Göteborg

Jag läste min bekantings bekanta stil: bibelspråk, antydningar om världens snara slut m. m. fyllde flera sidor. – Inte tror ni väl det här? sporde jag. – Hvarje ord. Med världen är det snart slut. Snart få vi komma hem. – Hur många år kan det ännu hålla ihop? – Det är omöjligt att svara på, ty om den dagen och den stunden etc. – Kunna vi anta inom 100 år? – Mycket förr. – 50? – Förr.

Så prutade jag så småningom till 5 år. Då lade han sin hand på min axel, såg på mig med ett vemodigt beklagande och sade: – Det är omöjligt att säga när det sker, men jag tror att det blir inom fem

år.

– Och jag tror, att det inte vore farligt att hålla vad om att efter fem år världen ännu står med alla sina fel och förtjänster.

Men det talet ville han inte höra på. När vi skiljdes gaf jag honom emellertid löftet att om möjligt efter de fem årens förlopp låta höra av mig.

Nu är min väntetid ute; men inte kunde jag väl tro, att jag skulle få tillfälle att meddela mig med honom i samband med underrättelsen om, att hans här håller på att skingras. GUTE B. (Stockholms-Tidningen 17/12 1901)

Både Karl Dufberg och Oskar Baer hade bott i Göteborg och båda, eller någon av dem, deltog sannolikt när Sprängbataljonen skulle försöka etablera sig i staden. Detta kan ha skett redan hösten 1894; traktaten Herren är nära! innehåller nämligen två profetior som skrevs ner i Göteborg detta år. År 1895 fanns det i varje fall en församling där (Landshövd.

1896).

Vad vi vet om verksamheten är att Augusta Söderqvist var evangelist från december 1897 till oktober 1898 och var då inneboende hos Janne Andersson som tillsammans med sin hustru var medlemmar i församlingen. Utöver dessa makar känner vi till namnet endast en person som var medlem i Göteborg åren 1894–1901.

Den ende föreståndaren i Göteborg som vi känner till under åren 1894–1901 är Carl Söderström. Vi vet att han var föreståndare våren 1896, men vet inte när han kom eller när han slutade. Hösten 1900 var han åter föreståndare men lämnade tjänsten i början av år 1902.