ryggmärgskompression

I denna avhandling fann vi att tumörer som debuterar med ryggmärgskompression kan ha lång överlevnad efter kirurgi. Tumörrelaterad instabilitet är en viktig indikation för kirurgi men korrelerar inte till funktion och överlevnad och en ny klassificering av prostatacancer ryggmetastaser har identifierats som korrelerar till både överlevnad och neurologisk funktion.

Avhandlingens viktigaste slutsatser

Årets Avhandling

Ryggmärgskompression pga en metastas drabbar ca 2,5-5 procent av patienter med cancer. Efter en randomiserad studie av Patchell et al (2005) som visade bättre neurologisk funktion för kombinationen kirurgi och radioterapi jämfört med enbart radioterapi, så skedde ett paradigmskifte där kirurgi blev en hörnsten i behandlingen. Kirurgi för denna sköra patientgrupp är dock behäftad med betydande risker för komplikationer och medianöverlevnaden efter kirurgi ligger i de flesta studier endast mellan 6-9 månader.

Det har skett en radikal utveckling inom onkologisk behandling för flertalet tumörformer men metastatisk ryggmärgskompression är vanligast hos patienter med känd cancersjukdom i ett skede av sjukdomen där ofta ingen ytterligare behandling finns att erbjuda. Ryggmärgskompression kan också vara första manifestationen av en tidigare odiagnostiserad malign sjukdom där tillgänglig behandling kan möjliggöra lång överlevnad. Den senast förslagna algoritmen ”NOMS” tar hänsyn till Neurologisk funktion (N), mekanisk instabilitet (M), onkologisk behandling (O) samt systembörda och prognos (S) inför kirurgi för metastaser i ryggen.

I delarbete I, studerades utfall efter kirurgi för patienter där tumörsjukdomen debuterat med ryggmärgskompression. Studien visade på en heterogen grupp där majoriteten av tumörerna kunde diagnostiseras och att denna grupp kan ha god överlevnad. Patienter med nydiagnostiserad prostatacancer hade en medianöverlevnad på 6 år efter kirurgi, medan gruppen vars primärtumör även efter diagnostiskt arbete förblev okänd hade en medianöverlevnad på endast 3,5 månader (figur 1).

Patienter med ryggmärgskompression som första manifestation av malignitet representerar en heterogen grupp vissa tumördiagnoser kan ha flera års överlevnad efter kirurgi vilket betonar vikten av diagnostik av primärtumör.

SINS är användbart för bedömning av tumörrelaterad instabilitet, men är inte relaterad till överlevnad neurologisk funktion efter kirurgi.

I delarbete II och III studerades tumörrelaterad mekanisk instabilitet klassificerad enligt Spinal Instability Neoplastic Score (SINS). SINS har fått ett stort genomslag i både litteratur och klinisk tillämpning men dess prediktiva värde är osäkert. Relationen mellan SINS och neurologisk funktion och överlevnad studerades för prostatacancer (II) och hematologiska maligniteter (III). Båda studierna visade att SINS inte har ett prognostiskt värde för överlevnad eller neurologisk funktion vid operation, men att nästan alla som utvecklat ryggmärgskompression var retrospektivt klassificerade till instabila eller potentiell instabila kategorierna. Detta indikerar att SINS kan vara ett värdefullt verktyg för bedömning av tumörrelaterad instabilitet.

Patienter med ryggmärgskompression som första manifestation av malignitet representerar en heterogen grupp där vissa tumördiagnoser kan ha flera års överlevnad efter kirurgi vilket betonar vikten av diagnostik av primärtumör.

Myelom-likt utseende på MR är associerad med dålig prognos efter kirurgi för ryggmärgskompression hos patienter med metastaserande prostatacancer.

I delarbete IV identifierades en specifik typ av ryggmetastaser hos patienter med prostatacancer med ett ”myelom-likt” utseende på MR. Vi fann att denna grupp hade sämre överlevnad och neurologisk funktion efter kirurgi. Myelom-likagruppens genexpressionsprofil, proliferationsmönster, benintegration, och androgenreceptoruttryck jämfördes med övrig prostatacancer med ryggmärgskompression. Dessa skiljde sig inte åt avseende tidigare kända prognostiska markörer men myelomlika gruppen hade ett annat genomexpressionsmönster. Studien belyser heterogeniteten även inom samma tumörgrupp och kan tillföra ny information om ryggmetastaser ifrån prostatacancer.

SINS är användbart för bedömning av tumörrelaterad instabilitet, men är inte relaterad till överlevnad och neurologisk funktion efter kirurgi.

Myelom-likt utseende på MR är associerad med dålig prognos efter kirurgi för ryggmärgskompression hos patienter med metastaserande prostatacancer.

Johan

Wänman

Specialistläkare och medicinsk chef Ryggenheten Norrlands Universitetssjukhus