Returadress: Mediaservice Box 5087 291 05 Kristianstad
9.2005 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: Mediaservice AB, 044-10 10 22, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0303-678 20 • Fax: 0708-10 44 31 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, utrikesreporter • Lars Josephsen, reporter Danmark För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue
Knöligt värre: Den Gröna Ön drunknar i potatis
…ROBOTEN KÄKAR KEX På kexföretaget Mcvitie’s testlabb i brittiska High Wycombe finns det mest osannolika vi läst om idag: en robot som äter kex. Denna för ändamålet specialutvecklade Crumb Test Dummy, som den kallas internt, är en fullskalig, människoliknande docka i orange plast försedd med plasttänder och en motoriserad mun (den senare förmodligen designad efter Annika Lantz, red. anm.), och matas dagarna i ända med kex för att labbpersonalen ska kunna utröna vilka kexvarianter som smular och inte. ”Smultestdockan har en oupphörlig aptit och behöver inte sluta [äta] för att andas”, förklarar Liz Ashdown på Mcvitie’s för BBC. Till saken hör att dockan ingalunda är till för att hjälpa till att hitta den kexbakningsmetod som genererar kex som INTE smular, om någon nu trodde det. Tvärtom: på företaget är man ute efter de kex som smular MEST. Faktiskt. Ty ju mer smulor, desto mer vällagade är kexen, lyder den på företaget förhärskande uppfattningen. Detta har vi misstänkt länge. Särskilt när vi vill ta oss ett kex till kaffet i sängen på söndagsmorgonen; att kextillverkarna anstränger sig för att vi ska smula ner oss så mycket som möjligt!
En gång i tiden svalt irländarna ihjäl av brist på potatis. Idag svämmar ön över av knölar.
Det är bara lite över 150 år sedan som potatisen orsakade den största katastrofen i Irlands historia: An Ghorta Mór, den stora hungern. Idag, på det industrialiserade 2000talet, har irländarna fått det rakt motsatta problemet med sin favoriträtt. Historien om Irland är historien om potatis. Bland grannarna i Storbritannien är det där med irländarna och deras potäter ett stående skämt – ”Irländsk bankett: en potatis och ett sexpack med Guinness” är en av de snällare varianterna. Ty på den gröna ön har potatisen utgjort den allomfattande basen i mathållningen ända sedan de första potatisarna, enligt skrönan och legenden, flöt iland från sänkta spanska skepp efter att Storbritannien besegrat den spanska ”oövervinnerliga armadan” i sjöslaget 1588. Reseskildraren Philip Lucksome konstaterade exempelvis år 1780 att fattiga irländare levde på potatis och mjölk – kött fick de på sin höjd smaka till jul. Det var emellertid ett recept på katastrof.
vuxit. Rötan fortsatte i hela fem år, och man uppskattar att en miljon irländare – från en befolkning på åtta miljoner – svalt till döds: valhänt hantering av krisen från den brittiska centralmakten gjorde inte saken bättre. I ren desperation sökte sig massor av människor därför till Amerika, varför potatiskatastrofen blev den utlösande orsaken till den massiva utvandringsvåg som nära nog halverade Irlands befolkning, och som ännu idag kraftigt sätter sin prägel på det amerikanska samhället, exempelvis i New York och Chicago.
RÖTA
MÄTTAD MARKNAD
1845 visste ingen vad Phytophtora Infestans ns var för något. Men hur denna potatisröta yttrade sig, skulle de strax bli varse, när det på hösten var dags att ta upp potatisen: det enda som fanns i jorden var en svart, slafsig och ruttnade sörja där potatisarna skulle ha
Men idag råder det rent motsatta problemet: nu producerar Irland alldeles för mycket potatis. Den inhemska marknaden är mättad flera gånger om och någon exportmarknad finns inte, rapporterar Reuters. Till råga på allt importeras processad potatis i form av chips, och
…men för 160 år sedan var det precis tvärtom
sist i salt
9.2005 • MÅNDAG 14 MARS
Psst! Har du hört att...
nu är landets 150 största potatisodlare, som redan idag producerar tre fjärdedelar av grödan, på väg att lägga under sig allt fler av småodlarna. Irland har de senaste decennierna nämligen genomgått en stor förvandling, och har med hjälp av EU-pengar gått från att vara traditionellt fattigt och efterblivet till att bli ett modernt industriland, ett välstånd som alltså märks ända ut på potatisåkern. IRA-KNEP
Ett kärt besvär alltså, och inte ens den vanvördiga ärkeirländska vitsen är längre särskilt sann - om den irländske bonden, som skrev till sin fängslade IRA-medlem till son, och klagade över att han nu inte hade någon som kunde hjälpa honom att sätta potatisen, när grabben satt inne. ”Nej nej nej!!” skrev sonen tillbaka, ”du får inte gräva upp potatislandet, där har jag alla vapnen gömda!” Brevet snappades givetvis upp av fängelsecensuren, och det stod inte länge på förrän ett kompani brittiska soldater bultade på dörren hemma hos fadern, och grävde upp hela landet i jakten på vapengömman, fast utan att kunna hitta den. Fadern skrev ännu ett brev till sonen i fängelset och berättade förbryllat om razzian, och fick till svar: ”NU kan du sätta potatisen!” Jonathan Newton
• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 14 mars 2005 • Antalet utställare på Elmia Food Mart har halverats sedan förra upplagan. En kategori av utställare har dock hjälpt upp siffrorna: snusföretagen. Vart man än vänder sig skyltas det med snus – med eller utan tobak. Bland utställarna finns företaget Nicofree från Trångsviken i Jämtland, som nu tar steget in på USA-marknaden. Bland de snusföretag som ställer ut på Elmia Food Mart finns allt från giganten Swedish Match ned till riktiga uppstickare som det helt nystartade företaget Real Taste, som marknadsför ett niktonfritt snus med just namnet Real Taste. Real Taste-snuset är baserat på te och smaksatt med bland annat salt, salmiak, rökarom och bergamottolja. Grundaren Stefan Hermansson har haft som mål att skapa en nikotinfri produkt som smakar som snus. Anneli Hellström, vd för jämtländska Nicofree, har inte haft den målsättningen. Däremot ville hon skapa den där ”pirrande känslan” under läppen som man får av vanligt snus. Hennes produkt Choice finns nu i fyra varianter, pepper, mumma, lemon och apple, där den sistnämnda lanserades på Elmia Food Mart.
i EU Snuset intog Elmia Tagatose under 2005 grannländer, och Nicofree har redan igång ett dotterbolag i USA. Man manövrerar sig fram försiktigt där borta, och Anneli Hellström tror att det kan dröja till i höst innan man är igång på riktigt. INGEN MATCH FÖR MATCH
Anneli Hellström är Nicofrees vd, grundare och majoritetsägare.
