Anders och Kerstin Andersson

Anders Peter Andersson föddes den 11 januari 1844 i Lännes församling, Örebro län. Fadern brukade gården Bönerud (½ mantal), som ligger drygt 5 km väster om Odensbacken. Han avled i lungtuberkulos i augusti 1850. Hustrun väntade då sitt fjärde barn som föddes i oktober. År 1851 flyttade hon till ett torp på gården och år 1854 gifte hon sig med en av gårdens drängar. Makarna fick tre barn, men 1861, ett drygt år efter att sista barnet föds, avled hon i bröstkörtelinflammation.

Anders skriver att han vid omkring nio års ålder började »förnimma något af Herrens dragning på mitt hjärta« (Andeutgjutelsen) och efter nattvardsskolan blev han en flitig bibelläsare. Han konfirmerades år 1859 och började därefter arbeta som fiskardräng i närheten av hemmet. Han flyttade till Vingåkerstrakten en månad efter moderns död och arbetade även där som fiskardräng, liksom i Julita dit han flyttade hösten 1863. I augusti 1868 fick han betyg för att kunna söka in på det »folkskolelärareseminarium« för manliga elever som fanns i Uppsala. De formella kraven för inträde var måttliga. Eleverna skulle äga sådana kunskaper och färdigheter, som meddelades i en väl ordnad folkskola. Konkurrensen var emellertid stor och i verkligheten krävdes mer än så. Förmodligen tillbringade Anders ett år i Uppsala med förberedande studier innan han hösten 1869 blev antagen som elev. Utbildningen var treårig och eleverna kunde få stipendier. Anders tog sin examen i juni 1872 och fick samma höst tjänst som vikarierande lärare i Lista församling, ca 15 km sydväst om Eskilstuna. Under våren 1873 tycks skolan i Mesta ha tagits i bruk och då blev han lärare där. Han var då 29 år.

Kerstin Larsdotter föddes 30 november 1852 i Västra Vingåkers församling, Södermanlands län. Fadern var hemmansägare. Han och Kerstins mor fick elva barn. En åtta år äldre syster till Kerstin var under en tid omkring år 1870 antecknad som baptist, men »återgick« senare. Kerstin konfirmerades år 1867. Hon flyttade till Västmanland hösten 1875 men återkom efter ett år. I slutet av januari 1880 gifte hon sig med Anders och flyttade då till Mesta. Kerstin blev soldat i Frälsningsarmén i Eskilstuna den 25 september 1891. Anders hade nog sin andliga hemvist i Svenska kyrkan, men kan ha varit medlem i någon missionsförening. Han hade kommit i

kontakt med Helgelseförbundet och det förefaller som att han deltog i förbundets årsmöten på Torp i Närke – i varje fall var han där år 1892. Sannolikt var det genom Helgelseförbundet som han inspirerades att ordna möten i Mesta. Han fick löfte av församlingens prost att anordna sådana i skolsalen och där samlades »en liten grupp ärliga Guds barn, som kände behof af att gå tillsammans och bedja och läsa Guds ord. Äfven då väntade vi Jesus och förkunnade om Kristi tillkommelse.« Anders sa vid slutet av vårterminen 1894 upp sin tjänst (eller – vilket är troligare – begärde tjänstledigt) och familjen flyttade under hösten till Bryggaretorp (Tunafors gård) som ligger ca 3 km sydost om järnvägsstationen i Eskilstuna och ett par hundra meter öster om vägen till Malmköping.145 Han hade då fått sin kallelse »genom den Helige Ande *<+ att ingå i Herrens skara och därjämte uttagen att blifva evangelist uti Herrens egen här« (Andeutgjutelsen). Kerstin och Anders fick fyra barn: Helga född 1880, John 1883, Nils 1892 och Ruth 1896.

Hösten 1895 flyttade familjen till Linköping för att leda Sprängbataljonenens verksamhet där. Anders var sedan föreståndare i Jönköping, Nyköping, Uppsala och möjligen också i Linköping dit han flyttade

145 En tjänst som vikarierande folkskollärare i Mesta skola annonserades i Svensk Läraretidning 20/6 och 27/6 1894. Den skulle tillträdas den 15/8. Enligt Sveriges Folkskolelärarematrikel 1895 (Lidell) var A.P. Andersson ordinarie lärare i Mesta vid slutet av år 1895, vilket torde innebära att han var tjänstledig, och att det var därför som skolrådet annonserade efter en vikarie. Den 29/8 meddelade samma tidskrift att tjänsten var tillsatt, men den som fick tjänsten – Erik Severin Rosenberg – inflyttade inte till Fors församling förrän 26/10 1895, dvs. mer än ett år senare. A.P. Andersson med familj överfördes 29/11 1894 från Fors församling till Klosters församling, där

Bryggaretorp ligger. Det kan inte uteslutas att Rosenberg, som var den enda sökanden till tjänsten, inte kunde tillträda förrän senare under hösten 1894 och att Anders därför uppehöll tjänsten till dess. Vi kan nämna att den vikarierande läraren erbjöds följande: »Lönen i ett för allt för 9 månaders undervisning är ett eldadt rum, fritt vivre hela året samt l kr. 50 öre för hvarje läsdag eller för år omkring 280 kronor kontant.« Det är inte troligt att den bostad Anders disponerade endast bestod av ett rum. Anders Anderssons lön var troligen ca 1 300 kr om året kontant (lönegrad III efter 15 års väl vitsordad tjänstgöring), fri bostad och bränsle (motsvarande 300–350 kr per år) samt »ersättning för kofoder« 100 kr. Tjänstgöringstiden torde ha varit åtta månader om året. Ekonomiskt var övergången från lärare till evangelist kännbar för familjen.

sommaren 1901. I april 1903 återvände familjen till Eskilstuna. Anders hade då fyllt 59 år och Kerstin 50 år. 146

Makarna kan ha ägnat sig åt profan verksamhet redan i Linköping år 1901, men vad vi vet är att i Eskilstuna öppnade Kerstin ett hembageri, och att hon efter att familjen hösten 1905 hade flyttat till Nyköping, fortsatte verksamheten där. Hon drabbades omkring år 1926 av en olyckshändelse som invalidiserade henne. Trots detta drev hon sin bagerirörelse vidare. Anders öppnade år 1907 en bok- och pappershandel i Nyköping. Affären låg vid Västra Storgatan (troligen nr 6a) ett kvarter söder om det kvarter där bageriet låg vid Bagaregatan 39. Anders ägde 50 % av den fastighet där bokhandeln var inrymd samt hela fastigheten vid Bagaregatan, där familjen bodde.147

Anders avled i maj 1934. Han var då 90 år och sannolikt inte medlem i någon frikyrkoförsamling, men man kan av bouppteckningen se att han år 1913 hade en relation till Elias Hane som då var pastor i baptistförsamlingen i Nyköping.148

146 Anders Andersson med familj inflyttade 21/11 1895 till Kungsholms församling i

Stockholm, men sannolikt bodde de då i Linköping. Den 30/12 1897 inflyttade familjen till Jönköping (Kristina församling) från Kungsholms församling. Den fysiska flyttningen (från Linköping till Jönköping) torde ägt rum tidigare, men för senare ut- och inflyttningar gäller att de skedde ungefär samtidigt som de fysiska.

Familjen inflyttade 23/8 1898 till Nyköping (All Helgona församling) och 30/10 1899 till Uppsala (utom sonen John som flyttade till Eskilstuna). Familjen inflyttade 19/8 1901 till Linköping och 5/5 1903 till Fors (Eskilstuna) och därifrån vidare till stadsförsamlingen i Eskilstuna. Slutligen inflyttade familjen 3/10 1905 från

Eskilstuna till Nyköping (Nicolai församling). Sonen John, som är antecknad som bokhandlarbiträde, flyttade till Nyköping först 15/6 1907. 147 Enligt bouppteckningen ägde han 50 % av »gården tomten n:o 3-4 i 1:a kvarteret

Standard å väster i Nyköpings stad« taxerad i sin helhet till 80 tkr. Detta hus byggdes om omkring år 1907 för att kunna inrymma en butik (möjligen två) i bottenvåningen. Vi tror att Anders hade sin bok- och pappershandel i dessa lokaler. Enligt bouppteckningen fanns det inventarier i »Bok- och pappershandeln« för 350 kr och varor för 14 350 kr. Sonen John hade arbetat som biträde i en bokhandel i Eskilstuna tills han sommaren 1907 flyttade till Nyköping och fick anställning hos sin far. Det kan inte uteslutas att Anders hade innehaft en bokhandel redan i Eskilstuna. Han kan dessutom ha övertagit en bokhandel i Nyköping och flyttat denna till Västra Storgatan 6. Fastigheten där bageriet var beläget hade beteckningen Järnhandlaren 20. 148 Elias Hane bevittnade makarna Anderssons testamente från 1913. I förteckningen över fordringar i bouppteckningen finns en osäker fordran på ca 3 700 kr på Evangeliska Brödramissionen (se fotnot s. 220).