thom as roth
vs
tilson thom as
ALLT SKA VARA NYTT HELA TIDEN
34 OPUS
»när jag var ung så levde jag i den avantgardistiska sfären. Jag framförde musik av Berio, Stockhausen, Ligeti och många andra. Sen engagerade jag mig i den minimalistiska rörelsen med bland andra Reich och Adams. Idag är allt möjligt, det finns ingen dominerande rörelse. Det är lite som Mannheimskolan med JC Bach och sedan Haydn. Plötsligt dök Mozart upp och även om han inte sa så mycket nytt så sa han allt så enormt mycket bättre än alla andra. Så det finns möjligheter även idag. Tyvärr verkar det som om dagens kompositörer skriver ett eller två riktigt bra verk, men inte mer. Pressen är stor, allt ska vara nytt hela tiden.« Orden är Michael Tilson Thomas. Nyligen bjöds han in till Vita huset för att ta emot den mest hedrande utmärkelsen som en musiker kan få i USA, The National Medal of Arts. President Obama undrade vad han skulle kalla honom. Maestro? Michael Tilson Thomas? Mr Thomas? – Kalla mig MTT. Det gör alla andra, blev svaret. – Fint, MTT it is, svarade presidenten.
Michael Tilson Thomas repeterar med Youtube Symphony Orchestra.
foto stephen chernin
mtt är musiker i ordets allra bästa bemärkelse. Både pianist och dirigent, men framför allt har han en okuvlig pedagogisk drivkraft. I många avseenden kan man uppleva identiska paralleller med läromästaren och vännen Leonard Bernstein, som även han var amerikan av judisk härkomst, spelade piano utmärkt och var en jäkel på att coacha orkestrar. I november besökte MTT Stockholm för två utsålda konserter med filharmonikerna i konserthuset. OPUS Thomas Roth träffade honom för en intervju på Grand Hôtel en gråkall förmiddag. thomas roth: Ägnar du all din tid åt musik? michael tilson thomas: Nej, jag läser också mycket och ser mycket film, gammal film. Jag har just köpt den stora Criterionsamlingen med svart-vita filmer från förr. Makalösa filmer, Les Enfants du paradis har jag sett massor av gånger. Den musikfilm jag tycker mest om är filmen om Marin Marais, Tous les matins du monde. tr: När jag ser din dvd-serie Keeping Score slås jag av din orkesters engagemang. Det går inte att ta miste på att dina musiker älskar musik. Men finns det tillfällen då de »vägrat« spela något? mtt: Det har hänt att de inte förstått musiken, men de har aldrig sagt att det är tråkig musik. Jag är väldigt noga med att aldrig framföra musik som är tråkig. Musiken får gärna vara chockerande och utmanande, men aldrig tråkig. tr: Vad tycker du, finns det några bra dirigenter som komponerar idag? mtt: Ha! Det finns ju bra kompositörer som dirigerar, Oliver Knussen, Thomas Adés, John Adams och andra. Men annars vet jag inte. michael tilson thomas har tillsammans med sin orkester, San Francisco Symphony, nyligen fullbordat utgivningen av Mahlers samtliga symfonier på orkesterns eget skivbolag. Skivorna blivit en stor framgång både konstnärligt och kommersiellt och har sålt i över 130 000 exemplar. tr: Nu när Mahlerserien är komplett, finns det några planer på att ge ut annan musik på cd framöver? mtt: Vi diskuterar det flitigt just nu, speciellt som orkestern firar hundra år. Men kanske kommer vi att följa i spåren av London OPUS 35
thom as roth
vs
tilson thom as
Symphony Orchestra (LSO Live) och ge ut skivor i lite enklare format. Kanske blir det en retrospektiv över orkesterns utveckling. tr: När upptäckte du Mahler och vad attraherade dig i musiken? mtt: Jag var 13 och några vänner spelade sista satsen i Das Lied von der Erde med Kathleen Ferrier och Bruno Walter. Det slog knockout på mig fullständigt. Innehållet och budskapet översköljde mig totalt. När jag senare fick möjlighet att arbeta med symfoniorkestrar upptäckte jag att jag hade en speciell känsla för musiken med dess rika innehåll av folkmusik, militärmusik, kabarémusik, judisk musik, etc. Men det är alltid en utmaning att framföra Mahler eftersom musiker har tränats att spela så vackert som möjligt på sina instrument. Men hos Mahler är det inte alltid det som krävs. Jag tycker mig ha en instinkt som gör att jag kan ta till mig Mahlers värld, plus skolningen som gör att jag ser det dramatiska förloppet och formerna. tr: Mahler är ju gränslöst populär idag och det verkar inte minska, tvärtom. Vad är det i hans musik, tror du, som tilltalar dagens publik? mtt: Det är en ytterligheternas musik. Hans personlighet är splittrad och musiken rymmer så många olika stilar på en och samma gång. Vi känner igen oss i musiken. En del av orkestern kan spela tyst och inställsamt medan en annan del vräker på gränslöst, och det som tidigare generationer lyssnare inte kunde ta till sig upplever vi som en del av vår kultur. Vi har ju ljud precis överallt. Detta att kastas från ett känsloläge till ett annat, vilket man gör hos Mahler, är bekant för oss, och så var det inte förr. tr: Finns det något hos Mahler du inte tycker om? mtt: Hmm, jag både älskar och beundrar musiken enormt, men när vi nu fullbordat symfonicykeln och lagt ner så mycket tid och kraft, inte minst på filmen i serien Keeping Score, kan jag säga att jag inte vill leva i den världen ständigt. Det är hälsosammare för mig att tillbringa mer tid med andra tonsättare och den jag främst utforskar för ögonblicket är Schubert, och då speciellt hans körmusik. Jag har också spelat en hel del av hans kammarmusik. Alban Berg är en annan tonsättare jag ägnar mycket tid åt. tr: Vad var det viktigaste du lärde av Bernstein, ni var ju nära vänner? mtt: Han ställde alltid frågor. Inga slutsatser drogs utan att en mängd frågor ställdes först.
MTT på nätet http://301.se/tapir En stor man med många och olika uppdrag. Här kan man se MTT både namnge och sjunga en serenad för två tapirer på San Fransiscos zoo. www.youtube.com/user/symphony 2009 organiserade MTT YouTube Symphony Orchestra, en symfoniorkester som bestod av musiker från trettio länder. Mer än tre tusen videoansökningar kom in, och allt gick att följa – från ansökningar till konsert – på videosajten Youtube.
36 OPUS
tr: Påverkade Bernsteins dirigering av Mahler dina egna tolkningar? mtt: Lenny arbetade mycket mer med extrema uttryck, som i sexan där han drev musiken mycket hårt. Hans gester var stora och han gick ofta till ytterligheter, medan jag försöker vara lite mer återhållsam och se mer till det formmässiga. Det är inte alltid så enkelt eftersom man lätt följer med musiken i dess ytterligheter. Hans temposkillnader var ofta extrema medan jag tror att jag håller en något mera strikt infallsvinkel. Musikens gestik är viktig för mig, att början och slutet på en fras hålls samman. Men det är som sagt alltid frestande i Mahler att ta ut svängarna ordentligt. När vi gjorde åttonde symfonin tyckte jag att vi släppte loss ordentligt. Vi tillät oss att ge efter för musikens naturkraft. tr: Hur skulle du beskriva att dina egna tolkningar växer fram? mtt: Jag börjar alltid med att spela verket på pianot för att få en bild av formen och sambandet mellan satserna. Jag studerar fraseringarna, symmetrin och asymmetrin, längden på de melodiska fraserna i förhållande till harmoniken och hur designen ser ut i varje del av processen. Jag får då en bra bild av helheten plus att jag sjunger mig igenom många passager. Den här processen gör att jag kan prioritera i strukturen, och plocka fram det jag vill att lyssnaren ska uppleva. tr: Varför tror du att amerikansk musik spelas så sällan i Europa? mtt: Allt hänger på enskilda personers engagemang. Vi har ju en svensk kormästare i San Francisco i Ragnar Bohlin, som för in en ny syn för oss och Herbert Blomstedt framförde ju en del svensk musik. Men om det inte vore för dem tror jag att vi inte hade hört någon svensk musik alls just nu. Hur mycket svensk musik spelar man i exempelvis Chicago? tr: På tal om Ragnar Bohlin, hur har symfoniorkesterns kör förändrats sedan han tog över? mtt: Han lägger stor vikt vid a cappella-musik och han har en stor bredd. Vi gjorde Ligetis requiem förra året och nu gör vi en del av Schuberts mässor. Han gav ett fenomenalt framförande av Poulencs Figure humaine. Ragnar Bohlin är en underbar musiker. tr: För mig kommer den bästa Nielsencykeln från San Francisco med Herbert Blomstedt. Är du alls intresserad av skandinavisk musik? mtt: Jag borde lära mig mer om skandinavisk musik, jag kan bara de gamla vanliga. Jag vet att det finns bra musik utanför den fåran, som Arne Nordheim och Bo Nilsson till exempel. tr: Som recensent får jag en mängd musik mest hela tiden och jag har kommit på mig själv med att vara riktigt bortskämd. Jag öppnar ett paket och tänker: Inte ännu en Brahmscykel … mtt: Jag kan förstå det. Och när det gäller just Brahms måste jag säga att de tolkningar jag hört på sistone har varit överraskande nyansoch färglösa. Musiken spelas som en slags romantiskt allmängods och inte som om den har ett alldeles eget och unikt innehåll, som om den inte handlar om något personligt och speciellt. Brahms var ju en ganska försiktig orkestrerare och som dirigent måste man arbeta för att få fram färgerna. Dessutom finns det så mycket som är intimt hos Brahms, som beskriver sorg och saknad. Men oftast känns det som om musiken bara ska spelas så vackert som möjligt när man hör den. tr: Annars kan man märka att orkestrar idag låter ganska likadant.
MICHAEL TILSON THOMAS Född 1944 Gör Chefdirigent för San Francisco Symphony och the New World Symphony Orchestra. Drivande bakom projektet Youtube Symphony Orchestra, förste gästdirigent London Symphony Orchestra. Debut 1969 med Boston Symphony Orchestra. Fick mitt under pågående konsert hoppa in för en sjuk William Steinberg. Priser MTT har rott hem tio Grammys sedan 1976, varav åtta senaste decenniet. Familj Lever med partnern sedan 30 år, Joshua Robison, til�lika manager för MTT. Drömyrke om inte musiker Filmskapare. Har sagt »Man kan inte ha Bach, Mozart och Beethoven som sina favoritkompositörer. De definierar ju vad musik är!«
MTT i närvaro av två av den amerikanska musikens förgrundsgestalter, Leonard Bernstein och Charles Ives.
OPUS 37
thom as roth
vs
tilson thom as
Hur ser du på det som dirigent? mtt: Orkestrarna är ju mycket mer internationella idag. Folk reser mer. När man kliver upp på pulten var man än befinner sig i världen så ser man en mångfald av nationaliteter i orkestrarna. Det är en oundviklig utveckling. Standarden har ökat enormt när det gäller spelskicklighet, men man sätter perfektion högre än personligt uttryck och naturligtvis har musiken förlorat något på det. Kanterna har suddats ut till förmån för en jämnare klangbild. tr: Vilka utmaningar ser du för framtidens musiker? mtt: Jag tycker mig se att unga musiker ofta saknar kunskap i vad musiken egentligen handlar om. Både talande och underhållande var när jag närvarade vid Eiffeltornets jubileum där höjdpunkten var ett framförande av Tjajkovskijs 1812-uvertyr. Ett stycke som ju förnedrar Frankrike till förmån för tsarriket. Visst, Marseljäsen spelas i stycket, men ingen tycktes förstå innebörden i Tjajkovskijs verk. Men det är inte bättre i Amerika. Ska jag framföra ett stycke av Ives eller Copland måste jag först hålla en historielektion om när, var och hur musiken tillkom. Och varför. Ju äldre jag blir desto mer inser jag att jag inte bara måste göra detta med unga musiker, utan faktiskt med etablerade orkestrar. Jag dirigerade nyligen Juilliard Orchestra i Das Lied von der Erde och över hälften av musikerna var asiater. Jag fick arbeta hårt med att förklara dels vad Tangdynastin var och hur den upplevdes under Mahlers tid. Inte en enda musiker hade en aning om dynastin eller varför texterna var utformade som de var. tr: Så historia, och framför allt nutidshistoria, borde vara en del av musikutbildningen? mtt: Ja, musiker har idag inte den kontakt bakåt som jag hade. I Los Angeles arbetade jag med Stravinsky, Rubinstein, Piatigorsky och hela gruppen kring Schönberg. Jag växte upp omgiven av dessa människor. Allt detta påverkar hur jag musicerar idag och precis som Stanislavskij pratade om en undertext så vill jag försöka få musiker att förstå vad som ligger bakom. Det viktiga är dock att det ska vara roligt samtidigt som det är lärorikt. Det är ju musikerna som ger själva framförandet, jag är deras guide. tr: När det gäller standardrepertoaren, finns det någon musik du känner att du inte vill dirigera igen? mtt: Måste tänka (lång paus). Visst kan man ibland tänka att »inte ännu en Beethovenfemma«. Men så fort man sätter sig in i verket och förbereder ett framförande så blir allt levande och nytt igen. Och jag upphör aldrig att fascineras över den långsamma satsen. tr: Nämn fem verk som förändrade ditt liv. mtt: Bachs d-mollkonsert för klaver, Brahms Haydnvariationer, Das lied von der erde, Debussys Le Martyre de Saint Sébastien och Ives fyra eller Holidays Symphony. tr: Lyssnar du på annan musik än klassisk? mtt: Ja, i bilen. Jag är rätt besviken på dagens popmusik där det mesta låter som det gjorts förut. Det finns undantag dock, musiker som leker med klanger på ett sätt som ibland påminner om en Stockhausen. Men det är nästan alltid mindre kända artister på små skivbolag man knappt kan hitta. tr: Varför tror du att människan behöver musiken? 38 OPUS
mtt: För att språket i sig är otillräckligt. tr: Innan vi slutar, vad tycker du om Max Reger? mtt: Va, vem? tr: Max Reger! mtt: (Gapskratt) Stravinsky sa en gång att det finns musik som man kanske inte tycker om men som man ändå beundrar. För mig är Max Reger en sådan tonsättare.
THOMAS ROTH:S CD-TIPS Jag har aldrig hört en dålig inspelning med MTT (jo, hans Tosca kanske) och hans tolkningar av amerikansk musik ligger alla i toppskiktet. Copland, Piston, Schuman, Ives – ingen gör det bättre. Det gäller även hans många inspelningar av Stravinsky. Men han har också spelat in en hel del av standardrepertoaren och han var en av de första att föreviga en Beethovencykel med kammarorkester, med mycket gott resultat. En av MTT:s största framgångar är den serie musikdokumentärer som går under namnet Keeping Score där MTT och hans musiker på dvd guidar tittaren genom musiken. Serien innehåller verk som Våroffer, Beethovens tredje symfoni, Tjajkovskijs fyra och Sjostakovitjs femma. Dessa har nu även släppts som konsert-cd. Skivorna i min lista är personliga favoriter, och samtidigt är vissa av dem skamligt bortglömda. Janácek: Glagolitisk mässa, Sinfonietta – Otrolig energi. Prokofiev: Symfonier 1 & 5 – Moget, tankfullt och dynamiskt. Debussy: Le Martyre de St Sebastien – Så innerligt och varmt. Gershwin: Broadway Overtures – Jisses vad det svänger. Richard Strauss: Ein Heldenleben – En hett glödande hjälte. Tjajkovskij: Svansjön – Tjajkovskij och MTT i symbios. Mer tack.