Anneli Hellström är inte direkt blygsam av sig, och när hon talar om företagets långsiktiga vision får man en grym deja
vú-känsla. Det är som att höra 90-talets glada Internetentreprenörer igen. ”Tio procent av alla världens nikotinister. Det siktar vi på. Men för att klara det kanske vi behöver ha tio år på oss”, säger hon med stort allvar i rösten. Snuset säljs redan över hela Sverige samt i Norge och Finland. I Finland har man lyckats manövrera sig förbi byråkratin kring EU:s snusförbud, som inledningsvis satte käppar i hjulet. ”Vi fick ta bort ordet ”snuff ” från förpackningen. Och så får vi inte ha vår webbadress på dosan, för då kan man klicka sig fram till det ordet på nätet”, säger Anneli Hellström och skakar på huvudet. För att besegra världen krävs dock mer än export till två
salts syn på saken
sist i salt
sidan 2
sidan 8
TIO PROCENT
Var är matchen?
Men allt snus är som bekant inte fritt från nikotin. Tvärtom. Och på Elmia Food Mart kan man finna både giganten Swedish Match och uppstickare som Skruf, Gustavus och Fiedler & Lundgren. I förstone kan det se ut som om Swedish Match har fått det hett om öronen, men för att nyansera bilden en aning pryder bolaget sin jättemonter på mässan med en topplista som visar att den konkurrent som tagit mest av marknaden är Gustavus. Snusmärket övertogs för en tid sedan av Gallaher och har nu satsat på en mer aggressiv prissättning. Trots detta har man fortfarande inte tagit mer än ett par procent, enligt de AC Nielsensiffror som Swedish Match presenterar. Fiedler & Lundgren och Skruf ligger strax bakom, medan Rocker och Gotlandssnus har en bit kvar till den först procenten. Utmanarnas totala marknadsandel understiger tio procent med god marginal än så länge. Stellan Löfving Läs mer om Elmia Food Mart på sidorna 4 och 5
Ön som drunknar i potatis
Arla Foods Ingredients lämnade den 1 mars in en ansökan om godkännande av sötningsmedlet tagatose som så kallad novel food. Därmed kan tagatose nå EU-marknaden redan under innevarade år. Arla Foods Ingredients ansökan lämnades till den brittiska livsmedelsmyndigheten Food Standards Agency, FSA. FSA har nu 90 dagar på sig att ta fram ett första utlåtande. Utlåtandet går sedan på cirkulation till alla de 25 EU-länderna, vilka i sin tur har ytterligare 60 dagar på sig att kommentera utlåtandet. Om processen avlöper utan problem på vägen, kan således tagatose vara godkänt i EU redan under 2005. Arla Foods köpte tillverkningsrättigheterna för tagatose från patentägaren Spherix 1996, och har således en rimlig chans att nå ut ordentligt med produkten inom tio år efter det att man gjorde affären med Spherix. Ämnet är i dagsläget godkänt i USA, Korea, Australien och Nya Zeeland. Arla Foods tillverkar sötningsmedlet i dotterbolaget Sweetgredients, som drivs tillsammans med tyska Nordzucker. Produktionen sker vid en fabrik i Hannover, men om volymerna ökar finns planer på att bygga ytterligare en enhet för produktion av tagatose, sannolikt i anslutning till Arla Foods storysteri i danska Taulov. Beslut om detta väntas under 2005. Stellan Löfving
9.2005 • MÅNDAG 14 MARS
2
salts syn på saken
Matchen Handelns satsning på egna märkesvaror fick antalet utställare att rasa på årets upplaga av Elmia Food Mart. Det förstår jag inte - nu är det väl viktigare än någonsin att synas? Det är mycket möjligt att många av de potentiella utställarna gör en riktig bedömning. Kanske är det helt enkelt inte väl investerade pengar att ställa ut? Det är mycket möjligt att det är så, och antalet besökare har också fallit kraftigt, från 6 656 på 2003 års mässa (och 2001 kom nästan 8 000) till 4 588 personer i år, enligt den sista noteringen på Elmias hemsida på torsdagskvällen. Beslutet att stanna hemma var således kanske riktigt. Men ändå sänder det en signal av uppgivenhet. Matchen är i full gång, ändå är det så många som inte ens kommer. Eller är det så att matchen inte längre utspelas på Elmia eller i Ävsjö eller Göteborg? Kanske inte ens på de klassiska gigantmässorna Sial och Anuga? Kanske är det så att matchen numera går av stapeln vid förhandlingsborden hos Ica, Coop, Axfood och Bergendahls. Det är liksom där man kvalar in, och den som inte lyckas med det, får inte vara med och spela alls. Men jag vill inte tro att det är så. Jag hoppas att den fria företagsamheten inte ska kväsas av en brutal centralistisk muskelkapitalism, där den störste blir ensam kvar. Det vore bra tråkigt.
