Periprosthetic Joint Infection -

Prevention, diagnosis, and treatment

I Sverige sätts omkring 35 000 ledproteser i höft och knä årligen. Protesinfektion är en allvarlig komplikation som kan uppstå efter ledprotesartroplastik som det är av yttersta vikt att förebygga och förhindra. Om en protesinfektion uppstår påbörjas en utdragen och komplicerad behandling som innefattar kirurgi och långvarig antibiotikabehandling. Detta kan långvarigt försämra patientens livskvalitet och dessvärre kan också protesfunktionen påverkas negativt på lång sikt för all framtid.

För att optimera behandlingsvinsten av proteskirurgi finns det ett stort behov av att kontinuerligt öka kunskapen om förbyggande, diagnossättning och behandling av ledprotesinfektioner. I denna avhandling har vi undersökt hur en ledprotesinfektion kan förebyggas, bättre diagnostiseras och utvärderat specifika behandlingsmetoder.

I studie I undersöktes sambandet mellan förekomsten av en ytlig postoperativ sårinfektion efter elektiv primär höft- eller knäprotesartroplastik och risken för djupprotesinfektion. Hög ålder, fetma och hög ASA-klassificering (American Society of Anesthesiologists) är patientfaktorer som kan associeras med hög risk för ytlig postoperativ sårinfektion. Hög ASA-klassificering påvisades också vara en avgörande faktor för att en ytlig postoperativ sårinfektion ska utvecklas till en djup ledprotesinfektion.

Diagnostisering av en ledprotesinfektion är en stor utmaning och trots att många diagnosalgoritmer finns tillgängliga är ingen idealisk och det finns utrymme för kontinuerlig utvärdering och förbättring.

En diagnosmetod som kan användas, är att mäta alfa-defensin i ledvätska. Alfa-defensin tillhör en grupp peptider som produceras i tunntarmen och som frisätts av vita blodkroppar i infekterade områden och har en central roll i immunförsvaret där de bryter ner bakteriers cellmembran. Det finns två tillgängliga metoder för att mäta alfa-defensin i ledvätska, ett är ett ELIZA (enzyme-linked immunosorbent assay-based) test som analyserad på ett laboratorium men svaret dröjer ca 1 dygn och ger ett kvantitativt svar. Det andra testet är ett snabbtest som ger ett binärt utslag inom 10 minuter.

Studie II var en meta-analys med syftet att undersöka om alfa-defensin i ledvätska kan bidra till att stärka diagnostiken av en ledprotesinfektion. ELIZA-testet påvisade en hög sensitivitet och en hög specificitet som kan användas både för att konstatera och utesluta en protesinfektion. Sensitiviteten för snabbtestet visade sig inte vara tillräcklig för att utesluta infektion, men den höga specificiteten gör att metoden har en plats i bedömningen av misstänkt ledprotesinfektion genom att testresultatet blir tillgängligt omedelbart och kan fungera utslagsgivande.

I den preoperativa utredningen som föregår behandlingen av en protesinfektion är det viktigt att identifiera orsakande bakterier, för att kunna planera en optimal behandlingsregim.

Studie III visar att preoperativa mjukdelsbiopsier inte stärker diagnostiken av ledprotesinfektion på grund en låg tillförlitlighet.

Omoperationer är mycket komplicerade och medför en förhöjd medicinsk risk för patienten. Den kirurgiska behandlingsmetoden måste väljas med omsorg för att kunna ge en förväntad behandlingsvinst. Alla kirurgiska insatser vid behandling av en ledprotesinfektion måste kombineras med antibiotikabehandling. Det finns en strävan att hitta antibiotikaalternativ som kan sväljas för att minska riskerna vid intravenös administrering och minska behovet av längre sjukhusvistelser.

Studie IV visar på att linezolid är ett användbart peroralt alternativ med hanterbara och reversibla biverkningar hos patienter med en ledprotesinfektion orsakad av koagulasnegativa stafylokocker.

Rifampicin är ett biofilmsaktivt antibiotika med en central roll i implantatrelaterade infektioner. I studie V fann vi att protesbevarande kirurgi, som är det kirurgiska valet hos patienter som lider av tidig ledprotesinfektion (ledprotesinfektion som uppstått kort tid efter protesinsättningen) som orsakas av rifampicinresistenta stafylokocker, har en högre frekvens av sämre behandlingsresultat jämfört med om den orsakande stafylokocken är rifampicinkänslig.

Årets Avhandling

FAKTA

Hög ASA-klass är en avgörande faktor för progress av en ytlig postoperativ sårinfektion till en djup protesinfektion.

Snabbtestet för alfa-defensin kan inte utesluta en protesinfektion.

Preoperativa vävnadsbiopsier har låg tillförlitlighet och stärker inte diagnostiken

Linezolid är ett användbart per-oralt antibiotika vid behandling av KNS.

DAIR är en tveksam behandlingsmetod vid rifampicinresistenta stafylokocker.