granskning av sveriges av olof esbjör nsson symfoniorkestrar och operahus 2009 I Göteborg är man bäst på att sköta ekonomin och på att förnya repertoaren. I Gävle är man bäst på jämställdhet. I Umeå och Norrköping värnar man det svenska musiklivet. I Malmö är man bra på lite av varje, liksom i Helsingborg. I toppen av OPUS första orkester- och operarankning ligger dock Stockholm. Sveriges radios symfoniorkester med Radiokören kniper tillsammans med Folkoperan de båda förstaplatserna, tack vare en stor publik, ett effektivt kommunikationsoch marknadsarbete och en modern inställning till verksamheten. Musik och känslor har vi lämnat därhän. Det kan inte ens OPUS mäta. Här är det siffror och åter siffror som gäller.
OPUS 23
P
EK
U S K T
S
S
N
U
Y
M
M U
IK
IK
T
L IV
S
DHE
T
T
NA
A
G
G
HE
O
LT
G
S
LI
LL
N
TÄ
Y
U
IERIN
S
EKR
RE
S
LA
TT
T
M
S
JÄ
KA
K
P
INAN ERIN C
IS
F
/S
M
LV
VEN
L IK
O
JÄ
N
B
O
S
Sveriges radios symfoniorkester 1 1 3 -2 3 1 2 2 3 Göteborgs symfoniker 2 1 1 6 3 5 5 1 Kungliga filharmonikerna 3 2 4 1 6 2 4 5 Malmö symfoniorkester 4 5 5 2 2 7 7 2 Norrköpings symfoniorkester 4 6 2 4 7 6 1 4 Helsingborgs symfoniorkester 6 4 3 5 4 2 6 7 Gävle symfoniorkester 7 7 -2 7 5 1 3 6 1 Sveriges radios symfoniorkester och Radiokören 2 Ingår i större organisationer. Därför redovisas ej ekonomiskt resultat
P
EK
U S K T
S
S
N
U
Y
M
M U IK
T
T
L IV
S
IK
DHE
T
NA
A
G
G
HE
O
LT
G
S
LI
U
LL
N
TÄ
Y
S
IERIN
EKR
RE
S
LA
TT
T
M
S
JÄ
KA
K
P
INAN ERIN C
IS
F
/S
M
LV
VEN
L IK
O
JÄ
N
B
O
S
Folkoperan Göteborgsoperan Norrlandsoperan 3 Malmö opera Kungliga operan Värmlandsoperan
1 1 5 1 1 1 3 4 2 2 1 4 5 2 4 1 3 6 3 2 2 4 1 4 4 3 6 5 4 6 2 2 4 4 2 6 6 2 5 3 6 5 4 3 3 5 6 4
3 Endast repertoar hösten 2009
Så här räknade vi Som underlag för rankningen har vi använt institutionernas årsredovisningar för 2008 och generalprogram för 2009–2010. Endast produktioner för huvudscenen och repertoar för full symfoniorkester/operarepertoar är medräknad och alla siffror är satta i relation till omsättningen. Institutionerna är rankade 1–7 i varje kategori, där 1 är bäst och 7 är sämst. Genomsnittet av rankningarna har gett den totala rankningen.
24 OPUS
Självfinansiering Den del av intäkterna som inte är offentliga bidrag. Biljettförsäljning, uthyrning, cd-skivor, programhäften, sponsorer, övrig försäljning, m m.
Synlighet Googleträffar på officiella namnet. Ger bland annat svar på förekomst i tidningsartikar, blogginlägg, hemsidor, pressmeddelanden, nyhetsbrev, etc.
Ekonomiskt resultat 2008 Speglar hur det gick ekonomiskt förra året. Eventuella driftstillskott är inte medräknade.
Jämställdhet Andelen kvinnor i ledning/styrelse, samt kvinnliga dirigenter och kompositörer under kommande säsong.
Publik/skattekrona Antalet besökare i relation till hur mycket pengar som har satsats från offentligt håll.
