17 Profan yrkesverksamhet

Otto Witt försörjde sig och sin familj som predikant och skribent fram till och med januari 1896. Därefter, om inte tidigare, ägnade han sig åt profan verksamhet. Jag har emellertid inte funnit någon uppgift när han började och inte heller om vilken typ av arbete han utförde den första tiden.

Utifrån annonser i Dagens Nyheter samt uppgifter i adresskalendrar och telefonkataloger kan hans profana yrkesverksamhet ha sett ut ungefär så här:

Hösten 1896 startade han en »privat samskola« i sitt hem i Stockholm. Den existerade fram till våren 1899 då han förvärvade ett accidenstryckeri – ett mindre tryckeri för ’tillfällighetstryck’ . Från hösten 1900 drev han en pappersaffär i anslutning till tryckeriet, men båda verksamheterna avyttrades under våren 1901. Han hade då fått en tillfällig anställning vid The Berlitz School of Languages som hösten 1900 hade startat en filial i Sverige och det var vid Biblioteksgatan i Stockholm. Huvudkontoret låg i New York. Man använde sig av en slags konversationsmetod med lärare som var från de aktuella språkområdena. 178 Därmed var Witt inte kvalificerad att undervisa i något främmande språk, men det kan ha uppstått ett akut behov som han kunde fylla. Han ansåg metoden värdefull och bestämde sig för att efter vikariatet, det vill säga från hösten 1901 arbeta som språklärare och översättare och det var hans huvudsakliga sysselsättning fram till sommaren 1910.179 Då tillsattes

178 Enligt en annons år 1902 beskrevs metoden så här: »The Berlitz Method differs from all other so-called conversational methods because it follows a logical development. It proceeds from the beginning by object-lessons, questions and answers, by the direct connection of perception with the foreign tongue and by the association of ideas, so that the pupil playing an active part, as well as the teacher, proceeds by degrees from the known to the unknown, the simple to the compound, and from the concrete to the abstract« (Murray Butler s. 125). 179 I oktober 1901 annonserar Witt: »Språklektioner & Öfversättningar. Lättfattlig talmetod. Moderata priser, Karlavägen 4, 2 tr. Otto Witt« (DN 11/10 1901). År 1903 skriver han i en annons att han var »f. eng. o. tysk lärare i Berlitz’ School« (DN 27/5 1903).

År 1903 ordnade han snabbkurser i engelska för Amerikafarare; år 1904 höll han en »engelsk talkurs för nybörjare (15 lektioner för 5 kr)« (DN 17/6 1904); år 1909 höll han en kurs i engelska för nybörjare som »begynner onsdagen den 20 Jan. [1909] kl 8 e. m. Talmetod enligt Berlitz« (DN 19/1 1909).

han som verkställande direktör för Bokförlags-Aktiebolaget Puritas. Förlaget hade grundats år 1903 av en man vid namn Henning Yourstone (DN 26/2 1909) och fick ett aktiekapital på 50 000 kronor, som senare ökades i samband med en etablering i Tyskland. Bokutgivningen i Sverige avbröts under år 1913.180 Witt avgick år 1914. Han var då 66 år. Han kan då i någon mån ha återupptagit sin verksamhet att ge språklektioner och göra översättningar. I Stockholms adresskalender 1915 (med uppgifter från slutet av 1914) ändrade han nämligen sina uppgifter från »Witt, Otto, Bokförlag, Dir. i Puritas, Birkag. 19III« till »Witt, Otto, f.d. Pastor, Språklärare, Birkag. 19III«. Dessa uppgifter ändrade han inte därefter. Huset med adressen Birkagatan 19 låg i Vasastaden. Där bodde Otto Witt från år 1906 fram till sin död år 1923. Andra hyresgäster i huset hade titlar som handelsresande, distriktschef, bankdirektör, ingenjör, aktuarie, läkare och ekonomidirektör, vilket tyder på att de var relativt välbeställda; förmodligen kan detsamma sägas om Eva och Otto. I samma hus bodde Evas mor, änkefru Augusta Henrika Clason, vars ekonomiska förhållanden var utomordentligt goda.181

Eva och Otto disponerade ett hus, Högalund, inte så långt från städerna Östhammar (som var postadressen) och Öregrund. Där tillbringade de somrarna. Huset förvärvades av Evas mor någon gång under åren 1905–1909.182 Det var beläget på södra delen av den stora halvön öster om Östhammar och låg omkring 700 meter från stranden vid Raggaröfjärden. I juni månad 1918 annonserade Otto om »helinackordering med enskilt eller delat rum« i Högalund ‒ en »härlig plats vid saltvatten« (EH 6/6, 13/6, 20/6, 27/6 1918). Annonserna återkom inte under de följande åren.

180 Bokförlaget Puritas gav ut böcker »af sedligt och moraliskt innehåll« och hade år 1907 även verksamhet i Tyskland (DN 6/9 1907). Titlar på böcker som Puritas gav ut är bl.a. följande: Hvad en gift man bör veta (1902) som ingick i »Puritas bibliotek, serie 1: Äktenskapets etik och hygien«, Vaccinationstvånget. Studier och reflektioner (1904) samt Hälsa genom sunt förnuft (1913). 181 När Evas mor avled 1917 uppgick dödsboets nettotillgångar till ca 675 000 kr (i dagens penningvärde ca 17 mkr), som delades lika mellan hennes fem döttrar.

Arvsskatten var ca 5 %. Ungefär hälften av förmögenheten var placerad i Stora

Kopparbergs Bergslags AB, som var ett framgångsrikt företag under de år som följde. Av bouppteckningen framgår att Otto hade lånat 5 500 kr i november 1908 och 2 700 kr i april 1911; det andra lånet kan ha varit en investering i Puritas. – En jämförelse mellan bouppteckningarna efter Otto (1923) och Eva (1948) visar att i stort sett alla tillgångar kom från Evas föräldrar. 182 Vid bodelningen efter sin mor blev Eva ägare till Högalund.