Stellan Löfving Chefredaktör
Lagergren efter Rasztar på Swedish Meats? Är Swedish Meats affärsområdeschef Magnus Lagergren redan krönt till Peter Rasztars efterträdare som koncernchef? Tanken är förstås inte orimlig, och envisa rykten gör gällande att det ligger till på just det viset. Enligt uppgifter till Salts redaktion är beslutet i princip redan fattat. Magnus Lagergren, som kom till Swedish Meats från vd-posten på Skövde Slakteri, är för närvarande chef för det nyinrättade affärsområdet Kött. Övergången från privatslakten till föreningsslakten förvånade vissa, men mycket tyder på att planen redan vid
dessa förhandlingar var att göra Lagergren till Rasztars kronprins. Peter Rasztar har å sin sida redan tidigare aviserat sin avgång. Efter tjat från styrelsen lät han sig dock övertalas att bli kvar ännu en tid. Med ett skapligt resultat från 2004 kan Rasztar lämna sin post med all heder.
förhandlare, en egenskap som lär komma till stor nytta om ryktena stämmer. För det är i nuläget bara ett rykte som inte gått att få offentligt bekräftat. Salt har under torsdagsförmiddagen sökt Swedish Meats informationschef Hampe Mobärg, koncernchefen Peter Rasztar, styrelseordföranden Sören Kvantenå och även Magnus Lagergren själv, men ingen i denna kvartett har varit möjlig att nå för en kommentar.
”Beslutet redan taget”
SKICKLIG FÖRHANDLARE
Magnus Lagergren beskrivs av folk i branschen som intelligent och duglig. Han uppges dessutom vara en mycket skicklig
Stellan Löfving
Scan Foods får på trynet för kaxig kampanj Scan Foods slogan ”Världens bästa griskött” är vilseledande och otillbörlig. Det gäller även antydningar om att importerat kött innehåller medicinrester. Det är innebörden av ett utslag från Marknadsdomstolen som publicerades på tisdagen. Scan Foods förbjuds vid vite att använda formuleringarna. ”Vi är medvetna om att vi stack ut hakan med vår formulering”, skriver Scan Foods i en kommentar till Marknadsdomstolens utslag, vilket innebär att Scan Foods vid vite av 400 000 SEK förbjuds använda formuleringar av typen ”Välj importerat griskött så kan du få medicin på köpet. Det kan vi inte bjuda på, eftersom vårt kött är helt fritt från antibiotika” eller ”Julskinka av världens bästa griskött.”
Scan Foods döms dessutom att ersätta motparten, Danske Slagterier, med dess rättegångskostnader på sammanlagt 168 075 SEK. Danske Slagterier är en branschorganisation för den danska köttindustrin och företräder i princip Scan Foods konkurrenter Danish Crown och Tican. Marknadsdomstolen anser inte att Scan Foods kunnat styrka att importerat kött innehåller medicinrester, vilket innebär att påståendet i marknadsföringen är vilseledande och innebär dessutom en misskreditering av utländska köttproducenter. Domstolen använder också epitet som ”ovederhäftig och otillbörlig” i sina domskäl.
Får inte kalla sig bäst i världen
BOKSTAVSTOLKNING
Inte heller påståendet om världens bästa julskinka har Scan kunnat dokumentera, menar
domstolen. De undersökningar man hänvisat till, som visat att kött av Pigghamgris har många egenskaper som svenska konsumenter gillar, är inte tillräckliga i sammanhanget. ”Marknadsdomstolen har dock utgått från en sträng bokstavstolkning och funnit att Scans dokumentation inte visar att det inte kan finnas något bättre kött i världen”, skriver Scan Foods i sin kommentar till domslutet. LAGENS BOKSTAV
Scan Foods kommentar andas en viss besvikelse, men det kan knappast komma som en överraskning för företaget att det är lagens bokstav som styr – och ska styra – i en domstol. Scan Foods tvingas nu ändra sin marknadsföring, men hävdar i sitt uttalande fortfarande att man vill fortsätta propagera för Pigghamköttet och dess ”unika” egenskaper. Stellan Löfving
7
9.2005 • MÅNDAG 14 MARS
Quaker ökar och minskar Quaker Oats har kraftig medvind i Danmark. Tack vare hälsodebatten och dess fokus på just frukostprodukter, har produkter som Ota Solgryn och Havre Fras ökat rejält. Men bolaget har också en produkt som tappar kraftigt, tack vare samma trend: Kalaspuffar. Under 2004 såldes det 150 miljoner portioner havregryn i Danmark. Nästan sju av tio danska familjer köpte regelbundet havregryn under året, och Quaker Oats produkt Ota Solgryn sålde för knappt 36 miljoner DKK. Därmed är produkten tvåa på den danska frukosttoppen och flåsar i nacken på ettan Kellogg’s Corn Flakes, som sålde för lite över 37 miljoner DKK.
Ota Solgryn har ökat försäljningen med tio procent under 2004, men ligger ändå i lä för en annan av Quakers produkter: Havre Fras ökade sin försäljning med 40 procent till 28,7 miljoner DKK och ligger nu trea, före både Kellogg’s Frosties och Kellogg’s Special K som båda nådde en försäljning strax över 25 miljoner DKK. (AC Nielsen, exkl Coop). En extra knuff i försäljningen kan Havre Fras ha fått av den danska Fødevarestyrelsen, som på webbplatsen www.altomkost.dk helt oförblommerat utnämner Havre Fras till ”den näringsmässigt bästa frukostprodukten”, eftersom den har ett högt innehåll av kostfiber och ett lågt innehåll av socker. Danskarna har, precis som svenskarna, börjat ta hälsofrågan på ett allt större allvar. Och
det tycks som om det är barnen som hamnar i centrum. Tidigare siffror från Sverige tyder på samma sak: föräldrarna har börjat köpa nyttigare mat till sina barn och söta flingor, drycker och annat får se sina siffror falla brant. Så är även fallet med en annan av Quaker Oats produkter: ”Det är ett kritiskt fokus på sockerhaltiga så kallade barnprodukter – och inom den kategorin faller försäljningen. Det gäller även Quaker Oats Guldkorn”, säger Quaker Oats danske marknadschef Christian Linde. Guldkorn är det danska namnet på den produkt som vid sidan av Kellogg’s Frosties pekats ut som boven i dramat: Kalaspuffar. Stellan Löfving
Mest akrylamid i chips och kaffe En analys av nästan 7 000 olika livsmedel visar att chips och kaffe är mest utsatta för det potentiellt cancerframkallande ämnet akrylamid. Det visar en studie från FN. Vetenskapsmän från 15 olika länder har samarbetat under FN:s livsmedelsingredienskommitté JECFA, och analyserat akrylamiddata från livsmedel, som samlats in i 17 olika länder. Studien visar att chips
och kaffe är de största bidragande källorna för akrylamidintag, men pommes frites, bakverk, kex och bröd (särskilt rostat) bidrar också starkt till den andel akrylamid som man får i sig via maten, skriver Food Navigator. Andra livsmedel står bara för tio procent eller mindre av akrylamiden. Det är numera känt att den mest riskabla tillverkningsprocessen ur akrylamidsynpunkt är så kallade Maillard-reaktioner, vilka används för färg- och
smaksättning, då fria aminosyror och asparagin reagerar med socker. Även om kokning kan bilda akrylamid, krävs temperaturer på över 120 grader för att några större mängder akrylamid ska bildas, och det mesta av ämnet bildas under tillagningens sista stadier då livsmedlet torkar ut och yttemperaturen ökar. Kaffe är ett undantag: där är det tvärtom så att halterna minskar kraftigt mot slutet av rostningen. Jonathan Newton
Nestlé vill informera bättre på varorna Debatten om övervikt och fetma band befolkningen har fått flera livsmedelskoncerner att vidta förebyggande mått och steg, genom att införa olika former av frivillig märkning för att undvika lagstiftning. Nu går Nestlé kanske längst av alla, och introducerar en ”hälsokompass” på sina livsmedel.
Produkter som chokladstycksaker ska förses med utförlig information, inte bara om hur många kalorier den innehåller, men också med uppgift om hälsobefrämjande ingredienser som, i det här fallet, magnesium som motverkar stress. Dessutom ska det ges tips på hur mycket man måste röra på
sig för att förbränna energiinnehållet i produkten, och det ska också finnas ett telefonnummer dit man kan ringa om man vill veta mer, skriver Lebensmittel-Zeitung. Till en början ska informationen införas i Frankrike, men produkter i andra länder ska följa efter. Jonathan Newton
For daily news, check www.foodwire.net
page seven
MILKO AND BIOGAIA DISPUTE SETTLED An arbitration case between the dairy group Milko and Biogaia, the biotech company behind the functional reuteri bacteria, has been settled. The dispute concerns a contract signed by the two companies, where Milko was given exclusive rights to use the reuteri bacteria in dairy products in the Swedish market. When no products where launched, Biogaia sued Milko, claiming breach of contract. The two parties decscribe the verdict quite differently. After a press release was issued by Biogaia on the Monday, stating that the arbitrators had ruled in Biogaia’s favour, Milko stated that this was not the case. The verdict was that Milko had in fact not broken the contract. Consequently, Biogaia was ordered to pay it’s own legal fees, 75 percent of Milko’s legal fees and 75 percent of the arbitration cost. NEW SWEDISH MEATS BOSS ALREADY RECRUITED? Rumours have it that Magnus Lagergren, head of Swedish Meats’ meat division, is already anointed to become the next CEO of the group. The current CEO, Peter Rasztar, has decided to leave last year, but was lured into staying on a little further. ARLA’S EXPORTS TO RUSSIA HAVE VIRTUALLY STOPPED Problems with the new customs regulations have made Arla Food’s exports to Russia grind to a virtual halt. The bureaucracy is paralysing and Arla is considering to pull the plug entirely. Sadly, a major marketing push is already underway, for example with Arla’s first TV comercial in Russia. This campaign will now be wasted. For daily news, check www.foodwire.net
9.2005 • MÅNDAG 14 MARS
6 POSTKAKEGRUNDARE ÅRETS NYTÄNKARE Bo Sundström, grundare av Husums Konditori, har utsetts till Årets Nytänkare av tidningen DU & Co. Bo Sundström är mannen bakom den framgångsrika satsningen på Postkakan, ett koncept med tårtliknande kakor som säljs via Internet och skickas med post till hela världen. SPENDRUPS SÄGER UPP – KAN TVINGAS STÄNGA BRYGGERI Dryckeskoncernen Spendrups har sedan årsskiftet tvingats varsla ett tiotal personer om uppsägning. Enligt Dagens Industri kan koncernen tvingas stänga något av bryggerierna i Grängesberg, Vårby eller Visby, om inte den nedåtgående försäljningstrenden kan brytas. LIDLS NYA VD HETER PER WESTLING Lidls nya vd, som efterträder avgångne René Lindholm, heter Per Westling. Han kommer närmast från posten som försäljningschef i Lidls svenska verksamhet, skriver Svenska Dagbladet. BAKKAVÖR FICK GEEST Isländska Bakkavör har nu köpt brittiska Geest för 485 miljoner GBP. Samtidigt meddelar Geest att man minskade omsättningen för helåret till 830,6 miljoner GBP (867,5), men ökade rörelsevinsten till 35,4 miljoner GBP (29,6). NEDÅT FÖR MOKSEL Tyska köttföretaget Moksel minskade helårsvinsten för 2004 till 7,2 miljoner EUR (8,4) trots en försäljningsökning med 3,3 procent till 1,87 miljarder EUR. Moksel ägs av Vion Food Group, tidigare känt som Dumeco. WESSANEN VÄNDE TILL VINST Nederländska Wessanen vände 2003 års förlust om –33,2 miljoner EUR till vinst om 1,8 miljoner EUR för 2004. Omsättningen sjönk dock till 2,12 miljarder EUR (2,43).
9.2005 • MÅNDAG 14 MARS
3
Ny ledning för Wernerssons
Biogaia gick på pumpen
Wernerssons Ost i Ulricehamn skiftar ledning. Magnus Ekstrand, kommersiell direktör för Atria Lithells blir ny vd och förre Pripps- och Wasabröd-vd:n Mikael Hellberg föreslås bli ny ordförande.
Skiljenämnden gav inte alls Biogaia rätt i tvisten med Milko, vilket Biogaia uppgav i ett pressmeddelande på måndagen. Enligt Milko var det tvärtom så att skiljenämnden kom fram till att Milko inte var skyldigt att fullfölja avtalet. Därav skiljedomen, som kommer att kosta Biogaia drygt två miljoner SEK.
Wernerssons Ost håller till i Ulricehamn och lagrar och säljer svensk och importerad ost för 400 miljoner SEK per år. Kunderna finns i både handel och storhushåll i de skandinaviska länderna. I sortimentet finns en lång rad produkter, bland annat ädelostar och ett flertal varianter av feta, men även gamla beprövade svenska klassiker
som port salut, svecia och hushållsost och specialare som Brännvinskubbe och Whiskykubbe under det egna märket. I sortimentet finns också en rad beredda produkter, exempelvis rivna och färdigskivade. Bolaget grundades 1930. Nuvarande vd:n Magnus Pehrsson tog tillsammans med sin bror Christer över företaget från deras far 1993. Idag är investmentbolaget Accent Equity Partners huvudägare. ”Efter många år av positiv utveckling, känner jag nu att det är dags att lämna över stafettpinnen till nästa löpare som kan fortsätta att driva Wernerssons mot nya framgångar”,
säger Magnus Pehrsson i en kommentar. Magnus Ekstrand tar över i maj i år. Han har en gedigen erfarenhet av marknadsföring och försäljning av dagligvaror, bland annat från Åbro Bryggeri, Warner Lambert, CocaCola och PM-Säljgruppen. ”Wernersson Ost är ett mycket spännande företag med traditioner, effektivitet, kvalitet och med en stor potential. Det blir en stimulerande och krävande utmaning att nu få tillämpa de färdigheter och kontakter jag samlat på mig under 20 år inom försäljning och marknadsföring”, säger han. Stellan Löfving
Lantmännen förbättrade resultatet Lantmännens omsättning för 2004 uppgick till 28,2 miljoner SEK (28,0). Resultatet efter finansnetto ökade till 720 miljoner SEK (576). Resultatet dras bland annat ned av ett kraftigt minus för den svenska färskbrödsverksamheten. Cerealia Mills omsatte 2 320 miljoner SEK (2 394), och rörelseresultatet föll till 76
miljoner SEK (114). Vinstfallet förklaras delvis av en besvärlig situation för spannmål rent allmänt, men i synnerhet i Lettland. I Cerealia Foods & Bread är det den svenska färskbrödsverksamheten som går klart sämst. Exakt hur illa specificeras inte i Lantmännens bokslutskommuniké, men affärsområdet redovisar ett rörelseresultat på –100 miljoner SEK (-109). I Danmark går färskbrödet bra,
och flera andra verksamheter går bra, så den bistra sanningen är nog att allt och en hel del till av affärsområdets förlust genererats av det svenska färskbrödet. Omsättningen föll till 4 057 miljoner SEK (4 183). Cerealia Bakeries, som innefattar tillverkningen av fryst bröd, bake off samt fast foodbröd, redovisar en omsättning på 2 838 miljoner SEK (3088), medan rörelseresultatet blev 200 miljoner SEK (131).
Sverige öppnar dörren för danska ekobönder Danmarks ekologiska bönder kan nu inta svenska butikshyllor. Danska Fødevareministeriet har skrivit under ett avtal med Krav, vilket ger danska Plantedirektoratets kontroll samma status som Kravs egen. Det innebär att en dansk bonde som godkänts enligt de danska reglerna kan sätta Kravmärket på sina varor när de ska exporteras till Sverige.
”Det gröna Krav-märket är för svenskarna vad det röda Ø-märket är för danskarna. Jag betvivlar därför inte att avtalet kommer att medföra en positiv utveckling av exporten av ekologiska varor till vårt grannland”, säger Danmarks livsmedelsminister Hans Christian Schmidt. Svenskarna köper ekologiska varor för 3,2 miljarder DKK årligen, och 20 procent av varorna är importerade. Krav är en privat organisa-
tion och därför krävs registrering hos organisationen av den som vill använda märket. I de fall Krav kräver extra kontroller utöver de danska kommer Plantedirektoratet, som sköter den danska kontrollen, att sköta om även denna kontroll. Avtalet betyder bland annat att danska bönder kan sälja vegetabiliska ekoprodukter till Kravgodkända företag i Sverige. Det gäller även animalier, dock med vissa undantag. Lars Josephsen
Biogaia uppgav i sitt pressmeddelande att ” Skiljenämnden
konstaterade att Milko begått avtalsbrott genom att inte lansera produkter innehållande Reuteri på den svenska marknaden och att BioGaia därför haft rätt i att i förtid säga upp avtalet. BioGaia tillerkänns också ett begränsat skadestånd. Trots detta anser skiljenämnden att BioGaia skall svara för en större del av kostnaderna i samband med tvisten.” Den beskrivningen stämmer inte alls, enligt Hans Järvbäck på Milko. ”Tvärtom så var det så att
skiljenämnden kom fram till att vi inte var skyldiga att fullfölja avtalet”, säger han till Salt. DYR AFFÄR
Biogaia dömdes också att betala 75 procent av Milkos rättegångskostnader och 75 procent av skiljenämndens kostnader. Därtill kommer företagets egna rättegångskostnader. Enligt Hans Järvbäck innebär detta att slutnotan för Biogaia hamnar på cirka 2,2 miljoner SEK. Stellan Löfving
Skånemejerier håller näsan över ytan Lyckade rationaliseringar hjälpte Skånemejerier att prestera ett resultat på 13 miljoner SEK (20) under 2004. Omsättningen föll till 2 722 miljoner SEK (2 795). 2004 har varit ett dramatiskt år för mejerinäringen. EU:s förändrade jordbrukspolitik, lågprishandelns starka frammarsch och handelns satsning
på egna märkesvaror tär på lönsamheten. Skånemejerier har parerat utvecklingen genom ett antal åtgärder med syfte att stärka konkurrenskraften, bland annat ett internt besparingsoch effektiviseringsprogram som lett till en resultatförbättring om drygt 20 miljoner kronor. ”Vi har lyckats hålla vår ställning inom den viktiga färskva-
rumarknaden och försäljningen har utvecklats bra. Under 2005 kommer vi att arbeta med att stärka Skånemejeriers varumärke ytterligare på den skånska hemmamarkanden”, säger vd Rolf Bjerndell. Även ProViva fortsätter att utvecklas positivt och i maj godkändes Skånemejeriers tredje funtional food-produkt, den kolesterolsänkande osten Hjärtans Lust.
Arlas Rysslandsexport har stannat av En TV-kampanj för Arla Foods varor i Ryssland kan visa sig bli bortkastad. Efter att nya exportkrav införts den 1 januari är det mycket besvärligt att få in varorna i Ryssland, uppger danska Mejeriforeningen. Exporten har i princip stannat upp helt per den 1 januari. Bakgrunden till krisen för bland annat den danska exporten är de nya ryska kraven om exportcertifikat till Ryssland. Problemen bottnar i ett avtal mellan EU-kommissionen och Ryssland om enhetscertifikat för export av livsmedel till Ryssland, vilka gäller för hela
EU i stället för varje enskilt medlemsland. Certifikaten betyder bland annat att de danska Fødevareregionerna ska försegla försändelser som lämnar landet. Arla Foods har hittills arbetat med uppsamlingslager där mejeriprodukter från en handfull mejerier packas i en lastbil som ska till Ryssland. Men eftersom mejerierna ligger i varsin fødervareregion krävs ytterligare inrikesintyg för att göra gemensamma leveranser på detta sätt. ”Sedan 1 januari har vi haft stora problem med att få iväg våra varor till Ryssland. Det är bortkastade pengar att satsa på en TV-kampanj för danska
mejeriprodukter och sedan inte kunna leverera varan.”, säger Søren Pedersen som är direktör för Arla Foods division Översjö. ”Vi beslöt att satsa på TV-reklam för att bygga upp marknaden och sköra den ekonomiska utvecklingen. Men nu riskerar vi att bli utslängda ur supermarketkedjor där vi arbetat hårt för att komma in på hyllorna, eftersom vi inte kan få tillstånd att exportera. Hela verksamheten faller i bitar.” Søren Petersen tillägger att Arla Foods överväger att helt stoppa exporten till Ryssland om man inte kan få klara regler att följa. Lars Josephsen
ARLAKRITIKER VÄLKOMNAR NYA STYRELSELEDAMÖTER En grupp svenska mjölkbönder har bildat en ny region inom den danska organisationen Landsforeningen af Danske Mælkeproducenter, LDM. Gruppen välkomnar förslaget att plocka in nya ledamöter med bred affärserfarenhet i Arlas styrelse. Samtidigt hänvisar gruppen till en utredning som LDM gjort, vilken visar att både Arlas invägning och försäljningsvärde per anställd bara är hälften så högt som Campinas. Ett faktum som gruppen tolkar som ett bevis för att Arla inte skött sina kort rätt. GILLEBAGAREN UTVIDGAR IGEN Kaktillverkaren Gillebagaren i Örkelljunga utvidgar sin fabrik återigen. Enligt Helsingborgs Dagblad handlar det nu om nya personalutrymmen samt ett tak över utlastningen, vilket gör att anläggningen nu går ända fram till tomtgränsen. SLV FÅR NYTT REGERINGSUPPDRAG OM HYGIEN Livsmedelsverket har fått regeringens uppdrag att analysera hygienkompetensen inom livsmedelssektorn. Livsmedelsverket ska lämna förslag om åtgärder för att få ner antalet matförgiftningar, och bland annat ska man utreda vilka effekter ett så kallat körkort för livsmedelshygien skulle få. LAXSTOPPET KAN KOKA BORT EU-länderna kan inte enas om sanktionerna mot Norges eventuella dumpning av lax i EU, skriver Stavanger Aftenblad. Oenigheten kan leda till att sanktionerna försvinner helt, eftersom Danmark överklagat det beslut om kvoter och tröskelpris som togs i februari. Om inte Danmarks överklagan behandlas inom 90 dagar, måste kvoterna och tröskelpriset stoppas. Samtidigt lobbar brittiska och irländska intressen för strafftullar mot Norge, men för att få igenom det förslaget måste man kunna bevisa att fortsätt >>
Elmia Food Mart 2005
4 norska exportörer dumpat lax i EU. FRIESLAND-BRANDEN VAR ANLAGD Den brand osm på måndagen bröt ut på mejeriföretaget Friesland Foods anläggning i nederländska Leeuwarden var anlagd. En 21-årug man har gripits och erkänt dådet, skriver Leeuwarder Courant. Motivet till gärningen är inte känd. RONALD MCDONALD SKA LÄRA BARNEN ÄTA NYTTIGT McDonald’s sjösätter nu en världsomspännande kampanj för att främja hälsosamt ätande, i vilken bland annat Ronald McDonald i ett antal kampanjfilmer ska lära barn att äta sunt. Även idrottsstjärnor som Serena Williams och Wayne Gretzky ska delta i kampanjken, som knyter an till den nuvarande genom namnet ”It’s what I eat and what I do ... I’m lovin’ it”, rapporterar AP. DELTA AIR LINES AVSKAFFAR MATEN HELT Flygbolaget Delta Air Lines, ett av dem som lett trenden med avskaffade gratismåltider på flygningarna, ska nu avskaffa maten helt. Efter två års tester visar det sig nämligen att bara 20-25 procent av passagerarna handlat mat på flygningarna, vilket lett till problem med mat som fått gå till spillo. Därför dras nu även möjligheten att köpa sin egen mat in, medan bolaget utökar utbudet av gratis snacks något. TILLÅTET ATT DRICKA ÖL UTOMHUS I RYSSLAND Planerna på att förbjuda öldrickning på allmän plats i Ryssland har nu definitivt skrinlagts, efter att president Putin gett klartecken till en modifierad version av den nya öl-lagen, där förbudet att dricka på allmän plats inte finns med. Putin stoppade det tidigare förslaget eftersom att han ansåg det vara för långtgående, och den nya lagen riktar sig istället främst mot försäljfortsätt >>
Jakten på låga priser är den allt överskuggande drivkraften i dagens detaljhandel. Det är den genomgående tråden från de seminarier som avhölls på Elmia Food Mart under onsdagsförmiddagen. I fokus fanns handelns egna märkesvaror, och bland föredragshållarna fanns representanter från Arla, Ica och Vi-kedjan. Icas private brand manager Johan Axenbjer ville visserligen hellre tala om kundnytta, men stack inte under stol med att priset är en viktig faktor. ”Den viktigaste trenden är lågpris och prisupplevelse. Lågpris är inte längre snålt, men smart”, konstaterade han och pratade om lågprisshopping i exempelvis Ullared som en trendig helgupplevelse. Johan Axenbjer talade också om att ”vända på kedjan”. Istället för att låta kunderna köpa det som leverantörerna erbjuder, vill Ica tala med sina kunder och få veta vad de vill köpa. Detta kan Ica sedan, i kraft av sin storlek och inköpsmakt, få leverantörerna att producera. Som ett exempel tog han satsningen på kött under Icamärket, där det tidigare varit lantbrukarnas produktion som i stor utsträckning styrt utbudet. Han talade också om Arla, och använde i sammanhanget en beskrivande allegori: ”Vi har ingen ko som står ute i stallet och behöver mjölkas. Vi är inte tvingade att produktutveckla för att göra av med mjölk, utan kan ta fram de varor som kunderna vill ha.” SAKNAS MARKNADSLEDARE
Ica har inte bara idkat Följa John, utan även gått in i segment där en tydlig marknadsledare saknats. Här vill Ica driva utvecklingen framåt, och utveckla nya produkter som marknaden efterfrågar. Som exempel nämnde Johan Axenbjer återigen köttet, men han talade även om frukt- och
”Priset driver” gröntsektorn, där Ica först etablerade Rico-märket, vilket sedermera konverterats till Icas eget master brand. Här har Ica inte bara höjt kvaliteten, utan även lanserat nya egna produkter som färdigskurna sallader, skuren frukt och fruktsallader. På en direkt fråga om kategorier där det kan vara svårt att vända på leveranskedjan, nämnde Axenbjer sektorer som parfym och konfektyr, där det finns en hög märkeslojalitet. INEFFEKTIVITET
Arlas Sverigechef Hans-Åke Hammarström talade om att varorna måste produceras på effektivast möjliga vis för att få acceptans hos kunden, och det resonemanget stämde även Johan Axenbjer in i: ”Kunden är inte beredd att betala för ineffektivitet, oavsett vilket märke som står på varan.” Vilket märke som står på varan har dock fortfarande betydelse. Åtminstone hos Vi-kedjan, före detta Vivo Stockholm, som på Elmia Food Mart representerades av inköpsdirektören Andres Grosenius. Vi-kedjan har som bekant hittills valt att avstå från EMV. Grosenius kallade handelns egna märkesvaror för ”tack för kaffet”, och menade att det var en tråkig signal till de leverantörer som varit med och byggt upp den marknad man idag verkar i. Grosenius varnade också för en utveckling där EMV tar över helt, och där det inte längre finns någon prisreferens, eller där kedjan och leverantören tillsammans ”tar över” en hel kategori och stänger ute alla konkurrenter. VERTIKALA BLOCK
Birger Nilsson, affärsområdesansvarig i Europa för butiksinredningsleverantören HL Display, hade många intressanta exempel på hur utvecklingen ser ut i just detta
avseende. Nilsson talade om Frankrike, där giganten Carrefour arbetar hårt med exponeringen. Som exempel nämndes blöjavdelningen där marknadsledaren Procter & Gamble hänvisats till de lägsta hyllorna, medan Carrefour själv lagt beslag på den mest attraktiva placeringen i mitthyllan. I disken för färdigpackade charkvaror arbetar Carrefours stormarknader gärna med ”vertikala block”, där man plockar åt sig en hel sektion som man sedan fyller från topp till tå med de egna varorna. Ett effektivt, säljande och attraktivt upplägg som man inte gärna tillåter externa leverantörer. LÖSVIKT
En annan intressant fallstudie som Birger Nilsson refererade var kedjan Auchan, som haft svårt att hävda sig mot hard discount-vågen. Auchans recept för att hålla stånd mot invasionen är ett slags shop in shopkoncept, där man satsat på en liten yta direkt vid ingången. Ett så kallat ”kort varv” där de mest prismedvetna kan hitta varor till riktigt bra pris. I dessa butiker har Auchan dessutom testat ett mycket sofistikerat system för lösviktsförsäljning av basvaror som kaffe, ris och pasta. Resultaten beskrivs som lyckade. Enheterna står för 1,5 procent av butikens totala yta, men genererar samtidigt 2,5 procent av försäljningen. Avdelningarna är dock dyra i drift, bland annat beroende på lösviktsförsäljningen. RISKERNA
Det talades också en hel del om risker. Risker med den pågående utvecklingen och de olika strategier som olika aktörer valt. Andres Grosenius från Vi-kedjan talade om risken att inte kunna få tillräckligt goda inköpsvillkor från märkesleartikeln fortsätter
Elmia Food Mart 2005 Trots att den så kallade Internetbubblan brustit, har dotcom-revolutionen obevekligt fortsatt. Ett företag som lyckats övervintra är svenska VFM. På Elmia Food Mart lanserar bolaget sin nya handelsportal I-deal, en lösning som redan används av den tyska giganten Edeka. Medan godtrogna finanshajar och investerare slickat sina sår efter Internetkraschen, har den digitala revolutionen rullat vidare. Tillgång till Internet är idag nästan ett måste både för företag och privatpersoner. Internetföretag VFM har funnits med sedan slutet av 90-talet. Bolaget lanserade
5
Dot com days are back ursprungligen en portal för handel med frukt och grönsaker, men verksamheten har sedermera utvecklats till att bli ett mer generiskt system som fungerar i många sektorer. På Elmia Food Mart lanseras I-deal, en ny handelsportal som främst vänder sig till små och mellanstora leverantörer. Bland de som redan anslutit sig till systemet finns charkföretaget Bröderna Nilsson, kolonialvaruleverantören Matkompaniet och matfågelbolaget Guldfågeln. Leverantören betalar 2 500 SEK per månad samt en avgift på en SEK per orderrad. Han-
deln i systemet är redan igång. ”Jag kan inte svara på exakt hur stora volymerna är, men jag skulle tro att det ligger mellan 8-10 000 ordrar per månad”, säger Roland Magnusson från VFM. Han anser att systemet kan bli lite av en räddningsplanka för de mindre och mellanstora leverantörerna, som nu får ett kostnadseffektivt verktyg för att hantera handel via webben. Redan idag används systemet av den tyska giganten Edeka, vars butiker använder I-deal som ett inköpsverktyg. Stellan Löfving
Gottfrids satsar på pastej för de mindre En av utställarna vid årets Elmia Food Mart är charkföretaget Gottfrids från Landskrona. I montern presenterar bolaget bland annat den pinfärska nyheten Min Egen Pastej, en leverpastej som utformats för barn. Produkten kommer att presenteras för grossist i nästa vecka. Produkten har en förpackning i glada färger med ett motiv som föreställer ett leende ansikte. Pastejen är mer finhackad än konventionell pastej, innehåller något mindre lever och något mer fett. Lasse Jansenberger från verantörerna, en risk som kan leda till att även Vi-kedjan kan tvingas in i EMV-fållan. ”Även vi måste ha bidragsgivare”, menade han och avsåg att alla kategorier måste innehålla varor som ger en bra marginal och lönsamhet. ”KÖRT”
Hans-Åke Hammarström från Arla menade att de storas framgång med EMV är det största hotet mot Vi-kedjans
Min Egen Pastej från Gottfrids.
Gottfris berättar att företaget inledningsvis hade funderingar på det så kallade ”Tom & Jerry-spåret”, det vill säga att strategi. Om de lyckas, blir det svårt för Vi att vara ensam kvar. Birger Nilsson från HL Display delade inte den uppfattningen, utan var istället mer drastisk i sin beskrivning. ”Allt beror på hur bra ert lågprissortiment är. Lyckas ni där, kan det funka. Annars är det nog kört”, löd hans kärva budskap till Grosenius. Även konsulten Andrew Cookson, vd för det franska trendanalysbolaget Gira, talade
använda sig av någon populär barnfigur på förpackningen. Men den idén övergavs snabbt. ”Vi ville inte att den skulle bli för kommersiell”, säger han. Gottfrids seglar i medvind. Bolaget har rikstäckande distribution inom Ica, och har precis blivit kallade till förhandling med Axfood. Martin Olsson har tagit in företagets produkter och Servera är steget bakom. Under förra året ökade Gottfris försäljningsindex i Ica med 20 procent, trots att ingen av företagets produkter ingår i något obligatoriskt sortiment. Stellan Löfving
om risker med låga priser och EMV. Hans budskap var att det är farligt att gå in med alltför låga priser, eftersom man sedan får svårt att höja. Då måste man istället kompensera med sämre kvalitet. Cookson ville istället peka på vikten av differentiering och pekade på exempelvis brittiska Tesco, som med sitt märke Tesco’s Finest lyckats etablera en premiummarknad för EMV. Stellan Löfving
ning av öl, till bland annat minderåriga och på platser som sjukhus och skolor. EUROPEISKA SPANNMÅLSPRODUKTIONEN ÖKAR EU:s 25 medlemsstater ökade produktionen av spannmål förra året med 24 procent jämfört med 2003 till 290 miljoner ton, enilgt siffror från EU:s statistikorgan Eurostat. Skördarna 2003 var dock under det normala i flera länder. FOSTER’S ROV VILL SAMARBETA ISTÄLLET Australiska öl- och vinkoncernen Foster’s senast tilltänkta uppköpsobjekt, vinföretaget Southcorp, föreslår nu att de båda företagen ska slå samman sina respektive vindivisioner, snarare än att Foster’s köper Southcorp, rapporterar BBC. Foster’s ställer sig dock initialt kallsinnigt till propån. LEAF FRIAR TILL TOMS Michael Forsmark, vd för MalacoLeaf i Skandinavien, anser att danska Toms skulle vara strategiskt passande om Leaf skulle gå samman med någon annan aktör på den nordiska marknaden. Leaf, som omsätter över sex miljarder SEK, är inte ointresserat av Toms. ”Vi kan bli starkare i flera länder, däribland Danmark. Toms är starka inom choklad, och det är inte vi. Om vi skulle utveckla en sådan verksamhet i framtiden skulle Toms vara strategiskt passande. Men det är inget som vi diskuterat, varken med våra nya ägare eller Toms”, säger Forsmark till Børsen. Hos Toms lyder kommentaren till frieriet: ”Vi är inte till salu.” VAR SJUNDE VILL HA SVENSKA ÄGG Svensken konsumerar i snitt 200 ägg per år. Nio av tio tycker att ägg är nyttig mat, och sju av tio tycker att det är viktigt att äggen är svenska. Det visar en ny studie som United Minds genomfört för Min Mat. fortsätt >>