OPUS 27 by Nebel Söderström Förlag AB

opus.27 s k a n d i n av i e n s s t ö r s t a TIDSKRI F T O M K L ASSISK M U SIK & o p e r a

O P U S 2 7

stor special

FINANSMANNEN SOM BLEV DIRIGENT STOCKHOLMS STORA MAHLERFESTIVAL

mahler 150 år

kulten kulminerar

MAHLER OPUS TESTAR GOLVHÖGTALARE

i zenit O P U S 2 7 A P RI L – m a j 2 0 1 0 P RI S 8 0 KR 7 9 D KK 7, 9 0 E U R 0 7 9 N O K

i n t e r p r e ss 0 1 5 7 – 2 7 7 388015 708009 27 returveck a 18

recensioner av nya cd & dvd

Det är inte bara konserthus som väljer Steinway. Valet är lika naturligt för musikskolor, kyrkor och i hemmiljö. Besök piano.se/opus. Lär mer om Steinway och vinn en cd.

Tegeluddsvägen 100 • 115 28 Stockholm • 08-663 40 44 • www.piano.se 2 OPUS

Öppet mån-fre 10-18, lördag 11-14 • Fri parkering

opus 27 · årgå ng 5

innehåll

20 55

»Titta på mig: Jag var trumpetare till yrket och långt ifrån någon utbildad administratör när jag fick frågan att bli konserthuschef. Jag är amatör på det här.« stockholms konserthus chef stefan forsberg om att anlita 2 0 »amatören« gilbert kaplan för att dirigera mahlers tvåa

mahlermania! 18 Efter en krönika av OPUS chefredaktör och mahlerian Johannes Nebel följer drygt trettio sidor som alla vikts åt årets 150-åring nummer ett.

Amatör. Drömmare. skicklig Mahlerdirigent? 20 l ä sa r br e v 8 Ris och ros till OPUS no t e r at 1 0 Viktigaste musiknyheterna s t or a hö gta l a r e 5 0 OPUS testar golvhögtalare

Sedan ett trettiotal år tillbaka lever den före detta finansmannen Gilbert Kaplan sin dröm. Vi har talat med konserthuschefen som har anlitat den ifrågasatte entusiasten.

mahlerfest i världsklass 24 Alla symfonier på tolv dagar. Stockholms konserthus står värd för en av de mäktigare Mahlermanifestiationerna i år. Vi presenterar hela programmet.

DEN EVIGE VANDRAREN 27

r e c e nsion e r 55 Larsén hyllar fulländad Haydnskapelse

Sixten Nordström och Folke Freund tecknar Mahlers liv och musik i två delar.

konse rt k a l e n de r 6 8 När, var, hur med orkestrarna och operahusen

Ett av musikhistoriens mäktigaste verk, tillika Mahlers mest missuppfattade, får välförtänt upprättelse av författaren Carl-Johan Malmberg.

Väldig, väldigare, Mahlers åtta 42

OPUS 3

Göteborgs Symfoniker – en del av

Mezzosopran, soul- och jazzsångerska, komiker, imitatör. Maria Möller bestämde sig tidigt i karriären för att bejaka allt som verkar intressant. I föreställningen Mera Maria Möller! tar hon med sig alla begåvningarna upp på scenen. Därför blir en kväll med denna mångfacetterade artist, dirigent Josef Rhedin och Göteborgs Symfoniker förutsägbart oförutsägbar. Med musik på fullaste allvar och musik med humor. Med Maria Möllers egen röst men även andras…

MERA MARIA MÖLLER 8/4 KL 19.30, 9/4 KL 18.00 & 10/4 KL 19.00 KONSERTHUSET GÖTAPLATSEN. INFO: TEL 031-726 53 10 . KONTRABAREN : TEL 031-726 53 14 . VARD 12–18 , LÖRD 11–15 . WWW.GSO.SE G Ö T E B O R G S S Y M F O N I K E R Ä R S V E R I G E S N AT I O N A L O R K E S T E R . F Ö R S T E H U V U D S P O N S O R V O LV O . H U V U D S P O N S O R E R G Ö T E B O R G S - P O S T E N O C H S K F. 4 OPUS

LEDAR E

inget opus utan mahler opus hade inte funnits om mahler inte funnits. Så. Nu är det sagt. Och Mahler hade inte funnits i mitt liv, om det inte vore för den där eftermiddagen en gång för 15 år sedan då jag, som småfattig och obetänksam student valde att plocka på mig en skiva i en sorgligt bortgömd skivhörna i en konsumbutik på Mårtenstorget i Lund. Ja, jag tog den – utan att betala, stoppade den i fickan och gick hem. Jag har än idag inget svar på varför jag gjorde så, och jag rodnar en grad mer för varje ord jag skriver här. Det här ska ju publiceras i OPUS och jag ska komma ut som snattare av en cd-skiva – och jag kan inte skylla på att jag bara var ett barn, eller ens på ungdomlig dumhet! Men min skam över tilltaget är blygsam i jämförelse med den tacksamhet jag känner idag. För jag upptäckte något på den skivan som faktiskt kom att förändra mitt liv. Det tog sin tid, flera månader faktiskt, och en helsikes massa lyssnande, men plötsligt var dörren vidöppen. Mahlers musik hade fångat mig och allt som jag på ett musikaliskt plan hade sett upp till så långt i livet blev sekundärt. Musik har alltid varit mitt liv, både som instrumentalist och sångare. Men det var först med Mahlers musik som jag upplevde att jag mentalt kunde förflyttas till en annan dimension. Jag började läsa, lyssna, gå på biblioteket och på konserter, jag studerade och började dirigera. Samtidigt som jag inser att det är lite fånigt och aningen för personligt att skriva om, gör jag det av en anledning: att det är blodigt allvar för mig. Mahler är för mig en av få kompositörer som i alla delar av sitt värv visade att musiken har en upphöjd, transcendental kraft. Därför har jag inga problem att förstå de krafter som kan få en amerikansk finansman att sälja sitt livsverk för att helhjärtat ägna sig åt Mahlers liv och musik, eller Leonard Bernsteins livslånga kamp

för att föra ut Mahlers musik till en större publik, eller musikologen Henry-Louis de la Grange som ägnat femtio år av sitt liv åt att skriva den ultimata Mahlerbiografin. Inte heller häpnar jag längre över de forum på internet där diskussioner rasar om ordningen på sjätte symfonins satser, eller över det faktum att första symfonin spelats in mer än 220 gånger. Nu är det som bekant 150 år sedan Gustav Mahler föddes. Nästa år är det 100 år sedan han dog. Jag tror att musik kan överexponeras och att mättnadsgraden redan är uppnådd för många. Därför är det ingen dålig idé att först låta världen bada i hans musik, men att vi under nästa år tar en generalpaus och firar Mahler genom att inte nöta mer på honom under minst tolv månader. - – — · — – Vilket blir det första operahuset att ta mod till sig och sätta upp Mahlers 8:e symfoni som opera, komplett med leviterande sångare och masskörer? Obegripligt att det inte har gjorts. Läs om verket i Carl-Johan Malmbergs essä i detta nummer av OPUS. - – — · — – Vad det var för cd jag snodde? Det var Mahlers 2:a med Herbert Blomstedt och mezzon var Charlotte Hellekant. (För honom har jag inte vågat berätta om mitt tilltag, men Charlotte blev nog mest glad). Som sagt: utan Mahler, inget OPUS. - – — · — – -

Johannes Nebel, Ansvarig Utgivare

OPUS 5

Villa Puccini Oak Aged Tuscan Red Wine – Super Tuscan

Villa Puccini produceras av familjen Castellani, ett välkänt och aktat namn i Florens och Toscana. Namnet är en hyllning till Giacomo Puccini, Toscanas store operason. Hans operor, La Bohème, Tosca, Turandot och Madame Butterfly, är både starka och känslotäta, liksom Villa Puccini.

SM A K O C H S TO R L E K Villa Puccini är till 90 procent Sangiovese Toscana och tio procent Merlot. Efter lagring i 12 månader i små ekfat är smaken mogen och balanserad. Villa Puccini har en fyllig doft av vanilj, frukt och en aning mineral. Smaken är frisk, mjuk men samtidigt lång och koncentrerad. Alkoholhalt 12,5%. Villa Puccini finns på Systembolaget i följande storlekar: 375 ml art. nr. 32417-02

750 ml art. nr. 32417-01

1500 ml art. nr. 32417-06

• www.vinogrosso.se

$ONRKRO lU EHURHQGHIUDPNDOODQGH 6 OPUS

utges av Nebel & Söderström Förlag AB Betaniaplan 3 B, 211 55 Malmö Telefon/fax: 040-12 55 90 E-post: fornamn.efternamn@opuspress.se www.opuspress.se

Uppsala Tonsättartävling 2010

Prenumerationsärenden Gäller prenumerationer, adressändringar och reklamationer. Titeldata AB, telefon 0770-45 71 55 E-post: info@titeldata.se Kundtjänst öppettider: vardagar 8.30–16.00. Online kundtjänst: www.prenservice.se Prenumerationspris 6 nr 379 kr, 12 nr 649 kr. VD och ansvarig utgivare Johannes Nebel Redaktionschef Olof Esbjörnsson AD Theodor Jikander Redaktör, recensioner, korrektur Thomas Roth Skribenter Cecilia Aare, Hans Artberg, Olof Axler, P-G Bergfors, Fredrik Fischer, Folke Freund, Anders Frick, Hanna Höglund, Gunnar Lanzky-Otto, Carlhåkan Larsén, Herny Larsson, Axel Lindhe, Jörgen Lundmark, Carl-Johan Malmberg, San Malmström, Sixten Nordström, Per Nyhlén, Evabritt Selén, Jerker Sjöqvist, Björn Sundkvist Illustrationer Staffan Larsson Repro David Björkén, Fredrik Ekholm (omslag) Korrektur Victoria Söderberg Kalendarium Charlotta Weber Sjöholm Annonser Jonas Söderström, Marknadsansvarig Telefon/fax: 040-12 55 90, 0706-52 42 72 E-post: jonas.soderstrom@opuspress.se Tryck VTT Grafiska AB, Vimmerby ISSN-NUMMER 1653-2619

Vem får pengar, äran och sin musik spelad av nio svenska orkestrar? Sex finalister Andrea Tarrodi Stockholm Andreas Tillborg Malmö Andreas Zhibaj Uppsala Fredrik Hagstedt Göteborg Jonas Valfridsson Jönköping Sune Mattias Emanuelsson Stockholm-Årsta

Uppsala Kammarorkester Dirigent: Paul Mägi Torsdag 4 mars 19.00 Uppsala Konsert & Kongress Fri entré Uppsala Kammarorkester, Västerås Sinfonietta, Svenska Kammarorkestern, DalaSinfoniettan, Gävle Symfoniorkester, Nordiska Kammarorkestern, Symfoniorkestern vid Norrlandsoperan, Värmlandsoperans Sinfonietta, Jönköpings Sinfonietta OPUS 7

Tävlingen direktsänds i Sveriges Radio P2.

www.miu.se

berglins betr aktelser / l äsar br ev

LÄSARBREV

Skicka dina funderingar, frågor och bu- eller bärop till redaktion@opuspress.se eller OPUS, Betaniaplan 3B, 211 55 Malmö.

Ta chansen att vinna en cd och samtidigt få svar på en fråga som du ältat eller som precis poppat upp. Alla brev är välkomna och vi besvarar dem så fort vi kan. Publiceras ditt brev får du som sagt dessutom en cd som tack!

Hej! Först vill jag passa på att framföra mitt mycket positiva omdöme om OPUS. Mycket intressant att läsa i varje nummer, speciellt gillar jag den omfattande recensionsMÅNADENS avdelningen. Att få läsa om pianots historia och om brev! Steinway & Sons i senaste numret var verkligen trevligt. Då jag för mitt eget nöjes skull vid närmare 50 års ålder

8 OPUS

har börjat spela valthorn tycker jag förstås det hade varit intressant med en artikel om hornets historia i kommande nummer. Måhända är det kanske ett för »smalt« ämne? Nåväl, det är ett tips. Än en gång tack för en högklassig tidning! Hälsningar, Ingmar Ingemansson, Dalarö

l äsar br ev

Svar på brevet till vänster:

Hej Ingmar, Tack för ditt tips. Vi tar till oss detta och spånar vidare på hur vi kan presentera olika instrument på bästa sätt. Håll utkik i kommande nummer av OPUS! Redaktionen Inget valthorn, men väl en saxtuba… Nej, inget är för smalt för OPUS. Vi återkommer i ämnet.

Hej. Jag har prenumererat OPUS ett par år och är så nöjd. Trevlig att läsa och jag lär mig mycket. Läser sedan några år tillbaka på Musikhögskolan. Kan man få rabatt på tidningen; sänkt kostnad? Tacksam för svar. Med bästa hälsningar Gun Dahlberg Hej Gun, självklart har vi studerandepris: 199 kr för en helårsprenumeration, 6 nr. Kontakta vår kundtjänst, Titeldata, på tel 0770-45 71 55 eller info@titeldata.se så hjälper de dig. Jonas Söderström, marknadsansvarig

Hej OPUS,

Jag har en fråga som gäller orkestrar. Finns det någon skillnad – historiskt eller praktiskt – mellan orkestrar som kallar sig för symfoniorkester eller filharmonisk orkester? Inger Andersson, Halmstad Hej Inger, Tack för din fråga. Det är inte någon skillnad alls. Beteckningen »symfoni-« har sitt ursprung i att orkestern spelar den symfoniska repertoaren, medan ordet »filharmoni« att det är en orkester för av musikälskare. De olika beteckningarna har snarast blivit ett smart sätt att skilja på olika orkestrar i större städer eller organisationer. BBC har till exempel en symfonisk orkester i London och en filharmonisk i Manchester. Dessa två uppvisar ingen skillnad i fråga om storlek, besättning eller repertoar. Redaktionen

JohannStrauss-monumentet Strauss-monumentet i Wiens Johann Wiens stadspark. stadspark. Aida på Olofsborg i Savonlinna

operaresa till paris och london

OPERARESOR 2010

KAIRO OCH ALEXANDRIA Reguljärflyg/snabbtåg/reguljärflyg 25/11-29/11 2009 OPEROR: Paris - Reguljärflyg/buss: “Salome” (R.Strauss)18/4-25/4 och “La Bohème” (Puccini), Kulturresa Kairo“Tofflorna” 4 dagar! (P.Tjajkovskij) Alexandria 2 dagar. operaLondon och-konst i st petersburg

Ökenkloster Wadi en-Natron 1 dag. Fördjupad kultursightseeing! Reguljärﬂyg/buss: 27/4bryssel - 2/5 2010 konstresa till 5-stjärniga hotell! Helpension! Svensk färdledning. Historia! Konst! Opera! Balett! Kultursightseeing!

Reguljärﬂyg / buss: 8/2-13/2 2010 Svenskspråkig färdledning ochAntwerpen lokalguide. Nya Magrittemuseet! Utﬂykter till Brygge, Gent, och Rotterdam!

OPERA OCH KONST I ST PETERSBURG Reguljärﬂyg/buss: 27/4-2/5 rigas internationella operafestival kairo och alexandria

Historia! Konst! Balett! Reguljärflyg: 9/6Opera! - 12/6 2010 och 16/6 - 19/6 2010 Reguljärflyg/buss: 22/2 -Kultursightseeing! 1/3 2010 Kulturresa Kairofärdledning 4 dagar! Alexandria 2Shostakovich), dagar! OPEROR: ”Lady Macbeth of Mtsensk” Svenskspråkig och(D. lokalguide. Ökenkloster Wadi en-Natron 1 dag! Fördjupad kultursightseeing! ”Lélisir DÁmore” (G. Donizetti),”Werther” (J. Massenet) 5-stjärniga RUNDRESA hotell! Helpension! Skandinavisk guide ochOPERA svensk färdledning UKRAINA MED och “Don IGiovanni” (W.A. Mozart). OCHUtflykter BALETT IiKIEV OCH ODESSA till Rundale och Jurmala. opera och konst madrid och lissabon Reguljärflyg/nostalgiskt tåg: 14/5-23/5 Reguljärflyg/buss: 8/3-16/3 2010 helsingfors och operafestivalen Kiev och - Poltava - Gammalsvenskbyn - Krimi -Lissabon! Konst-, musikkulturresa. Opera i Madrid! Konserter i savonlinna/nyslott Arkeologiska i romarstaden Merida! Sevastopol upplevelser - Jalta - Baktiseraj – Odessa.

Reguljärflyg/buss: 9/6 - 12/6 och 16/6 - 19/6 2010 1/7 - 4/7: ”Tosca” ochfotspår ”Carmen”. i pilgrimernas RIGAS INTERNATIONELLA OPERAFESTIVAL 13/7 - 18/7:Reguljärflyg: ”Madama Butterfly” ochoch ”Lucia di Lammermoor”. Flyg/buss: 29/3-6/4 2010 9/6-12/6 16/6-19/6 Bilbao-Burgos-Ponferrada-Santiago de Compostela, Kultursightseeing i Helsingfors! Konst i Spanien OPEROR: ”Lady Macbeth of Mtsensk”, ”Lélisir dÁmore”, ”Werther” Retretti! Historia på Olofsborg! och ”Don Giovanni”. Utflykteritill och Jurmala. opera och konst stRundale petersburg Reguljärflyg/buss: 27/4 i- 2/5 2010 operafestivalen verona HELSINGFORS OCH OPERAFESTIVALEN Mariinskijoperan! Musorskijoperan! konst i venedig ochEremitageteatern! ravenna Historia! Konst! Opera! Balett! I SAVONLINNA/NYSLOTT Reguljärflyg/buss: 10/8 -Stadsrundturer! 16/8 2010

Reguljärflyg/buss: 1/7-4/7 och 13/7-16/7 OPERA: “AIDA” (Verdi), “Il Trovatore” (Verdi) rundresa i ukraina med opera i kiev och odessa Operorna uppföres på Fästningen Olofsborg. och “Turandot” (Puccini). Reguljärflyg och nostalgiskt tåg: 14/5-23/5 2010 och ”Carmen”. Kiev1/7-4/7: - Poltava”Tosca” - Gammalsvenskbyn - Krim Konstupplevelser i Venedig och Ravenna. SevastopolButterfly” - Jalta - Baktiseraj - Odessa 13/7-16/7: ”Madama och ”Lucia di Lammermoor”. operai och balett i kiev och odessa Kultursightseeing Helsingfors! Konst i Retretti! Historia på Olofsborg! helsingfors och i savonlinna Reguljärflyg och operafestivalen nostalgiskt tåg: 14/5 - 23/5 2010 Reguljärflyg/buss: OPERA PÅ OLOFSBORG: 1/7 - 4/7: “Tosca” (Puccini) Kiev-Poltava-Gammalsvenskbyn-Krim OPERA I MÜNCHEN OCH BREGENZ och “Carmen” (Bizet) 13/7-16/7: “Madama Butterfly” och Sevastopol-Jalta-Baktiseraj-Odessa. Reguljärflyg/buss: 26/7-30/7 “Lucia di Lammermoor” (Dinizetti) Kultursightseeing i Helsingfors! Operafestspelen inyårsfirande “Lélisirpå (G. Donizetti). Konst iMünchen: Retretti! Historia Olofsborg! i dámore” wien Bregenzer Festspiele vid Bodensjön: (G.Verdi) och operan Reguljärflyg: 28/12 2009“AIDA” –i02/01 2010 och operafestivalen i verona - konst venedig ravenna “TheWienerfilharmonikernas Passenger” (M.Weinberg) Wiener Symfoniker. på Musikverein! Reguljärflyg / buss:konsert 10/8 - 16/8 2010 Stadsrundturer med Wiens historia! Slottet OPERA: “AIDA” (Verdi), “Il Trovatore” (Verdi)Schönbrunn! och “Turandot”Staatsoper! (Puccini) OPERAFESTIVALEN I VERONA Volksoper! Spanska Ridskolan! Festmiddag på nyårsafton! Konstupplevelser i Venedig och Ravenna. KONST I VENEDIG OCH RAVENNA Kejsarbalen på slottet Hofburg! Grinzing! Reguljärflyg/buss: nyårsfirande 10/8-16/8 i wien Reguljärflyg: - 2009 --- och 2/1 -”Turandot”. 2010 OPEROR: ”AIDA”,28/12 ”Il Travatore” Övriga kulturresor – vänligen se vår hemsida! Boka nu för att säkra Wienerfilharmonikernas konsert på Konstupplevelse i biljetter Venedigtilloch Ravenna. Kultursightseeing! Musikverein! Stadsrundtur med Wiens historia! Slottet Schönbrunn! Staatsoper! Volksoper! Spanska Ridskolan! Festmiddag nyårsafton! Kejsarbal på slottet Hofburg! Grinzing!

Svenska Kulturresor AB

Davidshallsg 21, Box 17554, 200 10 Malmö OPUS 9 TelSvenska 040-10 35Kulturresor 70 Fax 040-30AB 33 45 www.kulturresor.se info@kulturresor.se Davidshallsg 21, Box 17554, 200 10 Malmö

noter at

Kalkbrottet är 18 gånger större än Dalhalla. Kan det bli en amfiteater här?

Nytt »Dalhalla« i Malmö? Arkitektfirman Landskapsgruppen skissar på en amfiteater i sitt förslag till Malmö stads utredning av vad man skall göra med Limhamns kalkbrott i framtiden. En idé som onekligen för tankarna till en viss friluftsscen utanför Rättvik. Tänker ni er ett nytt Dalhalla i Skåne? – Nja, inte direkt. Limhamns kalkbrott har ganska få likheter med Dalhalla eftersom det är så mycket större (18 gånger). Det kan bättre beskrivas som en dal. De grekiska amfiteatrarna där man skymtar Medelhavet i fonden är en bättre inspirationskälla, säger Tomas Hagström, vd på Landskapsgruppen. Kalkbrottet skall nu bli ett naturreservat, men även andra verksamheter är tänkta att få plats. Det ligger endast två kilometer från Öresundsbron och publikunderlaget i regionen ligger runt 3,6 miljoner. – Publiken lär väl knappast bli det största problemet. Däremot är det viktigt att man hittar en lösning på bullerstörningarna från motorvägen om en amfiteater skall kunna byggas säger Tomas Hagström. För att se alla förslagen på det nya Kalkbrottet, gå in på: http://tiny.cc/kalkbrottet. O l o f E s b j ö r n s s o n

Wagner i Värmland Värmlandsoperans stolta Wagnertraditioner kulminerar under nästa år, då inte mindre än fem kompletta uppsättningar av Nibelungens Ring sätts upp under våren 2011. Ett team bestående av bland andra regissören Wilhelm Carlsson och dirigenten Henrik Schaefer kommer under kommande år slita med Richard Wagners mastodontverk på närmare 16 timmar. Biljetterna släpps den 18 april i år, och publik som köper biljett till alla fyra delar av Ringen har företräde. Rollerna var vid pressläggning inte offentliggjorda, men OPUS har luskat fram att det blir Lars Cleveman som axlar Siegfrieds roll. Och Wermlandsoperans egen AnnLouice Lögdlund kan förmodas klättra ett par pinnhål i karriären genom att sjunga Brünnhilde.

Wagnerroller hägrar för AnnLouice Lögdlund och Michael Weinius, här i Värmlandsoperans uppsättning av Askungen.

10 OPUS

Trippelvinst för Mahlers 8:e Michael Tilson Thomas och hans styrkor i San Francisco Symphony kunde glädjas tre gånger om när orkesterns sista avslutande del av deras Mahlercykel belönades med tre Grammys. Det blev pris för bästa klassiska cd, bästa produktion av klassisk musik och så även för bästa körframträdande – ett pris som även riktar sig direkt till svenske Ragnar Bohlin, kormästare för San Franciscos symfoniorkesters kör.

Betagande röster Vokala cd-nyheter från Danmarks nationella skivbolag ��

Per Nørgård Der göttliche Tivoli Stadttheater Bern och Theater Lübeck �� .��-��

Der göttliche Tivoli (Det gudomliga Tivoli) är Per Nørgårds fantastiska porträtt av den schweiziske schizofrene konstnären Adolf Wölfli (1864-1930), vars liv och konst har varit en gränslös inspirationskälla för kompositören. If the music of today is to have any tomorrow, Nørgård will surely be part of it. [�� ]

�� – �� 2010

Weyse, Heise och Lange-Müller Kärlekssånger Mathias Hedegaard Tove Lønskov �� .��

Hör den unge, danska tenoren Mathias Hedegaards mästerliga skildringar av den danska romantikens värld av sötma och skönhet. Hedegaard has an exquisite voice which deserves to be heard. [�� ]

Lyss och na, läs köp www onlin .dac e apor 24Bit

Stud

NYH

ecor ds.d

io Ma ster dow Quali nloa ty ds

Heinrich Schütz

Carl Nielsen

Rued Langgaard

Uppstandelses Historia och Juloratorium

Kantater

Rosengårdsvisor

Mathias Hedegaard Ditte Højgaard Andersen Århus Symfoniorkester Bo Holten

Ars Nova Copenhagen Tamás Vetö

Concerto Copenhagen Ars Nova Copenhagen Paul Hillier �� .��

The performance is first-rate throughout. A disc to cherish. [�� ]

�� .��

Musikken er ren livsudfoldelse. [�� -��]

Dacapo Records, Köpenhamn, Danmark | www.dacapo-records.dk. Dacapo distribueras i Sverige av Naxos Sweden, Tel. 019-20 68 60 | info@naxos.se | www.naxosdirect.se

It is hard to imagine anyone not falling in love with this stunning recording [��]

OPUS 11

noter at

Norrköping slog Wien Svenska symfoniorkestrar håller världsklass. En av Norrköpings symfoniorkesters BIS-inspelningar av Beethovens pianokonserter tog nyligen hem priset i Concerto-kategorin vid Midem-galan i Cannes – den europeiska motsvarigheten till Grammy Awards för den klassiska musiken. Konkurrensen på MIDEM var största tänkbara. I samma kategori var bland annat Wienerfilharmonikerna nominerade, av många ansedd som världens främsta orkester. Norrköpingssymfonikernas samarbete med dirigenten Andrew Parrott och pianisten Ronald Brautigam har varit såväl en kritiker- som publiksuccé. Tillsammans med det svenska skivbolaget BIS har man hittills gett ut tre av fyra cd-skivor i serien med Beethovens samtliga pianokonserter. Beethovens piano-»nolla« och tvåa med SON och Brautigam tronar högst på pallen.

Sony dubbelsignar pianister Den kinesiske superstarpianisten Lang Lang lämnar Deutsche Grammophon och går till Sony Classical. Anledningen att han byter till det japanska bolaget är enligt agenten de unika möjligheter som Sony erbjuder; kombinationen musik och teknik, även inom film och spelbranschen. (Och, får man förmoda, de tre miljoner dollar som kontraktet ger Lang Lang...) Sony Classical har nyligen även knutit till sig pianisten Simone Dinnerstein som därmed lämnar Telarc, där hon spelade in en egenfinansierad och kritikerrosad debut-cd med Bachs Golbergvariationer.

Eftersom alla vet hur Lang Lang ser ut, medan allt för få har hört talas om den amerikanska pianisten Simone Dinnerstein, kan det vara läge att publicera en bild på henne.

HAGEGÅRD ÖPPNAR SINGERS STUDIO Opera- och konsertsångaren Håkan Hagegård startar en studio för sångare som vill satsa på eller fördjupa sina kunskaper i scenisk framställning. Håkan Hagegårds samarbetspartner i projektet, tenoren Michael Weinius berättar för OPUS: – Projektet består av ett flertal olika delar som master classes med

12 OPUS

pedagoger och arbete med regissörer, dirigenter, kompositörer eller skådespelare, för enskilda sångare och tillsammans med andra. Sångare från olika generationer ska kunna mötas. Projektet drar igång under våren och OPUS återkommer med ett reportage längre fram.

EXKLUSI VT FĂ&#x2013;R OP US LĂ&#x201E;SARE:

FĂ&#x2013;LJ MED OPUS PĂ&#x2026; RESA!

MAGISKA TROLLFLĂ&#x2013;JTEN I DALHALLA!

Till Dalhalla, en av vĂ¤rldens vackraste

CICERON PĂ&#x2026; RESAN Ă&#x201E;R OPERASĂ&#x2026;NGAREN ANDREAS KONVICKA

utomhusscener med perfekt akustik. Vi inleder tvĂĽ spĂ¤nnande dagar med en fĂśrelĂ¤sning om Mozart och hans verk av vĂĽr ciceron Andreas Konvicka, musikvetare tillika sĂĽngare i TrollflĂśjtenensemblen. Till kvĂ¤llens fĂśrestĂ¤llning har han bokat stolar pĂĽ bĂ¤sta parkett och vi fĂĽr dessutom titta in bakom kulisserna! Vi bor fint i vacker miljĂś pĂĽ Green Hotel i TĂ¤llberg, dĂ¤r vi Ă¤ven bjuds pĂĽ en god trerĂ¤tters middag, samt vickning och samtal med Andreas efter operabesĂśket. Dag tvĂĽ inleds med frukostbuffet och en visning av hotellets unika konstsamling

13-14 AUGUSTI

med verk av mĂ¤stare som Zorn, Picasso och Chagall. DĂ¤refter besĂśker vi Hugo AlfvĂŠns minnesgĂĽrd i Tibble, dĂ¤r vi fĂĽr en guidad tur och fĂśrelĂ¤sning av vĂĽr ciceron om AlfvĂŠns mĂĽngsidiga konstnĂ¤rsskap. Efter en god lunch pĂĽ KorstĂ¤ppans HerrgĂĽrd reser vi tillbaka mot Stockholm.

KONTAKTA ACADE M ICA TRAV E L FĂ&#x2013;R I N FO & BOKN I NG

TE L 08-580 390 50 info@academicatravel.se

Resdatum 13-14 augusti Avresa Stockholm med buss BegrĂ¤nsat antal platser!

Musik, konst, kultur och historia Unika researrangemang SkrĂ¤ddarsydda fĂśrelĂ¤sningar, kurser och utbildningar MĂśtesplats fĂśr kulturellt mervĂ¤rde

Kontakta oss fĂśr mer information!

PremiĂ¤r 23 februari. Musik Kurt Weill. Musikalisk ledning Joakim Unander. Spelas t o m 28 mars. Biljetter folkoperan.se, 08-616 07 50, sj.se/upplevelser.

Tel info.academicatravel.se www.academicatravel.se OPUS 13

noter at

Kalkbrottet är 18 gånger större än Dalhalla. Kan det bli en amfiteater här?

Mycket franskt för von Otter Anne Sofie von Otter har nyligen släppt en ny skiva med fransk musik med tyngdpunkt på scener ur Marc-Antoine Charpentiers Médée (1693). von Otter ackompanjeras av Les Arts Florissants och ledaren William Christie. Vidare har von Otter skrivit kontrakt med det franska skivbolaget Naïve där en jazzskiva planeras tillsammans med pianisten Brad Mehldau. Ännu mera franskt blir det under nästa år, då mezzosopranen släpper ännu en cd med fransk musik på Deutsche Grammophons prestigebolag Archiv. Recension av förstnämnda cd kommer i nästa nummer av OPUS.

von Otter och Christie

14 OPUS

Suitner has left the building Det var få förunnat att kunna röra sig fritt mellan blocken i Tyskland under det kalla krigets dagar, men på den tiden hade en uppburen dirigent som Otmar Suitner (19222009) hög status och han kunde resa utan hinder mellan öst och väst. Han tillhörde inte den skara musiker som likt en Karajan behövde strålkastarljus på sig dygnet runt, även om egot var stort så det räckte och blev över ändå. Hans repertoar sträckte sig från Mozart till Hindemith och Paul Dessau, vars operor han framförde flitigt. Hela denna bredd finns rikligt representerad på skiva. Suitners Beethovencykel blev för övrigt den första att ges ut på cd. För några månader sedan sände Svt en intim dokumentär om Suitner med sonen vid kameran. Talande för honom som musiker var när han gav råd till unga dirigenter och mot slutet av dokumentären ger ungdomsorkestern beröm, men så spänner han ögonen i bleckblåsarna och kallar dem mördare. Han ansåg att de dränkte allt med sitt kraftfulla spel. Suitner var chefdirigent för Staatskapelle Dresden i början av 60-talet och sedan vid Berlin Staatsoper från 1964 ända fram till 1990. En stor dirigent var han, med en känsla för balans man bara finner hos Haitink idag. T h o m a s Rot h

noter at

k i s u M och

Vin

AV H A N S A R T B E RG

»Dryckesvisan om jordens elände«, förstasatsen i Das Lied von der Erde, får ibland summera hela Mahlers kluvna värld: Prost, se döden på dig väntar! Men vad dricker vi? Mahler själv var ju mycket måttlig, och drack enligt hustrun Alma mest Moselvin (plus till nöds öl, Spatenbräu). För harmlöst. Blotet kräver rött. En brygd på torkade druvor som fått jäsa till sin fulla potens, torr och bitterljuv. Venetiens grymma Amarone. Bra är 2006 Antonio Castagnedi (28002, 249 kr). En popversion är 2009 Solombra Malbec Shiraz (97484, 69 kr), från Argentina.

TELLO GIUSEPPE VERDI

12, 15, 18, 20 juni 2010. Universitetsaulan, Uppsala. Solister: Emma Vetter, Michael Weinius, Fredrik Zetterström m.fl. Regissör: Wilhelm Carlsson. Dirigent: Stefan Karpe. Biljettsläpp 25 mars. Boka dina biljetter på www.ticnet.se eller på 077-170 70 70. www.uu.se/otello

OPUS 15

FOTO: MATS BÄCKER

Uppsala universitet gör opera!

MUSIK FÖR SJÄLEN OSLOS NYA OPERAHUS 2009 års succé fortsätter i Oslos nya magnifika operahus under våren. Vi är glada att presentera Richard Wagners storslagna opera ”Tannhäuser” under mars månad samt Hugo von Hofmannsthals och Richard Strauss’ enastående opera ”Ariadne från Naxos” i april. Resorna inkluderar alltid en visning av det nya fantastiska operahuset. Ciceron är RICHARD KLINGSPOR. 2-3 dagar • 23/3, 27/3, 6/4

KULTURHUVUDSTADEN RUHR Ruhr har genomgått en närmast magisk transformation från industri till kultur. Under 2010 är staden Essen och Ruhrområdet Europas kulturhuvudstad. Förutom den nya kulturens höjdpunkter ser vi två operor på Theater Duisburg: Franz Lehárs ”Glada Änkan” och Claude Debussys ”Pelléas et Mélisande”. En kammarkonsert med Duisburger Philharmoniker, som framför verk av Stravinskij, Prokofjev och Beethoven väntar. Vår ciceron är NIKLAS LINDBLAD, musikpresentatör i Berwaldhallen och musikkonnässör i Sveriges Radio P2. 5 dagar • 22/4

LA SCALA & VÅRKONSERT I STRESA Milanos juvel Teatro La Scala är ett av världens mest berömda operahus. Här visas Verdis ”Simon Boccanegra” med Placido Domingo och vi njuter dessutom vårkonserten med jazziga dragspelsvirtuosen Richard Galliano i Stresa. Vi utforskar även de exklusiva sjödistrikten vid alpsjöarna Maggiore och Orta. Vår ciceron är KI MÅNSSON, bosatt sedan 30 år i Italien. 5 dagar • 7/5

OPERAN I VERONA Vår klassiska resa till den antika arenan i Verona erbjuder naturligtvis paradnumret ”Aida”. Förutom ”Aida” kan vi i år erbjuda ”Turandot” eller ”Madame Butterfly”. Vår ciceron är kunniga INGRID PERFETTI. 5 dagar • 15/7, 5/8 Läs mer om våra fina musikresor till Wien, Prag, Berlin samt Nordens musikscener på www.favoritresor.se

87 RESOR - 34 MUSIKRESOR

RESOR FÖR SJÄLEN .

16 OPUS

Tel 08-660 18 00

WWW.FAVORITRESOR.SE

BESTÄLL VÅR Å NYA KATALOG!

I Skeppar Karls gränd hörs musiken från det lilla före detta garveriet.

Kammarmusiken klingar i Gamla Stan Enligt sägen har salongen haft ett stökigt förflutet som värdshus, komplett med underjordiska tunnlar som ledde till slottet Tre Kronor. Idag är det en plats för musik. Maria Baczynski, mezzosopran och ägare till Skeppar Karls salong, har fått Steinway Gallery i Stockholm att sponsra med en Essexflygel. Maria vill främst att lokalen ska vara ett forum för att utveckla tekniken med åhörare. – Artisterna kommer fram på ett unikt sätt här. Skeppar Karls Salong är en plats för dialog och närkontakt mellan artist och lyssnare, säger hon. I den lilla konsertlokalen får inte mer än trettio åskådare plats. När vi besöker salongen repeterar pianisten Jan Eyron och Maria Baczynski. – Punktera; bam ti bam. Och liten båge där. På andra sidan flygeln står Maria Baczynski och kollar i noterna. – En legatobåge? – Nej, glissando! Jan Eyron som ackompanjerat legendarer som Nicolai Gedda, Birgit Nilsson och Ingvar Wixell har glimten i ögat och skjuter in anekdoter om kompositörerna som de tolkar. Repetitionerna avlöser varandra i salongen. Trots att snön hänger i luften cyklar Jan Eyron iväg. Han morsar på nästa anländande pianist, Jacob Moscowicz som skall repetera med pedagogen Torsten Föllinger. Båda kommer i vinter (28/2) ge en konsert på Skeppar Karls salong, liksom pianisten Dorota Zarowiecka som spelar den 7 mars. För mer info: tiny.cc/skepparkarl S a n M a l m s t r ö m

Mahler 2010 Rytmiska serier hamrar i stråkarna. En fagottslinga blir till en ropande röst. Sugande oroshärdar mullrar, samtidigt som staccatomeddelanden sipprar in som från en annan värld. Så bryter sången igenom och orkestersatsen landar i ett ögonblick av frid. Den 14 januari uruppförde Christian Lindberg och Norrköpings symfoniorkester Allan Petterssons ofullbordade första symfoni. Och Pettersson-vänner som hade infunnit sig i De Geerhallen i Norrköping bör ha känt igen terrängen: här restes de melodiska bågarna mot en matta av larmande anrop. Några minuter in i verket var dock kampen tillfälligt inställd. Christian Lindberg dirigerade 16 takter tystnad. De motsvarar en lucka i det ofullbordade partitur som Allan Pettersson lämnade efter sig när han dog 1980. Tonsättaren förbjöd uttryckligen eftervärlden att ändra en not i vad han hade skrivit. – Därför får ni ett framförande helt utan kosmetika, »unplugged«. Ni får själva tänka er det som fattas, sa Christian Lindberg till publiken. Symfonin är bevarad i form av två olika partiturskisser som Pettersson själv aldrig lyckades sammanfoga. På flera ställen är instrumenteringen ofullständig, musiken slutar också abrupt. Christian Lindberg har följt de noteringar som finns så långt det har varit möjligt. Själv har han varit fängslad av Allan Petterssons musik sedan han var barn, berättar han när vi träffas dagen efter uruppförandet. – Han var en oerhört känslig människa som tog på fullaste allvar att vara kompositör. Hans symfonier var hans liv, hans inre värld: vackra saker, svåra saker. Allan Pettersson växte upp under fattiga förhållanden och med en alkoholiserad far. I vuxen ålder drabbades han av svår ledgångsreumatism, något som tvingade bort honom från altviolinistplatsen i dåvarande Konsertföreningen i Stockholm. I stället kom han att bli en av Sveriges största 1900-talstonsättare. Han skrev kammarmusik, sångcykeln Barfotasånger, till egna texter och inte mindre än 15 fullbordade symfonier. Ändå upphörde han aldrig att känna sig som outsider. – Det är rörande hur han hela tiden kämpar för att hitta det rena. Samtidigt hade han humor, det märks i hans texter, som kan påminna om Strindberg. Han är inte rädd, han går hela vägen i att vara ärlig. Symfoni nummer 1, huvudsakligen komponerad 1951, lyckades Petterson som sagt aldrig slutföra. Den skrevs innan han hade börjat studera tolvton för René Leibowitz i Paris, och troligen ansåg han själv att den inte dög rent tekniskt. Men den har en friskhet, en spontanitet som sedan inte dyker upp igen förrän i hans sjätte symfoni, menar Christian Lindberg. – Här finns en fräsch respektlöshet mot musikerna. Ett ställe påminner om 70-talsjazz, Miles Davis, med avancerade storbandsackord i klarinetter och horn. På ett annat ställe citerar Allan Pettersson sin egen Barfotasång Min längtan, vars text Christian Lindberg läste upp för Norrköpingspubliken, samtidigt som han framhöll symfonins visionära karaktär. BIS har kontrakterat Christian Lindberg för att spela in de Petterssonssymfonier som skivbolaget ännu inte har gett ut. I maj påbörjas projektet genom att han och Norrköpings symfoniorkester spelar in den andra symfonin och, om Allan Petterssons änka ger sitt tillstånd – även den första symfonin. C ec i l i a A a r e

Mahlers universum på 12 dagar Stockholms

Konserthus

Mahlerutställning med fri entré! Öppen dagligen 1021 mars, vardagar kl 16-18, lördag & söndag kl 12-14.

Målning av R. B. Kitaj, Gilbert Kaplan Collection

Petterssons ofullbordade fullbordad

Upplev Gustav Mahlers musikaliska universum på tolv dagar! Konserthuset ﬁrar Mahler 150 år i en unik festival med Kungliga Filharmonikerna och sju gästande symfoniorkestrar från hela Norden. En symfoni om dagen – och mycket mer. Storslaget, precis som Mahlers musik. Onsdag 10 mars-söndag 21 mars Läs mer på konserthuset.se/festivaler

Konserthuset Mer än du tror

www.konserthuset.se 08-50 66 77 88

OPUS 17

18 OPUS

opus special

mahler

Den Evige Vandraren

te x t J o h annes N e b el

för samtiden blev han känd för sina nydanande operauppsättningar och sin kompromisslösa ledarstil. Målet var att förändra musiken, stilen och attityden. Men det var med sina egna kompositioner som han ville säkra en plats i framtiden. Med facit i hand vet vi att Gustav Mahler nådde mycket längre i sitt kamp- och kvalfyllda liv än vad han själv hade kunnat drömma om. Mahlers kamp pågick i dryga 50 år – från vaggan till graven. Hans svåra uppväxt satte djupa spår, med en misshandlande far och en ständigt gravid och bedragen mor. Ingen går heller opåverkad genom livet efter en uppväxt där syskon efter syskon – ens första livskamrater – dör. Men det var ändå Mahlers eget jag som satte den avgörande agendan för hur hans liv kom att gestalta sig. Hela hans karriär blev en ofta plågsam och långsam vandring. Halva tiden ägnade han åt att arbeta sig fram till drömtjänsten som allsmäktig chef på operan i Wien. Den blev hans vid 37 års ålder tack vare smart intrigerande, brevskrivande och ett antal strategiska beslut. I Wien – och endast i Wien – trodde han sig verkligen kunna göra skillnad och återupprätta respekten för musiken. Arbetstempot var mördande, ambitionsnivån skyhög och som jude (konverterad eller ej) blev han ständigt ifrågasatt och inte sällan hånad i ett öppet antisemitiskt samhälle. Men genom ett herkuliskt arbete uppnådde Mahler resultat som till och med de hårdaste kritikerna hade svårt att bortse ifrån. Musiken var herren, alla andra – han själv inkluderad – dess tjänare, eller slavar. Hustrun, begåvad och eftertraktad, kuvades effektivt till acceptera rollen som husa och assistent. Mahler hade en bristande förmåga att klart se vad kampen för det perfekta resultatet krävde i gengäld. Men Mahler var långt ifrån en neurotiker. Den intellektuelle och filosofiskt lagde kompositören led snarare av ett outtömligt behov av att bearbeta sitt tumultartade inre genom sin musik. Detta sökande tvingade hans musik långt utanför de givna ramarna till form, innehåll och instrumentation, något som starkt bidrog till att samtiden vare sig kunde eller ville förstå hans konstnärskap. Egentligen var det först vid framförandet av sin åttonde symfoni som han kunde räkna som en sann triumf. Sex månader senare var han död. Idag är Mahlers kamp över sedan snart 100 år och han är en extremt populär kompositör i absolut zenit. Det som då närmast var en liten kult som följde och älskade Mahler, har decennium för decennium växt till en allt större rörelse. Idag fylls konserthusen så fort det spelas musik av Mahler och skivbolagen fortsätter släppa hans dramatiska symfonier i en aldrig sinande ström. Så uppskattad och efterfrågad är den tidigare så kontroversielle vandraren, att vi utan vidare kan placera honom bredvid hans egna husgudar Mozart, Beethoven och Bach. Att han skulle nå så långt får vi väl ändå gissa att han själv tvivlade på. Detta trots hans segervissa, och numera sönderslitna uttalande: att hans tid en dag skulle komma. Välkommen till OPUS Mahlerspecial. Ett liv värt att berätta om, en musik värd att upptäcka.

ILLUSTR ATIONER STAFFAN L ARSSON OPUS 19

opus special mahler

Hobby: dirigent Repertoar: Mahlers 2:a Amatördirigenten och före detta finansmannen rör upp debatt vart än han än kommer. Han dirigerar nämligen bara ett enda verk: Mahlers 2:a. Kritikerna talar om robotlika framföranden utan musikalitet. Förespråkarna menar att han demokratiserar maestromyten och tar Mahlers musik tillbaka till källan. OPUS ger dig berättelsen om affärsmannen, Mahlerälskaren och fenomenet Gilbert Kaplan. te x t Hanna H ö g lun d

han är ju inte bara gilbert kaplan, han är också en personifiering av den amerikanska drömmen. Snart 30-åriga artiklar från amerikanska tidningar om vägen till Kaplans första framförande av Mahlers andra symfoni – hans livs musikaliska kärlek – följer en klassisk Hollywooddramaturgi: en man (framgångsrik affärsman, men nybörjare i den klassiska musikvärlden) drömmer om något ouppnåeligt (att få dirigera Mahlers tvåa med en professionell symfoniorkester), söker upp en mästare (dirigenten Charles Zachary Bornstein), börjar träna slagteknik, studera partituret, är för otålig, stöter på mothugg från dryga kändisdirigenter (»Du måste gå så och så många år i dirigentutbildning«) men kommer igen, och genomför till slut konserten. Voilá: Succé. Eller? Jo, man skulle kunna tala om en succé när Kaplan år 2010 efter år av hängivet källforskande framfört Mahler-tvåan med femtio högt klassade orkestrar världen runt, spelat in verket två gånger på skiva, varav den första inspelningen med London Symphony Orchestra från 1987 sägs vara den mest säljande Mahlerskivan någonsin. Men belackarna håller inte med. I ett blogginlägg skriver trombonisten David Finlayson från New York Philharmonic att Kaplan som dirigent är ett »assault on conducting«, att han är en bedragare och att han köpt sig sin position genom »careful marketing, money and influence«. New York-orkestern har gjort klart att man inte tänker bjuda in honom igen. 2001 ställde den norska radion in sändningen av hans Mahlerkonsert i Oslo 2001 för att man ansåg att tolkningen inte höll måttet. Det finns också de som tycker att hans Mahlerkunskap är tveksam för att den är självutnämnd. Beror detta verkligen bara på att Kaplan inte skulle vara »tillräckligt bra«, »tillräckligt kunnig« eller »tillräckligt musikalisk«. Eller kan det också vara för att han är så svår att placera i ett givet fack? Eller för att man helt enkelt har svårt för människor som inte skäms för att ta plats? 20 OPUS

Kaplan är ingen talangfull men oslipad hittediamant som Paul Potts eller Susan Boyle. Till detta är han för rik och för ospontan i sina framföranden. Han har fått traggla till sig sin kunskap och så har Mahlerdirigering inget publikt genomslag, som till exempel opera- och musikalsång i reality-tv. Och att han är amerikan med stora finansiella tillgångar gör honom till för lite av en underdog för att man riktigt ska kunna placera honom i en berättelse om den lilla människan som besegrar den finkulturella världen och river ner musikaliska hierarkier. Fenomenet Gilbert Kaplan hamnar mellan stolarna och upplevs kanske just därför som hotfullt. Men till Stockholms konserthus Mahlerfestival har han som en av festivalens åtta dirigenter blivit inbjuden att dirigera den andra Mahler-symfonin. Konserthuschefen Stefan Forsberg förklarar varför: – Jag tycker att Gilbert Kaplan gör det bra. Och så är han noga med att säga att han inte är dirigent utan amatör. Att vara dirigent är inte bara att ställa sig och slå takten utan också att skapa. Där finns en inbyggd motsättning i fallet Kaplan. Jag kan inte avgöra hur väl han kan ta emot en impuls från musikerna och därmed förändra sin musikaliska idé – det som gör en stor dirigent – men jag menar att han ändå lyckats i någon form. Annars kan jag inte se att väldigt ortodoxa orkestrar som Wienfilharmonikerna skulle vilja spela med honom. Kärnan i Gilbert Kaplans dirigerande är enligt Forsberg att man kommer tillbaka till Mahlermusikens källa: – Som inom barockmusiken, med tidstrogna framföranden. Men skulle ni till exempel ta in en amatörpianist? – Vi vill absolut inte förringa dirigentens roll genom att säga att vem som helst ska kunna vara dirigent. Därför är det här ovanligt. Det måste finnas något speciellt med en person för att man ska vilja göra såhär och här fanns till exempel Gilbert Kaplans historiska bakgrund, hans kunskap om Mahlers liv och symfonier. Var går

Mahlerfakta

500

Det går att hitta fler än femhundra tyska termer som anger tempo, dynamik, spelsätt och inte minst vad man ska se upp med i Mahlers partitur. Utöver gängse italienska termer som allegro eller fortissimo.

OPUS 21

opus special

292

mahler

Antal verk som Mahler dirigerade. Operor undantagna.

egentligen gränsen mellan amatör och proffs? Vi lockas ju av begåvade människor som gör saker på ett bra sätt. Skulle det finnas något speciellt med en amatörpianist som spelat med exempelvis London Symphony Orchestra så skulle vi nog lyssna och göra ytterligare efterforskningar kring den pianisten. Titta på mig. Jag var trumpetare till yrket och långt ifrån någon utbildad administratör när jag fick frågan att bli konserthuschef. Jag är amatör på det här. Den brittiske kritikern Norman Lebrecht har i en artikel skrivit nästan lyriskt att Kaplan i sin kamp för att få dirigera Mahler demokratiserar myten om maestron. När jag tar upp det med Stefan Forsberg vill han dock avdramatisera det hela lite. – Maestromyten är på väg ut i alla fall. Både Alan Gilbert och Sakari Oramo här i Konserthuset är mer av kompisar med orkestern, men de får ändå respekt genom enorm musikalisk kapacitet. Men Kaplan kom in tidigare i avdemoniseringsprocessen, särskilt i sitt arbete med lite mer konservativa orkestrar i till exempel Tyskland. Och jag skulle säga att man överlag är positiv till hans arbete. Sedan finns det åsikter om varje dirigent från musikerhåll, tro mig … Det har bland annat funnits ett motstånd mot Kaplan i rollen som Mahlerkännare i Österrike, Mahlers hemland. Ett motstånd som bottnar i Kaplans amerikansk-judiska arv, vilket framstår som märkligt, inte minst med tanke på att Mahler själv var av judisk börd och valde att ta anställning i USA när det antisemitiska klimatet skärptes i Österrike. Trots det har han kämpat på och genomfört sina idéer också där, något som Stefan Forsberg beskriver som typiskt för Kaplan, som blivit en god vän till Forsberg under arbetet med festivalen. – När jag planerade festivalen ringde »Gil« från sitt sommarhus i Stockholms skärgård – han har ju en svensk fru – och vi började prata. Jag frågade om vi kunde få tillgång till hans stora Mahlermaterial och han sa ja. Det hela blev ett resonemang som utmynnade i ett inspirerande samtal kring hela festivalen, och sedan har han varit med som konstnärlig samtalspartner i egenskap av sin stora kunskap kring alla andra Mahlerfestivaler som genomförts i USA och Europa. Han är en mycket begåvad människa som det är lätt att arbeta med och att vara med. Allt blir gjort i tid, allt fungerar. Gilbert Kaplan har bland annat varit med och hjälpt till med kontakterna så att Konserthuset kan bygga upp en kopia av Mahlers skrivarstuga i foajén. Han har också gett dem receptet på Mahlers favorit-potatiskaka som kommer att bakas och finnas att köpa under festivalen, säger Forsberg och ler. – Förutom att dirigera kommer han också att hålla föredrag om Mahlers liv, något han också gör mycket uppskattat på bland annat Juilliard i New York.

22 OPUS

Det går många rykten om Kaplan på nätet. Bland annat sägs det han inte tar betalt för att dirigera. Stämmer det? – Ja, eftersom han inte anser att det här är hans yrke, att han inte är professionell. Han brukar också donera pengar till orkestrarna han arbetar med. – Så är absolut inte fallet här. Tror du att det finns en möjlighet att lära sig att bli musiker om man inte är »musikalisk« i traditionell mening? – Det måste finnas en grundmusikalitet. Men jag tycker att för många för lätt säger att »jag är inte musikalisk«. Jag blir lika arg varje gång jag ser tävlingsprogram i tv där man dödar lusten till musik hos unga människor genom att förlöjliga deras framträdanden. Men på vår nivå på Konserthuset måste man ha en oerhörd talang. Jag tror inte att vem som helst kan utvecklas till att bli proffsmusiker eller dirigent, men det gäller att ha största respekt för musikaliskt kunnande samtidigt som man uppmuntrar människors musikaliska utveckling. Anser du att Kaplan har den talangen? – Kaplan är noga med att poängtera att han inte är dirigent. Det gör att hans insatser på podiet hamnar i ett ganska unikt fack i musikvärlden. Han har samlat på sig en enorm mängd intressanta och ibland unika fakta kring Mahler-tvåan. Därutöver har han förvärvat sig en viss dirigentkunskap. Denna kombination väcker nyfikenhet hos såväl musiker som publik. New York Philharmonic har sagt att de inte kommer att samarbeta med Kaplan igen. NRK ställde in en planerad utsändning för att den inte höll måttet enligt dem. Hur ser du på det? – Varje orkester gör sina val. Jag är övertygad om att vi kommer att få en fantastisk festival där alla med kunskap och erfarenheter kring Mahlers liv och verk bjudits in för att publiken ska få så mycket information som möjligt kring en av musikhistoriens största tonsättare. Det finns många begåvade, unga, välutbildade svenska dirigenter som säkert skulle kunna dirigera Mahlers 2:a. Varför får inte de chansen? – Vi är noga med att ge så många chanser som möjligt till unga svenska dirigenter. I just denna festival och med detta verk valde vi dock att göra det med Kaplan.

Gilbert Kaplan utövar sin hobby.

@ne]dZg mZ]

Hi^kZ& dkrl

D eZllbldZ o^kd e g`l =hgZn B ;n]Zi^lm gcnm^k ob Zo >e^dmkZ h\a b ;kZmbleZoZ Zo EZ MkZobZmZ =^llnmhf dZg ]n o ecZ Zmm l^ Mhl\Z i Pb^ghi^kZg' Hf[hk] i F(L K `^g a eel obgikhogbg`% dhgl^km^k lZfm _ k^]kZ` h\a b [Zk^g li^eZl e^oZg]^ fnlbd oZkc^ do ee ?ER@ MBEE ;>E@K:=' O edhff^g hf[hk] i mkbolZffZ F(L K `^g% ] k ]n [hk

b [^do f nmlb]^larmm' >_m^k fb]]Z`^g erllgZk ob mbee ^g ^qdenlbo \êehdhgl^km% f^] ^g Zo >nkhiZl _k flmZ \êeblm^k MZgcZ C^k^fb\' I{<L' ?k g ;ê`kZ] ` k ^g nm_erdm mbee [rg CZkZd% _ k ^g _^lmeb` eng\a' G lmZ ]Z` Zg` k ob dnemnkanon]lmZ]^g I \l' Hf[hk] K `^g a eel ` lm_ kê lgbg`Zk% hf dhffZg]^ hi^khk h\a hf f eZkdhglm^g'

lg bg`

>E>DMK:' B ;n]Zi^lm l^k ob [e Z Lm^_ZgldrkdZg h\a iZkeZf^gm^m' I do ee^g ` k ob mbee Hi^kZg h\a niie^o^k Kb\aZk] LmkZnll o^kd >e^dmkZ' G lmZ ]Z` ` k ob ^g nm_erdm mbee b]reebldZ dhglmg kllmZ]^g Ls^gm^g]k^' I ^_m^kfb]]Z`^g ` k ^g mbee ``lnm_erdm mbee ]^g ng`^kldZ InlmZg% f^] ^g _Zkm_ree] krmmZkniioblgbg`' E: MK:OB:M: MHL<:' Ob [^dZgmZk hll f^] ;kZmbleZoZ' I GZmbhgZem^Zm^kg gcnm^k

ob Zo O^k]bl EZ MkZobZmZ' B Pb^g ` k ob ^g lmZ]lmnk h\a mbee do ee^g dZg ]n fhm mbee `` o ecZ fêeZg4 Ah_[nk`l lrf_hgbhkd^lm^k% Jn^^g&[Ze^mm Zem' Mhl\Z i LmZ]lhi^kZg' :ok^lZ _k Lmh\dahef% @ m^[hk`% D i^gaZfg +(.' 1 ]`k' IKBL _k *1'1-.3& bgde _er` mbee ;ê`kZ](a^f _k g Pb^g% ]ê b +&[ ]]larmm% o edhflm]kbgd% aêi^glbhg% >e^dmkZ È Hi^kZg b ;n]Zi^lm% EZ MkZobZmZ È GZmbhgZem^Zm^kg b ;kZmbleZoZ% \êehdhgl^km% fnlbd& Z_mgZk% _ kê lgbg`Zk lZfm ]kb\dl hf[hk] f f' Nm_erdm^k ^geb`m ikh`kZf' @kZg] Mhnkl k^lê^]Zk^'

OPUS 23

Kbg` @kZg] Mhnkl )+)&01 ,, ** ^ee^k [hdZ i ppp'`kZg]mhnkl'l^

opus special mahler

Röster om Gilbert Kaplan C arl -Johan M almberg författare och kritiker Vilken är din bild av Gilbert Kaplan? – Få kan väl invända mot vad han gjort för Mahler genom sin stiftelse som har pumpat in pengar i olika projekt. Han har också gjort partitur tillgängliga och gett ut symfoni nummer två i faksimil.

I b L anzky- O tt o tidigare hornist i Kungliga Filharmonikerna Du har haft Gilbert Kaplan som dirigent tidigare, hur var det? – Han var väldigt bra. Jag har gjort Mahlers andra symfoni med honom två gånger och blev väldigt överraskad eftersom det verkade som om han aldrig sysslat med något annat än att dirigera. Han gav ett gediget och färdigt intryck som dirigent och var väldigt sympatisk, lugn och fin att arbeta med. Till exempel var vi ett gäng från orkestern som blev hembjudna till honom när han var här.

T homas A nderberg musikkritiker, Dagens Nyheter Vad tycker du om Gilbert Kaplan? – Jag har sett honom när han dirigerat andra symfonin i Stockholm och har inte varit negativ. Det var ett helt korrekt och okej framförande av verket. Han ligger väldigt nära Mahlers anvisningar, och det lät ganska likt båda aftnarna han dirigerade, vilket möjligen kan tyda på viss brist på spontanitet i musicerandet. Men å andra sidan är det något som gäller många kringresande dirigenter, och när man känner till omständigheterna kan sådant handla om projektioner från lyssnarens sida. Han kommer inte att skämma framförandet på festivalen.

T rine Bjerk e hornist, Kungliga Hovkapellet Vad har du för förväntningar på att spela med Kaplan? – Jag vet ju att han är amatör, så jag har inga förväntningar på att det är en stor dirigent som kommer, men jag tror att det kommer att bli intressant och annorlunda. Man blir lite skeptiskt när man vet vad han har för bakgrund men jag har hört från andra att det ska vara kul att spela med honom. Du har spelat med honom tidigare, men då bakom scenen? – Ja, sist han var i Stockholm i Konserthuset hoppade jag in och spelade horn off-stage. Han vet precis hur han vill ha det, det var ingen diskussion hur vi skulle stå eller så, utan det fanns en mall. Men han har ju också läst väldigt mycket och är kunnig och hur det är att sitta i själva orkestern när han dirigerar vet jag inte.

24 OPUS

fem frågor t ill

Stefan Forsberg vd & konserthuschef på Konserthuset i Stockholm om Mahlerfestivalen

Vad blir höjdpunkten under festivalen? – Det är helheten – att få göra en sådan här serie med i stort sett en symfoni om dagen har varit en dröm för mig som konserthuschef. Jag tror att symfoni nummer åtta kommer att bli en väldigt exklusiv och minnesvärd upplevelse. Och så känns det roligt att få presentera sångcyklerna med piano, musik som man sedan känner igen i symfonierna. Jag tror att det är bra för örat att få höra musiken i den här spröda sättningen. Hur har ni fått ihop det med logistiken? – Ett av målen har varit att få med alla svenska orkestrar som är stora nog att spela Mahler. Nu blev det alla utom Radiosymfonikerna och Göteborgs symfoniker som båda hade fullt i planeringen. Men de kommer att spela Mahler i sina egna konserthus. Rent logistiskt funkar det så att alla orkestrar som kommer hit repar hemma och sedan får »sin dag« för sig själva i konserthuset. Det kommer att bli skytteltrafik till Arlanda med bussar som hämtar en orkester och lämnar en annan. Hur kom du i kontakt med Mahlers musik? – Som ung lyssnade jag på alla symfonierna. För mig är Mahler och Bruckner de största. Om du fick välja ett verk av Mahler … – Sjunde symfonin, möjligen fyran. Trean också. De tilltalar mig i formen, med inslaget av sopran i fyran till exempel. Men jag skulle inte välja femman eller åttan – femman är en mardröm som trumpetare och i åttan blir det för stort och bombastiskt. Fast nian … eller jag får backa på sjuan. Sexan! Har du någon favoritinspelning? – Bernsteins samlingar är de jag lyssnat mest till. Jag lyssnar dock sällan på skivor. Det är Hanna Höglund liveupplevelser som gäller!

Mahlerfestival

i stockholms konserthus 10—21 mars onsdag 10 mars

Symfoni nr 1 & Lieder eines fahrenden Gesellen (version för röst och piano)

Kungliga Filharmonikerna Sakari Oramo, dirigent Karl-Magnus Fredriksson, baryton Matti Hirvonen, piano

torsdag 11 mars

Symfoni nr 2 Seminarium med Gilbert Kaplan »The World of Gustav Mahler« Kungliga Hovkapellet Gilbert Kaplan, dirigent Eric Ericsons kammarkör Kungliga Operans kör Miah Persson, sopran Anna Larsson, mezzosopran

fredag 12 mars

Das Lied von der Erde (kammarversion)

Medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna B Tommy Andersson, dirigent Anna Larsson, alt Mats Carlsson, tenor

lördag 13 mars

Symfoni nr 3 Finska radions symfoniorkester Sakari Oramo, dirigent Jane Irwin, alt

Damkör ur Eric Ericsons kammarkör Adolf Fredriks gosskör

söndag 14 mars

Symfoni nr 4 & Des Knaben Wunderhorn (version för röster och piano)

Finska radions symfoniorkester Sakari Oramo, dirigent Anu Komsi, sopran Charlotte Hellekant, mezzosopran Anders Larsson, baryton Matti Hirvonen, piano

måndag 15 mars

Symfoni nr 5 & Rückert-lieder (version för röst och piano)

Helsingfors filharmoniska orkester John Storgårds, dirigent Karl-Magnus Fredriksson, baryton Matti Hirvonen, piano

tisdag 16 mars

Kindertotenlieder (version för röst och piano)

onsdag 17 mars

Symfoni nr 7 Norrköpings symfoniorkester Alan Buribayev, dirigent

fredag 19 mars

Symfoni nr 8 Kungliga Filharmonikerna Sakari Oramo, dirigent Eric Ericsons kammarkör Adolf Fredriks gosskör Olga Pasichnyk, sopran Anu Komsi sopran, Hannah Holgersson, sopran Claudia Mahnke, alt Maria Streijffert, alt Mats Carlsson, tenor Anders Larsson, baryton Tuomas Pursio, bas

lördag 20 mars

Symfoni nr 9 Malmö symfoniorkester Leif Segerstam, dirigent

söndag 21 mars

Symfoni nr 6

Symfoni nr 10

Danska radions symfoniorkester Thomas Dausgaard, dirigent Ulrika Tenstam, mezzosopran Matti Hirvonen, piano

Pianokvartettsats

(Carpenters version)

Bergens filharmoniska orkester Andrew Litton, dirigent och pianist Melina Mandozzi, violin Ilze Klava, viola Agnese Rugevica, cello

OPUS 25

Nu kan du slut a let a

Musik, musik, musik, musik, dokument채r, musik, musik, musik, spelfilm, musik, musik, musik, drama, musik musik, musik, samtal, musik, musik, musik, musik, musik, musik ...

Klassisk tabl책 p책 26 OPUS

opus special mahler

Drรถmmaren som lyckades OPUS 27

opus special mahler

Präglad av en barndom fylld av död, olycklighet och kärlekslöshet blir han som vuxen ytterst nervös, släpper aldrig någon in på livet, är arbetsnarkoman och totalt kompromisslös i allt som rör konstnärliga ting. Han kräver det perfekta av alla, men kräver mest av sig själv. Med obändig vilja och extrem musikalitet lyckas han nå ända till toppen – Wienoperan. Men vägen dit är fylld av strider och motgångar. Detta är historien om Gustav Mahler.

text sixten nordström

28 OPUS

gustav mahler är på toppen av sin karriär när han 1904, 44 år gammal, presenterar sin sjätte symfoni. Det är ett av musikhistoriens väldigaste verk, och handlar om honom själv. I allt tar symfonin ca 80 minuter, är i fyra satser, varav den sista, som tar ungefär 32 minuter, sammanfattar vad de tre tidigare satserna pekat fram mot. Den orkester Mahler använder för att frambära sitt tragiska budskap – han kallade själv först symfonin för »den tragiska«, men tog senare tillbaka uttrycket – är lindrigt sagt stor: det behövs en uppsjö av stråkar för att matcha två harpor, celesta (gärna flera stycken!), fem flöjter, fyra oboer, engelskt horn, fem klarinetter, fyra fagotter, åtta horn, fyra trumpeter, tre tromboner och tuba. Lägg därtill ett enormt slagverk, i vilket ingår bastrumma, liten trumma, triangel, bäcken, klockspel, herdeklockor, djupa klockor, piska, xylofon och så en hisnande stor klubba. Den sistnämnda används i verkets sista sats och är en fascinerande upplevelse i sig för publiken. Vid uruppförandet är det ytterst få i salongen som förstår sig på musiken – och Mahler är medveten om det. All hans musik är ny musik, det är framtidens musik. Han brukar hänföras till senromantiken men representerar samtidigt övergången till impressionismen och expressionismen. I sin musik ville Mahler behandla livets stora frågor om kärlek och ensamhet, om gott kontra ont, förhållandet känsla och tanke och natur och kultur, och funderingar kring en möjlig tillvaro bortom jordelivet. Fast han medger att det smärtar honom när han dirigerar en av sina symfonier i Paris och i salongen sitter både Claude Debussy, i högsta grad en nyskapare, och Maurice Ravel – som båda reser sig efter första satsen och lämnar salongen. Dock vet han att han är på rätt väg, även om det kommer att ta tid för mänskligheten att ta till sig detta nya. Den sjätte symfonin är hans mest personliga och det råder inget som helst tvivel om att det är sitt eget liv Mahler målar upp i toner. Ett liv och en symfoni med fasansfullt slut – men så var också hans liv från början svårt. Och förblev så: »...ty jag tycker inte att jag hör hemma någonstans, trefaldigt landsflyktig som jag känner mig: som böhmare bland österrikare, som österrikare bland tyskar och som jude överallt i världen«. han föddes den 7 juli 1860 i byn kalischt vid böhmiskmähriska gränsen i det dåvarande Österrike. Samma år flyttade familjen till Iglau, ett litet samhälle i Mähren. Gustavs barndom var präglad av död, olycklighet, fattigdom, känslokyla och en trist atmosfär i hemmet. Modern, Marie, hade mot sin vilja gift sig med den kraftfulle och råbarkade Bernhard Mahler, en judisk gårdfarihandlare. Egentligen älskade hon en annan, men föräldrarna tvingade henne att gifta sig med Bernhard. Hon kände knappt sin man när de gifte sig och Mahler själv berättade senare att de »passade lika lite ihop som eld och vatten. Han var halsstarrigheten personifierad, hon mildheten«. Under hela sin uppväxt såg Gustav nästan aldrig sin mor utan att hon var havande – på 20 år födde Marie 14 barn! Hjärtsjuk var hon också, förutom att hon haltade och alltid såg pinad ut. Gustav var starkt fäst vid sin mor, och det var kanske

därför som han, på frågan om vad han ville bli när han blev stor, svarade »martyr«. Det var ständiga slitningar mellan makarna, även om Bernhard ofta var hemifrån och for på vägarna med häst och vagn. Han kallades för »kuskbocksprofessorn«, eftersom han alltid hade med sig en massa böcker att läsa på sina försäljningsresor. Vid Gustavs födelse hade han, företagsam som han var, dock startat en liten verksamhet som brände och sålde spritdrycker. Döden var högst påtaglig för den unge Gustav. Av hans syskon dog nummer 7, 8 och 9 vid födseln (Gustav var äldst, eftersom Isidor, född 1858, dog som barn), hans älsklingsbror Ernst, ett år yngre, dog vid 13 års ålder. Hela sista tiden han levde, med stora plågor, satt Gustav vid hans säng och läste för honom. Senare i livet skulle Gustav försöka komponera en opera som hette just Hertig Ernst av Schwaben. När Gustav var 13 föddes Otto, som vid 23 års ålder skulle ta livet av sig (i sitt avskedsbrev skrev han att han »lämnade tillbaka inträdesbiljetten«). En annan bror stack till Amerika efter trassliga affärer, en syster dog vid 26 års ålder. Av hans övriga syskon tog systrarna Leopoldine och Justine som sin livsuppgift att ta hand om, skydda och värna om Gustav, så att han inte skulle behöva störas av världsliga ting och problem. Det gjorde de tills han vid 40 års ålder träffade den 19 år yngre Alma Schindler. Då kunde de börja leva egna liv, och gifte sig båda med två bröder Rosé, Arnold och Edvard, båda stora stråkmusiker. För att undkomma tristessen och den kyliga stämningen i hemmet tog Gustav sin tillflykt till drömmerier. Han stängde in sig i sin egen värld, både hemma och i skolan, och riktigt accepterade av föräldrarna och omgivningen blev drömmerierna först när han fann ett piano på vinden hos sin morfar. Hans behandling av det fick omedelbart fadern Bernhard att se en framtid som musiker i Gustav, så ganska snart inhandlades ett eget instrument till honom. »Alltifrån mitt fjärde år musicerade och komponerade jag alltid, innan jag ännu kunde spela skalor.« Och han var begåvad: 10 år gammal debuterar Gustav offentligt som pianist med gott resultat, 15 år gammal skickas han till Prag för skol- och musikstudier. Men han tas så dåligt om hand av sin värdfamilj att han snabbt återvänder hem. Betyget från Prag klassificerar honom som klassens sämste elev. Men det dåliga resultatet där och senare också i gymnasiet berodde inte på att Gustav var obegåvad. Han ville helt enkelt finna sig tillrätta i verklighetens värld, han ville drömma sig bort i tonernas värld. Det var den absoluta musikens värld han ville tränga in i. Han var inte intresserad av att se opera. I själva verket blev det så, att när han så småningom blev teaterkapellmästare var han obekant med repertoaren, ända tills han skulle dirigera verken. Gustav botaniserade också i litteraturens värld. Och det fanns ju i hemmet ett icke oansenligt bibliotek som fadern hade samlat på sig genom åren. Han läste gärna Nietzsche, Schopenhauer och Dostojevskij plus andra filosofer och författare som behandlade

Otto Klemperer sökte jobbet som operachef på M:s tidigare arbetsplats och bad honom lägga ett gott ord. Mahler lade mer än ett gott ord, i telegrammet stod två: »Klemperer zugreifen« (plocka Klemperer).

människans väsen och konstens natur, något han skulle fortsätta med hela sitt liv. Vid 15 års ålder kommer så Gustav till Musikkonservatoriet i Wien. Han finner sig väl tillrätta där och skördar stora framgångar. Hans pianospel imponerar liksom hans kompositioner och vid flera tillfällen vinner han pris både för spelet och för kompositionerna. Men fadern insisterar på att han ska fullborda sina gymnasiestudier, vilket Gustav också gör, om än inte helt friktionsfritt. Det var skralt ställt med ekonomin för Gustavs del, men Konservatoriet hjälpte honom, plus att hans lärare såg till att hjälpa honom att få privatelever. Studierna bestod för övrigt i utbildning till pianist och komponist, hans lärare var Robert Fuchs (harmonilära), Julius Epstein (piano) och Franz Krenn (komposition). Men man undrar vem hans lärare i dirigering var? Han blev ju liksom en av tidens absolut största dirigenter. Svaret är, att det inte gick att få någon utbildning i dirigering – ämnet infördes först 1899, då Konservatoriet blev det statliga Wien-Akademie. På Mahlers tid gällde det att skaffa sig en allmän musikalisk bildning, ty när man blev teaterkapellmästare gällde det att förutom att »kunna slå takten« även kunna komponera lite baletter, skriva musikinlagor i talpjäser och arrangera ackompanjemangsmusik till så kallade tableaux vivaux, »levande bilder«. En något gåtfull inställning till tidens mest diskuterade tonsättare, Richard Wagner, har man tyckt sig märka hos Mahler. Varför gick inte Mahler med sina kamrater på operan, med Bruckner i spetsen, för att uppleva den musikdramatik alla talade om? Han var för fattig, har en del sagt. Men det är inte sanningen. Den är, att Mahler som sagt inte ville se verken. För honom var klangen nog, han ville läsa i partituret hur det lät. När han gjorde det satt han som förtrollad, ty han bemästrade den konst som Goethe så gärna hade velat behärska: konsten att höra med ögonen. 1880 har Gustav sitt första väldiga verk klart. Han lyckas dock inte samla de väldiga skaror som erfordras (det gör han först 21 år senare) men Das klagende Lied ligger klar. Fast hur den klingade, det visste han ju redan – han hade ju läst den. Verket, enormt i upplägget, skickar den 20-årige Mahler in till Beethoventävlingen i komposition, med bland andra kritikern Eduard Hanslick och Johannes Brahms i juryn. De ger i stället priset till två andra herrar (Robert Fuchs och Viktor von Herzfeld delar på förstapriset) och Gustav Mahler, som lagt ner sin själ i kompositionen blir desillusionerad och tror att banan som kompositör är slut innan den ens börjat för honom. Skulle han behöva bli kapellmästare? En närmast motbjudande tanke för den aspirerande kompositören. OPUS 29

opus special mahler

Hade ekonomin i Wien tidigare varit usel så blev den 1881 bättre. Då fick Mahler sitt första kapellmästarjobb Ljubljana, som förutom pengarna ger honom den första insikten i den musikdramatiska repertoaren. Så följer uppdrag i Olomouc, Kassel och Leipzig innan det är dags för det första prestigefyllda dirigentjobbet vid Operan i Budapest. När han kommer dit är han föregången av det rykte som fått alla vid institutionerna i de nämnda städerna att med spänd förväntan – och förfäran – invänta hans ankomst. Och hans avsked … Ty det är en särling som kommer, inte bara musikaliskt. Han är en liten man, 160 centimeter lång, han har ibland en lite släpande gång på sitt ena ben, han har rufsigt hår, svart skägg och en stor näsa, som markeras ytterligare av att han bär pincené. Han verkar spenslig, men har i själva verket mycket god fysik. Gustav inte bara vandrar, han cyklar, ror och simmar. Redan efter första repetitionen klagar koristerna: de har blivit hesa på grund av Mahlers krav. När solisterna anländer till sina repetitioner börjar han omedelbart att repetera, utan att ha presenterat sig. Men den öppna kritiken ignorerar han totalt – han bara kräver strängt och sakligt att alla ska göra som han säger. Det är han som är ledaren och har det konstnärliga ansvaret. Det är musiken, inte musikerna, det gäller. När han efter några dagars repetitioner följer med artisterna på restaurang för att äta en bit mat beställer sångarna in öl och vin och härliga saftiga köttbitar. Mahler beställer in vatten och ber liksom Wagner att få äta spenat och äpplen … Men en sak är alla överens om: det är en man som brinner för sin uppgift och hans uppgift är bara en: att så perfekt som möjligt återge den musik som skapats av andra tonsättare. Någon musik av egen hand blir det inte under spelåret, det får bli om somrarna han komponerar. Men då, säger Mahler »då måste jag i varje verk ge mig själv helt och hållet«.

Mahler repeterar sin åttonde symfoni inför uruppförandet i München, 12 september 1910.

30 OPUS

efter en av många dispyter budapest vill man säga upp Mahler, som själv är trött på slitet på den ungerska opera. Han vill vidare och lyckas förhandla till sig två årslöner. Nästa anhalt blir operan i Hamburg där han tillträder 1891. Här lyckas han ytterligare befästa sin storhet som dirigent – och sin egenart som konstnär. En som i högsta grad blir imponerad är Giacomo Puccini. När han kommer dit för att övervaka framförandet av en av sina operor ger han sig strax därifrån. »Här behövs jag inte«, skriver han. »Här har de en dirigent som heter Mahler och han är makalös«. Under tiden i Hamburg kommer både den andra och tredje symfonin till. Mahler har under åratal drömt om möjligheten att nå hit, han konverterar till katolicismen för att komma ifråga, han skriver brev och planerar. 1897 är det dags för det finaste jobbet inom operavärlden, målet. Det som chefdirigent för Operan i Wien. I staden inväntar alla hans ankomst: publik, operans ledning, orkester och sångare. För nu ska ju föreställningarna ledas av den envise, obeveklige, temperamentsfulle, nervöse och excentriske Gustav Mahler. En man som är ett geni på sitt område och en lidelsefull natur med en enda önskan: att alla ska vilja och kunna prestera lika mycket som han själv. Motståndarna – och de var många – menar att han är överspänd och galen. Dessutom är han ju jude – vilket kommer att bli hans fall i Wien. Att han konverterat biter förstås inte på den antisemitiska pressen. I tio år verkar Mahler i Wien. Rätt snart blir han inte bara direktör för Wienoperan, han blir också ledare för Wienerfilharmonikerna. Han ser till att föreställningarna och konserterna blir så perfekta som möjligt, vilket de också blir. Inom kort är inte bara Mahler en av samtidens största dirigenter, han anses redan under

B LAN C H E

D E LA

F O RC E

N ATA L I E H E R N B O RG M A DA M E D E

C RO I S S Y ( L A

PRIEURE

)

ET H E L S C H E L I N MÈRE

MARIE

L ’ I N C A R N AT I O N

MIRIAM TREICHL SŒUR

C O N S TA N C E

SA I N T D E N I S

S U SAN N A S T E RN M A DA M E

L I D O I N E ( LA

N OUVELLE PRI EU RE

)

C H A R L O T TA L A R S S O N D I RI G ENT REGI

JOSEPH SWENSEN

M A R IA S U N D QV I ST

BILJETTER 040-20 85 00, 0775-700 400

www.malmoopera.se

OPUS 31

opus special mahler

Alma Schindler runt sekskitet, innan hon gifte sig med Gustav Mahler.

sin livstid vara en legend. Fullkomligt hänsynslös i sina krav på sig själv och sina medarbetare får publiken uppleva oförlikneliga, oförglömliga föreställningar. Mahler gör rent hus med diverse later sångarna skaffat sig genom åren: självtillagda ornament, höjdtoner och koloraturer ser han till att snabbt avskaffa, och de gamla klassikerna som framför allt Mozart befrias från förfalskad sirlighet och ytlig graciös stil, som inte gör rättvisa åt djupen i musiken. De som hänvisar till traditionen svarar Mahler kort att »tradition är maklighet och slentrian«. Men hans konstnärliga skoningslöshet är förödande för hans personliga förhållande till sångare och musiker – mitt under en repetition kan han köra ut en musiker som han anser inte håller måttet, det samma kan han göra med sångare. Men det är denna likgiltighet inför personliga hänsynstaganden som åstadkommer dessa fantastiska resultat. Fiendeskaran blir naturligtvis större av allt detta. Dock är alla överens om att han är ett geni – men så påfrestande … Fast det bekommer inte Mahler det ringaste, han är fullkomligt okänslig för all kritik. Även för den, som riktas mot en också för våra uppfattningar tvivelaktig handling: han tog sig för att ändra i andra komponisters partitur! Med en till hybris gränsande självtillit gav han sig på till exempel Beethovens nionde symfoni och ansåg dessutom att han gjorde det med komponisternas och verkens bästa för ögonen. Vissa verk var inte anpassade efter dagens förhållanden, förklarade Mahler lugnt, de var skrivna för andra lokaler, orkestrar och akustiker. Nu ändrade han i partituren och ändrade även det rumsliga. Mahler var mycket noga med hur ett verk i sin helhet byggdes upp: skulle det vara stora nyansskillnader så skulle det kunna uppfattas, var det så att en signal skulle ljuda på stort avstånd så skulle den göra det. Han till och med förklarade, att skulle andra dirigenter vilja ändra i hans partitur, för att få fram allt så bra som möjligt, skulle han »utbringa ett leve för den som gör ändringar i mina partitur när salens och orkesterns kvalitet så kräver för att få fram avsikten«. 32 OPUS

1905 är ett framgångens år för mahler. han har nu dirigerat i Österrike, Tyskland, Ryssland och Frankrike, sex av hans symfonier ligger tryckta, den sjunde är fullbordad. Stora namn i musikens värld hör till hans vänner och så är han sedan fyra år gift med Alma och har fått två barn. Romansen var naturligtvis något »alla i Wien« hade talat om. Alma, 22 år gammal, en societetsskönhet som dessutom var intelligent, beläst, komponerade, kunde Wagner utantill, var även bevandrad i kontrapunkt, och så Gustav, operachefen, världsdirigenten, komponisten, det påfrestande geniet. Det var något att tala om! Efter diverse romanser med välkända och aktade män i Wien träffar hon alltså 1901, 22 år gammal, Gustav, det stora geniet. Han faller för hennes skönhet, spiritualitet och intelligens, hon faller för det stora geniet. Redan efter ett par dagars samvaro betraktar Gustav dem som ett par och snart sitter Alma inte i salongen på operan utan i direktionslogen. 1902 i mars gifter de sig, och Gustav, som vet att Alma komponerat ett hundratal sånger och instrumentalstycken och till och med börjat på en opera, får klara direktiv av maken: »Du har hädanefter bara en uppgift – att göra mig lycklig – rollen som komponist och den som arbetar tillkommer mig. Din roll är den älskande följeslagarens, den förstående kamratens.« Alma packade ner sina kompositioner i en koffert som hon sedan släpade med sig genom livet och ibland var det svårt för henne: »… jag släpade överallt när vi flyttade med mig mina hundra sånger som en likkista, som jag inte vågade öppna«. Fast fortfarande blir unga män förälskade i henne och det stärker hennes självförtroende, inte minst som äktenskapet stundom sviktar. Och Gustav ska inte vara för säker på henne: »Om jag en dag träffar någon som är ett större geni än du så lämnar jag dig«. Men en stor sorg drabbar familjen 1907. Gustav publicerar Kindertotenlieder (Sånger över döda barn). Den är baserad på fem av 425 dikter som Friedrich Rückert skrev i ett utbrott av sorg och vrede sedan två av hans barn avlidit kort efter varandra. Det är senromantisk musik och den speglar innehållet med asketiska klanger. Alma anklagade honom för att utmana ödet, men i själva verket hade Gustav påbörjat arbetet med verket redan 1901, alltså innan de gifte sig. Men det förfärliga inträffar. En av döttrarna, Maria Anna, dör. Mahler kommenterade i skrift några år senare det tragiska: »När jag komponerade verket satte jag mig in i situationen hur det skulle vara om ens barn dog. När jag senare faktiskt förlorade min dotter skulle jag inte ha kunnat skriva dessa sånger.« Efter tio år i Wien blir det för många komplikationer. Motståndet mot honom leds främst av antisemitiska grupper, som till varje pris vill ha bort honom, geni eller inte. De lyckas till sist och därmed var Wienoperans mest glansfulla period till ända. Men Mahler har förutsett slutet på eran, och har redan planerat för ett nytt kapitel: New York …

Äntligen. Andreas Larsson, sommelier och världsmästare, valde Paul Goerg som dryck till en av el Bullis menyer, genomgående. En del av Paul Goergs sortiment ﬁnns nu i Sverige och på Systembolaget. www.champagnepaulgoerg.se

Brut Blanc de Blanc 77147

Brut Tradition 77145

www.vinogrosso.se

Brut Vintage Blanc de Blanc 2002 77148

Brut Rosé 77146

%DUQ VRP InU DONRKRO KHPPD GULFNHU VLJ EHUXVDGH RIWDUH lQ DQGUD EDUQ

OPUS 33

opus special mahler

T a c k till I nternationale Dr . R ein h ol d Ku b i k v i d Gusta v Ma h ler Gesells c h aft W ien o c h till Dr . Da v i d P i c k ett f ö r k ä llor o c h upp g ifter .

Glömda, gömda, förstörda S a m m anst ä llt a v J o h annes N e b el

ställer man gustav mahler bredvid schubert, bach, mozart, haydn eller Beethoven kan hans verkkatalog (för den som endast ser till antalet opus) framstå som relativt begränsad: grovt räknat, drygt fyrtio sånger, tio fullständiga symfonier och så kantaten Das klagende Lied. Värt att notera att speltiden enbart för Mahlers symfonier samt Das klagende Lied uppgår till närmare 13 timmars musik, vilket överstiger speltiden för Mozarts 41 symfonier med cirka 30 minuter. Men Mahler komponerade betydligt mer än vad som är allmänt känt. Utöver det utgivna och kända följer nedan ett urval av Mahlers övriga kompositioner, vars tillkomstdetaljer i de flesta fall är vagt dokumenterade. Partituren är antingen förstörda, eller borttappade.

115 föreställningar första året på Wienoperan, därtill 114 repetitioner.

1866 Polka för piano (Mahler 6 år gammal) Med en begravningsmarsch som inledning. Första komposition, »beställd« av modern för 2 kronor.

Ofullbordat operaprojekt till texter av Mahler och Josef Steiner, efter den andra delen i trilogin Das goldene Vliess ’Det gyllene skinnet’ av Franz Grillparzer.

1888 Opera-skiss Efter en idé av Mahler, på uppmaning och önskan av Marion von Weber.

1875 Herzog Ernst von Schwaben Utkast till en opera som Mahler började skriva efter sin bror Ernsts död, 13 år gammal. Ansökningsunderlag vid inträdesprov till konservatoriet i Wien.

1878 Pianokvintett Endast scherzo.

Mahler gjorde även omfattande revideringar eller så kallade retuscheringar (dynamik, instrumentering) av verk av Bach, Beethoven, Bruckner, Mozart, Schubert, Schumann, Smetana och Wagner. Ändringarna var minutiösa: Enbart i Schumanns fyra symfonier ändrade Mahler på sammanlagt 1 916 ställen. Utgångspunkten för dessa förändringar var hans beundran för kompositionerna och hans förhoppningar om att bättre tydliggöra musiken som med den tidens (och dagens) stora orkestrar ändrade balansen till musikens nackdel. Utöver Beethovens nionde symfoni, som regelbundet uppförs i Mahlers retuscherade versioner, kan även den Bachsvit för orgel, cembalo och orkester som Mahler komponerade baserat på teman från Bachs orkestersviter nämnas, och även Schuberts stråkkvartett nr 14 »Döden och Flickan«, i arrangemang för stråkorkester.

1876 Pianokvartett i a-moll För violin, viola, cello och piano. Endast fragment av den fullständiga förstasatsen finns kvar, samt skisser till ett scherzo. 1875–1878 Konservatorieåren i Wien · Sonat för violin och piano · Nocturne för cello och piano · Pianokvartett · Pianosvit · Symfoni i a-moll, ofullbordad, sats 1–3 fullständiga, endast skisser till sats 4. 1977–80 Die Argonauten

34 OPUS

1878–1882 Nordisk symfoni (även kallad Svit) Verket är höljt i dunkel, men i ett brev referar Mahler till »en nordisk kung« och hans »hjältar och dryckesslag«. 1880–81 Rübezahl Operafragment om en germansk legend om en bergande. Librettot av Mahler är det enda av Mahlers tre operaprojekt som överlevt. 1883 Förspel med kör Partituret fanns i teaterarkivet i Kasse fram till 1944, då byggnaden bombades. 1884 Der Trompeter von Säkkingen Sju »tableaux vivants« för orkester. Fanns troligen i samma arkiv som ovan nämnda.

GÄVLE SYMFONIORKESTER PRESENTERAR

SVERIGEPREMIÄR Sven-David Sandström

Messias

Oratorium för orkester, kör och solister Gävle Symfoniorkester Dirigent Stefan Parkman Karin Roman, sopran Ivonne Fuchs, mezzosopran Timothy Fallon, tenor Bernd Vallentin, bas Gävle Symfoniorkesters Kör Uppsala Akademiska Kammarkör Fredag 12 mars Gävle Konserthus, Gevaliasalen 19.30 Söndag 14 mars Uppsala universitetsaula 16.00 Biljetter

Ticnet 077-170 70 70, www.ticnet.se www.gavlesymfoniorkester.se

OPUS 35

Aktuella releaser från Caprice Records:

ZilliacusPerssonRaitinen

Grammisbelönade stråktrion spelar här Mozarts Divertimento i Ess-dur. DN gav skivan  av  och SvD  av . ”Jag tror att man blir en bättre människa efter att ha lyssnat på detta utsökta album” skrev Björn G Stenberg i UNT. Trion har nyligen avslutat en lång turné i Sverige.  

Ida Falk Winland – sopran Matti Hirvonen – piano

Ida, som var solistprisvinnare , har valt att sjunga Copland, Nystroem och Strauss. Hon visar att hon är en av våra absolut finaste sopraner, mästerligt ackompanjerad av Matti Hirvonen. Turné med Rikskonserter i Sverige under februari.  

Matilda Paulsson, mezzosopran Bengt-Åke Lundin, piano Betyg 5 av 6 i SvD – ”hon berör under skinnet med känsligt vibrato, klar diktion och djupt uttryck”.

 

36 OPUS

opus special mahler

OPUS guide till Mahlers symfonier Text Folke Freund

Skivtips Johannes Nebel

Symfoni nr 2, c-moll Fem satser för stor orkester, orgel, sopran, mezzosopran och blandad kör

Das klagende Lied Kantat för stor orkester, kör och solister Komponerad 1878–1880 Uruppförd Wien 1901 Längd 65 min Lyssna på Michael Tilson Thomas och San Francisco Symphony (SFS Media) eller på Kent Nagano och Halléorkestern (Erato) ett massivt upplagt vokalverk för sex solister, blandad kör och orkester samt fjärrorkester – av Mahler själv betecknat som opus 1 – finns i tre versioner. Den första, som Mahler betecknade som ett sagospel (Märchenspiel), fullbordades i november 1880 och består av tre delar: Waldmärchen (skogssaga) – Der Spielmann (spelmannen) – Hochzeitsstück (bröllopsstycke). Den andra, reviderade versionen från 1888 innehåller bara del 2 och 3. Under åren 1898–1899 färdigställde Mahler den slutgiltiga versionen som han uruppförde i Wien 1901. Das klagende Lied är ett sant Mahlerskt ungdomsverk, även om den sista versionen förelåg först när han redan nått höjdpunkten i sin karriär. Verket röjer redan Mahlers »handstil«, men även influenser från Bruckner (som han kände) och från Wagner, i synnerhet i de partier i kantaten där texten är dramatisk. Naturligtvis har det inte saknats försök att relatera Mahlers tonspråk till hans privatliv och hans upplevelser. I synnerhet har man framhävt kantatens melankoliska tonfall och de sorgsna utropen (nio gånger!) i slutet av varje vers: »O Leide, weh! O Leide!« Orden torde dock snarare vara betingade av texten och inte av Mahlers psyke.

Symfoni nr 1, D-dur Fyra satser för stor orkester Komponerad 1884–1886 i Kassel och Leipzig Uruppförd 1889 i Budapest Längd 50 minuter Lyssna på Bernstein och Concertgebouw (Deutsche Grammophon) eller Rafael Kubelik och Bayerska radioorkestern (Audite) första symfonin visar redan mahlers alla karakteristiska drag: den stora formen med dragning åt det monumentala, »banala« inslag, den abrupta växlingen mellan glödande expressivitet, det groteska och ironiska, växlingen mellan dur och moll, folkviseliknande teman. Alla dessa element är inbakade i den symfonisk-tematiska strukturen. Verket står i nära samband med de samtidigt komponerade »Lieder eines fahrenden Gesellen«. Den andra sången i denna cykel »Ging heut’ morgen übers Feld« bestämmer tematiken i den första satsen. Det kraftfulla scherzot är inspirerat av landsmannen Bruckners typiska Ländler-scherzi med sin stampande rytm. Den tredje satsen, en sorgmarsch, är den mest originella i symfonin. Efter inledande dämpade pukslag spelar en ensam kontrabas den kända kanon Broder Jakob, en ironisk framställning av en begravning, inspirerad av en etsning av fransmannen Callot: djuren som bär sin jägare till graven. Den fjärde, längsta, satsen måste med sina många teman och sin täta konstruktion betecknas som verkets höjdpunkt.

Komponerad 1888–1894 i Prag och Hamburg Uruppförd 1895 i Berlin Längd 80 minuter Lyssna på Bernstein och New York Philharmonic Orchestra, 1961 (Sony Classical), Rafael Kubelik och Bayerska radioorkestern (Audite), eller Michael Gielen och SWR Symfoniorkestern (Hänssler Classic) andra symfonin blev mahlers genombrott som tonsättare. Efter slutkören kallas verket »Uppståndelsesymfonin«. Här målas mänsklighetens eviga frågor om de yttersta tingen upp i en symfonisk fresk, kompletterad med den mänskliga rösten efter beethovensk förebild. Första satsen kallade Mahler ursprungligen för Totenfeier (Minnesstund). Efter en angiven paus på »minst fem minuter« följer ett makligt Andante med Ländler-karaktär, följt av ett originellt Scherzo som målar upp den helige Antonius fåfängliga predikan för fiskarna, konkretiserad genom violinerna, som i sextondelsfigurer berättar om meningslösheten i världens gång. Liksom ett perpetuum mobile löper de genom hela satsen. Fjärde satsens sång Urlicht (Urljus) tonsätter en dikt ur Des Knaben Wunderhorn framförd av altrösten (»O ros så röd, människan lider högsta nöd«) ackompanjerad av sakrala blåsarklanger. Finalen med sin kör och sopransolo är inspirerad av Klopstockodet »Återuppstå, ja, återuppstå skall du mitt stoft efter kort vila! Evigt liv skall han som kallat ge dig!«. Det är en av de mest gripande passagerna i Mahlers symfoniska verk.

OPUS 37

opus special mahler

Symfoni nr 3, d-moll

Symfoni nr 4, G-dur

Symfoni nr 5, ciss-moll

Sex satser för stor orkester, altsolo, gosskör och damkör

Fyra satser för stor orkester och sopransolo

Fem satser för stor orkester

Komponerad 1899–1901 i Wien och Maiernigg (Wörthersee) Uruppförd 1901 i München Längd 55 minuter Lyssna på Benjamin Zander, Philharmonia och sopranen Camilla Tilling (Telarc) eller Ivan Fischer och Budapest Festivalorkester (Channel Classics)

Komponerad 1901–1903 i Wien och Maiernigg Uruppförd 1904 i Köln Längd 65 minuter Lyssna på Daniele Gatti och Royal Philharmonic Orchestra (Conifer Classics) eller dvd:n med Claudio Abbado och Lucerns festivalorkester

mahlers fjärde symfoni komponerades omkring 1900, tre år efter hans utnämning till chef för hovoperan i Wien. Han ledde själv uruppförandet i München. Den fjärde symfonin är hans enklaste och det verk som är minst drabbat av dystra tankar. Symfonins egentliga »idé« är en naiv vision av himlen, ett tema som sopranen i den sista satsen inleder med orden »Vi njuter av de himmelska fröjderna, därför undviker vi det jordiska, inget världsligt tumult hörs i himlen, allt existerar i fullständig harmoni!« ur diktsamlingen Des Knaben Wunderhorn. Dikten är rörande troskyldig, tyngdpunkten ligger på det gastronomiska: mat och dryck som det finns gott om i himlen. Symfonin klingar ut kammarmusikaliskt med harpa, basklarinett och cello, allt i pianissimo som en reminiscens av sagans avlägsna värld. Mahlers fjärde symfoni – skenbart lättbegriplig – är också hans kanske mest gåtfulla.

medan mahlers gode vän, dirigenten Bruno Walter, hävdade att inga utommusikaliska tankar eller känslor påverkat tonspråket i femman, förknippade en annan dirigent, Willem Mengelberg – även han Mahler-expert! – följande stämningar med symfonin: Första satsen (Med avmätta steg. Som i ett begravningsfölje): »Djupaste sorg, lidande, vemod, tårar«. Andra satsen (Stormig och med största intensitet): »Förtvivlan, raseri, stegrat till vansinne, kuslig, otäck stämning«. Tredje satsen: »Forcerad glättighet, vill glömma lidandet, men lyckas inte helt, här och där en dödsdans«. Fjärde satsen: »Kärleken drabbar tonsättaren« – 1902 gifte sig Mahler med Alma Maria Schindler. (Det ofta separat spelade adagiettot förekommer i Luchino Viscontis filmklassiker Döden i Venedig.) Femte satsen: »Återkomst till naturen, tillfrisknad, uppsluppenhet, lyckorus, obekymrat musicerande.«

Komponerad 1895–1896 i Hamburg och vid Attersee Uruppförd 1902 i Krefeld (Ruhrområdet) Längd 90 minuter Lyssna på Jasha Horenstein och London Symphony Orchestra (Unicorn), eller Valery Gergiev med samma orkester (LSO Live) ursprungligen hade mahler försett de olika satserna med programmatiska rubriker som skulle illustrera deras innehåll: 1, Pan vaknar. Sommaren tågar in. 2, vad blommorna på ängen berättar för mig. 3, vad djuren i skogen berättar för mig. 4, vad människan berättar för mig. 5, vad änglarna berättar för mig. 6, vad kärleken berättar för mig. Innan symfonin gick i tryck, strök Mahler samtliga rubriker, han ville att verket skulle uppfattas som absolut musik. »Att jag kallar mitt opus för symfoni, är egentligen inte korrekt, ty på intet sätt håller den sig till den traditionella formen. Men symfoni betyder för mig att bygga upp en värld med alla medel som dagens teknik erbjuder.« Detta Mahler-citat har ingenstans blivit så konkretiserat som i hans tredje symfoni. Nästan allt i detta verk känns ovanligt och svårt att förena med genrens traditioner: dess längd, orkesterns storlek och besättning, satsernas disposition, de extrema kontrasterna i satsteknik och stilnivå. Det är en symfoni som rymmer disparata element som dittills förkastats av den så kallat goda smaken: bland annat militärmarsch, salongsmusik, naturläten, fanfarer, folkvisa, kyrkoton och posthorn. Allt ryms i detta storslagna verk som också kallats hans »Pastoralsymfoni«.

38 OPUS

Symfoni nr 6, a-moll

Symfoni nr 7, e-moll

Symfoni nr 8, Ess-dur

Fyra satser för stor orkester

Fem satser för stor orkester

Två satser för stor orkester, orgel, åtta solister, två blandade körer och gosskör

Komponerad 1903–1904 i Wien och Maiernigg Uruppförd 1906 i Essen Längd 80 minuter Lyssna på Valery Gergiev och London Symphony Orchestra (LSO Live) eller Bernsteins sista inspelning av verket med New York Philharmonic (Deutsche Grammophon)

Komponerad 1904–1905 i Wien och Maiernigg Uruppförd 1908 i Prag Längd 80 minuter Lyssna på Abbado och Chicago Symphony Orchestra eller Michael Tilson Thomas med London Symphony Orchestra (RCA).

mahlers sjätte symfoni är ett i alla avseenden extremt verk med epitetet »den tragiska«. Enligt Bruno Walter går beteckningen tillbaka på tonsättaren själv. Om man med tragik menar människans oundvikliga, ödesbestämda undergång i tvekampen med övermäktiga krafter, så har sexan sitt tillnamn med rätta. Det är den enda Mahler-symfonin som varken slutar segerviss eller triumferande (som ettan, tvåan, femman, sjuan eller åttan) eller förklarande (som trean, fyran eller nian). Den sjätte symfonin har en dyster final. Alma Mahler säger i sin biografi om maken, att sexan baserar sig på en självbiografisk-programmatisk konception, betingad av tonsättarens föraning om de katastrofer som ett år efter uruppförandet skulle drabba honom: avskedet från Wien-operan, diagnosen hjärtfel och dottern Annas död. Första satsen, allegro energico, har med sina resoluta kontrabasar utpräglad marschkaraktär. Andra satsen är intermezzoartad, långsam och melankolisk, medan den tredje målar upp ett groteskt scherzo. Symfonin slutar med en ödesmättad koda, ett dissonant fugato för basuner, horn och tuba och sedan med de två (alternativt tre) klubbslagen som sätter punkt för verket. Mellansatsernas ordning har diskuterats flitigt bland dirigenter och musikforskare under årtionden, och majoriteten av alla inspelningar presenterar symfonin med ordningen scherzo–andante, baserat på att Mahler själv dirigerade verket i den ordningen.

ovanligt för en symfoniorkester är tenorhornet (ett slags signalhorn), mandolinen, gitarren och slagverket som utökats med tamburin, tamtam och koskällor. Med dessa tillägg kunde tonsättare omsätta sina musikaliska idéer i speciella klangkombinationer. Jämfört med den tragiska, fatalistiska sjätte symfonin är sjuan i grunden optimistisk. Visserligen finns det även här groteska episoder och en spöklik atmosfär (scherzot!), men överlag dominerar livsglädje och humor. Willem Mengelberg, som i hela 50 år ledde Concertgebouworkestern i Amsterdam (som Mahler betraktade som »sitt Bayreuth«) arrangerade redan 1920 en legendarisk Mahlerfestival, där alla nio symfonier uppfördes. Med stöd av tonsättarens ord har han satt följande rubriker på sjuan: Första satsen: Mänsklighetens lidande och hopp. Andra satsen: (Nachtmusik I): Intryck av frid, rymd och naturens stillhet. Tredje satsen (Scherzo): Dödsdans. Fjärde satsen (Nachtmusik II): Äkta serenad, en man sjunger nedanför ett fönster. Femte satsen: Inga skuggor, inga spöken.

Komponerad 1906–1907 i Wien och Maiernigg Uruppförd 1910 i München Längd 90 minuter Lyssna på Riccardo Chailly och Concertgebouworkestern (Decca), Michael Tilson Thomas och San Francisco Symphony (SFS Media), eller Valery Gergiev och Londonsymfonikerna (LSO Live) mahlers åtta är en körsymfoni – ofta kallad »de tusendes symfoni« – som består av två delar, en medeltida latinsk hymn – Veni creator spiritus – och slutscenen ur Goethes Faust II. Första delen har symfonisk form med exposition, genomföring, massiva körer och en av Bach inspirerad dubbelfuga. Textens kärnord är kärlek och fred. »Kom, Helige och skapande ande – låt din kärlek flöda i våra hjärtan – bilägg våra strider och knyt fredens band.« Del två handlar om Fausts och Gretchens historia. Här uppträder nu en mängd personer, bland annat synderskor, eremiter och änglar. Det hela är ganska rapsodiskt. De idéer som inspirerade Mahler är fyra: den eviga kärleken, den gudomliga nåden, den jordiska bristfälligheten och den andliga pånyttfödelsen. Medan del ett ger intryck av kantat eller oratorium, närmar sig del två tydligt musikdramat och frälsningsmysteriet som i Wagners opera Parsifal. Mahler förenar de båda delarna med musikaliska medel – ledmotiv – och den bärande idén för hela verket: den frälsande kärleken.

OPUS 39

opus special mahler

Das Lied von der Erde Sångsymfoni för en tenor- och en alt(alternativt baryton-) röst och stor orkester Komponerad 1907–1908 i Wien och Toblach Uruppförd (postumt) 1911 i München av Bruno Walter Längd 60 minuter Lyssna på Otto Klemperer, Philharmonia samt solisterna Fritz Wunderlich och Christa Ludwig, eller på Bernstein och New York Philharmonic med James King och Dieter Fischer-Dieskau (Decca) verket bygger på dikter inspirerade av yngre och äldre kinesisk lyrik av Hans Bethge (1907). Satser: 1, Dryckesvisa om jordens elände. 2, Den ensamme om hösten. 3, Om ungdomen. 4, Om skönhet. 5, Den druckne om våren. 6, Avskedet. Den inledande dryckesvisan som vacklar mellan vild uppsluppenhet och fatalistisk resignation ger prov på fullständig balans mellan solist och orkester (som behandlas kammarmusikaliskt). De båda följande sångerna har en mera återhållsam karaktär, en recitativartad klagosång (Den ensamme) och en »pastellfärgad miniatyrbild« med ett mollparti i mitten (Om ungdomen). Liknande gäller den nästan menuettaktiga sprödheten i den fjärde sången (Om skönhet). Den gåtfulla femte sången (Den druckne) anknyter till den första och överträffar den med sin raglande harmonik. Den stort upplagda finalen (Avskedet) är med sina drygt 30 minuter nästan lika lång som de övriga sångerna tillsammans. Med de av Mahler själv tillagda orden sjunger solisten orden »Överallt blomstrar den kära jorden och blir åter grön«. Medan rösten upprepar ordet »evig«, förklingar musiken med arpeggion från harpan och celestan i ett pianissimo mot evighetens paradisiska ängder.

40 OPUS

Adagio ur symfoni nr 10 Symfoni nr 9, D-dur Fyra satser för stor orkester Komponerad 1908–1910 i Toblach och New York Uruppförd (postumt) 1912 i Wien av Bruno Walter Längd 75 minuter Lyssna på Benjamin Zander, Philaharmonia (Telarc), Alan Gilbert och Kungliga filharmonikerna (BIS) eller Bernstein och Berlinfilharmonikerna (Deutsche Grammophon) nian är mahlers sista fullbordade verk. Symfonin föregicks av »Das Lied von der Erde« (Jordens sång), vilken egentligen borde ha betecknats som nummer nio. Men eftersom Mahler påverkades av vidskepelsen att ingen tonsättare efter Beethoven hade överlevt den nionde symfonin, numrerade han först den symfoni som följde på »Das Lied von der Erde« som sin »nia« och trodde sig därmed ha överlistat ödet.

Komponerad 1910 i Toblach Uruppförd (postumt) 1924 i Wien av Franz Schalk Längd 25 minuter sommaren 1910 skissade mahler på sin tionde symfoni. Arbetet gick så långsamt att han endast hann utarbeta partituret till den första satsen. Först 1924 kunde första och tredje satsen uppföras i tonsättaren Ernst Kreneks version. Samma år utkom en faksimilutgåva av hela manuskriptet, där det framgår att symfonin skulle omfatta fem satser: Adagio–Scherzo–Purgatorio– Scherzo–Finale. Efter att flera kompositörer (bland andra Schönberg, Berg och Sjostakovitj) avböjt att färdigställa adagiot, företog sig den engelske musikforskaren Deryck Cooke att ge ut ett komplett partitur av satsen som nu föreligger i tryck och på skiva (bland annat med Bournemouth Symphony Orchestra och Berliner Philharmoniker, båda under Simon Rattles ledning på EMI).

Brodskykvartetten Ur programmet Purcell, Beethoven, Schubert, Pärt, Mendelssohn

Onsdag 17 mars

Anders Widmark Transformation

Lördag 17 april

Uri Caine

Med ensemble spelar Mozart

Tisdag 27 april

Se, lyssna och läs mer på www.ukk.se Biljetter: ukk.se 018–727 90 00 OPUS 41 eller ticnet.se 077–170 70 70

opus special mahler

Sfärernas musik

te x t c arl - jo h an m al m b er g

Mahlers åttonde symfoni är en garanterad publiksuccé. Av kritiker har den dock ofta avfärdats som retoriskt ihålig och monoton. Helt orättvist, menar författaren Carl Johan Malmberg. OPUS återpublicerar hans essä om verket som utgör själva kulmen på den romantiska epoken, och även på Mahlers karriär som kompositör.

under 1960-talet, det decennium då gustav mahlers kompositioner kanoniserades till moderna klassiker, hette det då och då att först med lp-skivan kunde kompositörens musikaliska intentioner förverkligas. Med tidens så karaktäristiska tekniska övertro – och pianisten Glenn Goulds hyllningar till skivstudions sanctum – menade man till och med att Mahlers komplicerade polyfona klangvärld förebådade den moderna inspelningstekniken med dess möjligheter att återge polyfoni och musikaliska detaljer. Resultatet av decenniets lp-inducerade Mahlerrenässans var hursomhelst en våg av skivinspelningar; några av dem, Georg Soltis kompletta symfonicykel på Decca och Bernard Haitinks på Philips är tillsammans med Otto Klemperers på alla sätt märkliga inspelning av Sjunde symfonin på EMI tekniska milstolpar. De etablerade också en nivå för själva framförandena som gjort att Mahler numera sällan spelas undermåligt, vare sig i konsertsammanhang eller på skiva – även om en viss omedelbarhet därmed tycks ha gått förlorad: lyssna på Hermann Scherchens eller Jascha Horensteins liveinspelningar från 50-talet med deras unika fräschör! Lp:n och cd:n har i stort sett varit en välsignelse för Mahlers musik. Men en av hans symfonier tycks gång på gång gäcka inspelningstekniken, nästan som om den krävde konserthallens aura, dess här-och-nu. Det handlar om Symfoni nr 8. Den är Mahlers mest teatrala, ett mellanting mellan kantat, oratorium och sångspel, och kräver väldiga personresurser – ett sceniskt-dramatiskt verk förklätt till symfoni. Den enda motsvarigheten i Mahlers produktion är Das klagende Lied, ett subjektivt ungdomsverk med ungdomens självömkande svårmod. Åttan däremot, skriven av Mahler sommaren 1906 i Maiernigg, en lycklig tid innan katastrofåret 1907, är ren objektivitet, den mogne mannens åkallan till högre makter: den skapande anden, den gudomliga kärleken, kvinnan – här är hon musa och eros i ett. Symfonin består av två satser, två väldiga block. Det första är en tonsättning av den medeltida Pingsthymnen »Veni, creator spiritus« (Kom, du skapande ande) tillskriven Hrabanus Maurus. Det andra är en tonsättning av slutscenen i andra delen av Goethes Faust: en märklig efter-döden-teater där det förandligade paret Gretchen-botgörerskan och Faust rör sig upp mot de himmelska sfärerna, i sällskap med anakoreter, allegoriska kyrkofäder, evangeliska kvinnogestalter och änglar. Goethes text med sin blandning 42 OPUS

av realism och symbolik, mysteriespel och idédrama är på många sätt en omöjlig litterär konstruktion – parodin på den i åttonde kapitlet av Jeromes Tre män i en båt är inte utan poänger! – men Mahler tonsätter troget och storslaget. Inte minst är det Goethes kvinnomystik som tilltalar honom. Scenen och symfonin mynnar ut i »Chorus mysticus«, en hyllning till Das Evig-Weibliche, det evigt kvinnliga; i Britt G Hallqvists översättning lyder den: Allt det förgängliga – liknelse, spegling, Här får det skugglika verklighetsprägling. Det obeskrivliga Fullbordas här. Det evigt-kvinnliga lyfter oss, bär. Mahler förvandlar raderna till sitt väldigaste crescendo; symfonin avslutas med samma mäktiga fortissimo som inledde den. Åttan blir på så vis cirkulär (den börjar som den slutar), men också symmetrisk, och det finns åtskilliga andra speglingar mellan de båda delarna. Främst rör det sig om själva åkallan, Pingsthymnens Veni (Kom) och den himmelska moderns Komm! i Faustscenen. Man kunde låta en liggande åtta symbolisera hela denna skapelse som handlar om människan löst ur Tiden in i Evigheten, där Tidens former ändå dröjer kvar som tilltron till en radikalt ny dag. »Eternity is in love with the productions of Time«, skrev Goethes samtida William Blake, och orden kunde stå som måtto för Åttan. Det är Mahlers mest glädjefyllda verk, en jättelikt utdragen motsvarighet till sista satsen, odet till glädjen, i Beethoven-nian, ett verk Mahler hela sitt liv kämpade emot och på samma gång ville visa sig värdig. Är något enstaka ord nyckeln till Åttan är det just Beethovenfinalens Freude. Symfonin präglas av visshet, också i relation till det musikaliska språket. Det är så mycket märkligare som den är skriven i en tid då så mycket av de musikaliska uttrycken ifrågasattes, av yngre kompositörer som Strauss och Schönberg, men också av Mahler själv. Det är som om Åttan uteslöt alla tvivel. Den är ren bejakelse. I ett brev till dirigenten Wilhelm Mengelberg skrev Mahler i augusti 1906, när han just fullbordat sin symfoni i

ett tvåmånaderssvep av inspiration: »Tänk Er att universum skulle börja tona och klinga. Det är inte längre mänskliga röster, utan planeter och solar som kretsar om varandra.« Men det är trots allt den mänskliga rösten – i form av åtta solister (på nytt den symboliska åttan), gosskör och två blandade körer – som är själva grunden för verket; ingen, inte ens Beethoven, hade låtit rösten – och ordet! – spela en så dominerande roll i en symfoni. Till musikkritikern Richard Specht förklarade Mahler: »Kan Ni föreställa er en symfoni som sjungs från början till slut? Tidigare har jag använt ord och röst bara till att antyda, sammanfatta, skapa atmosfär. Men här är rösten också instrument. Det är märkligt att ingen tidigare tänkt på något sådant; det är enkelheten själv, Den Sanna Symfonin, i vilken det vackraste av alla instrument här hörsammar sin kallelse.« När Åttan uruppfördes i München 1910 med Mahler själv som dirigent blev den hans största publikframgång någonsin. Verket hyllades som hans storverk. Men under årens lopp har kritiken mot det växt. Efterhand har Åttan kommit i bakgrunden för andra Mahlersymfonier, som publiken och framför allt kritiken kommit att föredra. I sin minnesbok om Mahler från 1960, Mahler: Eine musikalische Physiognomik, avfärdar Theodor Adorno den som falsk bejakelse i en splittrad tid. Även om Åttan tycks kräva konsertsalen för att komma till sin rätt – där väcker den fortfarande oftast jubel – har den av många uppfattats som retromusik: ett verk som pekar bakåt, mot 1800-talet, och inte som Mahlers övriga sena symfonier mot det modernistiska 1900-talet. Det är märkligt att detta utopiska verk, som hyllar pånyttfödelsen och ljuset har kommit att uppfattas som retoriskt ihåligt och monotont, både till sitt tonspråk (det envisa insisterandet på grundtonarten Ess-dur) och till sitt budskap. Åttan har blivit en vit elefant, en kuriositet, kanske till och med en monstrositet. Själv har jag alltid älskat Åttan – av åtminstone två skäl. Den har en omedelbar sinnlighet. Särskilt Faustdelen är slösande rik, det är svårt att tröttna på musiken, man hör hela tiden nya, häpnadsväckande detaljer. Och partiet där Botgörerskan (Gretchen) hyllar den nya dagens ankomst tillhör de verkligt stora Mahlerögonblicken – en gestaltning av genombrottet, Mahlers främsta musikaliska topik, jämförbar här bara med några takter ur finalen till Symfoni nr 2 eller slutet på Das Lied von der Erde. (Ett fullgott framförande av Åttan förustätter insikten om denna OPUS 43

opus special mahler

1068

Antalet sångare och musiker som framförde USA-premiären av Mahlers 8:e symfoni i Philadelphia, mars 1916 under Leopold Stokowskis ledning.

d enna T e x t ä r ti d i g are pu b li c era d i S v ens k a Da g b la d et ( 2 0 0 5 ) sa m t i ess ä sa m lin g en M ( 2 0 0 9 ) , ut g i v en a v W a h lstr ö m & W i d stran d .

höjdpunkt vid partiturets siffra 171 hos dirigent och sångsolist.) Men Åttan inbegriper också filosofisk reflektion, ja, en hel filosofisk föreställningsvärld som få andra musikverk. Den idévärlden har man ofta struntat i, eller missförstått. Inte minst gäller det dem som framfört symfonin, något som förklarar varför det med bara ett par undantag saknas godtagbara inspelningar. För Åttan kräver inte bara konsertsalens närvaroupplevelse, den kräver först och främst förståelse för vad den handlar om. Symfonins halvtimmeslånga första sats, Pingsthymnen »Veni, creator spiritus« kan vara avskräckande nog. Vi ställs inför en musikalisk mur av massiv orkester- och körklang, till råga på allt sjunger man på latin. Satsen är som huggen ur sten. Den andra, timslånga satsen är intimare, åtminstone bitvis, och mer varierad, till tempo, orkestrering, dynamik. Hur förhåller sig de två delarna till varandra? Det omedelbara intrycket man kan få är att man i första delen ställs inför ett väldigt ljudblock som i andra delen bryts ner, skiktas, viks ut, förtydligas, förklaras. Allt finns egentligen redan från början, men först i andra delen ser man – hör man – mångfalden. Mot första delens blixtlika nu, ställs andra delens utdragna tid. Orörlighet ställs mot rörelse, tidlöshet mot tid. Att ta del av Åttan är en märklig resa, ett isärtagande av musikaliska beståndsdelar – och en väldig ihopsamling av dem till sist i »Chorus mysticus«. Den verkliga stötestenen är själva idéinnehållet i symfonin. Att fastställa det har tett sig så mycket svårare som det härrör ur två mycket olika litterära källor, Hrabanus Maurus medeltidskristna hymn och Goethes romantiska skådespel. Men nyckeln till symfonin är en: skapandet. Det är om olika föreställningar om skapande den handlar, gudomligt, mänskligt, manligt, kvinnligt, erotiskt, konstnärligt. Det är rimligt att tänka sig att Mahler själv såg Pingsthymnen, inte i första hand som en åkallan av Gud och den Helige Ande (den ursprungliga innebörden i hymnen) utan en åkallan av själva kreativiteten, den mänskliga och konstnärliga. Hymnen kom för honom, enligt vad han berättade för Richard Specht, som en plötslig förlösning efter flera veckors skaparvåndor (Mahlers självbiografi inehåller många sådana förlösande uppenbarelser). Men texten som sådan talar inte om människan som kreatör; för Maurus liksom för medeltidens kristna var den tanken otänkbar: bara Gud kunde 44 OPUS

skapa något helt och hållet nytt utifrån ingenting. Men tänkesättet skulle förändras. I sin uppsats »The Poet as Creator: Origins of a Metaphor« har E N Tigerstedt visat hur idén om människan som skapare dyker upp under renässansen, i Florens hos Cristoforo Landino i hans kommentarer till Dantes Komedin på 1480-talet. Tanken ligger sedan som en underström i europeisk kulturhistoria, man återfinner den bland annat hos Shaftesbury, i hans Soliloquy från 1710. Men sitt verkliga genombrott får den först under förromantiken; i sin enastående bok Europäische Literatur und lateinisches Mittelalter pekar E R Curtius på Goethe, i en betraktelse över katedralen i Strassburg skriven 1775. Det är här, menar Curtius, som tanken på människan som skapare, en Guds jämlike, definitivt vinner inträde i konsten. För Goethe, inte minst i Faust utgör den själva grunden. Gustav Mahler är inte idéhistoriker. Men som arvtagare till den goetheska och romantiska konstnärsmyten om människan som kreatör, tar han fasta på två texter som båda kretsar kring skapandet: den medeltida »Veni, creator« som ger Gud det exklusiva privilegiet att kunna skapa, och Goethes Faust som går betydligt längre och tänker sig människan som skapare hon också – när hon genomströmmas av gudomlig kraft. Hos Hrabanus Maurus är skapandet en manlig princip, hos Goethe en kvinnlig (»Det evigt kvinnliga lyfter oss, bär«). Intuitivt och insiktsfullt ställer Mahler två olika idésfärer mot varandra i Åttan: en manligt-gudomlig mot en kvinnligt-mänsklig. Att lyssna på Åttan är att röra sig från den ena till den andra. Symfonins tankevärld är betydligt rikare än så; här finns också en ljusfilosofi, polariteter mellan kropp–ande, utsägbart–osägbart, känsel–syn, ord–musik, individ–kollektiv, liksom flera andra dualistiska, djupt västerländska föreställningar. Men det är montaget av två idéer om det nyskapandes ursprung som är själva kärnan i Åttan. Har man inte förstått detta – och förmår man inte ta Goethes och Mahlers platonskt-romantiska idealism på allvar – går det inte att framföra symfonin övertygande, och kanske heller inte lyssna på den med verklig behållning. De existerande inspelningarna talar där sitt tydliga språk. De senast gjorda, Simon Rattles väl sammanhållna, Riccardo Chaillys storslagna men alltför distanserande och Kent Naganos sinnligt expansiva men rätt odramatiska, visar alla genuin oförståelse för symfonins idévärld. Av de senaste kvartsseklets inspelningar är det bara Klaus Tennstedts med London Philharmonic Orchestra, och Michael Gielens utomordentliga med SWR Sinfonieorchester Baden-Baden und Freiburg som håller måttet. Och nu också glädjande nog Michael Tilson Thomas inspelning från förra året med San Fransisco Symphony; detaljrik och sensuell tar den musiken på lustfyllt allvar som få tidigare. Av äldre inspelningar är Georg Soltis och Eduard Flipses berömvärda. Men ingen av dem överträffar Hermann Scherchens liveinspelning från Wien 1951, en enastående musikalisk och andlig upplevelse och en av alla tiders största Mahlerinspelningar. Här får man intrycket av en helt och hållet sömlös musik; det är om om allt vore en enda lång fras. Låt oss hoppas att detta kraftprov på nytt görs tillgängligt på skiva.

OPUS 45

* 186 0 i k a l isch t, böh m e n † 1911 i w ie n 46 OPUS

Mahlers sista år T e x t F ol k e F reun d

Det saknas inte litteratur om Gustav Mahler. En författare står dock ut: Den nu 85-årgie mahlerianen och musikologen Henry-Louis de La Grange har ägnat 50 års forskarmödor i ämnet och skrivit en Mahlerbiografi som torde vara en av de mest omfångsrika som någonsin skrivits om en kompositör. Den sista delen i de la Granges tetralogi handlar om Mahlers sista år i livet.

de tio år, då mahler var wienoperans enväldige och konstnärlige ledare (1897–1907) anses ha varit en höjdpunkt i husets historia. Under tre år ledde han dessutom Wienfilharmonikernas abonnemangskonserter. Men framgången hade sitt pris. Mahlers oerhörda krav på sångare och orkester och hans relativa osmidighet gjorde att han skaffade sig många fiender. Ovanpå detta hade han också den starka, antisemitiska pressen emot sig. Kort sagt, den 31 mars 1907 inlämnade han sin avskedsansökan. I december samma år flyttade han och hustrun Alma från Wien med destination New York och Metropolitan Opera. Liksom Mahlers symfonier spränger den traditionella tidsramen för symfoniformen, så spränger de la Granges biografi det vedertagna omfånget för en biografi över en tonsättare. Biografin består av fyra delar, tillsammans inte mindre än 4 632 sidor. Den fjärde delen har fått titeln A new life cut short och behandlar de sista åren av Mahlers intensiva liv. Med denna har de La Grange åstadkommit den ultimata biografin, ett värdigt monument över en stor musiker, visserligen omstridd enligt somliga, men hyllad av desto fler. Metropolitan Opera Company hade invigts 1883 med Gounods Faust. Operachefen, österrikaren Heinrich Conried, kände Mahler och visste att han var ledig och engagerade honom som chefsdirigent. Här kom Mahler att dirigera Tristan och Isolde, Valkyrian, Siegfried, Fidelio och Don Giovanni, föreställningar som med få undantag hänförde både publik och kritik. Han erbjöds att bli operachef, men avböjde på grund av det spända förhållandet som rådde mellan operastyrelsen och Conrieds efterträdare Giulio Gatti-Casazza, som tagit med sig en rising star från La Scala-operan, Arturo Toscanini. Denne ansåg sig inte bara behärska den italienska repertoaren. Han ville också dirigera Wagner, särskilt Tristan och Isolde, som Mahler inte utan fog såg som sitt gebit. Två sådana dirigentgiganter kunde naturligtvis inte rymmas under samma tak i längden. Det blev Mahler som lämnade huset, inte minst för att åter få dirigera

symfonier och framför allt för att kunna komponera. Musikkulturen i New York i slutet av 1800-talet var framför allt en operakultur. Staden saknade fram till 1909 en förstklassig permanent symfoniorkester. Publikens smak var stockkonservativ och man applåderade främst program med Franz von Suppé, Anton Rubinstein och Sergej Rachmaninov eller virtuoser som Fritz Kreisler. Det var denna musikaliska miljö som mötte Mahler. Staden hade två stora, men oregelbundet organiserade symfoniorkestrar: New York Philharmonic Orchestra och New York Symphony Orchestra. De intressantaste avsnitten i La Granges fjärde del av biografin är de många och utförliga beskrivningarna av Mahlers sätt att dirigera. De kunde gott sammanställas och ingå i en grundkurs för dirigenter. Recensenten Maurice Halperson i New Yorker StaatsZeitung beskrev Mahler på pulten med orden: »Hans slagteknik utstrålar orubbligt lugn och koncentration. Inget effektsökeri, inget vilt viftande med armarna, inga tillgjorda poser, med andra ord: Mahler är ingen spektakulär dirigent, men ej heller någon mänsklig metronom. Mannen på pulten förmedlar en mysteriös aura, en magnetism som smittar av sig. Med obönhörlig stränghet begär han av orkester, sångare och kör deras fullständiga uppmärksamhet och identifiering med verket.« New York Times musikkritiker Richard Aldrich skrev efter en Tristan-föreställning bland annat: »Influensen från den nye dirigenten kändes och hördes tydligt, hans tempon var ofta något snabbare än vi vant oss vid, men de fyllde hela tiden musiken med dramatiskt liv, de var elastiska och variationsrika. Men mest imponerande var den stadiga hand med vilken han kontrollerade orkesterklangen och underordnade den rösterna. Dessa överröstades aldrig, balansen förlorades aldrig och de tilläts hålla sin plats ovanför orkesterklangen och att blanda sig med den.« Intressanta ur musikhistorisk synvinkel är också de konsertprogram som Mahler valde. Vad spelades och vad spelades inte? Till den första konserten med New York Philharmonic i mars 1909 OPUS 47

opus special

mahler

valde Mahler Schumanns Manfreduvertyr, Beethovens sjua (ett av hans favoritverk), Wagners Siegfriedidyll och uvertyren till Tannhäuser. En vecka senare bjöd han på Beethovens Egmontuvertyr och dennes nionde symfoni. Till denna konsert knyts en anekdot som belyser Mahlers exceptionella krav på sina musiker. Efter att han repeterat fem gånger med orkestern bad han om ytterligare sex repetitioner enbart för celli och kontrabasar. Orkesterchefen avslog denna begäran av budgetskäl och tillade att dessa musiker nyligen hade repeterat sex gånger med (konkurrenten) New York Symphony Orchestra under Walter Damrosch. Varpå Mahler svarade: »Det är just därför som jag vill att de repeterar sex gånger med mig!« Till det stora omfånget av de la Granges biografi bidrar de utförliga, detaljerade och sakkunniga musikrecensionerna som ofta ger intressanta inblickar i New Yorks musikliv omkring 1900. Mahler fick i allmänhet goda recensioner, dock hade han i varje stad under sin karriär en »Beckmesser«, en kritiker som nedgjorde honom totalt. I New York hette han Henry Krehbiel. Det man framför allt kritiserade hos Mahler var att han gjorde ingrepp i tonsättarnas partitur, till exempel genom att dubblera träblåsare, lägga till en ess-klarinett eller en kontrafagott, eller att helt stryka avsnitt i exempelvis Bruckners partitur. Sådana ingrepp var emellertid inte ovanliga bland den tidens dirigenter och Mahler försvarade sig med att Wagner hade gjort betydligt fler ingrepp i Beethovens partitur än vad han hade gjort. Dessutom ändrade han själv ständigt i sina egna partitur. Under sina återbesök i Europa hann Mahler med att dirigera sina egna symfonier, i regel inför en positiv publik och negativ kritik. Han hann också med att träffa vännen Arnold Schönberg, den atonale nydanaren som Mahler trodde på och stöttade ekonomiskt med handlån vid flera tillfällen, han köpte även tavlor av sin unge kollega. Mahlers enskilt största konstnärliga framgång ägde rum i München den 12 och 13 september 1910, ett halvår före sin död. Då

Vid det amerikanska uruppförandet av Mahlers åttonde symfoni 1916, såldes Philadelphias auditorium med 2 879 platser ut tre gånger om. Ytterligare sex konserter gavs och med hjälp av två privattåg transporterades hela ensemblen till New York för att ge en tionde konsert av verket. Begreppet Mahler-mania var myntat. 48 OPUS

uruppfördes hans åttonde symfoni med 858 körsångare, åtta sångsolister och en orkester på 171 musiker. Publiken – 3 000 personer – var hänförd, men kritiken och tillresta kompositörer var syrliga, däribland Richard Strauss. Enligt Max Reger saknade Mahler »stil«, därför att symfonin bestod av två delar som var skrivna i så olika stilar att de inte kunde bilda en enhet, än mindre en symfoni. Särskilt givande är de la Granges många appendix, som bland annat ger utförliga analyser av några av Mahlers verk som Das Lied von der Erde samt nionde och tionde symfonierna. Vidare finns en förteckning av hans omfattande retuscheringar av sina föregångares verk (Mozart, Beethoven, Schumann och Bruckner) och inte minst en förteckning över samtliga verk Mahler dirigerat. Man fäster sig i synnerhet vid de stora mästare som Mahler dirigerat förhållandevis sällan, däribland Haydn, Mendelssohn, Brahms, Bruckner, Debussy. Av Mozart dirigerade han Don Giovanni och Figaros bröllop, Requiem och symfonierna 40 och 41. Av Beethoven dirigerade han mycket, även Schumanns symfonier och flera symfoniska dikter av Richard Strauss. Mitt under säsongen, i februari 1911, drabbades Mahler av återkommande halsfluss. Han tvingades avbryta sitt arbete på grund av utmattning. Sannolikt förvärrades sjukdomen av de tidigare konstaterade hjärtproblemen. Med streptokocker i blodet återvände han till Europa där han behandlades av den tidens främsta infektionsläkare i Paris och i Wien. Dock utan resultat. Mahler dog i Wien den 18 maj 1911 av bakteriell infektion i hjärtklaffarna. Hade man då haft tillgång till penicillin hade hans liv förmodligen kunnat förlängas.

SÖKER DU PASSION OCH NYTÄNKANDE? Då har du mycket gemensamt med vår växande hemmapublik! Redan innan vårsäsongen ens hade börjat, var en tredjedel av våra konserter på Örebro Konserthus helt slutsålda – och aldrig förr har Svenska Kammarorkestern haft så många abonnenter som nu! Vill du också uppleva passion och nytänkande? Under 2010 spelar Svenska Kammarorkestern bland annat vid festspelen i Salzburg, i Royal Albert Hall i London, vid Oslo Kammermusikkfestival, i Musikverein i Wien – och så klart – på Örebro Konserthus, för en hemmapublik som bara blir större och större. Vi ses!

70 70 ÖREBRO KONSERTHUS | W W W. O R E B R O K O N S E R T H U S . S E | BILJETTOMBUD: 019-21 21 21 0771-70 OPUS 49

opus tek nik / högtal ar e

Dyr a lådor avslöjar allt

text Anders Frick

Stor, symfonisk musik låter bäst i stora högtalare, lyder tesen. Med vässade öron och en skiva med Mahlers starkljudande tvåa gjorde Opus testpanel sig redo för att prova fyra olika par golvhögtalare i Hifiklubbens demorum i centrala Malmö. Målet: att jämföra två par i mellanprisläget med två dubbelt så dyra. Vilka låter bäst, vilka ger mest för pengarna?

Testpanelen slår sig ner. Fyra par högtalare ska testas, två från den danska tillverkaren Dali och två från B&W – brittiska Bowers & Wilkins. Vilka modeller som ska testas, eller vilka priser högtalarna betingar vet testpanelen inte. För dem är högtalarna än så länge så gott som anonyma. Efter en kort diskussion om huruvida inspelningar från 1970-talet generellt sett är bättre än moderna inspelningar eller ej, väljer panelen att lyssna på en skiva som har drygt fem år på nacken: Mahlers andra symfoni i c-moll, framförd av San Francisco Symphony med Michael Tilson Thomas som dirigent och Lorraine Hunt Lieberson som solist. Den första satsen, begravningsmarschen, samt den fjärde satsen, Urlicht, en av Mahlers vackrast instrumenterade sånger, har valts som testmusik. Högtalarna placeras på rätt ställe: B&Whögtalarna ska ställas så att ljudet riktas precis utanför öronen, medan Dali-högtalarna inte är lika riktningskänsliga. Först ut att testas är Dali Concept 6. Ur högtalarparet hörs tromboner och pukor dra på. Rejält. Olof konstaterar att det låter 700 gånger bättre än i hans högtalare hemma. Det rasslar när stråkarna spelar i det lägre registret och trumpeterna överraskar. Juryn är nöjd. Såhär ska inspelad klassisk musik upplevas. Olof gillar det varma ljudet, speciellt i diskantområdet. Thomas håller med och Tord tycker också att ljudet känns väldigt nära.

OPUS testpanel består denna gång av (fr v) Olof Esbjörnsson, Thomas Roth och Tord Aminoff.

Den här utrustningen använde vi Cambridge 840C Cambridge 840A V2. kabel The Orchid, av XLR-typ (XLR (jord, vänster, höger kanal) och är tillverkade av Van den Hul. »Sladden gör faktiskt skillnad på ljudet.« hävdar Calle Molin på Hifiklubben. cd-spelare

förstärkare

50 OPUS

Nästa par är B&W DM684. Thomas upplever ljudet som mer äkta, naket och spetsigt, något han föredrar, framför nyss testade Dali. Olof jämför högtalarna med flyglar: Om Dali Concept 6 är en Malmsjö är det här en Steinway. Båda högtalarna har bra dynamik, men Tord tycker att DM684 är betydligt kärnfullare, och inte så bra på att återge runda klanger. Olof påpekar att utrustningen är så bra att man hör minsta detalj, vilket dock inte automatiskt gör den mest njutningsbar att lyssna på. Tredje paret ut är Dali Mentor 6. Första satsen klingar igen, orkestern brassar på i begravningsmarschens första utbrott och Tord gillar

opus tek nik / högtal ar e

återgivningen av basen men tycker samtidigt att det kan bli lite som att dofta på olika parfymer – det är lätt att få lite för mycket av det goda. Med de här högtalarna känner Olof att han börjar kunna göra sig en bild av orkestern och att han upplever ett släktskap med de första högtalarna (vilket det ligger något i – de är också av märket Dali). Dessutom gillar han att det framträder en skiktning av olika instrument. Thomas, som gillade spetsigheten hos nyss testade B&W, ogillar den överdrivna skärpan i diskanten som det här Daliparet erbjuder. Högtalarna är även testets största och testpanelen menar att det krävs ett rejält rum därhemma för att kunna göra dem rättvisa. Sista paret är B&W XT8, testets dyraste högtalare, men det vet inte testpanelen ännu om. Högtalarna har en rundad form som ska minska risken för oönskad resonans. Testpanelen är överens om att ogilla designen och tycker att den känns aningen omodern. Även ljudet får svårt att imponera. Tord säger att det är lätt att höra en massa oönskat ljud, till exempel från publiken. Högtalarna är enormt avslöjande. Thomas värjer sig mot ljudet och säger att detta högtalarpar imponerar minst på honom. Olof håller med. Butikschefen Calle Molin påpekar att det inte finns något som är rätt eller fel. Det som låter bra i de egna öronen kan vara ljudet som påminner om pappas kompis stereo eller ljudet och musiken man hörde när man blev kär en gång. Bra högtalare är sådana som inte märks. Sedan handlar det givetvis även om vilken skiva som man trycker i cd-spelaren. När panelen till slut får veta priserna är valet lätt. Dali Concept 6 kostar bara 6 000 kronor och tar i kombination med oväntat mycket god återgivning hem högsta betyg, tätt följt av B&W DM684 för 10 000 kronor. De mer än dubbelt så dyra Dali Mentor 6 och B&W XT8 imponerar på panelen men får lägre betyg på grund av sitt höga prisläge. De två billigare paren fyller behoven gott och väl, särskilt med tanke på att Mahlers symfoniska klanger sätter utrustningen på svåra prov.

dali concept 6 pris

6 000 kr

prisvärdhetsbetyg

HHHHHH

Extremt prisvärd. Funkar väldigt bra till alla olika typer av musik – även en hårdrocksplatta.

kommentar

OPUS 51

opus tek nik / högtal ar e

B&W DM684 pris

10 000 kr

prisvärdhetsbetyg

HHHHH

Mycket prisvärd. Naket och kärnfullt ljud som avslöjar en hel del detaljer.

kommentar

dali mentor 6 pris

26 000 kr

prisvärdhetsbetyg

HHH

Lyxvarianten av Concept 6, med utmärkt rumslig definition. Kräver stora rum för att göra dem rättvisa.

kommentar

52 OPUS

opus tek nik / högtal ar e

B&W XT8 pris

30 000 kr

prisvärdhetsbetyg

Imponerar genom att avslöja allt. Minsta prassel med noterna hörs tydligt och det dynamiska omfånget är enormt. Riktigt kompetenta högtalare, men dyra.

kommentar

OPUS 53

VÅRENS PROGRAM! SEMPEROPERAN I DRESDEN 19–22 mars 2010

Följ med till Dresden, en av de städer som utgör Europas kulturvagga. I Dresden får vi uppleva Puccinis TOSCA samt R. Strauss ROSENKAVALJEREN som hade urpremiär på Semperoperan 1911.

OPERA OCH KULTURRESA till PRAG påskhelgen 2–5 april 2010

Prag, ”Den gyllene staden”, är inte bara en av Europas vackraste städer utan även en av de kulturellt mest högtstående. Under vistelsen får vi höra en konsert med TJECKISKA PHILHARMONIN och på Staatsoper får vi uppleva Mozarts TROLLFLÖJTEN och Puccinis LA BOHÉME.

OPERABUSSEN kör vidare 7-dagars bussresa till Polen. Opera, konst och konsert vid Chopinjubileum 9–15 april 2010

På Opera Baltica i Gdansk skall vi uppleva Richard Strauss ARIADNE PÅ NAXOS och på Nationaloperan i Warszawa hör vi Tjajkowskys EUGENE ONEGIN och en CHOPINKONSERT.

VÅREN PÅ METROPOLITANOPERAN I NEW YORK 23–30 april 2010

New York är staden som har allt inte minst ett av världens främsta operahus ”The MET”. Vi har biljetter till tre förnämliga uppsättningar: nyuppsättningarna av Puccinis TOSCA. Floria Tosca: Karita Mattila, Mario Cavaradossi: Jonas Kaufmann och Scarpia: Bryn Terfel. Dirigent James Levine. Denna nyuppsättning är signerad av regissörenLuc Bondy. Rossinis ARMIDA. Armida: Renée Fleming, Rinaldo: Lawrence Brownlee. Mary Zimmermans iscensättning. Dessutom operornas opera Bizets CARMEN. Med Angela Gheorghiu i titelrollen som Carmen och den briljante Jonas Kaufmann. Guidad visning av Modern Museum of Art (MoMA) samt Metropolitanoperan bakom kulisserna. Utflykt till Brooklyn.

LYXKRYSSNING MED RIVER CLOUD II PÅ HOLLÄNDSKA VATTENVÄGAR NÄR TULPANERNA ÄR I FULL BLOM AMSTERDAM 5–12 maj 2010 MATILDA PAULSSON sång.

RIGA OPERA FESTIVAL 2010 9–13 JUNI 2010

SPÄNNANDE OPERA-MUSIK- OCH KONSTRESA TILL RIGA.

På Nationaloperan i Riga får vi uppleva Gaetano Donizetti´s mästerverk KÄRLEKSDRYCKEN och Mozarts DON GIOVANNI, två klassiker som v ska njuta av.

DONAUKRYSSNING MED RIVER CLOUD II 3–11 juli 2010

Artister: MICHAEL WEINIUS, ANITA WEINIUS OCH TOBIAS RINGBORG BUDAPEST – HARSOVA (Svarta Havet)

NYSLOTT/SAVONLINNA OPERAFESTIVAL

15–19 JULI 2010 Bizets CARMEN och Donizettis LUCIA DI LAMMERMOOR. 20–24 JULI 2010 Puccinis TOSCA årets nyproduktion och Bizets CARMEN.

OPERAFESTSPELEN I VERONA, utfärd till Gardasjön och vindistriktet Valpolicella 28 juli–1 augusti 2010 VERONA med den vackra amfiteatern där föreställningarna vid Operafestivalen äger rum, Arena di Verona. Här hör vi Georges Bizets CARMEN och den storslagna föreställningen av Verdis AIDA.

OPERARESA EXKLUSIVT TILL BAYREUTH 11/8–15/8 2010

Vi har biljetter till följande två föreställningar: PARSIFAL och MÄSTERSÅNGARNA i NÜRNBERG. Utflykt till Nürnberg.

KRYSSNING MED M/S VOLGA DREAM PÅ KEJSERLIGA RYSKA VATTENVÄGAR S:T PETERSBURG – MOSKVA 10–19 september 2010

Följ med oss på en spännande kryssning längs floderna Neva, Svir och Volga och sjöarna Ladoga och Onega, från S:t Petersburg till Moskva, med stadsrundturer i båda städerna. Vi får uppleva det okända Ryssland från en bekväm flodkryssare och göra många intressanta, kulturhistoriska strandhugg.

FÖRETAG OCH FÖRENINGAR VI SKRÄDDARSYR ERA RESOR EFTER ÖNSKEMÅL!

YOUR NEXT TOUR AB 54 OPUS Lill-Jans Plan 2 114 25 Stockholm info@yournexttour.com

-DIN BÄSTA RESEKLUBB Tel: 08-611 51 50 Fax: 08-735 60 40 www.yournexttour.com

o r k e s te r

kammarmusik

s o li st

slötittade på en landskamp i fotboll och kom på mig själv med att läsa reklamskyltarna i stället för att se det trista spelet. Carte Auguri, stod det på en av dem. Jag vet vad det betyder, tänkte jag och kom också snart på varför jag vet det. Jag som aldrig pluggat italienska. Men jag har lyssnat på en mängd italienska operor och därigenom skaffat mig så pass goda kunskaper i språket att jag utan vidare kan beställa på en restaurang och fråga om vägen i Italien – och dessutom hitta fram, mätt och belåten. Det är helt enkelt allmänbildande att lyssna på klassisk musik. Det är en process där det ena ger det andra – åtminstone är det så för mig. Liszts Faustsymfoni och i ännu högre grad Berlioz Fausts fördömelse sporrade mig att läsa Goethes mästerverk en gång i tiden. En mängd musikverk har litterära förlagor och som ung ville jag ständigt fånga sambandet för att bättre förstå tonsättarnas intentioner. Så det blev ett frossande i Petrarca, Shakespeare, Benvenuto Cellinis memoarer och mycket annat. Blomdahls Aniara var en milstolpe för mig både musikaliskt/operamässigt och litterärt. Harry Martinsons diktepos är odödligt, och jag minns när jag diskuterade verket med tonsättaren Lars-Erik Rosell – hur förvånade vi båda var att Blomdahl och Lindegren, librettisten, utelämnat scenen med spjutet. Läs boken och det står klart. En annan bildande aspekt av att samla LP-skivor var alla

vo kalt

o pe r a

B OK / D V D

fantastiska konstnärer man mötte på konvoluten. Skivbolagens konstnärliga avdelningar hade oftast en genomtänkt idé och anpassade ytan till innehållet. Tänk bara på hur många skivor med Schubert som haft en romantisk bild från Rügen av Caspar David Friedrich på framsidan. Modernare musik hade ofta abstrakt konst på framsidan och jag lärde mig mycket om samtidens konstnärer. Deutsche Grammophon låg i framkant och jag minns med glädje den rad av omslag som Johann Georg Geyger (1921–2004) gjorde åt dem – Karajans Sibelius, Strauss Don Quixote och många andra. Stor konst som sorgligt nog glömts bort. När jag besöker Geygers hemsida nämns inte skivomslagen alls. Naturligtvis har det rent konstnärliga dött ut med cd:ns lilla format. LP:n var en finare produkt, men cd:n är en bättre musikbärare på alla sätt. Hur var det nu med carte auguri? Jo, 1971 komponerade Lars-Erik Larsson ett stycke till Musikaliska Akademiens 200-årsjubileum han kallade Due auguri – två gratulationer. Carte auguri är alltså gratulationskort. Ett sådant skickar vi till herr Mahler – ständigt denne Gustav – som fyller 150 i år. Nu kan man lätt frestas att tro att det råder ett eller annat Mahlerjubileum varje år sedan 1970, typ. Men grattis Gustav, och nästa år är det hundra år sedan du dog Thomas Roth – jucheisa!

OPUS 55

er n o si

ecen

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

Livsvisdom som lyser igenom GUSTAV MAHLER

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Jansons frestelse GUSTAV MAHLER

Symfoni nr 2 »uppståndelsen« Chicago Symphony Orchestra & chorus Solister Miah Persson, Christianne Stotijn Dirigent Bernard Haitink cd CSO-Resound 901916 BETYG HHHHH LJUDKVALITET HHHH

när du har fyllt 80 år så kan du väl ändå få bestämma lite själv. I likhet med gamle titanen Klemperer en gång i tiden, så är det på ålderns höst de personliga favoriterna som gäller för Bernard Haitink. Beethoven, Brahms och Bruckner samt, inte minst, mycket Mahler står oftast på programmet. Ännu en gång har han spelat in Mahlers andra symfoni. Han dröjer kärleksfullt vid en del detaljer som om det vore sista gången han dirigerade symfonin. Haitink låter musiken ta sin tid och, som den mästerlige arkitekten i toner han är, bjuder han lyssnaren på en väldig resa. Haitink vet när det är dags att släppa loss krafterna och han har lärt sig när vila och lugn ska råda. Givetvis blir också den apokalyptiska sista satsen verkets givna höjdpunkt. Slutkulmen har jag sällan hört så majestätisk och samtidigt innerlig, som här. Chicagosymfonikerna och kören kan säkert spela och sjunga den här symfonin i sömnen, men de är ändå lyhörda för Haitinks sätt att ta sig an verket. Elegansen hos stråkarna känns nästan wiensk emellanåt. Haitink håller trumpeterna och trombonerna i strama tyglar. Kören sjunger dessutom underbart extatiskt i verkets avslutning. Ljudkvaliteten på denna liveinspelning är godkänd men kan dock långt ifrån mäta sig med orkesterns fantastiska Living stereo-inspelningar från 50-talet. Ibland kan man verkligen förvånas över att dagens skivor inte låter bättre än vad de gör. Den stora besvikelsen för mig är Christianne Stotijns bleka version av Urlicht. När återuppståndelsen är fullbordad och musiken tystnat är jag ändå sammantaget mycket gripen av Haitinks ärliga tolkning. Kanske är det så att denna komplexa symfoni med sina tvära kast mellan hopp och förtvivlan, kräver en dirigent med stor livserfarenhet och en som med säker hand leder musikerna genom den stundtals rätt snåriga terrängen i sista satsen. Pe r Ny hlé n

Symfoni nr 7 Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks DIRIGENT Mariss Jansons cd BR-Klassik 403571900101 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHH

london- och Chicagosymfonikerna har det. Nyligen började även Marinskijteatern i S:t Petersburg att gå samma väg. Även Mariss Jansons skötebarn i Amsterdam, Concertgebouworkestern, har haft det i några år nu. Och nu har alltså även Bayerska radions symfoniorkester gjort det: startat sitt alldeles egna skivbolag, BR-Klassik. Jansons är kanske inte en dirigent man i första hand förknippar med att ta ut svängarna, men den här gången satsar han rejält, hjälpt av en orkester som spelar synnerligen inspirerat under sin chefdirigent. Glittrande stråk, oerhört fint träblås och ett säkert bleckblås som verkligen vågar spela ut. Ljudkvaliteten på inspelningar från orkestrars hemmaarenor har ju en tendens att variera med de akustiska förutsättningarna men den här upptagningen lovar gott inför framtiden med fin rymd och närvarokänsla i ljudet. Flera gånger under lyssningen kommer jag på mig själv med att känna att jag sitter och lyssnar på en konsert (det här är ju faktiskt en liveinspelning). Det finns en slags spontanitet och energi, en påträngande känsla, en slags stundens ingivelse i tolkningen (är det inte just den känslan man ofta är ute efter?) som inbjuder till (mer-)lyssning. Jansons driver på intensivt i de neurotiska avsnitten och tvekar inte att ösa på när det väl gäller. En av poängerna med att verkligen markera all ångest, smärta och oro som finns i den här symfonin är ju att kontrasteffekten mot de paradisiskt vackra andningshämtande avsnitten blir så mycket större. Aldrig är väl en sommarkväll vackrare än efter ett rejält åskoväder. Det stundtals energiska spelet och Jansons tydliga fokusering på motsaterna i Mahlers partitur gör att tankarna osökt går till historiens kanske största Mahlertolkare, Leonard Bernstein. Visserligen når inte Jansons riktigt samma känsla av Weltschmerz och extravaganza som den amerikanska dirigentgiganten gjorde i sina bästa stunder. Men å andra sidan – handen på hjärtat nu – hur många dirigenter har lyckats med det? Axel Lin dh e

Ointressant dussinmusik / joachim RAFF joachim raff (1822–1882) var produktiv som kompositör, men kvaliteten blev lidande. Sviten är ett hopkok av upprepade sekvenser och har få minnesvärda melodier. Att som skivtextförfattaren jämföra fugasatsen med Beethovens Grosse Fuge är löjeväckande när även stilistiska likheter saknas. Övriga spår – från sceniska verk – är mer äkta, även om det i grund och botten handlar om salongsmusik. Ingen skugga ska dock falla över pianosolisten som är uppfriskande briljant. Sterlings förra Raff-volym (cds-1075) är mer hörvärd. J örge n Lundmark

56 OPUS

Svit för piano och orkester Norrlandsoperans Symfoniorkester SOLIST Tra Nguyen, piano DIRIGENT Roland Kluttig cd Sterling CDS-1085-2 BETYG HH LJUDKVALITET HHHH

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass!

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Unik emotionell kraft GUSTAV MAHLER efter att haft ansvaret för Stockholmsfilharmonikerna de senaste säsongerna har Alan Gilbert tagit över chefdirigentskapet i New York. Där får Gilbert en orkester med starka Mahlertraditioner med chefdirigenter som Mahler själv, och under modernare tid, Bernstein. Denna nya cd får ses som en minnessten över Gilberts och Stockholmsfilharmonikernas samarbete. Jag är imponerad, men framför allt berörd, av tolkningen. Orkesterspelet är lysande, men det man främst slås av är dirigentens förmåga att hitta rätt tempon och balans. Det finns en också fantastisk transparens i klangen. Här finns en risk: att tolkningen blir för analytisk, att musiken i sig får företräde framför det personliga innehållet. Gilbert klarar balansgången mellan tydlighet och värme på ett sätt som för tankarna till Tennstedt och Walter. Musiken är skickligt skulpterad och mycket idiomatiskt karaktäriserad. Första satsens trevande inledning pulserar fram mycket övertygande och höjdpunkten är magnifikt uppbyggd. Detta utbrott av ångest som man är så bekant med lyckas ändå komma som en obehaglig överraskning! Andra satsens ländler har en övertygande lätthet och humor. Tredje satsens burleskerier är snärtigt och ironiskt karaktäriserade. Finalen är relativt långsam, cirka fem minuter långsammare än Walters, men det hela är så gripande och väl avvägt att man upplever inte det som segt. Totalt sett en djupt gripande tolkning som både bjuder på en musikalisk storslagenhet och en emotionell kraft, på ett sätt som är unikt i moderna Mahlertolkningar. Ljudbilden har ett imponerade djup, men något begränsad bredd. Denna superba version tar definitivt en plats bland mina favoritinspelningar av verket. Björn Sundk v ist

Symfoni nr 9 D-dur Kungliga filharmonikerna i Stockholm Dirigent Alan Gilbert sacd BIS SACD 1710 BETYG HHHHHH LJUDKVALITET HHHHH

Dalhalla Opera presenterar

W A MOZART

2009-års succé fortsätter!

ETT ÄVENTYR I DALHALLAS UNIKA MILJÖ MILJÖ

13 och 14 augusti

Dirigent

Gintaras Rinkevicius Regissör

Stein Winge DalaSinfoniettan DalaSinfoniettans kör Svensktalande sångare från Sverige, Norge och Danmark.

Biljetter: www.dalhalla.se OPUS 57 Här kan du utöver biljetter även boka logi/buss/paket

Siljan Turism 0248-79 72 00, Visit Falun 023-830 50, Borlänge o Co 0243-25 74 90, Ludvika Turism 0240-860 50

er n o si

ecen

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Bättre än senast Sergej Prokofjev

Romeo och Julia London Symphony Orchestra DIRIGENT Valery Gergiev sacd LSO0682 (2 CD/SACD) BETYG HHHHH LJUDKVALITET HHH

allt fler institutioner lanserar egna skivbolag och produktioner. London Symphony Orchestra är den orkester som med sitt bolag LSO Live har varit mest framgångsrik. Man har, möjligen som en följd av brist på riskvilja och marknadsföringsbudget, hittills helst låtit dirigenter i 80-årsåldern som Davis och Haitink göra nya versioner av verk som de framgångsrikt spelat in förut. Nu är det den visserligen betydligt yngre förstedirigenten Valery Gergievs tur att försöka överträffa en av sina tidiga framgångar, Prokofjevs musik till baletten Romeo och Julia. Denna skrevs under den idylliska sommaren 1935 när familjen Prokofjev nyligen flyttat hem till Sovjetunionen. Den planerade premiären på Bolsjojteatern blev dock aldrig av. För att ändå få ut något av projektet förfärdigade tonsättaren tre orkestersviter. Dessa är mer kända än den kompletta baletten, av vilken förvånansvärt få bra inspelningar gjorts. En av dessa är Gergievs version från 1990, men denne oöverträffade Prokofjevdirigent ledde då en högst medelmåttig Kirovorkester. LSO är en av världens främsta ensembler, klart överlägsen i varje sektion. Denna nya inspelning är därför, liksom symfoniboxen från 2006, en tämligen självklar rekommendation, med vissa förbehåll beträffande ljudkvaliteten. Som alltid med LSO Lives inspelningar från Barbican Hall är akustiken torr med relativt lite känsla av konsertsal. Ljudet har dock gott om närvaro, djup bas och dynamik och passar väl dirigentens kraftfulla tolkning, där verket behåller karaktären av dansmusik. För den som som önskar en mer vackert klingande version finns alltid Ashkenazys och Kitajenkos i modernt studioljud – de förmår dock inte som Gergievs övertyga om att detta verk bör höras i sin helhet och inte som en timmes väl valda utdrag. Olo f Axler

Norska symfonier utan udd / EYVIND ALNÆS att norges store romanskompositör skrev två symfonier minns nog inte många, men på hemmaplan blev de rätt uppmärksammade vid uruppförandena 1898 respektive 1924. Låter så klart mycket av Leipzig-studier, inte oävet men ojämnt. De båda långsamma satserna glimmar verkligen till, medan hallingtemat i tvåans final visar hur ett melodiskt material kan bli – tja, dråpligt – då det behandlas så storsymfoniskt, om också kompetent, som här. En hörvärd dokumentation, betyget mer för initiativ och framförande än verkkvalitet. För övrigt Sterlings första cd/sacd. Gunnar Lanz k y -Otto

Symfonier nr 1 och 2 Latvian National Symphony Orchestra DIRIGENT Terje Mikkelsen cd Sterling CDS1084-2 BETYG HHHH LJUDKVALITET HHHHH

Lysande och rörande ANTON BRUCKNER förutsättningarna kunde nästan inte vara bättre. En skicklig orkester med en imponerande tradition. En dirigent som verkligen kan den här tonsättaren i grunden. Dessutom: orkester och dirigent känner varandra väl, 1998–2005 var Herbert Blomstedt Gewandhauskapellmeister. Och resultatet är lysande. Redan i inledningssatsen hittar dirigent och orkester just den rätta nivån av mystik som krävs för att göra den här alltför sällan spelade symfonin rättvisa. Men det är i andra satsen – ett av musikhistoriens mest gripande adagion – som Blomstedts mångåriga Brucknerrutin kommer allra bäst till sin rätt. Här finns en intimitet, innerlighet och ljuvhet som är rörande att lyssna till. Och vilken underbar ensemble den här traditionsrika orkestern är. Speciellt stråkarna klingar med en varm resonans och en lite mörkare klangpalett än man är van vid att höra i den här musiken. Uttrycket »kammarmusikaliskt samspel« känns verkligen berättigat och jag skriver det med hjärtat utan att det känns det minsta klichéartat. Ax e l Lindhe

58 OPUS

Symfoni nr 6 Gewandhausorchester Leipzig DIRIGENT Herbert Blomstedt cd Querstand VKJK 0816 Betyg HHHHHH Ljudkvalitet HHHHH

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass!

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

Hemma hos… Richard Strauss »att en genial kompositör kan sjunka så lågt«. Ernest Newmans omdöme har blivit klassiskt – få verk har blivit så utskällda som Symphonia Domestica. Här skildras en vanlig dag i det Strausska hemmet, med bad av den skrikige lille sonen, älskog i sovrummet och besök av beundrande äldre släktingar, allt i en skala av Wagnerska proportioner. Även om kompositören själv upplevde sig lika intressant som Napoleon eller Alexander den store har denna hushållsymfoni förblivit ett av hans mindre framförda orkesterstycken. Samtidigt är verket svårt att avfärda – tonsättaren stod här på höjden av sin bana (nästa verk blev operan Salome) och det innehåller mycket förstklassig musik. Tyvärr visar Antoni Wit här inte mer känsla för Strauss än i sin föregående Alpsymfoni med samma orkester. Fraseringen känns ofta tungfotad och oidiomatisk och dirigenten väljer genomgående förhållandevis långsamma tempon – finalen, alltid problematisk, känns här närmast oändlig. Den generösa efterklangen gör adagiosatsen exceptionellt vacker men bidrar samtidigt till att de snabbare avsnitten ytterligare berövas den transparens som tonsättarens musik behöver. Nykomlingar till Richard Strauss börjar med fördel någon annanstans, exempelvis med någon av de tidigare tondikterna från Don Juan till Don Quixote. De som är nyfikna på just Symphonia Domestica rekommenderas Kempes eller Karajans inspelningar från 70-talet eller, om man önskar digitalt ljud, Schwarz eller de Waart. O l o f A x l er Symphonia Domestica, Metamorfoser Staatskapelle Weimar DIRIGENT Antoni Wit cd Naxos 8.570895 BETYG HH LJUDKVALITET HHHH

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Norrsken, Tjeremissisk fantasi, Kalevalasvit Helsingfors Stadsorkester SOLIST Samuli Peltonen, cello DIRIGENT John Storgårds cd Ondine ODE 1143-2 BETYG HHHHHH LJUDKVALITET HHHHH

Klami måste man ha! UUNO KLAMI hör upp, gott folk! Nittonhundratalsmusiken som nästan alla älskar om de bara får höra den finns därute, i massor. Varmt om hjärtat ligger för min del Uuno Klami (1900–1961). Så obegripligt lite känd utanför hemlandet. Av gammal sjöfararsläkt från Virolahti i sydöstra Finland, sedd som kosmopoliten bland landets tonsättare. Framförallt franskt och ryskt inspirerad. En hundraprocentigt tillgänglig, hundraprocentigt angelägen melodiker, orkestermästare, vad man vill. Kalevalasviten, i sin slutliga form färdig 1943, är relativt ofta inspelad, men hur ofta spelas den på konsert? Tonsättaren strävade efter att kasta nytt ljus över Kalevalas myter, gärna på ett lite annat sätt än den allt överskuggande Sibelius. Nog gjorde han det. De fem korta tondikterna täcker bland annat betydelsefulla händelser som Jordens skapelse och smidandet av det mystiska, magiska föremålet Sampo. Den tjeremissiska fantasin från 1931 har vad jag vet inte gjorts på skiva sedan Arto Noras banbrytande version, Samuli Peltonen är lysande cellosolist i detta gripande stycke. Känner ni inte tjeremisserna? De kallas nu marier, talar ett finsk-ugriskt språk och är väldigt bortglömda européer i republiken Mari El inom Ryska federationen. Orkesterfantasin Norrsken från 1946 är också en stor sällsynthet, än en gång Klami i storform. Det är även Helsingfors Stadsorkester och dess chefsdirigent John Storgårds, en av de mest genuint intressanta orkesterledarna idag. Hans diskografi är redan fantastisk både kvalitativt och i sin bredd (som violinist har han för övrigt gjort min favoritinspelning av Schumanns konsert). Skönt att kunna hoppas på nya projekt! Ondine har gjort flera fina Klami-cd, inte minst de sorgligt förbisedda båda symfonierna med Tuomas Ollila. BIS och Alba, liksom naturligtvis saligen avsomnade Finlandia, har också varit duktiga. Börja förresten inte Klami-lyssnandet med uvertyren Suomenlinna (Sveaborg), tidigare föga känd, nu plötsligt av någon anledning bland hans mest spelade verk. En oförarglig men rätt svag sak, som endast Leif Segerstam lyckats göra något vidare av. Så låter inte Klami generellt. Tänk om någon åter ville ta sig an det magnifika oratoriet Psalmus, eller om Warner bara ville återutge Ulf Söderbloms inspelning. Och tänk om Uuno Klami fått leva lite längre … Gu n n ar Lan zky-Otto

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass!

OPUS 59

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Cellon som krympte Elgar & Schnittke att få göra sin debutskiva med Philharmonia Orchestra och Christoph Eschenbach är få förunnat och man måste verkligen bevisa att man är värdig att få vara med i denna skara. David Aaron Carpenter (född 1986) visar detta med övertygelse i Elgars cellokonsert (i Violakonserter ett arr för viola) och inte minst med en dramaSOLIST David Aaron Carpenter tiskt vibrerande tolkning av Schnittkes violaPhilharmonia Orchestra konsert. Av en 22-åring kan man inte begära DIRIGENT Christoph Eschenbach att instrumentet ska kunna visa alla färger och cd Ondine ODE 1153-2 klanger. Det saknar jag i Elgar. I partier (särBETYG HHHH skilt i höga lägen) där cellon skriker smärta LJUDKVALITET HHHHH och mörker visar Carpenters viola på vackra legatotoner och ljuvlighet. Konserten är mycket bra spelad, men inte den tolkning jag förväntat. Annorlunda är det med Schnittke, där kopplas greppet från början och Carpenter visar stor mognad och personlighet. I den andra satsen är det en manande rytm som för tankarna till andra ryska storheter. Allt blandas samman och ger oss en såväl utmanande som ironiskt insmickrande solokonsert. Sammanfattningsvis är detta en bra debutskiva som ger förväntningar och förhoppningar inför framtida prestationer. E v a bri tt S el én

Atterberg, Barber, Fernandez, R. Strauss och Ravel NBC Symphony Orchestra cd Guild GHCD 2348 BETYG HHHH LJUDKVALITET HH

Högt tryck, daterat ljud ARTURO TOSCANINI legendarisk inspelning av Atterbergs berömda men påtagligt svaga sjätte symfoni. Legendarisk då många hört talas om Toscaninis tolkning, relativt få har hört den. NBC-orkestern låter som oftast rätt hemskt, men trycket är högt, saken tycks ligga maestro varmt om hjärtat. Såklart intressant för samlare av nordisk musik. I övrigt tillförs inte mycket till herr T:s diskografi, att han var bra på Strauss Don Juan visste vi, däremot kanske inte att han, som Bernstein, drog en lans för Fernandez Batuque. Därtill Barbers Adagio och Ravels La Valse, allt radiosänt 1940–43. Gu n n ar Lan zky-Otto

0XVLNOLQMHQ .DSHOOVEHUJ

! 6WU§NLQVWUXPHQW _ 3LDQR _ 6§QJ _ 6ODJYHUN _ .RPSRVLWLRQ (OHNWURDNXVWLVN PXVLN ($0 _ %ORFNIO¸MW _ 7U¦EO§V _ %OHFNEO§V ! YHQ 'LSORPXWELOGQLQJ VRP NDQ OHGD WLOO %DFKHORU RI 0XVLF

musik av Ives Gershwin Benshoof Korngold

NY CD FRÅN

ABCD 112

60 Border OPUS Music / säljs i din skivaffär distributör

$QV¸NDQ VHQDVW PDUV $QWDJQLQJ HIWHU SUHS NXUV ZZZ KIV VH

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Ett av hans bästa verk Robert Schumann

Stilstudie utan laddning Franz Schubert

stråkkvartett var inte Robert Schumanns bästa gren, men visst är den sympatiskt genomskinliga Tacácskvartetten väl värd att lyssna på i den både spetsiga och spröda tolkningen av opus 41:1. Men huvudnumret är ändå pianokvintetten opus 44, där kvartetten förenar sig med den briljante pianisten Marc-André Hamelin. Det är ett av Schumanns bästa och rikaste instrumentalverk: mångtonigt skiftande från Allegro brillante över en sorgmarschbetonad, känslostark meditation fram till två spirituella och kraftfulla slutsatser. C a r l h å k a n L a r s én

en paradoxal inspelning. Å ena sidan har Pieter Wispelwey ansträngt sig med att byta till sensträngar på sin 1700-talsvioloncell för att spela Schubert. Det verkar ambitiöst. Å andra sidan är två av styckena arrangemang – av verk för violin och klaver. Det tredje, den så kallade Arpeggione-sonaten är egentligen också ett tillrättaläggande, eftersom ingen numera har någon arpeggione att tillgå – det var ett giFantasi i C, Duo i A, Arpeggionesonat tarrliknande instrument som spelades med stråke; solister Wispelwey, cello, Giacometti, piano Schuberts sonat är veterligen det enda musikverk CD Onyx 4046 som skrivits för denna hybrid. Arpeggione-sonaten BETYG HH har sedan länge införlivats med normal celloreperLJUDKVALITET HHHH toar, och ingen protesterar mot det. Problemet är inte att Wispelwey och hans kompanjon vid pianot, Paolo Giacometti, som spelar på ett »historiskt« instrument, skulle lida brist på konstnärlig kompetens. De gör allt vad de kan för att levandegöra musiken. Schubert får sin lätta flykt och sin känsliga atmosfär, och pianot skänker klarhet. Men visst finns det påminnelser i musikens faktur om att en smal, ljus violinton egentligen är idealet i A-dur-duon D 574 och i C-dur-fantasin D 934 – ett inspirerat stycke kammarmusik, som ligger sent i Schuberts produktion. Schubert är ju alltid Schubert, banalt sagt. Men trots allt säger jag nog pass i det här sammanhanget. Jag förstår syftet med experimentet men musikens laddning finns inte med. Car lhåkan L arsén

Stråkkvartett op 41 nr 3, Pianokvintett op 44 Takács Quartet Marc-André Hamelin, piano cd Hyperion CDA 67631 BETYG HHHH LJUDKVALITET HHHH

LÄS MER PÅ WWW.YAMAHAPIANOCENTER.SE HALMÉN MUSIK DROTTNINGGATAN 62 25 221 HELSINGBORG TEL: 042 21 51 39

ANDREASSON MUSIK SÖDRA LARMGATAN 4 41 116 GÖTEBORG TEL: 031 71 14 711

KLAVIATUR I STOCKHOLM AB RÅDMANSGATAN 39 B 113 58 STOCKHOLM TEL: 08 612 60 60

OPUS 61

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Övertygande övertalningar Johann Sebastian BACH

Tidstroget och modernt Joseph Haydn

att tolka en notbild handlar om val. Hur snabbt? Hur starkt? Hur temperamentsfullt? Och så vidare, och så vidare i all oändlighet. En egenskap som kännetecknar riktigt stora musiker är att de ofta – vilka val de än gör – lyckas övertyga lyssnaren om att just så här skall musiken spelas. Och András Schiffs musikaliska övertalningsförmåga är det inget fel på: Ju mer jag lyssnat till den här inspelningen, i desto högre grad har han lyckats få mig Six PartitAs som supporter: Just så här skall Bachs solist András Schiff, piano partitor spelas. cd ECM New Series 4766991 Det är som om denna fenomenala Betyg HHHHH pianist lyckas ställa in reglaget på rätt Ljudkvalitet HHHHHH nivå mellan spontanitet och intellektuellt djup. Det här är inte hyperpersonligt à la Glenn Gould men inte heller så utslätat att det känns opersonligt. Speciellt i de lugnare satserna lyckas Schiff gå en i det närmaste perfekt balansgång: det är drömskt, utforskande och sökande samtidigt som han håller en stabil och tydlig kurs framåt och därmed undviker att det blir segt. En slags lätthet och mjukhet i handlaget som gör lyssnandet oerhört vilsamt. Allra bäst fungerars Schiffs angreppssätt i c- och e-moll partitorna, men några skönhetsfläckar finns – till exempel övertygar spelet inte riktigt på samma sätt i den inledande G-durpartitan. Inspelningen är gjord i Reitstadel i Neumarkt i Tyskland, en 1500-talsbyggnad, som en gång i tiden användes som sädesmagasin och rustkammare och som sedan början av 80-talet fungerar som kulturcentrum med tillhörande konsertsal med en magnifik akustik. Ax e l Lindhe

i the virtual haydn har man sökt återskapa både instrumentklang och den akustik som tonsättaren själv var van vid. Till projektet har flera instrumentbyggare gjort kopior av dåtidens instrument. Här bjuds till exempel första gången på inspelningar med en cembalo där fyra av tangenterna i basen – delade på mitten likt riktigt gamla orglar – rymmer två toner vardera. En annan världspremiär är ett fortepiano med Stoss-mekanik. Det är ett instrument där två registerklaffar på sidan av klaviaturen används för att höja dämmarna. Inspelningsteamet besökte nio olika platser med rum som antingen har direkt anknytning till Haydn eller är från samma tid. I stället för att spela in på plats har man, för att bättre kunna kontrollera ljudet, valt att sampla salarnas efterklang som sedan använts vid arbetet i studion. Mest övertygande är exemplen från Esterháza, där både Musikrummet och Stora salen ger spelet en vacker lyster. Även den intima atmosfären i Prunkraum i slottet Albertina passar den spröda klangen hos taffeln som Tom Beghin använder här. Mer problematisk är dock Holywell Music Room med dess kraftfulla efterklang, men oavsett om rumsakustiken fungerar så uppfattar jag samtliga inspelningar som rumsligt realistiska. Dessutom imponerar direktljudet från instrumenten (de tryckkännande mikrofonerna ger rak tonkurva). Tolkningarna är mycket personliga; det retoriska elementet i Haydns musik blir påtagligt. Trots stora kontraster i spelet förmår Berghin hålla samman längre linjer på ett övertygande vis, och särskilt de långsamma satserna har en extra emotionell intensitet. Femton timmars speltid och tre timmar filmat material imponerar, även om bildkvaliteten inte alltid är den bästa. Jö rg en Lu n dmark

Bäst i det lyriska TÁRREGA mats bergströms program är väl sammanställt. Miniatyrer med olika slags karaktär samsas med både välkända virtuosstycken och melodiska välklingande danser. Det som möjligen saknas är några fler av Francisco Guitar Music Tárregas arrangemang. SOLIST Mats Bergström Allra bäst är gitarristen i de lyriska verken. Inte minst cd Naxos 8.572365 övertygar han i de sexton korta preludier som inleder skiBETYG HHH van; satser som gestaltas med varsam hand och med god LJUDKVALITET HHHHH förmåga att variera uttrycket. Även i Tárregas mazurkor, särskilt de i mollton, finner Bergström en innerlig karaktär som passar musiken. Två exempel: de vemodigt vackra Adelita och Marieta. Den ofta spelade Capricho arabe är här mer introspektiv, men det fungerar. Bergström är dock alldeles för försiktig i den charmerande Las Dos Hermanitas. Här behövs mer schvung i valsrytmen. Det gäller för övrigt även de andra valserna på skivan. Överhuvudtaget klingar inte de snabbare satserna tillräckligt vitalt. Det märks extra tydligt i Tárregas kanske mest berömda stycke, Recuerdos de la Alhambra. Här ska gitarristen balansera en melodi gjord extra briljant med tonupprepningar i diskanten med basens harmonier. Jag saknar framför allt den skärpa och jämnhet som krävs i utteckningen av det högsta registret. Lyssna i stället på den fantastiskt eleganta och klangligt subtila framförandet av Pepe Romero (Philips). Naxosljudet är tydligt och gitarren klingar fint i rummet. J örge n Lundmark

62 OPUS

The Virtual Haydn SOLIST Tom Beghin cd Naxos NBD0001-04 (Blu-ray Audio) BETYG HHHHH LJUDKVALITET HHHHH PRODUKTION HHHH

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass!

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Goda beställningshantverk / CARL NIELSEN som danmarks främste kompositör fick Carl Nielsen totalt åtta beställningar på kantater för olika festligheter. Seriös som han var, gick han ambitiöst till väga även i tillfällighetsmusiken. Den är av god klass men inte lika engagerande som verken med opustal, symfonierna, kammarmusiken. Kantatformen med sina disparata inslag är svårbemästrad och de oftast svaga textunderlagen inspirerar föga. Först på senare tid har Nielsens kantater kommit ut i tryck och nu finns ett par av de bästa för första gången på skiva. Kantat till öppnandet av en stor landsutställning i Århus 1909 är fylld av festliga klanger och Nielsens tongångar känns igen, trots att han i tidsnöd fick be en duktig elev om hjälp att skriva hälften av musiken. En kantat avsedd att spelas vid en återkommande universitetsfest på hösten varje år klingade första gången 1908. Den tycks fortfarande ha en plats att fylla i denna tradition. Texten framförs av manskör och en sångartrio. Nielsen fick här nöja sig med en mindre orkester, stråkar, några få blåsare och en aktiv pianist. Ytterligare några kortare stycken av kantatnatur ingår på skivan. Framförandena är goda. Mathias Hedegaards tenor påminner om tenorlegenden (och landsmannen) Aksel Schiötz. P-G Be rgfors

Kantater Århus symfoniorkester Dirigent Bo Holten cd DACAPO 8.226079 BETYG HHHH LJUDKVALITET HHHHH

Trovärdig realism Ricky Ian Gordon

Green Sneakers solist Jesse Blumberg, baryton Miami String Quartet cd Blue Griffin Recording BGR207 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHHH

i nitton satser för barytonsolist, stråkkvartett, piano och tom stol har kompositören Ricky Ian Gordon tonsatt de dikter han skrev då hans partner dog i aids 1996. Och sällan har döden, och kanske framför allt dess omedelbara närhet, skildrats så smärtsamt tydligt, skarpt och djupt som här. Gordons texter är alltifrån vad som närmast kan beskrivas som aforismer (If only someone could have told me) via prosalyriska vardagsnedslag (Shopping) till existentiella betraktelser (Two months later, Sleep). Deras musikaliska omsättning har blivit allt annat än sentimental: här finns anknytningar till samtida genrekollegor som Jake Heggie, mer avlägset besläktade kreatörer som Michael Hersch och Jay Greenberg och tidigare storheter som Aaron Copland och – inte minst – Leonard Bernstein. Gordon använder stråkkvartettens uttrycksmöjligheter maximalt utan att avkräva dem onödigt effektsökeri med udda spelsätt eller överdrivet briljanteri. Miami String Quartet spelar rått och kompromisslöst, vilket inte oväntat ger både trovärdighet och ärlighet åt ett verk som är svårt att tänka sig i en annan tolkning. Blumbergs varma baryton harmonierar väl med stråkmusikerna och ger vackert musikaliskt uttryck åt texten. Tyvärr går den musikaliska skönheten ut över den textliga tydligheten. Det enda ytterligare man kunde önskat av denna inspelning vore en mer traditionell musikalsångare i solistrollen för att än tydligare framhäva den verkligt viktiga och starka texten. Fredrik Fisch er

Barockomantik / MENDELSSOHN–J S BACH hur skulle Bachs Magnificat låtit om han komponerat det hundra år senare?! Hade det kanske klingat lika mycket Mendelssohn som dennes klingar Bach?! Det går inte att ta miste på var Mendelssohn hade sina ideal i sin version av Marias lovsång. Den flödar över av Lukasevangeliets stora glädje på bästa tänkbara sätt förmedlad av den 2003 av då nytillträdde körprofessor Carrington grundade amerikanska, studentensemblen. Med körerfarenhet från Oxbridge och 30 år som en av de sex i The King’s Singers hade han bästa förutsättning att snabbt utveckla ensemblen till internationellt erkänd nivå. Ny innehavare av professuren är grundaren av Bach Collegium Japan, Masaaki Suzuki. Här flyter gränser mellan kontinenter och århundraden ihop. Med ett intressant grepp bjuder skivan på omedelbar jämförelse mellan Mendelssohn och Bach, där Thomaskantorns Marie bebådelsemusik inte så lite pekar framåt mot Mendelssohn och romantiken. Den ungdomliga ensemblen ger ett mycket fräscht framförande där även instrumentalisterna med trumpetarna i täten gör ett mycket gott arbete. Den musikaliska släktskapen mellan de båda tonsättarna på skivan poängteras ytterligare i den spänstigt spelade, av barockideal präglade fuga, som utgör första satsen i Mendelssohns 12:e stråksymfoni. På gränsen till en ny musikalisk epok finner man slutligen ett välklingande framförande av Mendelssohns Ave Maria för åttastämig kör. J e rk e r Sj öqv ist

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass!

Yale Schola Contorum Yale Voxtet, Yale Collegium Players DIRIGENT Simon Carrington cd Naxos 8.572161 Betyg HHHHH Ljudkvalitet HHHHH

OPUS 63

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Fulländad skapelse JOSEPH HAYDN die schöpfung, Skapelsen, utgör en länk mellan Händels oratorier och Beethovens nia. Det är ett sent verk (tillkomstår: 1796–98) i Haydns produktion. Hantverket och behärskningen av formatet står på högsta nivå och att tonsättaren har konstnärlig överblick över sitt material är ställt utom allt tvivel, som det heter i domstolsspråket. Ämnet är ju sublimt, men texten utnyttjar bara till en del den bibliska grunden i Första Mosebok, författaren/kompilatorn, baron Gottfried van Swieten i Wien, hade alternativa förlagor: John Miltons Paradise Lost och en engelsk version som tycks förlorad. Joseph Haydn och hans librettist utmålar den grandiosa skapelseprocessen men fördjupar sig inte i syndafallet. Skapelsen är paradisisk. Därför framstår verket som förankrat i upplysningsoptimismen, men med siktet avståndsinställt mot en romantisk världsuppfattning. Haydn illustrerar djuren och all naturen med enkla tonmålningar och hänger sig åt en förbluffande sorglös naivitet. Åskdunder, soluppgångstreklanger, ormens krälande och tigerns bröl. Kanske betalade han därmed ett pris för populariteten? Det finns onekligen humor i sorglösheten, samtidigt som mästaren visste att vända sin allvarligare lovsångskonst till slående enkelhet. Dirigenten och stilideologen René Jacobs har samma artistiska överblick i den klangfagra inspelningen. Den serafiska sopranen Julia Kleiters lätta flykt lyssnar man gärna till – en intagande Eva. Den engagerade tenoren Maximilian Schmitt sjunger stilfullt och utan manér. Baspartiet är mest svårbemästrat. Det skall vara avgrundstoner och sirlig rörlighet om vartannat. Norske Johannes Weisser (ännu ej 30) har inte det erforderliga seriösa djupet men kompenserar med buffobasens smidighet. René Jacobs tycks älska den här musiken, smyckad med vokala girlanger och ett sprittande fortepiano som ersättning för den gamla cembalon. Freiburger Barockorchester, ljus och spröd, sträcker sig mot 1700-talets slut, tillsammans med beprövade RIAS Kammerchor. Man bjuder på ett muntert, optimistiskt, glasklart musicerande. Soluppgång hela dagen! Ca rlhåkan Larsén

6WU§NXWELOGQLQJ Û §U

DIE SCHÖPFUNG SOLISTER Julia Kleiter, sopran Maximilian Schmitt, tenor Johannes Weisser, bas RIAS Kammerchor Freiburger Barockorchester DIRIGENT René Jacobs CD Harmonia Mundi HMC 992039.40 (2 cd och 1 dvd) BETYG HHHHHH LJUDKVALITET HHHHH

Påskresor Västgötapåsk med tranor vid Hornborgasjön Konstrunda på Österlen

Skandinavien

60-års jubileum!

Skagen Lofoten Nordkap Bornholm

Vi önskar gamla och nya resenärer välkomna till Söderköpings Brunn

Årets Konsthändelse Originalverk av Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael visas för första gången tillsammans

Utlandsresor á'HW ¦U HQ VNROD G¦U PDQ YHUNOLJHQ KDU P¸MOLJKHW DWW NRQ FHQWUHUD VLJ S§ GHW PDQ J¸U RFK W¦QMD S§ VLQD HJQD JU¦QVHU Û RFK XWYHFNODV KXU O§QJW VRP KHOVW á /¦V PHU S§ KHPVLGDQ

Hollands Tulpaner Toscana Mainau Skottland

Fler resor finner du i katalogen eller på

$QV¸NDQ VHQDVW PDUV 0XVLNOLQMHQ .DSHOOVEHUJ 64 OPUS ZZZ KIV VH

www.larssonsresor.se Odeng. 96, Stockholm. Tel 08-34 82 00

Vi utgår från Stockholm, Södertälje och Uppsala

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Angeläget och effektfullt STEPHEN PAULUS

To be certain of the dawn SOLISTER Futral, Baldwin,Tessier, Cokorinos, Abelson Minnesota Chorale, Minnesota Boychoir Minnesota Orchestra DIRIGENT Osmo Vänskä cd BIS CD 1726 BETYG HHHH LJUDKVALITET HHHHH

oratoriet To be certain of the dawn skrevs till minne av 60-årsdagen för fritagandet av de nazistiska dödslägren och till 40-årsdagen för Nostra Aetate (Vatikanens deklaration om ett öppet sinnelag för alla människor oavsett klass, ras, färg eller religion). Verket beställdes av Saint Mary Basilika i Minneapolis som en gåva till Temple Israels Synagoga. Stora och goda tankar för att ge barnen en bättre framtid. Musik av Stephen Paulus och specialskriven text av Michael Dennis Browne. Allt inleds med en Shofar (vädurshorn) och kantor Barry Abelson som på hebreiska sjunger »Hör, Israel! Adonai vår Gud är en«. Mycket effektfullt, genast öppnas ens öron och Stephen Paulus har här gett oss ett verk att kunna använda till eftertanke. Verket är i tre delar (Renewal, Remembrance & Visions) och har en varierad stil. Ibland kan man höra spår av såväl Walton som Britten och kanske också Bernstein. Dramatik i orkestersatsen varvas med enkla böner och till exempel en liten rörande duett om två små flickor, Two Little Girls, oskyldiga i sina vardagliga funderingar. Det finns ett orkestermellanspel – Veil of Tears som följs av Hymn to Eternal Flame. Det känns skönt att få rensa öronen med ren, stilla musik innan hymnen. Osmo Vänskä vet att balansera såväl innehåll som dynamik och får ut maximalt av Minnesotas orkester, medverkande körer och solister. Musik för att hylla eller minnas lyckas sällan nå sina mål – men här har Stephen Paulus verkligen hittat uttrycket för angeläget budskap. Oratoriet är med text på hebreiska, tyska och engelska. Varje del slutar med samma musik i lite olika variationer och orden »Du ska älska din nästa som dig själv«. Evabr itt Selén

Når inte ända fram GIUSEPPE VERDI den här inspelningen har prisats på många håll, framför allt i England (Pappano är verksam som Music Director vid Royal Opera House i London). Och i många stycken finns det all anledning att stämma in i hyllningskören. Vad som framför allt imponerar är den personliga prägel som sätts på musiken. Det råder ingen tvekan om att vi har att göra med en dirigent som vet vad han vill: här tas hänsyn inte bara till de stora dragen, utan också till det lilla. Flera gånger under lyssningen förbluffas man över nyanserna; små, små tempojusteringar och knappt hörbara dynamiska avvägningar. Men så är ju också Pappano en riktig »sångardirigent« som verkligen förstår att vänta ut fraserna. Exempelvis i Lacrymosa-satsen som framförs med en enorm innerlighet och inlevelse. Vidare på pluskontot: utmärkt orkester, en imponerande kvartett av solister och framför allt: en kör med en smidighet och ljuvhet som är otrolig. Vill du ha Verdis Requiem med ett suggestivt och mystiskt uttryck har du hittat rätt. Det är fråga om en körklang av ett annat slag än vi är vana vid här uppe i Norden, i brist på bättre ord skulle jag vilja beskriva den som »rundare« och mjukare. Att betyget ändå inte blir högre har att göra med den stenhårda konkurrensen i den här repertoaren och att framförandet inte riktigt förmår engagera när det är som mest dramatiskt. I exempelvis Dies Irae-satsen blir det inte det här bombastiska, exploderande åskväder som åtminstone jag eftersträvar i den här musiken, delvis beroende på att man inspelningstekniskt inte riktigt lyckats: det finns en hårdhet i ljudet i starka partier som irriterar. Vill man ha riktigt blixt och dunder som får väggarna att bågna och sätter grannsämjan på prov blir det till att ta fram en annan inspelning, exempelvis Gardiners tidstrogna på Philips. Ax e l Lindhe

H usel HH småtrist HHH godkänd HHHH bra HHHHH utmärkt HHHHHH världsklass!

Requiem Solister Harteros, Ganassi, Villazón, Pape Sankta Ceciliaakademins kör och orkester Dirigent Antonio Pappano cd EMI 698936-2 Betyg HHHH Ljudkvalitet HHHH

OPUS 65

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

LĂ¤sning fĂśr hĂĽrdhudade

CHOPIN 200 Ă&#x2026;R Drabbad av Venus FĂśrfattare Eddie Persson FĂśrlag SantĂŠrus

nĂ¤r det Ă¤ntligen kommer ut en bok om operatonsĂ¤ttaren Gaetano Donizetti, 1797â&#x20AC;&#x201C;1848, pĂĽ svenska sĂĽ Ă¤r det en som handlar om hans syfilis. Det Ă¤r lite beklĂ¤mmande, men kan naturligtvis inte ligga fĂśrfattaren till last som har velat skildra den uppburne belcantomĂ¤staren utifrĂĽn sin professionella infallsvinkel som lĂ¤kare. Boken lĂ¤r ocksĂĽ vara den fĂśrsta skildringen av Donizetti ur medicinsk synvinkel. Detaljrikt redogĂśrs fĂśr Donizettis progredierande sjukdomstillstĂĽnd och gradvisa fĂśrfall. Smittan hĂ¤rrĂśr troligen frĂĽn 20â&#x20AC;&#x201C;30-ĂĽrsĂĽldern och fĂśrdes med stĂśrsta sannolikhet Ăśver till Donizettis fĂśrsta hustru Virginia Vasselli som fĂśdde honom tre missbildade och kortlivade barn som en trolig konsekvens av den fruktade men odiagnosticerade ĂĽkomman. Man fĂĽr reda pĂĽ namnen pĂĽ det femtontal lĂ¤kare som stod till buds och fĂĽr veta lite om deras karriĂ¤rer. Att ordinationerna pĂĽ hela taget var meningslĂśsa behĂśver vĂ¤l knappast nĂ¤mnas. Det hĂ¤r var innan det revolutionerande penicillinet sĂĽg dagens ljus och syfilis var ett fruktat och plĂĽgsamt folkhĂ¤lsoproblem som drabbade miljontals mĂ¤nniskor oavsett social stĂ¤llning. Andra troliga mĂĽltavlor fĂśr kĂ¤rleksgudinnans Venus fĂśrgiftade skĂśte var till exempel Mozart, Beethoven, Schubert, Schumann, Paganini och Smetana. Till slut blir det emellertid lite fĂśr mycket av blodiglar, senapsplĂĽster, lavemang, ĂĽderlĂĽtningar och kvicksilverbehandlingar Ă¤ven fĂśr lĂ¤saren. PĂĽ den arme Donizetti har de i bĂ¤sta fall en tillfĂ¤lligt lindrande verkan och mot slutet av sitt liv fĂśrs han som inkontinent vrak i hĂ¤st och vagn till sin barndoms Bergamo fĂśr att dĂś. I bakgrunden passerar mĂĽnga av hans mĂ¤sterliga operor revy som obegripliga hĂĽllpunkter i den fortlĂśpande sjukdomsanamnesen. Boken Ă¤r tunn, 138 sidor, och det Ă¤r gott nog sĂĽ att lĂ¤saren inte blir helt uttrĂśttad. Hen ry Larsso n

Den prestigefyllda tĂ¤vlingen om

HDA>HIEG>H:I har bĂśrjat. NĂĽgra av Sveriges frĂ¤msta unga musiker och sĂĽngare deltar. 2010 fyller den store polske kompositĂśren Fryderyk Chopin 200 ĂĽr. Det ďŹ ras i Polen, Sverige och mĂĽnga andra lĂ¤nder med konserter framfĂśrda av vĂ¤rldens bĂ¤sta musiker. POLSKA INSTITUTET i Stockholm arrangerar, i samarbete med bl a Stockholms Konserthus, Stockholms lĂ¤ns landsting, Ă&#x2013;stersjĂśfestivalen, Kungliga MusikhĂśgskolan, GĂśteborgs Konserthus, mĂĽnga evenemang under hela ChopinĂĽret. Se hela programmet pĂĽ ChopinĂĽrets svenska hemsida

www.chopin2010.se

CHOPINĂ&#x2026;RET2010

SemiďŹ nal 16 & 17 mars, Nybrokajen 11 i Stockholm Lucas Brar gitarr Peter Friis Johansson piano Christina Larsson Malmberg sĂĽng Per Gross blockflĂśjt Elina Sirone piano Shuji Ono slagverk Sara Ă&#x2013;vinge violin Anna Christensson piano Final 12 maj, GĂśteborgs Konserthus Tre tĂ¤vlande frĂĽn semifinalen GĂśteborgs Symfoniker Dirigent: David BjĂśrkman Mer info: www.solistpriset.se

66 OPUS

www.chopin2010.se

ecen

er n o si

or k e s t e r

kammarmusik

s ol i s t

v ok a lt

op e r a

B OK / D V D

Skola fĂśr livet tack vare El Sistema bĂśrjar Venezuela Ă¤ntligen bli kĂ¤nt fĂśr annat Ă¤n ChĂĄvez och olja. El Sistema Ă¤r ett storskaligt musikutbildningsprogram som idag bĂ¤st kan beskrivas som en landsomfattande organisation, en skola efter skolan. Eleverna lĂ¤r sig spela klassisk musik fĂśr att kunna dra nytta av mĂśjligheterna till stĂ¤ndig utveckling och ensemblespel. Och fĂśr att ha ett alternativ till att dra om kring pĂĽ gatorna. Eleverna sporras Ă¤ven att utvecklas som musiker och individer, som del av ett mycket stĂśrre sammanhang. I ungdomsorkestrarna Ă¤r en vild mambo lika viktig som en Beethovensymfoni. Oftast tenderar rapporteringen om El Sistema att handla om Gustavo Dudamel och grundaren, JosĂŠ Antonio Abreu, som fortfarande efter 35 ĂĽr Ă¤r den verklige eldsjĂ¤len och ÂťpappaÂŤ till alltihop. RegissĂśrerna har inte gĂĽtt i fĂ¤llan att fokusera sĂĽ hĂĽrt pĂĽ Dudamel och Abreu, utan har lĂĽtit barnen, fĂśrĂ¤ldrarna, administratĂśrerna och lĂ¤rarna komma till tals. Utan att blinka eller generas vittnar barn och ungdomar om starka upplevelser. Man blir lĂ¤tt rĂśrd av arbetet med syn- och hĂśrselskadade barn, och av den lilla pappersorkestern dĂ¤r treĂĽringar sjunger med sina instrument av papp och snĂśren. SĂĽ kan Ă¤ven de allra yngsta pĂĽ ett lekfullt sĂ¤tt lĂĽter dem att fĂśrstĂĽ och lĂ¤ra sig orkesterns grundlĂ¤ggande organisation. Filmteamet fĂśljer Ă¤ven Yobran, en trumpetare i tioĂĽrsĂĽldern, i hans dagliga liv med familj och kamrater. Det Ă¤r en snyggt sammansatt, starkt engagerande film som utan Ăśverord visar hur El Sistema fungerar som ett socialt kitt, men samtidigt (som ren bonus) lyckas utbilda fantasiska musiker med personlighet och sjĂ¤lvfĂśrtroende. NĂ¤r kronjuvelen SimĂłn Bolivar-orkestern spelar skildras ren och skĂ¤r extas. DokumentĂ¤rer och nyhetsinslag om El Sistema har staplats pĂĽ varandra, men hittills har ingen lyckats komma fĂśrbi det nĂ¤rmast voyeuristiska inslaget, dĂ¤r vi med fĂśrundran ofta fĂśrvĂ¤ntas imponeras av det naiva och exotiska synsĂ¤ttet pĂĽ utbildning och musik som man har i Venezuela. Men det Ă¤r svĂĽrt att se El Sistema som nĂĽgot annat Ă¤n som en fĂśrebild â&#x20AC;&#x201C; fĂśr alla lĂ¤nder och alla samhĂ¤llsklasser, Ă¤ven fĂśr oss i Sverige. J ohanne s Ne be l

Det Ă¤r med stor glĂ¤dje JĂśnkĂśpings Sinfonietta vĂ¤lkomnar Hannu Koivula som chefsdirigent 2010 â&#x20AC;&#x201C; 2013!

El Sistema â&#x20AC;&#x201C; Music to Change Life Regi Paul Smaczny & Maria Stodtmeier Format Blu-ray (finns Ă¤ven pĂĽ dvd) Speltid 100 min + 9 min bonusfilm blu-ray Euroarts 2056954 Betyg HHHHH Produktion HHHH

Viva Italia

*$/$.9b// , ,7$/,(16 7(&.(1 ,7$/,(16.$ 23(5$3b5/25 ,7$/,(16. 0(1<

75(7721'$*6 .216(57 0(' %$/

9b67(5c6 6,1)21,(77$

www.smot.nu

9b67(5c6 .216(57+86

MDQXDUL %LOMHWWVOlSS DXJXVWL )|UERNQLQJ I|U JUXSSHU IU RP PDUV OPUS 67 %LOMHWWHU 9lVWHUnV 7XULVWE\Un +RWHOOERNQLQJ 6H O|SDQGH LQIR RP EDOHQ Sn ZZZ YDVWHUDVVLQIRQLHWWD VH Â&#x2021; $UU 9lVWPDQODQGVPXVLNHQ

KALENDERN Falun IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Musik i Dalarna 023-77 40 50 www.musikidalarna.se Tor 4 mars 18.30 Kristinehallen, Falun Lutoslawski: Fem folkmelodier för stråkorkester R. Strauss: Hornkonsert nr 2 Mozart: Symfoni nr 38 »Pragsymfonin« Dalasinfoniettan / Eva Ollikainen Jukka Harju, horn Lör 20 mars 15.00 Kyrkskolan aula, Gagnefs kyrkby Sön 21 mars 15.00 Avesta Teater Sön 25 april 15.00 Orrskogen, Malung Dalasinfoniettan / Tomas Hellström Sven Hedman som Gubben Pettson Ons 24 mars 18.30 Kristinehallen, Falun Fre 26 mars 19.00 Vansbro Teater Musik av L Bernstein Dalasinfoniettan / Kapellmästare Mats Hålling Peter Asplund Quartet Peter Asplund, trumpet Jacob Karlzon, piano Hans Andersson, bas Johan Löfcrantz Ramsey, trummor Tor 15 april 18.30 Kristinehallen, Falun Fre 16 april 19.00 Aveny Folkets hus, Ludvika Roman: Svit ur Drottningholmsmusiken Stenhammar: Två sentimentala romanser Schubert: Polonaise i B-dur Schubert: Symfoni nr 6 Dalasinfoniettan / Tobias Ringborg Tobias Ringborg, violin

Gävle IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 026-17 29 30 www.gavlesymfoniorkester.se Fre 26 februari 18.30 Dirigentelever från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Masterclassprofessor: Paul Mägi Fre 12 mars 19.30 Gevaliasalen Sön 14 mars 16.00 Uppsala universitetsaula Sven-David Sandström: Messias, oratorium för orkester, kör och solister Gävle symfoniorkester / Stefan Parkman

68 OPUS

vä l ko m m e n t i l l o p u s K A LEN D E R ÖVE R SÄSON G ENS b ä s t a a k t i v i t e t e r i n o m k l a s s i s k m u s i k !

Symfonikören Uppsala akademiska kammarkör Solister Fre 19 mars 19.30 Byström: Regndans Wiklund: Pianokonsert nr 2, h-moll Brahms: Symfoni nr 3 Gävle symfoniorkester / Andrew Manze Martin Sturfält, piano Tor 25 mars 19.30 Brahms: Haydnvariationer Mozart: Violinkonsert A-dur Schönberg: Verklärte Nacht Gävle symfoniorkester / Malin Broman Malin Broman, violin Fre 16 april 19.30 Bach: Uvertyr och svit »Amadis de Gaule« C P E Bach: Cellokonsert, a-moll Boccherini: Cellokonsert nr 2, D-dur Wranitzky: Symfoni D-dur Gävle symfoniorkester / Reinhard Goebel Miklos Perenyi, cello

Göteborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 031-72 65 300 www.gso.se Tor 25 februari 19.30 Fre 26 februari 18.00 Mahler: Symfoni nr 9 Göteborgs symfoniker / Gustavo Dudamel Ons 3 mars 19.30 Tor 4 mars 19.30 Mendelssohn: Hebriderna Debussy: Havet Sibelius: Symfoni nr 2 Göteborgs symfoniker / Gustavo Dudamel Ons 10 mars 19.30 Tor 11 mars 19.30 Fre 12 mars 18.00 Schubert: Uvertyr till Rosamunda Beethoven: Symfoni nr 4 Stravinsky: Våroffer (1947) Göteborgs symfoniker / Gustavo Dudamel Tor 18 mars 19.30 Fre 19 mars 18.00 Nielsen: Uvertyr till Maskarade Nielsen: Fynsk Foraar Nielsen: En Fantasiresa till Färöarna Larsson: Förklädd Gud Göteborgs symfoniker / Per-Otto Johansson Göteborgs symfoniska kör Kristina Hansson, sopran Michael Weinius, tenor Fredrik Zetterström, bas

Sön 21 mars 18.00 Stenhammarsalen Sjostakovitj: Stråkkvartett nr 1 Puccini: Crisantemi Mendelssohn: Stråkkvartett nr 6 Beethoven: Stråkkvartett nr 15 Brodskykvartetten Lör 27 mars 15.00 Chopin: Pianokonsert nr 1 Sjostakovitj: Symfoni nr 10 Göteborgs symfoniker / Krzysztof Urbanski Roland Pöntinen, piano Ons 14 april 19.30 Mendelssohn Chamber Orchestra / Péter Kováts Tor 15 april 19.30 Fre 16 april 18.00 R. Strauss: Don Quixote Rimsky-Korsakov: Scheherazade Göteborgs Symfoniker / Alexander Lazarev Per Högberg, viola Claes Gunnarsson, cello Sön 18 april 18.00 Stenhammarsalen Boulez: Dérive Mellnäs: Gardens Donatoni: Arpège Maxwell Davies: Eight Songs for a mad King Gageego! Joa Helgesson, baryton

Helsingborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 042-10 42 70 helsingborgssymfoniorkester.se Tor 4 mars 19.30 Rossini: Uvertyr till Silkesstegen Aulin: Konsertstycke för violin och orkester Kreisler: Fantasietta för violin och orkester Dvorák: Symfoni nr 3 Helsingborgs symfoniorkester / Shi-Yeon Sung Tobias Ringborg, violin Sön 14 mars 18.30 Atterberg: Symfoni nr 5 Brahms: Violinkonsert d-dur Helsingborgs symfoniorkester / Gregor Bühl Vilde Frang, violin Tor 25 mars 19.30 Sön 28 mars 18.30 Verdi: Requiem Helsingborgs symfoniorkester / Pier Giorgio Morandi Ingrid Kaiserfelt, sopran Martina Dike, mezzo Giuseppe Varano, tenor Francesco Ellero d’Artegna, bas Helsingborgs Konserthuskör Tor 8 april 19.30 Schnelzer: A Freak in Burbank

Mozart: Pianokonsert nr 12 Tjajkovskij: Symfoni nr 4 Helsingborgs symfoniorkester / Muhai Tang Terés Löf, piano Tor 15 april 19.30 Rachmaninov: Pianokonsert nr 1 Brahms: Serenad nr 1 Helsingborgs symfoniorkester / Stefan Solyom Konstantin Sjerbakov, piano Tor 22 april 19.30 Mozart: Symfoni nr 35 D-dur Stravinsky: Violinkonsert Weber: Uvertyr till »Euryanthe« Hindemith: Symfoniska metamorfoser Helsingborgs symfoniorkester / Sascha Goetzel Karen Gomyo, violin

Jönköping IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Jönköpings Konserthus 036-12 95 00, 34 81 81 www.smot.nu 21 mars 18.15 Borgaren som adelsman Stravinsky: Dumbarton Oaks Haydn: Symfoni nr 82 »Björnen« R. Strauss: Borgaren som adelsman Jönköpings Sinfonietta / Tuomas Ollila-Hannikainen 18 april 18.15 A Serenade of Music Verk av Schumann, Nielsen, Vaughan Williams m fl Jönköpings Orkesterförening Jönköpings Kammarkör

Malmö IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 040-34 35 00 www.mso.se Ons 10 mars 19.30 Poulenc: Quatre petites prières de St. Francois d´Assise Holst: Rig Veda-hymner Poulenc: Laudes de Saint Antoine de Padou Tormis: Katjala saatus DR Vokalensemblet / Stephen Layton Tor 11 mars 19.30 Storm: De Profundis (uruppförande) Stravinsky: Violinkonsert Musorgskij: Tavlor på en utställning Malmö symfoniorkester / Krzysztof Urbanski Eugene Ugorski, violin Ons 17 mars 18.00 Mahler: Symfoni nr 6 DR Symfoniorkestret / Thomas Dausgaard

Tor 18 mars 19.30 Mahler: Symfoni nr 9 Malmö symfoniorkester / Leif Segerstam Tor 25 mars 19.30 Wirén: Stråkserenad Mozart: Pianokonsert nr 27 Schubert: Symfoni nr 3 Malmö symfoniorkester / Rainer Honeck Angela Hewitt, piano Lör 10 april 12.00, 14.00 och 16.00 Nallekonsert Malmö symfoniorkester / Per-Otto Johansson Anders Johansson, nallevärd Elever från Skånes Musikoch kulturskolor Tor 15 april 19.30 Elgar: The Dream of Gerontius Malmö symfoniorkester / Vassily Sinaisky DR Koncertkoret Katarina Karnéus, alt Michael Weinius, tenor Audun Iversen, basbaryton

Norrköping IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Louis De Geer Konsert och Kongress 011-15 51 00 norrkopingssymfoniorkester.se Mån 1 mars 19.00 Crescendo Kammarmusikkonsert, Chopin 200 år. Yoriko Asahara, piano Mikael Wenhov, violin Jannika Gustafsson, violin Gunnar Enbom, viola Bo-Göran Christians, cello Tor 11 mars 19.00 De Geerhallen, Norrköping Fre 12 mars 19.00 Crusellhallen, Linköping Mahler: Symfoni nr 7 Norrköpings symfoniorkester / Alan Buribayev Lör 20 mars 15.00 Britten: Passacaglia ur Peter Grimes Mozart: Pianokonsert nr 25 C-dur Sjostakovitj: Symfoni nr 6 Norrköpings symfoniorkester / Alan Buribayev Christian Ihle Hadland, piano Tor 25 mars 19.00 Pickard: Tenebrae Beethoven: Symfoni nr 6 »Pastoralsymfonin« Norrköpings symfoniorkester / Martyn Brabbins Delphine Constantin, harpa Tor 15 april 19.00 De Geerhallen, Norrköping

februa ri–m a rs / Med reservation för ändring a r

februariâ&#x20AC;&#x201C;mars / Med reservation fĂśr Ă¤ndring ar Fre 16 april 19.00 Crusellhallen, LinkĂśping Brahms: Pianokonsert nr 1 Brahms: Symfoni nr 2 NorrkĂśpings symfoniorkester / Michail Jurowski Oleg Marshev, piano

Stockholm IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 08-50 66 77 88 www.konserthuset.se Tor 25 februari 19.30 Konserthuset Britten: Chorale after an Old French Carol SwĂ¤rd: Godai HĂ¤ndel: Let God arise Britten: A.M.D.G. HĂ¤ndel: I will magnify thee Eric Ericsons kammarkĂśr Ensemble Elbipolis Olof Boman, dirigent Ons 10 mars 19.30 Konserthuset Mahler: Lieder eines fahrenden Gesellen, version fĂśr rĂśst och piano Mahler: Symfoni nr 1 ÂťTitanÂŤ Kungliga Filharmonikerna / Sakari Oramo

Karl-Magnus Fredriksson, baryton Matti Hirvonen, piano Tor 11 mars 19.30 Konserthuset Mahler: Symfoni nr 2 ÂťUppstĂĽndelsesymfoninÂŤ Kungliga Hovkapellet / Gilbert Kaplan Kungliga Operans kĂśr Eric Ericsons kammarkĂśr Miah Persson, sopran Anna Larsson, mezzosopran Fre 12 mars 19.30 Konserthuset, GrĂźnewaldsalen Mahler: Das Lied von der Erde, kammarversion arr SchĂśnberg/ Webern/Riehn Medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna / B Tommy Andersson Anna Larsson, alt Mats Carlsson, tenor LĂśr 13 mars 15.00 Konserthuset Mahler: Symfoni nr 3 Finska radions symfoniorkester / Sakari Oramo Jane Irwin, alt DamkĂśr ur Eric Ericsons kammarkĂśr Adolf Fredriks gosskĂśr SĂśn 14 mars 15.00 Konserthuset Mahler: Musik fĂśr rĂśster och piano Mahler: Symfoni nr 4

Finska radions symfoniorkester / Sakari Oramo Anu Komsi, sopran Charlotte Hellekant, mezzosopran Anders Larsson, baryton Matti Hirvonen, piano MĂĽn 15 mars 19.30 Konserthuset Mahler: RĂźckert-Lieder, version fĂśr rĂśst och piano Mahler: Symfoni nr 5 Helsingfors stadsorkester / John StorgĂĽrds Karl-Magnus Fredriksson, baryton Matti Hirvonen, piano Tis 16 mars 19.30 Konserthuset Mahler: Kindertotenlieder, version fĂśr rĂśst och piano Mahler: Symfoni nr 6 DR symfoniorkestret / Thomas Dausgaard Ulrika Tenstam: mezzosopran Matti Hirvonen: piano Ons 17 mars 18.00 Konserthuset Mahler: Symfoni nr 7 NorrkĂśpings symfoniorkester / Alan Buribayev Fre 19 mars 19.30 Konserthuset Mahler: Symfoni nr 8 ÂťDe tusendes symfoniÂŤ

Kungliga Filharmonikerna / Sakari Oramo Eric Ericsons kammarkĂśr Mikaeli kammarkĂśr Katarina kammarkĂśr Cappella Catharinae Stockholms MotettkĂśr Adolf Fredriks gosskĂśr Olga Pasichnyk, sopran Anu Komsi, sopran Hannah Holgersson, sopran Claudia Mahnke, alt Maria Streijffert, alt Mats Carlsson, tenor Anders Larsson, baryton Tuomas Pursio, bas LĂśr 20 mars 15.00 Konserthuset Mahler: Symfoni nr 9 MalmĂś symfoniorkester / Leif Segerstam SĂśn 21 mars 15.00 Konserthuset Mahler: Pianokvartettsats Mahler: Symfoni nr 10, version Carpenter Bergen filharmoniske orkester / Andrew Litton Melina Mandozzi, violin Ilze Klava, viola Agnese Rugevica, cello Andrew Litton, piano

LĂśr 27 mars 14.00 och 16.00 Konserthuset Den fantastiska orkestern Kungliga Filharmonikerna / Joachim Gustafsson KĂĽbra LĂśr 27 mars 15.00 Konserthuset, GrĂźnewaldsalen AndrĂŠe: StrĂĽkkvartett d-moll Sjostakovitj: StrĂĽkkvartett nr 9 Beethoven: StrĂĽkkvartett Ess-dur Stenhammar Quartet Ons 31 mars 18.00 Konserthuset Ons 31 mars 20.00 AlfvĂŠn: Festspel AlfvĂŠn: Sats 1 och 2 ur Symfoni nr 3 AlfvĂŠn: Midsommarvaka Kungliga Filharmonikerna / David BjĂśrkman Tis 6 april 19.30 Konserthuset, GrĂźnewaldsalen Beethoven: Sonat nr 1 D-dur Beethoven: Sonat nr 3 Ess-dur Beethoven: Sonat nr 2 A-dur Beethoven: Sonat nr 7 c-moll Isabelle van Keulen, violin Ronald Brautigam, piano Ons 7 april 19.30 Konserthuset, GrĂźnewaldsalen Beethoven: Sonat nr 4 a-moll Beethoven: Sonat nr 8 G-dur

&LYG TILL /BERAMMERGAU ÂżRETS KULTURHĂ&#x2039;NDELSE I "AYERN DAGAR !VRESOR OCH 2ESAN GĂ?R BEKVĂ&#x2039;MT MED REGULJĂ&#x2039;RT mYG TILL -Ă NCHEN &RĂ?N GEMYTLIGA OCH NATURSKĂ&#x161;NA 4YROLEN GĂ&#x161;R VI UTmYKTER TILL )NNSBRUCK OCH BLOMSTERĂ&#x161;N -AINAU (Ă&#x161;JDPUNKTEN PĂ? RESAN Ă&#x2039;R SJĂ&#x2039;LVKLART BESĂ&#x161;KET I DEN PITTORESKA BYN /BERAMMERGAU $ET Ă&#x2039;R EN ANNORLUNDA OCH GRIPANDE UPPLEVELSE ATT SE DET ENASTĂ?ENDE 0ASSIONSSPELET DĂ&#x2039;R PRAKTISKT TAGET ALLA INVĂ?NARE I BYN DELTAR "OKA PLATS REDAN NU !LT DAGAR !VRESOR OCH

KĂ&#x2013;RKLANGER AV S-D SANDSTRĂ&#x2013;M LĂ&#x2013;RDAG 20 MARS KL 15.00 SĂ&#x2013;NDAG 21 MARS KL 15.00

2ESOR UTĂ&#x161;VER DET VANLIGA TILL ALLA VĂ&#x2039;RLDS DELAR SEDAN

SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER / RADIOKĂ&#x2013;REN / GUSTAF SJĂ&#x2013;KVISTS KAMMARKĂ&#x2013;R / HERBERT BLOMSTEDT DIRIGENT SOLISTER: IDA FALK WINLAND / KRISTINA HAMMARSTRĂ&#x2013;M / KARL-MAGNUS FREDRIKSSON / TIMOTHY FALLON BILJETTER: 100â&#x20AC;&#x201C;395 KR FĂ&#x2013;R MER INFO SE BERWALDHALLEN.SE

Biljettbokning Tel 08 - 784 18 00 berwaldhallen.se, Ticnet 077-170 70 70

n WWW ANSGAR SE

DrĂśmmer du om att ha musik som yrke eller vill du bara utveckla dina musikaliska kunskaper.

Musiklinje Konsertintro

* Klassisk profil * Jazzprofil * Pop/rockprofil * Folkmusikprofil

www.framnas.nu 0911-23 11 00

Sommarkurser * SĂĽng * StrĂĽk * Oboe * FlĂśjt * Valthorn * Klarinett * Piano

KALENDERN Rising Stars: Pascal Schumacher, vibrafon Jef Neve, piano

Beethoven: Sonat nr 9 »Kreutzersonaten« Isabelle van Keulen, violin Ronald Brautigam, piano Tor 8 april 19.30 Konserthuset, Grünewaldsalen Beethoven: Sonat nr 6 A-dur Beethoven: Sonat nr 5, »Vårsonaten« Beethoven: Sonat nr 10 G-dur Isabelle van Keulen, violin Ronald Brautigam, piano Fre 9 april 12.15 Konserthuset, Grünewaldsalen Rising Stars: Soppkonsert Alba Ventura, piano Fre 9 april 19.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Mendelssohn: Pianotrio nr 1 Janácek: Pianotrio »Kreutzersonaten« Sjostakovitj: Pianotrio nr 2 Rising Stars: Morgenstern Trio Lör 10 april 15.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Haydn: Stråkkvartett G-dur op 77:1 Berio: Notturno »Quartetto III« Delius: Late Swallows ur Stråkkvartett (1916) Janácek: Pianotrio »Kreutzersonaten« Rising Stars: Barbirollikvartetten Lör 10 april 19.00 Konserthuset, Grünewaldsalen

Sön 11 april 15.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Musik av bl a Chausson, Schumann och Weill Rising Stars: Cora Burggraaf, mezzosopran Christoph Berner, piano Sön 11 april 19.00 Konserthuset, Grünewaldsalen Bernstein: Sonat E Lindström: Magnolia för soloklarinett Saint-Saëns: Sonat Debussy: Première Rhapsodie Hillborg: Tampere Raw Brahms: Sonat nr 1 f-moll Rising Stars: Emil Jonason, klarinett Peter Friis Johansson, piano Ons 14 april 19.30 Konserthuset Byström: Avskedsvariationer Haydn: Symfoni nr 45 »Avskedssymfonin« Larsson: En vintersaga Byström: Utflykt i det okända (uruppförande) Kungliga Filharmonikerna / Staffan Larson

S T U D E R A M U S I K I K R E AT I V M I L J Ö MUS IK L IN J E , K L A S SI SK / JA Z Z Tvåårig utbildning för dig som vill satsa på musik! MUS IK E RU T B I L DN I N G [ E GY ] Ettårig eftergymnasial musikerutbildning i klassisk musik eller jazz. JA Z Z S IN G E R / S ON GWR IT E R Tvåårig sångutbildning IN T RODUK T I ONS Å R I K L A S SI SK MUSI K - Ny utbildning! Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i klassisk musik. IN T RODUK T I ONS Å R I JA Z Z Ettårig utbildning för dig som är nybörjare i jazz.

Tor 15 april 12.15 Konserthuset, Grünewaldsalen Byström: Symphony in Yellow för pianotrio Sjostakovitj: Pianotrio nr 1 Byström: Strövtåg i hembygden för stråksextett Medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna Tor 15 april 19.30 Konserthuset Byström: Persuasion Byström: Sera Haydn: Symfoni nr 45 »Avskedssymfonin« Larsson: Pastoralsvit Byström: Utflykt i det okända Kungliga Filharmonikerna / Staffan Larson Ons 21 april 18.00 Konserthuset Larsson: Ostinato Nielsen: Symfoni nr 1 Kungliga Filharmonikerna / Okko Kamu Tor 22 april 19.30 Konserthuset Larsson: Ostinato Dvorák: Cellokonsert Nielsen: Symfoni nr 1 Kungliga Filharmonikerna / Okko Kamu Torleif Thedéen, cello

Berwaldhallen 08-78 41 800 www.berwaldhallen.se Tor 25 februari 18.00 Berwaldhallen Musik av Chopin och Schumann Roland Pöntinen, piano Fre 26 februari 19.30 Lör 27 februari 15.00 Berwaldhallen Sibelius: Tapiola Sandström: Cellokonsert Nielsen: Symfoni nr 4 »Det uudslukkelige« Sveriges radios symfoniorkester / Jukka-Pekka Saraste Torleif Thedéen, violoncell Tor 11 mars 18.00 Berwaldhallen Dvorák: Violinkonsert Dvorák: Symfoni nr 7 Sveriges radios symfoniorkester / Daniel Harding Frank Peter Zimmerman, violin Fre 12 mars 19.30 Berwaldhallen Dvorák: Violinkonsert Mahler: Symfoni nr 1 Sveriges radios symfoniorkester / Daniel Harding Frank Peter Zimmerman, violin

Lör 20 mars 15.00 Sön 21 mars 15.00 Berwaldhallen Sandström: Messiah, oratorium Sveriges radios symfoniorkester / Herbert Blomstedt Radiokören Gustaf Sjökvists kammarkör Ida Falk Winland, sopran Kristina Hammarström, mezzosopran Karl-Magnus Fredriksson, baryton Timothy Fallon, bas Ons 24 mars 18.00 Tor 25 mars 18.00 Berwaldhallen Martinu: Oboekonsert Mendelssohn: Symfoni nr 3 »Den skotska« Sveriges radios symfoniorkester / Johannes Gustavsson Bengt Rosengren, oboe Tor 8 april 18.00 Fre 9 april 19.30 Berwaldhallen Bartók: Del ur Konsert för orkester Schumann: Cellokonsert Sveriges radios symfoniorkester / Krzysztof Urbanski Jakob Koranyi, cello Fre 16 april 19.30 Lör 17 april 15.00 Berwaldhallen

Läs arrangering på distans.

Arrangering I, ��hp, höstterminen ��. Traditionell arrangering för �, � och � stämmor. (Ansökan senast �� april)

Arrangering II, ��hp, vårterminen ��. Arrangering och instrumentation för större ensembler. (Ansökan senast �� oktober)

Ansök på: www.birkamusikutbildningar.se Telefon +46 (0)63 14 74 41

nordiska kammarorkestern

Opus 3 Records – 33 år i år! Finns till fördelaktiga priser på: www.opus3records.com Tel: 08-580 186 86 – Fax: 08-580 174 20

V I L L D U A N N O N S E R A HÄ R? R I N G M A R K NA D S A N S VA R I G J O NAS S Ö D E R S T R Ö M T E L 070 - 6 5 2 4 2 72

februari–mars / Med reservation för ändring ar Verdi: Uvertyr till Ödets makt Mahler: Lieder eines fahrenden Gesellen Tjajkovskij: Symfoni nr 4 Sveriges radios symfoniorkester / Nikolaj Znaider Peter Mattei, baryton Sön 18 april 15.00 Berwaldhallen Escher: Le vrais visage de la paix Poulenc: Un soire de neige Hansson: Lighten mine eyes Poulenc: Figure Humaine Radiokören / Peter Dijkstra Lena Einhorn, värd Tor 22 april 19.30 Fre 23 april 19.30 Berwaldhallen Ravel: Pianokonsert nr 1 Mahler: Symfoni nr 6 Sveriges radios symfoniorkester / Daniel Harding Hélène Grimaud, piano

Tor 4 mars 19.00 Musik av Haydn, Mozart, Danzi, Bellman, Poulenc med flera. Nordiska Blåsarkvintetten Tor 25 mars 19.00 Tonhallen, Sundsvall Lör 27 mars 19.00 Hullsta Gård, Sollefteå Stravinsky: Dumbarton Oaks Mozart: Klarinettkonsert Gade: En sommardag på landet op 55 Nordiska kammarorkestern / Christian Lindberg Dionysis Grammenos, klarinett Tor 22 april 19.00 Pärt: Fratres för violinsolo stråkar och percussion Prokofiev: Klassisk symfoni op 25 Mozart: Violinkonsert nr 3 Nordiska kammarorkestern / Gilles Apap, ledning & violin

Umeå IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Sundsvall IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Nordiska Kammarorkestern Sundsvalls Stadshus 060-18 03 00 www.scenkonstbolaget.se/musik

NorrlandsOperan 090-15 43 00 www.norrlandsoperan.se Tor 11 februari 19.00 Sveinung Bjelland, piano Bruckner: Uvertyr g-moll Haydn: Pianokonsert D-dur

Bruckner: Symfoni nr 2 Norrlandsoperans symfoniorkester / Ira Levin Tor 22 april 19.00 Casella: Scarlattiana Stravinsky: Pulcinella (komplett) R. Strauss: Divertimento Norrlandsoperans symfoniorkester / Kristjan Järvi Susanna Levonen, sopran Njabulo Mthimkhulu, bas

Tor 11 mars 19.00 Vinnarverket från Uppsala Tonsättartävling 2010 Martinsson: Shimmering Blue för flöjt och orkester Sibelius: Symfoni nr 1 e-moll Uppsala kammarorkester / Paul Mägi Magnus Båge, flöjt Tis 20 april 19.30 Musik av Mozart och Golijov Uppsala kammarsolister Michel Lethiec, klarinett

Uppsala IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Musik i Uppland 018-17 19 20 www.miu.se Tor 25 februari 19.30 Verdi: Stråkkvartett i e-moll Respighi: Quartetto dorico Puccini: Crisantemi Wolf: Italiensk serenad Vivaldi: Vintern ur De fyra årstiderna Uppsala kammarsolister Tor 4 mars 19.00 Uppsala tonsättartävling 2010 Sex tävlingsbidrag spelas upp inför jury och publik! Uppsala kammarorkester

Vara IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Vara Konserthus 0512-313 71 www.varakonserthus.se Ons 3 mars 19.30 Musik av Lutoslawski, Debussy och Martin Fröst. Martin Fröst, klarinett Roland Pöntinen, piano Fre 19 mars 19.30 Adams: Violinkonsert Weill: Symfoni nr 2 Svenska kammarorkestern / H K Gruber Leila Josefowicz, violin

Tis 30 mars 19.30 Gubajdulina: Sju ord Bloch: Bön Glass: Arioso nr 2 Musica Vitae / Peter Manning Jakob Kopranyi, cello James Crabb, ackordeon

Västerås IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Konserthuset 021-39 01 00 www.vmu.nu Lör 27 februari 14.00 Hur Funckar musiken? Västerås sinfonietta / Cecilia Rydinger Alin Eva Funck, programvärd Tor 11 mars 19.00 Bach: Symfoni nr 6 Mozart: Symfoni nr 25 C P E Bach: Cellokonsert Haydn: Symfoni nr 39 Västerås sinfonietta / Elizabeth Wallfisch Raphael Wallfisch, cello Tor 25 mars 19.00 Turnage: Lullaby for Hans Lysell: Fagottkonsert (uruppförande) Beethoven: Symfoni nr 1

Paul c. Barter violinateljé

KOM OCH NJUT!

Köper/säljer/värderar , violiner/altvioliner/ Celli Samt stråkar. Prästgatan 78, 111 29 stockholm Tel: 08-673 19 90

www.kmh.se

www.violinbarter.se

www.jonnab.se

Medlem i entente Internationale des Maitres Luthiers et Archetiers D´Art

Gunnar Ternhag

Böcker om musik från

Vad är det jag hör?

Bo Ejeby Förlag

Analys av musikinspelningar

www.ejeby.se

ANTON WEBERN

Allegro Violinateljé L e i f

H j o r t b o r g

08 – 654 77 88

u rora w w w.a

cham

b e rmu

s ic

.com

Musik ger dig mening. Vi ger dig musiken. www.miv.se

Vägen till den nya musiken

?W^]^ BdTRXP aT[TPbT

KALENDERN

?xa[^a UÂ&#x2C6;a beX] 341A8B A40BB4<1;43

VĂ¤sterĂĽs sinfonietta / Andreas Hanson Anders Matell, fagott Tor 15 april 19.00 LĂśr 17 april 15.00 Mozart: Serenad nr 10, ÂťGran PartitaÂŤ Mozart: Uvertyr till Don Juan Mozart: Klarinettkonsert VĂ¤sterĂĽs sinfonietta / Martin FrĂśst Martin FrĂśst, klarinett

Ă&#x2013;rebro IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Ă&#x2013;rebro Konserthus 019-766 62 22 www.orebrokonserthus.se Tor 11 mars 19.00 Elever i NOVA 09/10: Nytt verk Schumann: Symfoni nr 4 Brahms: Symfoni nr 3 Svenska kammarorkestern / Nikolaj Znaider

?B23 '"

LĂśr 13 mars 16.00 DvorĂĄk: Konsert fĂśr violin och orkester Schumann: Symfoni nr 4 Svenska kammarorkestern / Nikolaj Znaider Katarina Andreasson, violin Rune Kalf Hansen, konferencier

pĂ¤rlor fĂśr svin har skapat sin egen repertoar genom bestĂ¤llningar av nya verk som nu bestĂĽr av Ăśver 120 verk frĂĽn 20 lĂ¤nder. Henrik Strindberg: LĂĽgmĂ¤lda gĂśranden; Fredrik Hedelin: PĂ¤rlspelet med elektronik; Christofer Elgh: Variationer Ăśver en sentimental visa; Kim HedĂĽs: SĂĽ snart; Mattias Petersson: 1st Application med elektronik; PĂ¤r Lindgren: SoirĂŠe de NoĂŤl. DĂŠbris rassamblĂ¨s; Peter Hansen: Schweinbird; Tony Blomdahl: Anti Focus

Tor 18 mars 19.00 Elever i NOVA 09/10: Nytt verk H K Gruber: Manhattan Broadcast Adams: Violinkonsert Stravinsky: Pulcinella svit Svenska kammarorkestern / H K Gruber Leila Josefowicz, violin Tor 15 april 19.00 Elever i NOVA 09/10: Nytt verk Bacewicz: Divertimento Schumann: Pianokonsert a-moll Svenska kammarorkestern / Andrew Manze Angela Hewitt, piano LĂśr 17 april 16.00 Schumann: Pianokonsert a-moll Beethoven: Symfoni nr 4 Svenska kammarorkestern / Andrew Manze Angela Hewitt, piano Alexandra Charles, konferencier

BPaP 7P\\PabcaÂ&#x2C6;\ Ă&#x201E;Â&#x2C6;YcTa <zacT] ;P]SbcaÂ&#x2C6;\ _XP]^ Pcb >[^Ubb^] RT[[^ RW < [X] ^ 6T^aVT :T]ca^b eX^

â&#x20AC;?Om det finns en â&#x20AC;&#x2122;svinestetikâ&#x20AC;&#x2122; - Ă¤r det att vi fĂśrsĂśker vara medvetet opretentiĂśsa och tĂ¤mligen direkta nĂ¤r vi spelar och vi fĂśrsĂśker ocksĂĽ hitta en emotionell kĂ¤rna i all musik vi spelar.â&#x20AC;?

?W^]^ BdTRXP BeT]bZ <dbXZ fff _W^]^bdTRXP R^\ 3XbcaXQdcX^]) =Pg^b BfTST] CT[ ( ! %' % fff ]Pg^b bT

Tor 22 april 19.00 Elever i NOVA 09/10: Nytt verk Berg: Lyrisk svit Mozart: Symfoni nr 40 Beethoven: Pianokonsert nr 5 ÂťKejsarkonsertenÂŤ Svenska kammarorkestern / Nikolaj Znaider Saleem Abboud Ashkar, piano

72 OPUS

KĂśpenhamn IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII DR Symfoniorkestret + 45 35 20 61 21 www.dr.dk/rso Tor 4.mars 19.30 Fre 5 mars 19.30 Ravel: Ma MĂ¨re lâ&#x20AC;&#x2122;Oye Elgar: Cellokonsert Tjajkovskij: Symfoni nr 4 DR Symfoniorkestret / Stephane Deneve Sol Gabetta, cello LĂśr 6 mars 19.30 Musik av Vivaldi DR Underholdningsorkestret Tuva Semmingsen, mezzosopran SĂśn 7 mars 19.30 Beethoven: Sonat nr 3 i C-dur Beethoven: Sonat nr 23 i f-moll ÂťAppassionataÂŤ Albeniz: ur Iberia-suite: Evocation, El Puerto, Fete-Dieu a Seville Prokofjev: Sonat nr 7 i B-dur Lang Lang, piano Tor 11 mars 19.30 Fre 12 mars 19.30 Mahler: Symfoni nr 6 DR Symfoniorkestret / Thomas Dausgaard Fre 19 mars 19.30 Beethoven: Pianokonsert nr 5 ÂťKejsarkonsertenÂŤ Mahler: Symfoni nr 4 Det Kongelige kapel / Miguel Gomez-Martinez Abboud Ashkar, piano Sine Bundgaard, sopran Tor 25 mars 19.30 MacMillan: Johannes-Passion DR Symfoniorkestret / James MacMillan DR Koncertkoret DR Vokalensemblet Mark Stone, baryton Tor 8 april 19.30 Fre 9 april 19.30 Nielsen: Pan och Syrinx Chopin: Pianokonsert nr 2 Holst: Planeterna DR Symfoniorkestret / Pablo Heras-Casado DR Vokalensemblet DR Koncertkoret HĂźseyin Sermet, piano LĂśr 10 april 19.30 Monteverdi: Il Combattimento di Tancredi e Clorinda Vivaldi: La notte, flĂśjtkonsert Berlioz: Les Nuits dâ&#x20AC;&#x2122;ĂŠtĂŠ DR Underholdningsorkestret / Rinaldo Alessandrini Dora Seres, flĂśjt Elena Belfiore, mezzosopran Roberto Abbondanza, baryton

februariâ&#x20AC;&#x201C;mars / Med reservation fĂśr Ă¤ndring ar Ons 14 april 17.00 Ravel: Alborada del gracioso Ravel: Rhapsodie espagnole DR Symfoniorkestret / Ludovic Morlot Tor 15 april 19.30 Ravel: Alborada del gracioso De Falla: NĂ¤tter i spanska trĂ¤dgĂĽrdar Messiaen: Oiseaux exotiques (fĂśr piano, 11 blĂĽsare och 7 percussion) Ravel: Rhapsodie espagnole DR Symfoniorkestret / Ludovic Morlot Steven Osborne, piano Fre 16 april 19.30 Elgar: Gerontius drĂśm MalmĂś symfoniorkester / Vassily Sinaisky DR Vokalensemblet DR Koncertkoret Katarina KarnĂŠus, alt Michael Weinius, tenor Tor 22 april 19.30 Schumann: Manfred, uvertyr Mozart: Pianokonsert nr 23 Mendelssohn: Symfoni nr 4 DR Symfoniorkestret / Krzysztof Urbanski

MalmĂś IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

FĂśr ett rikt musikliv

MalmĂś opera 040-20 84 00 www.malmoopera.se

-USIK I 3YD ERBJUDER ETT STORT OCH VARIERAT MUSIKUTBUD ) KONSERTHUSEN I -ALMy 6iXJy OCH +RISTIANSTAD FRAMTRiDER ALLA FRkN 2OGER 0ONTARE TILL /SLO &ILHARMONISKA /RKESTER +ONSERTHUSEN iR OCKSk MED SINA UNIKA MILJyER UTMiRKTA FyR FyRETAGS KONFERENSER

Karmelitsystrarna â&#x20AC;&#x201C; F. Poulenc 27 februariâ&#x20AC;&#x201C;28 mars

5TyVER VERKSAMHETEN Pk DESSA SCENER FyRMEDLAR -USIK I 3YD Â¨ LiNSMUSIKEN I 3KkNE OCH +RONOBERG Â¨ KONSERTPRODUKTIONER INOM OLIKA GENRER TILL MkNGA ORTER OCH SPELPLATSER I DE BkDA LiNEN -USIK I 3YD iR OCKSk EN SAMARBETSPART I dRESUNDSREGIONEN T EX SOM SAMMANHkLLANDE KRAFT FyR EN AV NORDENS STyRSTA MUSIKFESTIVALER -USIC !ROUND

GĂśteborg IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII GĂśteborgsoperan 031-10 80 00 www.opera.se

-ARTIN -ARTINSSON 6$ -USIK I 3YD

BohĂ¨me â&#x20AC;&#x201C; G. Puccini 22 aprilâ&#x20AC;&#x201C;13 maj Guys and Dolls â&#x20AC;&#x201C; F. Loesser 24 oktoberâ&#x20AC;&#x201C;28 mars MĂ¤stersĂĽngarna i NĂźrnberg â&#x20AC;&#x201C; R. Wagner 10 aprilâ&#x20AC;&#x201C;30 maj ThaĂŻs â&#x20AC;&#x201C; J. Massenet 27 februariâ&#x20AC;&#x201C;17 april TĂśrnrosa (dans) â&#x20AC;&#x201C; P. Tjajkovskij 30 januariâ&#x20AC;&#x201C;13 mars 2010

OPERA KĂśpenhamn IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Stockholm IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Kungliga operan 08-791 43 00 www.operan.se

0ALLDIUM -ALMy

Det KongElige Teater (Operaen) +45 33 69 69 33 www.kglteater.dk

CosĂŹ fan tutte â&#x20AC;&#x201C; W. A. Mozart 10 septemberâ&#x20AC;&#x201C;12 mars

Carmen â&#x20AC;&#x201C; G. Bizet Stora scenen 8 novemberâ&#x20AC;&#x201C;12 juni 2010

Figaros brĂśllop â&#x20AC;&#x201C; W. A. Mozart 27 marsâ&#x20AC;&#x201C;14 maj

Elektra â&#x20AC;&#x201C; R. Strauss 26 marsâ&#x20AC;&#x201C;1 maj

LĂ¤derlappen â&#x20AC;&#x201C; J. Strauss d.y. 30 januariâ&#x20AC;&#x201C;28 april

Jephtha â&#x20AC;&#x201C; G. F. HĂ¤ndel 20 marsâ&#x20AC;&#x201C;17 april

Onegin (balett) â&#x20AC;&#x201C; P. Tjajkovskij /K-H. Stoltze 19 februariâ&#x20AC;&#x201C;26 mars

Rucklarens vĂ¤g â&#x20AC;&#x201C; I. Stravinsky Stora scenen 9 februariâ&#x20AC;&#x201C;12 april

OrphĂŠe (balett) â&#x20AC;&#x201C; C. W. Gluck 25 februariâ&#x20AC;&#x201C;5 april

TrollflĂśjten â&#x20AC;&#x201C; W. A. Mozart 18 januariâ&#x20AC;&#x201C;28 mars

Karlstad IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

UmeĂĽ IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

VĂ¤rmlandsoperan 054-21 03 90 www.varmlandsoperan.se

Norrlandsoperan 090-15 43 00 www.norrlandsoperan.se

Rigoletto â&#x20AC;&#x201C; G. Verdi LĂśr 27 februari 18.00 Ons 10 mars 19.00 LĂśr 13 mars 18.00

West Side Story â&#x20AC;&#x201C; L. Bernstein 6 marsâ&#x20AC;&#x201C;11 april

6iXJy +ONSERTHUS

OPUS 73

+ONSERTHUSET +RISTIANSTAD

WWW MUSIKISYD SE

nästa nummer

vad vet du om ida falk winland? IDA FALK WINLAND är inte mer än 27 år gammal, men håller på att lägga världen för sina fötter. I sommar väntar uppdrag på prestigefyllda Glyndebourne, och finfina roller på både Göteborgsoperan och Kungliga Operan i Stockholm. I nästa nummer får du veta mer om henne.

opus 28 utkommer i slutet av april!

Chopin & Schumann 200 Två av 1800-talets bräckligaste konstnärer – men på repertoaren mest bestående – jubilerar i vår. OPUS Nicholas Ringskog Ferrada-Noli dyker ner i ärkeromantikernas liv och musik och hittar en hel del att rapportera om. Thomas möter Thomas Långt från den gängse bilden av demondirigenten verkar San Fransiscos egen guldgosse Michael Tilson Thomas. I nästa nummer av OPUS kan du läsa om vad han tycker om skandinavisk musik, om vad Bernstein lärde honom, och så förstås en hel del om hans förhållande till Mahler. Thomas Roth har intervjuat honom.

Ida Falk Winland är på gång, på scen – och på plats i OPUS 28.

TOMTARNAS VAKTPARAD var huvudordet i vårt julkryss i förra numret, och det var många som listade ut det. Tio vinnare har vaskats fram och

74 OPUS

de får alla varsin cd! Ett stort grattis till …

Bo Ekvall, Oskarshamn Ulla Lindane, Målilla Erik Lagergren, Hässelby Ulf Nilsson, Lomma Kent Holmberg, Helsingborg

Elisabet Lindhe, Stockholm Mona Nordin, Hisings Backa Lennart Carlerud, Ljusterö Staffan Dahl, Svanesund Kristina Eriksson, Lund

Audionord_OPUS_0911

09-11-25

12.26

Sida 1

www.audionord.se

Sonus Faber är en italiensk högtalartillverkare som bygger vidare på en hantverkartradition skapad av de klassiska instrumentbyggarna som varit verksamma i samma område under flera århundraden – Cremona i norra Italien. Musiker och musikälskare världen över är rörande överens – de här högtalarna besitter en stor del av magin som de gamla mästarna givit upphov till i sina instrument. Exakt hur mycket av denna magi man är beredd att investera i varierar naturligtvis, men ingen kommer att bli besviken. Gå in på audionord.se så kommer du ganska kvickt att hitta den högtalarmodell som låser upp musikmagin hemma hos dig. Sonus Faber skapar högtalare för slott, eller för lite trevligare kojor.