Vinspalten

Port vin

Bara för äldre damer med portvinstå eller ett bra alternativ till desserten?

Visst borde väl portvin komma från Portugal – men gör det verkligen det?

Svaret är nja, portvin ”uppfanns” av britterna när de tillsatte ren sprit till till vinet de importerade från Portugal – för att förlänga hållbarheten. Men det fick som bekant även andra positiva bieffekter, i form av en sötare smak och ökat alkoholinnehåll. Hur kan ökat alkoholinnehåll vara en positiv bieffekt? Vin som ska lagras bör hålla en högre alkoholhalt (13% eller högre).

Allt riktigt portvin kommer från vindistriktet Douro i Portugal och är en salig blandning av upp till 80 olika druvor, dock används primärt Touriga Nacional, Touriga Francesca och Tempranillo. Det finns tre underzoner: Cima Corgo (ovanför Corgo), Cima Baxio (under Corgo och längst ut mot kusten) och Douro Super (området längst in i landet). Douro är alltså namnet på både området där portvin framställs och floden som rinner ut i Atlanten vid staden Porto, som givit namn åt portvinet.

Sedan mitten av 1700-talet är det ” Companhia Geral dos Vinos do Alto Duro” som bestämmer vad som får säljas som portvin, då det under långa perioder fraktades vin från Frankrike via Porto, som på vägen magiskt förvandlades till portvin. Detta uppskattades inte av de portugisiska vinbönderna!

Hur tillverkas portvin? Man tillsätter 77-procentig druvsprit, idag oftast producerad i Frankrike till de riktiga fanatikernas stora förtret, till musten som slutar jäsa och ger ett starkvin med en alkoholhalt på omkring 20% Man kan kategorisera portvin på ett antal olika sätt men huvudsakligen skiljer man på flasklagring och fatlagring för att sedan titta på de olika typerna Ruby och Tawny.

Vad är då skillnaden mellan Ruby och Tawny? Det korta svaret är: färg och smak. Portviner av Ruby-typ är inte helt överraskande rubinröda och Tawny lika lite förvånande gulbruna. När det kommer till smak så är Ruby mer fruktigt och anses lättare och Tawny är tyngre och tenderar att dra mer åt brynt smör i sin smakkaraktär.

Tillverkningsprocessen är densamma för båda typerna, det är lagringen som skiljer dem åt. Ruby lagras i 5000-litersfat eller större, och Tawny lagras i ekfat på cirka 50 liter och får därmed mycket mer kontakt med eken och syret. Där uppstår den gul-bruna färgen.

Om man, som jag, gillar att planera framåt (och har en fru med en fäbless för portvin) kan man köpa ett årgångsvin nu och lagra själv. En av juvelerna i vår källare är en flaska Grahams

Vintage port 1983, som min fru (och tillika redaktionschefen för OM) fick på sin 25-årsdag och som är avsedd som dryck till efterrätten då hon fyller 50.

Jag betalade för över 20 år sedan cirka 300 kronor för flaskan. Ska den inhandlas idag har priset ökat tiofalt.

FÖRSLAG PÅ PORTVINER FRÅN SYSTEMBOLAGET

Till din chokladefterrätt med hallon, eller till en bit vällagrad Gorgonzola rekommenderar jag att du testar en Grahams Six Grapes Reserve Port N.V (Nr 8045, 169 kr, standardsortimentet) som är ett bra instegsportvin och typiskt för Ruby-typen.

Väljer du att servera en cheesecake eller en bit vit Caprin till dessert skulle jag istället servera en Grahams Churchills 20 years Tawny Port (Nr 73757, 369 kr, beställningssortimentet).