2009_4

Sjömannen nummer 4 september 2009

SJÖLIVETS BERÄTTARE

REDAKTÖR: OVE ALLANSSON

Unik ny bok om sjöförfattare!

Sidorna 34-36

I vänsterkant Fredrik Reinfeldts regering är i varje fall bra på några saker. De är bra på att sänka skatter. Detta har gjort att statsminister Reinfeldt och hans ministrar varje år har fått tiotusentals kronor i sänkt skatt.

Regeringen, eller i varje fall några av ministrarna, är också skickliga på att marknadsföra sig.

När Fredrik Reinfeldt, mannen med Sveriges mest ledsna ögon, säger att hans regering företräder de svaga i samhället tycks tyvärr många tro på statsministerns ord.

Detta trots att sanningen är den att regeringens politik har bidragit till att socialbidragen ökar rekordsnabbt, att fler och fler slås ut från de sociala trygghetssystemen och att arbetslösheten i vinter riskerar att nå nya rekordnivåer.

Lika förtroendegivande som Reinfeldt tycks finansminister Anders Borg vara när han säger sig värna om den svenska modellen. Detta trots att verkligheten är en annan och regeringspolitiken istället mest verkar gå ut på att på olika sätt slå sönder vår svenska modell.

I olika mätningar på senare tid har Fredrik Reinfeldt och Anders Borg fått höga värden beträffande sin trovärdighet. Detta trots att deras trovärdighet egentligen inte borde vara större än den som forna tiders hästhandlare hade.

Det är bara att lyfta på hatten för de marknadsförare som så skickligt har salufört budskapet om de nya moderaterna.

Detta trots att regeringens politik är minst sagt gammalmoderat, och går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika.

I sjöfartsnäringen lär ingen ha kunnat undgå regeringens ointresse av att vi ska ha en konkurrenskraftig svensk sjöfart.

Regeringen Reinfeldts vägran att införa svensk tonnageskatt är minst sagt svårförklarlig. Eller är det så illa att regeringen vill att vi inte ska ha kvar någon svenskflaggad handelsflotta?

I dagens akuta situation för sjöfarten borde de rödgröna allianspartierna snarast gå till offensiven. Redan i höst borde S, V och MP deklarera att ett snabbt införande av svensk tonnageskatt kommer att göras efter det att de tre partierna vunnit riksdagsvalet nästa år.

Sjömannen nummer 4 september 2009

Krisen slår hårt mot den svenska sjöfarten. På sidorna 4-7 gör Sjömannen en genomgång av det aktuella läget i olika rederier. Ett rederi som har det tufft i krisen är ACE Link. Rederiets nya båt Simara är idag upplagd i Helsingborg. Läs mer på sidorna 8-10. SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold ger sin syn på det skakiga läget för den svenska sjöfarten på sidan 11.

Ur innehållet i övrigt “Värdefullt att synas under Almedalsveckan”

sid 14-15

Kollision som kunde fått allvarliga konsekvenser

sid 16

“Döda sjömän mindre värda än skadade fåglar?”

sid 17

Spännande och varierat i sjöfartsmontern

sid 23

Innan Matilda försvann från Hongkong, novell av Ove Allansson sid 24-27 “Att segla bland det bästa jag gjort!”

sid 28-29

Information in English

page

Plus Mellis, Wällheds kulturkrönika, hamnronden med mera

Sjömannen utges av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år Postadress: Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Årgång 79, 2009 Telefon: 031 - 42 94 20 När växeln är stängd: 031 - 42 95 43

Lennart Johnsson E-mail: sjomannen@seko.se 2 Sjömannen 4/2009

Chefredaktör Lennart Johnsson Ansvarig utgivare: Kenny Reinhold E-mail: lennart.johnsson@seko.se Prenumerationsavgift: 130 kr/helår Postgiro 4 32 96 -3

Tryck: Litorapid Media AB 2009 Omslagsbild: Sjölivets berättare Konstnär: Lars Mellis Melander

Varför vill regeringen sänka svensk sjöfart?

Jaha, då var det åter dags för ”lustiga” påhitt från regeringens sida . Det är nästan så att man kan tro att regeringen har utsett sjöfolket som en egen liten speciell kategori att djävlas med under sin mandatperiod. Sjöfartsnäringen drabbas av det ena tokiga förslaget efter det andra från regeringens sida.

Nästan direkt efter regeringen Reinfeldts tillträde presenterades jobbskatteavdraget som skulle omfatta alla löntagare utom sjöfolket.

