige. / LS
Nu övertar A 9 artilleriutbildningen från P 4 ƀ Den 5 juni tog Bergslagens artilleriregemente, A 9, for-
mellt över artilleriutbildningen som bedrivits vid Skaraborgs regemente, P 4, under tre år. Det skriver Försvarsmakten på sin webbplats. Övertagandet innebär ytterligare ett steg i återetableringen av A 9. I augusti rycker A 9:s första egna värnpliktiga in sedan återetableringen av regementet inleddes i december 2022. / LS
att verifiera kraven i systemmålsättningen säger överste Michael Carlén, införandeledare för nya eldhandvapen och chef för 4:e brigaden.
På kurserna deltar i huvudsak vapenofficerare samt biträdande försöksledare från de fyra förband som nu kommer att påbörja försök med vapnen. I september kommer instruktörskurserna att fortsätta.
– Jag vill betona vikten av att organisationen avdelar instruktörer och att de som utbildas sedan också används för att vara instruktörer på eldhandvapnet, i kamp med alla andra uppgifter som vi har, säger Michael Carlén.
DE UTVALDA FÖRBAND som nu kommer att inleda plutonförsök med AK 24 är Norrlands dragonregemente, K 4, Norrbottens flygflottilj, F 21, Stockholms amfibieregemente, Amf 1,
och Södra skånska regementet, P 7. Försöken kommer att pågå fram till nästa sommar och är till för att verifiera de krav som finns i systemmålsättningarna och för att se om vapnen uppfyller FMV:s kravspecifikation.
Försöken ska också säkerställa att de nya vapnen klarar den ordinarie verksamheten. ”Det handlar om vapnets funktion/säkerhet, hållfasthet, ergonomi inom soldatlivet samt hur vapnet slits under utbildning vid olika typer av förband. Lärdomar från provturskommandot inarbetas sedan i införandeprocessen efter hand”, skriver Michael Carlén i det senaste nyhetsbrevet för nya eldhandvapen.
2025/2026, med start för de plutonsbefäl som rycker in i februari 2025. För kontinuerligt anställd personal kommer införandet och omutbildning ske parallellt med införandet för de värnpliktiga.
Det var förra våren som FMV tecknade avtal med finska Sako om nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Avtalet tecknades gemensamt med Finland och omfattar automatkarbin i kaliber 5,56 och 7,62, skarpskyttegevär och prickskyttegevär.
» Leveransen går enligt plan. Det här året ska det levereras 7 500 AK 24:or. «
Fortsatta vapenleveranser och utbildningstillfällen sker parallellt med plutonsförsöken under året.
– Leveransen går enligt plan. Det här året ska det levereras 7 500 AK 24:or, vi har inte fått någon indikation på att det inte kommer att vara på det sättet. Successiva leveranser kommer att ske på månadsbasis fram till årsskiftet. Ytterligare 7 500 eldhandvapen är planerade att levereras under 2025. En införandeordning över hur automatkarbinerna ska fördelas i krigsoch grundorganisationen har nyligen fastställts.
Michael Carlén betonar att införandet av nytt eldhandvapensystem inte enbart omfattar AK 24. – Jag vill slå ett slag för att det är en hel eldhandvapenfamilj. Vi har ytterligare ett vapen som är under leverans i närtid, prickskyttegeväret, där vi kommer att genomföra instruktörskurser under hösten.
I väntan på att nya eldhandvapnet är på plats har behov av ett interimsvapen identifierats. Det ska köpas direkt från marknaden och fylla behovet av eldhandvapen på kort sikt. ”Dessa är tänkta att användas under grundutbildningen de kommande åren och ger Försvarsmakten mer utrymme och handlingsfrihet när det kommer till att lösa sina uppgifter”, skriver Carlén i nyhetsbrevet.
– Mer information avseende interimsvapnet kommer förhoppningsvis inom kort.
– Den bygger på en grundläggande prioritetsordning som fastställts av Försvarsstaben som sedan nyanserats och balanserats utifrån de krigsförband som har sin huvudsakliga verkan i markdomänen. Det innebär inte bara armén som försvarsgren, utan fördelningen tar även höjd för marinen, flygvapnet och hemvärnet i form av Amf, flygbassäkförband och stridsgrupp Gotland.
MÅLET ÄR ATT införandet av de nya eldhandvapnen ska vara färdigt för samtliga värnpliktiga under utbildningsåret
/JOSEFINE OWETZ 1,3
Översyn av kalibervalet
Inledningsvis var planen att huvuddelen av Försvarsmaktens personal ska tilldelas automatkarbin i kaliber 7,62. I januari beslutade arméchef Jonny Lindfors att en översyn av kalibervalet ska genomföras. Detta eftersom han ansåg att det behövs en genomgång av kunskapsläget, bland annat med hänsyn till kaliberval som andra länder har gjort. Översynen sker parallellt med införandet och väntas vara klar senast sommaren 2025.
miljarder kronor. Så mycket är Sveriges sextonde och hittills största militära stödpaket till Ukraina värt. Stödpaketet presenterades av regeringen den 29 maj och omfattar bland annat radarspanings- och ledningsflygplan av typen ASC 890, hela det svenska beståndet av pansarbandvagn 302 samt artilleriammunition och resurser för underhåll av tidigare donerad materiel.
Många medarbetare i Försvarsmakten är nöjda med sin närmaste chef.
Många chefer i Försvarsmakten har ett tidspressat schema och det råder ett allmänt missnöje med lönerna. Det framgår av den senaste FM Vind-rapporten. Däremot har en tydlig majoritet förtroende för sin närmaste chef och man upplever en öppenhet inför människors olikheter.
q I SLUTET AV maj publicerade Försvarsmakten årets medarbetarundersökning, FM Vind 2024. Enligt enkätsvaren har många en positiv inställning till andra människor oavsett kön, bakgrund, erfarenhet eller kompetens (medelvärde 88 av 100). Även medarbetarnas omdömen om den närmaste chefen är positiva. Majoriteten anser att chefen bemöter medarbetarna med respekt (medelvärde 90) och många har som helhet förtroende för sin närmaste chef (medelvärde 85). – Överlag tycker jag att resul-
taten i FM är glädjande med tanke på den ansträngda situation som Försvarsmakten befinner sig i, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad, Försvarsmaktens personaldirektör.
Samtidigt visar resultaten att chefer i Försvarsmakten arbetar under press. Påståendet ”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag”, får medelvärde 49. Många anser sig heller inte ha tillräckligt med tid i förhållande till sina arbetsuppgifter (medelvärde 50).
» Överlag tycker jag att resultaten i FM är glädjande med tanke på den ansträngda situationen. «
– Det är lite samma svar som
förra året, vi gick tungt även då. Sedan dess har kraven ökat ännu mer, är min uppfattning. Vi har blivit allierade, det är ett fortsatt hårt tryck på stödet till Ukraina samtidigt som Försvarsmakten fortsätter att tillväxa. Sedan finns det också brist på officerare i vissa verksamheter. Det är krävande att vara chef i Försvarsmakten, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.
Är du orolig för att chefers höga arbetsbelastning ska visa sig i sjuktalen?
– Vi följer sjuktalen kontinuerligt, men har inte fått några sådana indikationer. Jag träffar också HR-cheferna för försvarsgrenarna, stridskrafterna och hemvärnet regelbundet och min uppfattning är att man har god koll på cheferna i organisationen. Men det här är en fråga vi följer.
En fråga som sticker ut i rapporten är den om löner. Bland chefer får påståendet ”Jag får erforderlig kompensation för nedlagd arbetstid” medelvärde 55. Bland samtliga anställda i Försvarsmakten får påståendet ”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning”, medelvärde 43. – I Rals 23 gjorde vi stora satsningar på löner och villkor, men de hann inte slå igenom innan FM Vind-undersökningen genomfördes. Jag tror att vi kommer få se ett annat resultat i nästa FM Vind, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad. /LINDA SUNDGREN
TEMPEST-secured products for your workspace
Zoning
TEMPEST Training
High assurance applications
Äntligen NATO - Nu börjar arbetet på riktigt!
Vår infrastruktur står inför en stor omställning för att leva upp till NATO:s krav på IT-miljöer. Hur ser marknaden ut, vilka IT-produkter erbjuds och vilka möjligheter ger dem? Vi på 2MakeIT vet!
Vi och våra partners är idag leverantörer till bl.a. Försvarsmakten och försvarsrelaterad industri. Helt i enlighet med de regler och krav som Försvarsmakten / MUST ställer på produkter, lösningar och system, beroende av miljö och säkerhet.
Vi arbetar med Certifierade Tempest Lösningar enligt NATO regler, inte något som ”möter” eller är ”compliant to/designed to meet”
Hör av dig så berättar vi mer!
+46 (0)8 711 55 00
info@2makeit.se • 2makeit.se
Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.
Vi har plats för fler kompetenta kollegor!
Är du en av dem? – Hör av dig!
Varje år genomförs en process för chefsurval till nivå OF 5 (överste och kommendör). Syftet är att ha en pool av lämpliga individer som med kort varsel kan befordras. Arbetet leds av chefsförsörjningssektionen som rekryterar högre chefer ur den så kallade chefsurvalsgruppen, CUG. Kraven för att bli antagen till CUG är tuffa och av det sjuttiotal som söker dit varje år väljs tre av fyra bort.
text: Josefine Owetz foto: Margareta Bloom Sandebäck
q
SEDAN 2014 GENOMFÖRS varje år en chefsurvalsgrupp, CUG, för befordran och tillsättning till nivå OF 5 (överste och kommendör) och CF 5 i Försvarsmakten.
Det är en process för chefsuttagning som är sökbar för officerare och civilanställda på nivå OF 4 (överstelöjtnant och kommendörkapten). ”Chefer har ett ansvar att uppmuntra, stödja och karriärsplanera personal som har potential mot högre nivåer och större chefsuppdrag”, står det i bestämmelserna för Försvarsmaktens chefsurvalsgrupp.
– Det stora flertalet blir rekommenderade av sin försvarsgrenschef eller chefer i Högkvarteret att skicka in sina ansökningspapper till CUG, säger kommendör Bengt Lundgren, chef för chefsförsörjningssektionen vid Försvarsstaben sedan 2021.
Chefsförsörjningssektionen, som organisatoriskt tillhör Försvarsstabens HR-avdelning, arbetar med placering av Försvarsmaktens officerare på nivå OF 4 och uppåt. Sektionen ansvarar även för planeringen för de högsta civila medarbetarna i myndigheten.
– Vi arbetar med placering och personalplanering av ungefär 2 000 medarbetare i Försvarsmakten, säger Bengt Lundgren, som utöver att han är chef för avdelningen, även är chefsutvecklare och chefsplanerare för marinen. Han är också resande försvarsattaché i Rom.
Han sitter i nyrenoverade lokaler i Försvarsmaktens nygamla byggnad på Valhallavägen 117, där Artilleriregementet, A 1, en gång huserade. Hit flyttade den 15
personer stora avdelningen i början av maj. Chefsförsörjningssektionen har medarbetare som är ansvariga för OF 5-nivån, en för varje försvarsgren. En annan av medarbetarna hanterar planeringen för regements- och flottiljförvaltarna. På sektionen finns också medarbetare som arbetar med utbildning och kompetensutvecklingsfrågor. Två av dessa är inriktade mot Försvarsmaktens relationer med Nato och EU, de övriga två medarbetarna planerar för kompetensutveckling.
– Sedan har jag fyra planerare för alla OF 4:or, en för varje försvarsgren och en för officerare med särskild kompetens, ingenjörer, meteorologer och läkare. Vi har också civila medarbetare som är ansvarig för de högsta civila medarbetare, alltså CF 4 och uppåt, säger Bengt Lundgren.
SYFTET MED EN årlig chefsurvalsgrupp är att Försvarsmakten ska ha kandidater redo för chefstjänster med kort varsel. Om man ingår i chefsurvalsgruppen innebär det att man har genomgått ett antal urval och tester för att vara omedelbart befordringsbar mot en högre nivå. Det innebär också att de som ingår i CUG ska vara beredda att ta en ny befattning på nivå OF/CF 5 med kort varsel. – Man kommer i väldigt stor utsträckning att delta i koncernledningen och i koncernens verksamhet. Även om du om några år kanske åker tillbaka till ett förband är det så att merparten av din arbets-
Foto: JohanGrunden för antagning och urval till CUG är Försvarsmaktens ledarkriterier och individers personliga förmågor och egenskaper. Fokus ligger på att välja ut individer med rätt förutsättningar. Du ska:
• Vara en omvittnat god chef, ledare och arbetsgivarföreträdare samt ett föredöme och en aktiv företrädare av Försvarsmaktens värdegrund.
• Vara tillsvidareanställd och utnämnd OF 4. För civila: examen från avancerad akademisk nivå.
• Ha erfarenhet av chefsbefattningar med personal-, ekonomi- och verksamhetsansvar på både direkt och indirekt nivå, främst från förbandsverksamhet eller motsvarande. Vissa befattningar vid FMV och FHS kan ge denna erfarenhet.
• Ha erfarenhet av arbete i Högkvarteret, försvarsgren, stridskraft eller vid myndighet eller civil motsvarighet, med hög komplexitet och gränsöverskridande uppgifter och koncernperspektiv.
• Ha goda kunskaper och förmåga i svenska och engelska i såväl tal som skrift.
tid från det att du är utnämnd överste, den kommer du att göra i central ledning eller stab i Sverige, eller utomlands och i Nato. Du kommer inte att vara hemma mer än kanske tre år resten av din karriär.
Vilka är kriterierna för att komma med i chefsurvalsgruppen?
»SKA MAN JOBBA SOM CHEF PÅ NÄSTA NIVÅ, DÅ KAN MAN INTE HA VARIT HELA SITT LIV PÅ ETT STÄLLE UTAN DÅ MÅSTE MAN HA EN KONCERNSYN, MAN MÅSTE FÖRSTÅ FÖRSVARSMAKTEN.«
– I första hand är det naturligtvis ett gott ledarskap. I Försvarsmaktens och ÖB:s ledarkriterier är det tydligt definierat vilka ledaregenskaper som efterfrågas på nivån OF 5 och uppåt.
Ledarkriterierna utgår från Försvarsmaktens styrdokument, som den militära professionen, militärstrategisk doktrin och Försvarsmaktens värdegrund. Fokus i processen är att identifiera anställda som har de rätta personliga förutsättningarna för att nå en högre nivå.
– En viktig utgångspunkt i urvalet är erfarenhet. Ska man jobba som chef på nästa nivå, då kan man inte ha varit hela sitt liv på ett ställe utan då måste man ha en koncernsyn, man måste förstå Försvarsmakten. Det handlar om att förstå en del av de centrala processerna med ekonomi, budget och så vidare, säger Bengt Lundgren. Det läggs också stor vikt vid att individen har en god värdegrund och delar Försvarsmaktens syn på jämställdhet.
Hur länge ska man ha varit OF 4 för att få söka?
– Det finns ingen gräns egentligen. Du bör ha varit det en tid, men det finns de som har varit det två år och de som har varit det längre. Det är vad du har gjort som är det viktiga. Kanske har du redan gjort central stabstjänst innan du gick HOP 2. Då behöver du kanske inte göra det jättemycket. Det är inte så att du ska beta av en massa OF 4-år bara för att, utan du ska kunna söka när du har rätt kompetens och när dina chefer bedömer att du har det.
I alla steg i uttagningsprocessen till CUG ska positiv särbehandling tillämpas. Det innebär att om en man och kvinna bedöms lika lämpliga ska kvinnan väljas. Chefer har ett särskilt ansvar för att arbeta för Försvarsmaktens jämställdhetsmål i processen med chefsförsörjningen.
Instruktionen för CUG skickas ut till förbanden i augusti varje år och därefter öppnas sökfönstret upp fram till oktober. Ansökningarna ska mejlas till den sökandes HR-avdelning. De sökande som tillhör Högkvarteret ska skicka ansökan till den avdelning som de tillhör.
– Man påbörjar processen med att man skickar in CV, ett foto och personligt brev. Det är också ett sätt att trigga i gång medarbetarna att tänka efter om detta är något som man vill göra, säger Bengt Lundgren.
ORGANISATIONS- ELLER AVDELNINGSCHEFER i Högkvarteret tar emot ansökningarna och kontrollerar att de sökande uppfyller behörighetskraven. Sedan sker nominering i lokal personalförsörjningsnämnd där kandidater som anses vara lämpliga att gå vidare i processen rangordnas.
Därefter tar försvarsgrenschefer, stridskraftchefer och chefen för Försvarsstaben över. Efter att nominering, rangordning, samverkan med arbetstagarorganisationerna samt en första referenstagning tagits på individerna presenteras de sökande i början av januari på den första kandidatberedningen.
– Då går de högsta cheferna i Högkvarteret och försvarsgrenscheferna gemensamt igenom de nominerade. Oftast brukar det vara 75 till 85 medarbetare. Då tittar man på varje kandidat och resonerar om de ska gå vidare eller inte. Ofta får man fram runt 40 kandidater av dessa, säger Bengt Lundgren.
Att sökande faller bort kan handla om att de saknar viss erfarenhet, inte bedöms lämpliga för att jobba på nästa nivå eller att de inte har ett önskvärt ledarskap. En viktig
chefsuppgift är att ge återkoppling till medarbetare som inte går vidare i processen.
– I återkopplingen till individen kan man säga att den behöver utvecklas eller utbildas inom ett visst område. Kanske har man inte haft ekonomiskt ansvar, och det kan vara någonting som vi tycker att man bör komplettera med.
Tanken är att medarbetaren ska få hjälp med det genom att till exempel placeras på den befattning där han eller hon är oerfaren. Allt för att medarbetaren inför nästa ansökan ska ha fått nödvändig erfarenhet.
För medarbetare som går vidare väntar ett antal tester. Dels tester liknande de som görs på den civila arbetsmarknaden i form av intelligens- och kunskapstest, men också en arbetspsykologisk bedömning och en professionsintervju. Det görs även ytterligare referenstagning.
– Genom referenserna får vi en bild av hur den här individen uppfattas i organisationen. Vi är väldigt noga att vi tar med chefer, sidoordnade och underställda, både män och kvinnor. Det är också viktigt att vi har en mix mellan civila och militära referenter. Vi försöker fånga in vad alla personalkategorier tycker, säger Bengt Lundgren. Slutligen väntar en säkerhetsprövning mot särskild befattning i säkerhetsklass 1. Prövningen innehåller bland annat kontroll av ekonomi, betyg samt registerkontroll med särskild personutredning vid Säkerhetspolisen.
FÖR TILLFÄLLET ÄR CUG-processen inne i det andra steget. När säkerhetsprövningarnas resultat är färdiga om några månader kommer en ny kandidatberedning att hållas. Vid detta möte kommer kandidaterna att presenteras.
– Då kan cheferna reagera med: ”oj, vad konstigt att den inte kom med” och ”varför kom den med?”. Vi har en ny beredning, men vi går nästan uteslutande på resultaten vi har fått. Vi tycker att vi är väldigt noggranna och djuplodande. När man möter företrädare från andra myndigheter och verksamheter är de imponerade av att vi lägger så mycket arbete och kraft på den här processen.
Hur många kommer slutligen med i CUG?
– Tre av fyra kommer inte igenom processen. Det innebär att vi får ut 13–18 nya, lämpliga chefer mot nivå fem varje år, både officerare och civila. Det blir något av ett nollsummespel som speglar de pensionsavgångar vi har. Eftersom organisationen växer är det bekymmersamt.
Hur många skulle behöva komma in i CUG?
– Det är relativt bra i balans nu, men några fler skulle behövas. Nu är det ganska stora pensionsavgångar 2024–2031, samtidigt som organisationen växer och vi ska bemanna i Nato. Men jag vill gärna att vi ser organisationen som en kompetensorganisation. Det får inte bli en gradorganisation, utan det är individers kompetens som är det viktiga. Och det kan finnas befattningar där vi har satt en nivå i dag som kanske inte behöver vara det.
Det kan exempelvis handla om en befattning där rätt kompetens inom ett visst område är det viktigaste, snarare än att en officer med exakt rätt grad kommer dit, förklarar Bengt Lundgren.
– Vilken kompetens är det som efterfrågas? Den kanske
Officersförbundet deltar, i likhet med övriga arbetstagarorganisationerna, i uttagningen av kandidater till Försvarsmaktens chefsurvalsgrupp.
ƀ I bestämmelserna för CUG står att arbetstagarorganisationerna, ATO, ska erbjudas att delta på kandidatberedningar och urvalsmöten. På förbanden och Högkvarteret samverkar Officersförbundets lokalföreningar i den lokal personalförsörjningsnämnden. Försvarsgrenschefer, stridskraftschefer och chefen för Försvarsstaben samverkar med centrala ATO.
– I beredningen sitter vi med och diskuterar igenom alla sökande. Alla vid bordet kan ha en uppfattning om kandidaternas lämplighet och vi har ofta en uppfattning också, säger Lars-Johan Nordlund, ombudsman med särskilt ansvar för chefsfrågor på Officersförbundet.
» ALLA VID BORDET KAN HA EN UPPFATTNING OM KANDIDATERNAS LÄMPLIGHET OCH VI HAR OFTA EN UPPFATTNING OCKSÅ.«
Han betonar att frågor som rör CUG hanteras av en liten krets på förbundet. I första hand är det förtorendevalda ur presidiet som deltar vid kandidatberedningarna.
– Vi gör ofta vår egen referenstagning på de sökande och har en särskild mall med olika frågor som vi utgår ifrån. Dessa frågor skickas ut till våra lokalföreningar som får i uppdrag att inkomma med svar om kandidaterna på respektive förband.
När alla utlåtanden har kommit in genomförs en så kallad förkommission.
– Vi går igenom våra underlag. Hur ser Försvarsmaktens bedömning ut av kandidaterna och hur ser ATO:s bedömning ut? Det kallas för centrala urvalsaktiviteter. Ibland har de en helt annan bild av kandidaten än oss och vice versa. Och då gör vi ytterligare referenstagningar, på båda sidor.
Hur ser du på förbundets roll i den här processen?
– Viktig. Vi har ett ansvar att se till att vi får medverka till att vi får fram rätt kandidater som blir våra chefer. Det är jätteviktigt, dels för alla våra medlemmar, dels för hela professionen. Jag tycker att vi bjuds in på ett bra sätt och det är en hög transparens.
Han tillägger dock att han tror att det finns behov av att göra en revidering av processen och att Försvarsmaktens ledarkriterier behöver omformuleras.
– Förutsättningarna har förändrats fundamentalt de senaste åren i och med omvärldsläget. Behöver vi en annan profil på de som tas ut som högre chefer? Jag tror att det finns anledning att se över detta. Vi återgår nu till att bli en försvarsmakt där krigsorganisationen är i centrum och vi är med i Nato. Allt detta ställer andra krav på myndigheten. Och med det som bakgrund, då finns det ju alla anledningar att se över ledarskapskriterier, processer och vilka krav vi har på våra chefer. ○
Lars-Johan Nordlund.Många som söker CUG kommer inte med. ”Det är viktigt att ge negativa besked på ett så bra sätt som möjligt trots detta”, säger Bengt Lundgren och tillägger att myndigheten inte alltid har hanterat just denna återkoppling särskilt bra.
finns hos någon överstelöjtnant, eller så finns den hos en kapten för han har läst en viss utbildning och är jätteduktig på det. Då tar vi dit honom i stället. Vi måste vara öppna för att organisationen behöver anpassa sig till förutsättningarna, säger han.
»UTGÅNGSPUNKTEN ÄR ATT VI FÖRSÖKER MÖTA OCH
MATCHA VAD INDIVIDERNA ÄR INTRESSERADE AV FÖR
BEFATTNINGAR MED VAR EN CHEF VILL HA DEN HÄR MEDARBETAREN.«
FÖR DE SÖKANDE som inte blir godkända i testerna ges inte någon information om vilken av delprövningarna som de inte har klarat eller varför. Det är viktigt att ge negativa besked på ett så bra sätt som möjligt trots detta, betonar Bengt Lundgren och är öppen med att myndigheten inte alltid har hanterat just detta särskilt bra.
Det finns numera en mall som chefer kan använda sig av för att ge återkoppling till kandidaterna som inte har gått vidare, både till de som bedöms ha potential mot nivå 5 och till de som inte bedöms ha det.
– Det finns kanske sökande som av olika skäl, det kan vara allt från säkerhetsskäl till personliga skäl, inte ska söka mer och då försöker man vara tydlig med det i återkopplingen också, säger Bengt Lundgren.
Även om man får söka CUG hur många gånger som helst, menar Bengt Lundgren att man bör fundera om man sökt tre gånger utan att bli antagen. Han säger också att det finns en karenstid på två år för att en person inte ska göra testerna år efter år.
Om man är med i CUG innebär det att man hanteras av chefsförsörjningssektionen. Bengt Lundgren och hans kollegor har dialog med medarbetarna och med försvarsgrenscheferna och chefer i Högkvarteret. I samråd diskuteras vad individerna vill göra och vilka befattningar de kan vara intressanta för.
– Utgångspunkten är att vi försöker möta och matcha vad individerna är intresserade av för befattningar med var en chef vill ha den här medarbetaren. Det är väldigt
sällan, eller i princip aldrig, som vi tvingar någon att ta ett jobb, vi vill att den som ska ha ett nytt jobb är intresserad av det också.
DEN SOM KOMMER med i CUG förutsätts som regel att jobba i Stockholm. De flesta OF 5-befattningarna är antingen i central stab eller utomlands.
Vissa befattningar går snabbare att tillsätta än andra. En hel del av de som kommer med i CUG får en ny befattning nästan omedelbart, medan andra som har särskild kompetens kanske väntar något år innan de tillsätter en viss befattning.
– Vi har sagt att man kan vara med i CUG i som längst i tre år. Det är ett sådant behov så att alla har inom ett år fått en ny befattning. Ingen står och väntar länge utan det går snabbt för de allra flesta att få ett jobb på nästa nivå, säger Bengt Lundgren.
En normal placeringstid på en befattning är ungefär tre år, vilket innebär att Försvarsmakten roterar många medarbetare varje år. För OF 4 och uppåt handlar det om runt 600–700 placeringsbeslut årligen.
– Nu blir det en ökning av dessa rotationer i och med bemanning i Nato. Vi försöker dessutom bidra till medarbetarnas kompetensutveckling på olika sätt.
Är ni dimensionerade i dag för att lösa era uppgifter?
– Egentligen inte, jag skulle nog kunna tänka mig att vi skulle kunna vara några fler. Vi kommer nu också att få någon medarbetare till. Det vi behöver utveckla är att på ett bättre sätt titta på vad olika befattningar innebär och leta upp de utbildningar som eventuellt behövs.
Han förklarar att det i Nato är tydligt beskrivet vilken utbildningsbakgrund och kunskap som krävs för en specifik befattning på högkvarteret i Bryssel. I Försvarsmakten finns det inte definierat vad den anställda förväntas kunna på samma sätt för många befattningar, vilket är en nackdel, enligt Bengt Lundgren.
– Det är tydligare definierat på lägre befattningar och på lägre nivå. Då vet vi vad man ska kunna och vad som är specifika krav, exempelvis för befattningar ombord på fartyg eller på ett markförband. Men vi har ju inte i detalj beskrivit vad en stabsofficer på Högkvarteret exakt ska kunna. Det är mycket tydligare i Nato. Här har vi en läxa att göra, säger han.
Efter Natointrädet har det blivit en ökad mängd bemanningsärenden, men det handlar inte om någon anstormning, förklarar Bengt Lundgren. På sikt kommer Sverige att ha ett 15-tal OF 5:or som tjänstgör i Nato. Det, tillsammans med övriga befattningar här hemma, innebär en större volym befattningar att bemanna.
– Vi löser det till del i dag genom att erbjuda folk att skjuta upp pensionen. Det är riktigt bra och gynnsamt för oss. Dels behåller vi erfarna medarbetare med kort startsträcka, dels kan organisationen växa utan att vi behöver göra någon åverkan på den. Inom vårt yrke är det dessutom få som är gamla när man är 61 år. ○
Intervju: Kenneth Felldén
Den nya tjänstegraden för specialistofficerare –överfanjunkare – som redan finns i marinen och flygvapnet, införs nu även i armén. Enligt arméförvaltare Kenneth Felldén är syftet med den nya tjänstegraden att skapa fler utvecklingssteg inom specialistspåret och koppla ihop kunskapsdjup med löneutveckling.
text: Linda Sundgren foto: Margareta Bloom Sandebäck
Varför införs tjänstegraden överfanjunkare?
– Tjänstegrader är ju till för att visa tjänsteställning och vilken nivå man har förmåga att leda på. Däremot saknas det metoder för att visa kompetensdjupet hos en individ. Som specialistofficer förväntas de flesta kunna bli fanjunkare och sedan stanna kvar på den tjänstegraden i 20–30 år. Med den nya graden överfanjunkare vill Försvarsmakten visa en individs kompetensdjup och koppla det till lön och anseende. Överfanjunkare är en grad mellan fanjunkare och förvaltare och är tjänsteställningsmässigt på samma nivå som en fanjunkare eller kapten. Som överfanjunkare ska man kunna fortsätta på sin befattning, men ändå få löneutveckling och statushöjning.
Behöver du bli överfanjunkare för att kunna bli förvaltare?
– Nej, snarare tvärt om. Den som befordras till överfanjunkare förväntas att inte bli för valtare. Överfanjunkare är ett alternativ till förvaltare, även om det inte finns något som hindrar att en överfanjunkare blir förvaltare. Det finns inga befattningar kopplade till överfanjunkargraden, det handlar enbart om kunskapsdjup.
Vem kan bli överfanjunkare?
– Den som genom en mångårig erfarenhet har skaffat sig djupgående kunskaper och som är en erkänd auktoritet inom sitt specialområ-
de. Du ska också ha tjänstgjort som fanjunkare i minst tolv år för att bli aktuell för befordran. Individen i fråga ska ha ett stort förtroende och respekt, både utifrån sina djupa kunskaper och sina personliga egenskaper; minst inom hela armén men det kan också vara i hela Försvarsmakten. Inget specialistområde är prioriterat för den nya tjänstegraden och inget är uteslutet. Det kan exempelvis handla om någon som har en unik kompetens inom beriden tjänst som bara finns på Livgardet. Vi vill inte begränsa oss, men vi kommer att vara restriktiva med utnämningar och det är bara ett fåtal individer som kommer att uppnå kraven för överfanjunkare.
Hur kommer utnämningen till överfanjunkare att gå till? – Det är fastställt i ”Direktiv för befordran till överfanjunkare i armén”. Kraven för fanjunkare framgår i ”Arméinstruktion yrkesutveckling och befordran 2023”, och de ska vara uppfyllda. Utnämningen sker genom ett förfarande där förbanden får nominera lämpliga individer. Vi kommer sedan att noggrant säkerställa att individen har den rätta kompetensen genom referenstagning för att värdera yrkesskicklighet, anseende och förtroende. Slutligen skickas bedömningsunderlaget vidare till Arméstaben för handläggning och beslut av arméchefen. Utnämningen av överfanjunkare sker under en ceremoni vid hemmaförbandet en gång om året. Formellt skulle armén kunna ha sin första överfanjunkare till årsskiftet. Marinen och flygvapnet som redan infört den nya tjänstegraden har en överfanjunkare vardera.
»VI VILL INTE BEGRÄNSA
OSS, MEN VI KOMMER
VARA RESTRIKTIVA MED UTNÄMNINGAR OCH DET ÄR BARA ETT FÅTAL INDIVIDER SOM KOMMER ATT UPPNÅ KRAVEN FÖR ÖVERFANJUNKARE. «
Upplever du att det saknas en utvecklingstrappa för specialistofficerare? – Ja, det gör jag. Som specialist finns fyra kompetensnivåer, A B C och D. För att bli överfanjunkare ska man ha uppnått nivå D, alltså den högsta nivån. Det pågår ett arbete där vi definierar de olika kompetensnivåerna och vilket kunskapsdjup man ska ha på en viss nivå. Min förhoppning är att när det arbetet är slutfört ska vi kunna säga att den här individen har den här kunskapsdjupsnivån och att det också ska vara lönegrundande.
Hur ser den nya gradbeteckningen ut?
– Fanjunkare har tre stjärnknappar medan överfanjunkare gradbetecknas med en lagerkrans som symboliserar kunskap. Lagerkransen kommer att placeras under de tre stjärnknapparna.
Vad tillför den nya tjänstegraden till organisationen?
– De individer som utnämns till överfanjunkare kommer att känna sig erkända och antagligen prestera ännu bättre än de gjort tidigare, även om de förmodligen redan är högpresterande. Möjligheten att bli överfanjunkare är också ett sätt att öka attraktionskraften inom specialistofficersskråt och få dem att vilja kvarstanna i organisationen. Det är ganska vanligt att specialistofficerare väljer att sluta runt 35-årsåldern därför att man inte ser utvecklingsmöjligheter och inte tycker att man kommer vidare.
Arméförvaltare Kenneth Felldén
Besök:
Luftvärnsregementet, Lv 6
text: Anders Holmer
foto: Tobias Andersson
För mindre än ett par decennier sedan var det hårt bantade luftvärnet en hårsmån från att skrotas helt. Men på senare år är det i stället just det truppslaget som armén satsat mest på. Dessutom föreslår nu försvarsberedningen att Sverige skaffar ytterligare luftvärn. Frågan är bara hur det står till med växtvärken på Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad?
Trots att det bara är början på maj är det rena rama sommarvädret som möter oss i trakten av Skaraborgs flygflottilj, F 7, intill landets största sjö. Söder om Vänern breder Västgötaslätten ut sig med intensiv grönska på fälten, samtidigt som lövsprickningen är i full gång i solskenet.
Mitt i allt det gröna kommer vi fram till maskeringsnät i terrängen. Luftvärnssoldater från Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad har grupperat ett förband med Patriot-robotar, arméns nya flaggskepp.
– Här i Såtenäs övar vi på att försvara en flygbas och samarbeta med flygvapnet om vilka mål deras Jas 39 Gripen ska bekämpa och vilka vi ska ta hand om, säger major Henrik Hasselström, som sedan ett par år tillbaka är ställföreträdande chef för 61:a luftvärnsbataljonen.
LUFTVÄRNSSYSTEM 103 ÄR den svenska benämningen på det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Den första leveransen av robotarna levererades 2021 och i dag finns det fyra eldenheter i Försvarsmakten. Henrik Hasselström berättar om hur de nya enhe terna i början av förra året för första gången övade på att för svara Göteborgs hamn, som är strategiskt viktig sett till de stora mängder olja och containrar som dagligen anländer där. Under den stora Aurora-övningen våren 2023 var det sedan premiär för att gruppera systemet i huvudstaden.
– Med tanke på vilka stora, långa fordon vi kör med och hur utrymmeskrä vande våra grupperingar är, ställer det speciella krav på oss när vi ska ver
ka mitt i Stockholm, säger Henrik Hasselström och berättar att de stod både vid Bromma flygplats och på Gärdet.
Under Aurora 23 tog de sig senare bland annat ner till Småland, i trakten av Oskarshamn, där de skulle säkra truppförflyttningen av 1 000 finländska soldater som kom sjövägen till Sverige. Slutligen hamnade förbandet i Blekinge, för att öva på att försvara flygflot-
– Skillnaden mellan 103-systemet och 97-systemet Hawk, som vi hade tidigare, är enorm. Förutom att vi nu fått förmågan att bekämpa ballistiska missiler som kommer i fem gånger ljudets hastighet, är räckvidden så mycket större, säger Henrik Hasselström och fortsätter:
– Under övningen vid F 17 kunde vi understödja flygvapnet mer tydligt. När de litade på att vi tog hand om alla hot mot flottiljen kunde de fokusera på sjömål ute på Östersjön.
Henrik Hasselström, stf chef 61:a luftvärnsbataljonen
ÖVNINGSVERKSAMHETEN SOM PÅGÅR i början av maj i Såtenäs är slutövning för den inneliggande kullen värnpliktiga vid GU-bataljonen på Lv 6. Då och då dånar det till ovanför oss när något av målflygets gulmålade Learjet 35 swishar förbi på låg höjd. Andra gånger avbryts vi av transportflygets gråmålade TP 84 Hercules som brummar fram över våra huvuden.
– Det gäller att hålla reda på om flyget i luften är vän eller fiende. Ibland är det sådant som vi samverkar med, ibland är de B-styrka, säger Henrik Hasselström.
Han nämner att amerikanska helikoptrar av typen CH-47 Chinook och CH-60 Blackhawk, som deltar i Nato-övningen Swift Response 24, flugit in svenska fallskärmsjägarenheter som fiendestyrka så att luftvärnarna får öva på att skydda Patriotförbandet mot sabotage.
På grupperingsplatsen träffar Officerstidningen de kontinuerligt anställda soldaterna som arbetar med 103-systemet.
– Det här är ett annorlunda yrke och jag gillar att det inte är bara är kontorstid måndag till fredag som gäller, säger gruppchefen Felicia Olsen, som ansvarar för en radargrupp.
– I slutet av GU blev jag erbjuden ett jobb i Stockholm, men eftersom jag kommer från lilla Kalmar kändes Halmstad som ett mer lagom steg att ta, säger hon.
Ett av flygvapnets sex
TP 84 Hercules dånar fram över Lv 6:s grupperingsplats.
FÖRNÖDENHETSSOLDAT HAMPUS JUHL har precis sett till att få fram tillräckligt med diesel. – Jag gillar variationen med jobbet. Alla vill väl ha mer i lön, men 24 000 i månaden är ändå helt okej när man inte har behövt ta några studielån, säger han och berättar att han ursprungligen kommer från Bjuv.
Från samma lilla, skånska kommun kommer troppchefen Robin Busk – som även han valde att stanna i Halmstad efter att värnpliktsutbildningen var över 2020. Han har hand om en lavettgrupp och visar oss hur man laddar på nya robot 103:or efter avfyrning. Han förklarar att de som sitter på för tillfället är den smalare Bertil-varianten som används mot ballistiska missiler.
– Samhörigheten med kollegerna gör att man har mycket kul ihop, säger han.
Lite längre bort, intill en skogsridå, står flera gamla pansarterrängbil 180 som truppen transporteras i. Dessa sexhjuliga Sisu-vagnar ansågs perfekta under Sveriges fredsbevarande uppdrag på Balkan, men från och med nästa år får luftvärnet i stället den nya pansarterrängbil 300 från finländska Patria. Med de nya fordonen får man bland annat bättre beväpning, luftkonditionering, skydd i form av rökkastarsystem, automatiskt brandsläckningssystem, kamerasystem för körning (både i dagsljus och i mörker) samt justerbar lufttrycksnivå i däcken.
180-FÖRAREN AGNES EKEGREN berättar att det som fick henne att stanna kvar i Försvarsmakten när det var dags att mucka förra sommaren mest var att hon ”inte hade något bättre för sig just då”.
Andrew Adamek, amerikansk konsult
– Fast nu har jag kommit in på polishögskolan, så till hösten lämnar jag Lv 6, säger hon och stänger den tunga pansardörren efter att ha satt sig bakom ratten i det tolv ton tunga fordonet.
Men flera av dem som arbetar med systemet vill inte figurera i reportaget med namn eller bild. Exempelvis den operatör som berättar för oss vilken stor hjälp han har av systemet när det gäller snabba beräkningar kring inkommande hot och prioriteraringen av vilka mål som ska bekämpas först.
– Det är en väldig förmågehöjning jämfört med 97 Hawk, säger han. I samband med att Sverige beslutade att köpa in det amerikanska Patriot-systemet fanns det annars kritiker som hävdade att det fransk-italienska SAMP/T med Aster-robotar var både billigare och bättre genom att kunna verka i 360 grader. Patriot kan bara riktas i 120 grader. Men när den första eldenheten 103 överlämnades till Lv 6 i slutet
När Patriotsystemets radar noterat banan för inkommande robotar förses lavetterna med måldata för att kunna bekämpa dem.
av 2021 lät dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) övertygad om att Patriot var rätt val.
– Vi har köpt det här systemet för att det är bäst. Samtidigt är den transatlantiska länken viktig för Sverige, förklarade han då.
Och Henrik Hasselström, som de närmaste två åren ska pendla till Stockholm för att läsa på Högre officersprogrammet, håller med: – Det räcker med att titta på hur många länder som använder respektive system och vilka erfarenheter som finns från skarpa insatser. För oss är det otroligt lärorikt att få förstahandsinformation från amerikaner som varit med och hjälpt Ukraina att bygga upp luftförsvaret av Kiev eller som kan berätta om när Israel skulle försvaras mot Irans attack med över 300 drönare och raketer.
amerikaner som hjälper till att göra de svenska luftvärnarna bättre på att hantera 103-systemet möter vi under övningen. Han heter Andrew Adamek och sticker ut eftersom han är civilklädd.
Ända sedan 2018 har Lv 6 annars skickat personal till USA för grundutbildning på Patriot-systemet. Omkring 300 svenskar har genomgått den på Fort Sill i Oklahama, men på sistone har inriktningen för dem som skickas dit ändrats.
• Låg i Göteborg från 1942 fram till 1994, då Lv 6 samlokaliserades med infanteriregementet I 16 i Halmstad.
• I samband med att I 16 och Hallandsbrigaden lades ner år 2000 tog Lv 6 över hela kasernområdet och fick namnet Luftvärnsregementet. Även Luftvärnets stridsskola i Norrtälje flyttades till Halmstad.
• Lv 6 har i dag drygt 700 anställda (100 officerare, 200 specialistofficerare, 280 GSS/K samt 130 civilanställda).
– Nu finns det så mycket grundläggande kunskap på Luftvärnsregementet att man inte längre behöver skicka folk över Atlanten för att lära sig sådant, säger amerikanen Andrew Adamek.
Han har tjänstgjort i Halmstad i ett år och fått förlängt ytterligare ett år. Han hyr lägenhet i stan, försöker lära sig svenska och jobbar till vardags på regementet.
I drygt 20 år jobbade han som militär, först som en non-commissioned officer (NCO) och sedan som warrant officer. Han hann tjänstgöra utomlands i sju olika länder innan han pensionerade sig i unga år och blev kontraktsanställd för försvarsindustrin.
– Från USA är vi fyra civila konsulter och en officer som tjänstgör i Halmstad för att stötta utbildningen med allt det senaste som inte står i manualerna, säger han och pratar om luftförsvaret som en lök.
– Flygvapnet står för skalet. Nästa lager är Patriot-robotarna. Nästa är robot 98. Nästa är
Värnpliktiga på slutövning ser till att bandvagnen med robot 98 är ordentligt maskerad.
Efter värnpliktsutbildningen fortsatte Agnes Ekegren som anställd fordonsförare, men nu ska hon plugga till polis.
robot 70. Det gäller att använda dem rätt.
Den Lv 6-personal som fortfarande skickas till USA gör det numera med inriktning på utbildning inom taktik och ledarskap.
På hemmaplan i Halmstad påbörjades i höstas bygget av luftvärnets nya Patriotanläggning intill regementet. Miljardsatsningen ska stå klar i början av 2026.
Felix Strömsjö, troppchef Robot 98-enhet
Patriot
Det handlar om ett bygge lika stort som Stockholms slott. Fem byggnader ska sitta ihop på en total area av 24 000 kvadratmeter. De ska rymma utbildningshallar, specialsalar, en materielunderhållshall, lektionssalar, kallförråd, kontor för 200 personer, en aula för 100 personer, en stor mötesbyggnad samt omklädningsrum för 370 personer.
Luftvärnssystem 103 är den svenska benämningen på det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Varje eldenhet består av tre lavetter, en radar, en ledningsplats och två typer av robotar, en för mål på långa avstånd och en mot ballistiska missiler.
Källa: Försvarsmakten
På det nya området ska dessutom anläggas en grusad körövningsplan på 22 000 kvadratmeter. Där ska även finnas stora rangerytor med plats för utrymmeskrävande fordon, radarenheter och lavetter.
– Det kommer att bli ett jättelyft för verksamheten i Halmstad, säger Andrew Adamek.
EN BIT LÄNGRE bort i terrängen runt Såtenäs lyckas vi även hitta ett Robot 98-förband som betjänas av värnpliktiga. Precis när vi kommer dit håller de på att bättra på maskeringen av en bandvagn 410 som har ett ställ för fyra robotar längst bak.
– Vi har blivit bättre på att samverka mellan 103 och 98. Vi har upptäckt att 98-enheterna är bättre än oss på att bekämpa kryssningsrobotar, så under den här övningen fokuserar 103-enheterna på att skjuta ner attackflyg, säger Henrik Hasselström. 98-troppchef är värnpliktige plutonsbefälet Felix Strömsjö.
– Egentligen har jag alltid varit inställd på högre studier, men det här året har varit så lärorikt och utvecklat mig som person – så nu tänker jag stanna kvar som instruktör. Sedan får vi se hur jag resonerar längre fram, säger han och tillägger:
– Kanske blir det att jag trivs så bra att jag söker in till att bli specialistofficer eller officer, eller så blir det civila studier. Jag är öppen för allt i dagsläget.
Blinda stridsvagnsminor lastas ombord på en pansarterrängbil 180. Eftersom Patriotförbanden kan bli mål för fientliga sabotageförband har de eget närskydd.
Robot 103 Adam är den större varianten som används till att skjuta ner flygplan. En lavett kan laddas med max fyra sådana.
Lv 6 har den här omgången haft 330 värnpliktiga. Begränsande för Luftvärnsregementet är att de mer än 100 år gamla kasernerna inte håller måttet.
En av de tre kasernerna har därför tömts för att totalrenoveras. Fasaden ska göras om från grunden och ett nytt plåttak ska på. Invändigt handlar det om allt från ytskikt till installationer, där el och ventilation ska göras om till dagens standard. 160 miljoner kronor har satts av till arbetet med kasernen, som beräknas ta ett och ett halvt år. Tanken är att man sedan ska gå vidare med de andra kasernerna och målet för 2028 är att Lv 6 ska kunna ha 550 värnpliktiga.
För att få plats med arbetsrum åt alla har ett par våningar med modulhus ställts upp på kaserngården – och i dagsläget finns det ingen på regementet som ser något slutdatum för de modulerna.
ATT DET ÄR
Joakim Koch, ordförande för Officersförbundets lokalförening
där det pågår en massa byggverksamhet kan Joakim Koch intyga. Han är ordförande för Officersförbundets lokalförening på Lv 6, och deltar också på slutövningen i Såtenäs.
– Vi i den lokala styrelsen jobbar aktivt, tillsammans med huvudskyddsombudet, med att bevaka frågor som rör de pågående infrastrukturprojekten och trängsel på arbetsplatsen. Tillfälliga lösningar måste bli tillräckligt bra, säger han.
Joakim Koch pekar också på att de nya systemen och det ökade trycket på luftvärnet gör att arbetsbelastningen för personalen har ökat.
– Många av våra medlemmar upplever att de får alltfler uppgifter och roller, säger han och fortsätter:
– Lönen har blivit betydligt bättre på sistone, men brister i arbetsmil-
Det är viktigt att sköta hygienen i fält, konstaterar Pontus Berhin intill en Underrättelseenhet 23.
jön har samtidigt bubblat upp som ett större problem. Värdet av mjuka frågor som gemenskap och fysisk träning på arbetstid har prioriterats ner.
Joakim Koch betonar hur viktigt det är att de som blir chefer tidigt i karriären får rätt stöd.
– På Officersprogrammet får man lära sig hur det är att vara chef på högre nivå i krig. Men arbetsgivaren måste också lära dem hur man leder den dagliga driften i fredstid, utifrån kollektivavtal och annat. Brister det så drabbas många underställda, säger han och tillägger:
– För oss fackliga är det ett tudelat problem eftersom cheferna också är våra medlemmar, så även ur deras perspektiv värnar vi om att de ska få bättre stöd.
Trots att det anställts ganska stora kullar nyutexaminera de upplever han inte att personalstyrkan växer tillräckligt snabbt – vilket märks extra mycket när många är i väg på utbildning och skolor.
– Utflödet är samtidigt stort. Både i form av naturliga avgångar, där 61 år fortfarande är pensionsåldern för många, och sådana som går till civil verksamhet.
Han ser i det sammanhanget försvarskoncernen Saabs växande verksamhet i Halmstad, med flera nybyggda anläggningar några kilometer från regementsområdet,
som en konkurrent.
– Vi har några medlemmar som börjat där, men samtidigt är det ju positivt att Saab får in kunskap från oss. Dessutom kan de som reservofficerare fortsätta att bidra till vår försvarsförmåga, menar Joakim Koch, som gärna ser att möjligheterna till växeltjänstgöring mellan Saab och Lv 6 blir bättre.
När vi ringer upp Torbjörn Andersson, före detta luftvärnsofficer som är platschef för
Saabs inriktning på luftvärn i Halmstad, berättar han att de i år ska utöka antalet anställda från 80 till 100. Till nästa år ska ännu ett nybygge stå klart, öronmärkt för testverksamheten med nytt, mobilt korträckviddsluftvärn. Till detta ska ytterligare 25 nyanställas.
– Förr rekryterade vi en hel del från Lv 6, men det har minskat betydligt. Vår profil har ändrats så att vi är en konstruktions- och
Energidryck och godis har strykande åtgång under övningen.
Inget lämnas kvar i naturen, varken tomburkar eller radiolänkmaster.
Johan Jönsson, regementschef Lv 6
produktionsdel där huvuddelen av dem vi anställer är tekniker och ingenjörer med civil bakgrund, säger Torbjörn Andersson.
– Det räcker inte längre med att man har en militär bakgrund, men arbetsmarknaden är ju fri så visst får vi ansökningar från folk på såväl Lv 6 som FMTS i Halmstad.
Som gammal luftvärnare har Torbjörn Andersson verkligen upplevt hur pendeln svängt. Runt millennieskiftet lade Sverige ner Lv 2 i Visby, Lv 3 i Norrtälje, Lv 4 i Ystad och Lv 7 i Boden – för att bara ha kvar ett enda luftvärnsregemente i form av Lv 6 i Halmstad.
Precis före den ryska invasionen av Georgien fanns till och med politiska diskussioner om att även lägga ner Lv 6 och skrota luftvärnet helt. Sedan dess har pendeln som bekant svängt
De närmaste åren behöver Lv 6 i Halmstad utöka antalet kontinuerligt anställda soldater med 200.
Johan Jönsson, ny regementschef på Lv 6.
helt åt andra hållet. Försvarsberedningen föreslog nyligen en utökad luftvärnsförmåga, genom fortsatt utveckling och leverans till luftvärnsbataljonerna så att full förmåga uppnås med 103-systemet, samtidigt som nytt luftvärn anskaffas för att skydda arméns brigader.
– Eftersom vi vill ligga i framkant av den utvecklingen har Saab redan invigt en verkstad i Boden inför deras nya satsning på brigadluftvärn, säger Torbjörn Andersson och tillägger:
– På sikt tror jag att det behövs fler utbildningsplattformar i landet för att bygga ut luftvärnet. Lv 6 hjälper nu I 19 i Boden att starta värnpliktsutbildning av brigadluftvärnsförband – men i längden mäktar nog inte regementet i Halmstad att bemanna allt som ska byggas upp.
Utifrån erfarenheterna av attacker med UAV:er och helikoptrar i Ukraina föreslår försvarsberedningen också att ”ytterligare luftvärn anskaffas i form av till exempel luftvärnsautomatkanoner, enkla korträckviddiga luftvärnsrobotar eller system med andra verkansformer”.
INNAN VI LÄMNAR Såtenäs hinner vi träffa överste Johan Jönsson. Det är hans första dag som regementschef för Lv 6, så han påpekar att han ännu inte är fullt insatt i allt.
– I grunden är jag i och för sig luftvärnsofficer från dåvarande Lv 3 i Norrtälje, men efter att det lades ner år 2000 har jag mest varit på Livgardet och dess dragonförband, säger han, efter att precis tagit över efter överste Mikael Beck, som nu går vidare till Försvarsstabens strategiska avdelning.
När det gäller drönarhotet säger i alla fall Johan Jönsson att det inte enbart är en fråga för luftvärnet.
– Vi ska kanske ta hand om de större, mer flygplansliknande UAV:erna som kommer på hög höjd. Däremot måste nog alla förband – ner på enskild stridsfordonsnivå – bygga upp förmågan att skydda sig mot små, lågflygande drönare.
Beträffande personalförsörjningen behöver Lv 6 de närmaste åren utöka med runt 100 officerare och 200kontinuerligt anställda soldater.
– Att få tillräckligt med personal blir en stor utmaning sett till vilken expansiv region regementet ligger i. Dessutom måste man väga in att det tar tid innan de nya fått tillräckligt med erfarenhet, säger Johan Jönsson.
Vi avslutar med att prata om Sverige som en del av Natos integrerade luft– och robotförsvar.
– Det viktiga är att vi inom Nato har samma rutiner och förstår varandra. Genom nätverket länk 16 delar vi samma luftlägesbild, men vi integreras inte på eldenhetsnivå, säger den nye Lv 6-chefen.
Ingeborg Åkermans hjälpstiftelse
Medlen går till understöd åt behövande änkor till personal vid Flygvapnet som omkommit genom olycka. Stöd kan även ges till personer som varit beroende av personal vid Flygvapnet som har förolyckats, eller efterlevande till personal vid Flygvapnet som har avlidit av annan orsak.
Stiftelsen till Gunnar Göthenqvists minne
Medel ska delas ut till efterlevande till unga svenska flygare som omkommit i olyckor. I andra hand ges stöd till Flygvapnets personal som skadats i flygolyckor, och i tredje hand till de som skadats i andra arbetsolyckor än flygolyckor eller till deras efterlevande.
Stiftelsen Thomas Andersson minnesfond
Stiftelsens ändamål att främja fostran och utbildning av elever som utbildas till blivande stridspiloter inom det svenska flygvapnet, genom att årligen utdela ett stipendium till hans ära. Stipendiet beslutas i dialog mellan Flygvapnets stiftelseråd och Luftstridsskolan.
Läs mer om stiftelserna här
Ansökan om medel
Ansökan om medel ur stiftelserna sker genom mejl till fv-stiftelserad@mil.se
Ansökningar hanteras vid två tillfällen under året.
Hybrida hot betecknar ett brett och svårhanterligt spektrum av säkerhetsproblem som kan påverka alla nivåer i ett samhälle och som tydliggör behovet av ett motståndskraftigt totalförsvar. Sverige har under lång tid exponerats för hybrida hot kopplade till Ryssland med bland annat informationspåverkan, cyberangrepp och militära markeringar i Östersjön.
Begreppen ”hybridkrigföring” och ”hybrida hot” har fått stort genomslag i den säkerhetspolitiska debatten under det senaste decenniet. Den amerikanske forskaren och marinkårsofficeren Frank Hoffman introducerade hybridkrigföring som en beskrivning av Hizbollahs uppträdande under kriget mot Israel 2006. Den blandning av okonventionell gerillataktik och konventionell krigföring som nyttjades ansågs avvika från gängse uppfattning om hur denna och andra icke-statliga aktörer opererar.
Framför allt efter Rysslands annektering av Krim och efterföljande dolda invasion av östra Ukraina 2014 har begreppet dock uteslutande kommit att användas som en samlingsbenämning för hur statliga aktörer, framför allt Ryssland men även länder som Kina och Iran, nyttjar och kombinerar olika maktmedel i syfte att påverka politiskt beslutsfattande och förmågor. Det handlar också om att förstärka samhälleliga sårbarheter och bidra till destabilisering, polarisering, osäkerhet och reducerad tillit till det egna politiska systemet och samhället hos motståndare på den interna-
tionella arenan. Hybrid centre of excellence (CoE), en internationell organisation baserad i Helsingfors som är öppen för samtliga EU- och Nato-länder och består av 35 medlemsstater, har erhållit en ledande roll inom samarbete och policyorienterad forskning om hybrida hot inom den västliga säkerhetsgemenskapen.
Enligt Hybrid CoE:s definition kännetecknas hybrida hot av att de utgör 1) Koordinerade och synkroniserade handlingar som avsiktligen inriktas mot sårbarheter i demokratiska staters och institutioners system genom en stor bredd av medel. 2) Aktiviteter som exploaterar dels trösklar för upptäckt och attribuering, dels gränssnitten mellan krig och fred, inrikes och utrikes säkerhet, lokal och nationell nivå samt den nationella och internationella politiska nivån. 3) Aktiviteter som syftar till att påverka olika former av beslutsfattande lokalt, regionalt och statligt samt inom internationella organisationer, och är utformade för att uppnå aktörens strategiska målsättningar samt att underminera eller skada den som utsätts.
Det finns (på goda grunder) en skepsis mot begreppen hybridkrigföring och hybrida hot både inom den akademiska konceptuella diskussionen om ämnet och bland praktiker inom säkerhetssektorn.
För det första uppfattas ”krigföring” som en både politiskt och juridiskt problematisk benämning på handlingar som inte innefattar ett väpnat angrepp, varför den policyorienterade diskussionen inom ämnet i dag uteslutande fokuserar på hybrida hot.
För det andra anses begreppet ha ett överdrivet fokus på Rysslands internationella agerande gentemot demokratiska stater, vilket leder till begränsade möjligheter till konceptuell generaliserbarhet (varför inte bara prata om rysk utrikespolitik?).
För det tredje omfattar begreppet egentligen inget nytt. Alla krig och de flesta allvarliga konflikter i världshistorien har utkämpats med någon form av kombination av konventionella och okonventionella maktmedel och kan därför sägas vara ”hybrida”.
» FRANK HOFFMAN INTRODUCERADE HYBRIDKRIGFÖRING SOM EN BESKRIVNING AV HIZBOLLAHS UPPTRÄDANDE UNDER KRIGET MOT ISRAEL 2006.«
För det fjärde har hybrida hot kritiserats för att vara ett så brett och allomfattande begrepp att det riskerar att abstrahera och komplicera mer än det klargör. Som en illustration publicerade Hybrid CoE 2021 rapporten ”The landscape of hybrid threats: A conceptual model”, som listar inte mindre än 13 ”domäner” som kan vara föremål för hybrida hot, inkluderande bland annat infrastruktur, cyber, rymden, ekonomi, militär, kultur, politik, diplomati samt ”samhällelig/ social”. En bredd som närmast ter sig som en illustration av Mark Galeottis bok ”The weaponization of everything”.
I backspegeln framstår diskussionen om
Ett läckage från Nord Stream 1, som levererade gas från Ryssland till Tyskland, upptäcktes i september 2022. En svensk utredning om grovt sabotage inleddes, men lades ner i februari 2023 på grund av att det saknas jurisdiktion på området.
hybridkrigföring och hybrida hot främst som en yrvakenhet inom västvärlden inför det faktum att den internationella politiken, och framför allt relationen med Ryssland, skulle komma att definieras av konflikt snarare än samarbete. Detta i kombination med insikten att globaliseringen av ekonomin och politiken under 1990- och 2000-talen samt de snabba framstegen inom digitalisering och kommunikation gett upphov till reella sårbarheter gentemot hotaktörer som förstod att utnyttja dessa realiteter. I detta avseende utgjorde Rysslands kuppartade angrepp på Ukraina 2014 en väckarklocka och dess försök att påverka USA:s presidentval 2016 en annan. Som ett uttryck för denna yrvakenhet har en rad liknande begrepp lanserats vid sidan om hybridkrigföring för att beskriva aktuella säkerhetshot. Gemensamt för dessa är att de konfronteras med en likartad problematik. Det är uppenbarligen svårt att hitta ett gemensamt och okontroversiellt språk för att förstå och beskriva komplexiteten i de hot och sårbarheter vi har att konfrontera.
I DAG ÄR DOCK hybrida hot det vanligaste samlingsbegreppet inom EU och Nato för hot som
inte innebär ett direkt militärt angrepp.
Inom EU:s handlingsplan för säkerhets- och försvarspolitik, den strategiska kompassen från 2022, fastslogs att EU ska ta fram en verktygslåda och snabbinsatsteam för att stärka förmågan att möta hybridhot. Nato antog 2015 en strategi mot hybridkrigföring, vilket omnämndes som en potentiell utlösande faktor för artikel 5 under Warsawamötet 2016. Natos nya strategiska koncept från 2022 tillmäter hybridhot en framträdande roll i Rysslands och Kinas politik mot alliansen och omnämner arbetet för att motverka och svara på dessa som en prioritet.
Inte minst i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 är en annan vanlig invändning att det fokus som diskussionen om hybrida hot fått i den säkerhetspolitiska debatten bidragit till en falsk trygghet. Man menar att den genererat en dominerande föreställning om att konflikten mellan Ryssland och västvärlden främst skulle utspelas i gråzonen mellan krig och fred och att risken för ett konventionellt krig även fortsatt skulle vara obefintlig, vilket i sin tur bromsat nödvändiga satsningar på militärt försvar och försvarsindustri. Även om det sannolikt ligger en del i detta resonemang, får den bristande beredskapen
inför utvecklingen i Ukraina främst ses som ett utslag av en begränsad imaginär och politisk förmåga snarare än en stundtals förvirrad begreppsdiskussion.
Det finns inte heller något i konceptet hybrida hot som utesluter användningen av konventionella militära maktmedel för att uppnå politiska syften, det vill säga krig, även om det stundtals framförts argument om att risker och kostnader med denna typ av maktutövning gör den mindre trolig. Istället söker hybridbegreppet synliggöra den bredd av maktmedel tillgängliga för en antagonistisk aktör antingen som betydligt mer kostnadseffektiva alternativ, eller som förstärkande komplement till konventionella militära förmågor.
Det är värt att notera att Rysslands angrepp på Ukraina omfattar en lång rad icke-kinetiska komponenter integrerat med den militära, inklusive politisk subversion, påverkansoperationer, ekonomiska maktmedel och cyberangrepp, där olika metoder varit olika framträdande över tid. Att motsvarande palett av metoder är aktuella i Rysslands mellanhavanden med Nato är inte särskilt överraskande: dels eftersom Ryssland anser att kriget i Ukraina är en konflikt med
Nato, dels eftersom Ryssland inte gör någon tydlig gränsdragning mellan konventionella och icke-konventionella metoder. Således betecknar hybrida hot ett brett och svårhanterligt spektrum av säkerhetsproblem som likväl kan påverka alla nivåer av ett samhälle och därmed kräver kunskap och åtgärder. Det är också i detta avseende som konceptet i sig och debatten kring detsamma varit mest verkningsfull. Insikten att antagonistiska aktörer kan kombinera en rad olika maktmedel för att underminera västerländska stater var långtifrån självklar före 2014.
Detta har i sin tur bidragit till en bredare analys av samhälleliga sårbarheter och ökad förmåga att förstå dessa i ett sammanhang.
och kampanjer för informationspåverkan som ”hybridattacker”, vilket inte alltid är särskilt klargörande. Istället erbjuder begrepp som hybridkrigföring och hybrida hot konceptuella ramar för att analysera hur dessa, kanske synbarligen isolerade, händelser hänger samman i en motståndares strategi och hur denna kan motverkas och förebyggas.
» DET ÄR JUST I DEN
STRATEGISKA ANALYSEN AV EN MOTSTÅNDARES KOMBINERADE FÖRMÅGOR OCH HUR DESSA
KAN INRIKTAS MOT EGNA SÅRBARHETER SOM HYBRIDBEGREPPET ÄR SOM MEST ANVÄNDBART. «
Det är just i den strategiska analysen av en motståndares kombinerade förmågor och hur dessa kan inriktas mot egna sårbarheter som hybridbegreppet är som mest användbart. I dagens offentliga samtal benämns ofta allt från misstänkta sabotage mot undervattensinfrastruktur till facilitering av migrationsströmmar
FÖR SVENSKT VIDKOMMANDE kan konstateras att vi har en relativt lång erfarenhet av hybrida hot kopplade till Ryssland. Militära markeringar i Östersjön, hotfull politisk retorik, cyberangrepp, illegal underrättelseverksamhet och informationspåverkan har varit inslag i Sveriges relationer med Ryssland under det senaste decenniet och kommer med all sannolikhet att fortsätta vara det. Sannolika övergripande ryska målsättningar är att underblåsa polarisering och misstro mot det politiska systemet, undergräva sammanhållningen i samhället och Sveriges relationer till internationella samarbetspartners samt, som ett led i
Rysslands för tillfället mest konkreta strategiska intressen, undergräva stödet till Ukraina. Sveriges ansökningsprocess till Nato förutsågs bli en särskilt utsatt period. Instruktioner utgick till de ryska underrättelsetjänsterna om hur tonläget kring 2023 års koranbränningar skulle utnyttjas för att försvåra förhandlingarna med Turkiet, enligt uppgifter läckta till Dossier Center.
Lärdomar från dessa erfarenheter i kombination med de slutsatser som kan dras om Rysslands agerande gentemot Ukraina har bidragit till den välkomna slutsatsen att samhällelig resiliens kräver åtgärder för att adressera sårbarheter inom hela spektrumet fred-kris-krig, i form av ett återupprättat totalförsvar. Natomedlemskapet innebär en utökad tillgång till samarbeten, information och infrastruktur för att samordna insatser mot hybrida hot.
NIKLAS NILSSON är docent vid Institutionen för krigsvetenskap och Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan i Stockholm.
Begreppet hybrida hot omfattar bland annat cyberangrepp. I Försvarsmakten tjänstgör cybersoldater med uppdrag att lösa uppgifter inom cyberförsvaret.
Arbit Cyber Defence har nyligen undertecknat ett långsiktigt ramavtal med Förvarsministeriets Materiel- och Inköps styrelse (FMI) för digitala cross-domain-lösningar för Försvaret.
Arbit Cyber Defence har i många år haft ett gott samarbete med FMI, ett samarbete som fortsätter att stärkas genom ett nytt 20-årigt ramavtal om cross domain-lösningar (CDS) till Försvaret. Lösningar som kommer att bidra till den fortsatta moderniseringen av Försvarets digitala lösningar med fokus på nätverkssäkerhet från HQ-serverrum ända ut till de bepansrade operativa enheterna. ”Detta avtal bekräftar hela syftet med Arbit, nämligen att utveckla teknik i världsklass som hjälper till att skydda Danmark,” säger Rasmus Borch, VD för Arbit.
Omfattande digitaliseringsuppgift Även vid FMI är man glada över det nya avtalet, där Arbits produkter kommer att spela en central roll i den omfattande digitaliseringsuppgift som Försvaret står inför. ”Att kunna skydda och utbyta data, information och underrättelser säkert och snabbt över klassificerade domäner är en avgörande framgångsfaktor. Det är mot
Sponseret af
den bakgrunden vi nu ingår ett strategiskt samarbete med Arbit för att säkerställa en effektiv sammanhållning mellan Försvarsmaktens system och nätverk över land, hav och luft,” säger generallöjtnant Kim Jesper Jørgensen, chef för Förvarsministeriets Materiel- och Inköpsstyrelse (Nuvarande NAD).
Samarbetet mellan Arbit Cyber Defence och FMI började redan 2015, då en cross domain-lösning (CDS) för armén skulle utvecklas. Redan året efter hade Arbit en lösning klar, som testades operativt tillsammans med FMI under NATO-övningen Bold Quest i det varma och fuktiga Savannah i södra USA. Efter en grundlig utvärdering från övningen ingick Arbit och FMI år 2017 ett ramavtal om utveckling av en RUGGED Gateway, där ett antal krav skulle uppfyllas.
Arbit påbörjade omedelbart utvecklingen, och mindre än två år senare var en RUG-
GED-version av IEG (Information Exchange Gateway) redo för acceptanstest. Den här gången testades systemet under en NATO-övning i det kalla, snötäckta Finland. Testen Joint Fires Interoperability inkluderade artillerisystem från olika länder och olika klassifikationer, som behövde kommunicera med varandra. Efter ett lyckad test godkändes lösningen RUGGED IEG Gateway nationellt. I samarbete med Arbit utvecklar nu FMI ett antal lösningar där ytterligare CDS-lösningar ingår.
Teknologisk försörjningssäkerhet med den danska försvarsindustrin Försvaret fortsätter därmed sitt mångåriga samarbete med Arbit, som även levererar produkter och lösningar till hela Skandinavien och även flera andra europeiska länder. Valet av en dansk leverantör bidrar till att säkerställa att den teknologiska expertisen förblir på dansk mark och kan ses som en del av prioriteringen av den samlade försörjningssäkerheten för Försvaret.
Member of SOFF and Arbit Partner in Sweden
Fördjupning: Försvarsmakten i Nato
text: Linda Sundgren
foto: Margareta Bloom Sandebäck
med alltifrån byggnationer av nya kontorslokaler till rekrytering av personal. På den svenska staben i Natos högkvarter i Bryssel blandas arbetsglädje med långa arbetsdagar, trångboddhet och en ut manande personalförsörjning.
Den enorma hallen i Natohögkvarteret som binder samman entrédelen med byggnadens åtta vingar är som en futuristisk hangar av tonat glas, krom och blanka stengolv. Brigadgeneral Anders Persson, ställföreträdande chef för den militära staben vid Sveriges ständiga representation till Nato, tar täten genom dörrar och korridorer till den fjärde kortvingen där majoriteten av den svenska representationen är stationerad. Han visar in i ett av enhetens tre konferensrum – Trovärdigheten – som precis som avdelningens andra två konferensrum namngivits efter Sveriges motto i Nato: solidaritet, pålitlighet och trovärdighet. – Vårt motto står för den sorts medlem som Sverige vill vara i alliansen, förklarar Anders Persson medan vi slår oss ner vid det ljusa konferensbordet. Vi ska vara en trovärdig, solidarisk och pålitlig medlem.
NÄR OFFICERSTIDNINGEN
I Sveriges ständiga representation till Nato i högkvarteret i Bryssel har de högsta cheferna och övriga officerare ett nära samarbete.
– Våra utländska kollegor är hjälpsamma på alla sätt och vis och det märks att de är glada över att vi äntligen kommit med. Men nu ska vi in i alla system och sätta oss in i alla ärenden och det kommer inte att ske fösta veckan. Det kommer att ta tid, säger han.
BESÖKER Natohögkvarteret strax utanför centrala Bryssel har det endast gått 18 dagar sedan Sverige blev medlem i försvarsalliansen den 7 mars. Integrationen är i full gång och delar av den svenska representationen har flyttat från partnerbyggnaden på andra sidan av Boulevard Leopold in till Natos gigantiska högkvarter. Här tjänstgör runt 4 000 personer och området innanför den välbevakade vakten rymmer såväl kontorslokaler och sammanträdesrum som butik, serveringar, frisör, apotek och en hel del annat. Glädjen över att äntligen ha blivit insläppta i alliansen är påtaglig bland de svenska officerare som arbetar här och enligt chefen för den svenska militära representationen, viceamiral Jonas Haggren, har de blivit väl mottagna av övriga medlemsländer.
Anders Persson, stf chef Sveriges militära stab i Nato
Genom medlemskapet har Sverige fått en röst vid förhandlingsborden. Det innebär en möjlighet att påverka, men också en förväntan på att svenska representanter nu ska bidra till diskussioner och de beslut som fattas.
– Du måste ha koll på beslut som togs tio år tillbaka i tiden och som man hänvisar till i olika ärenden. Och du måste veta den svenska synen i varje fråga. Eftersom alla beslut fattas i konsensus blir effekten att om du inte har en åsikt så får du en. När ett beslut är fattat så blir det därmed din åsikt, säger Anders Persson.
I DEN SVENSKA representationen tjänstgör i dag 18 officerare tillsammans med ytterligare ett drygt 20-tal individer från utrikesdepartementet och försvarsdepartementet. Anders Persson säger att den stora mängden nya uppgifter tillsammans med en begränsad personalstyrka, gör det nödvändigt att prioritera mellan uppgifterna.
– Som nya medlemmar kan vi inte lösa allt och vi måste bestämma vad som är viktigt och behöver omhändertas nu och vad som är mindre viktigt. I det arbetet tar vi hjälp av de 31 andra medlemsländerna. Det finns ett högt tryck hemifrån där man vill få så mycket information som möjligt, men vi kan inte lösa allt. Det är som att vara ny på jobbet. Allt tar dubbelt så lång tid, men vi lär oss efterhand.
Mer personal skulle behövas, enligt Anders Persson, men i dagsläget har den svenska representationen också brist på lokaler. Staben är inhyst i en korridor på entréplan i kortvinge fyra med kontorsrum till vänster och övriga faciliteter till höger. Däribland ett pentry som delas med den finska representationen som är grupperad i en parallell korridor. Kontoren är fyllda med skrivbord, skärmar och datorer och i utrymmen avsedda för fyra sitter man upp till sju personer. Nya kontorsytor är under byggnation på våning ett och två, men det kommer att dröja åtminstone tolv månader innan de är klara för inflytt.
I ett rum längre ner i korridoren har överstelöjtnant Anders Landewall sitt arbetsställe. Han kommer närmast från Arméstaben i Enköping som sektionschef vid planeringsavdelningen, men tjänstgör sedan oktober 2023 som militär rådgivare i Bryssel. Landewall
delar ett litet rum avsett för två med tre andra kollegor. Trångboddheten ställer krav på både hänsynstagande och överseende.
– Hur bra det går att jobba beror på vad man ska göra, säger han. Det är svårt att läsa in sig på något eller prata i telefon när man är fyra i samma rum. Då får man gå ut i korridoren eller sätta sig i ett sådant här flexibelt rum som vi sitter i nu, säger han.
ANDERS LANDEWALL BERÄTTAR att dagarna är långa och fyllda med arbetsuppgifter. När Natos högsta militära beslutande organ – militärkommittén – sammanträder sitter Jonas Haggren eller Anders Persson vid förhandlingsbordet. På raden bakom dem är de militära rådgivarna placerade för att förse cheferna med information i de ärenden som behandlas. Anders Landewall deltar vid de militärkommittémöten där hans frågor diskuteras. Militärkommittén sammanträder minst två gånger i veckan, men oftare vid behov.
– Vi byts av under mötena beroende på vilka frågor som avhandlas. Vi för en dialog dels med Försvarsstaben och dels med cheferna här och rekommenderar vad som bör framföras som svensk ståndpunkt. Efter mötena skriver vi rapporter och skickar hem till högkvarteret. Jag sitter också med i de arbetsgrupper som rör
mina frågor och företräder Sverige. Det är mycket att läsa in sig på inför varje möte och efteråt ska man skriva rapporter och skicka hem. Dagarna här är ganska chokade, säger Anders Landewall och fortsätter:
– Man stannar kvar tills man är klar och 40 timmar i veckan räcker inte. Det brukar snarare bli 45 till 50 timmar. Men nu har vi precis blivit medlemmar i Nato och det är möjligt att det blir mindre att göra när vi kommit in i arbetet mer.
Utöver att lösa de dagliga arbetsuppgifterna tillkommer sociala event som är en del av integrationen.
– Nu när vi blivit medlemmar är det många som vill träffa oss, de vill väl veta vart vi står i olika frågor. I morgon bitti är det exempelvis frukost hos den kanadensiska representationen. Det finns stora åsiktsskillnader mellan länderna, men alla är väldigt hjälpsamma och trevliga, säger Anders Landewall.
FÖR ATT ARBETET i Natos beslutsprocesser ska fungera krävs ett välfungerande informationsflöde med tydliga instruktioner, från Regeringskansliet och högkvarteret i Stockholm ner till Bryssel och tillbaka. Men det handlar också om att lära sig hur samarbetet mellan försvarsalliansens medlemsländer fungerar. Både för att kunna vara med och påverka och för att arbetet ska löpa smidigt.
LÄGESKOLL: ARMÉN
Hur ser Arméstabens relation till Nato ut i dag?
– Armén och Arméstaben, AST, är en del av Nato så vi har ingen särskild relation med eller till Nato. AST har däremot en relation till Natos staber i kommandostrukturen och en
– Vi måste lära oss att säga ja eller nej tidigt i beslutsprocesser och kunna argumentera om vi har något att invända i en fråga. Man får inte vara rädd att säga nej här och måste vara tydlig med vad man vill, vilket är ganska osvenskt. Att vänta med att invända tills det ligger ett färdigt förslag på bordet kallas för breaking the silence, och gör man det för ofta blir man inte populär. Natomedlemskapet kommer att innebära en kulturell resa för Sveriges del, säger Anders Persson.
Anders Landewall menar att samarbetet i Nato med förhandlingar och strävan efter konsensus nog passar det svenska förhållningssättet ganska bra. Däremot är det viktigt att ha en tydlig åsikt.
– Om vi inte har en tydlig ståndpunkt riskerar vi att bli överkörda, säger han. Helst vill man ha instruktioner med ett förhandlingsutrymme hemifrån när man går till möten, så att vi kan säga att här går vår röda linje. Vet man det är man supertrygg. Men som militär rådgivare kan jag också gå till min milrep här i Bryssel, i det här fallet Jonas Haggren, och prata med honom. Han lyder direkt under ÖB.
På frågan om vilken som är den största utmaningen nu när Sverige blivit allierad i Nato, svarar både Jonas Haggren och Anders Persson att det är personalförsörjningen. För Försvarsmakten handlar det om ett
relation med de andra medlemsländernas nationella staber. De samarbeten som gör tydligast avtryck på vår verksamhet är samarbetet med Finland, Norge och Nato Landcom i turkiska Izmir. Vi ser ett ökat samarbete med JFC Norfolk efterhand som de blir operativa och att den operativa planeringen för JOA
Northwest tar fart. Hur mycket kontakt har ni med Nato på er nivå?
– AST har regelbunden kontakt med våra allierade staber och funktioner. AST deltar i en rad arbeten inom ramen för den operativa planeringen samt att vi i armén deltar med kompetens i en rad arbetsgrupper
Överste Stefan Jansson, chef Arméstaben
Anders Landewall (tv) och Anders Persson i den svenska representationens omklädningsrum där det finns plats för att både byta om och förvara värdeföremål.
Anders Landewall, militär rådgivare
stort antal befattningar som ska tillsättas. De som tjänstgör i den svenska representationen arbetar för Sverige och hur många de ska vara framöver är ännu inte beslutat. Därutöver tillkommer cirka 250 befattningar (siffran är ett antagande som kan justeras både uppåt och nedåt) i Natos kommandostruktur, de så kallade kvotbefattningarna. Det handlar befattningar i det militära högkvarteret Shape i belgiska Mons, de regionala staberna i Norfolk/USA, Neapel/Italien och Brunsuum/ Nederläninom flera funktionsområden.
AST delges en stor mängd information likt alla länder som är medlemmar, främst från Shape och Landcom.
Hur många anställda har ni skickat ut hittills i Natostrukturen och vilka personella behov ser ni framöver?
– AST skickar inte ut personal
ännu utan det ansvaret hanteras i nuläget av Försvarsstaben. AST deltar i beredningar och kommer att nominera och avdela personal till den processen. Vidare kommer AST att bemanna den så kallade Nato Force Structure som omfattar de beredskapsförband som ansätts i länderna längs med
derna liksom de operativa högkvarteren i Ramstain/Tyskland (aircom), Izmir/Turkiet (Landcom) och London/Storbritannien (Marcom).
– Den som sitter på en kvotbefattning jobbar för Nato, inte för Sverige, och de ska följa sin närmaste chef. Nato är väldigt tydlig med detta och den som jobbar för sitt hemland riskerar att åka ut. Det hände så sent som förra året att en Natoofficer blev hemsänd av den orsaken, säger Anders Persson.
GENERALSBEFATTNINGARNA I NATOS kommandostruktur utgör en egen personalkategori. Det finns drygt 200 stjärnor som fördelas inom Nato utifrån faktorer som hur mycket trupp ett land bistår med och
Natos östra gräns. Armén planerar för att bidra med en bataljon till Forward Land Forces (FLF) i Lettland. Bataljonen ska ingå i en kanadensisk brigad med en danskledd division. Armén kommer att bemanna FLF:s ledningsstruktur, främst brigad- och divisionsnivå med stabsofficerare. Hur samverkar arméstaben med
HKV kring kommande personalplanering i Natostaber? – AST deltar i bemanningsarbetet på alla nivåer utom generalsberedningar. AST understödjer CFS med underlag och deltar i beredningar inom den Internationella bemanningsgruppen (IBG).
/JOSEFINE OWETZ
Försvarsmakten i Nato
hur stort landets ekonomiska bidrag till Nato är.
– Sverige kommer troligen att få fyra till fem stjärnor, men det är ännu inte formellt beslutat. Ofta väljer man att dela en generalsbefattning med ett annat land. Vi skulle exempelvis kunna ha en general på en befattning i två till tre år och sedan ha en norsk general som tar över. På det sättet kan man få dubbelt så många generalsbefattningar, säger Anders Persson.
NÄR DET GÄLLER vilka generalsbefattningar som Sverige ska bemanna, handlar det om att tänka både strategiskt och långsiktigt för att få god effekt, säger Anders Persson.
– Vi ska inte säga nej till för mycket, men heller inte ja för snabbt. Då kan vi sitta fast med en befattning sedan. Samtidigt kanske vi inte alltid kan få precis de befattningar vi vill ha. Det kanske redan sitter en general på den befattning vi skulle vilja ha och ansvarigt land önskar ha kvar just den befattningen, säger han och fortsätter:
– Beslutet om bemanningen av generalsbefattningar är tills vidare och en normal bemanningstid för enskild individ är cirka tre år. Så beroende på hur länge individen varit där kan det ta ett till tre år innan befattningen blir ”ledig”.
Tillsättningen av generalsbefattningar sker genom sluten omröstning. Den 22 april fick Sverige sin första Natogeneralstjänst efter omröstning i militärkommittén. Befattningen
SKA
kommer att bemannas av brigadgeneral Torbjörn Sahlén. Han blir biträdande chef vid divisionen för operationer och planering vid Högkvarteret i Bryssel med start den 1 januari 2025.
– Röstningsförfarandet i militärkommittén sker anonymt och när ett land fått 17 röster, alltså majoriteten av totalt 32 röster, är det klart. Vi svenskar har sagt att vi alltid ska rösta på den mest lämpade kandidaten, men nätverkandet inför en röstning är omfattande, säger Jonas Haggren.
ENLIGT HAGGREN OCH Persson blir det en särskild utmaning att bemanna den regionala staben i Norfolk/USA, som Sverige enligt planeringen kommer att tillhöra. I dag är Norfolks enda uppgift att bevaka Atlantregionen, men nu byggs det upp en organisation för att även kunna leda försvaret av de nordiska länderna inklusive stora delar av – eller kanske hela – Östersjön; den exakta geografiska omfattningen är i dagsläget inte är fastställd. Anders Persson menar att det är hög tid för Sverige att påbörja bemanningen av Norfolk.
– Ska vi bygga upp en stab som i dagsläget omfattar drygt 100 officerare till drygt 400–500 år 2026 måste vi börja skicka stabsofficerare nu. Det handlar om 20–30 officerare som ska flytta över Atlanten, köpa hus och få in barnen på skolor. I USA är det annorlunda jämfört med Europa och som anhörig får man inte jobba där, säger han och fortsätter:
– Om vi inte börjar arbeta med bemanningen av Norfolk nu finns en risk att vi missar viktiga befattningar. Vi måste prioritera. Vi har ett begränsat antal officerare och behöver besluta vart vi vill placera dem. Majoriteten av de befattningar som finns i Natos högkvarter kräver officerare. Att tillsätta just de befattningarna med specialistofficerare är i dagsläget inte att rekommendera, enligt Anders Persson.
SÄGA NEJ TILL FÖR MYCKET, MEN HELLER INTE JA FÖR SNABBT. DÅ KAN VI SITTA FAST MED EN BEFATTNING SEDAN.
Anders Persson, stf chef Sveriges militära stab i Nato
LÄGESKOLL: MARINEN
Hur ser Marinstabens relation till Nato ut idag?
– Vi har en mycket god och nära relation, framför allt med Marcom. Det gäller inom såväl marinledningen som operationer i ledningscentralen men också inom områden som media
och kommunikation. I stort har inträdet varit mycket enkelt. Vi har också ett dagligt nära utbyte med våra nordiska allierade, på ett mycket närmare sätt än vad som tidigare varit möjligt. Hur mycket kontakt har ni med Nato på er nivå? – Inom flera områden är den så gott som daglig, framför allt vad
– Det pågår ett arbete med att se över vilka nivåer olika befattningar ska ha inklusive civila, så vi uppfattar att det kommer att förändras. Alla länder har brist på officerare och de flesta har problem med bemanningen.
Men även om det finns stora utmaningar att omhänderta framöver är också framåtandan och arbetsglädjen påtaglig bland personalen i den svenska militära staben. Känslan av att vara en del av ett historiskt skeende och att göra något betydelsefullt smittar av sig på arbetet.
– Jag har aldrig ångrat mitt beslut att åka hit, säger Anders Landewall. Det är nya erfarenheter varje dag och det är superroligt att få vara här.
gäller operativ ledning och den typen av samordning. Vilka personella behov har ni?
– Vi har sedan många år haft enstaka personal ute i Natostrukturen, främst i London och då på Marcom samt USA och då på ACT och JFC. Vi ser redan i höst en ökning av bemanningen på Marcom till fem-sex personer.
Kommendör Håkan Nilsson Chef för Marinstaben
Högkvartersbyggnaden inne på Shape är från 1967 när Nato flyttade från Frankrike till Belgien. Om tio år ska hela komplexet vara rivet och ersatt av en ny byggnad.
Shape är Natos militärstrategiska högkvarter och här
utformas bland annat försvarsalliansens operationsplaner. Det svenska kontoret inne på Shape är Försvarsmaktens representation på plats och fungerar som en länk mellan ÖB och Natos överbefälhavare.
text: Linda Sundgren foto: Margareta Bloom Sandebäck
Iden vallonska staden Mons sju mil sydväst om Bryssel är Natos militärstrategiska högkvarter Supreme headquarters allied powers europe (Shape) beläget. Den taggtrådsinhägnade militärbasen breder ut sig över en cirka två kvadratkilometer stor yta och är som en stad i staden med bostadshus, sjukvårdsinrättningar, bensinmack, biograf, fotbollsplaner och skolor med undervisning upp till gymnasienivå. Vi stannar till med bilarna på parkeringen utanför stormarknaden Carrefour tillsammans med förvaltare Bertil Holmström, chef för managementavdelningen på det svenska NMR-kontoret (National military representative), och korpral Adina Petersen som arbetar med bland annat information och kommunikation vid NMR-kontoret.
– Där borta kan man köpa och sälja bilar, säger Bertil Holmström och pekar
Det som tillkommit och är under beredning är bemanning av det nya CTF (Commander Task Force) Baltic i Rostock, där planerar vi för en initial styrka om cirka sex-åtta personer för att under 2025 tillväxa med ytterligare ett antal individer. Utöver det räknar vi med att på sikt placera personal på några Centre of
Excellence samt stadigvarande personal i USA på JFC Norfolk. Detta är givetvis avhängigt av vilket vägval Nato gör kopplat till sin styrkestruktur. Det som kommer att tillkomma är deltagande i Natos stående sjögående styrkor, både med fartyg och med stabspersonal. Detta ser vi som en kommande naturlig del
av tjänstgöringen för våra fartygsförband. Det som kommer att vara aktuellt de närmaste åren är SNMCMG1, Natos stående minröjningsstyrka, där vi tidigare haft enstaka stabspersonal men där vi ser framför oss att delta med fartyg framöver. Sedan många år har vi två-tre stabsofficerare inom EU Navfor.
Hur samverkar ni med Försvarsstaben kring personalplanering? – Vi samverkar enligt rutin avseende OF-4 och uppåt. Marinen föreslår lämpliga befattningar utifrån våra behov till Försvarsstaben och dessa balanseras mot Försvarsmaktens hela vilja och åtagande mot Nato. /JOSEFINE OWETZ
mot en yta längre bort på parkeringen. Det finns en Facebookgrupp där folk lägger ut bilar till försäljning. Många gånger ska de flytta härifrån och har bråttom att bli av med bilarna så här kan man göra riktigt bra affärer.
EN DEL AV de 1 400 individer som tjänstgör på Shape bor också inne på basen och under vår rundtur passarer vi såväl radhuslängor som flerfamiljshus och fristående villor.
– Man måste vara stationerad i minst tre år och ha familjen med sig för att få bo här och det är bara en tiondel av all personal som gör det. Framför allt är det östeuropéer och sydeuropé er som håller hårt i pengarna som väljer att bo här, säger Bertil Holmström.
Byggnadsstilarna inne på Shape är en bland ning av 100 år gamla, pittoreska tegelhus med spetsiga tak från tiden då området var en häst kapplöpningsbana till de institutionsliknande komplex som uppfördes under 60- och 70-talen när Shape flyttade hit från sin tidigare hemvist i Frankrike till moderna bostäder i blank, grå sten. I entréhallen i högkvartersbyggnaden hänger porträtt av alla de män som varit över
befälhavare – Supreme allied commander Europe, Saceur, i Nato sedan alliansens begynnelse, från general Dwight Eisenhower som var först på befattningen 1950 till armégeneral Christopher G. Cavoli som leder organisationen i dag.
– Det är alltid en amerikansk general som är Saceur, alltid en britt som är ställföreträdande och en tysk som är stabschef, säger Bertil
TILLSAMMANS MED ALLIED command transformation (Act) som ligger i Norfolk, USA, är Shape ett av Natos två militärstrategiska högkvarter. Medan Act sköter utvecklingen av alliansens strategiska krigföring och förmågeutveckling ansvarar Shape för upprättandet av operationsplaner och genomförandet av alla operationer inklusive all styrkegenerering. Med anledning av det säkerhetspolitiska läget och den nya strategin och koncepten inom Nato pågår en omfattande revision av organisationens operationsplanering. Därtill kommer att omhänderta Finland och Sverige som nya Natomedlemmar. Sveriges representant i det arbetet är överste Anders Byrén, svensk nationell militärrepresentant, NMR, på Shape. – Vi har kommit långt med de nya operationsplanerna. Men som med all operationsplanering är det en kontinuerlig process som aldrig blir klar och när en operationsplan är slutförd börjar revideringen av näst, säger han när han tar emot i ett konferensrum inne i Shapes partnerskapsbyggnad där den svenska kontoret till del var inhyst fram tills 2022. Han berättar att den stora frågan i operationsplaneringen nu är skyddet av Natos östra flank, där Sverige har ett strategiskt viktigt läge. Det ryska fullskaliga anfallskriget i Ukraina spelar en central roll för planeringen och ska mötas med kraft från Natos sida.
– När kriget i Ukraina drog i gång hade Sacuer 4 000 soldater under sig, men de blev ganska snart 44 000 soldater. De ska i första hand verka avskräckande. Nato har också stående marina styrkor och airpolicing för bevakning av luftrummet, säger Anders Byrén.
Samtliga Natos medlemsstater har en nationell representation på Shape. Därutöver finns själva staben som arbetar inom Natos kommandostruktur och som bemannas av personal från olika länder. Sedan Sverige blev medlem i försvarsalliansen har arbetsbördan ökat för dem som tjänstgör vid det svenska NMR-kontoret.
– Jag lägger mitt fokus på operationer och krigsplanering. När du jobbar varenda kväll hinns inte alltid administrationen med, men jag försöker snickra ihop den så gott det går. Nu när vi blivit medlemmar måste Sverige också lära sig alla Natos system och krypton. Det kommer att ta år innan vi kan allt, säger Anders Byrén.
Anders Byrén tillsammans med sin ukrainske kollega överste Denys Kamentsev.
DET SVENSKA NMR-KONTORET har två huvuduppgifter att lösa. Det ena är att samverka med Shape i operativa frågor om pågående operationer och operationsplanering med tillhörande verksamhet som personal, logistik
LÄGESKOLL: FLYGVAPNET
Hur är Flygstabens relation till Nato i dag?
– Vi har en mycket bra och aktiv relation med Nato och då framför allt via Aircom. Vi har ett aktivt samarbete vad gäller hur vi skapa avskräckning och vad som behövs utveck-
las för att försvara alliansens territorium på bästa sätt. De områden som är mest i fokus just nu är vårt deltagande i den ständigt pågående Air Policing missionen, utvecklingen av Natos Integrated Air and Missile Defence System, ny ledning och lydnadsstruktur (AIRC2) samt ett gemensamt baskoncept för
dynamisk basering, Agile Com bat Employment. Så redan i dag är en löpande kontakt med Nato i olika ärenden en normalbild för Flygvapnet, det finns självklart delar som behöver utvecklas vidare för att vårt samarbete ska kunna ske på bäs
Överste Mats-Uno Runeson, chef Stödavdelningen vid Flygstaben.
Den svenska flaggan hissas på nationaldagen den 6 juni, vid det château strax utanför Shape där överste Anders Byrén bor med sin familj. Châteaut fungerar även som representationsbyggnad och ingår i den lokala krisberedskapen.
Anders Byrén, svensk nationell militärrepresentant
och så vidare. Det andra är att tillgodose informationsutbytet mellan högkvarteret i Stockholm och Nato samt att omhänderta den svenska personal som tjänstgör på Shape.
– Vi på NMR-kontoret jobbar för Sverige, vi är som en utflyttad del av högkvarteret. Jag är länken mellan ÖB och Saceur och all information mellan Shape och Högkvarteret går via oss. Om Högkvarteret exempelvis vill överlämna en styrka till Nato, så går det genom oss, säger Anders Byrén.
Anders Byrén har ansvar för all svensk personal på Shape, vilket även inkluderar de som arbetar i Natos kommandostruktur. På NMR-kontoret tjänstgör sju individer – fyra officerare, två specialistofficerare och en
ta sätt. Det gäller bland annat möjligheten för alla att kunna kommunicera över sambandsmedel som klarar att bära Nato secret-information, fortsatt ökad personalplanering inom Nato och utbildning av vår personal.
Vilka personella behov har ni? – Vi har sedan flera år perso -
Överste Carl-Fredrik Edström, införandeledare Nato vid Flygstaben.
nal i Natostrukturen, främst i Ramstein, Uedem och Norfolk. Vid medlemskapet konverterades dessa befattningar från frivilligt bidrag till rena Natobefattningar, så kallade kvotbefattningar. Bemanning av Nato sker i tre steg, steg 1, steg 2 och steg 3. Utöver kvotbefattningar har flygvapnet i steg 1 komplet-
I sin bostad samlar Anders Byrén de svenskar som tjänstgör på Shape för möten och aktiviteter.
civil medarbetare. Därutöver finns en samverkansgrupp som arbetar med den pågående krisen. I dagsläget arbetar även sex svenskar som Natoofficerare i kommandostrukturen på Shape och Sofcom, Special operations command.
– Jag håller de svenskar som arbetar här informerade om vad som sker i Sverige. Vi har också personaldagar och aktiviteter ihop och jag har möte med all svensk personal varje vecka, säger Anders Byrén.
Nu ska antalet svenskar som tjänstgör vid Shape öka. NMR-kontoret får ytterligare en medarbetare efter sommaren och eventuellt fyra till inom ett år, även om det ännu inte är beslutat. Mer personal välkomnas samtidigt som det redan i dag är trångt i lokalerna som delas med det finska NMR-kontoret. Därutöver kommer cirka fem till
terat med ett fåtal befattningar/ individer. Bemanning av kvotbefattningar är klar. Steg två innebär ytterligare bemanning inom kommande tre år och steg tre är påfyllnad upp till full bemanning.
Hur samverker ni er personalplaneringen i Natostaber?
– Respektive försvarsgren
förhåller sig till Försvarsmaktens beslutade ram. Flygvapnet avgör och hemställer till Högkvarteret om vilka befattningar som ska tillsättas och därefter bemannas dessa på den Internationella bemanningsgruppen (IBG), vilket är ett FM-gemensamt forum.
/JOSEFINE OWETZ
Bertil Holmström.
efter sommaren.
– Vi har plats för åtta individer på kontoret, men inte för tolv, säger Bertil Holmström. Vi har gjort en begäran om mer utrymme, och den måste behandlas skyndsamt.
Bertil Holmström, som tidigare tjänstgjort inom Nato som samverkansofficer vid Aircom, berättar att arbetsdagarna på Shape är långa och intensiva.
– Här duckar man inte för uppgifter utan jobbar på tills man är klar. Jag brukar börja runt 07.30 och sedan är det vänsterloop hela dagen.
Adina Petersen kom hit från Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, där hon jobbade som GSS/K efter värnpliktsutbildningen i marinen. Hon ser på Shape som en läroperiod inför sin fortsatta karriär i Försvarsmakten.
– Det är väldigt spännande och en enorm erfarenhet att få lära sig hela Natostrukturen och förstå hur andra länders försvarsmakter fungerar. Jag är planerad att börja läsa på OP inom de närmaste åren och jag ser det som en stor fördel att ha den här erfarenheten med mig, säger hon.
Flera av de svenskar som tjänstgör på Shape bor på ett separat område, Clos de Garenne, även kallat Svenskbyn, som ligger alldeles utanför Shape. Det inhägnade området hyrs av Förvarsmarsmakten och domineras av ett pampigt château. Intill finns en bostadslänga med tre radhuslägenheter, en fristående villa och ytterligare en byggnad med fyra lägenheter. I châteaut bor Anders Byrén med familj, men byggnaden används också för representation. – Det pågår också diskussioner om ett nordiskt NSE (National support element red. anm.) inne på Shape. Där skulle mycket av den nationella administrationen och stödet förläggas liksom förvaring av viss utrustning. Beslut om detta behöver tas i år om vi ska gå vidare med det, säger Anders Byrén.
Villkoren för de som tjänstgör vid utländska staber kan skilja sig markant från person till person. Nu vill Officersförbundet se över avtalet för att skapa rättvisare och mer förutsägbara villkor.
qFÖR FÖRSVARSMAKTSANSTÄLLDA som ska tjänstgöra utomlands två månader eller längre tecknas Utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor och tjänstgöring utomlands (URA). URA är ett centralt ramavtal som talar om villkoren för den som är utsänd. Vissa delar i avtalet är inte förhandlingsbara, som storleken på ersättningen till medföljande som i år är 16 712 kronor i månaden. Andra bestämmelser, som antal fria hemresor, ersättning för boende och kostnader för barnens skolgång är mer flexibla och något som den enskilde medarbetaren och Försvarsmaktens företrädare ska enas om. – De som åker på URA har ofta ganska olika villkor. Ibland är skillnaderna motiverade av olika behov hos individerna, men ibland handlar det snarare om hur väl medarbetaren lyckats i överenskommelsen med arbetsgivaren och det skapar utrymme för orättvisa, säger Carl Miemois, ombudsman på Officersförbundet. Nu vill förbundet se över de avtal och riktlinjer som reglerar ersättningar och villkor för de medlemmar som ska tjänstgöra utomlands. Enligt Carl Miemois är det främst två områden som behöver förtydligas: lön och arbetstid. När det gäller lönen handlar det om att säkerställa att ersättningen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Det är vanligt att åka ut med bibehållen lön med endast ett tillägg, trots att tjänstgöringen ofta innebär nya arbetsuppgifter och ett utökat ansvar. Även regleringen av arbetstiden behöver ses över, menar han.
– De som åker ut har förtroendearbetstid vilket betyder att man själv ska ha möjlighet att disponera sin tid. Men många har långa arbetsdagar, beredskap och övningar utan att kunna påverka arbetstiden alls.
Ytterligare något som Officersförbundet vill förändra är medföljandetillägget. Då tillägget är skattebefriat uteblir pensionsavsättningar under utlandsvistelsen och medföljande riskerar att bli utförsäkrade från Försäkringskassan.
– Storleken på medföljandetillägget beslutas centralt av Skatteverket. Men vi kan vara med och påverka andra myndigheter tillsammans med Försvarsmakten för att förbättra möjligheterna för medföljande, säger Carl Miemois. ○
Miemois råd till den som ska åka på URA:
1. Sök upp den som haft tjänsten innan dig eller någon annan på samma arbetsställe. Ta del av deras erfarenheter av lön, arbetstider, skolor, bostäder och så vidare.
2. Vem är din chef med personalansvar i Försvarsmakten? Den chefen är ansvarig för vilka arbetsuppgifter som ska lösas, lönen samt den årliga lönerevisionen.
3. Skriv inte under en överenskommelse som du inte är nöjd med. När du väl skrivit på finns det ytterst små möjligheter att göra förändringar.
Adina Petersen. Förvaltare Bertil Holmström föredrar att ta cykeln när han förflyttar sig mellan olika platser inne på Shape. Carl Miemois.1949 Nato bildas av Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien, Danmark, Island, Italien, Norge, Portugal, Kanada och USA.
1950 Shape bildas.
1952 Turkiet och Grekland ansluter.
1954 Beslut om kärnvapen i Nato.
1955 Västtyskland ansluter.
1967 Nato flyttar från Frankrike till Belgien.
1982 Spanien ansluter.
1990 Sovjetunionen betraktas inte längre som en fiende av Nato.
1990 Ett enat Tyskland ansluter.
1999 Polen, Tjeckien och Ungern ansluter. Nato har sin första öppna storskaliga militära konflikt någonsin med Serbien.
2001 Natos Artikel 5 åkallas för första gången efter terrorattacken i USA.
2004 Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen ansluter.
2009 Albanien och Kroatien ansluter.
2010 Nato betonar åter kraftfullt vikten av ett territo riellt kollektivt försvar efter Rysslands anfall av Georgien.
2017 Montenegro ansluter.
2020 Nordmakedonien ansluter.
2022 Nato bistår med samordning av icke-militära stödinsatser till Ukraina.
2023 Finland ansluter.
2024 Sverige ansluter.
Källa: Utrikespolitiska institutet
GRUPP 1-STYRKOR
• Över 100 000
• Inom 10 dagar
GRUPP 2-STYRKOR
• Omkring 200 000
• Mellan 10–30 dagar
GRUPP 3-STYRKOR
• Minst 500 000
• Upp till 30–180 dagar
Grupp 1-styrkor
Både konventionella (marin-, land-, luft-) och högstrategiska förmågor (cyber, djupstrids-, specialoperations- och ballistiskt missilförsvarsstyrkor) redo att agera inom minuter, timmar eller dagar. Denna multinationella reaktionsstyrka kan snabbt svara, antingen som en första responder eller för att förstärka befintliga Natostyrkor.
Grupp 2-styrkor
Större formationer av marin-, land-, luft-, specialoperations- och strategiska styrkor som kan utnyttja regional expertis och förstärka grupp 1-styrkor inom dagar eller upp till några veckor.
Grupp 3-styrkor
Strategiska förstärkningar till marin-, land-, luft-, specialoperationsoch strategiska styrkor vid långvarig kris eller konflikt. Dessa styrkor säkerställer att Nato kan upprätthålla stridskraft och militära operationer på medellång och lång sikt om det behövs.
Källa: Sveriges ständiga representation till Nato/ FOI
SVENSKAR I NATO
HQ Sact (Norfolk) 3 befattningar
Shape (Mons) 9 befattningar
JFCBS (Brunssum) 2 befattningar
JFCNF (Norfolk) 4 befattningar
Marcom (Northwood) 6 befattningar
Aircom (Ramstein) 2 befattningar
CAOC UE (Uedem) 1 befattning
Summa: 27 befattningar
Cooperative Cyber Defence CoE (Talinn) 1 befattning Counter-Improvised Explosive Devices CoE (Madrid) 1 befattning
Summa: 2 befattningar
Militära representationen (Bryssel) 18 befattningar
NMR-kontoret (Mons) 8 befattningar
NLR-kontoret (Norfolk) 3 befattningar
Summa: 29 befattningar
Summa totalt: 58 befattningar
Källa: Försvarsmaktens strategienhet
Fördjupning: Försvarsmakten i Nato
P 7 ska säkra gränsen mot Ryssland och skickar en reducerad bataljon som blir del av Natos Forward Land Forces, FLF. Mycket skiljer från tidigare utlandsmissioner och på förbandet trycker man på vikten av ett dynamiskt förhållningssätt – liksom tillräcklig materiel och vettiga avtal.
text: Maria Widehed foto: Emil Malmborg
Det står Remi (reorganisation och materielinlämning) på schemat. Efter att de värnpliktiga på Södra skånska regementet, P 7, avslutat vårens övningstrappa ska materielen vårdas. Allt från utrustning till system och stridsvagnar ska återställas till nästintill nyskick. Den över 4 000 kvadratmeter stora utbildningshallen som stod klar på Revingehed 2021 är fylld till sin absoluta bredd.
Olle Roosling sticker upp huvudet genom luckan på det stridsfordon 90 han snart dammsugit klart på insidan. Det kommer att bli mer städning efter avslutad värnplikt, eftersom han har tagits ut som vagnchef till den reducerade bataljon som blir del av Natos multinationellt sammansatta stridsgrupp i Lettland.
– Jag tror att jag kommer att växa som person, det blir också då jag flyttar hemifrån, säger Olle Roosling.
Det är många i hallen som kommer att göra honom sällskap. Drygt 170 soldater nyanställs inför insatsen och av de cirka 400 inneliggande värnpliktiga som hinner avsluta sin utbildning har mer än en tredjedel sökt.
– P 7 är ett trevligt förband. Ddet är lätt att se hur man kan hålla motivationen uppe, vara på tårna och göra sitt bästa i Lettland.
FORMELLT KOM REGERINGENS beslut först i april, men ute på Revingehed har förberedelserna pågått sedan förra sommaren.
Omkring årsskiftet ska man stå redo att skicka en reducerad bataljon med uppemot 600 anställda. Sverige och Danmark turas om att
Värnpliktige Olle Roosling har tagits ut som vagnchef till den reducerade bataljon som blir del av Natos stridsgrupp i Lettland. Drygt 170 soldater nyanställs inför uppdraget och erbjuds efteråt anställning som GSS/K eller GSS/T.
bemanna militärbasen i Lettland ett halvår i taget. Syftet: att verka avskräckande för ett ryskt anfall mot väst.
– Sedan förra hösten har mycket handlat om att förbereda personalen och planera. Vi har också arbetat medvetet med rekrytering och en mängd tekniska förberedelser – att se till att våra vagnar, vapen och sambandssystem är i ett underhållsläge som möjliggör detta, säger överste Lennart Widerström, chef för Södra skånska regementet, P 7.
Arméchefens inriktning är att P 7 är uppsättande förband 2025, 2026 och 2027. Och befattningarna har varit lätta att fylla. En anledning är att det inte på samma sätt som vid en internationell insats har krävts rekrytering av spetskompetens, en annan att anställningen sedan fortsätter som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande soldat.
– Detta är inte ett skräddarsytt förband, utan vi åker med det vi har på kaserngården, säger Lennart Widerström.
Under 2000-talet har P 7 skickat trupp till bland annat Afghanistan, Irak, Kosovo, Liberia och Mali.
– Men det är alltid farligt att gå in i något nytt och tänka att de gamla erfarenheterna gäller. Man måste förstå detta som ett nytt uppdrag och här finns många skillnader – den största är att det inte är fredsframtvingande eller fredsbevarande, utan ett avskräckningsuppdrag, säger Lennart Widerström och fortsätter:
– Bland de erfarenheter som jag tror att vi kan återanvända finns hur man gör en hyfsat tidseffektiv och ändamålsenlig utbildning.
DANMARK SKICKADE EN stridsbataljon för att bevaka Lettlands gräns redan 2022, men lämnade drygt ett år senare. Det är först nu under sensommaren som Adazi återbemannas. Det danska tältlägret är rivet och ersätts successivt av förläggningsbaracker.
– Vi har skapat kontaktytor med danskar-
Lunchpaus i solen utanför P 7:s utbildningshall som stod klar 2021.
Fakta: FLF
Nato Forward Land Forces (FLF) är multinationellt sammansatta stridsgrupper placerade i åtta länder i östra Europa. Det var 2017 som FLF-styrkor först placerades i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 beslutade Nato att bygga upp styrkor även i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien. Stridsgrupperna skiljer sig i storlek och truppslag.
”Jag känner mig väldigt trygg med förbandets förmåga, men materielfrågan måste lösas med medvetna beslut och prioriteringar”, säger överste Lennart Widerström, chef P 7.
na och försöker få med oss så mycket som möjligt av deras erfarenhet. De upplever till exempel att det är svårt att upprätthålla färdigheter, det är en stor förbandskoncentration på ganska liten yta, säger Lennart Widerström.
Att Sverige genom åren har deltagit i Natoledda operationer och övningar har gett goda förutsättningar att bygga upp den interoperabilitet som krävs för uppdraget, tror han.
– Men det allra viktigaste med interoperabilitet är inte tekniska eller organisatoriska lösningar, utan människorna. Och internationellt sett har vi en mycket välutbildad officers- och soldatkår, säger Lennart Widerström.
I utbildningshallen har det blivit dags för lunchpaus. Snabbt fylls den försommarvarma asfalten utanför av vilandes värnpliktiga med uppkavlade t-shirts och neddragna fältmössor.
Förberedelserna inför Lettland pågår, men det är mycket tydligt hur ekvationen blir svår när P 7 samtidigt ska balansera ett ökat antal värnpliktiga, stående förband och fortsätta arbetet med att sätta upp Södra skånska brigaden som ska vara helt färdigställd 2026–2030.
Arméchefen öppnade vid sitt senaste besök på Revingehed upp för att färre värnpliktiga än planerat kommer att kunna utbildas vid förbandet.
– Den tänkta upprampningen klarar vi inte. Vi har nu skurit ner på antalet värnpliktiga fram till 2026 för att kunna frigöra officerare och ytor. Även materiel blir oerhört gränssättande, vi kan inte utbilda på materiel som inte är här, säger Lennart Widerström.
I HÖST VÄNTAR förberedelser inför Lettland på olika nivåer, de stående förbanden tar emot mycket ny personal och det krävs fokus på samordning som kulminerar i en elva dygn lång bataljonsövning i oktober.
– Det är viktigt att vi ser på uppdraget som en operation och att hela organisationen är beredd att hantera den med viss dynamik. Ibland har vi ett väldigt förvaltningsmässigt sätt att se på vår försvarsmakt, säger Lennart Widerström och fortsätter:
– Vi har mycket okänt framför oss nu och jag hoppas verkligen att vi får till de förutsättningar som min personal förtjänar för att leverera –från materiel till avtal. De ska vara den gröna väggen, om man tänker igenom vad det fullt ut innebär så förstår man vikten av detta.
Fänrik Anton Olsson, sjätte kompaniet, åker som plutonchef.
– Hela P 7 är fyllt av en känsla att ”vi gör det här tillsammans”, oav-
Anton Olsson, plutonchef
sett om man åker eller är hemma, säger Anton Olsson.
Han var del av FN-insatsen Minusma 2016, när 71:a bataljon satte upp Mali 04.
– Jag tror det är värdefullt med erfarenhet av att ha varit iväg, man är van vid lägre tempo och kan hantera det.
Vilka förväntningar har du på FLF?
– Jag har höga förväntningar, i min egen roll med personalansvar och i min krigsbefattning. Jag förväntar mig att vi får öva, får möjlighet att bli bättre, bygga en bra bataljon och visa vad Försvarsmakten går för inom Nato, säger Anton Olsson.
Vilka förutsättningar krävs för att ni ska lyckas?
– Framför allt materielen är utmanande. Det är ju problem med personlig utrustning, men också större saker – nu ska vi lyfta ner en hel bataljon med materiel, får vi med allt vi behöver för att lösa den uppgift vi ställs inför?
LÖN OCH AVTAL under uppdraget förhandlas fortfarande. Jakub Kowol, värnpliktig bärgarman, är placerad som skyttesoldat i Lettland.
Fakta: FLF
Sverige och Danmark kommer växelvis att dela på ansvaret för att sätta upp en bataljon under kanadensisk ledning på militärbasen Adazi utanför Riga. Ett deltagande med svensk väpnad styrka utomlands förutsätter riksdagens godkännande, när den här tidningen går till tryck saknas ännu ett sådant beslut. Listan på exakt vad den reducerade bataljonen som skickas ska bestå av är därför ännu inte fastställd, men planen är att skicka ett pansarskyttekompani med stridsfordon 90, ett med pansarterrängbil 360, ett reducerat stridsvagnskompani samt ett gemensamt tross-, ledning- och understödskompani. Utöver detta tillkommer en enhet på plats i Lettland för stöd med logistik.
– Vi vet inte så mycket om hur det blir, fast jag är inte bekymrad. Jag är här för att jag vill vara här och det är inte svårt att slå ersättningen man får som värnpliktig, säger Jakub Kowol.
Avtalsmässigt har man på P 7 förstått det som att det är IMI-avtalet, avtalet för internationella militära insatser, som kommer att tillämpas i Lettland.
– Det är vad vi tror. Ett dåligt avtal skulle innebära att man inte blir kompenserad för den investering man gör där nere, både i pengar och tid. Och får vi inte ett bra avtal nu blir det svårare att få folk att åka 2026 och 2027, säger Anton Olsson.
Lennart Widerström kommer tillbaka till behovet av dynamik, han ser avtal och upplägg inför 2025 som något som behöver kunna omformas efter de första erfarenheterna.
– Vi tittar exempelvis på Danmark inför FLF 2026, Danskarna åker dit med hela bataljonen under tre veckor, sedan åker stora delar hem. Det är en modell att överväga för att kunna räcka till, säger Lennart Widerström.
Bofors TRIDON Mk2 fills the gap in the air defence. The system is capable of combat everything from drones and cruise missiles, to aircraft and armoured vehicles, creating security for both military forces and civil infrastructure.
The Bofors self-propelled C-UAS system is based on the well-known Bofors 40 mm, which in its first version was launched in the 1930s. Several generations later, the new advanced Bofors 40 mm TRIDON Mk2 still stands for the highest quality and offers a unique capacity, adapted for a constantly changing battlefield.
FMJ Training Center - norra Europas bästa träningsanläggning!
Vi har 4 500 m2 träningsyta inomhus för myndigheter och säkerhetsföretag med flera konferens-/klassrum, PDV/CQBytor, kamphall. Flera skjutbanor med olika målspel och kulfång i alla riktningar upp till .50 BMG. Här finns också, butik, K9-ytor för sök och skydd och stans bästa kaffe.
Vi har flera myndighetsavtal som det kan avropas på och vi finns endast ca 5 minuter från Stockholms central.
FMJ Vapen
Vapenhandlare för alla slag av utrustning, vapen och ammunition.
För mer information se www.fmjskytte.se
info@fmjskytte.se
070-750
Borås, 1942
Andra världskrigets Sverige. Kungliga Älvsborgs regemente, I 15, med 11:e depåkompaniets officerare och underofficerare visar upp sig för familj och allmänhet. Civilisterna har samlats runt soldaterna för att beskåda den svensktillverkade kulsprutan m/36. Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1998. Förbandsledningen var förlagd i Borås garnison i Borås. Bilden var en del i ett bildreportage av fotograf KG Kristoffersson i bildtidningen
Se nr 29, 1942.
Foto: KG Kristoffersson/ Sjöberg Bildbyrå/TT
Historia, Fpan, Krönika, Materiel vi minns, Noterat
Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden. text: Josefine Owetz
Fpan
Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten. Fpan kan bland annat skilja personer från deras anställning och besluta om löneavdrag eller varning. Nämnden består av ordförande i form av överbefälhavaren eller den som ÖB sätter i sitt ställe, Försvarsmaktens chefsjurist, personaldirektören, fackliga företrädare och särskilt utsedda ledamöter, oftast med erfarenhet som förbandschef eller motsvarande.
Källor: Fpans protokoll med tillhörande bilagor under perioden februari–april 2024.
Sägs upp efter dom om grovt barnporrbrott ƀ En specialistofficer dömdes i december 2023 för grovt barnpornografibrott till 1 år och 8 månaders fängelse. Han har erkänt gärningen. Som anställd i Försvarsmakten ställs höga krav på att följa lagar, regler samt myndighetens värdegrund. Genom sitt agerande har officeren ”allvarligt brustit mot Försvarsmaktens värdegrund på ett sådant sätt att det inte ska behöva tålas i något rättsförhållande”. Myndighetens förtroende
för den anställde är i och med detta helt förbrukat, skriver nämnden.
Beslut: Avsked.
Skickade aggressiva och hotfulla sms till chefer ƀ En specialistofficer har under en lång tid varit i konflikt med sina närmaste chefer. Han har bland annat uppträtt olämpligt samt skickat otrevliga, aggressiva och nedvärderande sms till sin chef och andra arbetsgivarrepresentanter. Vissa av smsen har varit hotfulla och situationen har blivit ett arbetsmiljöproblem.
Arbetsgivaren har försökt omplacera officeren. Men på grund av att överenskomna villkor inte har kunnat uppfyllas har inte individen kunnat få tjänsten i fråga. Ytterligare omplaceringsmöjligheter finns inte. Mot den bakgrunden finner nämnden att det inte längre finns ett fortsatt förtroende för den anställde.
Beslut: Uppsägning.
Olovlig körning och innehav av cannabis ƀ En civilanställd dömdes i december 2023 för olovlig körning samt ringa narkotikabrott. Det var i samband med att hon stoppades av en polis som det konstaterades att hon inte hade något svenskt, men väl ett amerikanskt, körkort.
Det var dock inte längre giltigt att användas i Sverige. I samband med trafikkontrollen drogtestades hon. Kvinnan uppgav då att hon några veckor tidigare hade ätit cannabisgodis som hon köpt lagligt i Kalifornien. Vid en husrannsakan påträffades cannabisgodis. Drogtestet var negativt.
Under hela förloppet har den anställda varit transparent med information och har fortsatt att sköta sitt arbete, skriver Fpan. Som anställd i myndigheten är det högt ställda krav på att följa lagar, regler samt Försvarsmaktens värdegrund. Genom sitt agerande har den anställda allvarligt brustit mot värdegrunden och myndighetens förtroende för henne är förbrukat. Beslut: Uppsägning.
Tog kvinnlig kollega på brösten på julfest ƀ En civilanställd i chefsposition åtalades i mars för sexuellt ofredande efter att ha tagit en kvinnlig kollega på brösten. Händelsen inträffade i samband med en julfest på arbetsplatsen i december 2023. Mannen nekar till brott. Nämnden konstaterar att förbandets utredning är tillräckligt bra för att anmälan ska kunna handläggas fristående från den straffrättsliga bedömningen. Fpan prövar därför anmälan utan att invänta dom i brottmålet. En anställning i Försvarsmakten innebär högt ställda krav på att följa lagar, regler samt Försvarsmaktens värdegrund. ”Detta är en del i den militära professionen, vilken även omfattar civilanställda. En chefsbefattning är ett utökat förtroende från arbetsgivaren och medför ett särskilt ansvar”, skriver nämnden. Upp
gifterna som läggs den anställde till last har stödbevisning, medan mannens nekande inte har stöd i några andra uppgifter.
Agerandet utgör ett allvarligt avsteg från Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod. Handlingarna visar på en människosyn som inte är förenlig med en anställning i myndigheten, skriver nämnden. Förtroende för den anställde är helt förbrukat och det kan inte anses skäligt att omplacera honom. Beslut: Uppsägning.
Misskötsamhet med sitt ekonomiska ansvar ƀ En officer har brustit i sitt ansvar att se till att enhetens ekonomi skötts enligt gällande lagar, interna bestämmelser och med god hushållning. Detta genom att han på inrådan av en kollega låtit bli att genomföra närmare kontroller rörande flera felaktiga utbetalningar. Det fortgick även efter att han uppmärksammats på att allt inte stod rätt till. Officeren hade det övergripande ekonomiska ansvaret och har således inte tagit ansvar för att Försvarsmaktens ekonomi sköts i enlighet med de lagar och regler som finns. Mannens chef har uttryck att han fortsatt har förtroende för honom.
Personalansvarsnämnden understryker att en fortsatt missskötsamhet från den anställdes sida kan leda till en prövning om skiljande från anställningen. Beslut: Varning.
Momsfri bil när du jobbar utomlands.
Det är mycket att tänka på inför ett bilköp – framför allt när man jobbar utomlands. Arbetar du inom beskickning, diplomati, EU, internationell organisation, väpnad styrka eller liknande så kontakta oss för att se om just du är skattebefriad!
Oavsett om du söker en bil privat, för företaget eller i tjänsten så börjar ditt bilköp på www.borjessonsbil.se – vi vet hur man gör.
Börjessons grundades 1955 och har idag anläggningar i Alingsås, Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Helsingborg, Klippan och Ängelholm – välkommen in där det passar dig!
Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behöver vi din kompetens som officer till både stab och operativa uppgifter.
Försvarsmedicincentrum är Försvarsmaktens funktionscentrum för försvarsmedicin. Vi söker specialistofficerare och taktiska officerare med erfarenhet från olika försvarsgrenar, stridskrafter samt ledningsnivåer. Vi erbjuder en omväxlande och utvecklande arbetsplats i fred, kris och krig där människor inom olika professioner möts.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till: fomedc-hr@mil.se
Lediga befattningar annonseras löpande på forsvarsmakten.se/ledigajobb, filtrera på FömedC.
I tjänst
1955–1997
ƀ 30 millimeters automatkanonerna på en J 32B kunde avfyra spränggranater med en eldhastighet av 1 200 skott i minuten.
» J 32B var ett pålitligt, driftsäkert och lättfluget plan, vilken vi kallade 'Lansen Sport'. Den gick som ett spett genom luften och när vi efter fem minuter från start, nådde våra mål på 12 000 meters höjd, belyste vi dem med PS-42/A-radarn, smalnade av radarstrålen successivt och slutligen låste på målet för jaktraketer eller skott. «
Överste John Hübbert, navigatör J 32B, F 12 Kalmar.
November 1952 flög de första prototyperna av A 32 Lansen och det blev en lyckad satsning. Lansen var ett lågvingat, konventionellt plan med svepta vingar och en radar installerad i nosen med plats för en pilot och en radaroperatör/ navigatör. Efter lite utveckling beställdes 1953 hela 285 plan för divisionerna på F 6, F 14, F 16 och F 17, vilka levererades fram till 1956. Från början fanns A 32A för attack mot markmål men den följdes 1955 av S 32C
som allväders spaningsflygplan och 1957 av J 32B för jakt. Motorn på A 32A och S 32C var en Rolls Royce RM5A med efterbrännkammare som gav dryga mach 1,0 i svag dykning medan J 32B fick motor med cirka 30 procents mer kraft i form av RM6A, samma som senare satt i Aversionen av J 35 Draken. I nosen satt en spaningsradar i form av PS-43/A på A 32A och S 32C för ytmål och navigation medan J 32B fick en PS-42/A avsedd för luft
mål. Huvudbeväpningen var fyra 20 millimeters automatkanoner m/49 från Bofors med 180 granater i attackversionen och jaktvarianten fick fyra 30 millimeters kanoner med 90 granater vardera. Därtill hade Lansen hela tolv olika fästpunkter för vapenbalkar under vingarna samt en balk under kroppen och kunde medföra allt från vanliga sprängbomber till attackraketer, jaktraketer, jaktrobotar, sjömålsrobotar samt en extratank bränsle. Elektro
ƀ Om alla vingbalkar användes kunde en A 32A bära 24 attackraketer eller två tunga sjömålsrobot 04 eller en blandning av bomber upp till totalt 1 850 kilo.
ƀ Navigatören såg till att A 32A kom fram till rätt mål och radaroperatören i en J 32B hjälpte piloten att låsa jaktrobotar eller jaktraketer på luftmål.
niken i Lansen var modern för sin tid med goda möjligheter att flyga i alla väder och ljusförhållanden. Positionering gjordes med navigeringsradarstation PN-50/A som pratade med markradarstationen PN-50 och för nattuppdrag fanns även en radarhöjdmätare PH-11/A. Lansen var en trogen slitvarg som var lättflugen och omtyckt och fanns slutligen som målbogserare ända till 1997 i Försvarsmakten.
/HENRIK JANSSON
ƀ En J 32B med efterbrännkammare kunde nå ca 12 000 meters höjd på 5 minuter efter start i sin jakt på fientliga höghöjdsbombare.
FAKTA
Lansen
Fabrikat: Saab
Besättning: Pilot och radaroperatör/navigatör
Längd: 15 m
Vingspann: 13 m
Tomvikt: 8,0-8,7 ton
Versioner: Attack, Spaning, Jakt
Hastighet: Mach 0,95 eller 1100 km/h
Motor: Rolls Royce RM 5A (A 32A och S 32C) och RM 6A (J 32B) Beväpning A 32A: 4 st 20 mm automatkanoner m/49 samt 12 vingbalkar för bomber, attackraketer eller sjömålsrobotar
Beväpning J 32B: 4 st 30 mm automatkanoner ADEN m/55 samt 12 vingbalkar för jaktrobotar, jaktraketer eller attackraketer Beväpning S 32C: 6 kameror samt 6 lysbomber I tjänst: 1955-1997
Antal tillverkade: Cirka 450 st
ARBETET MED ATT forma nästa försvarsbeslut är i full gång. I april släppte försvarsberedningen sin sista rapport vari förslagen på inriktning och utformning av det militära försvaret utgör en stor del. I höstas lämnade Försvarsmakten sitt militära råd om hur den angivna ekonomiska planeringsramen bäst bör nyttjas. När jag läser de båda så finns det saker som skaver avseende detaljnivån som politiken lägger sig i och precisionen i underlagen som Försvarsmakten lämnar.
Bland det positiva i försvarsberedningens rapport kan noteras att de identifierat behovet av ytterligare ekonomiska medel utöver vad som var planeringsramen för det militära rådet. Försvarsberedningen gör dock misstaget att inta rollen som militär stab och fyller utrymmet med tillsynes godtyckliga krigsförband och materiel istället för att be Försvarsmakten om råd. Klåfingrigheten innefattar även skrivningar om myndighetens interna led ningsstruktur, materielfrågor på plutonsnivå och andra exempel på ohörsamhet mot det militä ra rådet. Den kanske viktigaste politiska frågan, behovet att skapa tillgängliga krigs förband som kan användas redan i fredstid inom ramen för Natos operationer, lämnas därhän.
ÄVEN FÖRSVARSMAKTENS UNDERLAG kan kritiseras. I ett missriktat försök att undvika att bli detaljstyrda så uteläm nas tydlighet kring våra krigsförbands status
och i vissa fall deras existens. Vi genomför årlig krigsorganisationsvärdering som belyser vårt tillstånd. Resultaten beläggs med sekretess och redovisas endast i begränsad omfattning till ett fåtal på den politiska nivån. Här bör vi ha i åtanke att det är politiken som huvudsakligen bestämmer vilken grund och krigsorganisation vi ska ha. Det görs i publika beslut. Jag påstår att det då också är vår skyldighet, och tillåtet enligt offentlighets och sekretesslagstiftningen, att vara tydligare med hur bra, eller dåligt, vi lyckas.
»Vi gynnas ofta mer själva av ökad transparens om våra brister än vad en fientligt sinnad aktör vinner på att mer information om oss är offentlig.«
Som vi sett vid flera tillfällen de senaste åren så är det först när bristerna blir offentliga som krafttag tas för att åtgärda dem. Den katastrofala bristen på personlig utrustning eller stridspiloternas massavhopp är två exempel. Vi gynnas ofta mer själva av ökad transparens om våra brister än vad en fientligt sinnad aktör vinner på att mer information om oss är offentlig.
I HÖST LÄGGER regeringen fram sin inriktningsproposition för försvaret till riksdagen. Min förhoppning är att man där lyckas separera vad som är militära respektive politiska frågor. Därtill behövs transparens kring läget i våra krigsförband och om Natos förmågemål till Sverige. Utan gemensam lägesbild kan varken uppdragtaktik, uppdragsglädje eller ansvarsutkrävande existera. Det duger inte att dölja alla väsentligheter bakom tveksamt til llämpade sekretessbestämmelser.
Avslutningsvis vill jag tacka Officerstidningens chefredaktör, Josefine Owetz, för att ha fått möjligheten att få skriva krönikor här och alla läsare som tagit del av eller kommenterat det jag skrivit. Det här är min sista krönika. ●
EMP-tronic AB
Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se
• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.
• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.
• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.
• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.
• Skärmade lådor/skåp för skydd.
• Avlyssningssäkra mötesrum.
Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.
Vi har plats för fler unika kollegor!
Är du en av dem?
– Hör av dig!
Det har kallats ”den glömda insatsen”. Men för ställföreträdande plutonchef Peter Sterner var deltagandet i Unprofor som den första fredsbevarande FNstyrkan i det forna Jugoslavien något han aldrig kommer att glömma.
text: Anna-Maria Stawreberg foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
qDET VAR PETER STERNERS första internationella uppdrag. Han hade varit anställd i Försvarsmakten i sju år och såg fram emot att göra en insats utomlands.
– När insatsen i Balkan drogs igång fick jag frågan om att åka dit och då som ställföreträdande plutonchef, säger Peter Sterner, utlandsveteran JK 01.
Att hans första insats skulle bli i ett krig som faktiskt kom att omforma såväl FN:s som Natos och Sveriges roll i fredsfrämjande insatser visste han inte då.
När han landade var det fortfarande fred i Sarajevo, och han och kamraterna hann till och med göra Gamla stan innan situationen
urartade. De inkvarterades på högkvarteret, 30 mil från sektorerna, och var inledningsvis helt mandatlösa, vilket innebar att de endast hade rätt till självförsvar.
För även om han var fullt inställd på uppgiftens allvar, var han inte inställd på det som skulle komma att ske. Hans plutons uppdrag var att bevaka och skydda missionens högkvarter och vissa platser samt agera livvakt åt tre generaler på plats.
– Jag var visserligen förberedd på det värsta, men hoppades på det bästa. Nu brann det loss fullständigt och situationen eskalerade snabbt, minns Peter Sterner.
I DOKUMENTÄREN Där och då, som producerats av Försvarsmakten i samband med veterandagen, återvänder Peter Sterner till Sarajevo och det han upplevde under de jugoslaviska krigen. Det blir som en tidsresa 30 år tillbaka i tiden, och det är tydligt att upplevelsen av att som första fredsbevarande styrka och också som första uppdrag i missionen, påverkar honom än idag.
– Insatsen i det forna Jugoslavien gav mig en
förmåga att skilja på det som är viktigt och det som inte är viktigt. Att snabbt kunna ta ställning till om något faktiskt betyder något eller inte. Och det gäller både privat och yrkesmässigt, konstaterar Peter Sterner.
Det blev sex månader i JK 01. Efter ett antal månader i Sarajevo förflyttades högkvarteret och Peter Sterner till Belgrad på grund av den kraftiga artilleribeskjutningen för att sedan avsluta i Zagreb.
Det var också här han lärde känna sig själv som yrkesperson på djupet i och med att han tvingades uppleva hur han reagerade och agerade under skarpt läge.
– Det är ju inget man kan läsa sig till i förväg, utan är något man måste uppleva, säger Peter Sterner.
Ett av hans starkaste minnen var när hans konvoj fastnade i en attack i samband med att JK 01 skulle eskortera serbiska soldater. Den kilometerlånga konvojen besköts och när Peter Sterner bestämde sig för att kliva ur fordonet för att skydda konvojen, ställde
bosniska soldater upp framför honom beväpnade med pansarskott och automatkarbiner. I attacken dödades 30–40 soldater.
VÄL HEMMA PÅ svensk mark igen insåg han att det skulle ta tid att landa i vardagen. Han var ständigt på tå, reagerade när grannbarnen kastade smällare och när han besökte Vattenfestivalen i Stockholm tio månader senare var han tvungen att lämna i samband med det traditionella fyrverkeriet.
– Jag var uppskruvad och känslig för ljud och ljus. Och faktum är att jag träffade en veteran häromdagen som även han var med på i det forna Jugoslavien. Han mår dåligt av upplevelsen fortfarande.
Mikael Wallentin Åström vid Veterancentrum är producent för dokumentären.
Delar av produktionsteamet på plats i Sarajevo under inspelningen av dokumentären.
Dokumentären är en produktion av Försvarsmaktens veterancentrum och Operativa kommunikationsförbandet.
och Irak.
På frågan vilket råd han vill ge till den som ska åka på insats utomlands svarar han omedelbart:
– Du ska vara mentalt förberedd. Men du ska också vara fysiskt vältränad. Om du är fysiskt vältränad blir du inte begränsad på samma sätt och kan fokusera på det du ska göra. Och du måste träna på det du ska göra. Det räcker inte att vara okej. Du måste vara bra.
» Genom den här dokumentären vill vi ge människorna som faktiskt var på plats en röst. Här hoppas vi kunna ge en reflektion över dem som tvingades ta till flykten. «
För Peter Sterners del har det efter insatsen i det forna Jugoslavien blivit en rad utlandsmissioner: Georgien, Östtimor, Afghanistan
DOKUMENTÄREN SOM FINNS i två avsnitt på Försvarsmaktens YouTubekanal har producerats av Mikael Wallentin Åström.
För honom kändes det viktigt att göra programmet för att konflikten i det forna Jugoslavien och de svenska styrkornas insats inte ska falla i glömska. Kriget i Bosnien är på det stora hela väldokumenterat, men samtidigt finns
det vissa delar som inte skildrats. En av dem är utan tvekan JK 01:s insats. – Genom den här dokumentären vill vi ge människorna som faktiskt var på plats en röst. Här hoppas vi kunna ge en reflektion över dem som tvingades ta till flykten.
Mikael Wallentin Åström är själv veteran, har tjänstgjort i Mali och Afghanistan ett flertal gånger under årens lopp och är stolt över de svenska soldaternas insatser utomlands. – När vi gjorde dokumentären och pratade med invånarna, när vi hörde dem säga med värme i rösten att ”FN fanns där. Men där fanns också svenskarna.” Det finns en stolthet i det. Och den stoltheten bär jag med mig. Där och då är en samproduktion mellan Försvarsmaktens veterancentrum och det Operativa kommunikationsförbandet. ●
qDEN 8 JUNI besökte kung Carl XVI Gusta f marinövningen Baltops 24, skriver k ungahuset i en artikel.
Dagen inleddes på Berga där kungen fick en genomgång av övningen Baltic Operations (Baltops), som är en årlig återkommande övning i Östersjöområdet.
Därefter väntade besök ombord på HMS Carlskrona, där information om fartygets roll som stödfartyg under övningen avhandlades. Från fartyget fick kungen åka stridsbåt ut till
KLUDDNIKLAS:
Utö. På ön fick han förevisning av materiel av kustjägarkompaniet vid Stockholms amfibieregemente, däribland Försvarsmaktens nya prickskyttegevär. ●
Lycka och stridsfordon 90=sant?
