3 minute read

IV:4.3 Förbönsbreven – helandetjänsten

Next Article
PERSONREGISTER

PERSONREGISTER

någon större precisering. Andligt helande kallas ibland för »troshelande«, ibland för »religiöst helande« – och då oftast mer eller mindre synonymt544

Lindström föreslår, att med helande bör förstås »en behandling som syftar till att återställa kroppens, själens och andens hälsa«. Kristet andligt helande refererar till kristendomens Gud, med uteslutande av magiska element i helandet, t.ex. besvärjelser, trollformler eller bruk av amuletter.545

I den fortsatta framställningen ansluter jag mig till Lindströms bestämning. Uttrycken helbrägdagörelse och helande används som synonymer, och båda syftar likabetydande på den erfarenhet troende människor vittnar om, och som relateras till tron på och bön till Gud. Den metod och de medel som Georg Gustafsson använde i samband med sin helandetjänst kommer att redovisas utförligt, varigenom en kvalificering av begreppet helande sker. Förklaringsteorin i detta sammanhang och dess koppling till referenssystemet eller grundhållningen kommer att få en central plats i beskrivningen och analysen.

Georg Gustafsson hade, som nämnts ovan, cirka tio års erfarenhet av förböns- och helandetjänst, då han 1931 började spara de brev från sjuka människor som sändes till honom. I vilken utsträckning han fått sådan post tidigare är omöjligt att uttala sig om, men ett rimligt antagande kan vara att efterfrågan av hans helandetjänster samvarierade med hans berömmelse som predikant. Det var i början av 1930-talet han blev rikskänd som predikant och bibellärare, och förmodligen var det först då människor landet runt började skriva till honom om sina sjukdomar och be om hans förbön.

Sambandet predikanten och helbrägdagöraren Georg Gustafsson förstärktes säkert genom den typ av predikningar han höll vid denna tid. Det var predikningar fyllda av berättelser ur den egna livserfarenheten. Erfarenhetsbaserad predikan var generellt sett den förhärskande predikoformen bland pingstpredikanterna under 1930-talet, och i synnerlig grad gällde det för Georg Gustafssons predikningar vid

544 Lindström 1990, s. 6. 545 Lindström 1990, s. 7–8.

denna tid. (En analys av hans predikosätt skall göras i kapitel V.) I hans fall innebar det att han, överallt dit han kom, berättade om mirakler och helanden han ansåg sig ha varit med om. Predikanten Georg Gustafsson marknadsförde på det sättet sig själv som helbrägdagörare. Detta förhållande bekräftas i många av de brev han fick ta emot under 1930-talet. Mycket ofta uppger brevskrivarna sig ha hört honom tala och sett honom be för sjuka vid något möte på hemorten, eller i närheten av den. Gustafsson bidrog därmed till att kvarhålla helandetron och förväntan på helbrägdagörelseunder som aktuellt inslag i den pentekostala spiritualiteten.

Breven han mottog och som han sparade under perioden 1931–1937 var årsvis kvantitativt fördelade på följande sätt:546

Sammanlagt är det således 1 086 brev från dessa sju år som utgör källmaterialet för den fortsatta beskrivningen och diskussionen i detta avsnitt. Av dessa brev är 418 (39 %) skrivna av män, 609 (56 %) av kvinnor, 35 (3,2 %) av par och för 24 (2,2 %) brev gäller att de skrivandes könstillhörighet är okänd.

Det verkliga antalet brev som handlar om förbön vid sjukdom är dock avsevärt mindre. Breven visar nämligen att människor skrev till Georg Gustafsson av väldigt olika skäl. Det finns en avsevärd spännvidd i brevens innehåll och ärenden. Privata ekonomiska bekymmer, personkonflikter i församlingar, bostadslöshet och arbetslöshet, såväl som frågor om saligheten och etiska problemställningar kring kristen livsstil etcetera, diskuterade de skrivande med honom och ville de ha hans råd och hjälp med. Alla breven med själavårdsfrågor utgör cirka 10 %, 114 av totalt 1 086, och antalet brev i andra ärenden – här kategoriserade som »övriga« – är ungefär 20 %, eller 229 av 1 086. Cirka 70 %, eller 743 av alla de 1 086 breven, är förböns- och tackbrev.547

I de allra flesta fall är det brev från pingstvänner. Antalet brev från individer med annan frikyrklig eller svenskkyrklig tillhörighet är inte

Tabell 3: Förböns-, själavårds- och tackbrev till Georg Gustafsson åren 1931–1937 År 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

Antal 42 73 86 88 203 250 344

546 E I:1; 2; 3, GGa. 547 E I:1; 2; 3, GGa.

This article is from: