Officerstidningen nr 5, 2024

flygvapnet Brist på flygteknisk personal – nu ses lönerna över.

intervju Michael Claesson om sitt nya uppdrag som ÖB.

förbundsnytt Personal på P 7 förbereder sig för Natoinsats i Lettland.

2024

www.officerstidningen.se

Dolda uppdrag

Kustjägarkompaniets attackdykarpluton är en av marinens mest specialiserade underrättelseresurser. Fokus ligger på spaning och sabotage i skärgårdens komplexa miljöer.

Fördjupning: Återuppbyggnad av det slutna beståndet.

Färist Mobile - en säker smartphone

Färist Mobile är en säker Android-baserad smartphone. Den är användarvänlig och konstruerad för att tåla tuffa fysiska miljöer. Skapad för att hantera säkerhetskänslig information och godkänd för EU Restricted och NATO Restricted. Tutus är en långvarig leverantör till samhällsviktig verksamhet, med över 30 års erfarenhet i branschen.

Besök vår hemsida www.tutus.se för att lära dig mer om Färist Mobile och Tutus!

• Internetuppkoppling genom organisationens brandvägg

• Sömlös roaming mellan 3G/4G/5G och WiFi

• Kompatibel med alla Android-appar

• Datalagring och VPN-modem till dator

• Lokal- och fjärradering

• Kvantsäker kryptering

• Finns även i en specialversion, Sigrid 9441, för hantering av säkerhetsskyddsklassificerad information upp till och med Begränsat Hemlig

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

VI SKAPAR FRAMTIDENS

HISTORIA NU!

å storgatan nedanför kyrkan bor en förre detta yrkesofficer. Han brukar berätta om en tid när han såg hoppfullt på sitt yrke. Efter decennier av nedskärningar hade ett krig i Europa år 2022 tvingat fram en militär upprustning. Alla rapporterade om nya miljarder till försvaret. Nu skulle det äntligen bli fart i verksamheten igen.

PI dag är han pensionär. De sista 25 åren arbetade han först som totalförsvarshandläggare på kommunen och sedan som sakkunnig inom försvarsindustrin. Han längtade tillbaka till försvaret och diskuterade genom åren upprustningen med stort engagemang med sina tidigare kollegor i Försvarsmakten. Men familjen gick först.

Han var ofta borta från hemmet under sin tid i Försvarsmakten. Hade svårt att hitta balansen mellan Försvarsmakten och familjens behov. Efter ett par flyttar inom Sverige och en utlandsstationering där hans partner utförsäkrades på grund av utebliven inkomst, sa han upp sig. Han valde att gå till en arbetsgivare där hans tid premierades högt. När han var på tjänsteresa kunde han stötta familjen hemma då ersättningarna räckte till städhjälp och ett par matkassar. Han presenterades tydliga utvecklingsmöjligheter och prestation belönades i lönekuvertet.

Expenditure – spenderade Försvarsmakten 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato.

VISST HAR DET genomförts förbättringsåtgärder den senaste tiden. Exempel på det är satsningar på flygförare och OF 5. De satsningarna når cirka två procent av förbundets medlemmar. Då går det inte att luta sig tillbaka och tro att problemet är löst. Nu måste alla medlemmar ta del av behövda satsningar.

»Försvarsmakten spenderade 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato.«

Vi måste gemensamt vilja samma sak. Motiverade medarbetare som känner sig uppskattade. Det engagemang och den tid våra medlemmar bidrar med måste bekräftas av arbetsgivaren. Inte bara med frasen ”personalen är vår viktigare resurs”, utan även i lönepolicys och förhandlingsframställningar. Det kan inte vara ett motsatsförhållande att arbeta inom HR eller i gröna kläder. Det är samma produkt som ska levereras, försvarsförmåga! Jag efterfrågar en arbetsgivarvilja till ekonomiska satsningar på personal.

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 56-62.

DEN EXTRA TIDEN hemma gjorde att han kunde bli fotbollstränare för dotterns lag. Familjepusslet fungerade jämställt och familjen stortrivdes. Men den förre detta yrkesofficeren kunde aldrig sluta tänka på tiden i Försvarsmakten.

En vanlig historia om 25 år? För att det inte ska bli så behöver vi agera nu. Satsningar på det militära yrket måste fortsätta och nå fler medlemmar. I dag är det militära yrket (AO24) bland de lägst värderade i Försvarsmakten.

Enligt den statistik Nato publicerade i juni – Defence

BÖRJA MED ATT plocka några lågt hägnade frukter. Organisationsenheterna har gjort ett omfattande och partsgemensamt arbete gällande behov för att nå lönemålbild. Genomför de satsningarna på AO 24 och flygtekniker. Det skulle motsvara cirka två procent av Försvarsmaktens totala personalkostnader. Utöver det inför friskvårdsbidrag på 5 000 kronor per år och skapa en partsgemensam arbetsgrupp som tar fram ett system för att lönesätta kompetensdjup. Jag ser fram emot en framåtlutad arbetsgivare som vill förbättra medarbetarnas villkor. ●

Stockholm 22 oktober 2024

Stefan Morin Förbundsordförande

INNEHÅLL, NR 5 2024:

AKTUELLT

8 | Förslag till nytt försvarsbeslut presenterat

10 | Trångboddhet på Karlberg med växande kadettkullar

12 | Löneöversyn för att lösa bristen på flygtekniker

14 | Nya ytstridsfartyg ska anskaffas på halva tiden

INTERVJUN

16 | ÖB Michael Claesson: ”All personal ska veta var man är krigsplacerad”

BESÖKET

20 | Kustjägarkompaniet: Från underrättelse till verkan

FÖRDJUPNING

32 | Behov av nya anläggningar i det slutna beståndet

ANALYS

42 | Sofia Ledberg om militariseringen i Kina

NOTERAT

52 | Oscar Jonsson är aktuell med ny bok

KRÖNIKA

50 | Melinda Prick: ”Skapa rimliga förutsättningar för framtidens officerare”

FÖRBUNDSNYTT

57 | Ralsförhandlingar pågår på försvarsmaktsnivå

58 | Porträttet: Alexander Westerberg, ordförande för OF Livgardet

60 | Intensiv höst på Södra skånska regementet, P 7, inför Natoinsats i Lettland

62 | Fråga förbundet: Vad är ingångslönen för en plutonchef?

OMSLAGSFOTO:

Margareta Bloom

Sandebäck

Om att äga problem som en kustjägare

Den senaste tiden har jag haft anledning att fundera en del på den så kallade ”kustjägarandan”. Till detta nummer har jag och fotograf Margareta Bloom Sandebäck nämligen besökt kustjägarkompaniet ute på Berga. Besöket har lett till att jag fått en del nya insikter gällande hur man kan se på problemlösning i vardagen. Vad innebär då den där särskilda andan? Jag frågade Andreas, chef för grundkursen till kustjägare, om han kunde ge något exempel. Utöver att alltid göra sitt yttersta och vara ett föredöme för andra handlar det mycket om ett särskilt sätt att tänka och förhålla sig till saker och ting, förklarade han. ”Vi har ett mindset som innebär att om du ser ett problem, då måste du också äga det problemet. Om du går förbi en full papperskorg till exempel, då får du tömma den. För du såg att det där är ett problem och då får du också lösa det. Och det gäller allt från den fulla papperskorgen till att det sker en sammanstöt ute i skogen. Jag ser och äger problemet, och ser till att vi gör det bästa möjliga i den här situationen”, sa Andreas. Läs mer om kustjägarkompaniet på sidorna 20–31.

»Om du går förbi en full papperskorg, då får du tömma den.«

Till detta nummer av tidningen har reporter Linda Sundgren och fotograf Andreas Blomlöf följt med två fortifikationsofficerare ner i en underjordisk anläggning på den småländska landsbygden. A ntalet fortifikationsofficerare behöver fördubblas för att möta den stora efterfrågan på infrastruktur inom Försvarsmaktens slutna bestånd, det vill säga den infrastruktur som är kopplad till ett krigsförband. Läs fördjupningen på sidorna 32–40.

Vi har också intervjuat general Michael Claesson om hur de första veckorna som överbefälhavare har varit. Det blev en pratstund som innehöll allvarsamhet men också en del skratt. Och jag fick tillfälle att stäl la en viktig fråga om hur han föredrar sitt liggunderlag, rullat eller vikt. Läs intervjun med ÖB på sidorna 16-18.

JOSEFINE

OWETZ Chefredaktör

REDAKTION

OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz

070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR

Linda Sundgren

070-820 39 88

linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Christian Gård och Ali Moosavian

Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Margareta Bloom Sandebäck, Andreas Blomlöf, Maria Widehed, Emil Malmborg, Henrik Jansson.

NUMMER 5, 2024

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 51

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

BESÖKSADRESS

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs­media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 6, 15 november

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

HYBRID

/Aktuellt

Fyra nya bogserbåtar till marinen

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har nyligen överlämnat fyra nya bogserbåtar till marinen. Fartygen innebär ett tillskott för det nya marina logistikkonceptet

och har förmåga till självförsvar. Under marinövning Höst, som genomfördes i oktober, har fartygen börjat användas i verksamheten, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. Fartygens uppgifter

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och Lettlands försvarsminister Andris Spruds i samband med besök på P 7. Där utbildas styrkan som kommer bli det första svenska bidraget till Natoinsatsen i Lettland nästa år.

Så ska Sveriges bidrag till Nato se ut nästa år

Regeringen har lämnat in sin proposition till riksdagen om hur Sverige ska bidra till Natos avskräckning och försvar. Planen är att Försvarsmakten ska delta med styrkor till Nato både på mark, till sjöss och i luften under nästa år.

qREGERINGEN PRESENTERADE DEN 7 oktober propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025” och vill ge Försvarsmakten i uppdrag att redan tidigt nästa år delta med väpnade styrkor till Nato.

– Det här är ett historiskt beslut. Vi ska nu för första gången som allierade bidra med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar. Och vi gör det med ett betydande bidrag, sa

utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff den 7 oktober.

Styrkan som föreslås är markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland, örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor och stridsflygplan till Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap.

Därtill ska ”markförband, specialförband, amfibieförband och örlogsfartyg med tillhörande personal och stridsflygplan med tillhörande personal” också kunna ställas till förfogande till vissa andra fredstida säkerhetshöjande operationer och aktiviteter, enligt förslaget. Svenska stridsflygplan bidrar redan i dag till Natos luftövervakning, men bidraget kommer att utökas under 2025.

/JOSEFINE OWETZ

är att genomföra förhalningar, bogseringar av fartyg, isbrytning och övrig ekipagetjänst. Fartygen har sedan tidigare beslutats att döpas till HMS Hermes, Heros, Hera och Hebe. /JO

Rymdförmågan utvecklas

ƀ Regeringen har beslutat att godkänna Försvarsvarsmaktens satsning på att utveckla förmågan inom rymddomänen och skjuter till en miljard kronor till projektet. Det skriver Försvarsmakten i en artikel på sin webbplats. Enligt artikeln skapar regeringsbeslutet möjlighet till förmågeutveckling inom framför allt tre områden: spaning och övervakning från rymden, nationell uppsändningsförmåga och militär rymdlägesbild. Arbetet leds av Flygstabens rymdavdelning. / LS

Foto: Henrik Rådmark Lundqvist/Försvarsmakten

» Marinen kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag har med mig det operationella perspektivet därifrån, men nu ska jag ansvara för en helhet där det multidomäna ska vägas samman.  «

Det säger avgående marinchef Ewa Skoog Haslum i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Regeringen har utsett henne till ny chef för Försvars maktens operations ledning. Ewa Skoog Haslum tillträder sin nya befattning den 15 november och befordras då till viceamiral.

Foto: Carolina Lorentzson/Försvarsmakten

Foto: Johan Nilsson/TT

Förstärkningar av det militära försvaret

Armén: Kompletteringsanskaffningar av stridsfordon och stridsvagnar, en utökning av luftvärnsförmågan, påbörjande av utveckling av raketartilleriförmåga, anskaffning av fler drönare och fortsatt införande av 72 tidigare beställda Archer­system.

Marinen: En särskild personalsatsning på marinen sker i form av utökade ekonomiska medel för en ökad personalvolym. Fem korvetter av Visbyklass genomgår en halvtidsmodifiering och i samband med detta beväpnas de med luftvärnsrobotsystem. Kustrobotförmågan utökas och organiseras i två enheter. Anskaffningen av nya ytstridsfartyg av Luleåklass påbörjas under perioden.

Flygvapnet: Tre spaningsplan i form av S 106 Globaleye tillförs, införande av JAS 39E påbörjas under hösten 2024 och fortsätter under perioden, ytterligare helikoptrar av typen Black Hawk (HKP 16) anskaffas, ytterligare skolflygplan av typen SK 40 för grundläggande flygförarutbildning anskaffas.

Källa: Totalförsvarspropositionen 2025–2030.

FÖRSVARSPOLITIK

Förslag till nytt försvarsbeslut

Regeringen har presenterat sin totalförsvarsproposition för åren 2025 till 2030. ”Det är bråttom att bygga upp ett starkare försvar och det är fara i dröjsmål”, sa försvarsminister Pål Jonson på en pressträff. I förslaget till kommande försvarsbeslut genomförs det militära råd som ÖB lämnade till regeringen förra året.

qREGERINGEN LADE DEN 15 oktober fram totalförsvarspropositionen för åren 2025–2030. Det innehåller stora förstärkningar till det militära och civila försvaret.

– Detta skapar bättre förutsättningar för att bygga ett starkare militärt försvar med materiellt och personellt uppfyllda krigsförband, med både högre tillgänglighet och uthållighet. Fokus i försvarsbeslutet måste vara att stärka krigsförbanden och bygga militär förmåga. Krigsförbanden är också det viktigaste bidrag som vi tar in i Nato, sa försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff. Satsningarna innebär att de militära försvarsutgifterna

kommer att uppgå till 173 miljarder år 2028, vilket är 2,6 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna. Till grund för propositionen ligger de rapporter som försvarsberedningen har lämnat till regeringen samt ÖB:s militära råd.

– Det har varit viktigt för oss att ta in helheten i det och inte skära i de råd som professionen har gett oss. För de har varit välavvägda och balanserade, sa Pål Jonson.

Det som har justerats är att målet om 12 000 värnpliktiga år 2032 skjuts fram till 2035 och att förslaget om ett norrlandsinfanteriregemente stryks.

» Krigsförbanden är också det viktigaste bidrag som vi tar in i Nato. «

Vad gäller utgångsläget för Försvarsmaktens krigsorganisation konstaterar regeringen att den uppbyggnad som pågår sker från en låg nivå. ”Startläget (...) har i flera avseenden visat sig vara sämre än vad som tidigare framgått. Ett under lång tid ackumulerat behov av förmågehöjande åtgärder gör det därför nödvändigt att fylla upp den beslutade krigsorganisationen i olika avseenden: materiellt, personellt samt i fråga om infrastruktur och tillgång till förnödenheter”, står det i propositionen.

VIKTEN AV ATT krigsförbanden samövas och repetitionsutbildas framhölls på pressträffen av Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD.

– Det som det har slarvats med under så många år. Det ska vara repetitionsutbildningar fullt ut och alla personalkategorier förstärks, sa Mikael Oscarsson.

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, betonade att för det civila försvaret innebär denna proposition ”ett paradigmskifte".

– Det har gått tio år sedan vi började prata om totalförsvarets återetablering. Nu genomför vi substantiella satsningar på det civila försvaret så att det inte bara kan återuppstå från låga eller nästan obefintliga nivåer utan till en nivå där det civila försvaret också blir dimensionerat för krigets krav, sa Carl-Oskar Bohlin. /JOSEFINE OWETZ FAKTA

I enlighet med beredningens förslag prioriterar regeringen utvecklingen av fyra brigader till år 2030.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Försvarsminister

Pål Jonson

BAE Systems Bofors

BAE Systems Bofors i Karlskoga är ett världsledande, internationellt och högteknologiskt företag som utvecklar försvarssystem för en säkrare framtid.

Följ oss på LinkedIn: BAE Systems Bofors Spontanansökningar görs till hr.bae@baesystems.se

Flera av rummen i bostadskomplexet Dianeberg på Militärhögskolan Karlberg i Solna har utrustats med våningssängar för att fler kadetter ska få plats.

Trångboddhet på MHS Karlberg ökar

I år har samtliga kadetter erbjudits boende på Militärhögskolan Karlbergs skolområde och det kritiserade barackboendet Tillfälligheten har avvecklats. För att bereda plats åt alla har enkelrum på Dianeberg möblerats som dubbelrum, vilket ökat trångboddheten.

qKADETTERNAS INKVARTERING PÅ Militärhögskolan Karlberg, MHS Karlberg, i Solna har vållat problem under flera år. Växande kadettkullar har tvingat fram alternativa boendelösningar som barackboendet Tillfälligheten och förläggning på externt lägenhetshotell. Men efter höstens inryck kunde alla kadetter som ville bo på skolan erbjudas permanent boende inne på skolområdet.

– Just nu har vi 534 bäddar och av dem är 530 upptagna. Antalet kadetter är egentligen något fler, men det är inte alla som väljer att bo här, säger Malin Widö, chef för skolenheten.

För att skapa fler permanenta boenden har ett antal av enkelrummen på Dianeberg gjorts om

till dubbelrum. Boendeytan är oförändrad, men rummen har utrustats med våningssängar och två mindre skrivbord istället för ett stort.

– Jag uppfattar inte att kadetterna tycker att boendet är något stort problem. Under värnplikten har de bott i logementen med flera andra så att dela rum är ingen stor utmaning för dem. Det viktiga är att de har utrymme att studera och det upplever jag att de har, säger överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef på MHS Karlberg. Malin Widö håller med.

»Man får aldrig någon egen tid i veckorna och det är ganska påfrestande.«

– Vi har flera salar för studier på skolan som sällan är fulla. Självklart är det enklare att stänga dörren om sig och få lugn och ro när man bor själv i ett rum. Nu är det

lite krångligare, men det har inte framförts några större klagomål, säger hon.

ANNA ÄR KADETT på Karlberg och läser tredje terminen på Officersprogrammet. Hon är en av dem som delar rum på Dianeberg, och hon tycker inte att det är en bra lösning.

– Det är så uppenbart att rummen är avsedda för en person. De har ställt in våningssängar, men som kadett vill man inte sova i våningssäng. Vi har monterat isär sängarna och gjort om dem till två enkelsängar, och det har flera andra också gjort. Det blir trångt, men vi prioriterar sängarna framför utrymmet, säger Anna, som egentligen heter något annat.

Att dela rum är påfrestande ur flera aspekter, menar hon.

– Man får aldrig någon egen tid i veckorna och det är ganska påfrestande.

När det gäller övriga boenden på Karlberg skiftar kvalitén, berättar hon.

– Enkelrum på Dianeberg är attraktiva och rummen i Kadettflygeln är nyrenoverade så de är fräscha. I Chefsflygeln finns extra stora rum, men de är sunkigare. Sedan har vi Rukebo och där säger folk att man inte vill bo.

