Julia Dahlgren

Julia Dahlgren blev medlem i Missionsföreningen i Nyköping då hon var 16 år. Hon berättar att hon vid denna tid »barnsligt och ifrigt väntade [<] att Jesus snart skulle återkomma för att hämta sin brud. [<] Äfven hade jag underbara drömmar om Jesu tillkommelse.« Efter en tid avtog hennes iver, och »kärlek till världen fick insteg i mitt hjärta«, men tre till fyra år senare fick hon på nytt uppleva »frälsningsfröjd«. Det skedde den 8 mars 1891 på Frälsningsarméns kår i Eskilstuna dit hon hade flyttat våren 1890 efter att ha tagit tjänst som piga hos en smidesfabrikör. Julia blev invigd som soldat den 19 mars 1891 vid kårens första soldatinvigning. Hösten 1892 lämnade hon sin tjänst som piga och arbetade som sömmerska.

Sommaren 1893 träffade Julia »några trossyskon« utanför Eskilstuna:

[De] bådo om den Helige Andes dop, samt hade Herren till läkare. Jag förstod snart, att dessa hade något, som jag saknade, och längtan uppstod i mitt hjärta efter samma tro och Andens gåfva. Jag begynte bedja om den

Helige Andes dop och min trängtan därefter tilltog alltmer. Herren såg äfven i nåd till mig och efter två à tre månader gaf Han mig sin Helige

Andes dop. Vi voro fem personer samlade i ett litet kök; och medan vi sjöngo en kör om Guds källa, öppnades liksom himmelens fönster, och

Guds kraft kom öfver mig; mina inre ögon blefvo upplåtna, och jag såg

Jesus Kristus. Han kom mig så nära att den hvita mantel, i hvilken han var klädd, insvepte mig och Hans andedrägt vidrörde min kind; – en outsäglig kraft och salighet uppfyllde min ande, själ och kropp. Efter andedopet kände Julia sig »stark och mäktig till både kropp och själ« och hennes »ande lefvde från denna stund i ett högre ljus, salig och höjd öfver människornas meningar och tycken«. Men i kåren höll hon sig sannolikt inom de ramar – uttalade eller inte – som gällde där och visade inte prov på den gåva hon menade sig ha fått.

Det finns två vittnesbörd som kan ha en koppling till den bönegrupp som Julia deltog i, eller till en senare i själva Eskilstuna. Arvid Berglund från Näshulta, som ligger drygt 15 km sydsydväst om Eskilstuna, skriver om ett besök i staden hösten 1893:

Under vistelsen därstädes voro vi några församlade till ett enskildt bönemöte; ibland dessa voro äfven Julia Dahlgren. *<+ Vårt böneämne var *<+ att undfå mer af den Helige Ande och vi bådo endrägtigt. – Herren svarade på ett sätt jag ej förr skådat: Den Helige Ande föll öfver Julia Dahlgren, så att hon i ett hänryckningstillstånd dignade af vanmakt ned till golfvet (se