Något om Eskilstuna och Nyfors

hon hade fått denna tjänst visar att kårens tidigare ledning hade haft förtroende för henne. Hon var inte avlönad av kåren till skillnad från Karl och hans assistent.

Kåren i Eskilstuna hade bildats den 17 januari 1891 av kapten Hanna Andersson. Hon kallades för Bergsprängerskan och hade fått »öppna eld« på många platser i Sverige och hade haft stor framgång.

Omkring 800 personer, till största delen män, trängdes i lokalen vid invigningsmötet, som leddes av stabskapten och fru Theodor Janson, adjutant

August Karlsson och kapten J. A. Tavaststjerna samt kapten Hanna Andersson och två löjtnanter. Påföljande söndag hölls tre möten, samtliga med fulla hus. Efter tre månader hade 700 frälsningssökande böjt knä vid botbänken. Kåren räknade då 146 soldater och femtio rekryter. (Kjäll s. 189) Det var under denna väckelse som Julia återigen fick uppleva frälsningsfröjd.

En kvarnägare hade låtit bygga ett hus vid Kriebsensgatan 15 och det ställde han till kårens förfogande. Huset innehöll en stor samlingslokal som hade sittplatser för 650 personer. Det fanns också ett soldatrum för 75 personer, och sannolikt även ett par bostadsrum för officerarna. Huset hyrdes fram till år 1920 då det förvärvades av kåren.

I slutet av 1700-talet började man i Eskilstuna bygga en ny stadsdel, Fristaden. Avsikten var att utveckla den svenska järnindustrin. Satsningen lyckades och under 1800-talets andra hälft växte industristaden Eskilstuna fram med järn- och stålförädling som huvudnäring. Mellan åren 1870 och 1900 mer än fördubblades befolkningen främst genom inflyttning av arbetare med familjer från den omkringliggande landsbygden. Invånarantalet var ca 7 700 år 1879. Det blev nödvändigt att bygga bostäder utanför staden, varför det söder om Fristaden växte upp ett samhälle – Nyfors (i Fors församling) – med arbetarbostäder.14 Från år 1870 till år 1900 ökade befolkningen i Fors församling från ca 1 500 till 7 400. Befolkningsstrukturen med bl.a. en hög andel inflyttande från landsbygden gjorde att arbetar, nykterhets- och väckelserörelserna växte sig starka i Eskilstuna och Nyfors. Det var ett rikt utbud i Eskilstuna av möten, konserter, föredrag etc. Konkurrensen var

14 När Eskilstuna i slutet av 1800-talet fick järnvägsförbindelse, kom järnvägsspåren att läggas mellan Fristaden i norr och Nyfors i söder.

stor och det var inte sällan som det samma kväll ordnades flera konserter. På den frikyrkliga sidan var de stora samfunden och Frälsningsarmén representerade, men också mindre grupper. Enskilda predikanter hyrde lokaler och försökte etablera sig i staden. Nykterhetsföreningarna förefaller av annonseringen ha varit särskilt aktiva. Det fanns exempelvis tre föreningar inom Templarorden som arbetade för »nykterhet och själfhjälp«. Vi kommer att stöta på en av dessa: Templet Fristad. Ett annat ordenssällskap var Enighet & Wänskap (E. & W. eller E. & V. men också EV) som ägde ett hus där man kunde hyra lokaler. Ordenssällskapet Enighet & Wänskap i Stockholm lät år 1888 uppföra ett hus vid Regeringsgatan 74 i Stockholm för bl.a. »spektakler, assembléer och conserter«. Senare kom detta hus att kallas för Nalen (s. 77). Huset i Eskilstuna blev »Folkets Hus« omkring år 1901.