Svenskt musikliv Andelen svenska dirigenter och kompositörer under säsongen 2009–2010.
lika men ändå olika Trots liknande uppdrag och målsättningar så finns det stora skillnader mellan de svenska musikinstitutionerna. I storstäderna har man lättast att få ekonomi i verksamheten, framför allt tack vare stort publikunderlag och möjligheten att ge flera konserter per produktion. Orkestrarna i Stockholm och Göteborg är till en tredjedel finansierade genom egen försäljning, medan motsvarande nivå är strax över tio procent för orkestrarna i Malmö och Norrköping. Mest bidragstungt är Gävlesymfonikerna, där endast var tjugonde krona kommer från annat håll än det offentliga. Stockholmarna får mycket gratis genom att deras musikinstitutioner
förärats nationella uppdrag, trots att den huvudsakliga verksamheten sker i huvudstaden. De statliga driftsstöden är högre än i övriga landet, med undantag för Kungliga Filharmonikerna som bara får offentligt stöd från Stockholms läns landsting. Jämställdhet kan sägas har uppnåtts helt hos i princip alla orkestrar och operahus när det gäller anställd personal, styrelser och ledning. Däremot finns det mycket kvar att göra på området när det gäller vd, anlitade dirigenter och kompositörer. Orkestrarna klarar sig här något bättre än operahusen där endast en kvinna kommer att ses på dirigentpulten kommande säsong.
Marie-Louise Ljung sponsoransvarig på Göteborgs Symfoniker Göteborgssymfonikerna är den enda musikinstitution i Sverige som får mer än 5 procent av intäkterna från sponsorer. Vad är receptet bakom era framgångar? – Långsiktighet och personliga kontakter. Att ringa ett telefonsamtal och tro att någon nappar direkt funkar inte. Aktiv kundvård och att hela tiden tillgodose sponsorernas intressen är det som gäller.
Peter Waldemarsson vd för Norrköpings symfoniorkester Pia Kronqvist vd för Folkoperan
Ni och Göteborgsoperan ligger klart i täten när det gäller sponsorer. I stora delar av landet existerar inte företagssponsring alls. Varför lyckas man i Göteborg? – Jag tror att svaret finns i den goda samverkan som är speciell för Göteborgs där stora företag, exempelvis Volvo, SKF och Stena tillsammans med mecenater har skapat en tradition av att stötta kulturlivet.
Vad tror du är huvudförklaringen bakom Folkoperans publikframgångar? – Jag är övertygad om att Folkoperans grundidé – viljan att förnya och fördjupa – är en klar framgångsfaktor. Alla som jobbar hos oss är besjälade av att man är här för publikens skull. Vi strävar efter att göra uppsättningar som är inkluderande och som får människor att söka sig hit för att för att de känner att de har en plats. Och att de såklart blir berörda av vad de får uppleva.
Har den ekonomiska krisen påverkat er? – Ja, det ekonomiska klimatet har blivit klart kännbart. Sponsringsintäkterna kommer inte vara lika goda nästa år, tyvärr. Det är svårt att bedöma utvecklingen på lång sikt. Vi hoppas såklart att nedgången inte blir alltför långvarig och att företag som valt att pausa vill komma tillbaka.
Ni låter även tala om er på Internet. I relation till er storlek får Folkoperan flest träffar på Google. – Vi är lyckligt lottade att ha en mycket bra marknadsavdelning och reklambyrån Lowe Brindfors som har gjort ett fantastiskt jobb, bland annat med att sätta våra produktioner i ett modernt och begripligt sammanhang.
Ni spelar inget verk av en kvinnlig kompositör den kommande säsongen. – Jag vet, och det får vi skämmas för. Jag har egentligen inget bra svar varför det är så. Vår ekonomi är väldigt ansträngd och några pengar över till nybeställningar finns inte. Det är klart att vi skulle kunna spela befintlig repertoar av kvinnliga kompositörer, men i år blev det bara inte så. Ni är desto bättre på att engagera svenska dirigenter. Hälften av era produktioner dirigeras av en svensk – inte bara familjekonserterna. Är det en medveten satsning? – Nej, inte direkt. Vi bestämmer från produktion till produktion vem vi vill samarbeta med. Jag upplever att kvalitén på svenska dirigenter är god och jag engagerar dem gärna till orkestern. Extra glada är vi förstås över vårt samarbete med Stefan Solyom, orkesterns förste gästdirigent sedan i våras.
OPUS 25
så finansieras de svenska orkestrarna och operahusen
800 miljoner och Noll kvinnor
omsättning 169 mkr
217 mkr
göteborgs symfoniker 54 MKR / 28 MKR 83 MKR / 5 MKR
De svenska symfoniorkestrarna och operahusen lockade förra året 1,5 miljoner besökare och omsatte totalt två miljarder kronor. Staten bidrog med 800 miljoner kronor varav 383 gick till Kungliga operan. Stockholmsinstitutionernas bidrag från staten är i snitt 47 procent - att jämföras med 29 procent för hela landet i övrigt. 20 procent av omsättningen drar husen i snitt in själva, men sponsring utgör fortfarande mindre än två procent av de totala intäkterna. Kommande säsong spelas 490 verk av orkestrarna. 30 operor uppförs, varav 1 dirigeras 0ch har komponerats av en kvinna.
malmö opera 46 MKR / 45 MKR 115 MKR / 11 MKR
143 mkr göteborgsoperan 110 MKR / 107 MKR 170 MKR / 7,5 MKR
KUNGLIGA OPERAN 79 MKR 383 MKR
KUNGLIGA filharmonikerna 42 MKR / 101 MKR
395 mkr
egenintäkter bidrag från staten bidrag från regionen bidrag från kommunen övriga bidrag
26 OPUS
464 mkr
sveriges radios symfoniorkester & radiokören 31 MKR / 83 MKR
100 mkr
malmö symfoniorkester 12 MKR / 18 MKR 3,5 MKR / 59 MKR / 1,5 MKR
94 mkr
115 mkr
norrlandsoperan 10 MKR / 46 MKR 18 MKR / 25 MKR / 1 MKR
gävle symfoniorkester 2 MKR / 13 MKR 26 MKR / 0,5 MKR
helsingborgs symfoniorkester 7 MKR / 14 MKR 2,5 MKR / 33 MKR
69 mkr
61 mkr
56 mkr
symfoniorkestrarnas repertoar
operahusens repertoar
antal verk
värmlandsoperan 7 MKR / 32 MKR 15 MKR / 7 MKR
140 120 100 80 60 40 20 0
antal operor
norrköpings symfoniorkester 7,5 MKR / 19 MKR 7 MKR / 36 MKR
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0
42 mkr folkoperan 14 MKR / 13 MKR 6 MKR / 8 MKR 0,5 MKR
42 mkr
romantiken regerar! Musiken från den romantiska epoken är alltjämt den vanligast förekommande i svenska konsertoch operahus. Institutionerna visar en vikande trend för musik som komponerats de senaste 100 åren. På operasidan är det mer spridda skurar, även om Verdi och Wagner och deras samtida hör till de i särklass mest spelade tonsättarna. Barocken är nästan helt ignorerad – endast ett fåtal verk spelas av orkestrarna och endast två barockoperor sätts upp under kommande säsong, båda på Kungliga operan.
8 15 15 70 50 65 00 en 00 18 19 18 17 –1 6 –1 9 nd –2 0– 0– 5– 0– 5 5 n 7 1 5 0 1 6 ra 8 8 7 9 6 9 1 1 1 1 1 ö 1 ke k rn sm tik rn tik r oc r oc uppf de ici de an an ba a ur ss b e mo mo om om a r r r g l n i ö k n f ig se tid se tid
OPUS 27