”Åker stridsfordon 90 och är glada. Det är så klart ingen slump. Som vi vet sedan tidigare har 7 av världens 10 lyckligaste länder stridsfordon 90”, skrev Peter Öhman, systemingenjör på FMV och pansarofficer, på X den 6 juni. Detta apropå bilden som Estlands utrikesminister Margus Tsahkna delade på Sveriges nationaldag, där han åker stridsfordon 90 tillsammans med Sveriges utrikesminister Tobias Billström.
LYSSNINGSTIPS
Skyttegravskriget är tillbaka
ƀ ”Vid Ing 2 i Eksjö övar soldaterna återigen på att gräva skyttegravar. En militärteknisk konst som varit närmast bortglömd, men som i och med kriget i Ukraina seglat upp som högaktuell och strategiskt avgörande. Officeren Oscar Elardt berättar om hur en modern skyttegrav utformas och hur man låter sig inspireras av första världskrigets skyttegravskrig”, står det i beskrivningen av avsnittet ”Skyttegravskriget är tillbaka” i Vetenskapsradion Historia i Sveriges radio P1.
»En mystisk och invecklad process som jag ännu inte behärskar trots mina högskolepoäng och tio års tjänst göring som officer.
Det skriver kap ten Andreas Braw apropå att skapa en kundvagn i Prio, i en krönika på Officers tidningens webb plats med rubriken ”Fördröj ningsstrid i förvalt ningen”.
för Idrott och Fysisk prestationsförmåga
Är du intresserad av att arbeta för att öka Försvarsmaktens fysiska stridsvärde? Trivs du med att arbeta med planering, projektledning och utbildning inom området Fysisk prestationsförmåga och idrott. I så fall kan det här vara jobbet för dig!
Huvudsakliga arbetsuppgifter
Du kommer ha personalansvar samt ansvar för FMIF funktionsledning av Försvarsmaktens (FM) idrottsverksamhet. Arbetet innefattar planering, budgetering, genomförande och uppföljning. Du kommer även vara delaktig i enhetens kursverksamhet och utvecklingsarbete inom utbildningsområdet Fysisk prestationsförmåga & Fysiskt stridsvärde.
Kvalifikationer
• Goda kunskaper om ledning- och styrning i FM • OF 3
• God förmåga att självständigt driva frågor
Upplysningar om befattningen
• Erfarenhet av arbetsledning
Mj Jan-Henrik Bäck, avdelningschef Jan-henrik.back@mil.se 08-514 39 909 Kk Joachim Hahn, enhetschef (C FMIF) Joachim.hahn@mil.se 070-847 90 05
Senaste nytt från Officersförbundet
Vi har alla ett ansvar för vår arbetsmiljö och vi kan alla påverka den exempelvis genom att bli skyddsombud.
MARTIN SACHS är ombudsman på Officersförbundets kansli med ansvar för arbetsmiljöfrågor.
Varför ska man intressera sig för arbetsmiljöfrågor?
– Vi tillbringar så otroligt mycket tid på jobbet, därför är det väldigt viktigt att man har en bra och hållbar arbetsmiljö. Att bli
skyddsombud ger bra verktyg att påverka både sin egen och kollegornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö.
Om man som vanlig medlem är intresserad av de här frågorna, vad ska man då göra?
– Bli skyddsombud eller förtroendevald och gå förbundets arbetsmiljökurser! Om man vill
läsa mer och få en hel hetsbild skulle jag rekom mendera att man läser tre saker: arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter på Arbetsmiljöverkets webbplats: Försvars maktens arbetsmil jöpolicy som finns i Försvarsmaktens
strategiska inriktning: och sitt förbands handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete.
Hur arbetar förbundet med de här frågorna?
– Vi jobbar med det på olika sätt, men oavsett så har förbundet en nära relation till skyddsorganisationen. På förbanden är det Officersförbundets förening med de andra fackförbunden som utser och stöttar skyddsombuden och huvudskyddsombudet. På försvarsmaktsnivå är det Officersförbundet och de andra fackförbunden som utser och stöttar de centrala skyddsombuden. Vi utbildar också alla skyddsombud och huvudskyddsombud.
Förbundet har tre arbetsmiljökurser: en introduktionskurs som tar ett helhetsgrepp, en fördjupningskurs med specifikt fokus på OSA och en tredje kurs som också är en introduktion, men som riktar sig till chefer. Vi har också partsgemensamma utbildningar med Försvarsmakten.
Förbundet är också med i olika arbetsmiljögrupper för fackförbund inom staten. Inom vår förhandlingsorganisation Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) finns en arbetsmiljögrupp som vi ingår i och där vi hanterar arbetsmiljöfrågor när vi skriver avtal. Officersförbundet är också med i Saco, som en av tre fackliga centralorganisationer. Inom Saco finns ett arbetsmiljönätverk där vi utbyter erfarenheter och är remissinstans för bland annat Arbetsmiljöverket. ⚫
Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.
Student
Överbefälhavare
Du är ordförande i Officersförbundets Studentråd. Vilka frågor driver ni?
– Studentrådet driver förbättringar för kadetters rättigheter både inom Försvarsmakten och gentemot politiken. Under året brukar minst en kadettkurs anordnas där kadetter kan lära sig mer om fackliga frågor som är bra att ha vetskap om när man kommer ut i arbetslivet.
Vad har ni på gång just nu?
– Vi har precis avslutat första halvåret på posten och under denna tid har fokus varit på att prata med politiker för att uppnå politisk förändring. Hittills har vi haft möte med delar ur försvarsutskottet, utredningen för personalförsörjning samt utarbetat ett idéprogram. Under sommaren kommer vi att förbereda inför hösten då vi kommer fortsätta med att ha möte med politiker men även opinionsbilda och genomföra kadettkurs.
Vad har du för planer för sommaren?
– I sommar blir det praktisk verksamhet på Officersprogrammet i juni och augusti, men ledigt i juli. I juli är planen att passa på att vara hemma och vila men även att åka på en festival. Förhoppningsvis ska jag även hinna med att spela golf med mina föräldrar. ⚫
Den 7 juni utnämnde regeringen Michael Claesson till ny överbefälhavare efter Michael Bydén. Officersförbundet anser att regeringen har gjort ett bra val, bland flera mycket kompetenta kandidater.
FÖRBUNDET KONSTATERAR
är ett tufft uppdrag som väntar på Michael Claesson som till träder den första oktober. Efter att ha haft flera betydelsefulla tjänster får nu Michael Claesson en ny
utmaning att fortsätta utveckla och driva Försvarsmakten vidare in genom en expansiv fas och komplex omvärld.
– Jag vill verkligen gratulera Michael Claesson till utnämningen! Det är en spännande tid att leda en Försvarsmakt i tillväxt. Jag är övertygad om att han är rätt person för jobbet. Han har vårt fulla förtroende. Jag ser fram emot ett nytt nära samarbete i arbetet framåt, säger Stefan Morin, förbundsordförande för Officersförbundet. ⚫
Förbundets kurser
Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!
KOFOT, förbundets nationella förening för flygtekniker som varit inaktiv sedan slutet av 90-talet, har återuppstått. Under våren har en ny styrelse bildats med representanter från flygvapnets alla flygslag.
Till ordförande valdes Anton Inngul, Andreas Ek valdes till vice ordförande och Hendric Söderström till kassör. Syftet med KOFOT är att tillvarata och främja flygteknikernas fackliga, sociala, ekonomiska och arbetsmiljömässiga intressen och frågor.
– Det är roligt att föreningen är aktiv igen och det ska bli intressant att höra från övriga flygtekniker om hur arbetssituationen ser ut och hur vi kan jobba för att förbättra den, säger Andreas Ek, vice ordförande. Om du är intresserad av att engagera dig eller har frågor kontakta kofot@officersforbundet.se
Officersförbundets kansli har stängt vecka 29-30. Övriga veckor har kansliet öppet, men med lägre bemanning och lite längre svarstider. Du kan antingen mejla kansliet på kansliet@ officersforbundet.se eller ringa på 08 440 83 30. Mer information finns på officersforbundet.se. Kansliet önskar en riktigt fin sommar!
I vartannat nummer av Officerstidningen gör vi ett reportage. I det här numret handlar reportaget om skyddsorganisationen och dess arbete.
I november förra året valdes Anders Salenbo och de andra centralt skyddsombuden. Förtroendeuppdraget gäller i tre år.
Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men det kräver arbete och engagemang – och det saknas inte utmaningar konstaterade deltagarna som gick utbildningen för alla huvudskyddsombud i Försvarsmakten.
Text: Cecilia Gustafsson Foto: Andreas Blomlöf
DDET ÄR SOLIGA dagar i slutet av maj när utbildningen hålls i Karlskrona. Det är några av de centrala skyddsombuden i Försvarsmakten som organiserar den. Av cirka 40 deltagarna som rest hit från olika förband är hälften kvinnor och hälften män. Den äldsta
deltagaren är 67 år och den yngsta 27 år. Den första eftermiddagen delas deltagarna in i grupper utifrån försvarsgren och stridskraft för att lära känna varandra. Efter en lång eftermiddag säger Helena Strid, huvudskyddsombud FMLOG:
– Det känns betryggande att träffa kollegor ansikte mot ansikte, att mer konkret se vem man kan vända sig till som ny. Det gör det lätt att lyfta luren och prata om eventuella funderingar jag har.
Den andra dagen är schemat fyllt med föreläsningar och grupparbeten. Första föreläsningen hålls av överste Stefan Jansson chef för arméstaben och Jens Zetterberg centrala huvudskyddsombudet för armén. De berättar om hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor och hur samma arbetsmil-
jöproblem oftast finns på flera av förbanden och därför lyfts från arbetsgivare och huvudskyddsombud på förbanden vidare till arméns arbetsmiljökommitté. I den sitter utöver Stefan Jansson och Jens Zetterberg också arbetsmiljöhandläggare och verksamhetssäkerhetsofficer och tillsammans försöker de hitta lösningar på problemen.
– Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Det finns en lyhördhet och vi har ofta samsyn, säger Jens Zetterberg. En av de stora utmaningarna oavsett försvarsgren är bristen på personlig utrustning. Det utbryter diskussion bland deltagarna som berättar om sina erfarenheter av att försöka att köpa in personlig utrustning för att få en bra arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Flera deltagare upplever att lagen om offentlig upphandling ställs emot arbetsmiljölagen.
– Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella, säger Stefan Jansson.
Efter en lång dag bryter deltagarna upp och får en paus innan middagen som hålls på officersmässen på kvällen.
– Det känns som att utbildningen hjälper mig att bli bättre på att stödja ”mina” skyddsombud. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga upp arbetet framöver samt fått kontakter där jag själv kan söka hjälp och svar på frågor, säger Helena Stridh.
»Det är ett omfattande och oerhört viktigt arbete som skyddsombuden gör.«
DEN ANDRA FÖRELÄSNINGEN hålls av Anders Salenbo, centralt skyddsombud för Försvarsstaben. De deltagare som är centrala skyddsombud får resa sig upp och presentera sig innan Anders Salenbo börjar berätta om skyddsombudet och huvudskyddsombudets roll.
Att vara skyddsombud och huvudskyddsombud är ett förtroendeuppdrag som innebär både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna är exempelvis att vaka på arbetsplatsen, att företräda alla medarbetare och ge stöd till både arbetsgivaren och fackförbunden. Ett skyddsombud har också tystnadsplikt. Rättigheterna är exempelvis att ett skyddsombud ska ha tid att utföra sitt uppdrag och att utbilda sig för det, samt att få tillträde och ta del av information så att uppdraget kan utföras. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa verksamhet.
– Alla de här rättigheterna finns i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Kom ihåg att samverkan också gäller skyddsorganisationen och desto tidigare vi är med i processen desto bättre, säger Anders Salenbo.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden undersöker arbetsmiljön, vidtar åtgärder och sedan följer upp de åtgärderna. I det arbetet ska skyddsombuden delta i arbetsplatsträffar, skyddsronder samt vid framtagning av riskanalyser exempelvis vid övningar. Skyddsombudet ska också få information om olyckor och tillbudsrapporter. Huvudskyddsombudet ska delta vid förbandets arbetsmiljökommitté, medverka vid analys av medarbetarundersökning, samt ta del av förbandets sjukskrivningstal.
– Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt, säger Anders Salenbo.
DAGEN FORTSÄTTER OCH varvas med grupparbete, pauser och föreläsningar av bland annat Carl Lundvall, sektionschef för arbetsmiljösektionen på Försvarsstaben, om sektionens arbete samt hur verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, håller också en föreläsning om arbetsbelastning.
Dagen efter fortsätter föreläsningarna bland annat om utredningsstöd ovälkommet beteende. Grupparbetet fortsätter också och huvudskyddsombuden samtalar om hur de samverkar, vad som fungerar bra och dåligt och vad de gör om arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen. Erfarenheterna skiljer sig åt. Somliga upplever att de har en bra samverkan medan andra upplever att samverkan inte riktigt fungerar. De kan exempelvis bli inbjudna till möten, medan beslut fattas utan samverkan, det vill säga utan att det tas hänsyn till de arbetsmiljöfrågor som huvudskyddsombuden lyfter. Det finns också en utmaning för huvudskyddsombuden att veta vilka som är skyddsombud på förbanden. Arbetsgivaren ska ha en lista, men den är inte alltid uppdaterad.
NÄR DET BLIR dags för utvärdering är deltagarna eniga om att det varit några givande dagar. Flera lyfter fram hur värdefullt det är att träffas, få tips och tricks och att bygga nätverk.
– Det är roligt att vara med och organisera en så viktig träff där huvudskyddsombuden kan utbyta erfarenheter och lyfta goda exemplen på samverkan. Det är viktigt att se skyddsombuden som ett stöd för chefer när olika arbetsmiljöfenomen dyker upp i vardagen. Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man arbetar för att få en bättre arbetsmiljö, säger Mia Penttinen, centralt skyddsombud för Operationsledningen/Hemvärnet som är en av de som organiserat utbildningen.
Om du är intresserad av att bli skyddsombud prata med din chef eller dina förtroendevalda. ⚫
Skyddsorganisationen
Enligt svensk lagstiftning har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en bra arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Därför ska varje arbetsplats med fler än fem anställda ha ett eller flera skyddsombud. Om det finns flera skyddsombud samordnas dessa av ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem så kallade centrala skyddsombud samt fem ersättare som samordnar huvudskyddsombuden. Centralt skyddsombud för Försvarsstaben: Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli).
För Operationsledning/Hemvärnet: Mia Penttinen och Johanna Bjärving.
För armén: Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg).
För marinen: Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik).
För flygvapnet: Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).
Hej, jag har varit med och gett stöd till civilsamhället. Vi genomförde majoriteten av arbetet på ordinarie planerad arbetstid men behövde även arbeta några kvällar, vad gäller för den tiden?
Hej! Stöd till civil verksamhet regleras både i lag (bland annat lag om skydd mot olyckor) och i vårt arbetstidsavtal, detta för att reglera hur arbetet kan utföras. Uppkommet arbete utanför det som redan är planerat i lista kan enbart hanteras med nödfallsövertid – inte
Kansliet:
Förbundsdirektör:
Johan Hansson
Arbete: 08 440 83 60
Mobil: 076 49 62 009
johan.hansson@officersforbundet.se
med exempelvis uppkommna FM-dygn. Beräkningen av nödfallsövertid är densamma som vid beräkning av övertidstillägg; enkel övertid I-lön/94, kvalificerad övertid I-lön/72. Observera också att i grunden gäller reglerna om dygnsoch veckovila men att avvikelse får göras tillfälligtvis. Om avvikelse görs är det av stor vikt att chef på plats genomför en tjänstbarhetsbedömning på varje enskild individ. Vid avvikelse kan vila på arbetstid komma att behövas.
Elina Meyer, ombudsman
Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se
Jag har jobbat som soldat, men nu ska jag plugga SOU. Får jag vara kvar som medlem?
Stort grattis! Ja, du får behålla ditt medlemskap hos oss, men du byter medlemskategori från yrkesverksam till student. Du betalar endast 100 kronor för hela studieperioden och får ett grundpaket med försäkringar utan kostnad. Du loggar in på ”Mina sidor” här på vår webbplats och fyller i formuläret ”Ändra medlemskategori”, med information om vilken utbildning, skola och utbildningsperiod som gäller. Så är det klart –lycka till med plugget! Carina Viklund, kanslistöd
Avbryta flyttad semester
Hej! Jag och min chef skrev på en överenskommelse om att flytta tre dagar semester och förlägga dem i slutet på semesterperioden. Nu efter cirka ett par veckor så meddelade chefen att det arbete som skulle utföras inte längre är aktuellt och att överenskommelsen således inte längre är giltig, jag undrar vad som gäller?
Hej! Du och din chef skrev på en överenskommelse om att flytta tre dagar av din semester och förlägga dem i slutet på semesterperioden. Oaktat om det arbetet som skulle utföras inte längre är aktuellt så gäller fortfarande överenskommelsen och ersättning för detta ska betalas ut. Om arbetsgivaren vill att du ska återgå till hur semestern var
förlagd innan överenskommelsen gjordes får ni skriva på en ny överenskommelse om att flytta semester, en ny överenskommelse ger också i så fall ny ekonomisk kompensation. Grunden är alltså att överenskommelsen gäller. Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef
Tjänstledighet för studier
Hej! Jag är anställd som GSS/K just nu, men jag planerar att plugga civila studier i höst. Jag vet dock inte vad jag ska göra med min anställning – är det bara att avsluta den eller?
Om du har varit anställd i minst sex månader har du rätt att söka tjänstledighet för studier och jag rekommenderar att du gör det. Du bör skicka din ledighetsansökan så snart som möjligt (helst sex månader i förväg) därför att arbetsgivaren kan skjuta på din begärda ledighet i upp till sex månader från och med ansökningsdatumet. Här finns dock ett ledarskaps- och varumärkesperspektiv från arbetsgivarens sida, så förhoppningsvis gör arbetsgivaren inte det. Jag avråder dig från att avsluta din anställning som GSS/K i Försvarsmakten därför att inför och under dina studier ger den anställning dig möjlighet att återgå till arbetet om du avslutar eller avbryter dina studier. Har du avslutat din anställning finns det inte en anställning att återgå till. Notera att din anställning kan avslutas under dina studier på grund av att du tjänstgjort dina 12 år som GSS/K. Patrik Larsson, ombudsman
Förhandling och samverkan:
Susanne Hultgren, teamledare
Olle Löfmark, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois, Martin Sachs
Rådgivning och utbildning:
Conny Jansson, teamledare
Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall,
Nathalie Ehrnrooth
Kanslistöd:
Helena Elliott, teamledare
Carina Viklund, Maria Jensfelt
Kommunikation:
Lea Lobelius, teamledare
Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz
Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi
Adress:
Officersförbundet
Box 5338 102 47 Stockholm
Telefon: 08-440 83 30
Fax: 08-440 83 40
Epost: kansliet@officersforbundet.se
C-130J Super Hercules är det mest robusta och pålitliga transportflygplanet tillgängligt. Flygplanet har den lägsta miljöpåverkan i sin klass och en beprövad operativ prestanda. Med C-130J öppnas stora möjligheter till militära partnerskap och industriella samarbeten. Super Hercules har en överlägsen kapacitet som passar för alla uppdrag – även i de mest krävande förhållanden.
Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-
pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och snart även Funktionspansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering. Avs: Officersförbundet
baesystems.com