Officerstidningen nr 6, 2023 by Officerstidningen

Mikael Frisell på Försvarets materielverk: »Vi måste hitta vägar att öka kapaciteten i industrin ännu mer.«

För dig som är medlem i Officersförbundet

nr. 2023

www.officerstidningen.se

ÅTERKOMST Återetableringen av Bergslagens artilleriregemente, A 9, i Kristinehamn innebär att ett helt nytt regemente ska stå klart till 2030. Men redan i dag pågår värnpliktsutbildning för A 9 på P 4 i Skövde. Elsa Voutilainen är pjäsgruppchef och utbildar på Archersystemet.

Krönika: Vilka av mina kadettkollegor är kvar om tio år?

enkät Värnpliktiga missnöjda med utrustningen reportage Sonen stupade i Afghanistan – familjen startar veterancenter förbundet Stefan Morin är ny förbundsordförande

FORCEENABLER RHEINMETALL DEFENCE ÄR EN KOMPLETT LEVERANTÖR OCH LEVERERAR SYSTEM OCH KOMPETENS INOM OMRÅDENA: • Transportfordon • Bärgningsfordon • Reparations- och underhållsfordon • Stridsutrustning • Artilleri- och granatkastarammunition • Stridsvagnsammunition • Specialammunition • Stridsvagnar och stridsfordon • Indirekta eldsystem • Ledning och samband • Simulering och träningsutrustning • Logistiklösningar www.rheinmetall.com

Förbundsordföranden:

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 54–58.

Hur känns det? S

å var Officersförbundets nionde förbundsmöte avslutat. Den 14–16 november samlades över 100 ombud från lokalföreningarna tillsammans med hedersmedlemmar, förbundsstyrelse och kanslipersonal för att sätta kursen framåt. Under dagarna genomfördes bland annat påverkanstorg där alla motioner och propositioner diskuterades och alla delegater hade möjlighet att yttra sig och lämna förslag. En process som skapar öppenhet och förankrade beslut. Ett annat mycket viktigt och trevligt inslag under förbundsmötet var val av nya hedersmedlemmar och uppmärksammandet av medaljörer och stipendiater. På torsdag eftermiddag, när alla besluten var fattade, fick vi med oss ett nytt fackligt program, förändrade stadgar och en ny styrelse. Stort grattis till er som valdes till förtroendeuppdrag! Jag uppskattade särskilt att ansvarigt stadsråd, försvarsminister Pål Jonson, närvarade och inte bara höll ett tal, utan tog sig tid för en frågestund. Försvarsministerns närvaro sänder en tydlig signal om vikten av att arbeta tillsammans – Försvarsmakten, politiken och arbetstagarorganisationer. Jag är övertygad om att försvarsministern fick med sig flera viktiga och bra medskick från deltagarna.

ning: hur känns det? Svaret på frågan är att det känns både roligt och spännande, men också utmanande. Utmanande eftersom Försvarsmakten står inför en historisk tillväxt, en tillväxt som verkade helt osannolik för bara tio år sedan. För mig är det självklart att ingenting gynnar svensk försvarsförmåga mer än välutbildade, professionella medarbetare som känner sig uppskattade. Om då tillväxten ska bli den framgångssaga vi alla önskar kan den inte genomföras med materielbrister, tomma skolplatser eller en urvattnad profession.

»Nu hoppas jag att Försvarsmakten vågar släppa nedläggningssargen och tillsammans med parterna prioritera arbetet med lön!«

FÖR MIG PERSONLIGEN var givetvis höjdpunkten på förbundsmötet att väljas till ny förbundsordförande. Ett uppdrag som är både ärofyllt och stort! Nu handlar det om att snabbt sätta sig in i det nya arbetet, så att jag tillsammans med den nya styrelsen kan börja det viktiga arbetet framåt. Det har i skrivande stund gått ett par veckor sedan valet, och vilken är då den vanligaste frågan en nyvald förbundsordförande får? Jo, som taget ur en sportsänd-

Håller du med? Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

NU ÖKAR VÄRNPLIKTSKULLARNA, vi läm-

nar stöd till Ukraina och förbereder en Natoanslutning. Samtidigt trycks besparingskrav ner i organisationen och vakanserna skapar en tung arbetsbelastning för Sveriges kanske lojalaste yrkeskår. Då är det svårt att känna av tillväxten! Försvarsmakten har nu möjligheten i de pågående Rals-förhandlingar att skicka tydliga signaler till personalen om kärnprofessionens värde. Officersförbundet har lämnat över flera konkreta förslag med syfte att skapa en mer relevant lönesättning. Nu hoppas jag att Försvarsmakten vågar släppa nedläggningssargen och tillsammans med parterna prioritera arbetet med lön! Jag hoppas att du som läser detta får ett fint kommande juluppehåll med vinterlandskap och möjlighet till återhämtning. Till dig som tjänstgör över jul Stockholm 5 december 2023 och nyårshelgen skickar jag en särskild Stefan Morin tanke och ett stort tack för att du håller Förbundsordförande post. ⚫ Officerstidningen nr.6, 2023 3

INNEHÅLL, NR 6 2023:

28 AKTUELLT 8 | Ökad satsning på luftförsvaret inför Natomedlemskap

10 | Civila regnställ och kängor ska lösa brist

12 | Värnpliktiga missnöjda med personlig utrustning

14 | Därför går jämställdhets

arbetet långsamt i Försvars makten

INTERVJUN 16 | Avgående förbundsordföran de Lars Fresker: ”Jag tänkte sitta i 6 år, men det blev 22” BESÖKET 18 | Bergslagens artillerire gemente, A 9, i Kristinehamn MÖTET

28 | Generalmajor Mikael Frisell,

chef för Lednings- och ekonomistaben på Försvarets materielverk

ANALYS 34 | Europeisk försvarspolitik ändrar riktning 4 Officerstidningen nr.6, 2023

i Afghanistan – nu startar familjen ett veterancenter

MATERIEL VI MINNS 50 | Kulsprutepistol m/45 B – en populär och robust trotjänare

INSÄNT OCH DEBATT 46 | ”Låt oss skapa system och processer anpassade för en ny verklighet”

FÖRBUNDSNYTT 56 | Porträttet: Stefan Morin, Officersförbundets nya ordförande

KRÖNIKA

58 | Fråga förbundet: Jag ska

REPORTAGE

36 | Jesper Lindblom stupade

48 | Erik Frisk: Hur många av mina kadettkollegor är kvar om tio år?

börja studera på OP, men jag undrar vad som gäller om jag blir sjuk under studierna?

En julsaga om Prio

n av höjdpunkterna i december har varit att följa den följetong som ”Herr Flax”, helikopterpilot och Officerstidningens krönikör, har på plattformen X. Varje dag fram till jul skriver han om sådant han önskar sig av Försvarsmakten. I lucka fem dolde sig följande klapp: ”Ett gränssnitt för SAP/Prio som gör vårt stödsystem intuitivt och användarvänligt. Kanske till och med idiotsäkert? Skulle spara både pengar och hälsa åt organisation och personal! Tänk om STÖDsystemet hade upplevts som ett stöd och inte ett hinder? Drömmen!”

»Prio är alltid ett lika säkert kort att ta upp i samtal med försvarsmaktsanställda.«

Prio är alltid ett lika säkert kort att ta upp i samtal med försvarsmaktsanställda om ämnena börjar tryta. ”Prio”, kan man bara slänga ut och därefter följer en lång harang, inte sällan utan svordomar, om stödsystemets brister och tillkortakommanden. Men i ärlighetens namn kanske Prio har fått oförtjänt mycket kritik ibland. Vissa problem verkar ha sin grund i dåligt underbyggda beslut och ett bristande ledarskap som gjort att myndigheten fel- och underutnyttjar systemet. Att projektet kantades av en del dåliga beslut i början är det nog få som säger emot, problemet är bara att de aldrig har åtgärdats och det lider organisationen av nu. Det lackar mot jul, och det återstår att se om tomten kommer att ge ”Herr Flax” några av de klappar han önskar sig. Kanske blir 2024 året som den administrativa bördan lättar för chefer i organisationen? Ett effektivt och professionellt nyttjande av Prio ligger sannolikt åratal bort. Men kanske kan några steg tas redan under 2024 för att ändra på en del idéer om vad och hur användare kan interagera med Prio? Till sist, ett litet rim så här i juletid: ”Nu till jul vill jag känna inre frid, och smidigt rapportera min arbetstid, Tänk om jag också kan beställa en resa, så att jag slipper på plutonchefens soffa kinesa, Eländet har hållit på sedan tjugohundratio, Men 2024 blir kanske äntligen året för Prio...”

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Tobias Andersson

Chefredaktör

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anna-Maria Stawreberg, Margareta Bloom Sandebäck, Annica Ögren, Daniel Skoglund, Tobias Andersson, Fredrik Karlsson, Henrik Jansson. NUMMER 6, 2023 Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers förbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej. Nästa nummer utkommer vecka 7. WEBB www.officerstidningen.se TELEFON Växel: 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 1, 23 januari Nr 2, 26 april TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se. Officerstidningen nr.6, 2023 5

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51 KARBIN OCH SKARPSKYTTE VAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com

/Aktuellt Ny placering för regementet i Sollefteå utreds

ƀ Fortifikationsverket utreder ett nytt alternativ för var Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå ska placeras. Detta eftersom förutsättningarna för tidigare beslu-

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

tat område visat sig vara sämre än vad som har varit känt, meddelade Fortifikationsverket nyligen. Förslaget på den nya etableringsplatsen bedöms vara bättre utifrån ett verksamhets- och fastighetsperspektiv. ”Till exem-

pel är geotekniken och trafikanslutningen till riksväg 90 bättre och dessutom finns färre naturvärden här jämfört med ursprungsalternativet”, skriver Fortifikationsverket, som redan äger en stor del av marken för det

Foto: FMV

HMS Artemis ska utrustas med signalspaningsutrustning genom FRA:s försorg för att ersätta HMS Orion senast 2024.

tilltänkta regementsområdet. Försvarsmakten är positiva till det nya alternativet, som innebär att regementet kommer att ligga närmare övnings- och skjutfält. /JO

Så många svenska regements-, flottilj- och övningsområden får USA tillgång till i och med den överenskommelse om fördjupat militärt samarbete som USA och Sverige undertecknade den 5 december. Avtalet innebär, utöver att amerikanska styrkor får tillgång till militära baser, att de får möjlighet att lagra materiel och ammunition i Sverige. För att avtalet ska träda i kraft behöver riksdagen godkänna det.

MATERIEL

Nytt signalspaningsfartyg överlämnat till marinen Den 15 november överlämnade Försvarets materielverk, FMV, det nya signalspaningsfartyget HMS Artemis till marinen. Fartyget ersätter HMS Orion som signalspaningsresurs till sjöss. – DEN HÄR DAGEN är efterlängtad av

q många och givet den allvarstid vi lever i

kunde den inte komma mer lägligt. Behovet av en god försvarsunderrättelseförmåga och ett modernt signalspaningsfartyg har inte varit större i modern tid, säger Fredrik Lindén, chef verksamhetsområde marinmateriel på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

Jämfört med föregångaren HMS Orion har det nya fartyget bättre manöveregenskaper och kommer också att ge Försvarsmaktens och Försvarets radioanFredrik Lindén stalts personal en bättre boendemiljö ombord. Nu väntar provtursverksamhet och under nästa år kommer HMS Artemis att genomföra sitt första skarpa uppdrag. Leverans av fartyget var planerad till 2020, men projektet har drabbats av flera utmaningar, främst på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören, enligt FMV. /JOSEFINE OWETZ

»Jag blir stolt när jag träffar bland annat ukrainska regeringsföreträdare, som betonar att ert och Sveriges stöd gör skillnad« Det sa försvarsminister Pål Jonson (M) i samband med att han uppmärksammade ett 60-tal anställda inom Försvarsmakten som genomfört leverans av det militära stöd som Sverige skänkt till Ukraina, skriver Försvarsdepartementet på X.

/Aktuellt

▼ Lecabore nullis mi, eosandenit, consendis cus alicipsa iur? Quis conem aut asit optate porerios molut

ÖB:S MILITÄRA RÅD

Ökad satsning på luftförsvaret inför Natomedlemskap Försvarsmaktsledningen vill se en utökning av luftförsvaret medan införandet av ytterligare två armébrigader föreslås senareläggas. Det för att koncentrera resurserna i en situation där ett ansträngt personalläge utgör en begränsande faktor för tillväxten. MÅNDAGEN DEN 6 november överlämna-

försvarsalliansens luft- och robotförsvar och det är en av utgångspunkterna som vårt råd Med hänvisning till det förändrade försvarstill regeringen är kopplat till, säger överbefälpolitiska läget med kriget i Ukraina, hotet från havare Micael Bydén till Officerstidningen. Ryssland och Sveriges ansökan till Nato föreTvå brigader föreslås prioriteras för att slås justeringar av tidigare fattade försvarstidigt kunna delta i Natos markoperationer. beslut. I stora drag handlar det om att öka Däremot vill ÖB att den reducerade infanteSveriges integrering i Nato med bland annat ribrigad som enligt tidigare försvarsbeslut en utbyggnad av luftförsvaret inom samtliga skulle vara på plats 2030, senareläggs till försvarsgrenar. 2035. Det gäller även den beslutade mekanise– I den värld vi lever i handrade brigaden. lar mycket om Ryssland som – Det här är vårt förslag för att » Vår roll i Nato dimensionerande hot. På kort snabbare få fram två brigader blir initialt att sikt binder Ryssland upp sina med hög tillgänglighet med ståbidra till förmarkstridsförband i Ukraina, ende personal. Vi ser att vi inte svarsalliansens men deras flygvapen är till stora kommer kunna driva fram alla luft- och robotdelar nästan helt intakt. Vår roll fyra brigader parallellt. Vi avråi Nato blir initialt att bidra till der också regeringen från att försvar. « besluta om nya organisationsenheter eftersom det är mycket resurskrävande, säger Micael Bydén.

q des ÖB:s militära råd till regeringen.

Foto: Anders Wiklund/TT

ÖB Micael Bydén vill prioritera de två befintliga brigaderna för att de tidigt ska kunna delta i Natos markoperationer.

8 Officerstidningen nr.6, 2023

ENLIGT UNDERLAGET TILL regeringen är det ansträngda personalläget en begränsande faktor för tillväxten. Redan existerande personalutmaningar har spätts på till följd av omvärldsutvecklingen och till det kommer ett ökat behov av bemanning i Nato när Sverige väl blir medlem i försvarsalliansen. – Vi har tydligt signalerat

detta till politiken. Det som tyngt oss är beredskap, operationer, planeringen inför Natomedlemskapet och stödet till Ukraina. Det bidrar till att vi inte kommer kunna nå alla mål i försvarsbeslut 2020. Vi måste prioritera, säger Micael Bydén och fortsätter: – När man läser vårt underlag till regeringen kanske man får intrycket att vi inte prioriterar personalen, men det gör vi. Efter dagordern i april förra året har vi gjort satsningar i ralsen, höjt lägstalöner och löner för GSS och officerare och mer därtill. Nu pågår nya förhandlingar och våra företrädare har fått rejält förhandlingsutrymme, så det kommer mer. Enligt Micael Bydén är såväl behållarperspektivet som rekryteringsarbetet avgörande för att organisationen ska kunna växa. – Vi föreslår att antalet värnpliktiga ökar till 10 000 år 2030 vilket är viktigt ur ett personalförsörjningsperspektiv. Det skulle öka vår rekryteringsbas och bidra till att fylla våra krigsförband, säger han.

Foto: Sako

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

FÖRSTÄRKNINGEN AV luftförsvarsförmågan Sverige blir medlemmar i Nato inom en snar föreslås ske genom bland annat arméns inteframtid. grering i luftförsvaret och en ökad verkan mot – Vi räknar med att Sverige är medlemmar ballistiska robotar. Anskaffningen av de fyra i Nato till nästa försvarsbeslut. Men om det ytstridsfartygen i Luleåklass med leverans från skulle dröja flera år snarare än månader innan 2030 kommer även de att bidra till luftförsvarsvi blir medlemmar är det fler än vi som komförmågan och ska kunna ingå i Natos integreramer få problem, säger Micael Bydén. /LINDA SUNDGREN de luft- och robotförsvar. Flygförbanden föreslås bland annat tillföras ny teknik för skydd mot obemannade farkoster och ytterligare infrastruktur för tillfällig basering/gruppering FAKTA i övre Norrland ska tillföras. I underlaget till regeringen betonas behovet av att göra Överbefälhavarens militära råd Försvarsmaktens förmågor ÖB:s militära råd 2023 handlar om hur Försvarsmakten tillgängliga här och nu och bör utvecklas fram till 2035, med tyngdpunkt på perioatt försvaret av Sverige vidgas den 2025-2030. Redovisningen handlar om att få maxifrån ett nationellt till ett kolmal försvarskraft inom ramen för försvarsbudgeten och lektivt fokus. med hänsyn tagen till de nya förutsättningar som ett Utgångspunkten i undermedlemskap i Nato kommer att medföra. Rådet är ett laget till regeringen är att underlag inför försvarsbeslutet 2024.

Projektledaren för eldhandvapen på FMV: ”Arbetet går enligt plan” ƀ I våras tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal med finska Sako om leverans av nya eldhandvapen. Tidigt nästa vår påbörjas truppförsök med självskyddsvapen i kaliber 5,56 på förband. Avtalet med Sako tecknades gemensamt med Finland och omfattar automatkarbin i kaliber 5,56 och 7,62, »Först får vi tio skarpskyttegevär och vapen till FMV vid prickskytteårsskiftet och gevär. Enligt sedan 40 vapen avtalet ska till Markstrids- Sako levereskolan, som där- ra de första efter ska ut på 200 vapnen truppförsök. « i mars 2024. Men de kommer att leverera 50 vapen tidigare än så, berättar Anders Östberg, projektledare för eldhandvapen på FMV. – Först får vi 10 vapen till FMV vid årsskiftet och sedan 40 vapen till Markstridsskolan, som därefter ska ut på truppförsök. De kommer att levereras under februari, så det är en positiv förändring. Det är självskyddsvapnet som är först ut. Just nu är det inga förseningar i leveranserna av vapen. Kontraktet med Sako går enligt plan. Tester kommer att genomföras för varje vapentyp av både FMV:s testpersonal, Markstridsskolan och genom truppförsök på förband. Införandet av nytt självskyddsvapen i kaliber 5,56 påbörjas 2024. För automatkarbin i kaliber 7,62 är planen 2026. /JO

Officerstidningen nr.6, 2023 9

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnkläder och kängor. Regnställ från Helly Hansen och kängor av modellen 5.11 A/T 8 har köpts in.

UTRUSTNING

Civila regnställ och kängor ska lösa brist I augusti var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Situationen har blivit bättre under hösten, berättar logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, bland annat genom snabbanskaffning av vissa persedlar och nyinkomna leveranser till centrallagret. I SLUTET AV augusti gick ett direktiv ut i

tillgodose behoven hos inryckande värnpliktiga och officersaspiranter. nades att återlämna viss personlig utrustning I dag, några månader senare, har tillgånginför kommande inryckningstillfällen. Detta en på personlig utrustning förbättrats, enligt eftersom det var akut brist på bland annat Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. kängor och regn- och skalplagg på vissa förExempelvis har 10 000 regnställ från Helly band, något som OfficerstidHansen och 10 000 par kängor ningen tidigare har rapporteav modellen 5.11 A/T 8 köpts in, » Försvarsmakrat om. något som försvarsdebattören ten har genomfört Taktisk har skrivit om. En rad olika åtgärder har snabbanskaffning därefter genomförts. Utöver – Försvarsmakten har av civila regnställ uppmaningen till anställda, genomfört snabbanskaffning och kängor som nu av civila regnställ och kängor har också utrustning omfördelats mellan förbanden för att finns levererade. « som nu finns levererade till

q Försvarsmakten där anställda uppma-

10 Officerstidningen nr.6, 2023

Claes Isoz

Försvarsmaktens centrallager och det kan börja beställas därifrån inom kort. Snabbanskaffning av vinterkängor pågår nu, säger Claes Isoz.

DET NYA KROPPSSKYDDET 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha kommit till förbanden innan midsommar i år, men leveransen uteblev. Det berodde på att det behövdes ytterligare förberedelser för att tillse att förbanden skulle kunna ta hand om kroppsskydden vad gäller förvaring, underhåll och användning, berättade Claes Isoz för Officerstidningen i början av september. – Vad gäller kroppsskydd 23 D har det genomförts instruktörsutbildning i början av oktober och dessa kroppsskydd finns nu tillgängliga att beställa från Försvarsmaktens centrallager för alla som har kroppsskydd på sina utrustningskort för sin befattning. Han berättar att det fortsatt under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedla, men att flera centrala beställningar har gjorts och att en rad leveranser är planerade de närmaste månaderna. – Leverans av 150 000 termosar kommer att ske från slutet av november till början av december. 89 000 baskrar är levererade, likaså 90 000 brynjor med lång ärm. Vi har också fått 10 000 sovsäckar. 42 000 trosor har levererats, säger Claes Isoz. /JOSEFINE OWETZ

Säker kommunikation var du än befinner dig Det är viktigare än någonsin att kritiska samhällsfunktioner, myndigheter och försvarsorganisationer använder godkänd teknik för att utbyta information på ett säkert sätt. Våra produkter ökar cybersäkerheten och skyddar samhällets känsligaste information och kommunikation, i och utanför Sveriges gränser. Läs mer om Tiger/S och våra andra godkända produkter som används inom det svenska försvaret.

communications.sectra.com

communications@sectra.com

/Aktuellt

Nya stridshjälmar till Försvarsmakten är beställda ƀ Försvarets materielverk, FMV, har på uppdrag av Försvarsmakten anskaffat nya stridshjälmar. Leverantör är det kanadensiska företaget Galvion och den första leveransen sker första kvartalet 2024, skriver FMV i ett pressmeddelande. Modellen är av typen Galvion Batlskin Caiman. ”Fördelarna med den nya hjälmen är flera. Förutom bättre ballistiskt skydd, så är den lättare och har ett storleksintervall som medger att den kommer passa alla användare med ökad komfort”, skriver FMV. Den nya hjälmen har dessutom ett fast bildförstärkarfäste monterat på hjälmskalet. Avropen görs mot ett ramavtal som upphandlats av Nato Support and Procurement Agency, NSPA. Den första ordern har lagts via Natos e-handelsportal Nato Logistic Stock Exchange, NLSE, och förväntad leverans till FMV sker under första kvartalet 2024. Därtill har ytterligare en order lagts, med leverans under tredje och fjärde kvartalet 2024. /JO

Klart för stridspilotutbildning i Italien ƀ Försvarsmakten tecknade den 4 december avtal med italienska flygvapnet om att en del av den svenska flygutbildningen för stridspiloter ska ske i Italien från och med 2024 och upp till tio år framåt. Avtalet tecknades av flyg12 Officerstidningen nr.6, 2023

Ungefär hälften av de värnpliktiga uppger att de kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten.

ÅRETS GU-ENKÄT

Värnpliktiga miss nöjda med utrustning Elva procent av rekryterna har utsatts för någon form av ovälkommet beteende, enligt årets utvärdering av värnpliktsutbildningen. Det finns också ett missnöje med den personliga utrustningen. Ändå får grundutbildningen överlag ett bra betyg. I ÅRETS UTVÄRDERING av grundutbildning-

q en, GU-enkäten, har de frågor som rör

kränkande särbehandling förändrats. Numera används samlingsbegreppet ovälkommet beteende istället för den tidigare uppdelningen av kränkningar, trakasserier och diskriminering.

vapenchef generalmajor Jonas Wikman och det italienska flygvapnets chef Luca Goretti. – Jag är glad att avtalet nu är tecknat och att vi har de förutsättningar som krävs för att komma igång med en kvalificerad flygutbildning som möter framtidens krav, säger Jonas Wikman i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

I GU-enkäten 2022 svarade 24 procent att de utsatts för kränkningar medan 6 procent uppgav att de drabbats av diskriminering eller trakasserier. Enligt årets GU-enkät är det elva procent som utsatts för någon form av ovälkommet beteende. Samtidigt har den andel av

Redan i januari nästa år börjar den första omgången av elever från Flygskolan att utbildas i Italien. Flygvapnet kommer att skicka flyglärare till båda baserna för att utbildas på de italienska skolflygplanen och dess utbildningssystem. Därefter kommer de svenska lärarna att tjänstgöra på den italienska flygskolan, skriver Försvarsmakten. /JO

Foto: Joel Thurngren/Försvarsmakten

de drabbade som utsatts för sexuella trakasserier ökat, från 12 procent 2022 till 22 procent i år. I en majoritet av fallen (82 procent) är det en värnpliktig eller ett värnpliktigt befäl som står bakom handlingen medan det i 36 procent av fallen är anställda befäl. Fler svarsalternativ var möjliga. Kvinnor uppger oftare än män att de utsatts för ovälkommet beteende, 23 respektive 7 procent. – Det här är helt oacceptabelt, vi har nolltolerans mot ovälkommet beteende. Jag vet att förbanden jobbar kontinuerligt med de här frågorna, men mer behöver göras, säger kommendör Anna-Karin Broth, chef för genomförandeenheten på utbildningsavdelningen vid Försvarsstaben. ANDELEN VÄRNPLIKTIGA SOM råkat ut för skador

under utbildningen ligger på 52 procent, vilket

DET SAMLADE HELHETSOMDÖMET av utbildningär samma nivå som förra året. Däremot har andelen som uteblivit en fick medelvärdet 3,8, vilket är i nivå med resultaten i föregående års GU-enkät, medfrån tjänsten på grund av skador an befälens ledarskap fick 3,9 i medelvärde. minskat något. Samtidigt upplevs Hälften av de värnpliktiga har ambitionen att grundutbildningen som mer psyAlice fortsätta sin tjänstgöring i Försvarsmakten i kiskt än fysiskt påfrestande och 9 Nilsson någon form efter avslutad grundutbildning. procent ansåg att den var mycket De flesta vill jobba som soldater, varav 27 fysiskt krävande medan 19 procent upplevde procent som kontinuerligt tjänstgörande den som mycket psykiskt krävande. På frågan och 11 procent som tidvis om den personliga utrustningtjänstgörande. Tre procent en uppfattas som ändamålsen» Vi vet att det finns tänker söka Officersprolig ger 27 procent lägsta eller stora brister i allt grammet och två procent näst lägsta betyg på en femgrafrån underkläder för vill gå vidare som speciadig skala. Kvinnor är något mer kvinnor till hjälmar listofficerare. besvikna på utrustningen än som inte fungerar – 69 procent av de värnmännen och bland rapportens och kroppskydd pliktiga är nöjda eller frisvar är ”Bättre utrustning/ som skaver. « mycket nöjda med utbildmaterial/Anpassa utrustning ningen och 83 procent för tjejer/alla kroppstyper”, de skulle rekommendera andra att genomföra vanligaste svaren. – Vi är inte alls förvånade över det här resul- den. Det är ett resultat vi är mycket nöjda med. Att varannan dessutom kan tänka sig ett tatet, säger Alice Nilsson, ordförande i Pliktråfortsatt engagemang i myndigheten är också det. Vi vet att det finns stora brister i allt från väldigt bra. Men vi får inte luta oss tillbaka underkläder för kvinnor till hjälmar som inte för det och vi behöver fortsätta att ihållande fungerar och kroppskydd som skaver. Personarbeta med vår personalförsörjning. I börlig utrustning är ett av Pliktrådets prioriterade jan av december kommer vi som exempel att arbetsområden. samla alla värnpliktiga på respektive förband och genomföra en riktad informationssändHURUVIDA BEFATTNINGSUTBILDNINGEN STÄMDE ning med företrädare för stridskrafterna som överens med de värnpliktigas förväntningar berättar om officersyrket, säger Anna-Karin fick medelvärdet 2,7 av 5. Det var något lägre Broth. än året innan då motsvarande siffra var 2,9. /LINDA SUNDGREN – Till stor del beror det på otillräcklig information eller på att information saknas. Får man inte veta något om vad befattningFAKTA en innebär målar man kanske själv upp en bild av hur Utvärderingen av det kommer att vara, men som inte stämmer överens värnpliktsutbildningen 2023 med verkligheten. Något man Årets GU-enkät omfattar värnpliktskullen 2022-2023. ofta missar att informera om Totalt svarade 4 103 individer på enkäten vilket innebär en är att veckor eller månader svarsfrekvens på 84 procent. 76 procent av de svarande av utbildningen kommer att var män och 24 procent kvinnor. De flesta, 93 procent, var genomföras på annan ort. i åldrarna 19-21 år. Den vanligaste utbildningslängden var Det är ett typexempel på 10-12 månader (73 procent) följt av 6-9 månader (20 probristande information, säger cent) och 13-15 månader (7 procent). GU-enkäten genomAlice Nilsson. förs av Kantar public på uppdrag av Försvarsmakten.

Foto: Lance Cpl. Christian Salazar/TT

200

Så många av marinens anställda deltog i finska övningen Freezing Winds 23 som genomfördes i november i finska farvatten och norra Östersjön. Andra nationer som deltog var Estland, Frankrike, Storbritannien, USA samt Natos stående minjaktsstyrka. Sverige bidrog bland annat med två korvetter typ Gävle, ett minröjningsfartyg samt personal i övningsledning och staber.

Officerstidningen nr.6, 2023 13

Foto: Pontus Lundahl/TT

Att många i Försvarsmakten vinner på att bevara den manliga norm som präglar organisationen, är ett skäl till att jämställdhetsarbetet går trögt, enligt en ny doktorsavhandling.

FORSKNING

Därför går arbetet med jämställdhet långsamt Att bryta den manliga normen som präglar Försvarsmakten är svårt eftersom majoriteten av dem som arbetar i organisationen vinner på att bevara den. Det framgår av en avhandling från Lunds universitet. ten är den manliga norm som präglar organisationen. Normen ger män en självklar plats i den kapten Frida Linehagen disputerade med den kollektiva gemenskapen medan kvinnor måste 13 oktober, går jämställdhetsarbetet i Försvarsanstränga sig för att bli upptagna i kollektivet. makten trögt. Orsaken till det är ett motstånd – Strävan efter att bli accepterad är förståetill förändring och en komplex blandning av lig, men gör ibland att kvinnor tar avstånd från manliga normer och strukturella problem. andra kvinnor. Många vill tvätta bort kvinnlig– Motståndet finns inbyggt i systemet, säger heten och inte engagera sig i jämställdhetsfråFrida Linehagen som i dag gor, säger Frida Linehagen. »Många vill tvätta tjänstgör vid Sjöstridsskolan Hon konstaterar att det också bort kvinnligheten finns män som är obekväma efter fem år som doktorand på och inte engagera Försvarshögskolan. med den manliga normen i Försig i jämställdhets- svarsmakten, men det är få som En bakomliggande orsak till tar strid för en förändring. den svårbemästrade ojämlikhe- frågor. « ENLIGT AVHANDLINGEN Gender (in)equa-

q lity within the Swedish armed forces som

14 Officerstidningen nr.6, 2023

– När jag började intressera mig för de här frågorna för 20 år sedan tänkte jag att det skulle vara så enkelt för männen att kliva fram och ta ställning för Frida kvinnorna. Men med åren har jag Linehagen insett att det krävs otroligt mycket av dem för att göra det. De har ju så mycket att förlora på det. Och om de tar ställning för kvinnorna, hur kommer de själva att behandlas då? I SITT ARBETE med avhandlingen har Frida Line-

hagen intervjuat flera män i organisationen som vittnar om problem när de själva eller andra försöker agera efter övertygelse istället för att följa strömmen. Som när någon föreslår en kvinna till en chefsbefattning. – Det är inte ovanligt med kommentarer som ”du gör det bara för att vara pk”, ”du vill bara ha det i ditt CV” eller ”du gör det bara för att få läsa Hopen”. Flera män i studien har upplevt detta, men få har aktivt motsatt sig det. Risken finns att man istället viker sig för kritiken och väljer någon annan till befattningen, för att slippa konflikter, säger Frida Linehagen. För att åstadkomma en verklig förändring krävs flera insatser, menar hon. Som att införliva ämnet jämställdhet i samtliga utbildningar, men också att stödja förbanden i deras jämställdhetsarbete och skapa en tydligare struktur kring det. /LINDA SUNDGREN

Kan du se dig själv här? Det kan vi. Vissa saker kan kännas långt utanför din bekvämlighetszon. Som att söka till specialförbanden. Du kanske tror att du inte har det som krävs. Vi vill att du söker ändå. För styrkan i specialförbanden sitter inte bara i musklerna. Den sitter i drivet att vilja utmana dig själv och viljan att hela tiden utvecklas. Och visst, när nöden kräver mer gör även vi det, men vi söker annat än det du kanske tror. Så oavsett om du i dag arbetar civilt eller som soldat eller officer i Försvarsmakten - sök till specialförbanden. forsvarsmakten.se/specialforbanden

Intervju: Lars Fresker

» Jag tänkte sitta i 6 år, men det blev 22« Lars Fresker lämnade nyligen posten som ordförande för Officersförbundet. ”Min företrädare hade suttit 6 år, jag tänkte att det gör väl jag också”, säger han. Men det blev 22 år, vilket är rekord i de svenska officersförbundens historia. text: Daniel Skoglund foto: Margareta Bloom Sandebäck

et är en lång tid med 22 år. Ibland är det lättare att sätta tiden i perspektiv om man jämför med historien. Det är exempelvis samma tidsrymd som från vapenstilleståndet på Västfronten 1918, via mellankrigstiden, fram till året då Norge och Danmark ockuperades. Precis som de åren har Lars Freskers ordförandeår i Officersförbundet rymt många scenbyten och en hel del dramatik. – Det känns som cirkeln är sluten. När jag tillträdde 2001 var det mitt i en historiskt snabb och djup nedrustning. Nu är vi mitt i en motsvarande historisk upprustning, säger Lars Fresker och tillägger att det känns tillfredsställande att nu få lämna stafettpinnen vidare. – Jag har varit tydlig utåt i ett och ett halvt år med att jag inte avsåg att ställa upp för omval.

INNAN LARS FRESKER tillträdde som ordförande, vid 38 års ålder, hade han varit styrelseledamot i en mandatperiod om fyra år samt fackligt engagerad lokalt dessförinnan. – När jag blev vald till ordförande tänkte jag ju att ’nu blir det fokus på det fackliga’, men insåg snart hur mycket annat som åt upp ens tid. Det tog tid innan vi kunde fokusera på kärnverksamheten i den mån som jag hade tänkt. Lars Fresker berättar att förbundet vid denna tid ägde ett eget tryckeri, vilket man beslutade skulle avvecklas. Alla medlemmar var även kollektivanslutna till Militärsällskapet i Stockholm, vilket också avvecklades. Sedan hade it-kraschen slagit hårt mot förbundets finanser varför det tog mycket kraft att få förbundets strejkkassa i form igen.

16 Officerstidningen nr.6, 2023

klart också mellan mig som ordförande och medlemmarna. Jag har ofta fått mejl direkt från medlemmarna, vilket jag tycker är positivt. Sedan har det så klart varit min uppgift att sålla, så att frågan landar på rätt bord, säger Lars Fresker och tillägger: – Vi har också utvecklat delaktigheten mycket under de här åren, i form av avtalskonferenser och ordförandekonferenser, vilket jag hoppas och tror har gett mycket bättre beslut och vi-känsla i förbundet. Att det inte bara är styrelsen som fattar beslut, utan att förbundets medlemmar har reell påverkan.

För Freskers egen del har uppdraget varit enormt utvecklande, berättar han. Han har kommit att få en insyn i Försvarsmakten, fackHAN KOMMER INTE att trappa ned det fackliga föreningsrörelser och politiken på ett vis som engagemanget helt efter sin officerspension i han aldrig hade drömt om. början på nästa år: – När jag kom till styrelsen 1997 måste jag – Jag fortsätter bland annat som ordförande säga att jag hade en lite enögd syn på sakernas i OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd, viltillstånd. Jag var fostrad till att i första hand ket är en förhandlingsorganisation för fackförvar jag fältjägare, i andra hand bund med offentliganställda, infanterist och i tredje hand reds.anm), jag är vice ordfö»NÄR JAG KOM TILL arméofficer. Sedan fanns det rande i Kåpan Pensioner som STYRELSEN 1997 MÅSTE förvaltar tjänstepensionen för annat runt omkring så klart, JAG SÄGA ATT JAG HADE det fattade jag ju, men det var statligt anställda, och sitter i EN LITE ENÖGD SYN PÅ inte något som jag hade tänkt styrelsen för första AP-fonden. SAKERNAS TILLSTÅND.« så mycket på, säger Lars FresDäremot finns det inga plaker. ner på att ta några större jobb Den inställningen är det svårt att se några som det känns nu. Lars har redan haft förmåspår av nu. nen att tacka nej till förfrågningar om heltids– När jag kom utanför förbandet och hamuppdrag. nade här blev talesättet att ’Försvarsmakten är – Min tanke är att nu få tid över till det som ett system av system’ väldigt konkret. Sedan blivit lidande. Jag har tagit på mig många uppinsåg jag att även fackföreningsrörelsen är ett drag vid sidan av ordförandeskapet, för att system av system där olika delar kompletterar jag tyckt att det känns roligt och utvecklande, varandra till en helhet. men det är klart att det har haft konsekvenser. Nu är tanken att jag ska ta tag i träningen och mina hobbies, framförallt jakten. DET HAR BLIVIT en hel del styrelsemöten genom Kopplingen till Försvarsmakten avser han åren. För den som har sett Lars Fresker leda dock behålla – om det finns en lämplig plats några förbundsstyrelsemöten är det noterbart för reservofficer major Fresker. hur han ofta lyckas sammanfatta styrelsemed– Jag har för ett tag sedan fått ett erbjudanlemmarnas, ibland ganska spretiga, synpunkde om en placering på en befattning i en av de ter till ett beslutsförslag där de flesta i styrelbrigader vars tillväxttakt står och väger efter sen förefaller känna sig lyssnade på. ÖB:s senaste militära råd. Där har ju ÖB och – Det tror jag har varit en framgångsfaktor. politiken inte riktigt samma bild avseende vad Jag tror verkligen på att satsa på det känssom är möjligt i närtid, så vi får väl se, lomässiga och att bygga en vi-känsla. Inom säger Lars Fresker. styrelsen, mellan styrelse och kansli, men så

”När jag tillträdde 2001 var vi mitt i en historiskt snabb och djup nedrustning. Nu är vi mitt i en motsvarande historisk upprustning”, säger Lars Fresker, som nu lämnar Officersförbundet efter 22 år som förbundsordförande.

Besöket: Bergslagens artilleriregemente text: Linda Sundgren foto: Fredrik Karlsson & Tobias Andersson

Artilleriet i Kristine

Foto: Fredrik Karlsson

är tillbaka hamn

Återetableringen av Bergslagens artilleriregemente, A 9, i Kristinehamn sker utifrån anrika traditioner, men med stadig kurs mot framtiden. Regementsledningen vill bygga en modern förbandsanda som präglas av en god värdegrund och varje rekrytering övervägs noga. Men utmaningarna är många och tiden knapp för att få ett fullt fungerande regemente på plats senast 2030.

Besöket: Bergslagens artilleriregemente

M Kristinehamn Skövde

arken är fuktig efter regnet som fallit när vi kliver ur bilarna intill byggarbetsplatsen på Harberget, strax öster om centrala Kristinehamn. På ett frilagt område vid sidan av grusvägen jämnar grävmaskiner till underlaget för de kontorsmoduler som ska levereras inom kort. Byggnaderna kommer att rymma ett hundratal kontorsplatser och ska fungera som temporära stabslokaler tills det nya regementet står klart 2030. – Vi ska flytta in här efter årsskiftet. Men vi kommer att behålla lokalerna i rådhuset. Vi behöver dem också, säger överste Lars O Jonsson, regementschef för Bergslagens artilleriregemente A 9, med blicken vänd mot byggarbetsplatsen. Vi går längs den breda skogsvägen som är omgärdad av höga barr- och lövträd. Här ska det nya regementet ligga med stabsbyggnader, kaserner, fordonshallar, förråd och norra Europas största körplan som ska tillgodose det fordonstäta förbandets behov av utrymme. Efter ett 50-tal meter stannar Lars O Jonsson till och slår ut med armarna. – Här kommer matsalen att ligga. Det är den lokal som kommer att vara den mest centrala för de värnpliktiga och den ligger fem minuter från kasernerna, fem minuter från utbildningshallarna och fem minuter från förråden, säger han och fortsätter: – Vi har tänkt mycket på flödena för de värnpliktiga. Om vi får låna våra ungdomar en tid så ska vi också se till att de har det bra. Vi andra kommer att få lite längre till matsalen, men det spelar ingen roll. Regementsområdet kommer omfatta cirka 200 hektar mark plus ett närövningsfält för bland annat grundläggande soldatutbildning och förläggningsöv-

20 Officerstidningen nr.6, 2023

Ute vid Harberget förklarar infrahandläggare Elin Isaksson hur de tillfälliga stabsbyggnaderna kommer att se ut tillsammans med regementschef Lars O Jonsson (t v) och regementsförvaltare Ola Berggren.

ningar. Till en början byggs det två kaserner på området, men enligt detaljplanen finns det plats för ytterligare två. Det kommer också att hägnas in ett större område än det inledningsvis finns behov av, för att enklare kunna tillväxa framgent. – Det här är ett jättebra läge för ett nytt regemente. Vi är nära stan, men ändå tillräckligt långt bort för att inte störa. Vi har E 18 alldeles intill och anslutning till riksväg 26. Läget är den stora fördelen med Harberget jämfört med om vi skulle flyttat in i den gamla garnisonen i Presterud som var alternativet. Där hade vi inte kunnat expandera och vi hade varit tvungna att köra med våra tunga fordon genom stan, säger Lars O Jonsson. ARTILLERIETS TIDIGA HISTORIA i Kristinehamn inleddes 1943 med invigningen av gamla A 9 och pågick fram till 2005, när artilleriet samlades i Boden och regementet i Presterud vid Vänern lades ner. Den pågående etableringen av A 9 i Värmland innebär att södra Sverige åter tillförs artilleriförmåga. Här kommer ett ökande antal värnpliktiga att utbildas

Foto: Fredrik Karlsson Foto: Fredrik Karlsson

VI ÄR NÄRA STAN, MEN ÄNDÅ TILLRÄCKLIGT LÅNGT BORT FÖR ATT INTE STÖRA. Lars O Jonsson, regementschef A 9 på artillerisystemet Archer som började levereras till Försvarsmakten 2013. Den skarpa skjututbildningen kommer att ske på skjutfältet Villingsberg som ligger en dryg halvtimmes bilresa från Kristinehamn, mellan Karlskoga och Örebro. Men regementet på Harberget och utbildningen i Villingsberg tillhör fortfarande framtiden. Etableringen av Bergslagens artilleriregemente var sist ut av de sex nya regementen och flottiljer som fanns med i försvarsbeslut 2020, och först den 4 december 2022 skedde den officiella invigningen av A 9. Sedan dess har antalet anställda ökat och i dag finns en stab med 30 medarbetare

i rådhuset med tillhörande annex. Dessutom finns ytterligare 33 anställda som än så länge tjänstgör vid P 4 med utbildning av förbandets värnpliktiga. Parallellt med byggnationer och planeringen av infrastrukturlösningar pågår också en kontinuerlig rekrytering och personalplanering. – Jag är nybyggare, och det är något som jag inte gjort tidigare, säger Lars O Jonsson när vi Officerstidningen nr.6, 2023 21

Foto: Fredrik Karlsson

Besöket: Bergslagens artilleriregemente Foto: Fredrik Karlsson

Nästa år kommer de värnpliktiga som utbildas på P 4 i Skövde för A 9, att genomföra en åtta veckor lång grundläggande soldatutbildning på skjutfältet i Villingsberg, en dryg halvtimmes bilfärd från Kristinehamn.

Det nya regementet på Harberget blir väl tilltaget och kommer redan från början vara anpassat för tillväxt.

slagit oss ner runt rådhusets enda konferensbord. – Det finns ingen organisation här och vi måste bygga allt från grunden. Vi har våra roller men vi hjälps åt och är det möbler som behöver flyttas så är alla med och bär. Det är utmanande men också väldigt givande och det här är kanske den allra roligaste befattningen som jag har haft under min tid i Försvarsmakten. UPPBYGGNADEN AV A 9 ska gå snabbt, från läge

noll år 2020 till ett fullt fungerande förband med 250 anställda och 200-250 värnpliktiga i utbildning 2030. Men även om tidsplanen är tajt har regementsledningen en uttalad ambition att vara noga med rekryteringarna och bygga en modern och positiv förbandsanda. Direkt i rådhusets pampiga entré med mönstrat stengolv och högt i tak, hänger ett inramat exemplar av förbandets värdegrund där det bland annat står att ”… Vårt ledarskap och medarbetarskap bygger på glädje att ta ansvar, uppdragstaktik och att vara goda förebilder. Vi sätter laget före jaget och skapar därigenom god laganda. Vi är öppna och prestigelösa. Vi visar respekt, omtanke och ser olikheter som en tillgång …”. – Jag har valt att fokusera på att bygga en förbandsanda och satsar mycket på de mjuka frågorna. Att få ihop och bygga laget. Vi är en ganska brokig skara med dels det gamla gardet som tjänstgjort i Försvarsmakten länge och dels de nya unga och vi kommer från olika vapengrenar och har olika erfarenheter. Vi har också många

22 Officerstidningen nr.6, 2023

civila. Och allt detta ska giftas ihop på ett bra sätt, säger Lars O Jonsson. SOM STÖD FÖR återetableringen finns P 4 som är utpekat fadderförband

liksom Bodens artilleriregemente, A 8. Tack vare P 4 kunde A 9 starta upp utbildningen av värnpliktiga redan hösten 2021 genom nybildade Noraskogs kompani i Skövde. I år består kompaniets värnpliktskull av knappt 90 soldater och nästa år planeras inryck för lika många till. Chef för Noraskogs kompani på plats i Skövde är major Daniel Lagrell. – Ur ett arméperspektiv måste man ändå säga att detta varit en framgångssaga. Det uppdrag vi fick av arméchefen när vi startade var att få ut så mycket artilleri det bara går så fort som möjligt, och det är vi igång med nu, säger han när vi talas vid på telefonen efter Officerstidningen besök i Kristinehamn. Daniel Lagrell kommer själv från P 4 och tillhör fortfarande pansarregementet, men är planerad att med tiden flytta över till A 9 och Kristinehamn, efter Högre officersprogrammet. Att värnpliktsutbildningen vid A 9 kunde komma igång redan året efter försvarsbeslutet 2020, är tack vare stödet från P 4 men också från A 8, säger han. – Stödet från P 4 har varit helt avgörande. Här fanns lokaler, infrastruktur, all administration, Daniel Lagrell

Foto: Tobias Andersson

Artilleriet i Kristinehamn • Bergslagens artilleriregemente, A 9, bildades den 1 juli 1943. Året efter startade utbildningen av värnpliktiga vid regementet och verksamheten i Kristinehamn fortgick under ett stort antal år. Efter kalla krigets slut ville regeringen rationalisera produktionen av infanteribrigaderna och 1994 var såväl Värmlands regemente som Värmlandsbrigaden på plats i Kristinehamn. • År 2000 avvecklades Bergslagens artilleriregemente, men istället bildades Artilleriregementet A 9 som blev kvar i Kristinehamn. I försvarsbeslut 2004 togs beslutet att artilleriet skulle samlas i Boden inom Artilleriregementet A 9, och 2005 lades regementet i Kristinehamn ner. Därmed upphörde Försvarsmaktens verksamhet i Värmland. • I enlighet med försvarsbeslutet 2020 återetableras nu artilleriförmågan i södra Sverige. Det innebär att Försvarsmakten i dag har två artilleriregementen, Bergslagens artilleriregemente, A 9, i Kristinehamn och Bodens artilleriregemente, A 8, i Boden.

FÖRR VAR DET MER KAMP OM KOMPETENSEN, NU FÖRSÖKER VI GÖRA DET BRA FÖR ALLA. Daniel Lagrell, kompanichef för Noraskogs kompani rekryteringsstöd och möjlighet att ”låna” personal. Vi har också fått personellt stöd med erfarna officerare från A 8. Det är ju de som har artilleriförmågan i dag. Han fortsätter: – Hela den här fadderförbandsverksamheten fungerar väldigt bra. Jag upplever också att vi hjälps åt inom armélådan och har en bra dialog kring personalplaneringen som kanske inte riktigt funnits tidigare. Förr var det mer kamp om kompetensen, nu försöker vi göra det bra för alla. VÄRNPLIKTSUTBILDNINGEN AV ARTILLERISTER i Skövde kommer successivt

att överföras till Kristinehamn. Nästa år ska de värnpliktiga genomföra åtta veckor grundläggande soldatutbildning i Villingsberg och från 2025 ska det finnas tillräckligt med infrastruktur och lokaler för att flytta över hela värnpliktsutbildningen dit. I samband med flytten kommer också

antalet värnpliktiga att öka till 130 för att sedan växa till runt 200-250 personer. Utbildningen av värnpliktiga spelar en central roll i uppbyggnaden av förbandet, konstaterar Daniel Lagrell. – De värnpliktiga är motorn i ett förband och nu finns det en motor. Nu behöver vi bara skapa en ram runt motorn. Till julen får vi vår första officer som vi utbildat själva. Hon gjorde värnpliktsutbildningen här 2021 och har efter det genomfört specialistofficersutbildningen och är snart färdig sergeant. Men även om mycket har gått enligt plan för Noraskogs kompani uppstår det ständigt nya utmaningar och problem. Inte minst genom regeringens beslut att stödja Ukraina med materiel och utbildning inom artillerisystemet Archer och försäljningen av Archer till Storbritannien. Det har skapat brist på såväl materiel som officerare och instruktörer vilket påverkat utbildningen vid Noraskogs kompani. – Vi har fått göra förändringar i värnpliktsut-

Lars O Jonsson

Officerstidningen nr.6, 2023 23

Besöket: Bergslagens artilleriregemente Foto: Tobias Andersson

Tillgången på artillerisystemet Archer är begränsad på grund av stödet till Ukraina och försäljningen av Archersystemet till Storbritannien.

I år utbildas 90 värnpliktiga för A 9. När etableringen av det nya regementet i Kristinehamn är helt genomförd 2030, ska 200–250 rekryter årligen utbildas där. Richard Eriksson

ATT GÅ FRÅN ETT TILL TVÅ ARTILLERIFÖRBAND BLIR EN BALANSGÅNG. Richard Erikssom, A 9:s genomförandechef bildningen i ett senare skede än vad vi normalt brukar göra. Alla kanske inte kan utbildas på exakt den befattning de rycker in på, därför att det saknas officerare med rätt kompetens. Det kan också vara svårt att få rätt materiel i rätt tid och på rätt plats. En del blir besvikna, men det finns också en stor förståelse för varför det ser ut som det gör, säger Daniel Lagrell. A 9:s genomförandechef, major Richard Eriksson, har en central roll inför kommande värnpliktsutbildning vid A 9. Han lämnade Försvarsmakten för några år sedan efter att han tröttnat på att pendla från värmländska Hammarö till sin dåvarande befattning som

FAKTA

Återuppbyggnaden av A 9

• 2020. Beslut om att återetablera A 9 i Kristinehamn fattas. • 2021. Noraskogs kompani bildas vid P 4 i Skövde för att bedriva artilleriutbildning på uppdrag av A 9. • 2024. Åtta veckors grundutbildning av värnpliktiga soldater ska genomföras vid Villingsberg. • 2025. Hela värnpliktsutbildningen flyttar från P 4 i Skövde till lokaler vid Villingsbergs skjutfält. • 2030. Det nya regementet på Harberget är klart och verksamheten fullt utbyggd med 250 anställda och ytterligare cirka 100 inom garnisonen samt 200-250 värnpliktiga. 24 Officerstidningen nr.6, 2023

kompanichef vid Luftstridsskolan i Uppsala, numera F 16. Men i och med Försvarsmaktens återetablering i Värmland sökte han sig tillbaka till myndigheten. – Som genomförandechef ligger tyngdpunkten på det vi producerar och mitt uppdrag är att skapa förutsättningar för vår kärnverksamhet, att utbilda värnpliktiga för krigsförbanden, säger Richard Eriksson. Just nu handlar det framför allt om att lägga rälsen för att kunna börja producera i Villingsberg nästa år. DEN FÖRSTA KULLEN värnpliktiga anländer till Villingsberg om mindre än

ett år och det är mycket som behöver vara på plats till dess. – Det handlar om hur vi ska genomföra utbildningen. Vi har stort fokus på att skapa goda utbildningsförutsättningar, allt från förvaring av förläggningsutrustning till mat och potatis. Allt måste fungera för att det ska bli bra. Jag har planerat värnpliktsutbildning tidigare, men då inom befintlig struktur. På Villingsberg saknas just nu en infrastruktur som möjliggör att vi under ett utbildningsår kan bedriva artilleriutbildning, säger Richard Eriksson och fortsätter: – En av de stora utmaningarna med återetableringen är att vi inte vill göra den på bekostnad av andra. Att gå från ett till två artilleriförband blir en balansgång eftersom tillgången till materiel och personal är begränsad. Men jag upplever att vi som jobbar med det här är ödmjuka inför situationen. Vi är inte så många i armélådan. Man är väldigt hjälpsamma och P 4 och A 8 vill ha oss på banan så fort som möjligt. Samtliga 33 personer som i dag tjänstgör för A 9 i Skövde är militärer, medan det på Bergslagens artilleriregemente totalt är runt 50 procent civilanställda. Rekryteringen av personal är central inom återetableringen och den allra första att anställas i Kristinehamn var förbandets HR-chef, Anders Olofsson. Han är civilanställd, men har ett förflutet som haubitsbataljonschef med majors grad på gamla A 9. När förbandet försvann från orten för snart 20 år sedan lämnade han Försvarsmakten, men är nu tillbaka igen. – Jag känner att jag kommit hem. Jag har blivit mottagen med öppna armar och det är en oerhört häftig resa vi gör. När jag var i 25-årsåldern åkte jag jorden runt och det är lite samma känsla jag har nu som när jag stod på perrongen den gången och skulle ge mig av, säger Anders Olofsson. Sedan han tillträdde sin befattning för drygt ett och ett halvt

Foto: Tobias Andersson

Elsa Voutilainen är anställd soldat vid A 9 och pjäsgruppchef på Archersystemet. Än så länge är P 4 i Skövde hennes tjänstgöringsort.

Foto: Fredrik Karlsson

Besöket: Bergslagens artilleriregemente

Både A 9:s ekonomichef, Emelie Fridh Sundquist, och genomförandechef Richard Eriksson har sina kontorsplatser på rådhusets övervåning.

år sedan har 30 personer rekryterats till Kristinehamn och ytterligare tio befattningar ska tillsättas innan året är slut. Under nästa år ska personalstyrkan fördubblas och 2030 ska man vara 250 medarbetare. Enligt Anders Olofsson har det hittills gått lätt att rekrytera, även om det kan variera mellan olika befattningar. – Jag har folk som hör av sig till mig varje vecka, både civila och militärer, som vill jobba för oss. Vi har ett oerhört hårt söktryck och när vi annonserar ut civila tjänster brukar vi få mellan 50 och 150 ansökningar. Att hitta militär personal är lite svårare, framför allt specialkompetenser i gröna kläder. Vi är ett tekniktungt förband och konkurrensen om personalen är hård. A 9 HAR behov av alltifrån fordonsinstruktörer

Anders Olofsson

till artillerikompetens och individer specialiserade inom ledningssystem. Anders Olofsson säger att de får mycket stöd från andra förband och att de så långt det går försöker lösa tillsättningen av befattningar genom samarbete. – Vi vill inte att andra förband ska bli irrite-

26 Officerstidningen nr.6, 2023

VI VILL INTE ATT ANDRA FÖRBAND SKA BLI IRRITERADE PÅ OSS FÖR ATT VI REKRYTERAR HÅL I DERAS ORGANISATIONER. Anders Olofsson, HR-chef A 9 rade på oss för att vi rekryterar hål i deras organisationer. I första hand vill vi ha personal som kommer direkt från skolorna. I andra hand återanställa folk som lämnat Försvarsmakten och i tredje hand få dem som nu ser en möjlighet att komma tillbaka till Värmland och jobba, säger han. Precis som regementschefen betonar Anders Olofsson att det inte bara handlar om att fylla upp rader, utan också att få personal som delar förbandets värdegrund. Han hoppas att den ambitionen ska vara möjlig att bibehålla framöver, även i ett läge där det blir svårare att få tag i personal än det hittills varit. – Jag har lyft värdegrundsfrågan i alla de rekryteringar som jag varit delaktig i. Det viktigaste är att bygga laget och förbandsandan och hellre en bra vakans än en dålig rekrytering, säger han. Personaltillväxten kräver också tillräcklig tillgång till bostäder för

Foto: Fredrik Karlsson

Regementsförvaltare Ola Berggren är ansvarig för att omhänderta artilleriregementets traditioner. I ett inglasat skåp på Ceaqui nonsector alibus alicaborum simoluptam nest est, Lars O Jonssons sequunt. Bis anis abo. Ximperatis re, non pelia volupic tota-kontor hänger A 3:s originalstandar tibea voluptatem venda volupta quisquo totation pra nume- från 1815. nihici tem

Foto: Fredrik Karlsson

Harberget strax öster om Kristinehamns centrum kommer att vara en byggarbetsplats under flera år framöver.

dem som kommer utifrån. Men boendefrågan har än så länge inte utgjort något problem, enligt Anders Olofsson. Han säger att bostadsmarknaden i Kristinehamn är förhållandevis god och påpekar att såväl Karlskoga som Karlstad ligger inom pendlingsavstånd. Dessutom får förbandet stöd av Kristinehamns kommun. – Kommunen ställer upp på ett fantastiskt sätt och de har bildat ett inflyttarcentrum för att stödja A 9. Även privatpersoner som har bostäder att hyra ut hör av sig till oss och vi har bett Försvarsfastigheter att köpa in hyresfastigheter, säger Anders Olofsson. SAMTIDIGT SOM REGEMENTSLEDNINGEN har siktet inställt mot framtiden,

återupptas också gamla traditioner. Ansvarig för omhändertagandet av traditioner är A 9:s regementsförvaltare, Ola Berggren. Han har själv sina rötter i dåtida A 9 och gjorde värnpliktsutbildningen i Presterud 1999. – Exempelvis återinför vi regementets högtidsmiddagar, julavslutningen med fackeltåg till kyrkan som var mycket uppskattad och Artilleriövning grund som är en tävling i artilleri. Vi samlar också ihop symboler och föremål som standar, möbler och tavlor. Det finns en hel del sparat i arkiv eller hos A 8 i Boden, säger Ola Berggren. I den breda stentrappan upp till rådhusets övre våning hänger gamla kompanimärken som vittnar om hur stort A 9 en gång var och inne på regementschefens rum finns A 3:s originalstandar från 1815. Det hänger i ett inglasat skåp bakom ett mörkt skynke.

– Vi måste skydda tyget eftersom det är så skört, säger Lars O Jonsson efter att försiktigt fört skynket åt sidan för att visa upp det gamla standaret. – Det följde med till Boden när förbandet flyttade, men nu när A 9 har återetablerats har det följt med tillbaka. A 9 är ansvariga för att föra A 3:s traditioner. HOS PERSONALEN I rådhuset i Kristinehamn

finns en positiv energi och arbetsglädje inför att vara med och bygga upp något nytt. Men tempot är också högt och uppgifterna många och Lars O Jonsson beskriver hur han pendlar mellan att driva den långsiktiga planeringen framåt samtidigt som det dyker upp allehanda akuta problem som måste lösas längs vägen. – Att vara nybyggare handlar mycket om att släcka bränder och varje vecka stöter vi på hinder. Det kan handla om krockar med civila regelverk men också med våra egna interna regler i Försvarsmakten som under många år utvecklats för fredstida förhållanden, säger regementschefen. Till det kommer de utmaningar som kriget i Ukraina medför liksom den svenska Natoprocessen och bemanning av försvarsalliansens staber. Den 4 november meddelade regeringen att artillerisystemet Archer är på plats i Ukraina. Det handlar om åtta pjäser som utbildats på och transporterats över Östersjön, enligt uppgifter i Ekot. Lars O Jonsson säger att det påverkar A 9, om än i lägre utsträckning än befarat. – Stödet till Ukraina påverkar oss, trots vår litenhet. Det handlar om Archer och materiel kopplat till systemet och vi har också stöttat med utbildning på systemet. Men vi är prioriterade för tillväxt vilket gör att vi ändå klarar oss ganska bra. Det hade kunnat vara mycket besvärligare. Officerstidningen nr.6, 2023 27

Mötet: Mikael Frisell

Som chef för Lednings- och ekonomistaben vid Försvarets materielverk, FMV, har Mikael Frisell en tuff uppgift. I en tid av allvarligt säkerhetsläge och exceptionell tillväxt behöver nya och mer effektiva arbetssätt implementeras. Officerstidningen har tagit rygg på honom under en dag. text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

»Försvarsindustrin måste rampa upp sin produktion«

lockan är två minuter i sju på morgonen när generalmajor Mikael Frisell med raska steg kliver in på FMV:s ledningsstab. Som stabschef har han en nyckelroll i ledningen av myndigheten, där stort fokus nu ligger på Försvarsmaktens tillväxt och stödet till Ukraina. Det är mycket att göra, och schemat är fullbokat. Halvtimmen mellan sju och halv åtta är den stund på arbetsdagen där han har möjlighet att svara på mejl, ta samtal och reflektera över kommande uppgifter. Den där halvtimmen är guld värd, förklarar han, och nödvändig för att han ska kunna genomföra sitt arbete. – Eftersom mitt arbete är så pass mötestungt måste jag vara väl förberedd. Är man det hinner man avverka mycket på ett fem minuter långt möte, säger Mikael Frisell, när han på sekunden 07.30 kliver in i sammanträdesrummet där morgonsynken ska hållas med Henrik Gaunitz, FMV:s ekonomidirektör och ställföreträdande chef för Lednings- och ekonomistaben, samt med Daniel Wessén, avdelningschef för stabsledningen och Anton Kindlund, Mikaels militära rådgivare.

DET ÄR UPPENBART att dagens schema är väl förberett. Det gäller att få upp rätt frågor på agendan för att tiden ska kunna utnyttjas effektivt.

DET ÄR EN UTMANING MED ATT HÅLLA SÅ HÖGT ARBETSTEMPO, VI HINNER SÄLLAN SMÅPRATA OM PRIVATA SAKER.

För en utomstående infinner sig en känsla av ett 15-spel. En omöjlig ekvation att lösa på den begränsade tid som ett dygn trots allt består av. – Det är en utmaning att hålla så högt arbetstempo, vi hinner sällan småprata om privata saker. Det hoppas jag att vi hinner göra ikväll över en pizza, säger Mikael Frisell, och syftar på AW:n som ska hållas hemma hos honom samma kväll efter dagens sista möte. Anton Kindlund får i uppdrag att koordinera kommande, externa aktiviteter som thanksgiving-middagen med amerikanska ambassadören och tjänsteresan till USA och satellituppskjutningen. Det är svårt att få ihop schemat. Att teleportera sig till USA är omöjligt, till och med för en generalmajor, Det finns en risk att Mikael Frisell kommer att missa själva uppskjutningen, och att resan därmed behöver avbokas. Nästa möte, ett tjugo minuter långt möte om FMV:s processorganisation, tar vid. Processutvecklingen är en avgörande del i FMV:s förändringsarbete. För att klara tillväxten behövs helt enkelt ett nytt och mer effektivt arbetssätt implementeras. – Nu gäller det att hitta en tillräcklig ambition i arbetet så att vi snabbt får resultat, för det finns ju stora förOfficerstidningen nr.6, 2023 29

Mötet: Mikael Frisell

Fördjupat samarbete mellan Sverie och Norge är nödvändigt. Det var alla eniga om vid mötet på den norska ambassaden.

väntningar ute i organisationen på att det händer något här, säger Mikael Frisell. Han lutar sig bakåt och knäpper med sin ballografpenna. Han antecknar några rader i sin svarta anteckningsbok och fortsätter: – När det kommer till rapportering och uppföljning ska vi inte ha mer av det, den ska bli smartare och effektivare. På väg ut till FMV:s pelargång och en kylslagen fotografering hinner Mikael berätta om hur en vanlig arbetsdag ser ut. Det går fort: Med tanke på nuvarande världsläge finns det knappt några vanliga arbetsdagar för FMV:s medarbetare. Myndigheten och Sverige har att hantera en omfattande tillväxt i hela försvarssektorn, men också kriget i Ukraina inklusive

NÄR DET KOMMER TILL RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING SKA VI INTE HA MER AV DET, DEN SKA BLI SMARTARE OCH EFFEKTIVARE. 30 Officerstidningen nr.6, 2023

återanskaffning av skänkt materiel och Sveriges kommande Natoanslutning. VARJE DAG BÖRJAR dock med att klockan ringer 05.30 i Mikael Frisells övernattningslägenhet på Gärdet. Han promenerar till kontoret där arbetsdagen sätter igång prick klockan sju. – För mig är det viktigt att prioritera tre saker för att orka: Att äta, sova sex timmar varje natt och att fysträna. Det kräver viss självdisciplin. Särskilt som det ofta är jobbaktiviteter även kvällstid. Samtidigt, säger Mikael Frisell, eftersom han gillar att träna, blir det en form av avkoppling för honom. De där raska kliven gör sig påminda, och för att hinna med behöver vi andra småspringa, samtidigt som han till synes oberörd fortsätter berätta. Född och uppvuxen i Skövde var Mikaels plan att efter fyraårigt tekniskt gymnasium studera vidare och kanske bli civilingenjör. Men först skulle han göra värnplikten, och, efter ett tips från en kompis i fotbollslaget, bli reservofficer. Så var planen. – Jag ryckte in som 15 månaders värnpliktig vid Skaraborgs regemente, P 4, måndagen efter att jag tagit studenten och det var självklart en stor förändring. Snart visade det sig att Mikael Frisell trivdes riktigt bra i Försvarsmakten och när hans befäl uppmuntrade honom att söka officersutbildningen blev det så. Efter utbildningen väntade olika befattningar i Skövde. Bland annat tjänstgjorde han som plutonchef, kompanichef och

arbetade med utveckling av stridsfordon 90. Senare arbetade han som militär rådgivare hos överbefälhavare Håkan Syrén och som stabschef för Nordic Battlegroup. – Jag fick ett gott råd när jag kom från Försvarshögskolans chefsprogram till Operativa insatsledningen och anmälde mig hos dåvarande OPIL-chefen, generallöjtnant Jan Jonsson: ”Fundera inte så mycket på vad du ska göra sen, Mikael. Gör bara ett bra jobb där du är nu, så kommer det att lösa sig.” Det rådet har jag försökt följa. Jag ser aldrig längre än till det jobb jag för närvarande har. Solen har kikat fram över huskropparna. Under fotograferingen hinner en lastbil köra in och montera en ståtlig julgran på FMV:s innergård. En strid ström av förbipasserande kolleger ropar uppmuntrande kommentarer åt Mikael, som tålmodigt låter sig fotograferas i kylan. – Man blir inte direkt svettig, kommenterar han efteråt, när vi tränger in oss i generaldirektörens blåa Volvo för vidare transport till norska ambassaden och det fyra timmar långa försvarsindustriseminarium, där representanter för företag från svensk och norsk försvarsindustri samt företrädare för branschorganisationerna ska delta. TIDEN I BILEN på väg till och från möten ägnar han antingen åt att läsa in

sig eller åt att koppla av, berättar han, samtidigt som chaufför Thomas Persson kryssar sig fram genom Östermalms gator mot ambassadkvarteren. På ambassaden är det Chatham House Rule som gäller. Flertalet talare pratar om vikten av det svensk-norska samarbetet. På väg tillbaka till FMV kommenterar Mikael Frisell det som sagts på seminariet. – Trots att vi är så nära grannar har vi förvånande få samarbeten inom försvarsmaterielområdet med Norge, men nu görs mycket för att utveckla samarbetet. Det är bra och viktigt, särskilt i Natokontexten. Han fortsätter: – Med hänsyn till omvärldsläget, där alla pilar pekar i fel riktning, kan vi bara konstatera att det är bråttom att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga. För att lyckas med samarbetet måste vi, precis som det diskuterades på seminariet, bland annat minska de nationella särkraven på materielen. Han tystnar en stund. Säger att om något fungerar åt finska, norska eller tyska soldater, då fungerar det troligen åt svenska soldater också, åtminstone i de flesta sammanhang. – Med den typen av samarbeten blir anskaffning och produktion smartare, snabbare och effektivare. Är det nyckeln? – I alla fall en av nycklarna. För några år sedan hade vi mycket tid,

Mikael Frisell Ålder: 57 år. Familj: Sambon Carina och bonusbarnen Sara och Robin. Gör: Chef för ledningsstaben vid Försvarets materielverk, FMV. Karriär i urval: Tjänstgjorde 20022008 på Operativa insatsledningen på Högkvarteret samt sedermera som militär rådgivare till ÖB Håkan Syrén. Befordrades till överste 2008 och var då stabschef vid Nordic Battlegroup. Efter en vända till som militär rådgivare till ÖB, den här gången Sverker Göranson, blev han chef för Norrbottens regemente 2014. 2018 befordrad till brigadgeneral och chef för verksamhetsområde armémateriel vid FMV. Från och med juli 2022 befordrad till generalmajor och anställd som chef för Lednings- och ekonomistaben vid FMV. På fritiden: Tycker om att träna, testa viner och laga mat.

men inga pengar. Nu har vi pengar, men ingen tid. På grund av omvärldsläget beställer hela västvärlden materiel samtidigt. För att vi ska klara tillväxten måste vi samarbeta och föra en tät dialog med alla parter. Nu är den stora utmaningen industrins produktionskapacitet. Men det finns flera flaskhalsar när det kommer till leverans av materiel till Försvarsmakten. – Försvarsindustrin måste rampa upp sin produktion. Ett exempel är produktionen av ammunition, där kapaciteten kanske till och med behöver tredubblas. Återigen medför omvärldsläget utmaningar som inflation, fördyring och de komponentbrister som fortfarande finns. Industrin bygger redan ut på ett omfattande sätt, men vi måste hitta vägar att öka kapaciteten ännu mer. Som läget är nu gäller det att lägga beställningen snabbt för att inte hamna sist i kön. – Därför är materielsamarbetena och att man för samtal mellan länderna viktiga, och också att på ett strategiskt sätt dela upp det som industrin kan leverera. Samtidigt ska vi vara medvetna om att money talks. Den som beställer för tio miljarder går före den som beställer för hundra miljoner. Att i det läget stödja Ukraina med nödvändig materiel blir en enorm utmaning. – Eftersom huvuddelen av den materiel som är donerad till Ukraina kommer från armén tvingas arméns utveckling skjutas framåt, och det får konsekvenser för Försvarsmaktens utveckling. För att lösa situationen, menar han, är det nödvändigt att föra en långsiktig och nära dialog med industrin och Försvarsmakten. FMV:s uppgift är dock inte att ha synpunkter på hur man prioriterar mellan försvarsgrenar och stridskrafter, även om FMV i sitt yttrande till ÖB:s

För Mikael Frisell är bilen en plats för avkoppling och förberedelse.

Officerstidningen nr.6, 2023 31

Mötet: Mikael Frisell

Gardinerna på Mikael Frisells kontor var en present från Thomas Engevall, Mikaels företrädare på FMV, och Jennifer Skjäl Lundgren, chef för verksamhetsområde logistik.

militära råd skriver att det är utmanande att realisera alla inriktningar. – Vi meddelar huruvida det som efterfrågas är möjligt att producera och leverera utifrån tillgänglig ekonomi. Det är något vi redovisar för både Försvarsmakten och försvarsdepartementet i vårt formella yttrande på ÖB:s militära råd. När eftermiddagens mötesmaraton drar igång står deltagarna redan i korridoren och väntar. Under mötet diskuteras var i Natostrukturen FMV behöver ha personal på plats. På dagens sista möte återrapporteras det från mötet med höga företrädare från Ukraina. Ytterligare en ukrainsk delegation har besökt FMV för att diskutera fortsatta samarbeten inom ramen för samarbetsavtalet som tecknades under Natos toppmöte i Vilnius i somras. – Det är naturligtvis extremt allvarligt när det är krig i närområdet. Det är fullt upp, hela tiden. FMV får verkligen bekänna färg här, när vi både jobbar med vår egen tillväxt och stödet till Ukraina, konstaterar Mikael Frisell efteråt, när vi går mot hans rum. Det är ett tämligen unikt kontor han har. – Jag minns att jag klev in i rummet och att min första tanke var: ”vad är detta?!”, säger Mikael Frisell och skrattar.

DET ÄR NATURLIGTVIS EXTREMT ALLVARLIGT NÄR DET ÄR KRIG I NÄROMRÅDET. 32 Officerstidningen nr.6, 2023

Hans företrädare, Thomas Engevall, hade nämligen den stora vänligheten att pimpa arbetsrummet innan Mikael tillträdde sommaren 2022. På bordet ligger en bojduk av den typ som marinen använder, fast grön, och framför de stora fönstren hänger egenhändigt sydda gardiner av tyget till fältuniform 90. Det var Thomas Engevall och Jennifer Skjäl Lundgren, chef för verksamhetsområde logistik, som knåpat ihop dem. – Och alla vet ju hur modell 90-tyg luktar i början, så inledningsvis fick jag sitta med fönstren på vid gavel, berättar Mikael Frisell. Doften blev en nostalgitripp tillbaka till livet på trupp, bland annat som regementschef för Norrbottens regemente, I 19, och Bodens garnison 2014-2017, en tid som han ibland saknar. – Att få vara regementschef och även militärregionchef, det är klart att det var ett fantastiskt jobb! I dag är han betydligt längre från verksamheten. – Men jag gör mitt bästa för att hålla mig uppdaterad. Jag har ett stort kontaktnät och det försöker jag vårda och utöka. I min nuvarande roll ingår också att vara högsta företrädare för materielanskaffning till specialförbanden och det gör att jag får komma ut en del. MIKAEL FRISELL ÄR aktiv på sociala medier. Ett medvetet beslut i samband med att han var regementschef på I 19. – Det var den dåvarande kommunikationschefen Anna-Lena Hesse som uppmuntrade mig och sa att det hör en modern chef till. Därför skaffade jag sociala medier och kommunicerar än i dag på X, Facebook och LinkedIn. Inläggen gör han som privatperson, men de är alltid jobbrelaterade och speglar verksamheten som pågår. – Jag vill få ut strategiska budskap, på ett lättsamt sätt informera om försvarsfrågor, men också visa vilket bra arbete vi gör, säger Mikael Frisell, som märkt att han uppfattas som mer närvarande tack vare detta. Under sin karriär har han hunnit med att vid två omgångar vara militär rådgivare hos ÖB. – Det är nog det enda överraskande jobbet jag fått, när jag för andra gången fick frågan om att vara militär rådgivare hos dåvarande ÖB Sverker Göranson. Vi har kontakt fortfarande. Eftersom familjen, sambon Carina och bonusbarn bor kvar i Boden, veckopendlar han. Något som visserligen är slitsamt, men som samtidigt ger möjlighet till viss reflektion och egentid. Att komma hem markerar också på ett tydligt sätt att han är ledig. – Den förmågan, att vara 100 procent där du är, utvecklade jag under min tidigare karriär som elitidrottare inom skytte tack vare min mentala tränare. På sin lediga tid är han bra på att göra roliga saker, berättar han. Han och sambon reser, tränar och testar nya viner. – På senare år har jag även börjat tycka att matlagning är roligt. Mikael Frisell är 57 år och räknar med att jobba många år framöver. Var han ser sig själv inom fem år är oklart, eftersom han fortfarande lever efter Jan Jonssons råd. – Jag försöker göra ett så bra jobb det bara går här. Men jag vill tillbaka till Försvarsmakten en gång till! Jag hade gärna velat tjänstgöra i en befattning där jag utmanas, inspireras och kan vara med och utveckla och påverka verksamheten. Han konstaterar att det hade varit intressant att tjänstgöra utomlands igen, kanske att jobba på hög nivå i någon Natostab. – Men tyvärr har jag lite fel grad för det nu…

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar. • Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö. • Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv. EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm. • Skärmade lådor/skåp för skydd. • Avlyssningssäkra mötesrum.

✓ STOPPAR KRAFTIG BLÖDNING PÅ 60 SEK ✓ HEMOSTAS OAVSETT HYPOTERMI ELLER försämrad koagulationsförmåga ✓ STANNAR KVAR I SÅRKANALEN VID RÖRELSE

HEMOSTATISKA FÖRBAND ,

BECAUSE YOU CAN T FIX DEAD

Vårt närstående NATO-inträde väcker många frågor kring IT-säkerhet och det kan vara svårt att hitta rätt. Låt oss hjälpa dig att anpassa din IT-miljö till NATOs standard TEMPEST. Hör av dig så berättar vi mer! +46 (0)8 711 55 00 info@2makeit.se • 2makeit.se

specialistleverantör prehospital traumasjukvård KONTAKTA OSS IDAG! INFO@ADCURIS.SE / WWW.ADCURIS.SE

Analys: Europas säkerhetsläge

Europeisk försvarspolitik ändrar riktning högsta prioritet, även om de eftersträvar delvis olika roller inom Nato. Storbritannien engagerar sig framförallt i norra Europa där de leder den multilaterala snabbinsatsförmågan Joint expeditionary force ( JEF) och deltar i Natos framskjutna närvaro i Estland och Polen. Frankrike satsar på att bidra med snabbinsatsförmåga för högintensiv krigföring och bidrar till Natos framskjutna närvaro i Rumänien och Estland. Tyskland vill utöka närvaron längs Natos östra flank, bland annat i Litauen, och ser sig också som en viktig knutpunkt för transporter av förstärkningar österut. Den indopacifiska regionen blir alltmer länder bedömer att det globala säkerhetsläviktig för de europeiska stormakterna. get har försämrats och kännetecknas av ökad Frankrike har en relativt stor militär närvaro rivalitet. Konkurrens mellan stater anses där och nationella territorier att försvara i vara det främsta säkerhetshotet i en alltmer regionen. Storbritannien och Tyskland har fragmenterad internationell ordning. I Storockså ökat sin närvaro, även om den är mer britannien och Frankrike har mellanstatlig symbolisk och framförallt handlar om att konkurrens ersatt terrorism som det främsta vara goda allierade till USA och axla sin del säkerhetshotet. I Tyskland, en traditionellt av bördan. Samtliga europeiska stormakter återhållsam allierad i Nato, har en önskan om att skydses det försämrade säker» OMSTÄLLNINGEN BÖRJADE da handelsvägarna mellan hetsläget som en historisk REDAN INNAN RYSSLANDS Europa och Asien och talar vändpunkt – Zeitenwende FULLSKALIGA INVASION AV om en ökad europeisk mari– som påverkar stora delar UKRAINA 2022, MEN HAR tim närvaro i Adenviken, av den tyska politiken och Hormuzsundet och västra TYDLIGT ACCELERERAT samhället. Indiska Oceanen.

Europas stormakter ställer om sina försvar för att hantera de nya säkerhetspolitiska förutsättningar som råder. Intresset för att skicka förbandsbidrag till krishanteringsinsatser i Afrika svalnar medan länderna ökar närvaron i Europa och längre österut. För att kunna bidra till den bredd av uppgifter som kan komma att efterfrågas framgent behöver Sverige prioritera bland olika militära engagemang.

äkerhetsläget i Europa förändras snabbt. Rysslands krig mot Ukraina innebär att mellanstatlig konflikt på kontinenten åter är en realitet, men det är inte den enda krisen Europa har att hantera. Bara under 2023 har vi sett militärkupper och ökad instabilitet i Sahel, inbördeskrig i Sudan, ökade spänningar i Kosovo och Bosnien Hercegovina, militär konflikt om Nagorno-Karabach samt mellan Israel och Hamas. Europeiska stater påverkas av denna utveckling, och måste ha en förmåga att hantera flera olika händelseutvecklingar samtidigt. Europas stormakter – Storbritannien, Frankrike och Tyskland – ställer nu, precis som flera andra europeiska länder, om sin säkerhets- och försvarspolitik från internationella insatser till att fokusera på avskräckning och försvar i Europa. Omställningen började redan innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, men har tydligt accelererat efter det. Till stor del har ländernas bedömningar av omvärldsläget drivit denna process. Alla tre

34 Officerstidningen nr.6, 2023

EFTER DET. «

OMSTÄLLNINGEN HOS DE europeiska stormakterna präglas även av närliggande erfarenheter av misslyckade militära insatser. Oförmågan att bygga hållbar säkerhet och stärka partnerländers kapacitet i bland annat Afghanistan och Mali har minskat den politiska viljan att leda och bidra till större multilaterala krishanteringsinsatser. Bland de tre europeiska stormakterna är avskräckning och försvar i Europa numera

LÄNDERNAS ÖKADE MILITÄRA

närvaro i både Europa och Asien innebär samtidigt att ambitionerna och närvaron i Afrika minskar. I och med tillbakadragandet från Mali och Niger söker länderna efter en ny roll i Västafrika och Sahel med mer fokus på lokala partnerskap och kapacitetsbyggande. En minskad europeisk närvaro i Afrika ökar dock utrymmet för andra aktörer att stärka sitt inflytande och kan leda till en geo-

Foto: TT / Andreas Bardell

Sverige är på väg in i det kollektiva försvar som ett Natomedlemskap innebär. Under Aurora 23 samövade en stor mängd länder tillsammans på svensk mark i olika moment. Som övningens slutstrid på Rinkaby skjutfält, som bilden visar.

politisk maktkamp där militär närvaro utgör en del. I denna omställning har alla de tre europeiska stormakterna fortsatt en ambition att bidra till krishantering och säkerhetssamarbete i regioner utanför EU och Nato. För Frankrike och Tyskland spelar EU en viktig kompletterande roll till Nato eftersom EU förfogar över fler instrument som kan bidra till krishantering. De stödjer utvecklingen av EU:s nya snabbinsatsförmåga, Rapid deployment capacity (RDC), och Tyskland har anmält att landet vill ta huvudansvar för styrkan 2025. Frankrike är mer flexibel vad gäller institutionella format och är öppen för europeisk krishantering genom andra koalitioner, till exempel det franskledda European intervention initiative (EI2). ÄVEN INOM DET svenska försvaret sker en

omställning mot nationellt och kollektivt försvar. De strategiska prioriteringarna hos de europeiska stormakterna kommer att vara av stor betydelse för de typer av förfrågningar som Sverige och andra minde europeiska stater kommer att ställas inför framöver. Samtidigt som Sverige ställer om från ett insatsförsvar kan den kommande perioden således

innebära fler förfrågningar om deltagande i internationella militära insatser. Exempelvis kommer Europa att förväntas ta ett större ansvar för sitt östra och sydöstra närområde i takt med att USA flyttar fokus mot den indopacifiska regionen. Det europeiska militära stödet till Ukraina har varit omfattande och även innefattat utbildningsinsatser i flera länder, bland annat Storbritannien. Den senaste tidens oroligheter i Bosnien Hercegovina och Kosovo har lett till att de europeiska stormakterna förstärkt sina bidrag till de militära insatserna där, Eufor Althea respektive Kfor. I den strategiska omställningen mot avskräckning och försvar som pågår i Europa är det viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. EU ökar sina ambitioner inom militär krishantering och Nato har ett 360-graders perspektiv på hoten mot alliansens säkerhet. Givet omvärldsutvecklingen är vissa uppgifter traditionellt kopplade till insatser, såsom evakuering av medborgare vid en kris samt träning och rådgivning till partnerländer, sannolikt fortsatt aktuella framgent. Som ett förhållandevis litet land med begränsade resurser, kan Sverige dock inte bidra till alla europeiska militära insatser

utan måste prioritera utifrån svenska strategiska intressen. För att bibehålla en förmåga att bidra till den bredd av uppgifter som kan efterfrågas behövs kreativa lösningar, till exempel att kombinera eller rotera resurser för internationella militära engagemang med andra europeiska stater. Ett nära samarbete med viktiga partnerländer förblir därför centralt i den försvarspolitiska omställningen. FÖR VIDARE LÄSNING: Rethinking European Mili-

tary Engagements Abroad: The Strategic Trajectories of the United Kingdom, France and Germany, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2023.

EVA HAGSTRÖM FRISELL

är forskningsledare vid FOI och leder forskningsprojektet Nordeuropeisk och transatlantisk säkerhet.

EMMA SJÖKVIST

är analytiker vid FOI och leder forskningsprojektet Internationella militära insatser. Redaktör: Linda Sundgren Officerstidningen nr.6, 2023 35

Reportage: Jesper Lindbloms minne text: Annica Ögren foto: Tobias Andersson

Krigets Sonen stupade, nu startar familjen veterancenter

för svenskt

28 år gammal stupade soldaten Jesper Lindblom i Afghanistan. Officertidningen har träffat hans mamma Anna och styvpappa Stefan Jonsson som berättar om händelsen som förändrade deras liv, stiftelsen de har startat i sonens namn – och det pågående projektet att öppna ett veterancenter.

Jesper Lindblom, mer känd som ”Bosse” bland kollegorna, tjänstgjorde förutom i Afghanistan även i Kongo och på Balkan under sin tid i specialförbanden.

et är eftermiddag fredag den 25 november 2005 när en kolonn om fem fordon är på väg mot campen i Mazar-e-sharif, Afghanistan. Den svenska löjtnanten Jesper Lindblom har tillsammans med kollegor ur Särskilda operationsgruppen, SOG (som då gick under namnet Särskilda skyddsgruppen, SSG), besökt ett afghanskt traditionsenligt idrottsevenemang som kallas buzkashi. Det brukar beskrivas som Afghanistans nationalsport och går ut på att män på hästar kämpar om ett djurkadaver. Det är Jesper Lindbloms tredje vecka i Afghanistan, av sex totalt. Gruppen är på ett rekognoseringsuppdrag inför att den stora svenska truppen ska anlända i januari kommande år. För Jesper Lindblom är det långt ifrån första utlandsuppdraget. Under sina sex år i specialförbanden har han varit i Afghanistan, på Balkan och i Kongo. Men det vet nästan ingen. Bara hans mamma, Anna Jonsson, som är sonens kontaktperson, har fått lite information om hans yrke. Det finns flera vägar som leder tillbaka till den svenska campen och Jesper Lindblom, som Officerstidningen nr.6, 2023 37

Reportage: Jesper Lindbloms minne

är patrullchef och färdas i kolonnens första fordon, fattar beslut om vilken det blir. Stämningen i bilen är god och de pratar om att köra ett träningspass när de kommer tillbaka till campen. Fordonen, obepansrade Toyota landcruisers, rullar hundra meter till. Plötsligt går en ljusstråle rätt genom bilen. En kraftig smäll följer. När föraren öppnar ögonen ett ögonblick senare har Jesper Lindblom redan förlorat medvetandet, det har även kollegan i sätet bakom och den lokala tolken är skadad. Föraren försöker förgäves starta om motorn för att sedan greppa efter vapnet. Men armen är av, bruten på flera ställen. Samtidigt som soldater säkrar platsen utanför springer sjukvårdare fram till det totalförstörda fordonet för att hjälpa de skadade. Det finns ingen luftburen transport att tillgå och Jesper Lindblom läggs därför på en pick-up och körs mot den tyska campen Marmal. Där finns ett fältsjukhus med resurser för mer avancerad akutsjukvård än på campen där svenskarna huseras. Under färden dit återfår Jesper Lindblom medvetandet och är talbar. Men blodförlusten är akut. Personal på Marmal behöver ge honom mer blod. Kollegor ger till och med blod från sig själva, men de inser snabbt att det inte räcker och att Jesper Lindblom måste till huvudstaden Kabul för vidare vård. En engelsk pilot med ett grekiskt sjukvårdsteam ställer, trots det dåliga vädret, upp och flyger Jesper Lindblom till Kabul. HEMMA I SKÖVDE har två officerare ringt på

lägenhetsdörren till Jesper Lindbloms föräldrahem där styvpappa Stefan Jonsson, man till mamma Anna, sitter och zappar på tv:n. Anna

38 Officerstidningen nr.6, 2023

Foto: Privat

Jesper Lindblom gillade utmaningar. Att vara ute på sjön, i luften och på vägarna på sin motorcykel.

Utställningen om specialförbandet SOG uppmärksammar även Stiftelsen Jesper Lindbloms minne.

är fortfarande på jobbet när det sker. De möts upp, samtidigt som Jespers pappa Leif Lindblom meddelas om vad som hänt. Familjerna samlas och dyrbara minuter passerar. Familjerna får i väg en hälsning till Jesper, men det är oklart om han kunnat nås av den. Telefonen går på högvarv hela kvällen och familjen får löpande uppdateringar från förbandet i Karlsborg om läget. Men vid 20.30-tiden tystnar den och det ringer en andra gång på ytterdörren. Denna gång är det en av Jespers kollegor från Karlsborg, och den person som Jesper Lindblom själv valt ut för att meddela att han stupat. – Det går inte att beskriva… Det är något som aldrig går över… Det fanns ett före och ett efter den här dagen, och inget blir detsamma igen. Jag var hemma från jobbet i tre månader och jag vet inte vad jag gjorde under de tre månaderna, kan jag säga. Man hamnar i en bubbla. Tårarna tar aldrig slut. Eftersom Jesper hade en familj med syskon hos mig och en familj med syskon hos sin pappa, var vi många som drabbades plötsligt och oåterkalleligt, säger Anna Jonsson. Två veckor senare avlider även den skadade kollegan, löjtnant Thomas Bergqvist. Tolken överlever, men får bestående men av sina skador. När Officerstidningen träffar Anna och Stefan Jonsson befinner vi oss inne på Karlsborgs fästning. En bit bort har en minnessten rests för stupade soldater ur specialförbanden och inne på fästningsmuseet finns sedan tre år tillbaka en egen avdelning just för att uppmärksamma SOG:s verksamhet, där även Jespers Lindblom förekommer.

I sex år jobbade Jesper Lindblom inom specialförbanden. Förutom hans mamma visste ingen i hans närhet om detta förrän efter hans död.

DET FANNS ETT FÖRE OCH ETT EFTER DEN HÄR DAGEN, OCH INGET BLIR DETSAMMA IGEN. DET ÄR ANNA och Stefan Jonsson som berättar om händelseförloppet.

Anna åkte själv ner till Afghanistan fyra år efteråt, tillsammans med Jespers pappa och syskon, för att besöka platsen och förstå mer. – De är de bäst utbildade operatörerna som finns, med de bästa vapnen och med den bästa personliga utrustningen, men de var helt utan splitterskydd och hade inga akuttransporter, säger hon. Jesper Lindblom dog primärt av blodförlust. Vem eller vilka som låg bakom attacken med den improviserade sprängladdningen (IED) som detonerade under fordonet har inte gått att fastställa. – Efter de första förlamande veckorna var det som att vi måste ta oss ut ur den här bubblan. Vi kände att det inte kan ta slut så här, Jespers liv ska inte vara förgäves, säger Anna Jonsson. Eftersom Jesper Lindbloms befattning och uppdrag var hemligt kom beskedet för andra anhöriga som en extra chock. Som första svensk soldat att stupa i Afghanistan var det tydligt för familjen att det även var något som Försvarsmakten inte hade räknat med.

– Mediadrevet hos oss under den här tiden var inte nådigt. Vi visste inte hur vi skulle hantera det och fick i början inga verktyg för hur vi skulle hantera situationen ens. Det var tydligt, tycker vi nu så här i efterhand, att det här kom som en total överraskning även för Försvarsmakten. Man var inte 100 procent redo att hantera anhöriga, media, kollegor och allt som samtidigt skulle fungera, säger Anna Jonsson. Tillsammans med Stefan Jonsson ville de dela med sig av sina upplevelser och föra samtalet vidare om hur staten tar hand om veteraner och anhöriga. Många samtal fördes med kollegor till Jesper Lindblom och med förbandet. Det var då tankarna om att skapa en stiftelse i sonens namn började ta form. Det skulle vara ett sätt att hedra hans minne och låta hans anda leva vidare, samtidigt som det skulle synliggöra specialförbanden och lyfta fram individen bakom uniformen. TILLSAMMANS MED JESPERS pappa Leif Lindblom

etablerade Anna och Stefan Jonsson 2006 Stif-

Officerstidningen nr.6, 2023 39

Reportage: Jesper Lindbloms minne

En förhoppning med Camp Valkyria är att involvera svenska myndigheter för finansiering och införa ett livslångt ansvar för veteraner i statens tjänst, även utanför Försvarsmakten.

telsen Jesper Lindbloms minne. Stiftelsen delar årligen ut ett stipendium till personer inom Försvarsmaktens specialförbandssystem som verkar i Jespers anda. – Vanliga soldater kanske får medaljer och deltar i medaljceremonier officiellt, men soldaterna inom SOG har inget sådant eftersom allt är hemligt. Så det här är ett sätt att synliggöra dem och hur viktig deras insats är, och att lyfta fram personen bakom, säger Stefan Jonsson. Stipendiet tilldelas någon som i sin tjänsteutövning och i fredens syfte visat mod, uthållighet, ansvar, engagemang, framåtanda, kamratskap, lojalitet, ödmjukhet och optimism. – Det var sådan Jesper var som person. Han var alltid positiv och lösningsorienterad, såg aldrig problem i något utan bara fixade det. Det är nog också genomgående för många av de här personerna inom militären, att de har vissa egenskaper, och det är därför de är där de är, säger Anna Jonsson. Stiftelsen har också hållit flera seminarier, workshops och föreläsningar till förmån för anställda i specialförbanden och deras anhöriga. Tidigare överbefälhavaren Håkan Syrén, journalisten och författaren Johanne Hildebrandt och fredsförhandlaren och diplomaten

FAKTA

Stiftelsen Jesper Lindbloms minne

Mer information om stiftelsen och hur man kan stödja den, finns på www.jespersminne.se. Information om projektet Camp Valkyria kommer under våren 2024 finnas på www.campvalkyria.se. 40 Officerstidningen nr.6, 2023

På senare år har Särskilda operationsgruppen fått en egen avdelning inne på Karlsborgs fästningsmuseum i syfte att synliggöra specialförbandet, deras historia och uppdrag.

VANLIGA SOLDATER KANSKE FÅR MEDALJER OCH DELTAR I MEDALJCEREMONIER OFFICIELLT, MEN SOLDATERNA INOM SOG HAR INGET SÅDANT. Jan Eliasson är några som har talat på dessa dagar. Även komikerna Robert Gustavsson och Henrik Schyffert har hållit föreställningar i Karlsborg. Något som hedrar Jesper lite extra, som för många var mer känd som Bosse. – Han var så himla duktig på att imitera. Och framför allt den här knäppa scouten från Lorry, farbror Bosse, det var klockrent. Det var så han fick sitt operatörsnamn i specialförbandet, säger Anna Jonsson. UNDER ÅREN SOM gått har det även förts många samtal om att bilda ett veterancenter. En plats för veteraner och anhöriga att ses, rehabilitera eller bara vara. Något sådant har aldrig funnits i Sverige. Men det var inte förrän 2015 som Stiftelsen Jesper Lindbloms Minne tog fram ett

Stiftelsen delar årligen ut ett stipendium till en person i specialförbandssystemet som verkar i Jespers anda.

Foto: Privat

färdigt koncept. 2021 kom Stefan Jonsson i kontakt med Carl Douglas, svensk greve, finansman och dykare – och med ett förflutet inom Försvarsmakten – som gått in som finansiär i projektet. – Han har hjärtat väl förankrat i försvaret och var själv nere i Bosnien under mitten av 90-talet. Deras camp där han bodde hette Valkyria, och det är nu arbetsnamnet på veteran- och anhörigcentret vi ska bygga, säger Stefan Jonsson. Tanken är att centret ska börja byggas under 2025 till 2026 och komma i gång med verksamhet under 2026 eller året efter. Stefan Jonsson, som är projektledare för Camp Valkyria, beskriver centret som en framtida mötes- och rekreationsplats för upp till 200 personer i logi för återträffar, återhämtning samt med olika aktivitetsutbud. Det ska vara inkluderande och i samverkan med frivilligorganisationer som ska vara med och driva verksamheten. – Vi gör detta tillsammans med andra, med frivilligorganisationerna och ihop med myndigheter och organisationer. När det gäller driften är det en statlig angelägenhet med bidrag från myndigheter, organisationer, fonder och stiftelser. Vi tror även att försvarsindustrin är villiga att bidra samt inte minst privatpersoner genom att bli månadsgivare. På så sätt når vi ut till samhället, det erkännandet är väldigt viktigt, en angelägenhet för alla, säger Stefan Jonsson. Mycket har gjorts på senare år inom Försvarsmakten vad gäller

veteranfrågor, men inom andra utsändande myndigheter som exempelvis Polismyndigheten, har frågan om ansvar och omhändertagande inte lyfts i samma utsträckning. Det vill Anna och Stefan Jonsson ändra på. – Staten skickar kvinnor och män på utlandstjänstgöring, då ska den också ha ett livslångt ansvar för individen när den kommer hem, säger Stefan Jonsson. DEN 6 AUGUSTI skulle Jesper Lindblom ha fyllt 46 år. För mamma Anna Jonsson, som förlorade sitt förstfödda barn den där dagen för 18 år sedan, blir saknaden större för varje dag som går. – Sorgen har väl lagt sig lite, men saknaden blir bara större. Då känns det viktigt att vi får hedra Jesper genom stiftelsen och projektarbetet som pågår, det gör vi varje dag och det driver oss. Det känns fint i det hela att det kan förvandlas till något meningsfullt, säger hon.

Officerstidningen nr.6, 2023 41

Allmänheten & individen

Cybersäkerhet & psykologiskt försvar

Försörjningsförmåga

REGISTRERA DIG INNAN

31 DECEMBER FÖR EARLY BIRD-PRIS

TILLSAMMANS FÖR ETT SÄKRARE SVERIGE

Samarbetspartners

Mediapartner

Arrangör

Slutstycket

Historia, Insänt, Materiel, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Flygvapenövning Östergötland, 1959

Soldat tar skydd i ett atomskydd under 1959 års flygvapenövning i Östergötland. Övningen, den första på tre år, var en omfattande insats för att testa Flygvapnets materiel, taktik och organisation. Huvudsyftet var att utvärdera hur olika komponenter inom Flygvapnet, såsom flyg- och basförband samt luftbevakning, fungerade tillsammans under realistiska förhållanden. Övningen belyste Flygvapnets beredskap och förmåga att snabbt mobilisera och genomföra uppdrag, inklusive överraskningsmoment som utfördes utan förvarning. Övningen involverade cirka 11 500 personal och 500 flygplan, med över 6 500 starter. Foto: TT/SVD Källa: Svensk Tidskrift

Officerstidningen nr.6, 2023 43

Insänt & debatt

» Gör utbildningen till officer mer ändamålsenlig« Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Det finns behov av att förändra utbildningen på Officersprogrammet. "Följande förändringar av utbildningen tror jag kan ge våra blivande officerare en bättre förmåga att leda militära förband", skriver överstelöjtnant Fredrik Westerdahl, doktorand och lärare vid Försvarshögskolan, tidigare chef för kadettbataljonen på Militärhögskolan Karlberg

ARTIKELN ARGUMENTERAR FÖR främst två

q förändringar; bättre villkor för de som

utbildar sig till officerare samt tydligare fokus på förmåga att leda strid. Inom flera områden har vårt försvar äntligen ändrat kurs, i syfte att bättre kunna möta den farliga utvecklingen i vårt närområde. Officersprogrammet (OP) infördes 2007, i en annan tid, innan Rysslands invasion av Georgien, innan Rysslands invasioner och fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Vår officersutbildning behöver utvecklas för att ge bättre förutsättningar att skapa de försvarsförmågor som Sveriges försvar nu behöver. Skickligt ledda militära förband löser sina uppdrag bättre och överlevnadschanserna för soldaterna i strid kan öka, vilket visats i forskning. Zabrodskyi, Watling, Danylyuk och Reynolds, pekar på detta i sin forskning kopplat till invasionen av Ukraina. Det har även visats i till exempel Tuunainens forskning om finska vinterkriget. Förmågan att leda strid är avgörande för officersyrket, varför praktiska examinationer är nödvändiga för sådan praktisk förmåga. All praktik kan och bör examineras praktiskt, men även annat än praktik kan examineras praktiskt, vilket forskarna Mikael Weissman och Emma Björnehed vid Försvarshögskolan skrivit om i Kungliga Krigsvetenskapsakademiens tidskrift.

44 Officerstidningen nr.6, 2023

2007 INRÄTTADES ETT gemensamt Officers-

program för alla försvarsgrenar, utformat efter forskningsförberedande kandidatutbildningar inom samhällsvetenskap. Programmet som leder till en yrkesexamen skapades i en tid då Försvarsmakten fokuserade på fredsfrämjande insatser långt borta. Nu är läget ett annat. Förmåga att leda förband i strid med kombinerade vapen har tyvärr undanträngts i yrkesutbildningen för officerare, till förmån för teoretiska studier av krig som samhällsfenomen. Nuvarande kursriktning har fortgått sedan 2007. Förmåga att leda strid behöver vara i fokus. Officersyrkets kärna, att leda militära förband, behöver därför göras till det viktigaste i utbildningen som helhet och i dess examinationer. Att leda strid kräver bred förmåga där teoretiska kunskaper verkligen omsätts i praktiskt genomförande. Övning i att leda förband under utmanande realistiska förhållanden är praktik. Yrkesutbildning för officerare behöver innehålla mer omfattande praktiktjänst vid eget förband och praktiska examinationer behöver ges en mer avgörande funktion än i dag. Dagens indelning vid OP med två terminer verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är inte tillräcklig, detta behöver utvecklas till form och innehåll beroende på försvarsgrenstillhörighet. Yrkesutbildning för arméofficerare, marinofficerare och flygvapenofficerare, skulle därmed som separata program kunna ges mer tydligt yrkesinriktade utbildningsupplägg med praktiska examinationer för respektive huvudområde. Sveriges försvarsgrenar bör ges möjligheter att ta ansvar för sina officerskårers professionella utbildningar. För närvarande finns inom Officersprogrammet så kallade inriktningar, såsom militärteknisk eller krigsvetenskaplig. PROGRESSION I YRKESUTBILDNINGEN bör tydligt kopplas till yrkets krav på förmåga att leda. Progressionen i arméofficerares yrkesutbildning på grundläggande nivå kan uttryckas med vad som ska kunna ledas. Inledningsvis kan förmåga skapas att leda pluton, därefter kompani och därnäst bataljon. För arméofficerares grundläggande utbildning kan förmåga att leda pluton, kompani eller som medlem i bataljonsstab vara lämpligt och lagom att fokusera på. Att förstå vad som sker två nivåer upp är tillräckligt. Att leda större krigsförband, som brigad och division, kräver en erfarenhetsbas med såväl egen yrkespraktik som därefter påföljande vidareutbildning. För sjöofficerare och flygvapenofficerare kan progression utryckas på andra, för dessas yrkesutövande, relevanta sätt. Progression i officersutbildning byggd på att skapa förmåga att leda först pluton, därefter kompani och därnäst bataljon, tillämpas på flera håll i vårt närområde, till exempel i Estlands officersutbildning. En teoretiskt fokuserad utbildning eftersträvar högre abstraktion,

Läs fler debattinlägg på Officerstidningen.se/debatt

varvid högre analysnivåer, ofta ovanför det militärt operativa, kan ägnas mycket tid i studierna. Där återfinns nu en stor del av de krigsvetenskapliga kursernas litteratur i form av publikationer i statsvetenskap, fred- och konfliktforskning eller så kallade kritiska säkerhetsstudier. Möjligheterna till en större vetenskaplig bredd och tvärvetenskaplighet i officersutbildningen kan behöva förbättras. Tekniska och teknologiska kompetenser kommer officerare att behöva mer av, säkert lika mycket som samhällsvetenskapliga, för att kunna leda allt mer tekniskt komplexa system och förband. Yrkesutbildning behöver ge den förmåga som krävs för att utöva yrket. Annat vetande är ”nice to know”. Även om kunskaperna i sig inte är tunga att bära, så tar deras inlärning tid från annat lärande. Officersyrket kräver mer än enbart teoretisk kunskap om krig, det kräver framför allt praktisk förmåga att leda i strid. Goda exempel på ändamålsenlig utbildning till officer finns det flera av, utöver Estlands. Universitet i USA har ROTC, Reserve officers training corps, som en del i högskoleutbildningar, finansierade av US Army, och samordnad med praktisk och fysisk militär träning. US Military Academy West Point gör på liknade sätt, med skillnaden att den högskoleutbildningen bedrivs i egen regi av US Army. Försvarsmakten, som mottagare av grundutbildade officerare, och Högskoleverket, som bevakar uppfyllnad av krav för akademisk examensrätt, har olika perspektiv. Dessa är inte alltid samstämmiga, vilket innebär målkonflikter. De flesta med Sverige jämförbara länder betraktar, enligt en undersökning från Totalförsvarets forskningsinstitut, förmåga att leda väpnad strid som det huvudsakliga och dimensionerande kravet på en officer. Under de 17 år som Officersprogrammet funnits har mig veterligen ännu inte någon systematisk undersökning » Förmågan att skett om hur de som genomgått utbildningen, efter några år som officerare, uppfattar leda strid är att OP gett de förmågor som de har behövt i avgörande för yrket. Sådana så kallade alumni-undersökofficersyrket, varför praktiska ningar kan ge insikter för kvalitetsförbättexaminationer är ringar av utbildningen. Att göra rätt saker, och inte bara göra, är avgörande. nödvändiga för Mina förslag till förändringar bygger därsådan praktisk för tills vidare på erfarenheter från utövanförmåga. « de av officersyrket och mina upplevelser av nuvarande upplägg av programmet. Följande förändringar av utbildningen tror jag kan ge våra blivande officerare en bättre förmåga att leda militära förband. Fler praktiska examinationer i form av att leda militär verksamhet i en övad operation, ofta genom truppföring. Antalet skriftliga examinationer kan då göras färre genom att kurser om endast fem veckor ersätts med större tematiska kurser med praktiska examinationer där förmåga att tillämpa uppnått lärande kan visas. EXAMENSARBETEN I NÄRA samarbete i Försvarsmaktens verksamhet, på

liknande sätt som KTH har i samarbete med industrin. För bästa möjliga akademisering av svensk officersutbildning bör ett eget kunskapsområde för yrkesofficerares utgöra grunden för yrkesexamen. En profession stöds bäst av ett eget kunskapsområde, vilket utvecklas av professionen och för professionen, på motsvarande sätt som läkare utvecklar det medicinska kunskapsområdet och jurister det juridiska. Nuvarande akademiska konstruktion innebär att officersutbildningens huvudsakliga ämne, krigsvetenskap, delas med andra högskoleutbildningar vilka inte leder till yrkesexamen som officer. Ett för officersprofessionen eget kunskapsområde behöver inrättas i Sverige.

Att både läkaryrket och officersyrket, i sina praktiska lagarbeten, ytterst hanterar liv och död, har jag skrivit om hos Krigsvetenskapsakademien 2018. Läkarutbildning omfattar såväl praktiska laborationer i skolmiljö som praktiktjänstgöring i operativ verksamhet, och är därför i mycket en god förebild för hur officersutbildningen skulle kunna ske. ÄVEN BÄTTRE VILLKOR behövs för de som utbildar

sig till officerare. Den som utbildar sig till officer förtjänar anställning vid sitt förband med lön från start. Det är inte hållbart med en dagsersättning som under trettio år inte har höjts i takt med inflationen. Med god vilja och en reviderad officersförordning skulle en mer ändamålsenlig grundläggande treårig yrkesutbildning till officer kunna göras med följande förändringar: Anställning på prov vid det egna förbandet från första dagen för den som antagits till officersutbildning och godkänts av sitt förband, som aspirantanställning. Samma försäkringsskydd som för alla anställda i Försvarsmakten hela tiden, i stället för att som nu ett annat försäkringsskydd ska gälla vid de tidpunkter kadetterna anses bedriva högskolestudier, vilket innebär en otydlighet om vilket försäkringsskydd personskador ska hanteras enligt. Högskolepoänggivande utbildning i Försvarshögskolans regi om 6 terminer om 20 veckor var (totalt 180 högskolepoäng) samordnat med avlönad praktisk tjänstgöring i Försvarsmakten motsvarande 18 månaders arbetstid, inklusive fysisk träning minst tre timmar varje vecka.

18 MÅNADSLÖNER UNDER utbildningens tre år (36 månader) skulle ge en officersaspirant en pensionsgrundande inkomst som tydligt är mer konkurrenskraftig och rättvis jämfört med nuvarande dagersättning. I dag är ersättningen 175 kronor, den uppräknades tidigare i år från 140 kronor. Ersättningen hade då inte uppjusterats sedan 1994. Uppräkningen på 35 kronor innebär 25 procent. Då Sveriges inflation 1994–2023, enligt Ekonomifakta, varit 62 procent, får uppjusteringen med bara 25 procent anses vara i underkant. Det vore förstås ännu mer attraktivt för blivande officerare att hela yrkesutbildningen görs med lön, som uppdragsutbildningen vid Högre Officersprogrammet (HOP). Det är hög tid att utbildningen till officer anpassas till det försämrade omvärldsläget, och därför främst prioriterar förmåga att leda i strid. Med hopp om förändringar till det bättre. ●

Fredric Westerdahl Överstelöjtnant, doktorand och lärare vid Försvarshögskolan, tidigare chef för kadettbataljonen vid Militärhögskolan Karlberg. Masterexamen i Military Arts and Science, U.S. Army Command and General Staff College. Magisterexamen i historia, Stockholms universitet. Styrelseledamot i Officersföreningen på Försvarshögskolan.

Officerstidningen nr.6, 2023 45

Insänt & debatt

» Låt oss skapa system och processer anpassade för en ny verklighet« Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Nedskärningsåren tvingade många specialiserade skrån i Försvarsmakten att säkra sin överlevnad genom att göra sig oumbärliga. Ett problem är att fallskärmar och flytvästar som togs fram under nedskärningsåren fortfarande är i bruk, skriver insändarskribenten.

EN GÅNG I tiden, för inte särskilt länge

q sedan, såg framtiden mörk och oviss ut

för många specialiserade skrån inom Försvarsmakten. Nedskärningsåren tvingade dem alla att ständigt sova med ett öga öppet. För att säkra skråets överlevnad gällde det att göra sitt specialistområde oumbärligt. Det gjordes genom att exempelvis skriva in sig som obligatoriska nyckelspelare i certifieringsprocesser, reglementen och utbildningar, för att på detta sätt kroka fast den egna verksamheten i så många andra som möjligt.

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

46 Officerstidningen nr.6, 2023

» Ofta är det dessa hårt jobbande eldsjälar som nu får slita i system och processer som är anpassade för en annan tid. «

Som försvarsmaktsanställd i dag är det inte osannolikt att du har kommit i kontakt med resultatet av detta på ett eller annat sätt. Det är nämligen inget enskilt skrå som beskrivs, utan ett fenomen som återfinns inom många områden i vår organisation. Det fanns inget ont uppsåt i detta. Det handlade helt enkelt om att säkerställa överlevnad av ett kunskapsarv. I många fall var det hjältar inom sina respektive gebit som på detta sätt räddade sina skrån in i framtiden. NU ÄR DOCK framtiden här, och med den en helt annan tid. Faran för nedläggning eller decimering av verksamheten har i stället växlats mot tillväxt och ökad arbetsbelastning för att mäkta med volymen av uppgifter som måste lösas. Ett problem är att de fallskärmar och flytvästar som togs fram under nedskärningsåren fortfarande är i bruk. Detta trots att de nu har fullgjort sitt syfte och i stället alltmer kommit att vara i vägen. Effekten av detta blir flaskhalsar som i sin tur skapar frustration ute i leden, samtidigt som det också skapar orimliga arbetsbelastningar för dem vars ansvar det är att möta en övermäktig efterfrågan. Ofta är det dessa hårt jobbande eldsjälar som nu får slita i system och processer som är anpassade för en annan tid. DET ÄR MED andra ord hög tid för nya hjältar

att kliva fram! Dessa hjältar behöver vara djärva, pragmatiska och redo att göra jobbet med att skilja ut det som är nice från det som verkligen är need. Kanske står lag, förordning eller föreskrifter i vägen i vissa fall? Lyft då på stenen, syna och definiera problembilden och låt det bli känt uppåt i organisationen. Måhända kan det till och med resultera i förändring på politisk nivå om så krävs. Angelägenhetsgraden i detta arbete är hög och kan vi hitta sätt att skapa drägligare arbetsbelastning för våra medarbetare samtidigt som vi effektiviserar byggandet av vår krigföringsförmåga har vi allt att vinna. Avslutningsvis, till er som känner sig träffade av denna text: Er tid att agera är nu, och ni är efterlängtade! ● Kapten Yossarian

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed? TEMPEST-secured products for your workspace

eurotempest.net

– for all your EMC, Thermal & Sealing Solutions Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se

officerstidningen-92x123.indd 1

2019-02-18 12:22

Hur påverkar NATO-inträdet er IT-miljö? Vi har sedan 2012 levererat säkra IT-lösningar till FM och FMV och ofta i nära samarbete med granskande och kontrollerande instans. Våra lösningar är anpassade för fält, mobilt, marint och fasta miljöer. Allt för att på bästa sätt hjälpa till i försvaret av Sverige. Vårt närstående NATO-inträde väcker många frågor kring IT-säkerhet och det kan vara svårt att hitta rätt. Låt oss hjälpa dig att anpassa din IT-miljö till NATOs standard TEMPEST. Hör av dig så berättar vi mer! +46 (0)8 711 55 00 info@2makeit.se • 2makeit.se

Krönika Erik Frisk

Hur många av mina kadettkollegor är kvar om tio år? TT VARA KADETT är att vara tudelad. Å ena

sidan läser man en fantastisk utbildning med förmåner civila studenter bara kan drömma om, på väg ut till en ivrigt välkomnande organisation som för första gången på många årtionden ska rusta upp. Man kan knappt gå på en föreläsning given av en äldre officer utan att få höra hur gärna de hade velat vara i våra kläder i dag, upprymda över bara tanken på att få tillbringa sitt arbetsliv i en myndighet som sväller snarare än svälter. Å andra sidan finns dock en oro för hur Försvarsmakten som arbetsplats faktisk kommer att må när tiden på skolan är över. Oro för om lönen kommer att motsvara arbetet. Oro för arbetsbördan och utbrändhet. Oro för att se verksamheten och arbetsuppgifterna som man älskar blekna till ångestfyllda bördor. Missförstå mig rätt: min generation kadetter är inga ångestfyllda lipsillar. Inte heller är vi bortskämda studenter som inte förstår hur bra vi har det på våra statligt finansierade utbildningar. Som kadett på Militärhögskolan Karlberg är jag visserligen gravt tendensiös, men jag vågar påstå att dagens kadetter är en sällan skådad samling av ambition, driv och förändringsvilja.

I SKRIVANDE STUND har överbefälhavare

Micael Bydén nyligen besökt kadetterna på Karlberg, där just frågor om personalförsörjning, löner och upprustning haglade över generalen. Officersförbundets studentråds återkommande besök hos makthavare i riksdagen och försvarsdepartementet de senaste åren, bidrog i maj till att ersättningen för officersaspiranter höjdes. När grundlöneavdraget för kadetter med särskilda förmåner höjdes som en konsekvens av detta, samlades blivande specialistofficerare från landets många skolor i ett öppet brev i denna tidning till försvar för sina rättigheter. Kadetter48 Officerstidningen nr.6, 2023

nas vilja att jobba för förbättring, den är alltså enorm. Alla kadetter vill nämligen, precis som jag, inget hellre än att komma ut i verksamheten och börja jobba. I mångt och mycket blir man ju trots allt militär åtminstone delvis på grund av ett kall och en vilja att göra skillnad. Har man dessutom påbörjat en officersutbildning har man uppenbarligen upplevt någonting som lockat en till att, i en lång tid framöver, jobba med den yttersta delen av våldstrappan för rikets försvar. Plikttrogenheten hos dagens kadetter, den är det alltså inget fel på. Men, det finns ju många sätt att tjäna sitt land. För viljan och plikttrogenheten till trots har många en plan B. I sig är det ju inte konstigt, en militär karriär var kanske inte högst upp på listan över gymnasietidens framtidsplaner. Det finns också en utbredd medvetenhet om att de ledarskapsförmågor en officersutbildning medför är vida eftertraktade på den civila arbetsmarknaden. Just de tankarna verkar återkommande förminskas i myndighetens personalpolitik. Försvarsmakten existerar inte i ett vakuum, utan tävlar om personal precis som alla andra arbetsgivare gör. För vad säger det egentligen när myndigheten för militärt försvar inte är den arbetsgivare som i lönesättningen värderar militär kompetens högst?

» I mångt och mycket blir man ju trots allt militär åtminstone delvis på grund av ett kall och en vilja att göra skillnad.«

RIKETS FÖRSVAR ÄR för viktigt för att begränsas av oambitiös

personalpolitik. När polisen, sjukvården och skolorna möttes av enorma utmaningar och brist på personal skedde riktade lönesatsningar för att utbudet skulle möta efterfrågan. Kanske är det dags för samma sak för officerare? Oavsett väg måste stora åtgärder vidtas för att Försvarsmakten ska rekrytera och behålla personal. För om rätt åtgärder inte vidtas, då har jag personligen bara en oro kvar: Hur många av mina kadettkollegor kommer att vara kvar i Försvarsmakten om tio år? ●

Erik Frisk, ordförande för Officersförbundets studentråd

Reklambyrån Liljedals 2023

BAE Systems Bofors

Vi utvecklar framtidens försvarssystem. BAE Systems Bofors i Karlskoga är ett världsledande, internationellt och högteknologiskt företag som utvecklar försvarssystem för en säkrare framtid. Följ oss på LinkedIn: BAE Systems Bofors

Spontanansökningar görs till hr.bae@baesystems.se

BLI EN DEL AV VÅRT TEAM

Vi söker träningsinstruktör Hos oss på Saabs affärsenhet Training and Simulation i Huskvarna får du utveckla dina kunskaper inom militär träning och verksamhet i en ny, internationell miljö. Vårt träningsteam genomför utbildningar och kunddemonstrationer över hela världen, men deltar även i utveckling och marknadsföring av våra världsledande träningsprodukter. Mer information om tjänsten finns på saab.com/career

Materiel vi minns Kulsprutepistol m/45B I tjänst 1945–2007

Magasin 50 patroner

Ett populärt och enkelt vapen Den svensktillverkade kulsprutepistolen m/45 kom till förband runt 1946 och blev snabbt mycket populär som ett bra och enkelt vapen, synonymt med svensk försvarsmakt. Vapnet var i kaliber 9x19 millimeter med mekanismen tungt slutstycke, en mycket enkel men pålitlig konstruktion. Vapnet uppdaterades snabbt till modell m/45 B och fick en ny grön ytbehandling, ett synnerligen välfungerande 36-patroners magasin och en liten krok på bakstycket. Vapnet försågs med ett bleck över utkastaröppningen på vilken en hylspåse kunde apteras. Kulsprutepistolen fanns i hela Försvarsmakten ända fram till i början av 2000-talet och var ett väl fungerande vapen på 100-200 meter. Med patron m/39 B hade den bra genomslagskraft på nära håll och ryktet om att det räckte med en regnrock på 100 meter som skydd var minst sagt vansinnigt. Eldhastigheten på vapnet var låg så även i automateld var den högst kontrollerbar. Mekanismen säkrades genom att manöverhandtaget fördes upp i en skåra i lådan och det fanns ingen omställare till enkelskottseld utan skytten var tvungen att ha ett flinkt finger och snabbt släppa avtryckaren för att åstadkomma enkelskott. Vapnet levde kvar i hemvärnet till 2007 och har funnit en plats som sportskyttevapen i Sverige, med en entusiastisk, om än något åldrande, skara sportskyttar som säkerligen hanterade vapnet under sin grundutbildning. / HENRIK JANSSON 50 Officerstidningen nr.6, 2023

ƀ Den första varianten av kpist 45 matades från det gamla 50-skottsmagasinet från kpist m/37 och kunde även ta trummagasin om 70 patroner.

Patron m/39B ƀ Patronen till kpisten benämndes m/39B, kom på laddramar om 36 patroner och var så pass kraftig att den betecknades som pansarbrytande av den amerikanska polisen.

Snabbladdare ƀ Med den eminenta snabbladdaren för magasin och ammunition på laddram, kan en flink operatör fylla ett magasin om 36 patroner på 2,5 sekunder.

Användning i Vietnam

Port Said

ƀ Kpist m/45 B köptes av amerikanska Navy seals i början av 60-talet och användes med god verkan i Vietnamkriget, och var så pass bra att de gjorde en egen kopia på den.

ƀ Vapnet licenstillverkades av Egypten och döptes om till ”Port Said” och användes av den egyptiska armén. Föga smickrande fanns en Port Said med vid mordet på Anwar al-Sadat 1981.

FAKTA

Kulsprutepistol M/45 B

Hylspåse ƀ En hylspåse i tyg samlade upp de avskjutna hylsorna och förhindrade även att en hylssprängning skulle drabba skytten.

Kpist m/45 C med bajonett m14 ƀ En variant av kpisten hade ett fäste för bajonett på den perforerade manteln där den mycket långa bajonett m14 passade. Denna variant användes till stor del av den svenska FN-styrkan i Kongo 1960-1962.

Fabrikat: Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna Kaliber: 9x19 mm Längd: 81 cm utfälld kolv, 55 cm infälld Vikt: 3,9 kg oladdad, 4,6 kg laddad Antal patroner: 36 st Mekanism: Tungt slutstycke Piplängd: 212 mm Eldhastighet: 600 skott/min Mynningshastighet: 410 m/s Praktisk skottvidd: 200m Sikte: 100, 200, 300m I tjänst: 1945-2007 Antal: 300 000 Källa: SoldR Mtrl Vapen Kulsprutepistol m/45

Eldledare Henrik Jansson, Livregementets Grenadjärer, I 3, 1989–1990:

Officerstidningen nr.6, 2023 51

Foto: Henrik Jansson

» Det var ett simpelt och robust vapen, byggt för konflikt med en låg eldhastighet som gjorde det lätt att sätta skotten i en helfigur på upp till 100 meter, även med automateld. Mekanismen var enkel med stora delar och rengöringen gick snabbt. Den vägde dock ganska mycket och var inte så träffsäker med 9 millimeters patronen på längre håll. «

Noterat INSTAGRAM:

Iskyla och pannben i Norrbotten Annan vin-

tation som fått spridning i sociala medier var de iskalla bilderna från Norrbottens regemente, I 19, i Boden. ”I smällkyla och snålblåst har spaningsplutonen vid Norrbottens pansarbataljon genomfört prestationsövning Lynx. Det är ett av de mest krävande momenten soldaterna ställs inför under sin utbildning till spaningssoldater”, skrev I 19 i ett inlägg den 22 november. Övningen genomförs individuellt och handlar om att under en komprimerad period ställas inför svåra och krävande situationer. ”Nattens återhämtning tillbring-

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

q terdokumen-

X/TWITTER:

TV-TIPS:

Att välja vinterglädjen på CBRN-skolan

Soldathjärta – en serie i sju delar om armén 500 år

● ”Gör som sergeanten och välj glädjen i Umeå”, skrev CBRN-skolan på X nyligen och delade ett par härliga bilder på en specialistofficer i vintermiljö. En av bilderna blev tämligen snart meme-material.

ƀ ”Soldathjärta är en filmserie för dig som strider med båda fötterna på jorden – och alla er andra. Den handlar om hur det är att vara soldat, i dag och för 500 år sedan. Och varför Sverige i år haft en armé i 500 år. Premiär på FM YouTube 15 december, klockan 15.23”, meddelade arméns kommunikationschef Dag Enander på X den 1 december. ”Härligt, lobba för att den kan visas på julafton efter Kalle Anka!”, kommenterade officeren Anders Ekroth. Enander svarade blixtsnabbt: ”Jag förväntar mig att hela svenska folket tittar på alla sju avsnitt efter Kalle, före Karl-Bertil.”

JULKALENDER: ade deltagarna på egen hand i 20 minusgrader innan det var dags för övningens slutliga prövning: Två mils språngmarsch”, skriver I 19 vidare. ●

KLUDDNIKLAS:

Julkalender i sociala medier ƀ ”Herr Flax”, helikopterpilot och Officerstidningens krönikör, har fram till jul en följetong på X. ”En önskelista bestående av 24 luckor som var och en öppnas med en daglig postning. Önskelistan innehåller små och stora önskningar från mig till Försvarsmakten. Det blir kul!”, lovade han den 30 november och under december har tråden fyllts av såväl vikbar automatkarbin till fordonsbesättningar, en skjutbana på Malmen och BK004-behörigheter till samtliga administratörer och ställföreträdare. Hoppas att tomten kan ge några av klapparna i julklapp! 52 Officerstidningen nr.6, 2023

SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK (SOT) SÖKER OPERATÖRER forsvarsmakten.se/sot

Missa inte Officerstidningens nyhetsbrev! Anmäl dig via vår webbplats och få de senaste nyheterna från Officerstidningen direkt i din inkorg två gånger i månaden.

ANMÄL DIG PÅ: OFFICERSTIDNINGEN.SE/NYHETSBREV

Förbundsnytt

Medlemsstatistik, 1/12 2023 OF.................................................. 5 896 SO.................................................. 3 768 GSS................................................ 3 893 Studerande...................................... 979 Summa......................................14 627

Senaste nytt från Officersförbundet

Foto: Stefan Tell

den går runt på ”torget” och läser och diskuterar förslagen. Sedan har ombuden möjlighet att yrka på ett förslag om de instämmer med förslaget eller lägga ett tilläggsyrkande om de tycker att grunden till förslaget är bra, men ombuden vill ändra en eller flera delar i förslaget. – Officersförbundet är en demokratisk organisation och Påverkanstorget är en viktig process och ett förkroppsligande av demokratin när alla ombud faktiskt diskuterar – oavsett om man tycker lika eller olika – inför röstning om förslagen, säger Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Förbundsmötet

Ny ordförande för Officersförbundet vald Under Förbundsmötet 14–16 november valde mötet en ny styrelse med Stefan Morin som förbundsordförande. Mötet röstade för flera förslag bland annat att förbundet ska arbeta för att höja ersättningsnivåerna på flera ersättningar och tillägg och att sänka pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare.

nationella intresseföreningar, så kallade kårsektioner, deltog också. Mötets första dag inleddes med invigningstal av dåvarande förbundsordförande Lars Fresker, och tre inbjudna talare: Göran Arrius, Sacos ordförande; Robert Egnell, Försvarshögskolans rektor; samt generallöjtnant Michael Claesson, chef Försvarsstaben.

– JAG KÄNNER mig hedrad att bli vald till förbundsordförande av Förbundsmötet och jag ser fram emot det kommande arbetet med nya styrelsen, sa Stefan Morin i

Påverkanstorg Mötet fortsatte med ett så kal�lat Påverkanstorg, ett mötesrum där propositioner och motioner (beslutsförslag) sätts upp på anslagstavlor och där alla ombu-

54 Officerstidningen nr.6, 2023

»Flera bra besluts förslag har röstats igenom «

sitt tal efteråt. På mötet deltog 103 ombud för att representera 38 officersföreningar och 14 500 medlemmar. Förbundets studentråd och representanter för förbundets

Tal av försvarsministern Mötets andra dag inleddes med att inbjuden talare Pål Jonsson, försvarsminister, pratade om Försvarsmaktens tillväxt, stödet till Ukraina och Sveriges Nato-medlemskap. Ombuden ställde sedan frågor till ministern om allt från bristen på personlig utrustning som ministern kallade oacceptabel till tillsvidareanställning av GSS/K som ministern kommenterade med: – Vi tittar på den frågan. Vi vet vad Försvarsmakten tycker och vi vet vad Officersförbundet tycker. Samtal med Lars Fresker Mötet fortsatte med att Johan Hansson samtalade med Lars Fresker om hans 22 år som förbundsordförande. – Det har varit en omvälvande resa. Försvarsmakten har gått från nedrustning till upprust-

Officersförbundets kansli öppettider jul och nyår Förbundets kansli har begränsade öppettider under jul och nyår på grund av lägre bemanning.

Kansliet är stängt den 23 december och 5 januari. Den 22 december 4 januari har kansliets telefon med bland annat Rådgivningen öppet måndag-torsdag 08.30-12.00. Du

når oss på telefonnummer 08 440 83 30 och mejladress kansliet@officersforbundet.se. Den 6 januari har kansliet ordinarie öppettider igen. God jul och gott nytt år önskar kansliet!

Val av förbundsordförande Den viktigaste punkten under mötets andra dag var dock val av ny förbundsordförande. De tre kandidaterna presenterade sig: Stefan Morin, ledamot i förbundsstyrelsen och facklig förtroendeman på heltid för Livgardets OF, Susanne Hultgren, förhandlingschef på kansliet samt Per-Martin Sternevi, facklig förtroendeman på heltid för OF F 17 och ordförande i FPI. Sedan röstade de 103 ombuden och Stefan Morin vann med 56 röster mot Susanne Hultgrens 47 röster. Om du vill veta mer om Officersförbundets nya förbundsordförande Stefan Morin läs mer på nästa uppslag. Propositioner och motioner Förbundsstyrelsens propositioner med budget, stadgar och fackligt program röstades igenom. En proposition om att ändra längden på en förbundsmötesperiod från tre till fyra år röstades också igenom. Flera av medlemmarna och officersföreningarnas motioner röstades igenom och innebär att förbundet ska arbeta för att höja flera ersättningar och tillägg bland

Foto: Stefan Tell

ningen, en tillväxt som inte kan gå snabbt nog. Det var inte lång tid innan jag blev förbundsordförande som det tecknades ett samverkansavtal som signalerade nystart för de anställdas inflytande. Alla chefer och förtroendevalda utbildades på avtalet och fick med sig en förståelse för förhandling och samverkan. Idag har vi tappat det på många håll inom Försvarsmakten men jag hoppas på en nystart och att alla inser att både verksamheten och medarbetarnas arbetstillfredsställelse blir bättre när personalen är med från ax till limpa, sa Lars Fresker.

annat skotillägg, insatsberedskap och uppkomna försvarsmaktsdygn på lördagar, söndagar och helgdagar. En motion om att sänka pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare röstades också igenom, samt ett tilläggsyrkande om att medlemmar födda 1988 och senare som var antagna till officersutbildning innan 2016 skall få ändrad pensionsålder till 61 år, i likhet med flygförarna som var antagna till utbildning. Om det inte bedöms vara möjligt ska förbundet arbeta för att de

berörda ska kompenseras med till exempel Kåpan extra i likhet med ändringen från 60 till 61-års pensionsålder. – Det är flera bra beslutsförslag som har röstats igenom. Det

känns extra roligt att vi har fått in ett så stort antal motioner. Det är viktigt eftersom det är ett konkret sätt för medlemmarna att påverka vad förbundet ska göra, säger Stefan Morin. ⚫

Det här är Förbundsmötet Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ och sammanträder vart fjärde år. På mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera sina medlemmar och sin officersförening. Möter väljer förbundsstyrelse som ska arbeta i mötets anda de kommande åren. De beslutsförslag som kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner (budget, stadgar och fackligt program), medan de beslutsförslag som kommer från enskilda medlemmar och officersföreningar kallas motioner. Officerstidningen nr.6, 2023 55

Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

Stefan går från facklig förtroendeman på heltid vid Livgardet till förbundsordförande för Officersförbundet.

Nya tider med Stefan Morin Det är en grå dag i november när Stefan Morin kliver upp på en scen för att hålla sitt tacktal till Förbundsmötet efter att ha blivit vald till förbundsordförande. Text: Cecilia Gustafsson Foto: Stefan Tell

ET ÄR EN FÖRBUNDSORDFÖRANDE som inleder talet med: ”Det är med känslor av glädje, tacksamhet och framför allt ödmjukhet jag står här. Jag har suttit här nere och varit nervös. Givetvis var det nervöst inför själva valet men ännu mer när klubban slog i bordet. Jag kände igen nervositeten och minns när jag kände så senast. Det var när jag som ny yrkesofficer fick uppgiften att hålla i en befälsutbildning. Att kliva fram framför erfarna och

56 Officerstidningen nr.6, 2023

yrkesskickliga kollegor och säga ’jag tar befälet’. Det är samma känsla nu” sa Stefan Morin. En timme innan talet har Stefan presenterat sig för mötet. Han är uppväxt i Vaxholm utanför Stockholm och gjorde värnplikten som militärpolisgruppchef på Dragonbataljonen på Livgardet. – Utbildningen var bra och jag trivdes med gruppen och befälen på Livgardet. Jag uppskattade blandningen av teori och praktik som militärpolisutbildningen innebar, säger Stefan. Efter värnplikten jobbade han civilt några år bland annat inom Kriminalvården. Han funderade på att utbilda sig till polis, men när han fick se en annons om att utbilda sig till yrkesofficer gick han på en informationsträff och skickade in en ansökan till specialistofficersutbildningen. UNDER UTBILDNINGEN BYTTE Stefan inriktning från stridsbåt till militärpolis. Bytet innebar en enklare pendling och vardag med hans nybildade familj. Så när han sedan började arbeta som instruktör på första militärpolisplutonen på Livgardet kändes det som att han var hemma igen. Han blev medlem i förbundet som kadett, men första gången han engagerade sig i en facklig fråga var när han tillsammans med sina kollegor som också var specialistofficerare skrev en insändare i Officerstidningen. Insändaren

handlade om att de upplevde att deras yrkesroll som specialistofficerare var oklar. Den fick stor spridning och de blev kallade till ett möte med dåvarande förbandschefen för Livgardet. – Vi var tydliga med våra tankar och åsikter. Det var min första aha-upplevelse av vikten av att arbeta tillsammans och att ensam är inte alltid stark, säger Stefan. Under de kommande åren gick han från instruktör till insatschef och sedan till utbildningsofficer med ansvar för ordningstjänst och hundtjänst och sedan till personalchef. Han gick också en HR chefsutbildning på Företagsekonomiska institutet. – Jag har tyckt om att vara spindeln i nätet. Den som bataljonschefen ringer sent på kvällen och blir inblandad så fort det händer något. Det är framsidan av medaljen, även om baksidan är att det är så många processer och människor inblandade att det kan vara tufft.

förtroendeman. Jag vill vara med i de processerna som påverkar våra medlemmar. Som förbundsordförande är jag med och påverkar genom samtal med politiken, allmänheten, andra fackförbund och Försvarsmakten. Det är otroligt spännande och utmanande. DEN GRÅ DAGEN i november när han blev vald till förbundsordförande gick han från nervös till förväntansfull. Han kände att det var skönt när hela styrelsen var vald och de kunde börja arbeta tillsammans. – Som förbundsordförande är jag förbundets första representant, men vi är 21 fackligt förtroendevalda i hela förbundsstyrelsen som kommer från olika förband och har olika erfarenheter och kompetenser. Tillsammans besitter styrelsen och kansliet både den bredden och det djupet vi behöver för att fatta så bra beslut som möjligt för alla våra medlemmar. Det är inga små utmaningar som väntar med ett svenskt försvar präglat av Försvarsmaktens tillväxt, stödet till Ukraina och Sverige Nato-medlemskap, men en av de andra stora utmaningarna som Stefan vill peka på är skyddandet av den svenska modellen. – Den svenska modellen är grunden till demokratin på den svenska arbetsmarknaden, utan den saknas balans mellan arbetstagare och arbetsgivare. Så ska man stå upp för den svenska demokratin ska man också stå upp för den svenska modellen. Officersförbundet kommer fortsätta att göra det - och jag hoppas att vi kommer göra det tillsammans med Försvarsmakten, säger Stefan. ⚫

»Oftast är vi faktiskt överens och samver kan och förhandling fungerar bra.«

EFTER HÄNDELSERNA MED insändaren blev Stefan engagerad i sin officersförenings styrelse och han har varit både vice ordförande och ordförande i föreningen. Han tackade också ja till att bli facklig förtroendeman på heltid. Det var inte självklart att han skulle byta tjänst från personalchef till facklig förtroendeman, men han upplevde att han jobbade med samma frågor även om han bytte sida från arbetsgivare till fack. – Oftast är vi faktiskt överens och samverkan och förhandling fungerar bra. När vi inte är överens är det viktigt att vi kan skilja på sak och person. Vi som parter måste kunna vara tydliga med våra ställningstaganden och sedan se varandra i ögonen efter mötet. Under tiden som facklig förtroendeman på heltid har Stefan arbetat med alla möjliga fackliga frågor. En dag har han jobbat med att ta fram en lönemålbild det vill säga hur alla befattningar på förbundet ska lönesättas. En annan dag har han träffat en medlem som har problem och mår dåligt. – Jag är mest stolt över de gånger jag har hjälpt en medlem som mått riktigt dålig. Att stödja och stå upp för någon som inte orkar själv är bland det viktigaste vi gör i föreningarna. Sedan vill jag verkligen lyfta fram att våra förtroendevalda är med i de flesta processerna som påverkar medlemmarna på ett förband. Att vara förtroendevald är därför att vara med och påverka både sin egen och sina kollegor och chefers arbetssituation. FÖR TRE ÅR sedan blev Stefan invald som ledamot i förbundsstyrelsen och fick ett nytt perspektiv på det fackliga arbetet. – Det som är så roligt med förbundsstyrelsen är att alla har ett så stort engagemang. Under min tid som ledamot var det tydligt att Lars Fresker hade ett imponerande helhetsperspektiv vad gäller försvars-och säkerhetsfrågor och i princip alla andra frågor som berör våra medlemmar. Det är stora skor att fylla, men jag har mina egna skor. Efter en tid i styrelsen frågade en förening om han ville bli förbundsordförande. Efter flera samtal med familjen svarade han ja. – Det var av samma anledning som jag ville bli facklig

Stefan Morin

Ålder: 40. Fackligt uppdrag i urval: Vice ordförande Livgardets OF 2018– 2022, ordförande Livgardets OF 2022–2023, facklig förtroendeman på heltid 2018–2023, ledamot i förbundsstyrelsen 2020–2023, förbundsordförande 2023-. Bakgrund i korthet: Värnplikt 2002–2003, specialistofficersutbildning 2007–2008, instruktör, och insatschef på militärpoliskompani, funktionsansvarig ordningstjänst och hundtjänst på Försvarsmaktens militärpolisenhet, personalchef. Familj: Fru Veronica, barnen Rasmus, Lea, Sixten, samt hunden Doris. På fritiden: Resa och vara på landstället i södra Roslagen.

Första gången Stefan engagerade sig i en facklig fråga var när han som medlem skrev en insändare i Officerstidningen.

Officerstidningen nr.6, 2023 57

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet

Foto: Stefan Tell

just dig och din SGI. Det är också viktigt att du vet hur du eventuellt kan skydda din SGI. Det får till exempel inte finns några glapp i tiden där du varken har arbetat eller skyddat din tidigare SGI för i så fall kan du bli utan ersättning eller få mindre pengar. Så som sagt hör av dig till Försäkringskassan och kontrollera med dem! Elina Meyer, ombudsman

Borttappad faktura

Hej! Jag har tappat bort en faktura med min medlemsavgift. Kan jag få en ny faktura eller hur gör jag?

Ändringar i medlemskapet Hej! Jag tar examen som specia listofficer i slutet av december. Vad händer med mitt medlem skap i förbundet då? Grattis till examen! Du som tar examen byter automatiskt medlemskategori från student till yrkesverksam, men du behöver se över dina uppgifter och uppge rätt lön och arbetsplats så att du får rätt medlemsavgift och rätt officersförening. Detta gör du enkelt genom att gå till förbundets webbplats, officersforbundet.se, logga in med BankID på ”Mina sidor” och se över och ändra dina uppgifter. Carina Viklund, kanslistöd

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

58 Officerstidningen nr.6, 2023

Sjukpenningsgrundande inkomst (SGI)

Hej! Jag ska börja studera OP, men jag undrar vad som gäller om jag blir sjuk under studierna? Jag var tidigare soldat om det spelar roll? Sjukpenningsgrundade inkomst (SGI) är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och som ligger till grund för hur mycket pengar du kan få om du till exempel blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Beloppet baseras på vad du har haft för inkomst, men vad som räknas som inkomst är olika. Därför är det viktigt att du innan du påbörjar dina studier kontrollerar med Försäkringskassan om vad som gäller för

Hej! Om du går till förbundets webbplats officersforbundet. se och loggar in med BankID på ”Mina sidor” kan du se alla dina fakturor. Det är lätt att tappa bort en pappersfaktura. Jag skulle därför rekommendera att du betalar din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro. Anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank. Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön! Maria Jensfelt, kanslistöd

Lägstalön specialist officerare

Hej! Jag är snart klar med min utbildning till specialistofficer. Vad ska jag ha i lön? Vad bra att du frågar! Som du säkert vet så ska lönesättningen vara individuell och

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare

Olle Löfmark, Martin Sachs, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall (tjänstledig), Mikael Eriksson Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Carina Viklund, Maria Jensfelt

baseras på vad du har för arbetsuppgifter och ansvar, samt övriga krav i din befattning. På varje förband sker ett arbete för att värdera befattningar utifrån just arbetsuppgifter, ansvar, samt övriga krav så jag skulle rekommendera att du kontaktar din officersförening för att få veta mer om hur din befattning värderas på ditt förband. Det är viktigt att trycka på att man inte ska sätta likhetstecken mellan lägsta lön och ingångslön. Den lägsta lönen en yrkesofficer kan ha är 27 000 kronor, men det betyder inte att en yrkesofficer ska ha den vid anställning efter avslutad yrkesofficersutbildning utan den utgår som sagt var från befattningens ansvar och uppgifter. Så ta stöd av din officersförening! Mikael Eriksson, ombudsman

Ny lön efter Rals

Hej! När kan jag få min nya lön efter Rals? Hej! Vi kan tyvärr inte ge ett tydligt besked. Officersförbundet och Försvarsmakten måste komma överens på både försvarsmaktnivå och organisationsenhetsnivå och just nu pågår förhandlingar på försvarsmaktsnivå. Det är ekonomin för alla OrgE som vi förhandlar om och det kommer med största sannolikhet att ta längre tid än vanligt, vilket innebär att vi inte kommer att komma överens innan jul. Jag vet att det inte är det roligaste svaret, men vi kämpar verkligen för att det ska bli så bra som möjligt för våra medlemmar. Susanne Hultgren, förhandlingschef

Kommunikation: Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund.

Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder

ilitärhospitalfonden och Medaljfonden instiftades av Konung Karl XIV Johan och hade från början två olika syften. Militärhospitalfondens ändamål var att antingen instifta ett Militärhospital och/eller stödja bortgångna officerares änkor och barn. Medaljfonden hade som ändamål att ge officerare som erhållit medalj för tapperhet i krig, en årlig pension. I den mån det blev ett årligt överskott av Medaljfondens tillgångar, tillföll det Militärhospitalfonden. 1999 sammanslogs fonderna till H M Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder.

Är du efterlevande maka/make eller barn till avliden yrkesofficer har du möjlighet att söka ekonomisk hjälp från H.M. Konungens Militärhospitals- och Medaljfonder. Sökande ska vara ekonomiskt behövande utan större förmögenhet. Den som söker kan dock äga bostadsrätt eller villa. Flerårigt understöd kan sökas på grund av låg pension/inkomst. Understöd kan även sökas för delar av kostnader för t ex tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel och dylikt. Behoven skall styrkas med kopia av kvitton samt i förkommande fall med läkarintyg.

Det finns också möjlighet att ansöka om stipendier/bidrag för studier eller fritidsaktiviteter, till barn till bortgångna officerare. Syftet med stipendiet/bidraget ska redovisas i ansökan. När maka/make eller barn till avliden yrkesofficer går bort, finns även möjlighet för efterlevande att ansöka om begravningshjälp. Vid alla typer av ansökningar ska inkomstuppgifter och övriga tillgångar och skulder redovisas i ansökan.

Ansökan ska ha inkommit senast 31 mars 2024. För mer information och ansökningsförfarande, se www.kungahuset.se/militarhospitalsfonden Frågor kan besvaras av fondens sekreterare Kurt Svensson på 076 793 3355 eller kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Levererar för framtiden Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-

baesystems.com

Vi stödjer

pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och snart även Funktionspansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering.