Överstelöjtnant Anders Ekholm doktorerar i israelisk krigföring vid Försvarshögskolan. Han har också blivit en efterfrågad expert på den pågående konflikten i Mellanöstern i svenska medier.
Mellanöstern
NATOINTEROPERABLE
GMARS | GLOBAL MOBILE ARTILLERY ROCKET SYSTEM
The Global Mobile Artillery Rocket System – GMARS – by Rheinmetall and Lockheed Martin, provides fire support missions with a range of more than 400 kilometres, and supports continued growth for increased capabilities at even greater ranges.
Only wheeled, 2-pod launcher system compatible with MLRS Family of Munitions (MFOM), thus interoperable with with NATO and allied forces around the globe using MLRS and HIMARS.
Component commonality with M270/HIMARS and the HX Series of Mobility Platforms.
Rheinmetall HX platform combines high level of protection with outstanding off-road and unparalleled strategic mobility.
• Highly mobile, shoot and scoot capability
• Crew-of-2, Cabin Capacity of 3
www.rheinmetall.com
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
UPPGIFTERNA ÄR HÄR, NÄR KOMMER RESURSERNA?
Det är grått och fuktigt i luften. Längs grusvägen ligger det vattenpölar efter det tidigare regnet. Jag känner att jag är blöt om skorna efter att jag klev ur bilen i höggräset längs skogskanten. En stor karta vecklas upp och läggs på motorhuven samtidigt som chefen A 9 pekar ut i terrängen och beskriver ett framtida regemente.
Under hösten har jag besökt flera förband. På ett besök på A 9 i Kristinehamn fick jag och de övriga deltagarna från förbundet bland annat besöka platsen där det nya regementet ska byggas. Det är en nästan overklig känsla att stå i terrängen och samtidigt titta på en karta som beskriver hur det slutligen ska bli. Bygga utefter det nuvarande behovet, och samtidigt förbereda för att växa ytterligare. En mening som för några år sedan var helt otänkbar. Samtalen med förbandschefen och förbandsförvaltaren kan sammanfattas med ordet glädje. En glädje av att få återetablera Försvarsmakten i Kristinehamn, men även en glädje över att få växa och att som myndighet vara relevant och efterfrågad.
med i ambitionshöjningen. Samtidigt är förväntansbilden skyhög. Snart kommer resurserna, snart får jag rätt ersättning.
På medlemsmötena är det samma frågor. ”När är URA löst?”, ”Vilka avtal gäller vid FLF?”, ”Varför prioriteras inte militär kompetens i lön?” och framför allt ”Vi går för tungt. När ska uppgifter prioriteras bort?”
Legitima frågor, och för att kunna leverera svar på dessa frågor behöver vi en lösningsfokuserad motpart som aktivt vill förbättra villkoren för sin personal. Just nu upplever jag att Försvarsmakten är framåtlutad och modig i allt utom personalfrågorna.
»Varför är det lätt att erkänna eftersatta satsningar på materiel och infrastruktur, men inte på personal?«
VI BEHÖVER KOMMA ihåg den skuld vi bär med oss från nedläggningstiden. Varför är det lätt att erkänna eftersatta satsningar på materiel och infrastruktur, men inte på personal? Den uttalade viktigaste resursen behöver prioriteras. Budgetera för personalsatsningar utöver revisionsmärket på samma sätt som vi budgeterar för materieloch infrastruktursatsningar.
Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 56–62.
I HYRBILEN PÅ väg hem fortsatte stämningen vara på topp. Historier från nedläggningsåren avslutas nu med en upprymdhet av att få uppleva en försvarsmakt som växer. Det finns en känsla av engagemang i tillväxten som skapar arbetsglädje. Den arbetsglädjen föder just nu Försvarsmakten med kraft. Det är en slutsats från alla höstens förbandsbesök.
Efter en stund funderar jag över medaljens baksida. Under besöken på förbanden träffar vi förbundets lokalföreningar och medlemmar. I dessa möten är det så tydligt att arbetsglädjen och kraften riskerar att lägga krokben på hela tillväxten. Personalen i Försvarsmakten går nu på högvarv för att lojalt lösa alla uppgifter, och hänga
Det finns en kultur av att ställa personalfunktioner i kontrast till medarbetare. Ett konstigt synsätt där en viktig uppgift är att bromsa villkor och ersättningar. Som att vi delar ut medalj till ”Bästa besparare”. Varför vill Försvarsmakten inte satsa på sin personal? Eller det kanske är fel fråga. Rätt fråga är kanske; hur blev HR en ledningsfunktion? Om och om igen hör jag samma mening ”chefen vill men HR säger nej”. Det är dags att reda ut begreppen kring stöd- och ledningsprocesser igen. De militära cheferna i myndigheten måste på ett betydligt mer aktivt sätt leda personaltjänsten och peka ut riktningen för personalpolitiken! ●
Stockholm 9 december 2024
Stefan Morin Förbundsordförande
INNEHÅLL, NR 6 2024:
» Primärt fokus bör vara att säkerställa att varje krigsförband får ut rätt antal nya officerare, i rätt tid, med rätt kompetens.«
Niklas Wiklund, i en krönika om huruvida dagens officersförsörjning möter de behov som finns.
AKTUELLT
8 | Personlig utrustning för kvinnor kräver bättre styrning
10 | Flygvapnets åtgärder inom personalområdet
12 | Nato ställer högre krav på militära transporter
INTERVJUN
16 | Nya marinchefen Johan Norlén om läget i marinen
BESÖKET
20 | Försvarsmaktens logistik och centrallagret i Arboga
ANALYS
30| Svensk officersutbildning är en av världens mest akademiserade
MÖTET
34 | Överstelöjtnant Anders Ekholm, doktorand vid Försvarshögskolan
REPORTAGE
38 | Från frustration till nybyggaranda på Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå
KRÖNIKA
48 | Niklas Wiklund: Möter försörjningen av officerare krigsförbandens behov?
FÖRBUNDSNYTT
56 | Ny artikelserie – fördjupning om lön i Försvarsmakten
48 | Vad handlar det här med profession om?
50 | Viktig info till dig som berörs av tvisten om trebefälssystemet
62 | Fråga förbundet: Vad är lägstalönen för en specialist–officer?
OMSLAGSFOTO:
Filip Erlind
Om kampen att få till en intervju
Försvarsmaktens arbete med personlig utrustning till kvinnor går långsamt och det finns flera brister inom området. Det konstaterar Försvarsmaktens internrevision i en rapport. Att få en intervju med företrädare för myndigheten om granskningen skulle dock visa sig vara svårare än vad vi först hade trott. Jag har stor erfarenhet av att ha kontakt med Försvarsmaktens kommunikatörer och de allra flesta gör ett väldigt bra jobb. Kanske är det därför upplevelsen med denna intervjuförfågan sticker ut.
Officerstidningen sökte i slutet av oktober Försvarsmaktens logistikchef eller annan företrädare på Försvarsstabens logistikavdelning för en intervju om rapporten. Beskedet vi fick först från ansvarig kommuniktör var att cheferna inte tog några nya intervjuer utöver de redan inbokade före årsskiftet. När vi ifrågasatte detta gick kommunikatören till slut med på att någon talesperson kunde svara kortfattat på våra frågor skriftligen. Vi mejlade över 14 frågor, men fick till svar att det var för många. ”Vänligen välj ut tre och återkom, annars behöver vi avböja förfrågan i sin helhet”, skrev kommunikatören. För att åtminstone få något svar mejlade vi över tre frågor. Jag har givetvis full förståelse för att det ibland kan dröja innan tid för en intervju hittas, men att redan två månader innan årsskiftet sätta stopp för nya intervjuer är ändå anmärkningsvärt. Inte minst då intervjuförfrågan rör ett så pass angeläget och eftersatt ämne och när Försvarsmaktens företrädare ständigt betonar vikten av jämställdhet och betydelsen av inkluderande utrustning.
»Vänligen välj ut tre frågor och återkom, annars behöver vi avböja«
REDAKTION OCH KONTAKT
CHEFREDAKTÖR
& ANSVARIG UTGIVARE
Josefine Owetz
070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se
REPORTER & REDAKTÖR
Linda Sundgren
070-820 39 88
linda.sundgren@officersforbundet.se
GRAFISK FORM
Christian Gård
Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Anna-Maria Stawreberg, Filip Erlind, Margareta Bloom Sandebäck, Henrik Jansson, Michael Engman.
NUMMER 6, 2024
Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.
Nästa nummer utkommer vecka 7
TELEFON (VX)
Växel 08-440 83 30
POSTADRESS
Box 5338, 102 47 Stockholm
BESÖKSADRESS
Sturegatan 15
ANNONSER
I myndighetens handbok om kommunikationstjänst står: ”Försvarsmakten underlättar för medierna så att de på ett sakligt och korrekt sätt kan granska myndighetens verksamhet”. Där står också att det är ”en självklarhet att i möjligaste mån svara på journalisters frågor och ställa upp på intervjuer”. Fler än tre frågor om bristerna för kvinnors personliga utrustning är nödvändigt. Jag anser också att kvinnor i Försvarsmakten förtjänar svar.
JOSEFINE OWETZ Chefredaktör
Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se
Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:
Nr 1, 28 januari
Nr 2, 1 april
TRYCK
Ljungbergs tryckeri, Klippan
INSÄNDARE
Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.
THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED
SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance
At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.
HYBRID
/Aktuellt
Forskarskola för officerare
ƀ Försvarshögskolan, FHS, inrättar en forskarskola för officerare under nästa år. Ambitionen är att stärka forskarutbildningen inom områden som krigföring, militär organisation, militärt ledarskap
och försvarsplanering, det skriver FHS på sin webbplats. Forskarskolan ska ha ett internationellt fokus och vända sig till officerare som är inskrivna på doktorandproram vid lärosäten som är medlemmar i forskarskolan. /LS
Har du en nyhet du vill tipsa oss om?
Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se
Läs fler nyheter på Officerstidningen.se Foto:TT
MATERIEL
Sverige vill köpa transportflygplan av typen Embraer C-390 från Brasilien.
Brasilianska C-390 kan
bli nytt transportflyg
I november undertecknade Sveriges och Brasiliens försvarsministrar en avsiktsförklaring om ett utökat samarbete inom flygområdet. Nu pekas brasilianska C-390 ut som Försvarsmaktens nya transportflyg.
qFÖRSVARSMAKTENS BEFINTLIGA transportflyg, TP 84 Hercules, introducerades i Försvarsmakten 1965. Med snart 60 år i bruk är systemet ålderstiget och lider av tillgänglighetsproblem. Sökandet efter en ersättare har pågått under en längre tid och nu verkar ett beslut ha fattats. Den 9 november undertecknade Sveriges och Brasiliens försvarsministrar en avsiktsförklaring om ett utökat samarbete inom flygområdet.
Carl-Johan Edström
– Det här innebär att vi kan ta ett efterlängtat steg och påbörja processen för att ersätta våra nuvarande transportflygplan med flygsystemet C-390. Nu kan vi inleda arbetet för att säkerställa det operativa behovet för en långsiktig taktisk transportflygförmåga, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Flygsystemet C-390 är ett taktiskt transportflygplan för mellanlånga sträckor med kapacitet att transportera 80 passagerare eller en last på 26 ton. Tillverkare är den brasilianska flygplanstillverkaren Embraer.
/LINDA SUNDGREN
Försvarsmaktens nya arbetsfartyg har börjat byggas
ƀ Byggnationen av de två nya arbetsfartyg som Försvarets materielverk, FMV, beställde tidigare i år har inletts. Fartygen ska ge marinen ökad förmåga att stödja övriga förband med bland annat torpedbärgning, logistik och undervattensarbeten, skriver FMV I en artikel. Fartygen blir 50 meter långa och 11 meter breda och byggs av den spanska leverantören Astilleros Armon Vigo AS. Enligt planeringen ska de nya fartygen leveras till Försvarsmakten under 2027 och 2028. / LS
» Ett illa förberett förband i subarktisk miljö riskerar snabbt att få vintern som fiende. Vinterns friktioner kan bli så pass stora att det påverkar taktiska beslut och i förlängningen förbandets totala förmåga. «
Carlsson/Försvarsmakten
Foto: Mats
Det säger överstelöjtnant Anders Killmey, chef för Försvarsmaktens vinterenhet i Boden, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. 2024 undertecknades en avsiktsförklaring om samarbete mellan Sverige och New Yorks National Guard. Nu har chefer ur nationalgardet deltagit i Winter Training Planner’s Course. Kursen ger deltagarna ett helhetsgrepp om vilken planering som krävs för att genomföra operationer och övningar i subarktisk miljö.
/Aktuellt
JÄMSTÄLLDHET
Personlig utrustning för kvinnor kräver bättre styrning
Hanteringen av personlig utrustning för kvinnor i Försvarsmakten har brister och genomförandet av beslutade förbättringsåtgärder går trögt. På sikt kan problemen påverka antalet kvinnor i organisationen och därmed Försvarsmaktens förmåga. Det skriver myndighetens internrevision i en rapport från oktober.
qI DECENNIER HAR Försvarsmakten haft problem att tillhandahålla adekvat utrustning till kvinnlig militär personal och trots riktade utbildningsinsatser och jämställdhetsprojekt har man fortsatta bekymmer på området. Nu har Försvarsmaktens internrevision genomfört en granskning av jämställdheten inom materielförsörjningen med fokus på personlig utrustning. I rapporten som kom i oktober konstateras att myndigheten har brister på området och att medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsintegrering behöver öka. Enligt rapporten kan den bristande jämställdheten i förlängningen leda till att kvinnor vänder Försvars-
» Risken är att kvinnorna tröttnar och slutar därför att de inte känner att de är viktiga för organisationen. «
makten ryggen vilket i sin tur kan påverka organisationens förmåga. Ingen med ansvar i frågan vid Försvarsstabens logistikavdelning (FST Log) har tid att ställa upp på en intervju om internrevisionens rapport innan jul, men Mauro Stell som är logistikförvaltare på FST Log uppger i ett skriftligt svar till Officerstidningen att rapporten tas på största allvar. "Men vi lever med effekter av gamla beslut som tar tid att åtgärda. Exempelvis har det tagits fram kroppsskydd som är mer anpassade för kvinnliga former och det pågår fortsatt utveckling av underkläder där tre nya bh-modeller och nya trosor tagits fram", skriver han.
Leverans av nya kroppsskydd 24 skedde i augusti. Det nya kroppsskyddet som är specialanpassat för kvinnor, kroppsskydd 23 D, har ännu inte levererats till alla kvinnor i Försvarsmakten.
Foto: Försvarsmakten
ANDERS SALENBO, Försvarsmaktens centrala skyddsombud, är engagerad i frågan. Han tycker det är bra att det finns en vilja att åtgärda bristerna, men han ser också problem som kan göra det svårt att hitta lösningar.
– Frågorna har väldigt hög prioritet på högre nivå, men vi måste få ut det i organisationen också. Många chefer brinner för det här när de går jämställdhetsutbildningen, men så prioriteras det ner bland alla andra uppgifter när de kommer hem.
I internrevisionens rapport lyfts jämställdhetsarbetet "Jäm-
för" fram. Arbetet startade 2019 inom dåvarande Produktionsledningen resursproduktionsenheten på Högkvarteret. Över 4 000 avvikelser analyserades och resultaten visade att det fanns problem inom framför allt fyra områden: passform, tillgänglighet, underkläder och gravidkläder. En handlingsplan togs fram och arbetet skulle följas upp ”kontinuerligt och uthålligt tills hela handlingsplanen var implementerad”. Men internrevisionens granskning visar att så inte har skett. Genomförandet av handlingsplanen går långsamt och arbetet följs inte upp som beslutat.
– Risken är att kvinnorna tröttnar och slutar därför att de inte känner att de är viktiga för organisationen. Nu har vi en sådan positiv situation med många kvinnor som kommer till oss och vill göra värnplikten, men får de inte rätt utrustning finns risken att de blir färre och färre, säger Anders Salenbo.
ETT EXEMPEL PÅ projekt där kvinnors behov enligt internrevisionens rapport inte tillgodosetts, är anskaffningen av det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU. Könsfördelningen inom projektet har varit skev. I de delar av projektet som genomförts i Sverige
Trots att kvinnor tjänstgjort i Försvarsmakten i flera decennier brister det fortfarande i nyanskaffaning av personlig utrustnig anpassad för kvinnor. Det visar en rapport från Försvarsmaktens internrevision.
har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna. Färre kvinnor än män kommer att få rätt storlek på uniformen och kvinnor har färre storlekar i underkläder att välja bland än männen.
– Bland annat har man inte tagit fram någon uniform för den som blir gravid. I stället ska gravida lämna in sin uniform för att få den omsydd. När vi män blir lite kraftigare är det bara för oss att hämta ut en ny uniform, men det gäller tydligen inte gravida kvinnor. Det här är inget vi kan acceptera inom skyddsorganisationen, säger Anders Salenbo.
I rapporten lämnas flera rekommendationer till Försvarsmakten. Chefen för
FAKTA
internrevisionen, Anders Thunholm, vill inte svara på frågor om själva rapporten men uppger till Officerstidningen att de granskningar som internrevisionen gör följs upp.
– Uppföljningen kommer baseras på när åtgärder ska vara vidtagna och bedöms ha fått effekt, normalt senast inom två år från att rapporten fastställts, säger han.
/ LINDA SUNDGREN
Urval av rekommendationer som internrevisionen ger Försvarsmakten
• Återuppta regelbundna uppföljningarna av handlingsplanen för projektet Jämför. Vidta åtgärder om planen inte följs.
• Inför jämställdhetsanalyser som obligatoriska moment i berednings- och beslutsprocesser.
• Tydliggör att styrning och arbetssätt för referens- och testgrupper ska vara jämställt representerade.
• Ta fram former för att sortera och ta fram statistik om avvikelser och incidenter utifrån kön.
Nya granatkastarbåtar till amfibieförbanden ƀ Försvarsmaktens amfibieförband ska tillföras nya granatkastarbåtar för att stärka förbandens förmåga till eldkraft och ge dem möjlighet att skjuta under gång. Det uppger Försvarets materielverk, FMV, på sin webbplats. Granatkastarbåtarna (det som tidigare kallades sjörörlig artilleriplattform) är en del av FMV:s materielprojekt Amfibiebataljon 2030 som syftar till att modernisera och rusta amfibieförbanden. Enligt tidigare ska de åtta båtarna levereras under 2027 och 2028. / LS
år. Så länge har bandvagn 206 och 208 varit i bruk i Försvarsmakten. Nu livstidsförlängs bandvagnsmodellen som finns i totalt 16 varianter i väntan på att ett nytt system införs. Sedan bandvagnen introducerades 1974 har Försvarsmakten använt över 4 500 exemplar av fordonen.
Sverige
och Danmark i gemensam beställning av stridsfordon 90
ƀ Försvarets materielverk och deras danska motsvarighet Forsvarsministeriets materiel- og indkøpsstyrelse undertecknade den 6 december kontrakt med BAE Systems Hägglund om en samordnad upphandling av stridsfordon 90. Totalt handlar det om 205 stridsfordon. Av dessa kommer 115 att levereras till Danmark och 50 anskaffas till Sverige som ersättning för tidigare donationer till Ukraina. Resterande 40 fordon anskaffas för leverans till Ukraina, skriver Försvarsdepartementet i ett pressmeddelande.
Det totala kontraktsbeloppet är 25 miljarder kronor. /JO
Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Foto: FM
Anders Salenbo
Flygvapnet startade förra sommaren ett partsgemensamt arbete inom personalområdet för att identifiera utvecklings- och åtgärdsområden.