Enligt skolledningen finns det en åtgärdsplan för det boendebestånd på skolområdet som är i behov av renovering.

/LINDA SUNDGREN

KARLBERG

Foto: Niklas Englund

VI BYGGER UKRAINA

/Aktuellt

FLYGTEKNIKER

Löneöversyn för att lösa personalbrist bland flygtekniker

Efter flera år av underskott på personal inom flygteknisk tjänst ses såväl utbildning som organisation och löner över i en omfattande utredning. ”Det finns en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna”, säger major Torbjörn Johansson, flygunderhållschef på Flygstaben.

qI FLERA ÅR har det varit brist på flygtekniker i Försvarsmakten och situationen är fortsatt ansträngd. Det är svårt att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna samtidigt som nya arbetsuppgifter ålagts de tekniska enheterna.

– Konsekvensen blir att vi inte kan producera den flygtid som piloterna behöver för sin träning. Vi kan helt enkelt inte få fram tillräckligt många flygplan när det behövs, säger major Torbjörn Johansson, chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala.

Fanjunkare Andreas Ek är flygtekniker och TIF (tekniker i flygtjänst) på helikopter 14-systemet på 3:e helikopterskvadron vid

Blekinge flygflottilj, F 17, i Ronneby. Enligt honom har bristen på tekniker förvärrats under senare år.

– Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvars makten. Många går tungt och det prioriteras hårt mellan uppgifterna. Teknikerkåren upplevs alltid ha varit åsidosatt, men nu finns en känsla av att gränsen är nådd, säger Andreas Ek som också är aktiv i Officersförbundets nationella intresseförening för flygtekniker, Kofot.

» Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten. «

Många tekniker inom Försvarsmakten lämnar för civila jobb där lönerna är högre och karriärmöjligheterna bättre.

slutar, säger Andreas Ek.

Även Torbjörn Johansson är medveten om att flygtekniker är eftertraktade på den civila arbetsmarknaden, vilket leder till konkurrens om kompetensen.

SITUATIONEN BEROR I grunden på att utflödet av tekniker länge varit större än inflödet, menar Andreas Ek. Det, säger han, kan i sin tur härledas till i huvudsak tre faktorer: förhållandevis låga löner, mycket begränsad löneutveckling och mycket begränsade karriärs- och utvecklingsmöjligheter.

– Löneläget är kraftigt eftersatt och möjligheterna till karriär utveckling är väldigt begränsade. Efter en viss tid stagnerar individen i den personliga utvecklingen och flera av mina kollegor har lämnat för civila jobb. Ofta är det en kombination av arbetsuppgifter och lön som lockar dem som

– Vi har tidigare tappat en del människor till civila företag och industrier. Då konkurrerar vi ganska hårt med civila löner och våra teknikerlöner har kanske inte riktigt hängt med i utvecklingen, säger han och fortsätter: – Det finns också en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna när de står på marken för att kunna producera flygtid och i slutändan ge krigsförbandsutveckling.

Något annat som bidragit till rådande teknikerbrist är, enligt Torbjörn Johansson, att mängden arbetsuppgifter ökat utan att personalstyrkan anpassats därefter. Det leder ibland till att alla uppgifter inte hinns med, även om raderna är fyllda.

– Det har främst det förändrade omvärldsläget bidragit till och det är något vi inte styr över. Hur vi kommer omhänderta detta ingår i det arbete som påbörjats, säger han.

Att utbilda sig till flygtekniker tar mellan fem och sju år.

Torbjörn

NÄR DET HANDLAR om att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna har situationen förbättrats något med de ökande värnpliktskullarna, enligt Torbjörn Johansson. Men få kadetter väljer militärteknisk inriktning. Därmed behöver specialistofficerare besätta officers befattningar i allt större om fattning, men inte heller specialistofficersklasserna fylls enligt plan. Att utbilda sig till flygtekniker tar mellan fem och sju år och det tror han kan få ungdomar att tveka. – Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna. Ungdomar i dag är ganska ombytliga på arbetsmarknaden och det är nog inte så många som har en plan för fem till sju år framöver.

Nu pågår ett omfattande utredningsarbete inom flygvapnet där hela området flyg teknisk tjänst ses över, däribland utbildning, organisation och lönenivåer. Även de regelverk som är kopplade till flyg under-

hållet ingår i utredningen.

– Till viss del har vi skrivit fast oss i ganska svåra egna styrningar, vi vill vara lite extra säkerhetsmässiga. Men nu tittar vi på om det går att förenkla processerna utan att göra verksamheten mer osäker, säger Torbjörn Johansson.

ANDREAS EK VÄLKOMNAR det förbättringsarbete som nu pågår. Samtidigt säger han att det är viktigt att det blir en tydlig förändring för att inte spä på det missnöje som redan finns bland flygteknikerna.

– Jag är försiktigt optimistisk inför att arbetsgivaren verkar ha förstått vidden av problemet, och att man tittar på olika lösningar för att hitta en långsiktig lösning. Därtill hoppas jag att arbetsgivaren inser vikten av att göra rätt satsningar i rätt omfattning. Om det skulle bli en halvhjärtad åtgärd nu är risken att man skapar ännu mer irritation inom yrkeskåren, säger Andreas Ek.

En första delrapport om bristen på personal inom flygteknisk tjänst är planerad att publiceras innan jul.

/ LINDA SUNDGREN

Nr3

Den platsen hamnar Försvarsmakten på när manliga ingenjörer rankar de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige, för kvinnliga ingenjörer hamnar myndigheten på plats nummer 13. Det visar den stora ingenjörundersökning som tidningen Ny Teknik har gjort. 5 800 ingenjörer deltog i undersökningen, som totalt omfattar 115 företag, myndigheter och organisationer. Sex arbetsgivare på ingenjörernas topp 20 ­lista är inom området försvar och säkerhet: Saab, FOI, Scania, FMV och FRA.

Hundekipage från sju Natoländer samlades i Sverige

ƀ Försvarsmaktens hundtjänstenhet, FHTE, arrangerade i mitten av oktober ett symposium med 70 hundförare och hundtjänstpersonal tillsammans med ett 30 ­tal tjänstehundar från sju Natoländer och partnerlandet Australien. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. Syftet med symposiet var att förbättra utbildningar och träningsprogram, stärka relationer och utbyta erfarenheter mellan länderna.

Åkerstedt/Försvarsmakten

Johansson

Foto:

Antonia

Sehlstedt/Försvarsmakten

Foto: Therese

Andreas Ek

Konceptbild på det nya ytstridsfartyget av Luleåklass.

Nya ytstridsfartyg ska anskaffas på halva tiden

Marinens nya ytstridsfartyg blir större än de befintliga Visbykorvetterna. Dessutom utökas ledningsförmågan och luftvärnsrobotsystem med längre räckvidd installeras. Inledande leverans planeras kring år 2030.

qPLANERINGEN AV DE nya ytstridsfartygen blir alltmer detaljerad. Enligt en artikel på Försvarets materielverks (FMV:s) webbplats från i våras kommer de nya fartygen i Luleåklassen få ökad förmåga inom flera områden jämfört med befintliga korvetter. De blir större och får bättre förutsättningar till förbandsledning med stab ombord och möjligheten att operera helikoptrar från fartygen ökar. Dessutom tillförs luftvärnsrobotförmåga med längre räckvidd än de robotar som nu installeras på Visbykorvetterna. Enligt kommendör Kjell-Ove Schramm, chef för

planeringsavdelningen på Marinstaben, är luftvärnet på de nya ytstridsfartygen mycket välkommet.

– I en internationell jämförelse sticker vi ut genom att vi på våra befintliga ytstridsfartyg i marinen inte har luftvärnsrobotar, säger han.

» Det är ett nytänk som vi inte riktigt är vana vid, men jag är övertygad om att det blir bra. «

KJELL-OVE SCHRAMM KONSTATERAR att luftvärnet valdes bort av kostnadsskäl när Visbykorvetterna byggdes, men att omvärldsläget och den politiska omsvängningen i försvarspolitiken förändrat synen på behovet av luftvärn.

– Verkligheten har kommit ifatt oss. Vi visste redan innan det fullskaliga kriget i Ukraina att hotet från luften är betydande, men kriget har visat på omfattningen och diversiteten av hot från luften. Vi har redan beställt luftvärnssystem till Visby. De nya ytstridsfartygen tar ytterligare steg mot en ökad förmåga, men vi har mycket att ta ikapp, säger han.

FÖR ATT SKAPA förutsättningar för att möta framtida behov ska fartygen förses med extra utrymme ombord.

– Det vi gör nu är att vi har tagit höjd för ombyggnader, det vill säga att vi skapat tillräckligt med volym och utrymmen ombord, utrymmen som i arrangemanget inte är allokerade för någonting utan står helt tomma, så att man inte behöver bygga om hela fartyget när man tillför nya förmågor, uppger Johan Edelsvärd, projektledare för de nya ytstridsfartygen hos FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

Kring år 2030 ska två av de totalt fyra fartygen levereras till marinen.

– Vanligtvis brukar det ta omkring tio år, från anskaffning till leverans. Vi ska göra det här på halva tiden, uppger Johan Edelsvärd i artikeln. Försvarets materielverk har inte velat ställa upp på en intervju om de nya ytstridsfartygen utan hänvisar till artikeln på deras hemsida som publicerades i maj.

/LINDA SUNDGREN

MARINEN

Illustration:

Dansk nätverksteknologi stärker förbindelsen

i Försvarets system

Arbit Cyber Defence har nyligen undertecknat ett långsiktigt ramavtal med Förvarsministeriets Materiel- och Inköps styrelse (FMI) för digitala cross-domain-lösningar för Försvaret.

Arbit Cyber Defence har i många år haft ett gott samarbete med FMI, ett samarbete som fortsätter att stärkas genom ett nytt 20-årigt ramavtal om cross domain-lösningar (CDS) till Försvaret. Lösningar som kommer att bidra till den fortsatta moderniseringen av Försvarets digitala lösningar med fokus på nätverkssäkerhet från HQ-serverrum ända ut till de bepansrade operativa enheterna. ”Detta avtal bekräftar hela syftet med Arbit, nämligen att utveckla teknik i världsklass som hjälper till att skydda Danmark,” säger Rasmus Borch, VD för Arbit.

Omfattande digitaliseringsuppgift

Även vid FMI är man glada över det nya avtalet, där Arbits produkter kommer att spela en central roll i den omfattande digitaliseringsuppgift som Försvaret står inför. ”Att kunna skydda och utbyta data, information och underrättelser säkert och snabbt över klassificerade domäner är en avgörande framgångsfaktor. Det är mot

Sponseret af

den bakgrunden vi nu ingår ett strategiskt samarbete med Arbit för att säkerställa en effektiv sammanhållning mellan Försvarsmaktens system och nätverk över land, hav och luft,” säger generallöjtnant Kim Jesper Jørgensen, chef för Förvarsministeriets Materiel- och Inköpsstyrelse (Nuvarande NAD).

Ett långt utvecklingssamarbete

Samarbetet mellan Arbit Cyber Defence och FMI började redan 2015, då en cross domain-lösning (CDS) för armén skulle utvecklas. Redan året efter hade Arbit en lösning klar, som testades operativt tillsammans med FMI under NATO-övningen Bold Quest i det varma och fuktiga Savannah i södra USA. Efter en grundlig utvärdering från övningen ingick Arbit och FMI år 2017 ett ramavtal om utveckling av en RUGGED Gateway, där ett antal krav skulle uppfyllas.

Arbit påbörjade omedelbart utvecklingen, och mindre än två år senare var en RUG-

GED-version av IEG (Information Exchange Gateway) redo för acceptanstest. Den här gången testades systemet under en NATO-övning i det kalla, snötäckta Finland. Testen Joint Fires Interoperability inkluderade artillerisystem från olika länder och olika klassifikationer, som behövde kommunicera med varandra. Efter ett lyckad test godkändes lösningen RUGGED IEG Gateway nationellt. I samarbete med Arbit utvecklar nu FMI ett antal lösningar där ytterligare CDS-lösningar ingår.

Teknologisk försörjningssäkerhet med den danska försvarsindustrin Försvaret fortsätter därmed sitt mångåriga samarbete med Arbit, som även levererar produkter och lösningar till hela Skandinavien och även flera andra europeiska länder. Valet av en dansk leverantör bidrar till att säkerställa att den teknologiska expertisen förblir på dansk mark och kan ses som en del av prioriteringen av den samlade försörjningssäkerheten för Försvaret.

Member of SOFF and Arbit Partner in Sweden

Detta

»Jag vill att all personal ska veta var man är krigsplacerad«

Den 1 oktober tillträdde Michael Claesson som Försvarsmaktens nya överbefälhavare. I sitt första tal som ÖB i samband med överlämningsceremonin betonade Michael Claesson att fokus kommer vara att fortsätta stärka krigsorganisationen. ”Det är fokus på våra krigsförband och på att konsolidera krigsorganisationen”, säger han. Intervju:

text: Josefine Owetz foto: Daniel Costantini/DN/TT

Hur har de första veckorna som överbefälhavare varit?

– De har varit bra tycker jag. Jag har fått ett bra insteg och det är klart att min tidigare roll som försvarsstabschef har varit en god förberedelse. Jag har haft en väldigt bra praoplats kan man säga, vilket gör att jag kommit i gång bra, säger general Michael Claesson.

Vad har du hunnit göra under de här första veckorna som ÖB?

– Jag har vidtagit åtgärder internt kring hur jag vill jobba tillsammans med mina närmaste medarbetare. Jag har deltagit i ett antal internationella möten, bland annat EU:s militärkommitté och jag är i dag på väg till mitt första bilaterala möte, som går till Finland. Det har blivit en hel del resor under de här veckorna. Mitt tidigare jobb var mycket stationärt och inåtriktat. ÖB-rollen är betydligt mer extrovert i att jag får återknyta kontakten med det internationella spelfältet, vilket är intressant.

– Det jag också har arbetat med är ett beslut i stort för hur jag vill driva Försvarsmakten framåt. Det kommer jag i sinom tid att kommunicera med berörda chefer och anställda. Det är en del av Försvarsmaktens strategiska plan, som beslutas före årsskiftet och som omhändertar slutlig tydlig politisk inriktning i form av försvarsbeslutsprocessen. För att inte tappa tempo och för att hit the ground running som

organisation kommer jag att börja kommunicera innehållet ganska snart.

Kan du berätta något om innehållet?

– Det är ett väldigt fokus på våra krigsförband och krigsförbandschefer och vikten av att konsolidera krigsorganisationen. Med det menar jag att försöka täta de luckor som vi vet finns på några ställen och att göra det vi har här och nu mer tillgängligt och ytterligare användbart för att omvärldssituationen kräver det.

Ja, du har poängterat i flera intervjuer efter att du tillträtt att det är krigsförbanden som är i fokus – hur kommer det att märkas rent konkret i organisationen?

Förra veckan presenterade regeringen totalförsvarspropositionen för 2025–2030. På pressträffen framhölls av försvarsministern att de har lyssnat på Försvarsmaktens råd. Men finns det någon punkt där ni hade önskar er ett annat läge? – Generellt sett är svaret att vi blivit bönhörda i alla olika delar. Jag är medveten om vilka politiska initiativ som fått stryka på foten. Det har varit mycket diskussioner om ett norrlandsinfanteriregemente. Det är inte så att vi tycker det är dåligt per se med markförband, men för mig, och regeringen, handlar det om genomförbarhet. Det är det vi pekat på. Ska vi öka produktionen på brigadförmågan och nå i hamn med fyra armébrigader måste man lyssna på oss när vi säger att det är samma personal och samma utbildningsorganisation som utbildar brigaderna som till ett norrlandsinfanteriregemente. När vi avråder gör vi det på goda grunder. Vi är nöjda med att både regeringen och försvarsberedningen har lyssnat på oss.

» JAG HAR HAFT EN VÄLDIGT BRA PRAOPLATS KAN MAN SÄGA, VILKET GÖR ATT JAG KOMMIT I GÅNG BRA. «

– Jag kommer ställa ytterligare högre krav på att krigsplacera. Jag vill att all personal ska veta var man är krigsplacerad och att man ska förbereda sig. Det handlar om att kompetensutveckla sig och veta var man hör hemma. Att vi ställer krav på varandra, mer krav på professionalism i organisationen och att nå målsättningar för respektive krigsförband. Man ska veta: vilken uppgift har jag, vilka krav ställs på mig? Alla mår bra av att veta och känna tydlighet i vad som förväntas av en. All personal ska naturligtvis vara krigsplacerad och att krigsorganisationen är fylld är yttersta målet.

Känner du att Försvarsmakten är på rätt väg? Eller finns ekon kvar från före februari 2022 i denna proposition. Finns det saker i detta förslag till försvarsbeslut som enligt dig är fel? – Om man backar bandet finns det vägval som gjorts som kanske hade kunnat kalibreras i en annan riktning. Vi har till exempel i tidigare försvarsbeslut avrått från etablering av nya organisationsenheter. Nu är det ett faktum och det är ett positivt steg att vi har börjat bygga en större utbildningskapacitet. Men jag måste hela tiden bevaka hur vi nyttjar antalet officerare på det mest begåvade sättet, i krigsförbandsproduktion och att upprätthålla beredskap nationellt, men även inom ramen för Nato.

2022 gav förre ÖB ut en dagorder om personalområdet, och som sedan resulterade i bland annat en rapport med förslag på åtgärder – vad återstår att göra i den som du ser det?

”Jag är ödmjuk och stolt över det förtroende jag har fått och jag är medveten om det ansvar som nu vilar på mina och Försvarsmaktens axlar”, sa Michael Claesson i sitt tal när han tillträdde som ÖB. Bild från Veterandagen i maj.

– För det första vill jag säga att även om vi inte har varit mästerliga på att presentera vad som gjorts så har det gjorts ganska mycket. Vi har i allt från löneincitament i olika grupper och översyn av tjänstgöringsavtal till höjda ingångslöner och pilothanteringen. Det tillsammans med att försvarsgrenscheferna har vidtagit åtgärder inom sina ansvarsområden, inom flygvapnet exempelvis etableringen av flygstabshus som minimerar behovet av pendling för individer och som tar hänsyn till ”work–life balance”-frågan.

– Retoriken om att för lite har gjorts delar jag inte, däremot har vi varit dåligt på att sammanställa vad som har gjorts. Jag ser frågan bredare än incitamentsaspekterna, men som också är viktigt. Det är oerhört angeläget för mig att vi når fram till en ändamålsenlig lönesättning kopplat till verksamhetens mål. Till det kommer kompetensutveckling och att man får rättvisa löner och den typen av frågor.

Hur ser du på Försvarsmaktens roll i Nato under nästa år?

