Georg Gustafssons bedömning av läget: Man skurar en trappa uppifrån

manhang torde vara odiskutabelt och helt uppenbart. Att hänföra Lewi Pethrus till gruppen »en del pingstvänner«, var inget vanligt uttryckssätt inom rörelsen vid denna tid.

Georg Gustafssons bedömning av läget: Man skurar en trappa uppifrån Vid 1962 års Nyhemsvecka hävdade Georg Gustafsson att det fanns två stora skamfläckar på det dåtida svenska samhället: sedeförfallet och dryckenskapen. Räddningen var enligt honom att en nödvändig sanering borde genomföras. En sanering som måste börja uppifrån. En bild Gustafsson använde var: »man börjar inte med att skura en trappa nerifrån, man börjar uppifrån.« Alltså, saneringen av det svenska samhället måste börja med »de ansvariga ledarna för vårt land, vår regering, vår riksdag och våra kommunala myndigheter«. Kristendomens – närmast väckelsekristendomens – värden måste få sippra in i dessa ledande kretsar – däri ligger räddningschansen. Han fortsatte:

Det är endast en besökelsetid från himmelen som skall rädda vårt samhälle i det nuvarande läget. Pingstväckelsen har intill i dag räddat stora värden i vårt folk.754

Denna markering från Georg Gustafsson, som visar hans syn på kristendom och samhälle vid tiden strax innan bildandet av partiet Kristen Demokratisk Samling, får här dels interfoliera framställningen av den svenska Pingströrelsens utveckling och förändring, dels tjäna som en positionsbestämning av hur han såg på vad Pingströrelsen borde vara och göra i den över tid föränderliga situationen.

Det är onekligen intressant att Gustafsson, då han påtalade sedeförfallet och dryckenskapen som de två huvudproblemen i samhället, talade om en nödvändig sanering uppifrån. Det indikerar en syn på makten och maktens eliter, som han ännu vid 63 års ålder hade, nämligen den att eliten inte var de föredömen för medborgarna som de borde vara, och som man, enligt hans uppfattning, kunde kräva att de skulle vara.

Georg Gustafsson uttalade sig vid ytterligare ett antal tillfällen i exempelvis Dagen angående Sveriges politiska och moraliska läge. Han framstår som en konsekvent förespråkare för den gamla idén om folkväckelse som botemedlet mot det moraliska förfallet och deprava-

754 EH 1962-07-05, s. 11.

tionen hos folket. Han stod helt främmande för det partipolitiska engagemanget som aktionsväg i den aktuella situationen, så långt man kan förstå av det han sade.755 Däremot lovordade han tidningen Dagens kamp mot moralupplösningen och sedernas förfall, då han deltog i en diskussionsserie kring »Dagspressen, hemmet och samhället«, först sänd i IBRA-radio från Tanger till Sverige år 1959, men senare publicerad i tryck. Han hävdade att:

Den kristna pressen vill hjälpa oss att fostra våra barn till en livsåskådning med eviga andliga värden, i första hand i tro på Gud. [...] Jag anser att det är en tillgång för hela vårt land att vi äger en kristen dagspress. Det är ett vittnesbörd om att kristendomen ännu lever ibland oss och lyser som en flammande låga och bryter udden av otrons och mörkrets makt.756 I sin församling i Eskilstuna hade Georg Gustafsson år 1950 anordnat protestmöte mot den så kallade »snusklitteraturen« och mot nya läromedel i skolan, vilka ansågs hota de goda moraliska värderingar som det var skolans uppgift att ge de unga i samhället.757

Samtidigt fortsatte Georg Gustafsson att inåt mot den egna rörelsen framhålla och predika vikten av hängivenhet och överlåtelse inför Gud, det rena och helgade livets betydelse, och de möjligheter den kristne har att göra en insats i sin tid genom att ta sin tro och uppgift på allvar.

Detta framkommer genom referaten i Dagen av ett antal predikningar som Gustafsson höll i Filadelfiakyrkan, Stockholm, under 1950- och 1960-talen. Exempelvis gisslade han den nöjesmentalitet han menade höll på att ta över inom de kristna leden, även inom Pingströrelsen, vid 1950-talets slut. Istället, hävdade han, »behövs en radikal väckelse«, en väckelse han ansåg redan pågick, men som det gällde för pingstfolket att öppna sig för och ta emot.758 Det var otvivelaktigt så att Pingströrelsen vid mitten av 1960-talet var förändrad jämfört med den rörelse som fanns vid 1940-talets slut. Den senare öppenheten och samhällsengagemanget stod i skarp kontrast till den tidigare slutenheten och interna fokuseringen. Utvecklingen

755 Dagen 1960-01-04, s. 1, 3; Dagen 1963-10-28, s. 4. 756 Gustafsson i Dagen 1959-12-29, s. 2; 1963-10-30, s. 3. 757 Församlingsmöte 1950-01-16 § 9, KIa:2, PiEa 758 Dagen 1959-11-16, s. 4. – För andra predikningar av Georg Gustafsson i Filadelfiakyrkan, se t.ex. Dagen 1951-08-09; 1961-07-17, s. 4; 1961-10-30, s. 6; 1962-10-12, s. 12.