PERSONALFÖRSÖRJNING
Flygvapnet vidtar åtgärder inom personalområdet
Sedan sommaren 2023 har en stor översyn på personalområdet genomförts i flygvapnet. Arbetet går under namnet ”Framåt” och har tagit upp frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. I närtid fattar flygvapenchefen beslut om ett direktiv med åtgärder.
DET FÖRSÄMRADE OMVÄRLDSLÄGET ställer nya och högre krav på Försvarsmakten och dess personal. Myndigheten behöver personellt växa men också säkerställa att medarbetare vill stanna kvar. Med utgångspunkt i dåvarande ÖB:s dagorder om personalområdet startade flygvapnet förra sommaren ett partsgemensamt arbete inom personalområdet för att identifiera utvecklings- och åtgärdsområden.
– Vi står inför fortsatt tillväxt och vi omsätter materielsystem. Vi har också gått med i Nato, med alla de förändringar som det innebär. Allt detta aggregerat gör att det blir än viktigare
att säkerställa behålla-perspektivet för personalen, säger ställföreträdande flygvapenchef brigadgeneral Tommy Petersson.
Han har lett styrgruppen som arbetat med Framåt-arbetet. ”Framåt” är en förkortning för ”flygvapnets revidering av mål och åtgärder på personalområdet”. I gruppen har bland annat flygvapenförvaltaren, flygvapnets ekonomichef, flygvapnets HR-chef och HR-strateg och fackliga representanter ingått.
» Förslagen kokades ner till 80 åtgärdsförslag från arbetsgrupperna. «
– Vi valde metoden att göra detta helt partsgemensamt och har haft med alla fyra arbetstagarorganisationer som finns representerade i flygvapnet.
Även det centrala skyddsombudet har ingått, säger Tommy Petersson.
EFTER ATT GRUPPEN identifierat ett antal temafrågor gick frågeställningarna ut till alla förband och flottiljer flygvapnet. Inom ramen för arbetsplatsträffar har personalen diskuterat frågor om avtal och villkor, arbetsmiljö, materiel, lön och karriär- och kompetensutveckling. Totalt kom 2 700 åtgärdsförslag in. Dessa förslag prioriterades sedan av arbetsgrupper bestående av representanter för olika personalkategorier.
– Förslagen kokades ner till 80 åtgärdsförslag från arbetsgrupperna. Sedan har vi suttit i styrgruppen och knådat detta för att komma fram till en gemensam enhetlig bild som sammanställdes till slutrapporten, säger Tommy Petersson.
Slutrapporten, som var färdig i slutet av oktober, utgör beslutsunderlag för flygvapenchefens direktiv för det fortsatta arbetet. Beslutet kommer att tydliggöra vilka åtgärder som flygvapnet ska arbeta vidare med, hur målsättningarna ser ut, ansvarig för respektive åtgärd samt förväntat start- och leveransdatum.
/JOSEFINE
OWETZ
Läs mer om flygvapenchefens direktiv i nästa nummer av Officerstidningen.
Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
Tommy Petersson
Dansk nätverksteknologi stärker förbindelsen
i Försvarets system
Arbit Cyber Defence har nyligen undertecknat ett långsiktigt ramavtal med Förvarsministeriets Materiel- och Inköps styrelse (FMI) för digitala cross-domain-lösningar för Försvaret.
Arbit Cyber Defence har i många år haft ett gott samarbete med FMI, ett samarbete som fortsätter att stärkas genom ett nytt 20-årigt ramavtal om cross domain-lösningar (CDS) till Försvaret. Lösningar som kommer att bidra till den fortsatta moderniseringen av Försvarets digitala lösningar med fokus på nätverkssäkerhet från HQ-serverrum ända ut till de bepansrade operativa enheterna. ”Detta avtal bekräftar hela syftet med Arbit, nämligen att utveckla teknik i världsklass som hjälper till att skydda Danmark,” säger Rasmus Borch, VD för Arbit.
Omfattande digitaliseringsuppgift Även vid FMI är man glada över det nya avtalet, där Arbits produkter kommer att spela en central roll i den omfattande digitaliseringsuppgift som Försvaret står inför. ”Att kunna skydda och utbyta data, information och underrättelser säkert och snabbt över klassificerade domäner är en avgörande framgångsfaktor. Det är mot
Sponseret af
den bakgrunden vi nu ingår ett strategiskt samarbete med Arbit för att säkerställa en effektiv sammanhållning mellan Försvarsmaktens system och nätverk över land, hav och luft,” säger generallöjtnant Kim Jesper Jørgensen, chef för Förvarsministeriets Materiel- och Inköpsstyrelse (Nuvarande NAD).
Ett långt utvecklingssamarbete
Samarbetet mellan Arbit Cyber Defence och FMI började redan 2015, då en cross domain-lösning (CDS) för armén skulle utvecklas. Redan året efter hade Arbit en lösning klar, som testades operativt tillsammans med FMI under NATO-övningen Bold Quest i det varma och fuktiga Savannah i södra USA. Efter en grundlig utvärdering från övningen ingick Arbit och FMI år 2017 ett ramavtal om utveckling av en RUGGED Gateway, där ett antal krav skulle uppfyllas.
Arbit påbörjade omedelbart utvecklingen, och mindre än två år senare var en RUG-
GED-version av IEG (Information Exchange Gateway) redo för acceptanstest. Den här gången testades systemet under en NATO-övning i det kalla, snötäckta Finland. Testen Joint Fires Interoperability inkluderade artillerisystem från olika länder och olika klassifikationer, som behövde kommunicera med varandra. Efter ett lyckad test godkändes lösningen RUGGED IEG Gateway nationellt. I samarbete med Arbit utvecklar nu FMI ett antal lösningar där ytterligare CDS-lösningar ingår.
Teknologisk försörjningssäkerhet med den danska försvarsindustrin Försvaret fortsätter därmed sitt mångåriga samarbete med Arbit, som även levererar produkter och lösningar till hela Skandinavien och även flera andra europeiska länder. Valet av en dansk leverantör bidrar till att säkerställa att den teknologiska expertisen förblir på dansk mark och kan ses som en del av prioriteringen av den samlade försörjningssäkerheten för Försvaret.
Member of SOFF and Arbit Partner in Sweden
/Aktuellt
TRANSPORTDAGARNA
Nato ställer högre krav på militära transporter
Sveriges roll som baserings- och transitland inom ramen för Nato genomsyrade Försvarsmaktens transportdagar 2024. Flera föreläsare betonade behovet av att snabbt få logistiklösningar på plats, men ett antal frågor återstår att hantera för att kunna säkra tillgången till transporter i samtliga beredskapslägen.
qFÖRSVARSMAKTENS TRANSPORTDAGAR ÄR
ett årligen återkommande event där försvarsmaktsanställda och civila transportföreträdare träffas för att diskutera uppbyggnaden av logistiklösningar i fred, kris och krig. Årets konferens hölls på en anläggning i Sigtuna den 28–29 november och var den första i sitt slag sedan Sverige blev medlem i Nato. Konsekvenserna av inträdet i försvarsalliansen gick som en röd tråd under eventet med föredrag om Sveriges roll som transit- och baseringsland och de omfattande transportbehov som det medför.
– Det är stora förbandsmassor som ska kunna transitera. Krigsförbanden är i centrum, men på något sätt måste de komma
på plats och när de väl är där måste vi kunna försörja dem, sa kommendör Magnus Berg, ställföreträdande logistikchef och tillika värd för konferensen.
Överstelöjtnant Per-Ove Norell, den främste företrädaren för Försvarsmaktens transporttjänst, berättade om de transitkorridorer (military mobility corridors) som håller på att upprättas inom Nato. Transitkorridorerna ska möjliggöra flöden av materiel, förnödenheter och förband mellan medlemsländerna och fungera i samtliga beredskapslägen.
» Basinfrastrukturen har vi redan och arbetet handlar mycket om administrativ effektivisering. «
Per-Ove Norell.
också är korridorens slutdestination.
Foto: Linda Sundgren
– Alla 32 länder inom Nato ska ju kunna understödja varandra. Korridorerna är fördefinierade flödesvägar för att snabbare och enklare kunna förflytta sig till alliansens alla hörn, sa Per-Ove Norell till Officerstidningen efter sitt anförande.
PER-OVE NORELL ÄR utredningsledare för regeringsuppdraget Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Det är också han som för Sveriges räkning leder arbetet med att upprätta en nordlig transitkorridor, ett uppdrag som Försvarsmakten fick av Nato i augusti. Den nordliga korridoren kommer att gå genom fem länder: Tyskland, Danmark, Sverige, Norge samt Finland som
– Det handlar om att förbinda Kontinentaleuropa med Norden och sjövägen vidare till Baltikum. Redan i dag finns det en korridor upprättad mellan Holland, Tyskland och Polen. Nästa steg är en sydlig korridor från Turkiet och upp genom Bulgarien och Rumänien och så en från Grekland och upp till Bulgarien och Rumänien, säger Per-Ove Norell.
Den nordliga korridoren ska vara klar till årsskiftet 2025/2026 och beräknas att unna prövas under 2028.
– Jag ser tidsplanen som realistisk. Basinfrastrukturen har vi redan och arbetet handlar mycket om administrativ effektivisering. Men vi kan behöva se över en del lagar och regler gällande exempelvis tullar eller strategiska exportprodukter. Sedan kommer vissa infrastrukturjusteringar behöva göras, sa Per-Ove Norell.
För att möjliggöra transporter genom transitkorridoren krävs samarbeten med civila aktörer med koppling till transportsektorn. Flera myndigheter är involverade i arbetet, däribland Tullverket, Transportstyrelsen och Polismyndigheten.
– Vi kommer redan nästa vecka att träffas på en mobilitetskonferens. Då ska vi spela upp
Ställföreträdande logistikchef Magnus Berg visade en grafik över den intensiva fartygstrafiken i Östersjön.
scenarier för att pröva systemen och se hur lång tid olika moment tar. Är det något som inte fungerar som vi önskar och vi inte kan lösa det själva får vi vända oss till regering och riksdag och föreslå lagändring, sa Per-Ove Norell.
KONFERENSENS TALARE VAR överens om de grundläggande frågorna rörande behovet av transporter och att det är nödvändigt att civila aktörer och Försvarsmakten samarbetar för att hitta fungerande logistiklösningar. Men när det kom till praktiskt genomförande blev det tydligt att mycket arbete återstår, däribland finansieringsfrågor.
– I totalförsvarspropositionen var det åtta och en halv sidor text om transporter. Det säger en del om hur viktig den här sektorn är. De militära behoven av transporter kommer att innebära nyinvesteringar i infrastruktur, men vi vet ännu inte hur de ska finansieras, sa Marielle Svan, enhetschef för nationell planering på Trafikverket.
För att hitta vägar framåt har samverkansgrupper bildats för samtliga transportslag inom ramen för Beredskapssektor transporter privat – offentlig samverkan (BT POS). Arbetet samordnas av Trafikverket som koordinerar,
stödjer och driver det tillsammans med representanter för Försvarsmakten, näringslivet och andra berörda. Längst har samarbetet med sjöfarten kommit där avtal slutits mellan Försvarsmakten och rederier inom handelsflottan och skärgårdstrafiken. Men trots avtal återstår en rad utmaningar för att skapa transportsystem som håller över tid. Om det pratade Stefan Nohrénius, avdelningsdirektör vid Försvarsstabens logistikavdelning.
– Vi måste ha rätt fartyg för lasten, hamnar med tillräcklig lastkapacitet, sjöfartsskydd och sjötrafikledning, varvskapacitet, isbrytare, reglementen, försäkringar och inte minst bemanning. Finns det tillräckligt med svenska sjömän för att bemanna fartygen? Ja, men vi måste skohorna in dem, sa Stefan Nohrénius. Ställföreträdande logistikchefen Magnus Berg var en av dem som betonade vikten av att agera skyndsamt för att lösa de utmaningar som logistiken står inför.
– Mitt budskap är att det här måste fungera innan något händer, medan vi fortfarande befinner oss i avskräckningsfasen. Vi behöver sluta avtal för att veta vad vi kan göra och med vad vi kan göra det, sa han.
/ LINDA SUNDGREN
Foto: Linda Sundgren
Läs fler nyheter på officerstidningen.se
Publicerad: 2024-11-20
Militärpolisen genomför kontroll på MHS Karlberg
Publicerad: 2024-11-25
Ohälsa hos kvinnliga veteraner undersöks i ny studie
Publicerad: 2024-11-27
Behovet av ett veterancenter för rekreation utreds
Publicerad: 2024-12-02
Marinens nya ubåtar planeras att levereras 2028 och 2030
Publicerad: 2024-11-13
Ny skidmodell ska komplettera Vita blixten
FRÅN WEBBEN
Bakgrunden till inrättandet av visselblåsarfunktionen är visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021.
VISSELBLÅSARFUNKTIONEN
Få visselblåsningar av rätt karaktär
Försvarsmaktens visselblåsarfunktion har varit i gång sedan 2022 och hittills har totalt 77 anmälningar kommit in. Anställda kan rapportera till funktionen vid misstanke om allvarliga missförhållanden, men det är få av de inkomna ärendena som handlar om det.
qI JULI 2022 blev det krav på att större arbetsgivare ska ha en intern rapporteringskanal dit medarbetare kan rapportera om allvarliga missförhållanden av allmänintresse på arbetsplatsen. Det kan handla om misstänkt korruption, jäv, brister i säkerheten, felaktig användning av skattemedel med mera. Sedan Försvarsmakten inrättade visselblåsarfunktionen sommaren
2022 har 77 anmälningar kommit in, berättar Anders Thunholm, chef för Försvarsmaktens internrevision, där funktionen är placerad.
– Vår bedömning är att det är ett relativt jämnt flöde av inkomna ärenden. Det är inte händelsestyrt vad vi kan se.
» Syftet med visselblåsarfunktionen
är ge medarbetare möjlighet att kunna anmäla missförhållanden som korruption, jäv och brister i säkerheten. «
Man hade kunnat tänka sig att Försvarsmaktens tillväxt, det höga tempot i verksamheten och allt som sker i dag skulle kunna leda till att det kommer in fler ärenden, men än har det inte materialiserats. Dock har några rapporter handlat om företeelser som skulle kunna härledas till ökad belastning på verksamheten. Vad handlar de inkomna ärendena om? – Det är mycket blandat och inte heller där finns det någon tydlig systematik. Syftet med funktionen är att ge medarbetare möjlighet att kunna anmäla missförhållanden som korruption, jäv och brister i säkerheten, den typen av saker. Det är dock inte bara ärenden av den karaktären som kommer in.
När ett ärende inkommer utreds först om det är ett visselblåsarärende enligt lagens kriterier och om det är utredningsbart. Om så är fallet lämnas det vidare till lämplig del av Försvarsmakten för utredning, annars avslutas det. I samtliga fall underrättas rapportören om utfallet.
Har anmälningarna lett till några åtgärder?
– Ja, i vissa fall. Om man tittar på renodlade oegentligheter som lett till polisanmälan eller anmälningar till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd så är det mycket få.
Visselblåsarfunktionen är en kompletterande kanal till de andra kanaler som finns, däribland avvikelsehanteringen i Prio, arbetstagarorganisationer, funktionen för ovälkommet beteende, APT och meddelarfriheten. De ärenden som inte utreds av internrevisionen tas ofta vidare till de andra kanalerna.
– Generellt får många av de inkomna rapporterna ändå olika typer av effekt i slutändan, säger Anders Thunholm.
Hur gör man för att anmäla?
– Vi rekommenderar skriftliga rapporter till vår mejl då det minskar risker, bland annat för att information förloras eller missförstås. Om man känner sig osäker hur man ska gå till väga kan man ringa och fråga oss via Försvarsmaktens växel.
/JOSEFINE OWETZ
Anders Thunholm
Foto:
För Försvarsmakten
RUGGED för att koppla samman försvarsstyrkor
RUGGED Data Diode
RUGGED IEG Gateway
Arbit Cyber Defence har ett 20-årigt avtal med Danmarks motsvarighet till Försvarets Materielverk (DALO), med fokus på digitala lösningar för Cross-domain (C2) för det danska försvaret.
Detta långsiktiga ramavtal syftar till att öka nätverkssäkerheten mellan olika militära enheter, från högkvarterets serverrum till frontlinjeenheter.
Picture by the courtesy of General Dynamic.
»Vi i marinen har levt länge i den verklighet som råder nu«
Sedan den 14 november är konteramiral
Johan Norlén ny chef för marinen. ”I det allvarliga omvärldsläge som råder, ligger fokus på att göra marinens krigsförband än vassare och bättre för att fortsätta hålla Sverige säkert”, sa han i ett pressmeddelande i samband med utnämnandet. Officerstidningen träffade honom ombord på minröjningsfartyget HMS Kullen.
– Det är likaledes omtumlande som kul. Det är ett vansinnigt bra tempo men också fantastiskt roligt att ta sig an detta hedrande uppdrag, säger Johan Norlén.
Vad har du hunnit göra hittills?
– Fokus har legat på att träffa mina förbandschefer och få en genomgång av det interna livet i marinen. Det finns vissa områden där jag behöver få lite uppdatering. Utöver det är vi inne i försvarsbeslutstider och det innebär att i hela myndigheten är det en massa saker som rör sig på det strategiska planet och där vi i försvarsgrenarna har en input hela tiden. Men så mycket tid som möjligt försöker jag lägga här ute på Muskö innan jul. Sedan kommer det att kompletteras med att vi efter jul inleder en årlig rundresa, där vi ska träffa personalen på de tre garnisonsorterna. Dialogen om det interna livet i marinen fortsätter då. Sedan kommer givetvis också någon form av reseverksamhet att börja ta fart så småningom.
Hur ser din militära bakgrund ut? – Jag kommer närmast från Utrikesdepar-
tementet och rollen som Försvarsmaktens militära rådgivare. Min militära karriär började jag på Tredje sjöstidsflottiljen, som då hette Fjärde ytattackflottiljen, Jag har passerat förbandets utveckling från 1994 när jag tog examen som fänrik. Jag har varit fartygschef två gånger och det får man ändå säga har varit någon form av höjdpunkt i ens karriär. Jag var fartygschef på robotbåten HMS Ystad och sedan på korvetten HMS Härnösand. Sedan var jag krigsförbandschef, divisionschef på 31:a korvettdivisionen, innan vi flyttade upp till Stockholm 2017. Så egentligen kan man säga att jag har seglat på allt utom de här enheterna faktiskt.
i form av Nato. Där är det 31 andra starka röster och naturligtvis inte enbart den svenska lösningen som kommer att bli allena rådande. Att få chans att reflektera har varit en av rikedomarna med att studera utomlands och något som jag värdesätter.
Hur är läget i marinen december 2024?
– Läget är ganska gott. Det är klart att det har varit ansträngande under en lång period. Jag skulle säga att vi i marinen levt länge i den verklighet som råder nu. Det började inte den 24 februari 2022 för oss. Sedan tillkommer en massa andra uppgifter, det är stödet till Ukraina, vår egen tillväxt, både personellt och materiellt, och en Natointegration. Alla de här sakerna ska ske samtidigt och det innebär utmaningar givetvis. Men jag tycker vi hanterar det ganska bra.
– Som en följd av omvärldssituationen och det aktiva försvaret används ju marinen hela tiden. Vi kan inte välja det ena eller det andra, allt måste ske parallellt. Och det är klart att det sätter sina spår och att det är ansträngande.
» DET ÄR KLART ATT DET HAR VARIT ANSTRÄNGANDE UNDER EN LÅNG PERIOD. JAG
SKULLE SÄGA ATT VI I MARINEN LEVT LÄNGE
I DEN VERKLIGHET SOM RÅDER NU. DET BÖRJADE INTE DEN 24 FEBRUARI 2022 FÖR
OSS. «
– En annan höjdpunkt under karriären är att ha fått studera utomlands med två vändor i Frankrike. Det är ytterst stimulerande att få den möjligheten. Just att sätta sig själv i ett lite annat och större perspektiv och höra hur utländska officerare tänker. Jag tror att det är väldigt nyttigt att ha den inställningen med sig, särskilt nu när vi har gått med i en allians
Hur ser det ut med personalförsörjningen i marinen?
– Det är ingenting att hymla om, där har vi äntligen fått fokus på de frågorna. Där kanske vi hade kunnat önska att det hade kommit tidigare, men icke för ty så har vi nu en proposition och kommande försvarsbeslut som trycker lite på detta. Det handlar inte bara om de dubbla besättningarna. Det är en viktig del, men till syvende och sist är det ju en balansgång. Det tar ganska lång tid att få en fartygschef på en sådan här båt. Det kan ju ta upp till tio år från att de börjar i marinen. Så även om det är ett välkommet beslut är det en process som tar tid. Men att ha möjligheten att kunna anställa fler och framför
Johan Norlén har varit fartygschef ombord på robotbåten HMS Ystad och Visbykorvetten HMS Härnösand.
allt så många som möjligt efter genomförd värnplikt, det är så klart bra. Sedan har vi den andra delen, att fokusera på de andra nivåerna också. Till specialistofficerstbildningen har vi ett ganska gott rekryteringsläge och likadant till Officersprogrammet. Vi ska fortsätta att skapa en attraktionskraft in. Vi tittar ständigt på våra befattningar och om vi behöver ha en militär kompetens där eller om vi kan hitta den kompetensen hos en civil medarbetare också.
Dubbla besättningar och försörjningen av större besättningar till de kommande ytstridsfartygen
gång med ytstridsfartygen, men det räknar vi med kommer inom kort. Förhoppningsvis under nästa år så har vi den i planen för att kunna göra det.
De stora materielprojekten som pågår, nya ytstridsfartyg och A 26, hur går det med dessa?
» VI BESITTER JU FÖR
MÅGOR, PRECIS SOM
INOM UNDERVATTENS
OMRÅDET, SOM EGENT
LIGEN INGEN ANNAN
HAR INOM DESSA
OMRÅDEN. DET ÄR VÄR
DEFULLA KUNSKAPER
SOM KOMMER ATT BLI
VIKTIGA. «
– har det redan påbörjats någon typ av rekrytering eller utökning av personalramar för att lyckas med personalförsörjningen längre fram?
– Just nu läggs det en analys. Båda delarna måste ske tillsammans och man måste tänka igenom detta steg från början. Det kräver också att det finns utbildningsplatser på våra olika institutioner. Sedan väntar vi fortfarande på det politiska beslutet så att vi kan sätta i
Marinens kommunikationschef Melina Westerberg bistår vid plåtningen av marinchefen ombord på HMS Kullen.
– Det ena är under produktion, A 26, och har haft några problem. Det har funnits lite kringelikrokar, lite bumps in the road som man brukar säga. Men nu rullar det på och vi förväntar en leverans under detta årtionde, innan 2030. Det andra projektet, nya ytstridsfartyg, där väntar vi som sagt fortfarande på ett politiskt beslut. Men Försvarsmakten har harmoniserat kravställningen så att den stämmer överens med vad Försvarets materielverk tycker är realiserbart och vad som går att hitta på marknaden. De nya ytstridsfartygen kommer att vara ett välkommet tillskott förmågemässigt. De kommer också att vara ett väldigt bra förmågetillskott i andra domäner, framför allt i luftförsvarsdelarna och inte bara nationellt utan även kopplat mot Nato som helhet. Ett sådant beslut är också en positiv drivkraft för att rekrytera och behålla personal.
Vad gäller marinens styrkebidrag till Nato, vad ser du för uppdrag i närtid?
– Det finns en proposition på riksdagsbordet som kommer att klubbas igenom i en nära framtid. Det vi ser framför oss efter det politiska beslutet är att under 2025 delta i Natos stående minröjningsstyrka. Och sedan kanske lite längre fram under året möjligtvis göra samma sak fast med korvetter. Vi väntar på dessa beslut, men vi planerar för att kunna göra detta nästa år.
Chefen för Natos marina högkvarter, Marcom, viceamiral Mike Utley, besökte Sverige och Försvarsmakten för några veckor sedan och då hyllade han bland annat den svenska amfibiekåren. Hur ser du på att integrera amfibieförmågan i någon slags Natokontext framöver?
– Det är en högst relevant fråga och där uppfattar jag att vi givetvis kan promota oss själva. Det har vi också gjort genom att vi har lämnat så positiva avtryck med vår amfibiestyrka. Vi besitter ju förmågor, precis som inom undervattensområdet, som egentligen ingen annan har inom dessa områden. Det är värdefulla
”Det vi ser framför oss efter det politiska beslutet, är att under 2025 delta i Natos stående minröjningsstyrka. Och sedan kanske lite längre fram under året möjligtvis göra samma sak fast med korvetter”, säger Johan Norlén om marinens Natobidrag.
kunskaper som kommer att bli viktiga. Jag tror att den drivkraften kommer att komma från Nato också och att det kanske är någonting vi ska titta vidare på. Jag tror att i framtiden kan det mycket väl komma att sättas upp.
Vad gäller minröjningsfartygssystemet, hur ser du på framtiden för det vad gäller nya fartyg och förmågor?
– Här har vi inte riktigt fullt ut finansierat en efterträdare, men om vi tittar på vad vi gör så har vi jobbat länge med att ta fram autonoma system. För per se så vill man ju gärna undvika att kunna gå in i ett minfarligt område om man kan hitta det med sensorer som man kör framför sig. Dessa system kommer att komma i närtid och det pågår redan
prov och försök. Under de kommande åren kommer de här fartygen att gå in i livstidsförlängning. Så vi kommer att leva kvar med det här minröjningssystemet vi har, men vi satsar rätt mycket på nya delar och fram för allt undervattensdelarna, de autonoma systemen. Vi kommer under min tid som marinchef att börja titta på en efterträdare till fartygen, men än så länge finns inget bestämt.
Marinens litenhet i fartygsnumerär är något som återkommit i diskussionerna länge. Nu ska Visbykorvetterna uppgraderas med luftvärnssystem och vara borta på varv i perioder. Vad tänker du om tillgängliga fartygsresurser de kommande åren?
– I och med Natointrädet har vi gått från
en situation där vi innan egentligen var själva och ville förneka motståndaren tillträde till vårt territorium, nu är vi i en allians som vi också måste stödja med att logistiskt kontrollera det flöde som går till havs. Det globala handelsflödet är under konstant hot i dag. Vi är en av de större Östersjönationerna och vi kommer att få ta ett stort ansvar i detta, plus att vi också har en unik förmåga i detta område. Det är en väldigt stor ambitionsökning att gå från att förneka tillräde till ett område till att kontrollera det. Luleåklassen med sin luftförsvarsdel kommer att ha en förmåga som förändrar spelplanen. Inte bara för marinen utan även i de andra domänerna, för den kan producera luftförsvar även på andra sidan Östersjön, för markstyrkorna i Baltikum till
exempel, eller för att frigöra våra flygstridskrafter. Men det som också är nytt är att det inte bara är Östersjön som gäller i dag. Vi pratar om hela Östersjöområdet, det innefattar Bottenviken, Finska viken till Nordsjön och allt däremellan. Det har blivit fler uppgifter.
Till sist, vilket är ditt favoritfartyg i marinen och varför?
– (Skratt) Ja, det är svårt. Det är ju så att om man får förmånen att vara fartygschef två gånger blir det någonting särskilt. Dessa fartyg ligger en varmt om hjärtat, så enkelt är det. Eftersom det i dag bara finns ett av dessa fartyg kvar i flottan så blir det HMS Härnösand som ligger en varmast om hjärtat, säger Johan Norlén.
Besöket: Försvarsmaktens logistik
text: Anna-Maria Stawreberg
foto: Margareta Bloom Sandebäck
Ett tetrisspel i kamp med tiden
Försvarsmaktens logistik, FM Log, hanterar allt från transporter av materiel, utrustning och ammunition till att stödja internationella insatser. För att klara uppgiften krävs personal och yta. Och det behöver gå snabbt. Officerstidningen har besökt Försvarsmaktens centrallager i Arboga.
Besöket: Försvarsmaktens logistik
Ett förband med 95 procent civilanställda och bara fem procent militärt anställda. Ett förband där många av de 900 anställda jobbar i en kamp mot klockan. En tidsbrist som man visserligen upplever över hela Försvarsmakten, men som kanske är extra påtagligt på Försvarsmaktens logistik, FM Log.
– FM Logs verksamhet handlar om att möjliggöra för resten av Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten handlar till stor del om folk och prylar. Och om vi på FM Log inte plockar fram de här prylarna så går det inte att göra något, säger kommendör Mattias Svedin, förbandschef på Försvarsmaktens logistik
Förbandets verksamhet är lika stor som spretig. FM Log hanterar allt från bokning av resor och grafisk produktion till fakturor, logistik kring förflyttningar, inköp av materiel och lagerhållning.
– Jag brukar likna vår verksamhet med hur ICA Maxi fungerar. I ICA Maxis stora lokaler ska precis allt som krävs för att laga mat finnas. Hur ICA Maxi fungerar och hur alla råvaror hamnar i kylar och på hyllorna ska jag som kund inte behöva bry mig om.
Mattias Svedin tystnar en stund innan han fortsätter.
– Samma sak är det med FM Log. Försvarsmaktens anställda ska inte behöva fundera över materielfrågan. Alla inom Försvarsmakten behöver äta, sova, ha tillgång till fordon och kunna tanka dem. Försvarsmaktens anställda behöver också ammunition, uniformer och de behöver få en lösning på uppkomna
Utrymme är en bristvara i FM Logs lager–utrymmen och det pågår ett ständigt arbete för att frigöra plats för all materiel.
behov. Detta är vår uppgift att lösa, säger Mattias Svedin.
FM LOG HAR sin verksamhet på 30 orter i Sverige men fortfarande är Försvarsmaktens centrallager i Arboga det som folk kanske mest associerar FM Log med. Här, 17 mil från staben på Gärdet tornar Försvarsmaktens centrala lager i Arboga upp sig i det platta landskapet. På den 45 000 kvadratmeter stora ytan finns 100 000 pallplatser samlade, och precis som i FM Logs övriga verksamhet är yta hårdvaluta.
Men att kalla det ”centrallagret” är missvisande, eftersom det faktiskt inte längre är ett centrallager i ordets egentliga bemärkelse –centrallagret är nämligen bara ett av de flera lager som FM Log använder sig av. Major Daniel Johannesdal och Magnus Wepsäläinen tar emot på parkeringen och det är just detta de inleder intervjun med.
– Numera säger vi inte centrallager. Istället använder vi oss av uttrycket ”centrala lager”, även om just det här lagret i folkmun fortfarande benämns som ”centrallagret”, eftersom det tidigare varit i princip det enda lagret som människor känner till, förklarar Magnus Wepsäläinen, chef för Försvarsmaktens centrallager, FMCL.
För att minska sårbarheten förvaras Försvarsmaktens materiel i lager i flera hundra olika byggnader från norr till söder, vissa välkända, som det i Arboga, andra mer okända.
– Här packar vi och tar emot gods, och det är också härifrån i Arboga som specialtransporterna utgår, säger Daniel Johannesdal och
Arboga
JAG BRUKAR LIKNA VÅR
VERKSAMHET MED HUR GROSSISTEN TILL ICA MAXI FUNGERAR.
pekar ut mot den stora asfalterade planen innanför stängslet där Försvarsmaktens lastbilar och fordon står parkerade, sida vid sida med civila lastbilar och långtradare som är mer anonyma.
EFTERSOM VARJE HYLLDECIMETER inne i lagret är värdefull är det viktigt att så snart som möjligt kunna packa om och frakta vidare materielen. Daniel Johannesdal påpekar vikten av att den främre logistiken ute på förbanden måste få rätt förutsättningar för att lagerhålla så mycket som möjligt själva. På så sätt kan FM Log stå för den bakre logistiken.
För ett ovant öga ser det ut att råda kaos i lokalerna. En lastpall är packad med datorbord. En annan är fylld av glas till skyddsmasker. I en hög på golvet står lådor med hundratals Outmeals och i en annan lådtrave finns kängor i storlek 43. Men ordningen är minutiös, bedyrar Magnus Wepsäläinen. Alldeles särskilt efter att det i höstas gick
ut en order om totalinventering över vilken slags materiel och var allt finns i lagret.
– Då var det bara att hugga i, säger Magnus Wepsäläinen, suckar djupt och blickar ut över lagret.
För att Försvarsmakten ska kunna växa enligt plan krävs en avveckling av icke-nödvändig materiel i andra änden, något som många gånger visat sig vara en tidskrävande process. Det är enkelt att prata om i teorin, men betydligt mer komplicerat i praktiken, eftersom det är en procedur som inte kan göras utan formella beslut.
Utmed en vägg kommer en hiss farande, fylld med gradbeteckningar och strax intill står en låda märkt med ”farligt gods” som innehåller batterier. Det verkar hända saker precis överallt, och när vi går uppför en vindlande spiraltrappa och stannar till vid en avsats ser vi lagerutrymmet ovanifrån. Magnus Wepsäläinen öppnar en dörr, och innanför den uppenbarar sig ytterligare ett lager. Här, i det automatiserade höghöjdslag-
Mattias Svedin
Besöket: Försvarsmaktens logistik
ret, finns 70 000 pallplatser. Kranar fyllda med pallar åker med ett svishande ljud fram och tillbaka mellan våningsplanen. Det är 26 meter upp till tak, och hyllorna sträcker sig hela vägen från golvet och upp. Och det är fullt på hyllorna. Vid en närmare anblick skymtas bara tre lediga pallplatser och vikten av att så snabbt det bara går få ut materielen till förbanden blir uppenbar.
– Det är en av våra största flaskhalsar. För att det som köps in ska få den operativa effekt som krävs måste det finnas lediga pallplatser. Vi behöver få fart på flödet, helt enkelt, säger Daniel Johannesdal.
Det låter som en enkel uppgift. Det är det inte, förklarar han. I vissa transporter kommer materielen huller om buller, kabelvindor kan ligga i samma låda som smörjmedel och kängor. En betydande del av arbetstiden på lagret går åt till att packa upp och packa om.
– Lägg därtill att ett förband kan beställa en enda smörjmedelsflaska. Då behöver vi packa om för att få iväg just denna smörjmedelsflaska, säger Daniel Johannesdal.
Försvarsmaktens logistik
Försarsmaktens logistik, FM Log, finns på 30 orter i Sverige. FM Logs transportenhet ska med kort varsel kunna frakta en hel bataljon utomlands, men också hantera Försvarsmaktens alla tullärenden. FM Log har i uppgift att ansvara för den bakre logistiken, men också ansvara för centrala förråd, lager, skyddade transporter och teknik- och vidmaktshållandekontoren.
Källa: FM Log.
Försvarsmaktens logistik finns på 30 orter i Sverige. 95 procent av medarbetarna är civilt anställda.
För att få fart på flödet, effektivisera logistiken och snabbt få ut materiel till förbanden i större omfattning, håller FM Log nu på att etablera en omlagringsterminal i Coops gamla lokaler utanför Stockholm. Det är nödvändigt. För samtidigt som vissa lager inte får plats med minsta lilla hudvårdssalva, finns det avdelningar som högljutt skriker efter fler leveranser. Eller som Daniel Johannesdal uttrycker det:
– Vi har en avdelning som säger ”sluta köpa in mer, vi får inte plats”. Sen har vi en annan avdelning som säger ”vi kommer att köpa in mycket mer”. Det är en svår balansgång. Lite som ett avancerat tetris. I det konventionella, icke-automatiserade lagret, finns ytterligare 30 000 pallplatser. Men det är lika trångt här. Trots att det dagligen packas om och körs ut transporter härifrån.
DANIEL JOHANNESDAL ÄR ensam officer på försörjningsenheten där FMCL ingår som en av fem avdelningar, och det finns ett stort behov av att nyanställa personer med militär bakgrund.
– Nu bygger vi ut den militära förmågan och går från civil produktion till produktion i militär kontext. Vi ska så fort som möjligt gå från att vara 350 medarbetare till 460 spritt över hela landet, säger han. Förbandschef Mattias Svedin håller med om att personalfrågan är en stor utmaning. FM Log ska utöka personalstyrkan från de nuvaran-
FAKTA
DET
de 900 över hela landet till 1 200 personer fram till årsskiftet 2025–2026. Det behövs allt från stabsofficerare, infrastrukturhandläggare och lagerarbetare till ingenjörer och resehandläggare. Men den största utmaningen är trots allt fortfarande ytan. Försvarsmaktens logistik har sin verksamhet på 30 orter i Sverige. I dagsläget, utan större förbandsinsatser utomlands är verksamheten utrikes begränsad. FM Log har dock enstaka befattningar i länder angränsande till Ukraina kopplat till stödet dit. För i och med Nato så finns en förväntan om en ökning av internationella befattningar, både militära och civila. Det är inte bara geografiskt som FM Log har en stor spridning. Också själva verksamheten består av flera ben. Ett exempel på det är ekonomiredovisningsenheten i Boden, som förutom att hantera ett tusental fakturor om dagen också har arbetsuppgif-
7 X FM Log
• På staben finns HR- och kommunikationsavdelningen, underrättelse- och säkerhetsavdelningen, planeringsavdelningen, genomförandeavdelningen och teknik- och verksamhetsstödsavdelningen.
• Ekonomiredovisningsenheten hanterar en stor del av Försvarsmaktens ekonomiska transaktioner.
• Försörjningsenheten ansvarar för Försvarsmaktens alla förrådsbyggnader. Här finns även grafisk produktion.
• Inköpsenheten ansvarar både för planering och genomförande av upphandlingar och inköp.
• Joint Service Support har i uppdrag att ge Försvarsmaktens verksamheter utomlands logistikstöd.
• Teknik- och vidmakthållandekontor logistik arbetar bland annat med utveckling och vidmakthållande av personlig utrustning, sjukvårdsmateriel och ammunition.
• Transportenheten transporterar materiel och personal och ser till att all verksamhet runt transporterna fungerar.
ter som att ha hand om personalens betalkort där arbetsgivaren är betalningsskydlig. Ett annat exempel är den grafiska produktionen som Försörjningsenheten i Arboga ansvarar för med bland annat en kartproduktion som i samband med Natointrädet nu behöver tiofaldigas.
– Att leda FM Log är en komplex uppgift i och med att vi är utspridda över hela Sverige, säger regementsförvaltare Kerim Kabaca.
Mattias Svedin visar med en förenklad och pedagogisk skiss hur de olika enheterna inom FM Log arbetar efter det att riksdagen fattat beslut om något som Försvarsmakten fått i uppdrag att utföra. När Högkvarteret sedan får själva uppdraget ges en order till FM Log om att utföra det.
– TVK Log, teknik- och vidmakthållandekontoret, undersöker var materielen finns och vad det ska användas till. Behöver materielen köpas in är det inköpsenhetens uppgift att hålla koll på att samtliga avtal följs och
Magnus Wepsäläinen
Besöket: Försvarsmaktens logistik
VI HAR
EN AVDELNING SOM
SÄGER
’SLUTA KÖPA IN MER, VI FÅR INTE PLATS’.
som därefter köper in den, säger Mattias Svedin.
När materielen väl finns på plats packas den om och därefter bokar transportenheten transport, oavsett om det krävs tåg, egna eller hyrda fordon på landsväg, via luften eller sjöledes. Det är också transportenheten som samordnar transporten i de fall materielen ska transporteras inom Sverige.
– Om materielen ska utrikes, träder FM Logs enhet Joint Service Support in, förser godset med rätt dokumentation och packar godset innan det avtransporteras, säger Mattias Svedin.
När förre ÖB intervjuades i samband med ett besök under våren 2023 framhöll även han behovet av det arbete som FM Log utför: – Om vi inte har fungerande logistikkedjor, då kommer inte Försvarsmakten att kunna lösa sin huvuduppgift, sa Micael Bydén.
I inlägget, som finns utlagt på förbandets Instagramkonto, sammanfattar han verksamheten med att konstatera att ”logistik är inte
Major Daniel Johannesdal är ensam officer på försörjningsenheten.
allt, men allt är ingenting utan logistik”.
– Alla förband ska visserligen ha uthållighet till en viss nivå, men det är FM Log som ska stå för de stora ladorna och bidra till en fortsatt uthållighet, säger Mattias Svedin.
En av förbandets uppgifter är att stötta med transporter och logistiken när utländska förband deltar i övningsverksamhet i Sverige. FM Log har också som uppgift att förse Ukraina med materiel av olika slag. Stödet till Ukraina är en betydande del av förbandets verksamhet just nu. Just den delen av verksamheten är Mattias Svedin dock mer förtegen om.
– Jag vill inte gå in på några detaljer. Men det är ingen hemlighet att Sverige stöder Ukraina när det kommer till både utbildning av personal och med materiel. Och för att personalen och materielen ska ta sig till och från Sverige är vi inblandade.
Transportenheten ska också med kort varsel kunna frakta en hel bataljon – eller ännu större volymer – utomlands, hantera Försvarsmaktens tullärenden, kommunicera med Transportstyrelsen när det kommer till farligt gods och ordna med anställdas resor.
Nu när Sverige är medlem i Nato och kommer att fungera som transitland behöver all materiel som internationella förband för med sig innanför landets gränser tullas in. Först när det är gjort får materielen användas på svenskt territorium, och när materielen sedan lämnar Sverige, ska det tullas ut.
– Eftersom vi vill ha en rörlighet i Norden är genomförandeplaneringen viktig. Visserligen ligger fokus på väg och järnväg, men vi har också sjötransporter och flygtransporter och vår största utmaning just nu är att volymerna ökar och fler förband, såväl nationella som internationella, ska transporteras genom Sverige eller till Sverige för basering, säger Andreas Nordén, chef för transportenheten.
Att packa nyproducerad sjukvårdsmateriel i en traumaväska tar närmare en timme.
VI VET ATT DET BEHÖVS MER MATERIEL. MEN VAR SKA VI FÖRVARA TILL EXEMPEL DRIVMEDLET OCH AMMUNITIONEN?
ATT TRANSPORTERA GODS och personal via järnväg har Försvarsmakten gjort lika länge som det funnits en fungerande järnväg. Men de senaste åren har järnvägstransporterna inte utnyttjats fullt ut eftersom det varken funnits behov eller avtal. Nu ser det annorlunda ut. Tack vare ett avtal som inköpsenheten förhandlat fram har transporterna effektiviserats. Det innebar att man för första gången på länge kunde transportera både gods och personer på ett och samma tåg under försmarsmaktsövning Aurora 2023.
Men transportenheten har ytterligare en
uppgift att genomföra, i och med att allt som Försvarsmakten köper in från industrin ska fraktas till något av FM Log:s olika centrala lager.
– Det är stort fokus på transporter av olika slag, på landsväg, järnväg, sjö och i luften, strategiska utanför Sveriges gränser och operativa inom Sverige, och inom såväl skarp verksamhet som när det kommer till övningar, säger förvaltare Axel Gustavsson, som jobbar på staben.
Axel Gustavsson, som arbetar på FM Log sedan 2019, har sett hur verksamheten har förändrats och anpassats efter den verklighet som råder. När FM Log bildades 2002 var planen att samla hela Försvarsmaktens logistik på en enhet, men också att göra verksamheten så kostnadseffektiv som möjligt och att outsourca allt som inte var absolut nödvändigt.
Kostnadseffektivitet är visserligen en självklarhet för många verksamheter, men här var det tydligt uttalat att ledordet var att föra över pengar från logistik till kärnverksamheten.
Sedan dess har FM Logs arbetsuppgifter delvis förändrats. Delar av de ursprungliga verksamheterna, som att dela ut kalsonger och övriga persedlar, har lagts över på övriga delar av Försvarsmakten och istället har nya tillkommit, där FM Log har ansvar för den bakre logistiken och för att få ihop helheten.
2016 gjordes organisationen om till ett krigsförband. Personalen har sedan dess genomgått kombattantutbildning och deltagit i olika övninga som ledningsövningar, egna fältövningar och större övningar som Aurora och Nordic Respons.
I samma veva uttalade politiken ett önskemål om att FM Logs framtida roll skulle bli att ansvara för den bakre logistiken och ta över en viss del av de uppgifter som Försvarets materielverk tidigare ansvarat för.
– Att FMV tidigare haft det här ansvaret var något temporärt, ett ansvar man haft under fredstid. I och med att FM Log nu tar över den bakre logistiken blir vi mer synkade med övriga Natos sätt att arbeta, säger Mattias Svedin.
Planen var att respektive försvarsgren själva skulle ansvara för den främre logistiken, och därmed ha lagerhållning så att det räcker för det omedelbara behovet.
I samband med detta fick FM Log ansvar för ett antal centrala förråd och lager, men också för skyddade transporter och TVK Log, teknik- och vidmaktshållandekontoret där Försvarsmaktens samlade expertis när det kommer till materiel- och förnödenhetsförsörjning finns.
– FMV sköter fortfarande vissa inköp, tyngre och tekniskt komplicerade materielsystem som ubåtar och liknande, samtidigt som FM Log sköter övriga inköp, reservdelar till till exempel stridsvagnar, inköp av datorer, papper, pennor, drivmedel, mat och andra förbrukarmateriel, säger Mattias Svedin.
Och även om det är Försvarets materielverk som köper in Försvarsmaktens uniformer, är det FM Log som tar hand om ordrarna och ser till att de kommer ut till samtliga förråd, handlar upp tvätteriavtalen och tar hand om de kasserade persedlarna.
Hur FM Log som förband påverkas av förslagen om logistikfunktionen i gällande och kommande försvarsbeslut är en fråga som Mattias Svedin svarar snabbt och utan att veka svarar på och kan sammanfattas med tre korta ord: "Mer av allt".
– Mer människor. Mer lager. Flerdubbla transportresurser. Det vi ser nu är något unikt: Att myndighetens råd går i led med det politiska beslutet, säger Mattias Svedin.
Svensk officersutbildning – en av världens mest akademiserade
Akademiseringen av officersutbildningen har en lång historia präglad av spänningar mellan yrkesrollens teoretiska och praktiska färdigheter. Redan under 1880-talet talades det om att nya officerare var odugliga på truppföring och den diskussionen har följt med in i våra dagar. Staten har varit drivande i att öka akademiseringen inom officerskåren samtidigt som den militära professionen varit skeptisk.
Jämfört med andra länders militärakademier är Sveriges grundläggande officersutbildning en av de mest akademiserade i världen. Det innebär att den bedrivs som en i princip ”vanlig” universitetsutbildning där studierna genererar högskolepoäng och undervisningsupplägg och examinationsformer följer högskolelagen. Kurser avslutas med ett uppsatsarbete och programmet leder till en högskoleexamen. Ansvaret för officersutbildningen delas i praktiken mellan Militärhögskolan och Försvarshögskolan och mellan försvars- respektive utbildningsdepartementet, vilket i sin tur ger de inskrivna en slags dubbel status som både kadett och student.
AKADEMISERING ÄR ETT fenomen som präglat de flesta professioner de senaste årtiondena. Inte minst praktiskt betonade yrken som läkare, lärare och polis har sett sin utbildning skifta från inomprofessionell färdighetsutveckling till att bli alltmer högskoleanknuten och internationaliserad. Universitetskopplingen
har setts som nödvändig dels för att följa kunskapsutvecklingen och stärka det teoretiska kunnandet, dels för att säkerställa yrkenas samhällsställning som moderna professioner. Akademiseringsprocesser får å ena sidan effekter på makronivå. Det brukar betyda att akademier, fackskolor och program ombildas för att passa in i resten av utbildningssystemet i fråga om exempelvis antagning, reglering och kunskapskontroll, och att akademiska artefakter som kurslitteratur, seminarier och salstentamina införs i utbildningen. På mikronivå, å andra sidan, brukar tanken med akademisering vara att problematiserande och teoretiserande tankesätt samt bildningsideal i högre grad ska prägla studenten och dess lärande.
» AKADEMISERINGEN FORTSKRED UNDER BÖRJAN AV 2000-TALET DÅ YTTERLIGARE EN UTREDNING MENADE ATT MILITÄR UTBILDNING BORDE VILA PÅ SIN EGEN KUNSKAPSBAS. «
utbildningen att försörja officerskåren med framtida generationer av ”krigarakademiker”. Men hur har akademiseringen av den svenska officersutbildningen gått till mer konkret? Hur kommer det sig att kadetter pluggar på universitet i dag? I min nya forskningsartikel (”The military academy as a civilising institution: a historical sociology of the academization of officer education in Sweden” i tidskriften Armed Forces & Society) visar jag hur sådana reformer faktiskt har en längre och mer komplex historia än vad man kan tro. Officerskåren har genom historien ofta varit skeptisk till akademisering och ökade teoretiska inslag i militär utbildning. Samtidigt har mobiliseringen av akademiskt kapital visat sig vara nödvändig för att skapa den grundläggande legitimitet som militären behöver för att existera och verka som profession – särskilt i fredstider.
I kontexten officersutbildning kan akademisering beskrivas som att staten försökt introducera ett slags akademiskt ”kapital” i det militära fältet, och att man skapat både förutsättningar för och förväntningar på
DET SENASTE OCH kanske tydligaste exemplet på detta är utbildningsreformerna som tog fart i samband med försvarsnedskärningarna i Sverige i mitten av 1990-talet. Under dessa år var det militära försvarets ställning i samhället förhållandevis låg, åtminstone jämfört med kalla krigets försvarspolitiska prioriteringar. Staten stod inför utmaningen att dels rationalisera officerskåren och dess utbildning, dels bibehålla den militära professionens status. I Sverige likväl som i andra länder blev lösningen att vända sig mot akademin och högskoleanknyta utbildningen. Efter en rad utredningar lanserades sedermera Yrkesofficersprogrammet (YOP) år 1999.
Officersutbildningen har gått från ”adlig uppfostringsanstalt med militära förtecken” till en modern högskoleutbildning.
Försvarshögskolan (FHS) gavs ansvaret att koordinera utbildningen och säkerställa dess akademiska kvalitet, med avsikten att låta militär utbildning ”närma sig samhällets övriga högskoleväsende”. Programmet innehöll initialt inslag av till exempel statsvetenskap för att skapa större generalistkompetens bland framtida officerare, förståelse för civil-militära relationer och en ”grundlig kunskap om samhällsförhållanden i vid bemärkelse”. Akademiseringen fortskred under början av 2000-talet då ytterligare en utredning menade att militär utbildning borde vila på sin egen kunskapsbas. Här gavs FHS ansvaret att utveckla ämnet krigsvetenskap i en sådan utsträckning att det kunde vetenskapligt verifieras samt utgöra ämnesgrund för YOP. Ambitionerna realiserades 2008, när FHS erhöll examensrätt och officersutbildningen formellt kunde omvandlas till dagens treåriga akademiska högskoleprogram, Officersprogrammet (OP). I och med detta kulminerade ett årtionde av akademiseringsprocesser där regeringen och högre militära företrädare löpande nyttjat akademiskt kapital för att stärka officerskårens samhällsförankring och legitimitet, och därmed sin framtid.
Utbildningsreformerna under 90- och 00-talen liknade dock på många sätt diskussionerna som fördes kring officersutbildningen redan under 1800-talets mitt. När Kungliga krigsakademien Karlberg grundades 1792 blev
det den första centraliserade statliga institutionen att husera grundläggande officersutbildning. Under sina första årtionden fungerade dock Krigsakademien mindre som en professionell yrkesutbildning och mer, vilket historiken Esbjörn Larsson visat, som en slags adlig uppfostringsanstalt med ”militära förtecken” där tyngdpunkt i undervisningen låg på ämnen som språk, måleri, biologi, botanik och gymnastik snarare än militära färdigheter. Utbildningen speglade således officerskårens på den tiden mycket starka kopplingar till aristokratin. Enligt Krigsakademiens guvernör i början av 1800-talet, Johan Lefrén, rådde ett utbrett bildningsförakt inom det militära, samtidigt som adliga traditioner och krigarideal var dominerande.
UNDER 1800-TALETS FÖRSTA hälft togs emellertid de första initiativen bland borgerliga politiker och militära tänkare att reformera Karlberg, och i och med det bidra till en professionalisering av officerskåren. När statliga läroverk så småningom började ta över den elementära grundutbildningen öppnade det upp för en modernisering av officersutbildningen mot att bli mer renodlat professionsinriktad. Konkreta steg togs av 1861 års lantförsvarskommitté som med sina förslag lade grunden för Kungliga krigsskolan som skulle grundas några år senare. Den nya officersutbildningen på Krigsskolan skulle bryta
med adeln och vila på meritokratisk grund. Den skulle därtill syfta till att öka officerares bildningsnivå, samhällsförståelse och generalistkompetens. För att lyckas med detta behövdes akademiska konventioner och tankesätt. Endast en utbildning stadigt förankrad i akademiska bildningsideal och det framväxande fältet krigsvetenskap, menade reformisterna, kunde transformera officerskåren till ett legitimt yrke inlemmat i staten. Under 1860-talet och framåt blomstrade den krigsvetenskapliga teoriutvecklingen på Karlberg samtidigt som staten fortsatte reglera officersyrket och dess utbildning enligt byråkratiska och akademiska principer.
De akademiska och militära utbildningsdelarna inom officersutbildningssystemet har dock alltid präglats av spänningsrelationer, inte minst vad gäller synen på teoretisk respektive praktisk kunskap. Denna balansgång belystes särskilt mot slutet av 1880-talet, då allt fler militära debattörer menade att nya officerare var odugliga på att taktisera och leda trupp eftersom de tvingats ägna för mycket tid åt teoretiska studier snarare än tillämpning.
Lars H. Tingsten, lärare vid Karlberg, var till exempel mycket skeptisk till kadetternas långa läsperioder och menade att ”dagligen sitta eleverna 8 timmar öfver boken eller vid ritbordet”. Liknande tankar växte sig starkare under 1890-talet, då den tidens akademiseringsprocesser i princip
Foto: Sara Friberg/Kungliga
helt avstannade, teoretiska inslag ersattes med praktiska och utbildningen tog formen av en specialiserad fackutbildning. Utvecklingen drevs emellertid inte på av regeringen utan till största del av professionsföreträdare och militära lärare på Karlberg – i synnerhet dess nya direktör Gustaf Uggla som år 1893 skiftade om undervisningen i krigsvetenskap mot praktiska moment som skjutövningar, trupputbildning, kompaniövningar och krigsspel.
I BÖRJAN AV 2000-talet mötte även det nystartade YOP stark kritik från professionen, särskilt rörande införandet av teorikurser och statsvetenskap.
» ÄVEN VID FHS KAN SPÄNNINGARNA MELLAN AKADEMISKA OCH MILITÄRA KUNSKAPSFORMER OCH TRADITIONER NOTERAS PÅ NÄSTAN DAGLIG BASIS. «
I Erik Hedlunds studie från 2004 illustreras detta missnöje av en rad citat av befäl som tagit emot nyexaminerade kadetter. De ansåg bland annat att utbildningsinnehållet var för abstrakt för truppföring på taktisk nivå, att universitetsstudier ledde till ”kulturkrockar”
och ”förvirrade kadetter” som tvingades ”jaga högskolepoäng” snarare än öva på militärt hantverk, att det akademiserade systemet riskerade attrahera ”fel” sorters individer som var teoretiskt kunniga men ”inkompetenta praktiskt”, med mera. Efter etableringen av dagens OP har liknande kritik fortsatt att yttras. Fredric Westerdahl, tidigare chef för kadettbataljonen på Militärhögskolan Karlberg, menar till exempel att många av krigsvetenskapens teoretiska inslag endast bör ses som ”nice to know”, och att tyngdpunkten i undervisningen bör skjutas tillbaka mot förmåga att leda förband i strid. Även vid FHS kan spänningarna mellan akademiska och militära kunskapsformer och traditioner noteras på nästan daglig basis. I diskussioner om officersutbildningens inriktning och innehåll, kursernas styrning och examination, kraven på vetenskaplighet med mera, blir det särskilt tydligt att dagens akademiserade officersutbildning
genomförs i en kontext där två ibland radikalt olika syner på pedagogik, kunskap och ”nytta” tvingas samexistera. I min analys framkommer sammanfattningsvis en slags historisk maktkamp mellan högre statliga och militära beslutsfattare samt militära utövare. Staten har under två relativt fredliga perioder – mitten av 1800-talet respektive slutet av 1900-talet – introducerat akademiskt kapital i officerskåren i syfte att ”civilisera” yrket, stärka dess grundläggande legitimitet och samhällsförankring samt höja dess status. Samtidigt har den militära professionen varit skeptisk till akademin och forcerats in i beroendeställningar gentemot densamma. Måhända kan detta tolkas som att intresset för att fostra ”krigarakademiker” varit av främst instrumentell och politisk karaktär.
SEBASTIAN LARSSON
Doktor i krigsvetenskap och biträdande lektor, Institutionen för krigsvetenskap, Försvarshögskolan. Redaktör: Linda Sundgren
Examensceremoni vid Militärhögskolan Karlberg 2023, för 228:e kursen på Officersprogrammet samt Sofu.
Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten
Kan du se dig själv här?
Det kan vi.
Vissa saker kan kännas långt utanför din bekvämlighetszon. Som att söka till specialförbanden. Du kanske tror att du inte har det som krävs. Vi vill att du söker ändå. För styrkan i specialförbanden sitter inte bara i musklerna. Den sitter i drivet att vilja utmana dig själv och viljan att hela tiden utvecklas. Och visst, när nöden kräver mer gör även vi det, men vi söker annat än det du kanske tror. Så oavsett om du i dag arbetar civilt eller som soldat eller officer i Försvarsmakten - sök till specialförbanden. forsvarsmakten.se/specialforbanden
Mötet: Anders Ekholm
Under arbetet med sin doktorsavhandling har överstelöjtnant Anders Ekholm studerat israelernas högflexibla operationskonst och skapat ett unikt kontaktnät av ledande officerare inom den israeliska försvarsmakten. Det har påverkat hans syn på svensk försvarsförmåga, men också gjort honom till en efterfrågad expert i media på konflikten i Mellanöstern.
text: Linda Sundgren
foto: Filip Erlind
»Israelernas operationer börjar alltid med att de transformerar sig själva«
Senaste året har Anders Ekholm blivit känd för allmänheten som en av de främsta experterna på den pågående konflikten i Mellanöstern. Gång på gång bjuds han in till mediala sammanhang för att dela med sig av sina kunskaper om det som sker mellan de stridande parterna. Första samtalet kom fyra dagar efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Då var det TV4:s eftermiddagsprogram "Efter fem" som ville ha med honom i programmet. Sedan den första kvällen i tv-studion har Anders Ekholm deltagit i alltifrån nyhetssändningar till tidningsintervjuer och poddar. Han plockar fram ett dokument ur portföljen bestående av hophäftade A 4-sidor med tätskrivna rader. – Min fru tycker att det här är lite roligt så hon har loggat alla gånger jag medverkat i media, säger han och bläddrar bland pappren. – Över 150 gånger har det blivit hittills. Först blev jag väldigt förvånad när de hörde av sig, men snart trillade polletten ner och jag insåg att det kanske inte är så många som kan det här ur mitt perspektiv och framför allt inte som har de kontakter jag har.
Anders Ekholms nära relation till Mellanöstern inleddes 2020 när han började sin doktorandtjänst vid krigsvetenskapliga institutionen på
HITTILLS HAR JAG INTE UPPFATTAT ATT NÅGON FÖRSÖKT MISSLEDA
Försvarshögskolan i Stockholm. Under arbetets gång har han byggt upp ett brett kontaktnät av högt uppsatta israeliska militärer för att försöka förstå de mekanismer och principer som styr landets försvars- och krigsorganisation.
– Mina kontakter består nästan uteslutande av generaler och de svarar oftast gärna på mina frågor. Men det är inte okomplicerat. Å ena sidan är de extremt öppna, å andra sidan extremt patriotiska och det måste jag hela tiden ha i åtanke. Hittills har jag inte uppfattat att någon försökt missleda mig, men jag är mycket vaksam på sådana tendenser.
ANDERS EKHOLM INLEDDE sin militära karriär 1994 som värnpliktig vid P 10 i Strängnäs, den ort där han också är uppvuxen. När förbandet lades ner 2005 förflyttades han till Ledningsregementet i Enköping och har sedan dess haft en rad olika befattningar. Han också genomfört flera utbildningar inom Försvarsmakten och redan under Arméns övergångsutbildning 2000 väcktes intresset för israelisk krigföring. – Jag har gått de skolor vi har för en svensk arméofficer, och med tilltagande irritation har jag tänkt att: varför
Två av Försvarshögskolans främsta medieprofiler under senare år – Joakim Paasikivi, numera pensionerad överstelöjtnant, och Anders Ekholm – stöter på varandra i FHS lokaler.
tittar vi inte mer på Israel? Det finns många likheter mellan Sverige och Israel utöver totalförsvar och värnplikt och jag menar att vi kan lära oss mycket av dem.
På ett övergripande plan handlar Anders Ekholms avhandling om operationskonst, men mer specifikt tittar han på strategiskt och operativt djup. Han säger att när västvärlden talar om militärt djup handlar det nästan uteslutande om linjära djup – alltså framåt eller bakåt. Det beskrivs i termer av geografiska buffertzoner och stora förbandsmassor som kan avskräcka eller absorbera en motståndare. Men ett litet land som Israel, med en yta dubbelt så
stor som Östergötlands och en befolkning på tio miljoner, saknar de fysiska förutsättningar som krävs för ett effektivt linjärt djup.
– Men uppenbarligen har de ändå ett track record och har klarat sig genom upprepade konflikter, tidigare likväl som nu. Det har de gjort genom att skapa en annan form av djup som jag valt att kalla för ett cirkulärt djup, säger Anders Ekholm.
HAN BESKRIVER DET cirkulära djupet med en modell eller en funktion bestående av tre delar: projicera, manövrera och absorbera. Modellen ska stimulera till kreativ användning av till buds stående medel i kontrast till hur och med vad traditionen anger att verksamheten ska bedrivas. Premissen är att inte försöka passa in ett scenario i en på förhand bestämd ram eller idealmodell, utan att vara extremt flexibel för att kunna anpassa sig efter händelseutvecklingen och motståndarens agerande. – Israelernas operationer börjar alltid med att de transformerar sig själva och de ändrar sitt beteende innan de ens överväger att ge sig på en motståndare. De drivs också starkt av att aldrig upprepa sig, framför allt inte om det varit en lyckad operation. Upprepningar är ett stort no no, säger Anders Ekholm och fortsätter:
– Israelerna är framgångsrika i sin operationskonst, men det är ett mycket krävande sätt att agera som fodrar enorm kreativitet och flexibilitet. Konstant rörelse och självtransformation är mycket jobbigare
än att sitta nöjd och betrakta sin skapelse.
Han berättar att israelernas syn på operationskonst också avspeglar sig i deras utbildning till generalsnivå.
– De utbildar inte någon, de lär deltagarna att utbilda sig själva. Det gör man genom att försätta dem i olika situationer där de måste hitta nya vägar som ofta går utanför doktrinen och paradigmet.
HITTILLS HAR ANDERS Ekholm besökt Israel fem gånger under arbetet med avhandlingen för att samla material. Framför allt genom intervjuer, men också via rundresor för att förstå landets geografiska förutsättningar i den militära kontexten. Han berättar att de möten han haft med israeliska officerare har gett honom en förståelse för deras sätt att kriga och tänka, men också gjort honom uppmärksam på kulturella skillnader mellan svenskar och israeler. – Jämfört med oss är israelerna mycket mer rakt på sak. Man behöver inte tycka likadant som dem, men man förväntas alltid ha en åsikt. Jag har många gånger fått repliker som ’Sluta nu, du behöver inte vara så himla trevlig och snäll. Säg vad du tycker i stället’.
Det är något som också har påverkat hans forskning.
– Nu generaliserar jag grovt, men om jag försöker intervjua en israelisk general så kommer personen i fråga att tröttna jättefort om jag försöker följa en intervjuguide som jag noggrant övervägt och förberett innan. De vill ha frihet, dialog och diskussion, och jag talar av erfarenhet. Jag körde i diket flera gånger innan jag förstod att jag måste lägga min intervjuguide åt sidan och låta dialogen styra samtalet.
GENOM SINA FRAMTRÄDANDEN i offentligheten har Anders Ekholm blivit ett bekant ansikte för många, och han berättar att han ibland blir stoppad på gatan av människor som berömmer hans pedagogiska förmåga att beskriva konflikten i Mellanöstern. Men läget i regionen är extremt känsligt och det är inte alla som uppskattar hans uttalanden. – Den första som ringde och skällde ut mig var en man som sannolikt hade ursprung i regionen, det kunde anas på brytningen. Han började samtalet i sansad ton, men så slog han plötsligt om och blev väldigt otrevlig och hotfull. Det var ganska omskakande och efter det tog vi bort mitt telefonnummer som tidigare legat helt öppet på FHS hemsida. Trots ett starkt engagemang i arbetet, säger Anders Ekholm att han alltid varit noga med att sätta familjen främst. Han och hustrun Maria Ekholm har hängt ihop sedan gymnasiet och bor tillsammans i ett hus på landet, granne med Anders gamla grundskola. Det är också här han hittar tid för avkoppling och återhämtning.
Anders Ekholm
Ålder: Fyller 50 år i mars nästa år.
Familj: Hustrun Maria samt sönerna Lukas, 22, Jakob, 20, och Oskar, 16. Äldste sonen är specialistofficer vid Livgardet.
Bor: Hus på landet i Strängnäs.
Intressen: Golf (strax under fem i handikapp ”i alla fall en bra dag”), slalom, vara på sjön, jaga, snickra och meka med motorer. ”Vulkannörd” som bland annat bestigit den aktiva vulkanen Etna på Sicilien.
Karriär i urval: 1994: Värnplikt, vid P 10 i Strängnäs.
1999: Utlandstjänst i Kosovo (Swerap/ KS01).
1996–1998: Officershögskolan.
2005-2010: Olika befattningar på Ledningsregementet.
2010–2011: Stabsutbildning.
2016–2018: Högre stabsutbildning.
2020–: Doktorandtjänstgöring vid Försvarshögskolan.
– Senaste gången vi var ute med motorbåten var en av de där extremt varma höstdagarna. Vi släppte i ankaret och sedan låg vi bara där och lyssnade till klucket från vattnet. Det var otroligt avkopplande. Annars är jag ganska rastlös av mig och gillar att snickra på huset och meka. Jag har också börjat jaga och spela golf igen efter nästan 20 års uppehåll.
HITTILLS HAR ANDERS Ekholm fått tre av avhandlingens artiklar publicerade i vetenskapliga, sakkunniggranskade tidskrifter, och den fjärde och sista artikeln är inlämnad för granskning. Nu tillbringar han den mesta tiden hemma vid datorn i Strängnäs för att justera och slutligen utforma den så kallade kappan, det ramverk som binder ihop hela arbetet. Efter snart fem års forskning är hans slutsats att svensk försvarsmakt har mycket att lära av israelerna inom området operationskonst.
– Jag säger inte att vi ska kasta det vi har, men det vore bra om vi övervägde att ta till oss det cirkulära förhållningssättet också. Att följa doktriner och reglementen är bra, det gör att vi kan agera reflexmässigt och bli livsfarliga blixtsnabbt, men det gör oss samtidigt väldigt förutsägbara och därmed sårbara. Som kollegorna i Israel säger, fienden läser ju också din doktrin.
Om allt går som planerat kommer Anders Ekholm att lägga fram sin avhandling för disputation våren 2025. Därefter hoppas han få möjlighet att fortsätta sin karriär på Försvarshögskolan.
– Jag har precis skickat in min ansökan till chefsurvalsgruppen för att bli skärskådad på den nivån. Kanske kan jag också få en indikation på det reella värdet av att snart vara disputerad officer i en officerskår under akademisering.
Den silverfärgade plutan är den gåva som som israeliska officerare får efter avslutad generalskurs.
Reportage: Arbetsmiljön på I 21 i Sollefteå
text: Anna-Maria Stawreberg
foto: Michael Engman
Fanjunkare Fredrik Markgren funderade på att säga upp sig som en följd av läget på I 21, men i dag är situationen annorlunda.
Från frustration till nybyggaranda
Bristande rutiner, tystnadskultur samt ett dåligt
stöd från ledningen. Arbetsmiljön på Västernorrlands regemente, I 21, var undermålig. Men en arbetsmiljörapport tog skruv och i dag, ett knappt år senare, är situationen bättre på förbandet.
Det är mitten av oktober och den första snön har inte fallit ännu, men kylan har kommit. På ett övningsfält ett par hundra meter från de tillfälliga regementsbyggnaderna på Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå speglar sig en blek sol försiktigt i vattenpölarna. En grupp värnpliktiga kämpar med att byta band på sina bandvagnar för första gången. Än så länge tvingas de öva på detta under bar himmel.
– Men inom bara någon månad kommer vi att ha tält att jobba i så att våra värnpliktiga slipper att frysa livet ur sig, säger fanjunkare Fredrik Markgren, plutonchef och fackligt engagarerad i Officersförbundets lokala förening på I 21.
Det är mycket som händer på regementet. Nästan lite av en ketchupeffekt, beskriver de anställda det som. I mitten av december 2020 klubbade riksdagen igenom det försvarsbeslut som innebär att regementet i Sollefteå med detachement i Östersund skulle återupprättas. I januari 2022, 22 år efter avvecklingen av I 21 i Sollefteå, återinvigdes Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår.
– Redan samma sommar kunde de första värnpliktiga kvittera ut sin personliga utrustning från förrådet, säger major Markus Olsson, bataljonchef, som började på regementsstaben
på I 21 förra hösten och tillträdde som bataljonchef i våras. Innan dess hade han arbetat på Norrbottens regemente och på Arméstaben i Enköping.
VI HAR FÖRFLYTTAT oss från den blåsiga grusplanen in till i ett konferensrum på tredje våningen i byggnad tre, den kasern där infanteribataljonen huserar. Utanför pågår flytt av möbler och därför har vi tagit trapporna – hissen är full av kartonger.
– Det har börjat nya värnpliktiga för några dagar sedan och de håller på att installera sig. Nu har vi 100 värnpliktiga här. Det är fortfarande lite av en nybyggaranda, säger Markus Olsson och nickar mot rekryterna som kommer bärande på möbler som krävs för att de ska komma i ordning.
Ord som ”nybyggaranda”, men också ”växtvärk” kommer att återkomma flera gånger under dagen. Det har varit ett par tunga år, berättar de anställda. För när något går snabbt uppstår också växtvärk. Det var också det som hände på I 21. Såväl lokalpress som riksmedia uppmärksammade missförhållanden i arbetsmiljön på regementet i artiklar och inslag med rubriker som ”Larmet: Stora brister i arbetsmiljön på I 21” (Tidningen Ångermanland) och ”Svidande kritik mot arbetsmiljön på regementet i Östersund och Sollefteå” (SVT Nyheter Jämtland).
Fredrik Markgren berättar att situationen var mycket svår. Han hade jobbat i Försvarsmakten i mer än tio år när han började på I 21 i samband med att regementet öppnade.
I dag kan översergeant Olle Skepp med gott samvete välkomna nya medarbetare till I 21, berättar han.
Det blev inte som han hade förväntat sig. – Det var ohållbart. Jag har aldrig jobbat inom en verksamhet som saknar styrdokument i form av stående utbildningsbataljonsordar, utbildningskompaniordrar och andra för verksamheten relevanta dokument för att säkerställa att utbildningsmålställningarna i våra handböcker och reglementen nås.
FAKTA
Västernorrlands regemente, I 21 Västernorrlands regemente, I 21, grundades år 1869 och lades ner år 2000. Jämtlands Fältjägarregemente, I 5, grundades år 1646 och lades ner år 2005. I försvarsbeslutet 2020 fattades beslut om att Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår skulle återupprättas 2022 i Sollefteå och i Östersund. Den 18 juni samma år ryckte de första värnpliktiga in. I 21 ansvarar för att bygga upp tre krigsförband, Militärbas nedre Norrland och två fristående skyttebataljoner, en i Östersund och en i Sollefteå. Målet är att 2030 utbilda minst 250–300 värnpliktiga om året.
Han berättar om en arbetsplats som inte fungerade och där personalen ständigt tvingades släcka bränder för att få verksamheten att gå ihop. – Riskanalyser över planerad verksamhet och skriftliga order saknades till stor del, säger Fredrik Markgren.
Ett exempel på det är isvaksbadet för de värnpliktiga där olika befäl hade med sig olika rutiner för genomförandet. Fredrik Markgren började föra dagbok och hade täta kontakter med huvudskyddsombudet om situationer som uppstod. Han kände sig frustrerad, stressad och funderade på att säga upp sig.
– Det skaver att jobba i en verksamhet som man inte kan stå för.
FRÅN FLERA HÅLL kom det signaler om att arbetsmiljön inte fungerade. Men också om att det rådde en tystnadskultur och tung arbetsbelastning. Något som det dåvarande huvudskyddsombudet i ett mejl den 30 mars 2023 informerade förbandschefen för Västernorrlands regemente, överste Jonas Karlsson, om. När huvudskyddsombudet i oktober samma år inkom med en begäran om arbetsmiljöåtgärder, konstaterade han att det hade gått så långt att ett antal officerare omplacerats på egen begäran med hänvisning till just stress och arbetsmiljö. Dessutom hade anställda sjukskrivits av samma skäl.
I sin begäran skrev huvudskyddsombudet att: ”APT har inte genomförts
NU HAR VI 100 VÄRNPLIKTIGA HÄR. DET ÄR FORTFARANDE LITE
i enlighet med rutiner i tillräcklig utsträckning. Det finns flera tillfällen där anmälan om ovälkommet beteende har gjorts av personal både vid kompaniet i Sollefteå och Östersund som därefter endera slutat eller omplacerats.”
Enligt regementschefen Jonas Karlsson hade han under en period fått signaler från såväl facket som från huvudskyddsombudet om att verksamheten inte fungerade.
– Efter ett antal interna möten med medarbetarna under våren och hösten 2023 vände jag mig till arméstaben för att få stöd och för att deras arbetsmiljöutredare skulle kunna intervjua personalen, säger han.
Det kom bland annat kritik om att det saknades styrdokument.
Stämmer det?
– Det fanns grunddokument, men i vilken omfattning det har trängt ner från oss i regementsledningen till den enskilda medarbetaren är oklart. Det är dock uppenbart att medarbetarna uppfattat att det funnits stora brister i styrdokumenten, säger Jonas Karlsson.
Håller du med om att det är en allvarlig brist?
– Ja, absolut. Styrdokumenten är viktiga för att vi ska kunna följa rutiner. De ger en trygghet i verksamhetsplaneringen och en tydlighet när det kommer till ordergivning.
När arbetsmiljöutredningen väl kom i december 2023, visade det sig att det förekom flera stora brister. Det fanns bland annat en otydlighet hos regementsledningen, en hög arbetsbelastning och dessutom beskrevs en generationskrock mellan de yngre officerarna och äldre generationens officerare som återanställts. Svårigheterna att bedriva verksamhet på två orter hade lett till bristande tillit och samverkan hos de anställda. Ett annat problem som uppdagades var den otillräckliga tillgången till infrastruktur. Vård- och utbildningshallar saknades och det fanns inte heller tillräcklig tillgång till spolhallar och drivmedelsinrättningar.
När utredningen blev klar i december förra året kunde en handlingsplan för en nystart
Fanjunkare Fredrik Markgren och fanjunkare Johannes Wiklund är båda fackligt engagerade i OF I 21.
Jonas Karlsson
Foto: Linus Ehn/Försvarsmakten
De värnpliktiga utbildas i att byta band på sina bandvagnar för första gången.
och en omorganisation tas fram.
– Vår största utmaning från start har varit att sätta rutinerna, men också att koppla ihop I 21:s verksamheter i Östersund och Sollefteå med varandra och att utnyttja resurserna dem emellan. Att få en gemensam regementsanda, helt enkelt, säger Jonas Karlsson.
Bataljonchef Markus Olsson var medveten om problemen när han inledde sin tjänstgöring på I 21. Han berättar att han var förberedd på att den första perioden krävde fokus på att lösa situationen.
– När jag började hade arbetsmiljöutredningen redan gjorts och mitt uppdrag var att försöka implementera rutiner och struktur. Här kunde jag hämta många rutiner när det kom till planering och samordning av värnpliktsutbildningen från I 19, säger Markus Olsson.
Som första åtgärd bokade han in samtal med personalen för att skapa sig en sammanhängande bild av situationen. För att prata om problemen istället för att sopa dem under mattan är en förutsättning för att kunna lösa dem, menar han. Han insåg snabbt att det som stod i rapporten också var det som han behövde jobba vidare med.
– Man kan väl säga att jag använt huvudskyddsombudets förslag på åtgärder, men även arbetsmiljöutredningen som en karta, och jag har haft fint stöd av Arméstaben och andra förband i det här arbetet, säger han.
En annan viktig åtgärd som vidtogs var att det upprättades en bataljonsledning även i Sollefteå, något som medförde att man inte längre på daglig basis behövde koordinera all verksamhet med Östersund 16 mil därifrån. På så sätt blev beslutsvägarna både kortare och rakare.
Att det uppstod gnissel tror Markus Olsson i dag var oundvikligt. Gammal kunskap skulle sammanfogas med ny, modern kunskap i en helt nyetablerad verksamhet där vissa styrdokument saknades.
– Det är naturligt när man anställer personal från många olika bakgrunder, nyanställer och återanställer, säger Markus Olsson.
Under arbetets gång hade han täta dialoger med både ny och gammal personal.
– På bara några månader rekryterades 20 personer och relativt många av dem var nya som officerare. Det var tydligt att det hade uppstått en krock, säger Markus Olsson.
– Och det är inte bara generationsfråga. Det handlar också om en kulturfråga. Här kom folk från olika ställen och skulle börja samarbeta från dag ett i en verksamhet där det inte fanns några rutiner, säger fanjunkare Johannes Wiklund, bataljonskvartermästare och fackligt engagerad i Officersförbundets lokala förening på I 21.
HÄR KOM OCKSÅ Markus Olssons erfarenheter från I 19 väl till pass. Han hade tagit med sig styrdokumenten därifrån och nu implementerade han dem i verksamheten. Det var ett gediget arbete, som ännu inte är färdigt. Men situationen på I 21 har förbättrats, enligt Markus Olsson som säger att det i dag finns en tydligare ledning och att det råder en positiv stämning på förbandet.
– Men det är klart att vi fortfarande har utmaningar. Det är till exempel alltid något som körs mellan Sollefteå och Härnösand, Östersund eller Boden. Reservdelar eller något som behöver repareras. Ibland har vi tvingats köra en radioapparat till Boden. Och då vigs viktiga medarbetare till den uppgiften en hel dag, säger Markus Olsson.
Rekryteringen av personal har gått både bättre och snabbare än förväntat. Nu är de största utmaningarna den tekniska stödorganisationen och infrastrukturen.
Regementet är fortfarande under uppbyggnad och än så länge finns varken utbildningshallar eller vårdhallar. Förrådsmöjligheterna är ytterst begränsade och markverkstäder saknas. Men det är på gång. Under hösten kommer två stora uppvärmda tält som ska användas som vård- och utbildningshallar att byggas i väntan på de permanenta byggnaderna som ska stå färdiga med planerad inflytt 2030.
– Vi bygger på flera ställen inför det nya regementsområdet, säger Markus Olsson och visar en skiss på en powerpoint.
Rekrytering av ytterligare anställda pågår för fullt. I dag finns 170 anställda, målet är att till 2025 anställa ytterligare minst 130 personer. I takt med att medarbetarantalet ökar och lokalerna färdigställs ökar också redundansen och tillvaron blir mindre tungrodd.
– Men samtidigt ska man vara medveten om att vi saknar generationer av officerare. Det kan vi inte göra något åt. Det vi kan göra något åt är de värnpliktiga. De som så småningom ska ut i verksamheten, säger Markus Olsson.
PÅ ETT FÄLT utanför regementsbyggnaden står översergeant Olle Skepp, instruktör på granatkastarplutonen, och övar värnpliktiga inför hantering och gruppering av granatkastare. När han började på I 21 hade han arbetat tio år i Försvarsmakten. Men det han nu ställdes inför hade han aldrig tidigare stött på.
– Beslut kunde rivas upp från den ena dagen till den andra och oplanerade aktiviteter, som regementstävlingar, kunde slängas in i sista sekunden, säger Olle Skepp.
Under hans första månader på I 21 var arbetsbelastningen ohållbar och arbetsförhållanden osäkra. Faktum var att de gick så tungt så att han hade långtgående funderingar på att säga upp sig, men så känner han inte längre.
– Nej, nu har vissa strukturer korrigerats och förbättrats och nu kan jag äntligen med gott samvete välkomna kollegor från andra delar av Sverige hit till Sollefteå, säger Olle Skepp.
Sergeant Ebba Altevid, ställföreträdande plutonchef på skyttekompaniet vid infanteribataljonen, poängterar vikten av att ta tillvara på nybyggarandan.
– Det är spännande att få vara med när en verksamhet byggs upp från början. Vi ska inte försöka återskapa det gamla I 21. Nu gör vi det från början.
Hon får medhåll av Fredrik Markgren och Johannes Wiklund, som
precis som Ebba Altevid flyttat till Sollefteå för att börja på I 21.
– Nu bygger vi rutiner allteftersom och har kommit väldigt långt med det. Här kan ingen säga att ”så här har vi alltid gjort”. Istället bygger vi upp verksamheten gemensamt, säger Johannes Wiklund.
Fredrik Markgren, som varit med från start ser en annorlunda arbetsplats än för bara något år sedan.
– Det känns som om vi har lyckats skapa en värdegrund som är förenlig med Försvarsmaktens standard.
För Fredrik Markgren har den där framåtandan, och känslan av förväntan som han hade när han började på I 21 börjat komma tillbaka. När det var som värst valde fem personer av tio att säga upp sig. Nu var det länge sedan någon sade upp sig, berättar han.
– Ja, nu känns det roligt att gå till jobbet igen. Numera har vi en väldigt välkomnande kultur här, säger Fredrik Markgren.
Johannes Wiklund poängterar att det inte är gamla I 21 eller gamla I 5 som har återuppstått. I stället byggs förbandet helt på nytt och därmed också en ny förbandsanda.
– Vi har ett arbetsklimat som gör att vi ställer upp för varandra och nu känns det som om vi har början på en väldigt stark familj.
Regementschef Jonas Karlsson håller med om att de vidtagna åtgärderna gett resultat:
– Läget är helt annorlunda i dag. De åtgärder vi gjort har helt klart lett till det bättre, säger han.
Bataljonchefen major Markus Olssons första uppgift när han kom till I 21 blev att boka in samtal med samtliga medarbetare.
Ebba Altevid
TEMPEST-secured products for your workspace
Zoning
TEMPEST Training
High assurance applications
BAE Systems Bofors
BAE Systems Bofors i Karlskoga är ett världsledande, internationellt och högteknologiskt företag som utvecklar försvarssystem för en säkrare framtid.
Följ oss på LinkedIn: BAE Systems Bofors Spontanansökningar görs till hr.bae@baesystems.se
Reklambyrån
Slutstycket
Militärhistoria
Mönstring
Malmö, 1964
Starke man
En blivande värnpliktig vid mönstring på Ungdomens hus, Malmö i december 1964. Här görs en ny medicinsk undersökning där armstyrkan testas, och som ska placera ”rätt man på rätt plats”. 1964 brukar framhållas som det år som den svenska försvarsmakten var som starkast och bäst rustad. Vid krig kunde försvaret mobilisera runt 800 000 man.
Den materiel som de flesta har minnen av inom Försvarsmakten är den personliga, det vill säga den som den enskilda soldaten bär med sig och som är mer eller mindre lika för alla. Mot slutet av kalla kriget, runt 1989, centreras denna runt fältuniform m/59 samt med fältuniform m/39-58 eller m/58 för vinterbruk. Vapnet är en AK4, kulsprutepistol m/45B och under 90-talet även AK5. I strid bärs stridsbälte 304 med
två magasinsfickor och ett tag fanns även den äldre stridsselen. Skyddsmask 51 bärs i en sidopåse till stridsbältet. Hjälmen var av stål med modellbeteckning m/37 och försedd med ett hjälmdok som man kunde fästa växtlighet i. Stridspackningen bärs i ryggsäck 35 liter och trosspackningen i den välkända persedelpåse m/69. Enmanskök kokkärl m/40, med rödspritsbrännare, kåsa och bestick möjliggjor-
» Utrustningen är givetvis omodern med dagens mått mätt, men håller mycket hög kvalité och var till allra största delen svensktillverkad. För beväringen anno 1991 var den tillräcklig och fyllde Försvarsmaktens behov av att hålla sina soldater varma och mätta i fält med förmåga att agera mot fienden samt skydda sig mot densamme. «
Sergeant Samuelsson, kock och kadett, Ing 1, 1991–1992.
Personligt vapen
ƀ Soldatens personliga vapen vid denna tid var framförallt AK4 med stålsikten samt kulsprutepistol m/45B. AK5 kom runt 1990. AK4 tjänstgör fortfarande inom Försvarsmakten i uppdaterade versioner.
de tillagning av mat i fält och vindrocken höll soldaten varm och ett snöställ i vit nyans bars i vintermiljö. De flesta kommer ihåg de vita långkalsongerna och undertröjan i bomull samt de stålgrå strumporna med färgad kant som finns kvar än i dag. Sovsäck fanns oftast inte utan soldaten fick dra vindrocken över sig som täcke i tältet. Kängan kallades ”marschpjäxa” och byxorna hölls fast med stålkrokar i snörningen fram
samt bakom kängan, vilket gav många soldater besvär med inflammerade hälsenor. Då soldater genom alla tider hittar på egna namn på saker, fanns det bland annat i utrustningen enmansköket snuskburken, yllemössan Olles brorsa, spaden Klas, tältduken ensamma vargen samt pälsmössa m/59 med ett något ekivokt smeknamn med referens till kvinnliga björnar.
/HENRIK JANSSON
Stridsbälte 304
ƀ I stridsbältets två fickor på framsidan förvarade soldaten fyra magasin till det personliga vapnet, på ryggen satt en fältflaska samt spaden eller en hacka. Slutligen satt under ena armen, en sidoväska där skyddsmasken förvarades.
Utrustning på bilden
• Personligt vapen, AK4, 7,62 NATO
• Stridsbälte 304
• Uniform m/59 (på soldaten)
• Uniform m/39-58 (på väggen)
• Regnkappa
• Vindrock m/59
• Hjälm m/37 med hjälmdok
• Marschpjäxa
• Snödräkt
• Vintervantar i skinn
• Ryggsäck 35 l
• Persedelpåse m/69
• Värmetröja
• Fältskjorta (buren under m/59)
• Enmanskök mt med kokkärl m/40, spritflaska och brännare
• Kåsa samt bestick
• Ficklampa
• Halsduk samt halvfingervantar
• Stålgrå strumpor samt vita tjocka vintersockor
• Fältmössa
• Pälsmössa
• Knäppetält
• Skyddsmask 51 samt filter
• Fältspade med snötillsats
• Stridssele (på väggen)
• Första förband
Vinteruniform m/39-58 och m/58
ƀ Under andra världskriget hade Försvarsmakten uniform m/39, men denna syddes om till m/39-58 och senare bara m/58, vilken var tänkt att ha som vinteruniform. Tyget kliade något vansinnigt på bar hud.
Kort, lätt attackspade
– Klas
ƀ Vid grävning av skyttevärn var fältspaden en bra hjälp, även om dess fästanordning på stridsbältet lämnade en del att önska. Soldaterna döpte om den till, och den heter än i dag ”Kort Lätt Attackspade” eller ”Klas”.
Foto: Henrik Jansson
Krönika Niklas Wiklund
»Möter försörjningen av officerare dagens behov?«
ALLA ORGANISATIONER BRUKAR må bra av att byta chefer med en viss regelbundenhet. Det vitaliserar och ger möjlighet att skruva på inriktningar, göra nya vägval och ändra prioriteringar. Detta gäller i högsta grad även Försvarsmakten som regelbundet måste anpassas mot omvärldsutvecklingen och nya försvarspolitiska inriktningar. Försvarsmakten har nu fått en ny överbefälhavare i Michael Claesson. För den som följer försvarsfrågan i media så har det sannolikt inte undgått någon att vår nya överbefälhavares främsta fokusområde är att stärka krigsförbanden och den samlade krigföringsförmågan här och nu. Det handlar om att balansera helheten avseende personal, materiel och övningsverksamhet.
Här bör man dock fundera på huruvida personalförsörjningen och utbildningen av officerare i OF-kategorin möter det faktiska behovet? Utan rätt antal officerare, i rätt tid, till rätt förband, med rätt kompetens, så finns det en uppenbar risk att krigsförbandsutvecklingen och den samlade krigföringsförmågan inte kan balanseras.
Givet ÖB:s deklarerade fokusområde och den försämrade omvärldsutvecklingen finns det därmed anledning att titta på huruvida den nuvarande officers utbildningen, antagningsordning en och fördelningen av officerare ut till förband är optimerad för dagens krav.
DEN GRUNDLÄGGANDE ningen drivs i Försvarshögskolans regi. Trots namnet så är det per definition en civil högskola under utbildningsdeparte mentet där ansökan och antagning inte sker i Försvarsmaktens regi. Varje individ som är intresserad av en officersutbildning söker via samma antagningsprocess som till övriga civila högskolor,
och inte som tidigare där varje förband fick tilldelade elevplatser och nominerade egna elever. Den nuvarande ordningen innebär också att individer som gjort värnplikt eller varit anställda som soldater eller sjömän på ett förband, men som bedömts olämpliga för fortsatt karriär som exempelvis specialistofficer, har fri access till att söka Officersprogrammet vid Försvarshögskolan.
»
Under tiden på skolan är det även 'arbetstagarens marknad' där individen fritt får söka sig till det förband man önskar. «
Under tiden på skolan är det även ”arbetstagarens marknad” där individen fritt får söka sig till det förband man önskar. Något som innebär att vissa förband och vissa kategorier kan hamna i ett läge där inflödet av nya officerare uteblir. En oacceptabel situation som till del även raserar tanken med trebefälssystemet, där förbanden i brist på nödvändigt inflöde av officerare, tvingas placera specialistofficerare på chefsbefattningar avsedda för officerskategorin.
Den nuvarande officersutbildningen togs fram i en tid där fokus inte låg på krigföringsförmåga här och nu samt där behovet av nya officerare var betydligt lägre än i dag. Fokus låg också på att i hög grad reformera officersutbildningen mot akademiska studier snarare än att förbereda den unga officeren mot att på bästa sätt kunna verka i de första
kraven förändrade, men det är inte primärt innehållet i officersutbildningen som behöver ses över. Primärt fokus bör snarare vara att säkerställa att varje krigsförband får ut rätt antal nya officerare, i rätt tid, med rätt kompetens. För att åstadkomma detta så bör en analys genomföras huruvida det är möjligt att göra officersutbildningen till en uppdragsutbildning på samma sätt som Högre officersprogrammet (HOP) hanteras mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan. På så sätt skulle Försvarsmakten och ytterst krigsförbanden återfå kontrollen över inflödet av nya officerare och säkerställa det faktiska behovet vid varje givet tillfälle. Detta är bedömt en helt avgörande förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna utvecklas i enlighet med ÖB:s fokus på krigsdugliga förband – här och nu. ●
• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.
• Skärmade lådor/skåp för skydd.
• Avlyssningssäkra mötesrum.
Äntligen NATO - Nu börjar arbetet på riktigt!
Vår infrastruktur står inför en stor omställning för att leva upp till NATO:s krav på IT-miljöer. Hur ser marknaden ut, vilka IT-produkter erbjuds och vilka möjligheter ger dem? Vi på 2MakeIT vet!
Vi och våra partners är idag leverantörer till bl.a. Försvarsmakten och försvarsrelaterad industri. Helt i enlighet med de regler och krav som Försvarsmakten / MUST ställer på produkter, lösningar och system, beroende av miljö och säkerhet.
Vi arbetar med Certifierade Tempest Lösningar enligt NATO regler, inte något som ”möter” eller är ”compliant to/designed to meet”
Hör av dig så berättar vi mer! +46 (0)8 711 55 00 info@2makeit.se • 2makeit.se
REALISTIC TRAINING SAVES LIVES
Omdömeslösa gåvor, romans på övning och olovlig körning
Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden. text: Josefine Owetz
SKILJANDEN
Fpan
Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten. Fpan kan bland annat kan skilja personer från deras anställning och besluta om löneavdrag eller varning. Nämnden består av ordförande i form av chefen för Försvarsstaben, Försvarsmaktens chefsjurist, personaldirektören, fackliga företrädare och särskilt utsedda ledamöter, oftast med erfarenhet som förbandschef eller motsvarande.
Källor: Fpans protokoll med tillhörande bilagor oktober 2024. En GSS/T avskedas efter att ha dömts för två fall av sexuellt ofredande på ett köpcentrum.
Avskedas efter blottande på köpcentrum
ƀ En tidvis tjänstgörande soldat har dömts för två fall av sexuellt ofredande, efter att ha blottat sig för butikspersonal på ett köpcentrum.
I nämndens motivering till beslut skriver de: ”Som anställd i Försvarsmakten innefattar förtroendet högt ställda krav på att följa lagar, regler samt Försvarsmaktens interna bestämmelser och uppförandekod” och att mannen genom sitt agerande allvarligt har brustit mot Försvarsmaktens regler och uppfö-
randekod. Nämnden bedömer att förtroendet för mannen är ”helt förbrukat”.
Beslut: Avsked.
att deras chef byter om framför ögonen på dem". Det är också försvårande att officeren varit kvinnans överordnande, skriver nämnden.
DISCIPLINÄRENDEN
Löneavdrag för officer som klädde av sig inför kollega
ƀ Utan förvarning bytte en yrkesofficer om från uniform till civila kläder inför en kvinnlig medarbetare. Händelsen inträffade på mannens tjänsterum. Några dagar senare satt mannen i fältskjorta och kalsonger framför sin dator när samma kollega kom in på hans rum. Han ska då ha rest sig upp och gått till garderoben för att fortsätta klä på sig. Kvinnan upplevde de oväntade situationerna som så obehagliga att hon senare avslutade sin provanställning i Försvarsmakten. Kvinnan beskrev enligt förbandschefens anmälan till nämnden att det var "chockartat" och att hon "frös till". Personalansvarsnämnden konstaterar att det måste ha stått klart för mannen att "långt ifrån alla medarbetare känner sig bekväma med
Officeren har själv uppgett till nämnden att han hade bråttom hem vid ett av tillfällena och att han alltid brukar säga till innan han ska byta om. Vidare skriver han i sitt yttrande att han inte har förstått att medarbetaren har tagit illa upp och menar att hon hade kunnat lämna rummet om hon tyckte att situationen var obehaglig.
Fpan anser att officeren genom sitt beteende gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan ses som ringa. Beslut: 10 dagars löneavdrag.
Misskötsamhet med tidsredovisning och användande av FMfordon för privat bruk ƀ En civilanställd misskötte sin tidsrapportering vid flera tillfällen. I anmälan framkommer att mannens närmaste chef gett honom stor frihet under ansvar att redovisa arbetstider och övertid i samband med uppdrag på annan ort. Vid ett tillfälle lånade mannen även Försvarsmaktens fordon för privat bruk någon dag innan han skulle utföra ett arbete på annan ort. Detta gjordes utan närmaste chefs tillstånd. Han ska också ha registrerat åtta timmars fystid i Prio under flera dagar men har medgett att han aldrig fysar.
I nämndens motivering skriver de att förbandets utredning har vissa brister som gör att det inte går att lägga den anställde till last för allt det som påstås
om honom och hans agerande. Det finns därför vissa oklarheter kring vad som egentligen har inträffat.
”Därtill visar utredningen att arbetsgivaren har haft dålig kontroll av vad medarbetarna gör, hur deras arbetstid redovisas och när medarbetarna är i behov av övertid”, skriver nämnden och konstaterar vidare att bristerna i utredningen respektive arbetsledningen inte ska belasta den anställde mannen och därför faller många av anklagelserna bort.
Det har dock bevisats att mannen olovligen använde Försvarsmaktens fordon för privat bruk, vilket inte är tillåtet eller förenligt med Försvarsmaktens värdegrund och interna regelverk. Likaså finns regler för transport av anhöriga i Försvarsmaktens fordon som mannen inte har följt.
Genom sitt privata nyttjande av Försvarsmaktens fordon samt sin misskötsamhet med tidsredovisning har mannen gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan ses som ringa. Beslut: 5 dagars löneavdrag.
Köpte in gåvor i strid mot Försvarsmaktens regelverk
ƀ En civilanställd har agerat omdömeslöst gällande godkännande av bland annat representation och gåvor. Av anmälan samt av utredningen i ärendet framgår det att mannen vid flera tillfallen överskridit sina befogenheter. Mannen har brustit i sitt ansvar att tillse att ekonomin på enheten där han arbetar har skötts enligt ”gällande lagar, förordningar, interna regler och bestämmelser samt med god hushållning”, står det i redogörelsen för ärendet. Detta har skett genom att han godkänt förmåner och beslut om utbildning samt hanterat gåvor och inköp på ett felaktigt sätt, enligt anmä-
lan. Han har bland annat köpt in gåvor i form av profilprodukter, genomfört en konferens som inte var sanktionerad av högre chef, gett medgivande om utbildningar till personal samt felaktigt beviljat hyrbil till underordnad medarbetare. ”Konsekvensen är att felaktig hantering av skattemedel lett till ekonomisk skada för Försvarsmakten”, skriver förbandet i sin anmälan. Totalt handlar det om 400 000 kronor, enligt förbandet.
Nämnden poängterar att fortsatt misskötsamhet kan leda till en prövning om skiljande från anställning.
Beslut: Varning.
Inledde romans med övningsdeltagare från annat land ƀ En yrkesofficer agerade på ett ”oskickligt och omdömeslöst sätt” under en övning. Hon uppehöll sig på platser där hon inte hade någon uppgift, inledde en romantisk relation med en övningsdeltagare från ett annat land och lät bli att genomföra uppgifter hon fick. Hon avvek också från övningen och visade brister i återrapportering och kommunikation med sin övningsledning respektive chef, enligt förbandets anmälan.
Förbandet har fortsatt förtroende för kvinnan och anser inte att ett skiljande från tjänsten är påkallat. Förbandet framhåller även vissa omständigheter som de anser ska påverka bedömningen till det mildare, framgår av beslutet. Till detta hör att den anställda är ung i tjänst och inte har haft någon tidigare erfarenhet från verksamheten vid förbandet i fråga.
Hon har inte heller varit fullt utbildad i de uppgifter som hon ålagts och ledningsförhållandena har inte varit helt tydliga, enligt förbandet. I sin hemställan till Fpan förordade förbands-
chefen att disciplinpåföljd i form av en varning skulle prövas. Nämnden ser dock mycket allvarligt på kvinnans agerande. ”I normalfallet skulle omständigheterna föranleda en prövning av skiljande från anställningen. Av förbandets berättelse framgår dock att de har haft en betydande del av ansvaret för det inträffade, vilket inte ska läggas NN till last”, skriver Fpan i sin motivering till beslut.
Eftersom förbandet i det här fallet tydligt har framhållit att det har fortsatt förtroende för officeren kan prövningen begränsas till disciplinärt ansvar.
Beslut: 10 dagars löneavdrag.
meddela arbetsgivaren om detta. Detta trots att B-körkort var ett krav för hans tjänst. ”Som anställd i Försvarsmakten innefattar förtroendet högt ställda krav på att följa lagar, regler samt Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod även utanför arbetstid”, skriver förbandet i sin anmälan.
Förbandets bedömning var att den anställde genom sitt agerande allvarligt har åsidosatt sina förpliktelser enligt anställningsavtalet och hemställde till Fpan om att de skulle pröva frågan om att skilja mannen från hans anställning eftersom förtroendet för honom var förbrukat.
Personen har dock självmant sagt upp sig och disciplinärendet avslutas därför, enligt beslut från Fpan. Beslut: Ärendet avskrivs.
Civilanställd misskötte sitt arbete
ƀ En civilanställd riskerade skiljande från anställning på grund av misskötsel. De senaste åren har mannen förekommit i utredningar gällande ogiltig frånvaro, bristande ledarskap, omplacering på grund av personliga skäl och utredning gällande ovälkommet beteende.
I förbandets anmälan till Fpan står att deras sammantagna bedömning är att den anställde genom sina ageranden allvarligt har åsidosatt sina förpliktelser enligt anställningsavtalet.
Mannen har dock självmant sagt upp sig och utredningsärendet avslutas därför, enligt beslut från myndighetens personalansvarsnämnd.
Beslut: Ärendet avskrivs.
Avvaktade med att berätta om rattfylleridom ƀ En civilanställd dömdes för rattfylleri och blev av med sitt körkort, men lät först bli att
Riktade sitt tjänstevapen mot kollega ƀ En yrkesofficer riktade sitt tjänstevapen mot en kollegas mage när de skojbråkade med varandra. Närvarande kollegor reagerade kraftigt på den uppkomna situationen och yrkesofficeren uppmanas att själv informera högre chef om händelsen, vilket han inte gör. Kollegor berättar istället för högre chef om det inträffade.
Den anställde har därutöver bland annat haft olovlig frånvaro vid ett flertal tillfällen och det har påtalats för honom att det inte är acceptabelt.
Förbandet ser mycket allvarligt på de inträffade händelserna och förtroendet för mannen anses förbrukat. De flera fallen av misskötsamhet leder till att förbandet hemställer till Fpan om att pröva frågan om skiljande av tjänst.
Mannen har dock självmant sagt upp och disciplinärendet avslutas därför.
Beslut: Ärendet avskrivs.
AVSKRIVNA ÄRENDEN
Kadett: »Trångboddheten på Militärhögskolan Karlberg är visst ett problem«
Det är inte rimligt att Militärhögskolan Karlberg antar fler kadetter än vad de har kapacitet att hantera, menar kadetten Linn Frödén.
qVÄXANDE KADETTKULLAR OCH trångboddhet på Militärhögskolan Karlberg är ett problem. Att inte kunna få studiero på sitt eget rum är ett problem. Att trångboddheten lyfts som ett problem av kadetterna men ställföreträdande chef MHS Karlberg ”inte uppfattar att kadetterna tycker att boendet är något stort problem” är också ett problem. Att en
Vad tycker du? Skriv en insändare! Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.
akademisk högskoleutbildning jämförs med värnplikten är nog det största problemet av dem alla. Artikeln ”Trångboddheten på MHS Karlberg ökar med fler kadetter” i den senaste utgåvan av Officerstidningen var nästan skrattretande läsning för många av oss kadetter på Karlberg då den inte upplevs spegla verkligheten på skolan.
Med tanke på dagens omvärldsläge och Sveriges Natomedlemskap är det fullt rimligt att öka antalet kadetter som får börja studera varje år, det är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna fortsätta utbilda större värnpliktskullar varje år och samtidigt bemanna alla nya uppdrag Natomedlemskapet innebär. Det är däremot inte rimligt att ta in fler kadetter än vad skolan är logistiskt utrustad för att hantera. Om inte standarden på skolan höjs finns en risk att det påverkar antalet sökande till Officersprogrammet (OP) negativt. Att vi kadetter får ersättning för vår utbildning samtidigt som vi får hemresor, boende och mat betalt är en förmån jag är väldigt tacksam för. Samtidigt
Foto:
Niklas
Englund/Försvarsmakten
upplever jag att det är en förutsättning för många, inklusive mig själv, att utbildningen är betald. Hade den inte varit det, och jag som kadett varit tvungen att ta CSN-lån, hade det varit svårt att motivera för mig själv att läsa OP med tanke på den lön officerare i dagsläget har. Då hade en civil utbildning så som ett civilingenjörsprogram eller en ekonomikandidat varit betydligt mer lockande. Det här är en åsikt jag upplever delas av många andra kadetter, trots att vi alla trivs bra och gärna jobbar i Försvarsmakten. Att säga att man som kadett ska vara glad för och nöja sig med det boende man får eftersom det är gratis är alltså inte hållbart, då boendet för många är en förutsättning för att läsa OP. Viktigt att poängtera är också att när det i artikeln ”Trång boddheten på MHS Karlberg ökar med fler kadetter” står att ”ett antal av enkelrummen på Dianeberg gjorts om till dubbelrum” så innebär det i princip alla rum på Dianeberg förutom de på översta våningen, som inte kan utrustas med våningssäng på grund av snedtak. Det innebär att det inte bara är någon enstaka, gnällig kadett som måste dela rum utan majoriteten av alla kadetter.
» Att säga att man som kadett ska vara glad för och nöja sig med det boende man får eftersom det är gratis är alltså inte hållbart, då boendet för många är en förutsättning för att läsa OP. «
SKOLLEDNINGEN VERKAR INTE
är så stor skillnad på värnplikten och OP och att det därför är fullt rimligt att vi kadetter bor tillsammans och sover i våningssäng, eftersom vi är vana vid det sedan tidigare. Problemet är att OP till skillnad från värnplikten är en akademisk utbildning som kräver en hel del studier. I värnplikten gjorde man inget annat än att sova och hänga med kamraterna på logementet och då hade man inget behov av att kunna sitta själv i lugn och ro. Nu, under OP, behövs det på ett helt annat sätt. Precis som Malin Widö, chef för skoleneheten, säger så finns det flera salar för studier på sko lan som sällan är fulla. Majoriteten av dem ligger dock i andra bygg nader och även om de väldigt sällan är fulla så är det ofta grupper av kadetter som sitter och pluggar tillsammans, vilket gör att det inte är möjligt att få en tyst studiemiljö där. Det är inte ovanligt, och det är inte heller särskilt motiverande, att behöva sätta på sig ytterkläderna och leta i två byggnader och 20 minuter för att kunna plugga ifred på kvällen. På rummet pratar ens rumskamrat i telefon och äter chips, i pentryt lagar tre kadetter mat och kollar på nyheterna på TV och i de närmsta tre lektionssalarna sitter kadetter och diskuterar seminarie frågor. Bara för att det inte är fullt överallt där man kan studera inne bär det inte att man kan få studiero och faktiskt studera där.
Utöver problemet med att få studiero påverkar de delade rummen oss kadetter på andra sätt också. Våningssängarna får inte plockas isär på grund av brandrisken som uppstår då, vilket är fullt förståe ligt. Det innebär dock att vår sömn, och därmed vår prestationsför måga, försämras. Vissa går och lägger sig tidigare än andra och vissa gillar istället att gå upp tidigare på morgonen. Problemet är att rum men är små och man därför ständigt påverkas av sin rumskamrat. Har man gått och lagt sig tidigt vaknar man ofta av att rumskamra ten kommer in i rummet och borstar tänderna och vaknar man inte av det så gör man det garanterat när rumskamraten ska klättra upp i överslafen och hela sängen skakar. På samma sätt vaknar man av rumskamratens larm tidigt på morgonen när denne ska gå till gymmet, för att det är den enda tiden på dagen det inte är fullt där, och kan sedan inte somna om. Det finns inte heller tillräckligt med utrym-
me för att förvara både sin militära och civila materiel när man bor två i rummen, även om man också utnyttjar de militära skåp vi blivit tilldelade, vilket leder till en stökig och trång miljö i rummen. Och sist men inte minst så har många kadetter varit anställda i Försvarsmakten eller varit civila i flera år efter värnplikten, och att dela rum och bo i våningssäng blir därför en utmaning trots att alla gjorde det under sin värnplikt. Det är
på prioriteringslistan och inte sopas under mattan. ●
Kadett på Militärhögskolan Karlberg
Officerstidningen nr 5, 2024.
Skolledningen på Militärhögskolan Karlberg har erbjudits möjlighet att skriva en replik, men har avböjt.
Linn Frödén
INSTAGRAM: LYSSNINGSTIPS:
»Gubbar på rad« fortsätter att leverera gruppbilder på rad
qINSTAGRAMKONTOT ”GUBBAR på rad” fortsätter att leverera högkvalitativt innehåll. Vecka efter vecka söker personerna bakom kontot genom sociala medier på jakt efter bilder som föreställer Försvarsmaktens chefer och
medarbetare uppställda på rad. I beskrivningen av kontot står: ”Ta bilder när något händer. Gå nära. Undvik uppställda gruppbilder in i det längsta. – Riktlinjer för text & bild på Försvarsmaktens webbplats.” ●
KLUDDNIKLAS:
PÅ X:
Julkalender med försvarstema
”Herr Flax” har under december haft uppföljning på förra årets uppskattade julkalender. Fram till julafton körde han en följetong som bestod av en önskelista med ”små och stora önskningar från mig till Försvarsmakten”.
Hur har det gått? In och läs årets uppdatering! Den enda julkalender som behövs? Troligen!
Geopolitik och hybridkrig ƀ Johan Wiktorin, rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor, har återigen gästat RekylPodden. ”Vi pratar såklart om Rysslands terrorkrig mot Ukraina och hybridkriget mot Väst och sorterar besticken om vad som gäller för att kunna slå tillbaka, om artikel 5 och hur Europa omgående måste axla ett större ansvar för vår säkerhet efter det amerikanska presidentvalet”, står det i beskrivningen av avsnittet. Programledare är Jon Svärdhagen.
» Som smålänning är det en del av mitt DNA att vara självkritisk … Vi ska vara självkritiska och hela tiden utvärdera oss själva. Inte för att fortsätta beundra problemet utan för att lära oss och att hitta lösningar för att kunna gå vidare i utvecklingen så snabbt som möjligt. «
Det säger ÖB Michael Claesson i en intervju med Andreas Braw på Militär debatt på frågan om vad han tycker är FM:s största misslyckanden de senaste åren. ”Jag är inte nöjd med takten i brigadutvecklingen, inte heller med hur reparationsköer fått växa sig långa. Frågan om personlig utrustning var och är smärtsam även om jag är hoppfull inför 2025”, säger ÖB vidare.
Har du ett nyhetstips?
Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska.
ƀ Har du ett nyhetstips?
ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på?
ƀ Vad borde vi skriva mer om?
ƀ Hör av dig till oss och berätta.
Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.
Vad du vill läsa om i tidningen framöver?
Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.
Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.
Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör
Dalregementsgruppen söker sektionschefer
Är du en officer med intresse för logistik eller utbildning? Då har Dalregementsgruppen något spännande och annorlunda för dig!
Vi söker just nu en chef till utbildningssektionen och en chef till logistiksektionen
Vi vidmakthåller Hemvärnets verksamhet i Dalarna som består av 17:e hemvärnsbataljon, även kallad Dalabataljonen.
Kontakt:
Henrik Nordberg
Tillförordnad chef på Dalregementsgruppen henrik.nordberg@mil.se
FMJ Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända varumärken som bl.a.
FMJ har totalt 4 500 m2 träningsytor inomhus för yrkesfolk och myndigheter, flera skjutbanor, CQB/SIB, kamphall/gym, sjukvård, K9, batong, OC flera klassrum/konferensrum endast 5 min från Stockholms central.
Läs mer om oss och våra produkter på www.fmjskytte.se eller kontakta oss på info@fmjskytte.se / 070-750 72 45.
FÖRDJUPNING LÖN
LÖNEPOLICY
Det är inte alltid en dans på rosor att förstå sin lön i
Försvarsmakten (FM), men förhoppningsvis kan den här fördjupningen bidra med lite hjälp och reflektion!
Text: Magnus Aldebrink
”LÖN ÄR ett verktyg som ska stimulera arbetstagaren till engagemang och utveckling i arbetet … ett instrument som stimulerar till goda arbetsinsatser … en attraktiv arbetsgivare som ska kunna rekrytera, utveckla och behålla personal.”
Handbok personaltjänst (H PERS) 2024, Kap 11.1–4
FM LÖNEPOLICY ANGER riktlinjer och förhållningsregler för hur lön ska användas i Försvarsmaktens. Tillsammans med FM lönestruktur kan systemet beskrivas på följande vis:
1. Anställda i FM som utför arbete i dess regi bemannar en befattning
2. Befattningar är klassade av FM med en befattningstypkod (BTK) och -nivå.
BTK-nivån översätts till nivåer i befattningsgruppering för statistik i staten (BESTA).
BTK-nivåerna kan ibland klyva BESTA-nivåerna på hälften och skapa en intern indelning i FM lönestruktur (anges som gula linjer i tabellerna nedan).
3. FM lönestruktur anger minsta-/maxvärde i lön för alla BESTA-nivåer, inom olika arbetsområden (AO).
Officersförbundet (OF) och FM är överens om denna systematik dock inte värdena i strukturen.
Exempel 1: Siffran 8 i BTK MA802 SERVICEGRUPPCHEF översätts till BESTA#2 för gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS).
Exempel 2: UI6 6F TEKNISK CHEF KOMPANI och UI59D TEKNISK CHEF BATALJON hamnar båda inom BESTA-nivå 3, men deras BTK-nivåer skiljer sig åt på grund av att FM har bedömt kraven på ansvar och svårighetsgrad olika vilket kategoriserar de till den ”lägre” respektive ”övre” hälften inom samma BESTA-nivå.
Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.
FÖRDJUPNING: LÖN I FÖRSVARSMAKTEN
Det här är första delen i artikelserie om lön i Försvarsmakten. Del 1 handlar om Försvarsmaktens lönepolicy. Del 2 handlar om lönevärdering. Del 3 handlar om individen.
Ref: FM lönestruktur 241001.
Chefer med personalansvar (CPA) har en egen lönestruktur oavsett AO. Ref: FM lönestruktur 241001.
SOM ANSTÄLLD KAN du ta reda på din BTK via PRIO, fråga din CPA eller att kontakta förbandets HR-avdelning. HR kan också informera dig om
vilket AO din befattning tillhör, alla militära befattningar tillhör nämligen inte AO24 (militärt arbete).
Redaktion: Cecilia Gustafsson, kommunikatör
Lea Lobelius, kommunikationschef
VARJE FÖRBAND SKA ha en lokal lönemålbild. Där är befattningarna klustrade utifrån förbandets värdering av befattningarnas olika krav på ansvar och svårighetsgrad. På vissa förband finns det färdigutvecklade lönemålbilder samverkade med fackföreningarna; på andra förband saknas det fortfarande … Hör med föreningen på ditt förband om vad som gäller för dig!
OAVSETT OM DET finns en lokal lönemålbild eller inte, så kan ovanstående tabeller ändå användas för att skapa en utgångspunkt om vad FM som myndighet är villiga att ge i lön. Frågor som kan vara intressanta för oss som arbetstagare (AT) är:
• Vilka fördelar får vi AT på att avgränsa oss ytterligare i FM lönestruktur? Vad händer om det skulle skilja tusentals kronor på olika förband, men för samma befattning/ arbete?
• Vad händer med anställda som efter flera år på samma befattning börjar närma sig maxvärdet på sin lönestruktur; tar det då stopp i löneutvecklingen oavsett hur bra man presterar på sin befattning?
• Hur avgör man att en befattning hamnar i ett visst kluster, vad baseras det valet på?
I NÄSTA DEL kommer vi att undersöka den sista frågan genom att ta en titt på vilka kriterier som Försvarsmakten utgår från, vid bedömning av lön. I artikeln används: M7739-352184 Handbok Personaltjänst 2024, Lönestruktur FM utgåva 2024-10-01, FM2018-17164:1 Beslut avseende översättningstabell BTK och BESTA.
Magnus Aldebrink, förtroendevald i OF Göteborg.
Du är den som har arbetat med att ta fram artikelserien om lön i Försvarsmakten, varför?
– Jag vill hjälpa till att öka allas vår kunskap om vad som avgör löner i Försvarsmakten och dess utveckling. Fördjupningstexten är ett försök att göra den information som jag har lyckats hitta mer lättillgänglig, och jag hoppas att det kan bidra till att vi medlemmar vill diskutera och påverka vår löneutveckling ute på förbanden!
Exempel på lokal lönemålbild. OBS! Värdena och befattningarna är påhittade och inte baserade på riktiga data.
Hur har du tagit fram underlaget? – Som förtroendevald i OF Göteborg har jag ägnat många timmar åt att läsa om lön i Försvarsmakten styrdokument med anledning av samarbetet av det lokala lönemålbildsarbetet på mitt förband. Med lite tur kan fördjupningstexten lyckas lägga ihop ett antal viktiga pusselbitar och skapa en saklig bild om lön i Försvarsmakten.
Är det här förbundets åsikter om lön?
– Nej det här är mina tolkningar och slutsatser, men jag hoppas att det överensstämmer med förbundets syn på lön. Jag önskar alla en trevlig läsning och uppmuntrar till att läsa i Försvarsmaktens styrdokument för att öka sin förståelse om löner!
HEJ DÄR!
Foto: Tomas Ohlsson
VAD HANDLAR DET HÄR MED
PROFESSION OM: DEL 2
Hur kan vi professionalisera de anställda gruppcheferna? En tydligare yrkesutveckling efterfrågas, det skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson.
VID EN närmare granskning av trebefälssystemets bas – gruppcheferna – så finner vi nivån OR 4 (korpral) och OR 5 (furir & överfurir). I Försvarsmaktens handbok ”Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar” från 2020 anges: ”Gruppbefälens yrkesutveckling startar redan under grundutbildning. Det fack och funktionsområde som denne har under grundutbildning förväntas vara samma inriktning som denne anställs i. Gruppbefälsutbildning (GBU) och utbildning/trä-
ning i befattning genomförs under grundutbildningen.”
Enligt handboken ska bland annat en GBU om cirka fyra veckor ha genomförts för att kunna befordras från menig till korpral. Fokusområden för utbildningen är truppföring (TF), trupputbildning (TU) och fysiskt stridsvärde (FySv). Tidigast efter ett år som
”Frågan är hur många som når överfurirsgraden?”
korpral kan denne befordras till OR 5 och furir. I arméinstruktionen ”Yrkesutveckling och befordran” från 2023 anges att den nyutnämnde korpralen tidigt ska specialiseras och profileras inom ett för förbandet specifikt kompetensområde. Vidare poängterar armén att furiren ska fullfölja sin specialisering och genom att under flera år verka på en befattning som utvecklar och fördjupar den aktuella kompetensen.
Försvarsmaktshandboken tar höjd för att gruppchefskategorin ska genomgå Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU), med fortsatt fokus på de tre tidigare nämnda områdena. Emellertid är den beskrivning och de riktlinjer som anges för FGBU knapphändiga och summariska.
De knappa 3 sidorna i handboken pekar på en en-veckas utbildning avseende FySv – när det gäller TF och TU anges bara att ” metoden är fortsatt övning under handledning, ingen fastställd utbildningstid fins därav”. Om gruppchefskategorin inom GSS/K ska betraktas som en professionell yrkeskategori bör målsättningar och utbildning bli mer omfattande. Gruppcheferna bör kunna ges en mer robust yrkesutveckling inom ett mer fylligt ramverk där också den enskilde kan se och skönja en tydligare yrkesprogression. Möjligen bör mer formell utbildning övervägas där även stridsteknik och militärteknik ges utrymme på ett tydligare sätt. Den gruppchef som är behövd och vill stanna längre bör också kunna breddas i sin specialisering och ges möjlighet till utbildning och träning i en närliggande funktion.
BÅDE ARMÉN, MARINEN och flygvapnet pekar vidare ut överfuriren som en expert med djup yrkesskicklighet –en överfurirsgrad som tidigast nås efter tre år som furir eller tidigast efter fem år som gruppchef. Frågan är hur många som når överfurirsgraden? Rätt hanterat och med god utbildning och yrkesutveckling samt med goda löner och villkor torde vi kunna skapa ett mer robust 3BS där korpraler, furirer och överfurir blir fler. Dessa OR 4-5 skulle på ett mer professionellt sätt kunna avlasta yrkesofficerarna något, och växa fram till de NCO:s som kanske inte riktigt finns än i Försvarsmakten. Avslutningsvis kan man fundera över OR 4-5 nivåns möjligheter att under väl vitsordad tjänstgöring snedda över för att vidareutvecklas till yrkesofficer. Detta bör både underlättas och tydliggöras med kriterier som är enkla att förstå och där det finns stimulans till stöd och kompetensutveckling i ett sneddningssystem där den välmeriterade och kompetenta gruppchefen också kan tillgodoräkna sig formell och reell kompetens i sin utbildning till såväl specialistofficer som officer. ● Johan Hansson, förbundsdirektör
YRKET
Fortsatt förhandling om Rals 2024
Sedan tre månader pågår förhandling mellan Officersförbundet och Försvarsmakten om årets rals. När detta nummer skickas till tryck den 11 december återstår en del arbete innan parterna kan skicka ut ett färdigt avtalsunderlag till förbanden.
SOM FÖRBUNDET har informerat om tidigare har samtliga förband partsgemensamt skickat in underlag med sina ekonomiska behov. Underlaget pekar på att det finns stora behov av extra satsningar utöver det så kallade märket. De största behoven finns för arbetsområde 24 (militärt arbete) och arbetsområde 60 (teknisk tjänst).
– Det är arbetsgivaren och föreningarna på förbanden som i underlaget har gjort en bedömning av vilka ekonomiska behov de har för att kunna kompetensförsörja verksamheten. Vi arbetar fortfarande för att de behoven ska bli tillgodosedda, men arbetsgivaren har en uppfattning att de äskade behoven inte är möjliga att tillmötesgå och hänvisar till det så kallade ”märket” för årets revision, säger Susanne Hult-
gren, Officersförbundets förhandlingschef.
De senaste åren har det utöver märket gjorts satsningar för att höja lägsta löner för yrkesofficerare, gruppbefäl, soldater och sjömän samt högre chefer. Det har också gjorts satsningar i form av så kallade följdjusteringar för de individer med cirka tre–tio års erfarenhet, på flygförare och andra områden utifrån vad arbetsgivaren och föreningarna på förbanden har ansett att de har för behov.
”Det finns höga förväntningar på årets rals hos personalen och med goda anledningar.”
– Utifrån de senaste årens satsningar har Försvarsmakten tagit steg i rätt riktning, men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och tro att arbetet är klart. Det finns höga förväntningar på årets rals hos personalen och med goda anledningar. När Sverige och Försvarsmakten satsar på tillväxt, stöd till Ukraina och nytt medlemskap i Nato måste man också satsa på personalen som ska lösa alla dessa uppgifter, säger Stefan Morin, Officersförbundets förbundsordförande. ●
Arbetsdomstolen i Ryningska palatset, Stockholm
Viktig info till dig som berörs av tvisten om trebefälssystemet
Tvist. Officersförbundet förbereder nu en stämningsansökan till Arbetsdomstolen. På förbundets webb finns en lista med medlemsnummer för de medlemmar som omfattas av tvisten. Du som är berörd av tvisten behöver kontrollera att förbundets uppgifter stämmer. Mer information om vad du ska göra finns på förbundets webbplats.
MEDLEMSFÖRMÅN
Ny förmån: Rabatt på träningskort hos Nordic Wellness
Nu har du som är medlem i förbundet en ny förmån i form av rabatt på träningskort hos Nordic Wellness.
DU HAR 30 procent rabatt på Sverige kort, Guldkort, Silverkort, Expresskort samt 15 procent rabatt på Grand Fitness. OBS! Du kan endast använda rabatten
genom Nordic Wellness receptioner, inte genom onlineköp på webben. När du köper träningskort av personalen i receptionen behöver du visa att du är medlem. Detta gör du genom att logga in på förbundets webbplats, klicka på ”Mina sidor” och visa sidan för personalen. Erbjudandet gäller till och med 2026-1 2-31. ●
God jul och gott nytt år önskar Officersförbundet
Förbundets kansli har stängt 23 december–1 januari. Vi har öppet som vanligt från den 2 januari.
Susanne Hultgren, förhandlingschefen som ska leda ett team av förhandlande ombudsmän genom hela avtalsrörelsen 2025.
LÖNERNA
Förhandlingschefens stålbad
Hon har rykte om sig att vara tuff, envis och ha en fingertoppskänsla för förhandlingar. Regeringens historiska beslut om ekonomiska satsningar på det försvaret har höjt medlemmarnas förväntningar nu när Susanne Hultgren, förhandlingschef vid Officersförbundet, går in i 2025 års stora avtalsrörelse.
Text: Lea Lobelius Foto: Linnea Vesterlund
VTALSRÖRELSEN 2025 är en av de största avtalsrörelserna på länge eftersom löneavtalen som nu ska förhandlas berör 3,4 miljoner anställda, varav 290 000 är statsanställda. Alltså en stor del av den svenska arbetsmarknaden. Förhandlingarna inom statlig sektor inleds formellt när de fackliga organisationerna lämnar in sina yrk-
Aanden till Arbetsgivarverket den 18 juni. Men redan nu har arbetsgrupper träffats för att ta fram gemensamma yrkanden. Och förhandlingschefer inom olika sektorer förbereder sig för segdragna förhandlingar, många timmar vid förhandlingsborden och pappersexercis där varje ords betydelse vägs på våg. Olika möjliga scenarion, mål och reservmål behöver också planeras och förberedas till fulländning.
SUSANNE HULTGREN VID Officersförbundet är en välkänd person i förhandlingsvärlden kring statsanställdas avtal. Susanne Hultgren har en vana av att ha blivit ifrågasatt, av att behöva bevisa och att behöva motbevisa. Efter värnplikten och Svenska Lottakårens sommarkurs blev hon den första kvinnan som klarade testet till dykare. Därmed blev hon Försvarsmaktens första kvinnliga dykare. Och det blev hon under en tid då kvinnor sågs som en svag länk som helst inte skulle märkas. Susanne Hultgren har ingått i en styrka som bordade fartyg genom fast rope* från helikopter, tjänstgjort i forna Jugoslavien och jagat pirater i Adenviken. Hon är också artilleristen som pluggade till HR-chef, det tillsammans med hennes fackliga engagemang, ledde henne till att bli ordförande i Kustflottans officersförening och
styrelseledamot i Officersförbundet.
– Jag trivs med att ha gjort udda saker, och jag har inte varit rädd för att våga, säger Susanne Hultgren.
Hon har kämpat och hon har fått acceptans. Ibland har det haft sitt pris. Ett övningsdyk ledde till att hennes etablerade plats inom flottan, som blivit hennes hemvist, försvann på ett ögonblick, när det visade sig att hon fått dykarsjukan. Flera år som en nyexaminerad ung personalchef på ubåtsflottiljen i Berga under omorganiseringstider och nedskärningar var också tunga erfarenheter. Men en av hennes utmärkande drag har varit envisheten.
– En förhandlingschef behöver vinna förtroende hos alla. Susanne Hultgren har den förmågan och hon kan både ge förbundsstyrelsen en rimlig bild av vad de kan förvänta sig och samtidigt fingertoppskänsla att hela tiden kunna avläsa motparten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare och tidigare förbundsdirektör vid Officersförbundet, som anställde Susanne Hultgren som förhandlingschef 2015. Hon har integritet, att driva frågor utan att ta det personligt, eller åtminstone inte visa det, säger Peter Löfvendahl.
te jämföra arbetsuppgifter med varandra och jämföra svårighetsgraden. Det är svårt att ta ansvar för sina ställningstaganden som lönesättande chef. Det gäller att våga vara öppen, att visa hur arbete ska värderas och kunna jämföras. På sikt blir det lättare att sätta lön. Och lön är viktigt för medlemmarna. Det visar medlemsundersökningarna gång på gång. Helst skulle Susanne Hultgren ha en löpande dialog med medlemmarna om vad som händer under förhandlingsperioden, för hon vet hur intresserade de är. Men det går inte att berätta precis vad som sägs och avhandlas under processen på grund av förhandlingssekretessen.
”En förhandlingschef behöver vinna förtroende hos alla.”
FÖR SUSANNE HULTGREN har det viktigaste alltid varit lönerna för den militära personalen. – Försvarsmakten behöver göra långt mer, både för att behålla den personal vi har och för att uppmuntra fler att söka sig hit. Det är inte rimligt att militärer har bland de lägsta lönerna i staten. Militärt arbete ska ha villkor som speglar det hårda arbete som yrket innebär. Den störst utmaningen i förhandlingsläget är balansen mellan medlemmarna och förbundsstyrelsens förväntningar och arbetsgivarens. Målet är att hitta den punkt där båda sidor blir tillräckligt nöjda. Alla avtal är alltid en kompromiss. Det får man inte glömma bort, säger Susanne Hultgren.
Under hennes år vid förbundet har fyra olika förhandlingschefer ersatt varandra hos arbetsgivaren. Sammanlagt har hon hunnit med fyra avtalsrörelser och nu påbörjar hon sin femte. Det är arbetet med att sprida och utveckla kvaliteten i lönebildsarbetet som hon nämner som något hon känt sig extra stolt över, förutom pilotavtalet, reservofficersavtalet och avtalet för särskilda befattningshavare (Överste eller kommendör, CF 5, C OrgE, Försvarsattaché).
Arbetet med lönemålbild, innebär att fler jobbar med det ute på förbanden, att man mås-
MEN MEDAN TJÄNSTEMÄNNEN nu vässar sina argument inför avtalsrörelsen och de kommande sammandrabbningarna, finns det något medlemmarna och arbetstagarna kan göra?
– Sätt er in i lönemålbildsarbetet, förbered er för lönesamtalet, läs på om olika avtal för att veta vad som gäller och tala om hur du vill ha det. Lön är alltid i fokus men vi vet att även villkoren för medföljande, försäkring och utlandstjänstgöring blivit mer i fokus nu. Engagemanget, det är ofta det som kan vara avgörande, säger Susanne Hultgren. Nu väntar en intensiv tid med täta överläggningar med förbundsordföranden Stefan Morin, förbundsstyrelsen, ”Villkors-gruppen” (en extra insatt del av styrelsen) och arbetsgivarföreträdare på alla nivåer. Utgångspunten
är alltid de mål och inriktningar som styrelsen fastställt. Susanne Hultgren är inte ensam. Hon är en av förbundets avtalsspecialister och förhandlande ombudsmän. Vem som representerar förbundet och medlemmarna beror på vilket avtal det gäller. Susanne Hultgren och hennes förhandlingsteam kommer att ha kontinuerliga dialoger med en angelägen, beslutsam och samtidigt pressad arbetsgivare. Pengarna till försvaret förväntas räcka till mycket.
På frågan om Susanne Hultgren skulle göra samma karriärval igen svarar hon:
– Det skulle jag. Det är väldigt händelserikt, spännande, många gånger svårt, roligt och samtidigt väldigt viktigt, säger Susanne Hultgren. ●
* Fast rope är en teknik för förflyttning på ett tjockt rep och används på platser där helikopter inte kan landa. Tekniken innebär att personen snabbt tar sig ner längs repet utan sele och där farten på vägen ned bara bromsas av händer och fötter.
SUSANNE HULTGREN
Familj: Sambo och två vuxna barn. Bor: i Stockholm. Fackligt uppdrag: Förhandlingschef på Officersförbundet från 2015, ordförande i Kustflottans officersförening och 2008–2014 ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse.
Flera år som HR-chef är en bra erfarenhet för en förhandlingschef som ska väga mellan medlemmarnas förväntningar och arbetsgivarens krav.
Har du en fråga till våra ombudsmän? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se
Vad gäller vid dödsfall av en nära anhörig?
Hej! Jag har försökt att hitta i Villkors guiden vad som gäller vid dödsfall av en nära anhörig. Hur många dagar och för vad kan jag ta ledigt? Är det ledigt med lön? Kan man ersätta redan uttagen semester med sådan ledighet? Min mamma gick bort under hösten och jag står ensam med dödsboet med allt vad det innebär.
Hej! Jag beklagar din förlust. Svaret på frågan finns i FAS kapitel 9, Lön under ledighet i övrigt. ”2§ Om arbetsgivaren har beviljat en arbetstagare ledighet med stöd av tjänstledighetsför-
Lägstalön specialistofficerare
Hej! Jag är tjänstledig från min GSS-anställning och läser till specialistofficer. Jag är snart klar med min utbildning och undrar vad ska jag ha i lön?
Vad bra att du frågar!
Som du säkert vet så ska lönesättningen vara individuell och baseras på vad du har för arbetsuppgifter och ansvar, samt övriga krav i din befattning. På
ordningen … har arbetstagaren rätt till lön utan avdrag under ledigheten.”
Sen följer en sammanställning med olika skäl a-f. Skäl: a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen. Tid: Den tid som behövs (inklusive restid) dock högst tio arbetsdagar per kalenderår. Notera att ledighet delar av en dag räknas som hel dag. Angående din fråga om redan uttagen semester råder jag dig att kontakta din chef. Det torde gå att återta en semesterdag såsom vid sjukdom exempelvis. Gabriel Bris, ombudsman
varje förband sker ett arbete för att värdera befattningar utifrån just arbetsuppgifter, ansvar, samt övriga krav så jag skulle rekommendera att du kontaktar din officersförening för att få veta mer om hur din befattning värderas på ditt förband. Det är viktigt att trycka på att man inte ska sätta likhetstecken mellan lägsta lön och ingångslön. Den lägsta lönen en yrkesofficer kan ha är 30 000 kronor men det betyder inte att en yrkesofficer ska ha den vid anställning efter avslutad yrkesof-
ficersutbildning utan den utgår som sagt var från befattningens ansvar och uppgifter. Så ta stöd av din officersförening!
Jag vill också göra dig uppmärksam på att du kan komma att provanställas i din nya anställning som specialistofficer. Tänk då på att inte säga upp din GSS-anställning innan provanställningen löpt ut. Nathalie Ehrnrooth, ombudsman
Vad är min pensionsålder?
Hej! Jag är yrkesofficer född 1990 och har hört att jag inte kommer kunna gå i pension vid 61 år så som mina äldre kollegor kommer kunna göra kan vilka är födda 1987 eller tidigare. Vad är min pensionsålder har jag egentligen?
Hej! Det är rätt uppfattat att du som yrkesofficer född 1990 inte kommer ha 61 års pensionsålder. Du omfattas av bestämmelserna i avdelning 1 i det statliga tjänstepensionsavtalet PA16, där tidigaste möjliga pensioneringstidpunkt inte längre är bestämd till viss levnadsålder – utan istället knyts till när man tidigast kommer kunna ta ut sin allmänna (lagstadgade) pension.
För allmän pension införs en så kallad ”riktålder” som successivt kommer höjas i takt med att medellivslängden i samhället ökar. Tidigast möjliga uttag av allmän pension är tre år före vid var tidpunkt gällande ”riktålder” –och denna tidigaste uttagspunkt
kommer även gälla avseende tjänstepension utifrån PA16 avdelning 1.
Det kommer dröja länge än innan ”riktåldern” – och därmed tidigaste uttagstidpunkt för pension 3 år innan – är bestämd för den generation du tillhör. Prognoser, än så länge osäkra, pekar dock mot att du kommer behöva ha fyllt minst 66 år –kanske till och med 67 eller 68 – innan du kommer kunna gå i pension i framtiden.
Förbundet har uppmärksammat detta och ställer oss frågande till om en så pass hög pensionsålder kan anses relevant för yrkesofficerare framöver.
Förbundet vill därför verka för en fortsatt framtida möjlighet för yrkesofficerare att kunna pensionera sig några år tidigare än vad som annars kommer gälla i samhället i övrigt. Conny Jansson, ombudsman
Medförsäkra familj
Hej! Jag har gruppförsäkringar hos If via Officersförbundet. Kan jag även försäkra partner och barn?
Ja, om du har en gruppförsäkring hos If via Officersförbundet kan du även medförsäkra familjemedlemmar såsom make/maka/sambo eller barn till ett förmånligt pris. Läs mer på if.se/officersforbundet eller ring Ifs kundservice för Officersförbundet på 0770-82 00 01.
Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund. Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm
Telefon: 08-440 83 30
Fax: 08-440 83 40
E-post: kansliet@officersforbundet.se
FRÅGA FÖRBUNDET
Avs: Officersförbundet
Levererar för framtiden
Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-
baesystems.com
pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och snart även Funktionspansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering.