– Jag tänker att fokus ligger på fortsatt inte -

gration. Integration för mig är en tvåsamhet och växelverkan, jag propagerar för att vi ska fortsätta integrationen med självförtroende. Vi har kunskap att bjuda på men det kräver en anpassning till organisationskulturen och att vara allierad. Mentalt är det en resa att flytta sig från nationellt fokus och tänka försvar och förmågeutveckling på ett mer övergripande plan och som allierad.

vad som funkar och inte. Vi är inte i mål ännu men frågan är angelägen. Det ska finnas ändamålsenliga avtal. Den normala officeren måste vid två tillfällen tänka sig att tjänstgöra i Natobefattning. Det kan inte bara vara de som vill åka, utan avtalen måste skapa förutsättningar för att vi ska kunna kompetensförsörja Nato på ett vettigt sätt. Men jag vill inte gå händelserna i förväg. Det jag kan säga är att medföljandeperspektivet är en viktig fråga, bland annat riskerar man att bli utförsäkrad och liknande.

Har du några medskick i stort som du vill passa på att göra till Officerstidningens läsare?

– Ja. Det är att vi ska försöka bygga vidare på de goda exemplen och de bra erfarenheterna. Alla våra personalkategorier, tidvis anställda soldater och reservofficerare, kommer vara ofantligt viktiga för att fylla krigsorganisationen. Oavsett vilken kategori man tillhör så bidrar man till att öka krigsorganisationen. Så bidra till att hitta luckor och hjälp mig att täppa till luckorna med enkla tillgängliga medel.

Slutligen har jag några slutfrågor av mer lättsam karaktär. Vi har sett dig testa nya eldhandvapnet. När får vi se dig i arméns nya dagliga dräkt?

– (Skratt) Ja, det är oklart. Jag får en föredragning nästa vecka om nya uniformsprocesserna, bland annat nya stridsuniformen, NCU, och arméns nya tjänsteuniform. Jag har min uniform tills vidare.

Du har ju varit, och är alltjämt, aktiv på Twitter/X. Vilket uppskattas av många anställda och andra. Hur ser du på ditt deltagande på X framåt?

» JAG INSER ATT JAG KOMMER DRA I GÅNG EN MEDIASTORM NU, MEN JAG TAR RISKEN. EFTERSOM JAG TILLHÖR DEN GENERATION JAG GÖR: RULLAT. «

Försvarsmaktens personal som ska ut i Nato, vad tänker du om avtalen som de ska åka ut med? Exempelvis vad gäller att få det att funka med medföljande familj. – Det här är något som vi tittar på, bland annat i min nya roll i Arbetsgivarverkets styrelse, som i någon mening är ansvarig för statlig lönepolitik. Frågan är lyft och jag vill arbeta med den. Jag har under min karriär bott nästan åtta år utomlands med familjen, och har i allra högsta grad en egen erfarenhet om av

– Nu under övergångsperioden har jag på olika sätt försökt att balansera tillvaron och ägna mig åt ”work–life balance”, i den mening att jag sänkt ambitionen på sociala medier. Mina medarbetare ser över vilken strategi som jag ska ha framåt. Min högst personliga ambition är att vara tillgänglig och aktiv. Men just nu är fokus på att axla och förstå mitt nya uppdrag. Men jag säger som Arnold Schwarzenegger i Terminator: I’ll be back.

Till sist, den kanske viktigaste frågan av alla, en fråga som engagerat många det senaste året: Rullat eller vikt liggunderlag?

– (Skratt) Jag inser att jag kommer dra i gång en mediastorm nu, men jag tar risken. Eftersom jag tillhör den generation jag gör: Rullat. Det var så jag blev lärd av befälen på Norrbottens pansarbataljon, I 19/P 5, under min värnplikt.

Michael Claesson tillträdde som ÖB den 1 oktober.

Detta är en annons

In the Navy

Med ett minimalt fotavtryck skyddar

Arbit Data Diode information och system på marinens fartyg.

Arbit är implementerad i flera marina installationer och säkerställer att kritisk information inte hamnar i orätta händer och att systemen inte förstörs av cyberattacker.

Ett användningsområde innefattar krav på envägskommunikation via UDP mellan olika säkerhetsdomäner på ett fartyg, vilket kräver en Cross-Domain-lösning som kan fungera i tuffa miljöer och uppfylla de högsta säkerhetsstandarderna, allt med ett minimalt fysiskt fotavtryck. I detta fall uppfyller Arbit Data Diode alla tre kraven: rugged för militär användning, certifierad, ackrediterad och utan att ta upp något rackutrymme.

Foto: Danish Patrol Vessel Ejner Mikkelsen, captured in the arctic by Captain Troels Sundwall.

Besöket: Kustjägarkompaniet

text: Josefine Owetz

foto: Margareta Bloom Sandebäck

Från underrättelse

underrättelse verkan till

Kustjägarkompaniet har utvecklats till att bli marinens och amfibiekårens mest specialiserade underrättelseresurs. Fokus ligger på spaning, informationsinhämtning och verkan i skärgårdens komplexa miljöer. Rekryteringen till kompaniet går bra, men ett arbete pågår för att skapa bättre redundans i personalförsörjningen.

Ett kuperat skogsparti inne på Berga. Ljudet av spridda fågelkvitter blandas med mumlande och lågmälda samtal. Genom tallarnas trädkronor skymtas Hårsfjärdens blänkande vatten. Inuti en observationsplats, noggrant dold under mossa och växtlighet som går i linje med omgivande terräng, har två kustjägare upprättat en plats från vilken de nu ska bedriva spaning mot hamnen. Till sin hjälp, utöver kikare och bildförstärkare, har soldaterna olika typer av kamerasystem. – De ska smälta in i miljön och dokumentera vad de ser. De ska rapportera in observationer och komplettera rapporterna med tillägg i form av rörliga bilder och stillbilder, säger Andreas, fanjunkare och chef för grundkurs kustjägare. Tillsammans med några kollegor visar han hur en bra observationsplats ska se ut och beskriver hur ett spaningsuppdrag kan gå till, och inte minst dess betydelse. – Vi kommer aldrig att kunna ersätta truppspaning med teknik. Människor kan få en helt annan uppfattning om situationer, till exempel att kunna beskriva en normalbild och fånga sådant som inte är uppenbart på filmer eller bilder, säger Andreas.

DET ÄR BÖRJAN av oktober när Officerstidningen besöker kustjägarkompaniet på Stockholms amfibieregemente på Berga, den marina militärbasen söder om Stockholm. Kompaniet, som är det enda i sitt slag i Försvarsmakten, tillhör 2:a amfibiebataljonen organisatoriskt

Soldater i en observationsplats.

Kustjägarna ska kunna lösa spaningsuppgifter dolt under många dagar.

och är marinens och amfibiekårens underrättelseförband. Kompaniets huvuduppgift är informationsinhämtning samt att lösa direkta stridsinsatser mot fiendens gränssättande förmågor, med både egna och externa verksansdelar

– Vår uppgift är att med hjälp av olika sensorer och personbaserad inhämtning delge underrättelser till en högre chef och svara på deras informationsbehov. Vi ska kunna lösa uppgifter på stora avstånd från egna enheter. Det ställer särskilda krav och är dimensionerande för både förbandets sammansättning och resurser, säger major Patrik Greiborn, kompanichef och fortsätter:

– Kompaniet har också förmåga att lösa direkta stridsinsatser, eller genom ledning av bekämpning av externa resurser med kompaniets

JTAC:s (Joint terminal attack controller, reds.anm) mot en motståndares gränssättande delar.

På kustjägarkompaniet arbetar i dag över 100 officerare, specialistofficerare och kontinuerligt anställda soldater. Personalramarna har de senaste åren kontinuerligt vuxit och kommer att fortsätta utökas. Även om det finns vissa brister i några kategorier är kompaniet väl uppfyllt

Stockholm

VI SKA KUNNA LÖSA UPPGIFTER PÅ STORA AVSTÅND FRÅN EGNA ENHETER.

Patrik Greiborn, chef kustjägarkompaniet

personellt, berättar Patrik Greiborn. Några av de anställda tjänstgör i övriga delar av amfibiekåren eller är föräldralediga, men i stort ser personalläget bra ut.

– Men den stora utmaningen för oss, likt för många andra, är främst antalet officerare och specialistofficerare. Vi jobbar mycket med att uppnå tillväxt på kortaste möjligaste tid. Uppdragens karaktär kräver erfarna officerare och soldater, varför vi bland annat har specialistofficerare som gruppchefer. Detta kräver en tröghet i vår personalrörlighet, vilket blir en utmaning då övriga enheter i hela Försvarsmakten också har behov att fylla sina vakanser, säger Patrik Greiborn.

I KUSTJÄGARKOMPANIET INGÅR attackdykarplutonen, kustjägarplutonen och stabsplutonen med bland annat logistikgrupp, prickskyttegrupp och SUAV-grupp.

Attackdykarna utgör kustjägarkompaniets främsta spaningsresurs för kvalificerad inhämtning. Dykgruppernas uppgift är att autonomt och långt från egna förband inhämta information om motståndaren.

– De är bäst på spaning av oss alla här. De fokuserar på spaning och sabotage. Deras kännetecken är ju dykning, med syrgas eller blandgas, beroende på uppdragets karaktär och profil. De kan vara mest dolda av alla, säger Jacob, kapten och ställföreträdande kompanichef.

Kustjägarplutonen, med tre jägargrupper och en understödsgrupp, utgör kompaniets förmåga till strid och verkan på djupet. Plutonen

Patrik Greiborn

Besöket: Kustjägarkompaniet

”Vi är en bataljonsresurs som kan nyttjas som en överlappande sensor vid inhämtning. Vi har ett antal olika system”, säger SUAV-operatören Fredrik. FAKTA

ska kunna lösa komplexa strids- och spaningsuppgifter mot motståndarens skyddsvärden.

– De har också spaning som huvuduppgift, men plutonen har en utökad förmåga till strid. I kustjägarplutonen dyker vi inte, men vi ytsimmar, säger Jacob.

Kompaniet har gått från att vara ett anfallsförband till att i dag i större utsträckning genomföra djupare inhämtning på bredd, snarare än strid. Förskjutningen har skett över tid från det fasta kustartilleriet till dagens rörliga amfibiebataljon, förklarar Jacob.

– Det som var kustjägarna tidigare är ju mer av det som amfibieskyttekompanierna är i dag vad gäller verkan. Sedan ska vi kunna genomföra verkan också men då främst genom ledning av indirekt eld eller bekämpning med externa resurser, alltså att vi är där och spanar och sedan leder in en verkansdel, säger han.

Amfibiekårens verkansdelar, som exempelvis granatkastare och sjömålsrobot, finns på andra delar i bataljonen.

Sedan 2014 använder kustjägarna UAV 05, Korpen, för spaning. Alla grupper på kustjägarkompaniet använder också det betydligt mindre systemet UAV 06.

VI MÄRKER ATT DET FINNS ETT STORT INTRESSE HOS ANDRA LÄNDER FÖR ATT KOMMA HIT OCH ÖVA MED OSS.

Jacob, ställföreträdande kompanichef

Kustjägarkompaniet

Kustjägarkompaniet är amfibiekårens underrättelseförband. Kompaniets huvuduppgift är underrättelseinhämtning. Det sker genom spaning med hjälp av olika sensorer och personbaserad inhämtning. Kompaniet består av en kompaniledning och tre plutoner i form av en attackdykarpluton, kustjägarpluton och en stabspluton.

– Vår huvuduppgift är inhämtning i den marina miljön. Den svenska skärgården med Östersjön är vår hemmaplan, vilket gör att vi är bland de bästa i världen när det kommer till det. Tar man exempelvis USA och deras marina specialförband så har de länge inriktat sig mot uppgifter i ökenmiljö. Vi märker

att det finns ett stort intresse hos andra länder för att komma hit och öva med oss och lära sig hur man gör det här under en längre tid, säger Jacob och slår ut med handen i riktning mot observationsplatsen.

Han tillägger:

– Även om vi också har varit i Mali och Afghanistan har vi fortsatt att upprätthålla förmågan till dold inhämtning med lång uthållighet i skärgårdsmiljö.

EN KORT PROMENAD från skogsområdet ligger byggnaden Tyr där kompaniet huserar. Grundkursen till kustjägare sker internt på kompaniet och ett 30-tal soldater är inne på den åttonde veckan av den 40 veckor långa utbildningen. I en glasmonter i entrén är elevernas blivande utbildningstecken, den gyllene treudden, fästa på en tygbeklädd tavla. Spridda bortfall syns på tavlan, några elever har avbrutit utbildningen.

– Ungefär fem till tio procent av eleverna faller bort under grundkursen. I majoriteten av fallen handlar det om bristande motivation skulle jag säga. Vi börjar kursen med en del jobbiga delar, bland annat en fältvanevecka som är tung, både fysiskt och mentalt. Då är det ofta någon som känner att detta inte är något för mig, säger Jacob.

Utöver motivation är uppkomna skador under utbildningen det som oftast sätter käppar i hjulen för vissa elever att klara kursens alla moment.

– Alla befattningar på kustjägarkompaniet är inte kustjägarbefattningar, de som inte gör klart grundkursen kan då placeras på kompani ets amfibiebefattningar. I vissa fall kan vi möjliggöra att man gör klart grundkursen i ett senare skede. På så vis så faller de ju inte bort. De arbetar ett år på kompaniet och rehabiliterar sig, sedan kan de bli kustjägare, säger Jacob.

För att bli antagen till grundutbildningen genomför den sökande en kompletterande prövning. Vid denna prövning gör kompaniet en noggrann utvärdering av den enskilde individens förutsättningar att klara tjänsten. Varje år är det 200–300 personer som söker till prövningen, som består av fysiska och medicinska tester under två dagar.

– Det sker en urgallring som renderar i att det är någonstans mellan 20 och 35 personer som bör jar på grundkursen varje år. Så intresset är

5 X Kustjägarna

• Kustjägarnas födelsedatum är satt till den 15 september 1956, det var då som en kustartilleriorder utfärdades som innebar att försöksutbildning av kustjägare skulle inledas.

• Syftet med tillblivelsen av ett kustjägarförband var att det saknades en dimension i försvaret av de fasta kustbatterierna, det fanns behov av en slagkraftig och snabbrörlig amfibiestyrka.

• I kompaniets stabspluton ingår driftstöds- och logistikgrupp, stridsledningsgrupp, prickskyttegrupp, SUAVgrupp, inhämtningsgrupp och en lätt traumagrupp.

• Kompaniets prickskytte grupp vann nyligen SM i militärt prickskytte och kommer represen tera Sverige under VM i militärt prick skytte i USA våren 2025.

• Kustjägarnas motto är ”mod, kraft och spänst.”

stort, men många försvinner i urvalsprocessen. Vi tycker att vår prövning är bra och att vi hittar de personer som har förutsättningar för att klara utbildningen, säger Jacob.

Samtliga elever på grundkursen har genomfört värnplikt och är anställda i Försvarsmakten. Den stora majoriteten som påbörjar grundkursen kommer numera direkt från avslutad värnpliktsutbildning. Den andra delen har arbetat som soldat i något eller några år, eller varit civil en tid. Många av de soldater som vill bli kustjägare har en bakgrund som amfibiesoldater, men även soldater från andra delar av Försvarsmakten söker till grundkursen.

– När jag gjorde grundkursen hade vi bland eleverna både en kock från flottan och grundutbildade jägare från Arvidsjaur, säger Jacob. Han sökte sig till kustjägarkompaniet 2018. Han hade då arbetat som officer i några år på Amfibieregementet. Det hör dock inte till vanlighe-

Jacob

Besöket: Kustjägarkompaniet

Kompaniet är personellt välfyllt. 100 officerare, specialistofficerare och kontinuerligt anställda soldater.

terna att officerare påbörjar grundkursen.

– Det kanske är en taktiker som börjar kursen vart tredje år. Specialistofficerare är lite vanligare, i snitt ungefär en till två per utbildningsomgång, säger Jacob.

Efter grundkursen har han varit plutonchef på kustjägarplutonen, arbetat på bataljonsstaben som stridsledare och tjänstgjort som kompanichef när Patrik Greiborn läste på Högre officersprogrammet, HOP.

Hur trivs du på kompaniet?

– Hur bra som helst. Jag älskar mitt jobb och det är kollegorna som gör det. Det är bra folk som jobbar här. Vi hjälper till att driva på varandra. När man ger någon en uppgift, då kommer de tillbaka och den är löst bättre än vad man hade tänkt från början, säger Jacob.

Patrik Greiborn gjorde värnplikt som kustjägare i början av 2000-talet. Efter några år som civil kände han en dragningskraft tillbaka till Försvarsmakten. Som nyexaminerad officer tjänstgjorde han först som instruktör på kustjägarutbildningen, under de sista åren med värnpliktiga. Därefter dök en fråga upp om han ville utbilda sig till attackdykare.

– De behövde tillsätta fler officerare på attackdykarplutonen. Det var jag och slutligen tre värnpliktiga som klarade utbildningen, säger han och fortsätter:

– Så redan där byggde man vidare på det som

Kustjägarplutonen uppträder normalt i grupps storlek.

DET ÄR NÅGONSTANS MELLAN 20 OCH 35 PERSONER SOM BÖRJAR PÅ GRUNDKURSEN VARJE ÅR.

Jacob, ställföreträdande kompanichef

är lite speciellt med att jobba här. Jag var ju officer och hade redan en kollegial relation med officerarna som nu utbildade mig under prövande former. Jag hade också varit chef över de värnpliktiga som nu var mina närmsta kamrater under den tuffa utbildningen. I den kontexten utvecklas du inte bara som chef och ledare, utan även som medmänniska. Efter dykutbildningen har Patrik Greiborn haft olika chefsbefattningar på kompaniet och genomfört två utlandsvändor i olika stabsbefattningar. Möjligheten att få ha tjänstgjort länge på kustjägarkompaniet är något som han värdesätter mycket.

– Det är ju svårare i dag för Jacobs generation så att säga. Behoven att tillsätta officerare inom hela organisationen kan medföra att karriären går snabbare i dag än tidigare. Det fanns mer tid och möjligheter tidigare att även som officer att förkovra sig i någonting. Jag har haft förmånen att kunna djuploda mig och bli till del specialist i vissa områden, men ändå vara generalist, säger Patrik Greiborn och tillägger:

– Efter HOP fick jag förmånen och förtroendet att komma tillbaka hit. Det är bra. Vi har jättedugliga yngre officerare men i och med att jag fick återgå som kompanichef skapas lite mer tid för att bygga mer erfarenhet hos den yngre generationen. Som allierade i Nato har vi också mycket internationella samarbeten och då underlättar det om nivåerna hos våra officerare motsvarar deras enheter i större utsträckning.

Attackdykarna utgör kompaniets främsta spaningsresurs för kvalificerad inhämtning. Dykgruppernas uppgift är att autonomt och långt från egna förband inhämta information om motståndaren.

”Vår styrka är att dolt kunna innästla i ett område för att inhämta underrättelser med möjlighet att övergå till att slå mot motståndarens gränssättande delar”, säger Jacob, ställföreträdande kompanichef.

NÄR GRUNDKURSEN AVSLUTAS nästa vår kommer kompaniet att ha en mycket hög uppfyllnadsgrad på soldater. Men en genomförd grundkurs innebär att man är en generisk kustjägare med baskunskaper, betonar ställföreträdande kompanichefen.

