ELBILANDE HUSBOLAG

ring som användare och betalare. Det säkrar också att ingen annan kan använda samma laddningsprocess för att ladda sin egen bil.

Räckvidden för en elbil räcker för de flestas dagliga behov. I Finland kör man i medeltal 18 000 km i året med personbil, det vill säga i genomsnitt 50 km om dagen.

MÅNGA GODA SKÄL ATT ELBILA

I framtiden uppskattas elbilarnas räckvidd öka till rent av 1 000 km – i idealiska förhållanden. Tillsvidare rör sig de officiella räckviddsuppgifterna om mellan 250 km och, i bästa fall 600 km. I praktiken räcker strömmen i till exempel Finlands vinterförhållanden till kanske bara hälften av den uppgivna räckvidden, också beroende på körsätt. Med en laddhybrid kommer man beroende på förhållanden och körsätt 20-80 km på bara el. Hybriderna har mindre batteripaket än elbilar.

Fördelen med de laddbara bilarna är nollutsläpp, god energieffektivitet och låg bullernivå samt möjlighet att använda förnybar energi. En elbil är också utsläppsfri oberoende av trafiksituation och utomhustemperatur medan utsläppen från en förbränningsmotor ökar i rusningstrafik och under kallkörning. I Finland kan man betrakta körning med elbil som en ekogärning, eftersom utsläppen från vår elproduktion är mindre än i många andra länder, där elen ännu långt produceras med kolkraft. I synnerhet en elbilist, som använder Borgå Energis kolneutrala el, kan kalla sig själv ekobilist.

Att köra på el är billigare än att använda fossila bränslen. Energikostnaden för en laddbar elbil, vars förbrukning är till exempel 20 kWh/100 km, är ca 3 euro/100 km, vilket är ungefär en fjärdedel av en motsvarande bensindriven personbils energikostnad.

Källa: Motiva

Nu när elbilarna blir vanligare diskuterar man i allt fler husbolag anskaffning av laddstationer.

TEXT: NITA TORNI

II de flesta husbolag finns det något slags elinfrastruktur på parkeringsplatserna, till exempel eluttag för bilvärmare, som med hjälp av timer kan användas för förvärmning av bilen vintertid. Uttagen kan också användas för att ladda el- eller hybridbilar, men det rekommenderas inte eftersom vanliga eluttag inte är avsedda för långvarig effektkrävande användning. Användning av bilvärmaruttagen blir vanligen också en jämställdhetsfråga – utan förbrukningsmätning per uttag fakture-

rar husbolaget lika mycket för alla bilplatser oberoende av hur mycket energi, som förbrukas på respektive plats.

Oberoende av om bolaget vill investera i bilplatser med aktionärbestämda laddningsmöjligheter eller i laddstationer för användning i hela bolaget, väcks frågor om bland annat kostnaderna för byggandet av laddningsinfrastruktur. Kostnaderna varierar och påverkas bland annat av i vilket skick bolagets elhuvudcentral och elanslutningarna är, och hur stora de är. Ibland kan man tvingas skaffa en separat huvudcentral för laddstationerna. De största kostnaderna föranleds av basinfrastrukturarbeten såsom kabeldragning för att säkerställa en tillräcklig strömtillgång i laddstationerna. Investeringen kan förarga om man inte själv har elbil. Laddningsinfrastruktur är emellertid också något, som höjer husbolagets värde och i framtiden sannolikt en förutsättning för att husbolagets attraktionskraft skall bestå.

Lagstiftningen förpliktigar att skapa laddningsberedskap i samband med större reparationer ifall husbolaget har minst fyra parkeringsplatser.

ALTERNATIVEN ÄR FLERA

Allra enklast är det att uppdatera eluttaget för bilvärmare till ett Type 2 -uttag, som motsvarar elbilismens behov. Det här ändringsarbetet sköter en elmontör snabbt – bara det först klarlagts att fastighetens elsystem håller den effektbehovsökning, som ändringen kräver. Med ett dylikt ändringsarbete löser man ändå inte jämlikhetsfrågorna utan jämsides med uppdateringen av eluttagsinfrastrukturen behövs en uttagsspecifik mätarlösning eller en i bolagsordningen inskriven laddningsvederlagslösning. Alternativt kan man välja en smart laddstationslösning, med vars hjälp den som laddar direkt kan faktureras för sin elanvändning.

I samband med laddstationsprojekt, som kräver mera omfattande ändringsarbeten, kan husbolaget investera i laddningsinfrastruktur och beställa erforderliga ändringar i elsystemet samt lösningar relaterade till användningsuppföljning av till exempel utrustningsleverantör eller elbolag. När det gäller installation av laddstationer kan man också tänka sig till exempel gemensamma lösningar för flera husbolag eller outsourcing av laddstationerna åt ett tjänsteleverantörsbolag. Om husbolaget skaffar både infra och därtill hörande förbrukningsuppföljning som hyres- eller leasingtjänst, är husbolagets andel av projektkostnaderna vanligen rätt liten, och har i praktiken närmast att göra med själva projektstarten. Leasingtjänsteleverantören debiterar laddningstjänsten månatligen direkt av användarna i enlighet med gjort avtal och deras respektive förbrukning.

HUR AVANCERAR PROJEKTET?

Vanligen får projektet sin början då en eller flera aktionärer föreslår åt husbolagets styrelse att det ordnas möjligheter att ladda elbilar i bolaget. Styrelsen för därefter ärendet till bolagsstämman för behandling. Efter att bolagsstämman fattat beslut om huruvida man vill skaffa laddplatser låter man göra en så kallad initial kartläggning, i vilken det utreds vilken beredskapen i fastigheten är att installera laddstationer. Med olika slags lösningar får man olika antal laddplatser och på basen av kartläggningen vet man hur många laddplatser, som kan installeras i fastigheten med ändringar i till exempel parkeringsområdets elanslutning eller fastighetens huvudelcentral.

Ändringar i elsystemet kan förutsätta också andra reparationer. Det kan till exempel behövas nya genomföringar i fastigheten eller andra ändringsarbeten med inverkan på byggnaderna. Ifall det sätts upp en egen elcentral för laddplatserna kan också placeringen av den kräva separat planering. Därför är det idé att anlita en fackplanerare och också be försäkringsbolag och räddningstjänst om utlåtande.

På basen av kartläggningen kan husbolaget be om offerter av leverantörer av olika lösningar. Det egentliga beslutet om att gå vidare fattas sedan igen på bolagsstämman, där man tar ställning till valet av leverantör, projektkostnader och hur kostnaderna fördelas mellan bolaget och aktionärerna. När besluten fattats ser den valda leverantören till att laddningsplatserna blir färdiga att tas i bruk i enlighet med ställda krav och gjorda avtal.

ARA BEVILJAR UNDERSTÖD FÖR ÄNDRINGAR I ELSYSTEM ÄNDA TILL ÅR 2022. FÖRUTSÄTTNINGEN ÄR ATT HUSBOLAGET SKAPAR BEREDSKAP ATT INSTALLERA MINST FEM LADDPLATSER.

Du kommer väl ihåg att bekanta dig med kraven på kvalificerad majoritet i beslutsfattandet på bolagsstämman samt skillnaderna i beslutsprocessen då Tilläggsuppgifter https://pbe.fi/sv/ bilplatserna innehas av foretaget/rad-och-tips/elbilar/ aktieägarna och inte av bolaget. KÄLLOR Kiinteistöliitto: Ohje sähköautojen

latauspisteiden toteuttamiseksi, Motiva: Kiinteistöjen latauspisteet kuntoon -opas, STEK, Kiinteistolehti.fi, Energianeuvonta.fi