Medlemsintagning

församlingarna. Till det nämnda ska läggas meningen om att dopet var nödvändigt för att bli församlingsmedlem. När Karl talar om dopets verkningar är det således svårt att avgöra vad han menar. Men det kanske är så enkelt som att han menade att inom Sprängbataljonen togs man först in som medlem och sedan följde man regeln att man som medlem skulle låta döpa sig som en lydnadshandling.

Eftersom man inte döpte spädbarn praktiserade man barnvälsignelse och en särskild sång fanns för sådana tillfällen (s. 188).

För att bli medlem i Frälsningsarmén skulle man först ha varit rekryt. Anmälan togs emot av kårens officerare eller fanjunkare varefter man registrerades i roterullan. Efter en eller annan månad kunde rekryten antas som soldat. Beslutet fattades av respektive kårs censurnämnd som bestod av distriktsofficeren, kaptenen, löjtnanten, fanjunkaren, skattmästaren, plattformssergeanten, musikmästaren, ungdomsfanjunkaren och kårkadettsergeanten – i den omfattning som var tillämpbar. Övriga underbefäl liksom soldaterna hade inget formellt inflytande. Invigningen ägde vanligen rum i ett offentligt möte och då lovade rekryten muntligt att ha de nio krigsartiklarna som rättesnöre.

Reglerna är vår enda källa angående de rutiner som gällde vid medlemsintagning inom Sprängbataljonen och bilden är fragmentarisk. Vi kan tänka oss att det gick till på ungefär följande sätt:

Den som blev omvänd genom Sprängbataljonens verksamhet eller sökte sig dit från något annat kristet sammanhang och ville bli medlem antogs först som provmedlem efter beslut av församlingsföreståndaren på orten. Som provmedlem fick man delta i verksamheten, troligen även i nattvardsfirandet. Man gjorde hembesök i evangelisationssyfte tillsammans med någon medlem och man gav pengar till den gemensamma kassan. Församlingens föreståndare och äldste kunde under denna prövotid se hur provmedlemmen utvecklades och hur hon eller han svarade mot de krav som gällde för att bli medlem. När tiden var inne uppmanades provmedlemmen – möjligen efter påstötning – att söka ett fullvärdigt medlemskap. Vid ett enskilt möte i församlingen lade man fram »namnen på dem som önska inträda *<+ [in]för Jesus« och därefter inväntade man profetiska budskap för att få klarhet i »om