– Vi utbildar inte prickskyttar, attackdykare och sjukvårdare inom ramen för grundkursen. Det utbildar vi in-house efter en grundkurs.

Vilket gör att det ofta är på den typen av specialbefattningar där vi kan ha några vakanser, säger Jacob.

Vilken inriktning som de blivande kustjägarna ska välja efter genomförd utbildning bestäms i ett tämligen sent skede. Under grundkursen genomförs informationsträffar där de olika inriktningarna och befattningar ma presenteras.

– Först då börjar de få lite mer kött på benen om de olika funktionerna. Vissa kommer kanske hit och tänker att de vill bli prickskytt men har en felak tig förväntansbild. Jag brukar vänta med att ens börja ta in intressean mälningar tills de vet mer vad det handlar om, säger Andreas.

För tillfället pågår ett av de vik tigare utbildningsblocken på grundkursen. På sche mat står en tre veckor

EN

GRUPP KAN FÅ I UPPGIFT ATT SPANA

FEM MIL

BORT ENSAMMA I EN VECKA ELLER TRE DYGN.

Andreas, chef grundkurs kustjägare

lång spaningsutbildning.

– Eleverna lär sig grunderna i underrättelsetjänst, inklusive teorin bakom underrättelsecykeln. Både hur den funkar på kompaniet och hur den pågår ständigt i Försvarsmakten, från Must och Operationsledningen ner till oss. Sedan är det fokus på att skriva spaningsrapporter och att kunna göra det i ett läge där man behöver vara väldigt dold, säger Andreas.

Rapportskrivningen omfattar både fasta och rörliga spaningsövningar under fältförhållanden, där soldaterna övar på att observera, identifiera och rapportera detaljer och händelseförlopp om fordon, personer och byggnader utan att avslöja sin position, berättar han.

– Rörlig spaning kan handla om att det finns indikationer på att en motståndare eller något annat intressant, kanske en ledningsplats, finns i ett visst område. En sådan uppgift har ofta i syfte att lokalisera och identifiera en motståndare. När det väl är gjort kan uppgiften övergå till att övervaka den här motståndaren.

En central del av utbildningen är insatsplanering. Eleverna har delats in i grupper och ansvarar för att planera och sedermera genomföra spaningsoperationer i vissa områden. Övningarna innebär att grupperna måste koordinera sina rörelser, samla in information och rapportera tillbaka till högre chef. Grupperna

Andreas

får också träna på att anpassa sina planer i realtid, exempelvis vid möte med fientlig aktivitet.

– Insatsplanering är en sådan sak som är lite av en omställning om man inte har en bakgrund från ett annat jägarförband sedan tidigare, säger Andreas och fortsätter:

– En grupp kan få i uppgift att spana avskilt långt bort från egna enheter, från ett par dygn till över en längre period. Det innebär att gruppen får väldigt mycket ansvar och har en hög förväntansbild på sig, men att de också får väldigt mycket frihet i hur vi vill lösa uppgiften.

I EN SOFFGRUPP intill gymmet sitter några av eleverna vid ett bord och har spaningspärmarna uppslagna. En av dem är Alexander. Han är utbildad civilingenjör och arbetade som det i några år innan han häromåret bestämde sig för att göra värnplikt.

– Jag gjorde värnplikten här på Amf 1 och sökte sen till kustjägarna direkt. Det är en utbildning med ett högt tempo. Det är väldigt intensivt men kul. Det är en riktigt bra utbildning och man märker att det är många som har investerat i att det ska bli så bra som möjligt, säger han. Har utbildningen varit som du har tänkt dig hittills?

– Det har både varit som jag har tänkt mig och samtidigt inte. Det fysiska och psykiska krävande ute i skogen har varit som jag förväntat mig, och det var också en av anledningarna till att jag sökte. Sedan har det också varit mycket teoretiskt som man behövt ta in för att kunna tillämpa det man lär sig ute i skogen sen. Så det har varit fysiskt och mentalt utmanande.

Någonting som lockade honom att söka grundkursen var möjligheten att utveckla sig själv och den utmaning som utbildningen innebär.

– Det som vi verkligen förfinar skulle jag säga är att du är en väldigt tänkande soldat. Du måste ta beslut själv och stå för de besluten. Så det blir ett mycket större ansvar på den enskilde, jämfört med att säga att jag bara är en liten kugge i ett väldigt stort hjul. Det är helt klart en mer axlande roll som man tar på sig som soldat här på kustjägarkompaniet.

Efter utbildningen har han som mål att kvarstanna i Försvarsmakten och utbilda sig till yrkesofficer.

– I och med att jag har några fler år på nacken än många andra så tror jag att det blir ganska aktuellt att välja Försvarsmakten som karriärsbana och då är det officersspåret som ligger nära till hands, säger Alexander.

SENARE SAMMA KVÄLL ska eleverna ut till ön Myttinge och genomföra en övning i rörlig spaning. Deras uppgift kommer att vara att identifiera hot

mot marin infrastruktur och nu pågår de sista förberedelserna. Kurschefen Andreas, som ska med ut till ön för att övervaka övningen, har tagit plats vid ett konferensbord och äter en uppvärmd matlåda medan han berättar och minns till den stunden han utnämndes till kustjägare:

– Jag tror aldrig att jag kommer att glömma hur det kändes. Det är svårt att beskriva, men jag minns att känslan var större än vad jag hade trott att den skulle vara. Det här sker ju efter vår utbildningskontroll Neptun, som i sin tur är en krävande och jobbig övning. Man var trött och hade ont överallt. Det var känslosamt och jävligt stort att bli utnämnd.

Han har varit kurschef för grundkursen till kustjägare sedan 2021.

– Det är jättekul att jobba med den här typen av individer som söker sig hit. Det finns inte på kartan att de inte gör sitt bästa. Men det är också en utmaning, för det blir upp till mig att sätta stopp. De kommer springa tills de svimmar.

Och de kommer inte säga till när de har ont. Så där får man ha en balans. Vi vill pressa dem, men vi vill inte att de skadar sig.

Hittills är det en kvinna som har blivit utnämnd kustjägare. Hon genomförde kursen för några år sedan. Utöver henne är det två kvinnor som har blivit antagna och påbörjat utbildningen, men som avbrutit.

– Ingen av dessa kvinnor jobbar på förbandet i dag. Vi har också haft några kvinnor som sökt till den kompletterande prövningen men sedan dragit tillbaka sina ansökningar, säger Jacob. Har det funnits ett tryck eller önskemål från högre chef att justera kraven för att öka antalet kvinnor till utbildningen?

– Nej, jag tror inte det. Jag tror också att man lurar sig själv om man börjar luckra upp krav eller anpassar utbildningar, det gäller inte bara oss utan i stort. Vi har alltid utgått från att våra chefer och uppdragsställare har en tanke kring vad de vill göra med det här kompaniet och funktionen. Den generella uppfattningen är att det här är en funktion med individer vars uppdrag är att göra

Eleverna vid grundkursen genomför insatsplanering inför kommande övning.

Alexander är elev på grundkurs kustjägare. Han gjorde värnplikt på Amf 1 och sökte sen till kompaniet.

DE KOMMER SPRINGA TILLS DE SVIMMAR. OCH DE KOMMER INTE SÄGA TILL NÄR DE HAR ONT.

Andreas, chef grundkurs kustjägare

det mest svåra tänkbara möjliga i en svår och krävande miljö, säger Patrik Greiborn och fortsätter:

– Då kan vi inte kravunderskrida någonting, för då kommer skador som ett brev på posten eller att vi har individer som inte är tillräckligt mentalt starka. De kanske skulle kunna verka i den här miljön till vardags, men när det ställs på sin spets, det är ju där leveransen ska vara. Det känner jag att vi är väldigt trygga med. Om vi sänker kravet kommer vi inte kunna få ut den effekt som krävs i slutändan.

2:A AMFIBIEBATALJONEN VID Stockholms amfibieregemente och 5:e amfibiebataljonen vid Älvsborgs amfibieregemente utvecklas just nu mot det som går under namnet ”Amfbat 2030”, det vill säga Amfibiebataljon 2030. Det sker genom tillförsel av ny materiel och nya förmågor. För kustjägarkompaniets del handlar det

om att bidra till underrättelseinhämtning och tempot i verkansprocessen, förklarar Jacob.

– I framtiden klär man på det här med nya verkanssystem och sensorer så att det blir en mer potent bataljon. Framför allt med nya granatkastarbåten, men vi kommer också ha sjömålsrobotar med längre räckvidd och tillskott av luftvärn, säger han.

Personellt för kustjägarkompaniet sker tillskottet på Västkusten i form av krigsplacerad personal.

– Vi är placerade i Stockholmsområdet och vi utbildar kustjägare här. Sedan har vi ett uppdrag mot Göteborg och det är att tillföra personal i krigsorganisationen. Och det gör vi också. Men bristen på yrkesofficerare är en utmaning, säger Patrik Greiborn.

Eftersom kompaniet har specifika och unika kompetenser och funktioner som bygger på tämligen få individer pågår ett arbete för att stärka redundansen, bland annat försöker de bli fler inom vissa funktioner så att systemet inte är lika känsligt, berättar han.

– Vi tillhör ett krigsförband och är ständigt insatsberedda. Samtidigt övar vi kontinuerligt och genomför intern utbildning för att producera nya kustjägare. Vi jobbar väldigt hårt varje dag, och det är såklart att det sliter på personalen. Men det är ingenting som vi kan välja, utan det är så omvärldsläget ser ut, säger Patrik Greiborn.

Hur kombinerar man livet som småbarnsförälder med jobbet på kustjägarkompaniet? Patrik Greiborn, Jacob och Andreas är samtliga småbarnsfäder och kämpar, i likhet med många andra, för att få vardagspusslet att gå ihop med hämtningar och vabb.

– Vi försöker se till individen som arbetskollega här på jobbet, men även hur jobbet påverkar familjelivet hemma. Vi är i väg väldigt mycket. Det är lätt att man då får försaka familjen, och det ska man inte göra, men det kan vara svårt att få balans däremellan. Det är inte vi unika i Försvarsmakten med, men vi är en del som ofta är insatta och det kräver mycket arbetstid, säger Patrik Greiborn.

Jacob berättar att hans sambo som jobbar med rekrytering tjänar mer än vad han gör, men att det ändå oftast är hon som tar vård av barn.

– Rent privatekonomiskt borde det ju vara jag som vabbar, men hennes jobb och verksamhet påverkas inte lika mycket för att hon är borta några dagar. Det gör vår om jag vabbar. Anledningen till att jag kommer undan hemma, om man kan uttrycka det så, det är för att hon ser att jag älskar mitt jobb och det jag gör, säger Jacob.

Att det i regel är ambitiösa och drivna människor som blir kustjägare är något som återkommer i samtalen med de anställda på kompaniet. ”Kustjägarandan” nämns flera gånger, likaså vad det egentligen innebär att förvalta varumärket.

– Varumärket kustjägare står för kvalitet, kunskap och framåtanda. Det har alltid funnits ett driv att hela tiden vilja framåt och påverka verksamheten till det bättre och utvecklas och hjälpa andra. Det är vi tillsammans som ska framåt, vi är längst fram i linan, säger Patrik Greiborn.

Han berättar att de försöker ha en trygg och kollegial stämning på arbetsplatsen, men att det också är viktigt att kunna tempoväxla.

– Vi vill ha lugna, stabila och harmoniska individer som kan växla snabbt för att kunna jobba i en kärv miljö. Om jag skulle skriva något i en annons för att rekrytera folk hit skulle jag skriva: vill du jobba i en vacker och komplex marin miljö, vill du svettas och ta dig in på konstiga sätt – simma, dyka, åka båt, flyga helikopter – för att lösa svåra och komplicerade uppgifter och problem? Och vill du göra det med ett gäng kollegor där styrkan är att man verkligen har tillit till varandra?

Då är det här man ska jobba.

Efter önskemål från kompaniet skriver vi inte ut kustjägarnas efternamn.

Fördjupning: Fortifikation

text: Linda Sundgren

foto: Andreas Blomlöf

Det slutna beståndet är den infrastruktur som är kopplad till ett krigsförband. Det kan vara ledningsanläggningar, kommunikationsanläggningar, sensoranläggningar, förråd och basanläggningar för flyget och marinen. Återuppbyggnad av infrastruktur i det slutna beståndet är en förutsättning för tillväxten i Försvarsmakten. Samtidigt gör effektivare vapen och ny spaningsteknik att skyddskraven på anläggningarna ökar.

Men detta kräver kompetens som inte har varit efterfrågad på decennier och bristen på fortifikationsofficerare leder till hårda prioriteringar.

Vid en golfbana på den småländska landsbygden står en oansenlig gröngrå konstruktion i korrigerad plåt. Byggnaden ser ut som ett enkelt förråd, men är i själva verket entrén till en underjordisk anläggning i tre våningar som ska kunna nyttjas om regionen skulle drabbas av kris eller krig. – Nu är den här anläggningen civil, men den kunde lika gärna varit militär. Det enda som möjligen varit annorlunda om den varit vår är att parabolerna på masten förmodligen varit större, säger fanjunkare Johan Ullman, fortfikationsofficer, och nickar bort mot en hög mast med vita paraboler utmed sidorna. Örlogskapten Anders Jonasson, fortfikationsofficer och chef för Fortavdelning syd, instämmer. Han tillägger att militära anläggningar finns på en mängd platser och i varierande miljöer runt om i landet; ibland mer undangömda, ibland fullt synliga. – Våra anläggningar kan i princip ligga var som helst, ute i skogen, mitt inne i stan eller som här vid en golfbana, säger han. På de platser där vi har anläggningar vet nog de

Johan Ullman, fortifikationsofficer

flesta på bygden att de finns, men inte vad de innehåller. Det är verksamheten som vi vill hålla hemlig.

JOHAN ULLMAN LÅSER upp dörren till anläggningen. Innanför finns en bred betongtrappa som leder ner under jord. Luften är sval och rå och i hörnen sitter tjocka lager med spindelnät. Trappan fortsätter ner till en massiv ståldörr och vidare in i anläggningens saneringsutrymme. På väggarna sitter duschar monterade där den som blivit exponerad för farliga ämnen, som exempelvis kemiska stridsmedel, kan saneras för att undvika kontaminering av resten av anläggningen. Belysningen är dämpad och en svag lukt av jord och mögel ligger över lokalen.

– Den här anläggningen har stått helt orörd sedan 1982. Från 1930-talet och framåt byggdes mängder av anläggningar och under kalla kriget var sådana här anläggningar heta, säger Johan Ullman.

I skuggan av tillväxt, Natomedlemskap och det osäkra omvärldsläget växer nu återigen efterfrågan på skyddade anläggningar. Det handlar om infrastruktur kopplad till krigsförbandens grund- och krigsorganisation med alltifrån ammunitionsförråd och drivmedelslager till ledningscentraler och sensoranläggningar, ofta inrymda i bergrum eller i utrymmen under jord.

– I och med kriget i Ukraina har man fått upp ögonen för hur svårt det är att skydda sådant som står ovan jord och nu ska mycket grävas ner. Det är sådana anläggningar som skapar uthållighet och förutsättningar för strid, säger Johan Ullman.

SÅVÄL DET ÖPPNA som det slutna beståndet ägs av Fortifikationsverket, men det är Försvarsmakten som beslutar vilka anläggningar som ska finnas. Det är också Försvarsmakten som stödjer utveckling, vidmakthållande, återtagande, anskaffning och avveckling av dem. Det slutna anläggningsbeståndet hanteras av Försvarsmaktens anläggningsenhet som de två fortifikationsavdelningarna lyder under.

– Fortifikationsavdelning syd omfattar hela södra Sverige medan Fortifikationsavdelning norr hanterar anläggningarna i norra delen av landet. Sedan har varje län en länsansvarig

Som chef för Fortavdelning syd arbetar örlogskapten Anders Jonasson med det slutna beståndet i Försvarsmakten.

Fördjupning: Fortifikation

JA, DET HÄR ÄR ETT AV DE BÄSTA JOBBEN MAN KAN HA I FÖRSVARSMAKTEN.

Anders Jonasson, chef för Fortavdelning syd

fortifikationsofficer som sköter verksamheten lokalt, säger Anders Jonasson.

Sammanlagt ingår 13 län i Fortifikationsavdelning syd. Anders Jonasson berättar att han i dag har mycket stora vakanser och att antalet fortifikationsofficerare skulle behöva vara minst dubbelt så många. Det leder till hög arbetsbelastning och hårda prioriteringar som i slutändan går ut över förbandens förmågor.

– Till syvende och sist blir konsekvensen att krigsförbandscheferna inte kan lösa sina uppgifter fullt ut. Om de behöver 50 ammunitionsförråd men bara kan få 10, vad ska de göra då? Du kan inte ställa in ammunition i gympahallen. Vi säger aldrig nej till en förfrågan, däremot kan svaret bli att om vi ska ta ett nytt uppdrag måste vi stryka något annat. Eller, istället för att ett objekt ska bli klart 2027 skjuts det upp till 2030.

Anders Jonason berättar att den ansträngda situationen ibland skapar frustration i organisationen.

– Alla ligger på och vill att det ska gå snabbare. Samtliga försvarsgrenar och stridskrafter har stora behov, men vi kan inte jobba fortare än vi gör med den bemanning vi har. Dessutom har vi hela lagstiftningen med bland annat miljöbalken att förhålla oss till. När jag frågar vilken lagstiftning som uppdragsgivaren tycker att vi ska bryta mot, då brukar de få sig en tankeställare

JOHAN ULLMAN ÄR länsansvarig fortifikationsofficer för flera län i södra Sverige. Uppdragen handlar om att följa och stödja allt från vidmakthållande till återtagande, nyanskaffning, driftsättning och avveckling. Eftersom mycket av det som diskuteras har hög sekretess sker de flesta samtalen vid fysiska möten. Det, i sin tur, medför en hel del resor för hans del.

– Jag fungerar som en kommunikationsnod mot fastighetsägaren och en stor del av mitt arbete handlar om kommunikation. Vi har mycket att göra och man räcker inte alltid till, så är det bara. Men det är ett fantastiskt roligt jobb och otroligt fritt, säger Johan Ullman. – Ja, det här är ett av de bästa jobben man kan ha i Försvarsmakten, fyller Anders Jonasson på. Det kan jag säga efter 35 år i Försvarsmakten. Vi har intressanta arbetsuppgifter och att kunna styra sitt jobb som vi gör är det få andra som kan.

Ytterligare en trappa ner i anläggningen ligger ledningscentralen. Tjocka datorer med små skärmar står uppställda på en bänk. På väggarna hänger gröna sladdtelefoner och i pentryt finns pärmar med gulnande dokument som beskriver anläggningens alla funktioner. Anders Jonasson konstaterar att det förmodligen var länge sedan det hölls en övning här nere, och tillägger att detsamma gäller för flera anläggningar i Försvarsmakten.

– Förbanden har precis börjat öva på dem igen, men okunskapen om hur man jobbar i en anläggning är stor. Det är väldigt mycket som behöver återtas och mängder av manualer och instruktioner måste uppdateras, men det arbetet har vi begränsade resurser till. Vi måste prioritera återtaganden och nyanskaffningar.

Samtidigt poängteras betydelsen av att öva i anläggningarna. Både för personalens säkerhet och för att kunna lösa förbandets uppgifter.

– Det är inga skyddsrum vi bygger utan anläggningar som ska leverera någon form av effekt. De ska fungera i alla beredskapslägen, även när det börjar smälla, och det kräver kunskap, säger Johan Ullman. Också ritningar och instruktioner för hur anläggningarna fungerar behöver hållas uppdaterade. Det handlar både om funktioner vid normal drift och hur krissituationer som exempelvis oljeläckage eller bränder ska hanteras.

Fortifikationsofficerare löser en mängd uppgifter och är en del av bland annat forskning och utveckling, anskaffning, vidmakthållande samt avveckling inom det slutna beståndet.

– Du kan inte utrymma en sådan här anläggning eftersom det kan stå någon och skjuta på dig där ute. Anläggningarna är ofta byggda i celler för att fortsätta fungera även om det skulle börja brinna, säger Anders Jonasson.

DET SLUTNA BESTÅNDET har ofta höga skyddskrav. Det kan handla om att kunna stå emot artilleri, kemiska stridsmedel och ibland även kärnvapenladdningar men också olika former av intrång i fredstid. De som har kompetensen för att konstruera och hantera den sortens anläggningar är fortifikationsofficerarna. Anders Jonasson säger att kunskapen om anläggningar är relativt låg i Försvarsmakten som helhet, vilket ökar behovet av fortifikationsofficerarnas kompetens på alla nivåer. – Krigsförbandscheferna vet inte alltid vad de ska efterfråga när de kontaktar oss eller vilken skyddsnivå anläggningen ska ha. Ska den stå emot en k-pist räcker det med en terrängbil. Men ska den klara kemiska stridsmedel eller en kärnladdning behövs mer och kanske ska den vara tillträdesskyddad också. Det finns en mängd frågor som måste beaktas, säger Anders Jonasson.

Men nyanskaffning och återtaganden är också relativt nytt för många av dagens fortifikationsofficerare. Efter kalla krigets slut sjönk intresset för slutna beståndet snabbt och arbetet rikta-

Anders Jonasson

Varje enskild anläggning har kapacitet att klara sig själv i flera veckor, ibland ännu längre, oasvett om du tillför resurser från samhället eller inte.

Fördjupning: Fortifikation

Anläggningens olika utrymmen är av säkerhetsskäl avdelade med tunga ståldörrar.

des mot avveckling och nedläggning.

– Mina äldre kollegor ägnade 95 procent av tiden åt avveckling och de enda nya anläggningar som tillkom var i princip camper, som i Afghanistan och Mali. Camper är visserligen ganska stora projekt, men att anlägga ett bergrum är något helt annat, säger Anders Jonasson.

Han konstaterar att det är lätt att drabbas av frustration över hur mycket av den gamla infrastrukturen som avvecklats. Nedläggningarna började på allvar i mitten på 90-talet och peakade från slutet av 90-talet och en bra bit in på 2000-talet.

– En kvalificerad gissning är att mellan åttio och nittio procent av det slutna beståndet avvecklades och det är ganska frustrerande att tänka på hur mycket av det som hade behövts i dag. På Gotland lade vi ner det sista för cirka tio år sedan och ungefär samtidigt så började diskussioner om ett återtagande. Då hade vi lagt flera 100 miljoner på att avveckla, säger Anders Jonasson.

ATT ÅTERTA AVVECKLADE anläggningar kräver omfattande resurser.

– Många bergrum har rensats ut helt. Man har slitit ut varenda elkabel, låtit bergrummen fyllas med vatten och slagit igen eller så har de sålts för en symbolisk summa. De är som tomma grottor och att återställa dem är otroligt utmanande, tidsödande och resurskrävande. Att spränga hålet i berget är inte alltid den stora kostnaden, det är alla installationer.

ÄNNU EN TRAPPA ner i anläggningen finns den sista nivån. Till höger ligger kontroll- och maskinrum med sådant som dieseltank, varmvattenberedare, luftfilter och kylaggregat. Johan Ullman berättar att en utmaning med den här typen av anläggningar är att hålla temperaturen nere.

– Man kan tycka att det är svalt här inne nu, men när allting är i gång blir det något annat. Människor alstrar värme och teknik alstrar värme och att göra sig av med den är en utmaning. Man kan också behöva kyla ner avgaserna för att minska värmesignaturen från anläggningen.

Till vänster finns toaletter, duschar och andra faciliteter anpassade för 20 personer. Rummen är kompakta, men utrustade med det nödvändigaste som sängar, bord och skåp för förvaring. Betongväggarna är målade i varma, röda och orange nyanser och valet av färger är ingen slump, säger Johan Ullman.

– De här färgerna har en lugnande effekt och är vanliga i anläggningar. Även om anläggningarna är avsedda att leverera effekt måste människor också kunna bo i dem, ibland flera veckor i sträck. Då är den psykologiska miljön väldigt viktig.

Johan Ullman

Nyanskaffning är en tidsödande process

Säkerhetsprövningar, bygglovsprocesser och godkännande från Must. Anskaffning av anläggningar inom Försvarsmaktens slutna bestånd är ofta tidsödande samtidigt som behovet av ny infrastruktur är stort. Det säger Annika Agneson, kundansvarig för Försvarsmaktens slutna bestånd vid Fortifikationsverket.

Försvarsmakten är hyresgäst i mängder anläggningar, men de ägs av den civila myndigheten Fortifikationsverket. Som fastighetsägare sköter Fortifikationsverket bland annat upphandlingar och beställningar när nya anläggningar ska anskaffas, men det sker alltid på uppdrag av Försvarsmakten som också står för finansieringen.

– Vi har ett väldigt bra och nära samarbete. Det finns ingen motsättning mellan våra uppdrag, vi jobbar mot samma mål, Sveriges ökade försvarsförmåga, säger Annika Agneson som är kundansvarig för anskaffning, avveckling och förvärv av Försvarsmaktens slutna bestånd.

Hon berättar att Fortifikationsverket ibland kontaktas tidigt i anskaffningsprocesser för att delta i utredningar och räkna på kostnader. Ibland sköter Försvarsmakten planeringen på egen hand och överlämnar sedan ärendet till Fortifikationsverket för anskaffning. Spännvidden i uppdragen är stor och kan handla om allt från att anlägga ett nytt bergrum till att avveckla gamla ammunitionsförråd som inte längre används.

– Ibland får vi nys om mark som är till salu och som skulle vara väldigt bra att införliva i beståndet eller så vill Försvarsmakten säga upp en verksamhet som de inte längre behöver. Försvarsmakten kan också be oss om hjälp för att hitta lämplig mark i ett visst område för att bygga nytt, som exempelvis en ledningsplats, säger Annika Agneson.

ANNIKA AGNESSON SAMARBETAR med Anläggningssektionen vid Högkvarteret, den enhet som ansvarar för det slutna beståndet i Försvarsmakten. Hon säger att samarbetet fungerar väl, men att regleringen kring anskaffning och byggnationer gör att många projekt drar ut

på tiden samtidigt som efterfrågan på nya anläggningar är stor.

– Sommaren 2022 bestämdes att alla nya projekt ska samrådas med Must innan de får starta, och det kan ta över ett halvår innan vi ens får påbörja byggprocessen. Det betyder att tid som vi inte har går utan att vi kan göra något, säger Annika Agneson.

Innan en ny anläggning kan börja byggas krävs också samråd med Länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen och miljötillstånd. Dessutom måste all personal som ska delta i byggnationen säkerhetsprövas.

– Att få tag i rätt personal är en stor svårighet som vi brottas med och det gäller allt från svetsare till ingenjörer. Under pandemin var det en sprängare som insjuknade i covid. Då blev vi tvungna att göra en ny säkerhetsprövning med en annan sprängare och veckorna gick, säger Annika Agneson och fortsätter: – Att kontrollera mot belastningsregistret låter kanske inte så komplicerat, men det kan ta jättelång tid. Ibland kommer det in nya entreprenörer som inte kan systemen och om du missar att kryssa i någon ruta går inte ärendet vidare. I värsta fall tar det månader innan Fortifikationsverkets projektledare får reda på det. Att jobba med det slutna beståndet är spännande, men också tålamodsprövande.

IBLAND KÖPER FORTIFIKATIONSVERKET marken där en anläggning ska uppföras, men även arrendeavtal med markägaren är vanligt förekommande. Arrendeavtal har använts i många år, men tidsfristen för arrenden har kortats avsevärt vilket gjort avtalen svåra att hantera för Fortifikationsverket, berättar Annika Agneson.

– I dag är arrendetiden bara sju år, men om vi gör en investering på en halv miljard vill vi inte ha ett avtal på sju år som fastighetsägaren sedan kan vägra att förlänga. Det är inte bra för Sverige AB. Förr var avtalen på 49 år och det var mer rimligt vid så stora investeringar. Det vore mer rimligt. Om vi i dag vill ha ett arrende på mer än sju år måste vi ansöka om dispens hos regeringen och vi har hundratals arrenden att hantera, säger hon.

”

Fördjupning: Fortifikation

Vi har svårt att leverera det som efterfrågas”

Antalet fortifikationsofficerare behöver fördubblas för att möta den stora efterfrågan på infrastruktur inom Försvarsmaktens slutna bestånd. Det säger överstelöjtnant Kennet Persson, chef för anläggningssektionen på Högkvarteret. Nu hoppas han att fler förbandschefer ska släppa erfaren personal till Karlbergs ettåriga program för fortifikationsofficerare.

Efter kalla krigets slut sjönk efterfrågan på nyanskaffning och vidmakthållande av infrastruktur inom anläggningsbeståndet i Försvarsmakten. Mängder av anläggningar avskaffades och utbildningen till fortifikationsofficer – den personalkategori som är specialiserad på den här typen av infrastruktur – genomfördes endast i begränsad omfattning. Nu när omvärldsläget förändrats och försvarspolitiken tagit en ny vändning råder det plötsligt brist på såväl anläggningar som fortifikationsofficerare.

Överstelöjtnant Kennet Persson, som under chefen för infrastrukturavdelningen ansvarar för det slutna beståndet i Försvarsmakten, beskriver läget som ansträngt.

– Vi har svårt att hinna leverera och vidmakthålla det som efterfrågas. Vi behöver hjälpas åt för att få upp den operativa förmågan inom vårt område och vi behöver bli fler för att möta den stora efterfrågan på anläggningar. Det skulle behövas ungefär dubbelt så många fortifikationsofficerare jämfört med de cirka knappt 40 som vi har i dag, säger han.

Utbildningen till fortifikationsofficer sker på Militärhögskolan Karlberg. Den är öppen för såväl officerare som specialistofficerare, men det krävs minst fyra tjänsteår som officer för att kunna bli antagen till utbildningen.

– Utbildningen är 13 månader lång och bitvis ganska krävande. Vi tar in dem som är lämpliga och har rätt bakgrund och många av dem som går programmet har 20 års erfarenhet eller mer inom Försvarsmakten. De sista två programmen har dock öppnats upp för yngre förmågor för att få en bättre balans i personalflödet, säger Kennet Persson som själv är utbildad fortifikationsofficer.

UTBILDNINGEN STARTAR VARTANNAT år och den senaste omgången var det endast sex studerande som genomförde utbildningen. Kennet Persson hoppas och tror att fler ska söka sig till utbildningen framöver.

– Jobbet som fortofficer är spännande, intressant och ställer krav på att jobba självständigt och ta ansvar. Du får resa mycket, uppleva rätt häftiga utmaningar när det gäller byggnation och konstruktion och se saker som få andra får se, säger han.

Han upplever att förståelsen för att det behövs fler fortifikationsofficerare i myndigheten ökat under senare år. Däremot anser han att förbanden måste bli mer villiga att skicka personal till utbildningen.

– Jag tror att våra chefer börjar förstå hur viktigt det är att infrastrukturen följer med i tillväxten, men förbanden måste också vara villiga att släppa människor till oss. Den här kompetensen kommer främst från Försvarsmakten och vi måste själva producera den, säger han.

Utbildningen till fortifikationsofficer

Fortifikationsofficer är ingen instegsbefattning som officer eller specialistofficer utan är något man vidareutbildar sig till vid Militärhögskolan Karlberg i Solna. Utbildningen är 13 månader lång och omfattar delkurser inom bland annat byggteknik, juridik, krigsförbandsvärdering och internationell samverkan. Programmet genomförs vartannat år och nästa utbildningsomgång startar hösten 2025.

Såväl det öppna som slutna beståndet ägs av Fortifikationsverket, men det utgår från Försvarsmaktens behov och krigsplanering. Det öppna beståndet består av byggnader som används på regementen och flottiljer som kontor, idrottshallar, logementen och skjutfält. Den infrastrukturen hanteras i huvudsak av civilanställd personal vid någon av Försvarsmaktens fyra lokalplaneringsenheter. Det slutna beståndet omhändertas främst av Försvarsmaktens anläggningsenhet. Uppdragen kommer från försvarsgrenarna och stridskraftscheferna in till anläggningssektionen på Högkvarteret. Därifrån går de vidare till anläggningsenheten. När Försvarsmakten beslutat hur behovet ser ut

Kennet Persson

Anläggningen är anpassad för att 20 personer ska kunna verka och bo här nere. Mycket av det som lämnats kvar är daterat 1980 ­tal.

visar. Dagens vapensystem har bättre träffsannolikhet och bättre verkansgrad. Sedan har vi sett ett markant ökat nyttjande av UAV:er och deras förmåga att upptäcka dolda verksamheter har blivit bättre. Vår verksamhet inom slutna beståndet handlar främst om att skapa operativ förmåga för Försvarsmakten och därför behöver vi anpassa våra anläggningar så de kan motstå hotbilden, säger han.

skickas en beställning till Fortifikationsverket som i samråd med Försvarets materielverk ansvarar för upphandling och anskaffning. – Vi är en beställarorganisation, men också objektledare och följer hela processen tills den är klar. Fortifikationsverket har ingen egen budget utan är i princip beroende av oss för sin finansiering, säger Kennet Persson.

DET SOM I dagsläget görs inom anläggningsenheten handlar främst om anskaffning av nya anläggningar och återtagande av befintligt bestånd med uppdatering av teknik, utrustning, instruktioner med mera. En stor del rör sådant som den fortifikatoriska krigsplanläggningen med befästningsinstruktioner, övning av personal i anläggningar samt test och värdering av anläggningar. Enligt Kennet Persson behöver också skyddet av en del anläggningar förstärkas för att möta dagens hotnivå. – Hotbilden har ökat, vilket inte minst erfarenheterna från Ukraina

Kennet Persson säger att både Försvarsmaktens tillväxt och medlemskapet i Nato påverkar planeringen av infrastruktur. Behoven inom både det öppna och slutna beståndet är stort men tillväxten begränsas, främst på grund av oförmågan att producera i den takt som Försvarsmaktens behov ställer krav på. – Där förbanden är eller ska verka måste det finnas tillgång till logistik och infrastruktur. Vi planerar för att producera för cirka 14 miljarder årligen de närmaste tio åren, men behovet är en bra bit över 20 miljarder per år. Nato ställer också krav på anläggningar för förvaring av krigsmateriel, drivmedel med mera kopplat till värdlandsstödet, säger han.

Fördjupning: Fortifikation

Behovsidentifiering från försvarsgren/stridskraft

1. Behov av infrastruktur inkommer från respektive försvarsgren eller stridskraft.

Beslut av försvarsgrenschef/stridskraftschef

2. Behovet analyseras och ett beslut tas på högre nivå om ärendet ska gå vidare till anskaffning.

5 000 … försvarsanläggningar (cirka) finns i Fortifikationsverkets bestånd i dagsläget.

Behovsunderlag framtagna med stöd av anläggningsenheten och Fortifikationsverket

3. Behovsunderlaget tas fram och vid behov stöds detta arbete av Försvarsmaktens anläggningsenhet och Fortifikationsverket.

Kvalitetssäkring av anläggningsenheten

Beställningsunderlag till Fortifikationsverket

Beställning från HKV Anläggningssektion

Produktionsmöten och uppföljning

7. Centrala produktionsmöten hålls årligen med försvarsgrenar/stridskrafter. Fortifikationsverkets produktion följs upp vid fyra tillfällen årligen.

4 . Anläggningsenheten kvalitetssäkrar behovsunderlaget för att minimera behovet av tilläggstjänster.

5. Ett beställningsunderlag till Fortifikationsverket tas fram som är optimerat för att minimera tid­ och kostnadsfriktioner.

6. Den beslutsfattade produktionen beställs av anläggningssektionen på HKV och kan involvera Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarsmakten.

Överlämning och driftsättning med stöd av fortifikationsofficerare

FORTIFIKATIONENS GRUNDANDE OCH UTVECKLING

Ordet fortifikation betyder förstärkning eller befästningskonst i militära sammanhang och innebär att uppföra en byggnad eller anläggning för att förstärka eller underlätta sitt försvar.

1635 bildas Fortifikationen i Sverige. Under stormaktstiden och 30 ­åriga kriget identifierades ett behov av befästningar på många håll i landet. Det ansågs klokt att samla vetenskapligt och militärt kunnande inom området på samma ställe.

1681 blir Fortifikationen ett självständigt ämbetsverk under ledning av ”den store fortifikatören” Erik Dahlbergh. Han var officer och arkitekt och känd för sina befästningsbyggnader.

1800-talet. Utbildning av lantmätare, kartografer och väg­ och vattenbyggare hade ett nära samröre med Fortifikationen.

1937 omvandlas Fortifikationen till Fortifikationskåren, Ingenjörstrupperna och Signaltrupperna.

1948 bildas Fortifikationsförvaltningen. Det var en del av Försvarsmakten, men med ett tydligt avgränsat ansvar för befästningar och byggnader.

1994 bildas Fortifikationsverket efter att riksdagen beslutat att skilja mellan brukare och ägare inom statlig förvaltning. Efter en tid överfördes verket från försvars­ till finansdepartementet.

1997 övertar Fortifikationsverket fastighetsdriften av militära anläggningar från Försvarsmakten. Sedan dess finns ägande, förvaltning och drift samlat hos en civil myndighet.

8. Den färdiga anläggningen överlämnas till respektive förband och driftsätts med stöd av fortifikationsofficerare från Anläggningsenheten.

2013, september. Efter flera år av utredningar och hot om nedläggning föreslog en statlig utredning att Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk, som äger och förvaltar statliga fastigheter utanför Försvarsmakten, skulle läggas ned och tillsammans bilda en ny myndighet. Den nya myndigheten föreslogs omhänderta Försvarsmaktens öppna bestånd medan det slutna beståndet skulle återföras till Försvarsmakten. Enligt utredningen skulle det leda till en mer rationell hantering av dessa anläggningar.

2013, december. Regeringen valde att inte genomföra utredningens förslag och såväl Fortifikationsverket som Statens fastighetsverk blev kvar i befintlig form.

Källa: fortifikationsverket.se och SOU 2013:61

Säker kommunikation var du än är med eC Guard

eC Guard döljer VPN-tunnlar och säkerställer kommunikation genom blockerande brandväggar.

För tjänsteresor utomlands

När du är på tjänsteresa och behöver ansluta din smartphone och laptop, ser eC Guard till att dina enheter kan ansluta säkert via en VPN-tunnel utan att exponeras direkt på nätet. Detta säkerställer att kommunikationen förblir privat och att enheterna är skyddade.

eCiceron – en del av MW Group

För verksamheter med höga säkerhetskrav Flexibel och lättanvänd lösning för olika behov

För organisationer som hanterar känslig information och använder säkra enheter, döljer eC

Guard VPN-anslutningar och skyddar metadata för att hålla kommunikationen helt privat.

eCiceron, ett svenskt företag inom MW Group, är specialiserat på att säkerställa tillförlitlig kommunikation, oavsett var du befinner dig.

eC Guard är designad för att skydda både smartphones och datorer, med anslutning via WiFi eller nätverkskabel.

Välj mellan bordsenheter för flera användare till diskreta enheter i smartphoneformat –perfekt för handväskan eller kavajfickan.

Genom att placera eC Guard mellan internet och dina enheter, möjliggörs säker kommunikation med bevarad integritet. All kommunikation krypteras via en VPN-tunnel, och enheterna exponeras aldrig på nätet, så att du på ett enkelt sätt kan arbeta tryggt och säkert.

Landets växande militära styrka ska bana väg för den kinesiska drömmen

Under Xi Jinpings tio år vid makten har militariseringen i landet ökat avsevärt. Både genom fortsatta satsningar på det militära försvaret och på en tydlig militarisering av det civila samhället. Enligt Brookings Institution har landet redan fler stridsfartyg än USA och målet är att Kina senast 2049 ska ha en militär i världsklass.

När Kinas tidigare ledare Deng Xiaoping lanserade sitt omfattande moderniseringsprogram

1978 var den militära upprustningen långt ner i prioriteringsordningen. Detta berodde inte på att det saknades behov; tvärtom kännetecknades

Folkets befrielsearmé vid den tidpunkten av undermålig utrustning och låg utbildning. Tanken var att först utveckla jordbruket och industrin för att öka människors välstånd och tilltro till kommunistpartiet, och även generera resurser till vidare utvecklingssatsningar. Även om det går att skönja vissa militära satsningar redan vid mitten av 1980-talet, exempelvis inrättandet av ett nationellt försvarsuniversitet och nedläggningar av förband som inte ansågs hålla måttet, tog den mer omfattande militära upprustningen fart först på 1990-talet. USA:s överlägsenhet under Kuwaitkriget gjorde de kinesiska ledarna smärtsamt medvetna om hur långt efter i den militära utvecklingen Kina faktiskt var och därmed om upprustningsbehovets magnitud.

Sedan dess har vi vant oss vid rapporter om stora årliga ökningar i Kinas militära budget, reformer i det militära skolsystemet, och stora tekniska framsteg. Även om det förstås är

vanskligt att dra slutsatser om militär kapacitet baserat på vapensystem och budgetstorlek, utan hänsyn tagen till den utbredda korruptionen och erfarenhetsbristerna i officerskåren, står det klart att Folkets befrielsearmé har decennier av imponerande tillväxt och utveckling bakom sig. Vid sidan av en trimmad organisation med välutbildad personal, har Kina i dag även ett välutvecklat rymdprogram, en militärbas i Djibouti och dess flotta har 2024, enligt tankesmedjan Brookings Institution, fler stridsfartyg än den amerikanska.

den militära budgeten, framträder emellertid avgörande förändringar sedan Xi kom till makten 2014/2015.

» XI HAR EN TYDLIGARE VISION ÄN SINA FÖRETRÄDARE, BÅDE VAD GÄLLER KINAS AMBITION

I VÄRLDEN OCH FOLKETS BEFRIELSEARMÉS ROLL FÖR ATT UPPNÅ DENNA. «

DET ÄR INTE ovanligt att militär upprustning mäts just i budgetallokeringar till militära ändamål, militär hårdvara eller antal soldater. Sett ur detta perspektiv har utvecklingen av Kinas militära förmågor i mångt och mycket fortsatt på samma vis under alla ledare som följt efter Deng. Kommunistpartiets nuvarande generalsekreterare Xi Jinping har således under sina tio år vid makten fortsatt och utvecklat den militära upprustning hans företrädare initierat. Anammar man en bredare förståelse av militär upprustning, som går bortom det som syns i

Xi har en tydligare vision än sina företrädare, både vad gäller Kinas ambition i världen och Folkets befrielsearmés roll för att uppnå denna. Redan 2014 presenterade Xi sin vision om ”den kinesiska drömmen om nationell föryngring” som innebär att nationella och personliga strävanden ska integreras med målen att återuppliva nationell stolthet och uppnå personligt välstånd. Drömmen om nationell föryngring är inte Xis påfund utan har varit en del av Kinas övergripande strategi sedan tidigt nittiotal. Det som utmärker Xis tid är däremot att Kina mer aktivt försöker uppfylla detta mål, genom att arbeta för en ändrad världsordning som är mer gynnsam för Kina och genom att agera kraftfullt mot det som anses utmana landets centrala intressen. Redan i dag har Kina förmåga att projicera makt långt utanför de egna gränserna, vilket anses nödvändigt givet den numera mycket breda förståelsen av Kinas nationella säkerhetsintressen. Att Kina identifierar nationella intressen i andra delar av världen, och agerar för att avvärja hot mot dessa genom en alltmer aggressiva utrikes- och säkerhetspolitik ses inte sällan som en säkerhetspolitisk utmaning. Ur ett kinesiskt perspektiv ses alltså inte bara ekonomisk tillväxt som en förutsättning för att uppfylla drömmen, utan även en stark militärmakt. Senast 2049 ska Kina ska ha en militär av världsklass.

Samtidigt pågår en mindre iögonfallande inrikes militarisering som enligt Kinas led-

Militärexercis i den Förbjudna staden. Palatset ligger strax norr om Himmelska fridens torg i Kinas huvudstad Peking.

are är lika viktig för mobiliseringen av Kinas resurser i händelse av krig eller konflikt. Eftersom denna militarisering, som riktas mot det kinesiska samhället, faller utanför ramen för det som generellt förstås som militär upprustning, riskerar en viktig del av implementeringen av Kinas nationella strategi att förbises.

MILITARISERINGEN AV DET kinesiska samhället hänger samman med den politisering som kännetecknar Xis tid vid makten och Kommunist partiets allt hårdare grepp om i princip alla aspekter av kinesiskt samhällsliv. Under reformperioden och Kinas öppnande mot omvärlden hävdades det ofta att den marxist-leninistiska ideologin spelat ut sin roll. Partiets ökade makt och kontroll, Xis förkärlek för politiska kampanjer, referenser till masslinjen, obligatoriska sessioner av kritik och självkritik för politiska ledare, centraliseringen av makt i Xis egna händer, har emellertid fått forskare och analytiker att tala om en ”maoistisk vändning” i kinesisk politik. Man kan diskutera om det är rimligt att jämföra dagens Kina med den totalitära samhällsordningen under Mao Zedong. Samtidigt kan Kinas historia ge verktyg för att förstå förändringar i militärens roll under det senaste decenniet. Ett centralt kännetecken för

den marxist-leninistiska staten är den oklara gränsdragningen mellan partiet å ena sidan, och staten, militären och civilsamhället å den andra. Militären, inte minst i egenskap av att vara partiets väpnade gren, har en bredare roll i både politiken och samhället i dessa stater. Detta förstärks av att marxism-leninismen i sig är en militaristisk ideologi som syftar till samhällsomvandling genom kampanjer och revolutionär kamp. Den pågående politiseringen, det breddade säkerhetskonceptet, kommunistpartiets ökade kontroll, och Xis uppenbara vilja att återuppliva marxist-leninistiska metoder och strukturer har resulterat i en nedbrytning av uppdelningen mellan civilt och militärt och gett militären, som organisation och ideal en mer framträdande roll i det kinesiska samhället. Denna utveckling kan spåras i en rad sektorer som populärkultur, civila utbildningar (från förskola till universitet) och lagstiftning. Av största vikt för att förstå Kinas nationella strategi är även den militärcivila fusion som ska genomsyra försvarsekonomi, forskning och utveckling, samt militariseringen av tidigare civila funktioner inom staten.

MILITÄRCIVIL FUSION ÄR en nationell strategi som föregår Xi Jinpings tid vid makten, men som har uppgraderats under hans styre. Det

övergripande målet är att främja Kinas militära ambitioner med hjälp av immateriella rättigheter, forskningsresultat och teknologiska framsteg från privatpersoner, forskare och det privata näringslivet i, och utanför, Kinas gränser. Precis som i andra marxist-leninistiska stater har Kinas militär historiskt varit en aktiv ekonomisk aktör. Under 1950- och 60-talet var syftet inte bara att kraftsamla för att återuppbygga ett krigshärjat samhälle, utan även att knyta militären närmare civilbefolkningen och därmed motverka militär elitism. Under reformperioden användes militära resurser och överkapacitet för att stimulera den civila ekonomin och i slutet av 1990-talet var en stor majoritet av outputen från försvarsindustriproduktionen icke-militär. Detta främjade korruption och annan brottslighet, vilket ledde till att militären tvingades avveckla större delen av sin kommersiella verksamhet i början av 2000-talet.

Det som sker nu är delvis en motsatt utveckling där civila resurser kraftsamlar för att bidra till den militära moderniseringen och försvarsindustrin. Militärcivil fusion syftar till att etablera enhetliga standarder för militär och civil infrastruktur och centrala tekniska områden och industrier. Civila utbildningsinstitutioner

Analys: Militariseringen i Kina

ska utreda möjligheter att träna och utbilda militär personal och förbättra utvecklingen av vapensystem och utrustning. Vidare ska civil infrastruktur ta hänsyn till och anpassas efter militära ändamål, och gemensam militärcivil utveckling av projekt kopplade till utforskande av hav, yttre rymden och luftfart, navigation och meterologi premieras. För att åstadkomma detta har nya standarder införts, hinder mellan olika sektorer avvecklats och förändringar i skattelagstiftningen genomförts.

» FÖR ATT FÖRSTÅ KINAS MILITÄRA MODERNISERING BEHÖVER VI ALLTSÅ

ÄGNA UPPMÄRKSAMHET

ÄVEN ÅT DEN INRIKES DIMENSIONEN.  «

NÄR DET GÄLLER militariseringen av tidigare civila funktioner inom staten är två viktiga exempel Kinas paramilitära styrkor, Folkets beväpnade polis, och kustbevakningen. Under 1990-talet sjösattes reformer som syftade till en tydligare uppdelning mellan de reguljära och de paramilitära styrkorna. Det fanns en tydlig ambition att stärka gränsdragningen mellan inrikes och utrikes säkerhet. De paramilitära styrkorna fick ett tydligt ansvar för

att hantera massprotester, demonstrationer, upplopp och liknande inom Kinas gränser, medan de reguljära trupperna fick ansvar för externa hot. Det kan därför tyckas logiskt att de paramilitära styrkorna både lydde under det civila Statsrådet, som är Kinas centralregering, och den Centrala militärkommissionen. Sedan 2018 har dessa styrkor emellertid inlemmats helt i den militära kommandostrukturen precis som de reguljära trupperna, vilket innebär att det precis som under Maos tid vid makten är militären som ansvarar för den inre säkerheten. Deras uppdrag att fungera som militär supportfunktion har också förstärkts. På liknande sätt flyttades kontrollen över den kinesiska kustbevakningen 2018, från Statsrådet och den statliga Havsmyndigheten till Folkets beväpnade polis, och hamnade därmed under militär ledning.

DETTA ÄR EXEMPEL på hur militären får ett större inflytande över tidigare civila funktioner och hur dessa fått en allt tydligare roll

att främja militär upprustning, utveckling och säkerhet. För att förstå Kinas militära modernisering behöver vi alltså ägna uppmärksamhet även åt den inrikes dimensionen. Den oklara gränsdragningen mellan civilt och militärt har emellertid inte bara betydelse för analysen av Kinas militära kapacitet utan har även reella implikationer för en rad olika aktörer. Den ständigt närvarande militära dimensionen i näringsliv, civil forskning och utveckling påverkar redan nu (eller borde påverka) utländska företag och universitet som är verksamma i Kina, eller som samarbetar med företag och institutioner där. På samma sätt ställs andra staters försvarsmakter, särskilt de marina styrkorna, inför dilemmat att avgöra vad som är civilt kontra militärt när de möter beväpnade fiskebåtar eller kustbevakningsfartyg som uppträder aggressivt.

SOFIA LEDBERG

Docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Redaktör: Linda Sundgren

Foto: Istock

Militären i Kina kopplar ett hårdare grepp om tidigare civila funktioner.

Förmånligt för dig och dina nära

Ett starkt skydd dygnet runt hjälper mycket

Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden.

Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat:

• Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport, vilket många andra personförsäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och barn.

• Både medlemsrabatt och Ifs förmånsrabatt på hem- och bilförsäkringen. Dubbla rabatter som kan spara tusenlappar.

Mer om dina medlemsförmåner hittar du på if.se/officersforbundet. Du kan också ringa 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If.

TEMPEST-secured products for your workspace

Zoning

TEMPEST Training

High assurance applications

Vår t uppdrag - din tr ygghet

Vår erfarenhet av utveckling, produktion och installation av skalskyddslösningar, skärmade lådor samt säkerhetsskåp sträcker sig närmare 35 år bakåt i tiden. Hos oss finner du ett utvecklat program omfattande allt från enskilda komponenter till färdiga system.

Våra RÖS-säkerhetsskåp, som även har EMPskydd, är utvecklade av KAMIC på uppdrag av Svenska Försvarsmakten. Skåpet, som innehar högsta säkerhetsklass, är en säkerhets investering avsedd att skydda viktig och känslig känslig information på servrar m.m. från avlyssning eller fysiska tillgrepp. Utformningen kan anpassas till kundspecifika önskemål enligt gällande normer och anläggningskrav.

Välkommen att kontakta oss för mer info om våra skyddslösningar.

Säkerhetsklass SSF 3492!

Slutstycket

Svenskt kavalleri

Hjälmaren,

1940 Krigshistoria

Tillitsövning i fält

Svensk soldat i kavalleriet med sin häst under övning.

Vid tiden när bilden togs pågick andra världskriget. Sverige mobiliserade soldater och höjde beredskapen. Den 7 april 1940 beslutades att man skulle påbörja mobiliserering av kavalleribrigaden. I juni 1940 grupperas brigaden till Hjälmaren där den blev kvar till det att den demobiliserades. Kavalleriets främsta uppgifter var spaning och snabba överfall.

Foto: K-G Kristoffersson/ Sjöberg Bildbyrå/TT Historia,Krönika,

Materiel som finns

Kulspruta 58

I tjänst 1958–

» Ljudet av en Ksp 58 är ett helt annat ljud än sporadisk AK-eld och när du hör Ksp:n gå igång, då duckar du automatiskt. Ksp 58 dominerar slagfältet och svenska skyttegrupper skulle tjäna på dels att vara lite större, men framför allt, ha åtminstone tre Ksp 58 per pluton om inte mer och vi ska absolut inte byta dem mot 5,56-varianten i form av Ksp 90. « Martin, gruppchef i hemvärnet.

Ksp 58 i världen

ƀ FN MAG, som kulsprutan heter, används av över 100 länder i världen. I USA kallas den M240B.

I helikopter

ƀ KSP 58E monteras i helikopter med så kallat spadgrepp istället för kolven.

Funktionssäker trotjänare sedan 1950-talet

När Sverige behövde en ny kulspruta på 1950-talet, vände man sig till Fabrique Nationale i Belgien. Vapendesignern Ernest Vervier tog mekanismen till en Browning BAR eller KG m/37, vände på denna och kopplade ihop den med bandet till en MG42 och FN MAG eller Mitrailleuse d'Appui Général, var skapad. 1958 anskaffades den till Försvarsmakten, då som kulspruta 58, Ksp 58, i kaliber 6,5x55 millimeter. Kalibern

ändrades senare till 7,62x51 millimeter.

Kulspruta 58 B, som den heter med öppna riktmedel, är en medeltung bandmatad luftkyld och gasomladdad kulspruta. Med sin höga funktionssäkerhet och elduthållighet kan den ge ett mycket effektivt eldunderstöd. Pipan är lätt att byta i strid och varje vapen har två pipor. Räckvidd är 600–800 meter och vapnet laddas med band. Eldhastigheten beror på på hur gasomställaren är satt,

men varierar mellan 600–1 000 skott per minut. Vapnet är den främsta finkalibriga eldkraften i en skyttegrupp och två stycken ksp 58 B kan med lätthet dominera en position med alternerande eldgivning. 250 skott rekommenderas som maximal eldgivning från en pipa innan denna ska bytas för nedkylning. Bytet går för en tränad laddare på mindre än 15 sekunder.

Vapnet kan hanteras av en person men den sköts bäst av två personer, laddare och skytt.

Varianter finns för montering i stridsfordon och helikopter. Den nya varianten 58F har även skenor för montering av optik. Vapnet är ansett som en av de absolut bästa bandmatade kulsprutorna som finns och används av många krigsmakter. Nackdelen med vapnet är att det är tungt, cirka två kilo tyngre än den ryska PKM. Men det är också extremt pålitligt, och slår den amerikanska M60E4 i antal patroner innan eldavbrott. /HENRIK JANSSON

Gasomställare

ƀ Under pipan sitter gasomställaren som kan ställa om hur mycket gas som leds genom vapnet. Eldhastigheten ligger på 600–1 000 skott per minut.

M13-länk eller band

ƀ Kulsprutan kan matas från påfyllningsbara band eller med sönderfallande länk M13.

Kulspruta 58

Fabrikat: FN Herstal

(Fabrique Nationale)

Kaliber: 7,62x51mm

Matning: Band eller

M13 sönderfallande länk

Piplängd: 63 cm

Längd: 123 cm

Vikt: 11,5 kg

Mekanism: Gasuttag I tjänst: 1958– i dag

Versioner: 58B, öppna riktmedel, 58C, koaxial i stridsfordon, 58C2, koaxial för M13 länk, 58E, för helikopter, 58F, med skena för montering av optik etc

Patroner: Patron 10, helmantel, lös, pansarbrytande, spårljus, IR-spårljus

Foto: Försvarsmakten

Foto: Matilda

Ahl/Flygvapenmuseum

Krönika Melinda Prick

»Skapa rimliga förutsättningar för framtidens officerare«

VÅREN 2023 KOM den efterlängtade höjningen av kadetternas dagsersättning – från cirka 4 200 till 5 200 kronor i månaden. För första gången på 26 år ska det tilläggas. Det är en höjning jag som kadett är tacksam för, men frågan kvarstår: får kadetter ihop sin ekonomi? Är en ny höjning verkligen att vilja ha kakan och äta den?

Det låter ju ändå rätt förmånligt att vara kadett på Officersprogrammet. Vi får betalda hemresor, SL-kort, eget boenderum i Stockholm, måltider, gym, dagersättning och bostads-/familjebidrag. Men det är här skon klämmer: trots alla dessa förmåner täcker det inte det som en vuxen med vanliga levnadskostnader behöver. Har man kanske ett boende med hyra eller lån, bil, husdjur eller barn – ja, då räcker inte 5 200 kronor plus bostads-/ familjebidrag långt. Och om jag vill lösa detta genom att skaffa ett extrajobb eller sälja mina aktier så går inte det, detta eftersom man enbart får tjäna maximalt 2 000 kronor i månaden och sälja aktier för 500 kronor i månad en. Så klart borde något tak finnas, men det är oerhört låga summor i dag.

DE FLESTA UTANFÖR

inte medvetna om att kadetter på Officersprogrammet omfattas av ett fribelopp, en gräns för hur mycket vi får tjäna. Själv blev jag varse om detta först när jag blev vald till ordförande för Officersför bundets studentråd. Så inn an du sätter kaffet i halsen gäller fribeloppet bara för de som tar emot bostads bidrag, men ändå är det ett tydligt exempel på hur förordningar begrän sar våra möjligheter att skapa ekonomisk trygg het under utbildningen. Det är inte alla kadetter som har stora levnadskost nader, men Officerspro grammet konkurrerar med universitetsutbildningar över hela Sverige. När dagens unga, efter avslutad värnplikt,

står inför valet av vidare studier, hur attraktivt är egentligen officersyrket i jämförelse med att studera ekonomi, ingenjörskonst eller statsvetenskap? För de som har arbetat som GSS/K och redan har erfarenhet av försvaret är valet lättare. Men de har ofta rotat sig på sina hemorter och har fler omkostnader att ta hänsyn till, vilket gör den nuvarande ersättningen än mer otillräcklig.

»

De flesta utanför vår värld är nog inte medvetna om att kadetter på Officersprogrammet omfattas av ett fribelopp, en gräns för hur mycket vi får tjäna. «

EN ANNAN FÖRORDNING säger att för att få bostadsbidrag ska kadetten bott i sitt boende 3 månader innan utbildningens start. Det är inte bara ekonomiskt begränsande utan även problematiskt med tanke på den platsbrist som råder på Militärhögskolan Karlberg just nu. Om fler kadetter flyttade ut skulle det kunna lätta på trycket. Och har jag den sista frågan: ska det ta 26 år till innan dagersättningen höjs till en nivå som motsvarar inflationen? Det finns en enkel lösning för att undvika en sådan långsam process i framtiden: indexreglera ersättningen eller koppla den till prisbasbeloppet. På så sätt skulle ersättningen höjas i takt med

Under min tid som ordförande har jag suttit i möten med både utredare och riksdagsledamöter. Alla håller med om att något måste göras, men ändå händer ingenting. Kanske för att vi kadetter är en liten grupp i den stora politiska världen? Men låt oss inte glömma att vi är framtidens officerare. Ja, jag förstår att det kan verka girigt att vilja ha mer efter att vi precis fått en höjning. Men när vi tittar närmare på den ekonomiska verkligheten inser vi att det är en ekvation som inte går ihop. Behovet av officerare ökar och fler platser på utbildningen öppnas upp. Så är det verkligen att vilja ha kakan och äta den samtidigt? Jag tycker inte det. Det handlar om att skapa rimliga förutsättningar för framtidens officerare. ●

Melinda Prick, ordförande för Officersförbundets studentråd

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

Bevara kulturarvet – bli medlem!

Den beridna vaktparaden är en kulturinstitution med anor från 1700-talet som väcker stolthet och glädje idag, mer än någonsin. Tillsammans kan vi se till att den traditionen finns kvar även i framtiden. Idag finansierar föreningen inköp och utbildning av de 80 hästar som ingår i Försvarsmaktens verksamhet, samt står för hälften av de direkta kostnaderna som foder och annat som en häst behöver. Det är inte längre staten som bekostar hästarna, utan föreningen och dess medlemmar. Med ditt medlemskap bidrar du till att traditionen lever vidare!

www.beridnahogvakten.se

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler nytänkande kollegor!

Är du en av dem?

– Hör av dig!

Foto: Marielle Andersson Gueye

Noterat

»Sveriges

försvar har en olycklig vana att vara som svagast när det behövs som mest«

Upprustningen av Sveriges militära försvar går för långsamt och försvarsberedningens ambitionsnivå är för låg i förhållande till hotbilden. Det säger Oscar Jonsson, författare och doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Han menar att förutsättningar na är goda att bygga ett starkt försvar, men det krä ver en mer offensiv försvarspolitik. text: Linda Sundgren

qOSCAR JONSSON ÄR en välkänd profil i försvarsdebatten och en efterfrågad gäst i tevesoffor och andra offentliga sammanhang. I slutet av september kom hans nya bok, Försvaret av Sverige, där han redogör för sin syn på försvarets utveckling från 1800-talet fram till i dag. Han blickar också framåt mot 2030 och pekar på den progression han ser som nödvändig för att bygga en starkare försvarsmakt. Sammantaget är hans bild av det svenska försvaret ganska dyster. I bokens inledande kapitel konstaterar han att Sveriges försvar ända sedan förra sekelskiftet haft en olycklig vana att vara som svagast när det behövts som mest.

– När första världskriget bröt ut började vi rusta upp och den upprustningen var klar i början av 1920-talet. 1925 skar vi ner krigsmakten med hälften. Nedskärningarna fortsatte fram till 1939 då försvarsanslaget på några år gick från en till tolv procent av BNP. Den upprustning vi hade behövt inför andra

I Försvaret av Sverige (Mondial förlag) beskriver Oscar Jonsson hur han anser att Sverige bör försvaras och vilka lärdomar som kan dras av kriget i Ukraina. Boken är en fristående uppföljare till Hotet från Ryssland som kom ut 2023.

världskriget var klar på 1950-talet, säger Oscar Jonsson och fortsätter.

– Nu sitter vi åter i en liknande situation där våra politiker säger att vi har det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget medan försvarsplaneringen är helt i otakt och det tar tio år att rusta upp.

ENLIGT OSCAR JONSSON är kvalitén på den materiel som Försvarsmakten besitter överlag god. Han pekar bland annat på dugligheten i de materielsystem som skickas till Ukraina, som stridsfordon 90 och leopardstridsvagnar, och säger att svenska Gripenplan är långt bättre lämpade än amerikanska F 16 att operera i det scenario som råder i Ukraina. Men det finns också problem, däribland underskott av personal samt brister i förmågebredd, förmågedjup och kvantitet. I jämförelse med de enorma mängder ammunition och vapen som förbrukas i Ukraina ligger Sverige långt efter. Han tar drönare som exempel.

– I december sa man på K 3 att Försvarsmaktens drönare kan räknas i 10-tal slash 100-tal, vilket är något helt annat än de 40 000 drönare som går åt varje månad i Ukraina. Det behövs ett annat mindset där man inser att drönare i mångt och mycket är en förbrukningsvara som måste ut till alla typer av enheter.

Ett annat exempel som Oscar Jonsson lyfter är behovet av långräckviddigt luftvärn.

– Nästan allt Ukraina ber om nu är möjligheten att slå mot mål inne i Ryssland. Det skulle vara exakt samma sak för oss om vi blev angripna, men vi har inte satsat på långräckviddig bekämpning över huvud taget.

ÄVEN OM FÖRSVARSBUDGETEN nu ökar kraftigt konstaterar Oscar Jonsson att det är en grannlaga uppgift för Försvarsmakten att tillväxa i den takt som politiken beslutat. Flera faktorer sinkar utvecklingen, såsom personalbrist och tidskrävande anskaffnings- och byggnations-

processer. Han menar också att svensk försvarspolitik präglas av en tröghet som flera jämförbara länder saknar.

– Sverige har utrett frågan i två och ett halvt år och inte ens påbörjat anskaffningen av mer avancerade förmågor till skillnad från exempelvis våra grannländer.

Finland har köpt en av USA:s mest avancerade kryssningsrobotar.

Norge har köpt 16 stycken av det amerikanska raketartilleri-systemet

Himars och Polen lade för ett par veckor sedan en tilläggsbeställning på 48 Patriot-lavetter, säger Oscar Jonsson och fortsätter.

se vad som finns kvar. Sannolikt kommer det inte vara särskilt mycket.

» Sverige har (...) inte ens påbörjat anskaffningen av mer avancerade förmågor till skillnad från våra grannländer. Finland har köpt en av USA:s mest avancerade kryssningsrobotar. Norge har köpt raketartilleri-systemet Himars. «

– Det är väldigt bra att vara tidigt ute, men vi är inte det. Försvarsbeslutet kommer i oktober och efter det får vi gå till marknaden och

INTE HELLER TYCKER han att försvarsberedningen gick tillräckligt långt i den rapport som presenterades i april. – Målbilden fram till 2025 sattes upp utan några väsentliga ambitionsökningar. Vissa ambitionsökningar kommer till 2030, men i grunden är det i termer av materiel, förmågor och personal inte någon väsentlig ambitionsökning jämfört med 2009, säger Oscar Jonsson. Ändå är han optimistisk. Han menar att Försvarsmakten har en god kvalitativ grund att bygga på. Dessutom tror han att det kommer dröja innan svenska politiker åter börjar

Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. Han har tidigare jobbat på Försvarsmaktens högkvarter och varit chef för Center for the governance of change vid IE University.

skära i försvarsbudgeten.

– Det krig som pågår i Ukraina kommer i viss mån vaccinera nuvarande generations politiker och åsiktsbildare från att inteckna för mycket av försvarsanslagen när det börjar se bättre ut igen. ●

Sveriges försvar, från kalla kriget till när det var som minst:

ƀ 96 procent av krigsorganisationen försvann.

ƀ 30 brigader blev 1.

ƀ 42 flygdivisioner blev 6.

ƀ 46 ytstridsfartyg blev 7.

ƀ 4 kustartilleriregementen blev 1.

ƀ Antalet värnpliktiga minskade från 25 000 personer till 4 700. Källa: Försvaret av Sverige

Foto: Mondial

Noterat

LÄSTIPS:

Debatt om Officersprogrammet hos Militär debatt

qDEN 1 OKTOBER publicerades en debattartikel med rubriken ”Ingen ihärdighet på Officersprogrammet” på Militär debatt, som drivs av kapten Andreas Braw. I texten ger kadetten Lukas Holm med flera sina synpunkter på utbildningen och kommer med förslag på åtgärder för att stärka kvaliteten i undervisningen, däribland ökad närvaroplikt, höjda förkunskapskrav och striktare fysisk uppföljning.

Debatten om Officersprogrammets utformning och innehåll tog sedan fart. I efterföljande repliker återfinns bland annat texter av kapten Erik

KLUDDNIKLAS:

Unogård Maxstad, studerande vid Högre officersprogrammet (”Kadetterna missförstår sin utbildning”), kadett Hugo Lundströmer (”Högre närvaro är onödigt”), signaturen ”Pansargubbe” (”Ihärdighet med eget ansvar”) och av en kadett i 231.qrzn (”Brister i attityd och ambition”). ●

INSTAGRAM:

HOP-utklädnad till halloween

”It's spooky season!” skriver kontot “hop_som_fan” i ett inlägg med förslag på maskeradkläder. Kontot, med beskrivningen

”HOPare med det farligaste en officer kan ha –humor”, sammanfattar vad HOP-kostymen innehåller: ”Ergo” i varannan mening, 1–2 års försummelse av familj, PTSD från år av FMs ”personalvård”, för långa byxor, SMS-lån pga propellerkaffe.

LYSSNINGSTIPS:

”Soldatpodden” om utbildningsinsatsen Interflex

ƀ ”Om livet som hemvärnssoldat och allt som hör till. Gäster i många avsnitt och samtal fulla av både humor och allvar”. Så beskrivs podden ”Soldatpodden”, som görs av Edith Rudström och Fredrik Regnell. I avsnittet ”Interflex – att delta i en internationell insats” intervjuas en av de hemvärnssoldater som varit instruktör på utbildningsinsatsen av ukrainska soldater och befäl. ”Vi lyfter på stenarna kring de känslomässiga utmaningarna operationen innebär för den som deltar, för de som ska utbildas och för de som man lämnar kvar hemma. Och känslan av att bidra med något viktigt, som gör skillnad på riktigt”, står det i beskrivningen.

» Visst borde det ett decennium efter ockupationen av Krim och sexton år efter Georgienkriget gå att tröska igenom saker snabbare? «

Den frågan ställer sig den finländska försvarsanalytikern Robin Häggblom, som driver den försvars- och säkerhetspolitiska bloggen Corporal Frisk, i tankesmedjan Frivärlds nya rapport ”Experterna: Försämrat läge kräver mycket mer av Sverige”, skriven av resident senior fellow Patrik Oksanen. Häggblom är en av de försvars- och säkerhetspolitiska experterna från Danmark, Estland, Finland, Norge och Sverige som svarat på Frivärlds enkät.

FMJ

Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända

varumärken som bl.a.

FMJ har totalt 4 500 m2 träningsytor inomhus för yrkesfolk och myndigheter, flera skjutbanor, CQB/SIB, kamphall/gym, sjukvård, K9, batong, OC flera klassrum/konferensrum endast 5 min från Stockholms central.

Läs mer om oss och våra produkter på www.fmjskytte.se eller kontakta oss på info@fmjskytte.se / 070-750 72 45.

Äntligen NATO - Nu börjar arbetet på riktigt!

Vår infrastruktur står inför en stor omställning för att leva upp till NATO:s krav på IT-miljöer. Hur ser marknaden ut, vilka IT-produkter erbjuds och vilka möjligheter ger dem? Vi på 2MakeIT vet!

Vi och våra partners är idag leverantörer till bl.a. Försvarsmakten och försvarsrelaterad industri. Helt i enlighet med de regler och krav som Försvarsmakten / MUST ställer på produkter, lösningar och system, beroende av miljö och säkerhet.

Vi arbetar med Certifierade Tempest Lösningar enligt NATO regler, inte något som ”möter” eller är ”compliant to/designed to meet”

Hör av dig så berättar vi mer!

+46 (0)8 711 55 00

info@2makeit.se • 2makeit.se

Uppkäftig!

Eller engagerad...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler engagerade kollegor!

Är du en av dem?

– Hör av dig!

Hur upplever du din arbetsmiljö?

Svara på frånundersökning universitetStockholms i samarbete Försvarshög-med skolan!

”Kognitiv förmåga och krav och resurser i arbetet i relation till arbetsoch hälsorelaterade utfall i militär kontext” är ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet i samarbete med Försvarshögskolan. Forskningen har som mål att bidra med kunskap om vad som kännetecknar ett hållbart arbetsliv inom försvaret samt att utveckla försvarssektorn som attraktiv och hållbar arbetsplats. Enkäten skickas ut till ett urval av förbundets medlemmar med start i mitten av november.

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all militär personal i Försvarsmakten.

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

Förhandling om Rals 2024 pågår på försvarsmaktsnivån

Sedan en månad pågår förhandling mellan Officersförbundet och Försvarsmakten om årets Rals. Just nu återstår en hel del arbete för att ett nytt avtal ska komma på plats.

OFFICERSFÖRBUNDET OCH Försvarsmakten är överens om att tillämpa samma metod som förra året. Samtliga förband har därför partsgemensamt skickat in underlag med sina ekonomiska behov utöver det så kallade märket.

– De flesta förband har skickat in underlag som pekar på ett stort behov av ytterligare ekonomiska satsningar för att kunna kompetensförsörja sina förband och motivera individer att stanna kvar i Försvarsmakten. Officersförbundet och Försvarsmakten fortsätter att diskutera hur behovet ska kunna omhändertas, säger

Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

Så här går ralsen till

Steg 1: Fackförbund och arbetsgivare på OrgE-nivå tar fram ett underlag med vad de anser att de har för ekonomiska behov och lämnar in underlaget till parterna på försvarsmaktsnivå. Arbetet utgår från förbandets lönemålbild och kan innehålla åtgärder både på kort och lång sikt.

”Det är sällan som utgången känts så osäker som i år.”

Rals-avtalet som förhandlas är för myndigheten Försvarsmakten, men det finns också ett övergripande Rals-avtal för alla myndigheter inom staten. Enligt det avtalet ska myndigheterna utgå från vilka behov som finns och om Officersförbundet och Försvarsmakten inte kan komma överens om dessa behov kan parterna begära konsultation från parterna på central nivå inom staten. – Varje år som Officersförbundet har förhandlat om Rals har haft sina utmaningar, men det är sällan som utgången känts så osäker som i år, säger Susanne Hultgren. ●

Steg 2: Fackförbund och arbetsgivare på försvarsmaktsnivå förhandlar fram ett nytt avtal som innehåller den ekonomiska ramen för alla OrgE. Den ekonomiska ramen bör ta hänsyn till det inlämnade underlaget och myndighetens totala ekonomi.

Steg 3: Fackförbund och arbetsgivare på OrgE-nivå förhandlar utifrån den ekonomiska ramen de har fått och sätter lönehöjningar på individer.

Vad är märket?

454 000 kronor i skadestånd till förbundet

TVISTER Under våren och sommaren har Officersförbundet avslutat 46 tvister. Förbundet har fått 454 000 kronor i skadestånd för att Försvarsmakten har brutit mot flera kollektivavtal.

MAJORITETEN AV tvisterna, 40 av 46, handlar om brott mot arbetstidsavtalet. Det rör sig om medlemmar som har blivit beordrade att göra för mycket övertid, beredskap samt jour. Enligt arbetstidsavtalet får en arbetstagare göra max 50 timmar övertid per månad eller 200 timmar på ett år, max 1 000 timmar i beredskap per år samt max 50 timmar jour per månad eller 150 timmar på tre månader. Förbanden som berörs av tvisterna är MR M, T 2, F 7, F 21, P 18, MHS H, F 17, Led R. 28 av 40 tvister om arbetstids-

avtalet berör dock Livgardet.

– Det är allvarligt att så många tvister på Livgardet handlar om brott mot arbetstidsavtalet. Våra medlemmar har rätt till en trygg och hållbar arbetsmiljö och att avtal respekteras. Vi kommer att fortsätta påkalla tvisteförhandling när avtal inte efterlevs och våra medlemmar drabbas, säger Alexander Westberg, ordförande i Livgardet OF.

AV DE ANDRA sex avslutade tvisterna handlar fem om rörlighetsavtalet och en om samverkansavtalet. Förbundet arbetar just nu med elva tvister. En av dem handlar om trebefälssystemet och omfattar cirka 400 medlemmar. Det pågår dialog med de berörda medlemmarna om hur de har påverkats av beslutet. Mer information kommer. ●

Av alla sektorer i Sverige är den svenska industrin den internationellt mest konkurrensutsatta. För att inte minska dess konkurrenskraft, som har stor betydelse för Sveriges ekonomiska välstånd, väljer andra sektorer bland annat staten att utgå från hur industrins kollektivavtal ser ut i sina förhandlingar. Industrisektorn sätter på så vis ”märket” vad gäller hur mycket lönerna i Sverige i snitt ska öka. Märket är inte en lag, utan mer som en riktvärde som övriga sektorer förhåller sig till. Märket i år är 3,3 procent.

Susanne Hultgren.

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

PORTRÄTTET

Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officersförbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är och vad som får de att engagera sig.

Intresset för juridik och beteendevetenskap bidrog till att Alexander gick grundutbildningen till militärpolis.

”Jag har fått ett stort förtroende”

När Alexander Westberg gjorde sin grundutbildning på Livgardet för åtta år sedan var planen att gå utbildningen och se var den skulle leda. Nu är han sedan ett år ordförande i Livgardet OF och sedan tre år huvudskyddsombud på Livgardet.

Text: Cecilia Gustafsson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

LEXANDER TRIVDES under grundutbildningen så när ett befäl som han såg upp till tyckte att han skulle söka en tjänst som soldat på 13:e säkerhetsbataljonen gjorde han det. Under första tiden som anställd blev Alexander nyfiken på militärpolisen. Han läste samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och är intresserad av juridik och beteendevetenskap och kände

Aatt han kunde utveckla sina intressen om han gick grundutbildningen till militärpolis.

– Det var en bra utbildning. Jag förstod juridiken både i teorin och i praktiken. Så var det en hel del beteendevetenskap också, säger Alexander.

Han blev sedan stridsledningesbefäl på 13:e säkerhetsbataljonens stab och hjälpte hela staben i det dagliga arbetet med bland annat säkerhetsoperationer.

– Det var spännande och jag kände att jag utförde meningsfulla arbetsuppgifter och gjorde skillnad, säger Alexander.

HAN FICK FRÅGAN om han ville bli skyddsombud redan under första tiden som anställd. När han fick en arbetsbeskrivning av vad ett skyddsombud gör tackade han ja.

– Det var också utvecklade på ett annat vis än den vanliga befattningen. Ett skyddsombud kan jobba med helt olika typer av arbetsmiljöfrågor. Det beror mycket på var man jobbar i Försvarsmakten. När jag är blev stridsledningsbefäl jobbade jag mest med frågor om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, säger han.

Alexander gick både specifika utbildningar för skyddsombud och generella arbetsmiljö -

Redaktion: Cecilia Gustafsson, kommunikatör

Lea Lobelius, kommunikationschef

utbildningar. Han lärde också känna dåvarande huvudskyddsombud på Livgardet och han ringde ofta huvudskyddsombudet för att prata om arbetsmiljöfrågor. När huvudskyddsombudet slutade fick Alexander förfrågan om att ta över förtroendeuppdraget. Trots att han varit skyddsombud i tre år var det inte alls självklart att han skulle tacka ja. – Jag blev nervös. Livgardet är ett stort och komplext förband och att vara huvudskyddsombud betyder att jag företräder alla medarbetare. Jag har fått ett stort förtroende av medarbetare. I början var det lite jobbigt att gå in till förbandschefen och prata om arbetsmiljö, men jag har bra chefer och har aldrig känt att jag blivit nedvärderad på grund av min grad. Vi vill ofta samma sak, även om vi har olika perspektiv, säger han.

DET VAR DOCK mycket mer arbete än väntat och Alexander insåg att om han ska göra allt som förväntades av honom som huvudskyddsombud behövde han jobba med det på heltid. Efter en hemställan hos förbandschefen blev det också så. Idag arbetar han tätt tillsammans med arbetsmiljöhandläggaren och verksamhetssäkerhetsofficer vid förbandet. – Jag arbetar med många arbetsmiljöfrågor, men det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis. Det är jobbigt att se någon som är ledsen och mår dåligt. Det är inte alltid enkelt att hjälpa till, säger han. Som skyddsombud kom Alexander i kontakt med Livgardet OF. I början var han bara intresserad av arbetsmiljöfrågorna och blev invald som suppleant i styrelsen för att ha nära till de fackligt förtroendevalda, men det fackliga engagemanget växte och han blev invald som ledamot i styrelsen. Det var som att en ny värld öppnades för honom.

mans med de andra i styrelsen varav två arbetar som fackliga förtroendemän på heltid. – Vi är som ett kansli. Vid föreningens årsmöte fattar medlemmarna beslut om vad vi ska arbeta för och sedan ska vi verkställa det. Jag som ordförande leder det arbetet. För mig hänger allting ihop. Demokratin är kärnan i allt vi gör. Försvarsmakten försvarar demokratin och vi arbetar för att det ska vara en demokratisk organisation på så vis att personalen kommer till tals och kan påverka, säger han.

"Det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis.”

FÖRSVARSMAKTEN HAR STORA utmaningar eftersom organisationen ska växa, stödja Ukraina och anpassa sig till medlemskapet i Nato. – Vi behöver fortsätta arbeta för att skapa bra arbetsmiljö och en organisation där personalen vill stanna kvar och utvecklas. Medlemmarna är tydliga med att det är bättre lön och villkor som står högst upp på agendan, säger han.

Om några dagar ska Alexander gå förbundets förhandlingskurs. För somliga handlar förhandling om att vinna eller förlora, men för Alexander handlar det om något helt annat.

– Det är två eller flera parter som ska komma till en överenskommelse som är bra för alla inblandade. Jag hoppas att kursen ska ge mig fler verktyg. Det känns bra att öva utan att det

Vi finns också på:

är skarpt läge, säger han.

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och även om han arbetar som huvudskyddsombud för det mesta hoppar han in som instruktör ibland.

– Just nu trivs jag superbra och jag utvecklas. Det viktigaste som förtroendevald är att jag har medlemmarnas förtroende, säger Alexander. ●

ALEXANDER WESTBERG

Ålder: 27 år.

Fackliga uppdrag: Skyddsombud Livgardet 2017–2021, huvudskyddsombud Livgardet 2021–, ersättare skyddsombud för armén 2023–, suppleant Livgardets OF 2021, ledamot Livgardets OF 2022, ordförande Livgardets OF 2023–.

Bakgrund i korthet: GU 2016–2017, soldat SÄKBAT 2017, grundkurs militärpolis 2018, stridsledningsbefäl SÄKBAT bataljonsstab 2020, militärpolisinstruktör Livgardet 2023–.

Bor: I Stockholm.

Familj: Sambo.

På fritiden: Umgås med familj och vänner, tittar på film och tv-serier.

– Jag gick in med inställningen hur svårt kan det vara att fixa alla problem? Det är väl bara att sitta med i möten och säga vad som behöver ändras, säger Alexander. Han skrattar och tillägger att det finns många som inte har så mycket kunskap om de fackliga frågorna och hur och när man som facklig förtroendevald har möjlighet att påverka.

VID FÖRBUNDSMÖTET FÖR ett år sedan blev Stefan Morin, dåvarande ordförande för Livgardet OF, vald till förbundsordförande för förbundet. Livgardet OF:s styrelse pratade ihop sig och vid föreningens årsmöte blev Alexander vald till ordförande. Nu arbetar han tillsam-

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och hoppar han in som instruktör ibland.

Intensiv höst inför Nato-insats

Efter årsskiftet ska Södra skånska regementet P 7 skicka en reducerad bataljon till militärbasen Adazi utanför Riga. De blir Sveriges första truppbidrag till Natos multinationellt sammansatta stridsgrupper. Hos OF Södra Skåningarna pågår aktiv samverkan kring avtal för det nya uppdraget.

Text: Maria Widehed Foto: Emil Malmborg

REGNET SOM under hela morgonen har öst ner över övningsfälten på Revingehed börjar till slut lätta. Vid en korsning mellan Stigsåkra och Klingvalla gör övningsledningen sig redo för att förflytta truppen. En lång färd i fordon väntar, följt av tolo – tanknings- och laddningsomgång. Vid

slutet av dagen kommer förbandet att upprätta förläggning på stridsområdet, i likhet med Camp Valdemar i Adazi.

Det är slutet av oktober och dag sex för den övning som syftar till att testa reducerade 71. bataljon inom områden som strid, ledning, försörjning och sjukvård. Övningen blir ett styrkeprov för de soldater och officerare som

strax efter årsskiftet roterar ner som den första svenska Natotruppen till Lettland. Omkring 600 personer kommer då att ingå i en kanadensiskt ledd brigad tillsammans med fjorton andra nationer inom ramarna för Natos Forward Land Forces-koncept, FLF. Sverige och Danmark kommer växelvis att dela på ansvaret för att sätta upp en bataljon och väl i Lettland är planen att fortsätta öva i en multinationell kontext med övriga förband.

UNDER HÖSTEN HAR bataljonen ägnat sig åt träning på olika nivåer, de stående förbanden har tagit emot mycket ny personal – i den reducerade bataljon som nu börjar rulla ut på de sydskånska vägarna är nästan en tredjedel nyrekryterade inför insatsen.

REPORTAGE

Det har krävts ett tydligt fokus på att svetsa samman. Man har övat plutonvis och sedan kompanivis. Soldaterna har haft en introduktionsvecka. Vid P 7:s provkammare har man genomfört täthetsprov på skyddsmasker, man har hunnit skjuta in AK 5C och utbildat i lagar och regler. På Ravlunda skjutfält har man hållit skjutövningar, på Björka strid- och spaningstjänst, skarpskjutning på Kabusa.

– Jag upplever att våra medlemmar är motiverade, säger förvaltare Erik Persson och går raskt fram mot de pansarterrängbilar som dyker upp på grusvägen.

Sedan tre år tillbaka är han ordförande för OF Södra skåningarna. Han tillhör G4, regements stabens logi stikavdelning, men under veckans bataljonsövning är han blågul – del av övningsledningen.

Föreningen på P 7 har drygt femhundra medlemmar, merparten av de yrkesofficerare som roterar till Adazi är fackanslutna och omkring hälften av soldaterna. Föreningen har gjort två olika riktade informationsinsatser till soldaterna med fokus på FLF. – Jag upplever att de är intresserade. Insatsspecifikt så är det framför allt viktigt att våra medlemmar sätter sig in i de försäkringar som vi erbjuder, de är unika när man är på insats, säger Erik Persson.

lite olika uppstartsfriktioner och det har inte heller varit tydligt vilket avtal som skulle gälla när man började rekrytera.

Det har dock inte hindrat förbandet från att fylla platserna.

– P 7 är bra på att rekrytera, inte minst ur värnpliktskullarna. Det är för att vi har roliga uppgifter och är ett bra förband. Nu behöver man bara ta hand om dem man har anställt också, säger Erik Persson och fortsätter:

– Vi har försökt hjälpa arbetsgivaren att göra villkoren attraktiva. Utmaningen ligger i om man tolkar avtalet för snävt.

I somras stod det klart att det blir avtalet inom ramen för internationella militära insatser (IMI) som blir gällande. Snävheten han beskriver består främst i frågan om antalet hemresor och möjligheten att tjänstgöra i Sverige under insatsen. Diskussioner förs med arbets givaren lokalt.

”P 7 är bra på att rekrytera, inte minst ur värnpliktskullarna. Det är för att vi har roliga uppgifter och är ett bra förband. Nu behöver man bara ta hand om dem man har anställt också.”

– Jag tror att IMI-avtalet är lite förlegat i sammanhanget, att man behöver hitta ett nytt sätt att göra detta på. Det är speciellt med den här typen av insats – till skillnad från exempelvis Mali är vi inte på andra sidan jordklotet och det finns heller inte en hotbild som skulle påverka möjligheten att åka hem. Det som

behövs är ett avtal anpassat till insatsen vi gör nu.

Lägsta antal hemresor under sex månaders insats enligt IMI-avtalet är två, den lediga tiden i Sverige ska vara lägst sex dagar. Erik Persson lyfter att upp till fyra hemresor skulle vara möjliga att genomföra.

– Vi har samverkat om möjligheten att ha fler hemresor än två. FLF 25 kommer man kunna genomföra oavsett var detta landar, problematiken blir rekrytering till FLF 26 –det handlar ju ytterst om vilket intryck FLF 25 lämnar kopplat till förmåner.

MED IMI-AVTALET UTBETALAS ett insatstillägg, samt ett utlandstillägg som ska täcka omkostnader i Sverige som uppstår på grund av utlandstjänstgöringen. Till det finns ett barntillägg som ska täcka de kostnadsökningar som uppstår när en förälder tjänstgör utomlands.

Som del av en multinationellt sammansatt stridsgrupp är det en självklarhet att man tittar på hur ersättningen ser ut i andra Natoländer, säger Erik Persson.

– Det är klart att det jämförs i fikarummen här, då är det huvudsakligen Norge man pratar om. Medlemmar tycker att ersättningen på totalen är för låg om man förväntas ha familj hemma. Ersättningen är inte tillräckligt hög för att kompensera det extra arbete det blir på hemmaplan, och det är också en viktig fråga att se över. ●

P 7 HAR under 2000-talet skickat trupp till bland annat Afghanistan, Irak, Kosovo, Liberia och Mali. Men den här gången handlar det inte om en fredsbevarande insats, utan om ett avskräckningsuppdrag – och ytterst om att vara redo för att vara den gröna väggen vid ett ryskt anfall mot väst. Inriktningen är att P 7 är uppsättande förband i Lettland 2025, 2026 och 2027.

Erik Persson har utlandsmissioner i såväl Kosovo som Mali bakom sig. Han kommer inte själv att rotera till Lettland den här gången, men har lokalt engagerat föreningen i frågor kopplade till insatsen.

– Och en styrelsemedlem kommer att vara på plats, vi brukar även utse platsombud under insatserna, berättar han.

UR ETT FACKLIGT perspektiv har mycket av arbetet inför rotation handlat om avtalsfrågor.

– Eftersom det är en första insats så är det ju

Erik Persson

Har du en fråga till våra ombudsmän? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Jobba vid FM-dygn

kompensation

Jag är planerat ledig för FMdygnskompensation. Nu säger chefen att jag måste jobba. Vad gör jag?

Hej! När du är planerad för uttag av kompledighet i lista så kan du jämföra det med att vara nollplanerad, det vill säga att du är tjänstgöringsfri/ledig. Om det då uppstår ett oförutsett behov att arbete och det inte kan lösas av de som har planerad arbetstid så kan arbetsgivaren använda övertid – den som är frivillig ska dock användas i första hand. Arbetsgivaren kan

Lägsta lön

Hej! Jag ska bli plutonchef. Vad är ingångslönen för en plutonchef?

Hej! Den lägsta lönen en plutonchef kan ha är 32 000 kr, men din lön ska vara individuell och baseras på vilka arbetsuppgifter och ansvar du har och övriga krav som arbetsuppgifterna ställer. Det kan betyda att du ska ha en högre lön än 32 000 kr. Kontakta din officersförening så får du stöd av dem!

Nathalie Ehrnrooth, ombudsman

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

begära att du arbetar övertid med högst 50 timmar under en kalendermånad samt högst 200 timmar per kalenderår. Ytterligare regler finns för vem/vilka som inte får tas i anspråk för övertidsarbete – i ditt fall så får du övertidsersättning om du arbetar den dag du är planerat kompensationsledig. Kompensationsledigheten förbrukas dock eftersom den ersätts med övertid för att det är arbetsfri dag. Om du är förhindrad och har godtagbara skäl så ska du tala om det för din chef som då bör söka annan frivillig. I slutändan har dock arbetsgivaren rätt att beordra övertid. David Lidwall, ombudsman

Borttappad faktura från förbundet

Hej! Jag betalar vanligtvis min medlemsavgift med pappersfaktura, men jag hittar inte fakturan. Hur gör jag för att betala avgiften i tid?

Hej! Om du loggar in via förbundets webbplats officersforbundet.se med BankID och klickar dig fram till "Mina fakturor" där du kan se dina betalningsuppgifter. Vi skulle dock rekommendera att du

Förhandling och samverkan:

Susanne Hultgren, teamledare

Olle Löfmark, Martin Sachs, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Carl Miemois

Kommunikation: Lea Lobelius, teamledare

Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

via din internetbank betalar din avgift via autogiro eller e-faktura. Då slipper du det här problemet, du sparar då 10 kronor per faktura och det är bra för miljön! Maria Jensfelt, kanslistöd

Omplaneringstillägg

presenterad lista

Hej! Min chef presenterade i förra veckan listan för kommande period. Jag hade inget jag själv ville förändra men igår kom chefen till mig och sa att han vill göra en förändring i listan. Idag är det 25 dagar till dess att den nya listan börjar gälla. Förändringen gäller första veckan i perioden och chefen vill flytta fyra timmar arbetstid från en dag till en annan. Chefen meddelade att någon omplaneringstillägg inte kommer utbetalas eftersom listan inte är fastställd. Jag undrar vad som gäller?

Hej! Din chef ska presentera listan för er arbetstagare senast 30 dagar före den börjar gälla. Detta för att ni ska ha möjlighet att ta med er listan hem och i god tid kunna förbereda er på kommande periods arbete. Arbetsgivaren har som skyldighet att presentera den senast 30 dagar före men kan självklart presentera den tidigare än så. Om arbetsgivaren vill göra en förändring i listan efter att den har presenterats så gäller reglerna om omplaneringstillägg. Senast 14 dagar före den börjar gälla ska den vara förhandlad med en list-

Rådgivning och utbildning:

Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare

Carina Viklund, Maria Jensfelt, Therese Öberg

förhandlare. Så självklart ska ni ha omplaneringstillägg eftersom er fritid blir negativt påverkad. Om du behöver hjälp eller stöd så ska du ta kontakt med din lokala officersförening. Du finner kontaktinformation till din förening på vår webbplats officersforbundet.se

Patrik Larsson, ombudsman

Förskjuta officerspension vid 61 års ålder

Hej! Jag fyller 61 år i december i år. Jag funderar på att jobba vidare och skjuta upp officerspensionen i några år. Kan man teckna en överenskommelse om att förskjuta officerspensionen nu?

Hej! Ja, det är möjligt att komma överens om att förskjuta din officerspension redan nu. Eftersom överenskommelse om att förskjuta officerspensionen inte kan göras med retroaktiv verkan börjar det bli hög tid att ta upp detta med din chef redan nu – om du inte ska riskera att missa någon månad i början. Då du fyller 61 år i december uppnår du din pensionsålder per den 31 december i år och du kan då ta ut – eller förskjuta med enskild överenskommelse – din officerspension från 1 januari 2025. Det finns tillämpningsbestämmelser och mallar med mera som behövs när ni ska ingå överenskommelse om att förskjuta officerspension och som du och din chef kan få hjälp av lokal HR att ta fram.

Conny Jansson, ombudsman

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund.

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

Fax: 08-440 83 40

E-post: kansliet@officersforbundet.se

KANSLIET

FRÅGA FÖRBUNDET

Avs: Officersförbundet

Levererar för framtiden

Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-

baesystems.com

pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och snart även Funktionspansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering.