Referenser

att mötas omkring — en återbekräftelse på att tillhöra en kategori, och möjligen även en grupp, när ens församling känns allt mera främmande.

Tv-mediet behöver inte nödvändigtvis inte innebära en distansering (som Macedo ville göra gällande ovan; han är ju biskop i en kyrka som vill hålla fåren inne i fållan). Harvey Cox ger i sin bok Fire from Heaven en skakande bild av hur effektiv television kan vara: “tv-mediets kraft transformerar och förstorar det ordinära. - - - Television är en modern teknologi som har en märklig likhet med shamanismens magi. Avstånd krymper, bilder förekommer där [ansikten] är större än verkligheten, tid komprimeras, [vi får] en känsla av själva vara närvarande genom publikens gensvar; vädjan till känslor, snarare än till logik — allt finns i televisionens landskap”196 (Cox 1996:278). Tv-mediet kan alltså skapa en extra stark känsla av tillhörighet — och av att vara närvarande “där det händer”.

Jag tror att det är därför vi har fått “pingst-tv” i Sverige — och först nu…

Referenser

Burgess, Stanley M. & Eduard van der Mass (red) 2002, International Dictionary of Pentecostal and Charismatic Movements. Grand Rapids, Mich: Zondervan. Cox, Harvey, 1996 (1994), Fire from Heaven: The Rise of Pentecostal Spirituality and the Reshaping of Religion in the Twenty-first Century. Reading, Mass.: Addison-Wesley Publishing Company. Hedges, Daniel J., 2002, “Television” (i:) Stanley M. Burgess & Eduard van der Mass (red) 2002, International Dictionary of Pentecostal and Charismatic Movements. Grand Rapids, Mich: Zondervan, s. 1118–1120. Lundgren, Joakim, 2013, “Kanal 10 — första tv-kyrkan i Sverige” (i:) Dagen, fredag 6 september 2013, s. 10–13. Moberg, Jessica, 2013, Piety, intimacy and mobility: a case study of charismatic Christianity in present-day Stockholm. Stockholm: Södertörn doctoral dissertations, Volume 30.

196 Originaltexten på engelska lyder: “the power of the television medium transforms and magnifies the ordinary. - - - Television is a modern technology that has a curious similarity to the magic of shamanism. The shrinking of distance, the larger-than-life presence, the compression of time, the sense of belonging suggested by the congregation’s response, the appeal to emotion rather than logic — all integral to the topography of television” (Cox 1996:278)

98

Ruuth, Anders, 1995, Igreja Universal do Reino de Deus: Gudsrikets universella kyrka: en brasiliansk kyrkobildning. Uppsala/Stockholm: Almqvist & Wiksell International. [Uppsala universitet: Bibliotheca theologiae practicae, Vol. 54]

99

100

Kapitel 6. Olof Djurfeldt: Andens ekumenik eller ohelig allians? — dialog pingstvänner–katoliker i Sverige och annorstädes

Dialog mellan katoliker och pingstvänner, är den möjlig? Många skulle traditionellt ha svarat nej på grund av de många kollisionerna mellan pingstvänner och katoliker världen över och på grund av de svenska pingstvännernas starka förankring i ett protestantiskt tänkande, men efter pingströrelsens och den karismatiska rörelsens stora framgångar i den katolska världen växte det också fram en internationell dialog mellan Det Påvliga Rådet för Främjandet av de Kristnas Enhet och representanter för pingströrelsen, som började 1972 och som fortfarande pågår.

I Sverige är vi inte officiellt delaktiga i den dialogen, men vi kände till den från början genom våra kontakter med David du Plessis, som var en av initiativtagarna. Själv fick jag en inbjudan att 1986 vara observatör under ett veckolångt möte i Sierra Madre i Kalifornien, och det passade mig som Dagenredaktör bra. Jag samrådde med Dagens VD Sverre Larsson och dess styrelseordförande Karl-Erik Heinerborg innan jag tackade ja. Jag fick en intressant inblick i dialogens uppläggning och värdefulla personkontakter. Jag rapporterade i Dagen från mötet.

Men det var först 2003 som det startade en dialog i Sverige mellan Pingst ffs och det katolska biskopsämbetet.197 Den startade den 27 januari

197 Det har diskuterats om dialogen var förankrad i pingströrelse. Men Pingsts styrelse hade beslutat om deltagande i dialogen 2002-09-21. Enligt Pingsts styrelseprotoll 2002:6, § 10 “gavs i uppdrag åt det nybildade teologiska utskottet, som bestod av Mats Särnholm, David Sundström och Olof Djurfeldt att initiera samtal med katolska kyrkans representanter. Ordföranden Sten-Gunnar Hedin hade i sin föredragning av ärendet samma motivering. Syftet med samtalen var att skapa förståelse mellan katolska kyrkan och pingströrelsen i det övriga Europa.”

101

2003, dagen innan biskop Anders Arborelius och Sten-Gunnar Hedin, pastor i Filadelfiakyrkan och ordförande för Pingst ffs, i Svenska Dagbladet publicerade ett gemensamt Jesusmanifest, som gav upphov till en tre månader lång Jesusdebatt i pressen. I ingressen till artikeln stod det: “Att kyrkor och samfund möts för officiella samtal är i dag inget ovanligt. Men när nu den Katolska kyrkan och Pingströrelsen inleder en teologisk samtalsrunda, det första mötet ägde rum i går måndag, är det unikt.”

Det mest uppseendeväckande med manifestet var väl egentligen att pingstledaren och biskopen tillsammmans uppträdde till försvar för en klassiskt kristen Jesus-tro i en tid då den lutherske ärkebiskopen K.G. Hammar avsevärt slirade i dogmatiken. Detta innebar dock inte att de var överens i allt. Det fanns katolska betoningar som Sten-Gunnar Hedin inte kunde stämma in i.

Så här kommenterar Sten-Gunnar Hedin manifestet i mail av den 15 september 2013 till författaren:

Det väckte viss uppståndelse i medierna, och vi författare beskylldes för fundamentalism, fariseism, kättarjakt och förvetenskaplig hållning till Jesus. Inget av detta kunde återfinnas i manifestet. Vi som skrev hade olika utgångspunkter och olika bibelsyn men enades om att tron på Jesus Kristus som frälsare är aktuell också idag. Att representanter från två av de största kristna kyrkorna/rörelser uttalade sig på det sättet blev en tydlig markering mot den liberalisering och politiska anpassning som under de senaste årtionden präglat både Svenska Kyrkan liksom en del frikyrkosamfund.

Förutom Sten-Gunnar Hedin, och efter honom Pelle Hörnmark, har Peter Halldorf, Dan Salomonsson, Uno Solinger, David Sundström, jag själv, Beryl Lindeman, och efter henne Ingrid Svanell, representerat Pingst ffs. Båda parter skulle i princip vara representerade av sex personer samtidigt. Stockholms katolska stift har representerats av biskop Anders Arborelius, överläkare Michael Alvarsson, pater Fredrik Emanuelson, universitetslektor Jonas Holmstrand, diakon Erik Kennet Pålsson och dominikansyster Veronica Tournier. I inledningen fanns också biskop William Kenney och pater Henrik Roelvink med.

Inom pingströrelsen i Sverige har det dock höjts en hel del kritiska röster mot dialogen vid flera tillfällen, bland annat i samband med den gemensamma resa som pingstvänner och katoliker i dialoggruppen gjorde till Rom i maj 2011 och det seminarium på Eastmaninstitutet i Uppsala

102