Därefter kom det ännu inte begravda förslaget om försämringar inom sjuklönesystemet för sjöfolket. Eftersom regeringen verkar tycka att sjöfolket har det för bra.

Nu är det inte bara sjöfolket regeringen slår ner på utan det gäller hela sjöfartsnäringen. I sommar har den borgerliga alliansregeringen i tysthet ändrat i regelverket för stödförordningen. Ändringen innebär att man exkluderar vissa redare som tidigare har erhållit sjöfartsstöd, men där regeringen inte anser eller har ansett att stöd skall utgå.

De rederier som kan och kommer att drabbas av detta nya beslut har troligtvis beräknat sina nuvarande och kommande affärer med ett befintligt sjöfartsstöd. De riskerar nu att hamna i ytterst svåra situationer som kan komma att hota hela verksamheten.

Regeringens agerande i olika frågor har inneburit att både tron och förutsättningarna för svensk sjöfart dramatiskt sjunkit och försvunnit.

Vi har i Sverige egentligen haft en svår sjöfartssvacka ända sedan oljekrisen i början av sjuttiotalet och fram tills dess Europaavtalet kom 1993. Då var det under ett par år en liten uppgång innan det åter gick nedåt tills den långsiktiga sjöfartspolitiken med stöd och TAP kom i slutet av 90talet. I och med den så kallade nettomodellen kom 2001stabiliserades näringen.

Under de svåra åren med konkurser, utflaggningar och försäljningar försvann i mycket framtidstron inom sjöfarten.

I och med att den långsiktiga sjöfartspolitiken kom så började branschen så smått återfå ett framtidshopp. Samtidigt är det så att man inte vänder 25-30 år av negativa vindar till något positivt och hoppfullt på en kafferast. Det tar tid att ingjuta hopp och detta hopp kom mer och mer i början av under mitten av 2000-talet.

Tyvärr så håller den nuvarande regeringen på att sakta men säkert döda detta

Ledarsidan Kenny Reinhold hopp. Inte minst har Reinfeldts regering genom sitt märkliga agerande i tonnageskattefrågan sakta men säkert strypt den optimism som ända fanns under senare år.

Självklart är det inte bara frågan om tonnageskatt och förändringen av stödförordningen som bidragit till dagens situation. Ytterst handlar det om vilken inställning man har till sjöfarten och dess parter.

Riksdagen har enigt förklarat att vi måste ha en svensk sjöfart och att tonnagebeskattningen skall införas snarast möjligt. Regeringen agerar trots detta tvärt emot riksdagens beslut.

Samtidigt undertecknar regeringen EUs program med riktlinjer för hur man långsiktigt skall stödja den EU-flaggade sjöfarten. I programmet ingår tonnagebeskattningen som en viktig del.

De flesta inser visserligen att det stödsystem EU har för enbart sjöfarten i grund och botten inte är riktigt bra. Men i väntan på något annat kan detta stödsystem delvis hålla fiffelflaggade och andra substandardfartyg borta.

För Sverige borde det bara vara att gilla läget om vi vill ha en svensk sjöfart, vilket alla säger sig vilja ha.

Men då får man inte som regeringen i praktiken agera precis tvärtom. I övriga Europa tolkar man stödsystemen till fördel för branschen. Den svenska regeringen däremot behandlar näringen sämre än i andra länder.

Ett år innan riksdagsvalet verkar det som om regeringen en gång för alla vill sänka det svenska sjöfolket, i alla fall manskapet. Regeringen har nämligen dammat

av tankar och texter från det gamla förslaget till SIS, ett Svenskt Internationellt Skeppsregister.som tydligen nu ska utredas.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson har gett Transportstyrelsen i uppdrag att snabbutreda frågan. Denna utredning ska dels ge ministern en lägesrapport på hur det ser i branschen och dels ta fram vad som krävs för att införa ett SIS. Jag är orolig att man nu satt snöbollen i rullning. Tyvärr är jag säker på att vad som kan komma ut av den här snabbutredningen inte kommer att gynna sjöfolket i manskapspositioner.

Det gamla förslaget till SIS innebar att det var saklig grund för avsked för det svenska sjöfolket så fort en redare bestämde sig för att registrera sitt fartyg i SIS. Hela eller delar av den svenska arbetsrättslagstiftningen undantogs. Detta kan vi självfallet inte ställa oss bakom.

Vad som i dagens situation behövs är att den svenska sjöfartsnäringen samlar sig och tittar på hur vi ska kunna få en långsiktig, miljövänlig och konkurrenskraftig enig sjöfartspolitik med det gemensamma målet att utveckla den svenska sjöfarten i positiv riktning .

För att detta skall bli en verklighet måste alla berörda, från de ombordanställdas intresseorganisationer, redarnas intresseorganisation, myndigheter och sist men inte minst ledande politiker samla sig i en starkt uttalad viljeyttring.

I dagens akuta kris krävs en överenskommelse om hur Sverige ska få förutsättningar att bli ett av de större sjöfartsländerna i världen. När samsyn har uppnåtts gäller det att politikerna tar de nödvändiga besluten.

Sjöfarten, både idag och i framtiden, behöver välutbildade och kompetenta besättningar. I den svenska sjöfarten är det nödvändigt med ombordanställda som är utbildade och skolade i den svenska andan, från jungman till befälhavare.

Lyckas vi få en enig och långsiktig syn på sjöfarten kombinerad med kloka och eniga politiska beslut är jag övertygad om att Sverige har alla möjligheter att bli bland de fem största sjöfartsnationerna i världen. Detta både vad gäller storlek på fartygsflottan och om man ser på arbetsmiljö, säkerhet och kompetens ombord i svenskflaggade fartyg.

Jag är helt övertygad om att vi kan nå detta mål. Frågan är om alla berörda parter ställer upp på denna målsättning?

Sjömannen 4/2009 3

Krisen slår hårt mot sjöfarten!

Walleniusbåt upplagd i Byfjorden, Uddevalla i augusti 2009. (Illustration Lars Mellis Melander)

Utflaggning, varsel, upplagda fartyg.

Den internationella finanskrisen drabbar nu den svenska sjöfarten hårt.

Ett exempel är Tärntank vars fem svenskflaggade båtar är på väg att få dansk flagg och kommer att placeras i DIS-registret.

Text o bild: Lennart Johnsson — Ja, tyvärr har Tärntank tagit steget att flagga ut, berättar klubbordförande Sonny Ryberg.

— En bidragande orsak till rederiets beslut är regeringens hårdnackade motstånd mot att införa en svensk tonnageskatt, något som samtliga våra konkurrentländer har.

Sonny Ryberg har deltagit i de förhandlingar som SEKO har haft med Tärntank.

— Resultatet av förhandlingarna är att SEKO kommer att behålla avtalsrätten för det rederianställda manskapet. Avtalet är i mycket nytt samtidigt som det delvis byg4 Sjömannen 4/2009

ger på det så kallade Hamletavtalet i Skåne. I och med att så mycket är nytt i avtalet hade vi inget att gå på och förhandlingarna var bitvis rätt komplicerade. De anställda går in på ett nettolönesystem enligt dansk modell.

Enligt Sonny Ryberg innebär avtalet ingen risk att de anställda dubbelbeskattas.

— Det går att säga att avtalet är en form av Europaavtalet, berättar Sonny Ryberg.

— Visst är det inte speciellt kul att behöva jobba under dansk flagg men viktigt är att SEKO även i fortsättningen är avtalspart, att vi som jobbar ombord kan behålla den tryggheten.

De rederianställda i Tärntank kommer att gå på svenska löner och får samma avlösningssystem som idag.

Totalt berörs ett 25-tal medlemmar i SEKO sjöfolk.

Både MBL-förhandlingar och den centrala förhandlingen genomfördes nyligen.

Rederiet flyttade den 18 juni i år sin huvudorganisation till danska Skagen.

Första Tärnbåt som får dansk flagg är Tärnhav.

Därefter skiftar båtarna flagg successivt och processen är troligen klar i februari nästa år.

Sonny Ryberg är mycket kritisk mot regeringens agerande i tonnageskattefrågan.

— Visserligen hävdar Tärntank att även Sjöfartsverkets policy i olika frågor har påverkat beslutet men huvudorsaken till utflaggningen är tveklöst regeringens passivitet i tonnageskattefrågan. Därför får regeringen ta på sig ansvaret för att ett antal svenska arbetsplatser till sjöss försvinner eller riskerar att försvinna.

Allvarligt demokratiproblem — Enligt min mening är det ett allvarligt demokratiproblem att regeringen vägrar

införa tonnageskatt trots att en enig riksdag står bakom kravet. När finansdepartementet hårdnackat vägrar att ta fram ett förslag kan man fråga sig hur demokratin fungerar.

Hur har medlemmarna reagerat på omflaggningen?

— De har av naturliga skäl haft många frågor och är oroliga. Viktigt nu är att snabbast möjligt informera medlemmarna på samtliga båtar. Min plan är därför att inom kort göra fartygsbesök för att gå igenom och informera om det nya avtalet. Självklart är det upp till den enskilda att avgöra om de vill följa med över till den danska flaggan. Även de dåliga konjunkturerna har slagit hårt mot Tärntank.

— Det är minst sagt tufft på marknaden för närvarande, framhåller Sonny Ryberg.

— Ett par stycken av Tärntanks NISflaggade båtar är idag också upplagda.

Grandebåtar flaggar ut De fyra så kallade Grandebåtar som Transatlantic har bemannat och som har gått under svensk flagg skiftar flaggas ut till Gibraltar.

— Grandebåtarnas ägare, italienska bolaget Grimaldi, upplever att det har blivit för dyrt att segla svenskt, säger Christer Lindgren, klubbordförande i Transatlantic.

— De 32 rederianställda som berörs kommer att föras över till de kvarvarande ACL-fartygen. Ingen rederianställd kommer alltså att förlora jobbet.

Lindgren understryker också att den

Sonny Ryberg, klubbordförande i Tärntank.

Tärnvåg kommer inom kort att skifta från dansk till svensk flagg.

uteblivna tonnageskatten upplevs som ett problem för rederiet.

— Min uppfattning är att Redareföreningen har varit alldeles för defensiv i sitt agerande beträffande tonnageskatten.

Hade föreningen mer aktivt medverkat till att det skulle vara ett gemensamt agerande tillsammans med hela den övriga näringen hade möjligheterna varit stora att vi redan hade haft tonnageskatt. Att redarsidan envisats med att köra sitt eget race har dessvärre inte gagnat näringen.

Transatlantic har sedan i vintras även två upplagda fartyg, Trans Oak och Trans Maple.

— Alla som jobbade ombord i de två båtarna är omflyttade till andra fartyg, berättar Christer Lindgren.

— Planerna för Trans Oak och Trans Maple är att de ska säljas eller skiftas till annan flagg.

— Oron över utvecklingen är tydlig i hela näringen, menar Christer Lindgren.

— Förhoppningsvis är botten nu nådd vad gäller fraktrater.

Ett rederi där läget för närvarande förefaller något oklart är Broströms. Rederiet,

som köptes av danska Maersk i januari 2009, befinner sig enligt en artikel i GP i ett tufft läge idag.

Flera fartyg ligger still och det är svårt att kunna täcka omkostnaderna, enligt ett uttalande av Broströms tillförordnade vd Kristian Lohmann i GP. — Även om mycket naturligtvis kan hända snabbt har jag ändå inte hört något om planer på att lägga upp fartyg eller om försäljning, säger Mats Olsson, klubbordförande i Broströms.

Wallenius är ett rederi som självklart påverkats en hel del av finanskrisen och den djupa krisen i bilindustrin. Efterfrågan på nya bilar har sjunkit rekordsnabbt det senaste året.

Tio fartyg upplagda — För närvarande är det tio av våra fartyg som är upplagda, berättar Björn Jonasson, klubbordförande i Wallenius.

— Tre av dessa är svenskflaggade och de övriga ingår i Wallenius Singaporeflotta.

De upplagda Walleniusbåtarna ligger i Sjömannen 4/2009 5

Malmö, Uddevalla, La Buan i Indonesien och i norska Lungdal.

— Bilkrisen slår naturligtvis hårt mot rederiet, säger Björn Jonasson.

— I dåliga tider med en bedrövlig arbetsmarknad på land drar sig folk för att köpa nya bilar.

Hittills har det enligt Björn ändå inte varit aktuellt med några varsel av rederianställda.

— Däremot är det ett antal TAPanställda som tyvärr inte har fått förnyade kontrakt.

— Medlemmarna är naturligt nog oroliga eftersom de ser hur läget för bilindustrin är. Ingen kan ju heller säga vad som händer på sikt och hur länge krisen håller i sig.

— Tur i oturen för Wallenius är i alla fall att något nybygge inte är planerat förrän år 2011.

På landsidan har Wallenius satt in ett antal besparingsåtgärder som inköpsstopp, investeringsstopp, fler telefonmöten och liknande.

— Utan tvekan är det oroligt på rederisidan för närvarande, säger SEKO sjöfolks ombudsman Peter Skoglund.

— Det märks tydligt när vi träffar redare i olika sammanhang. Ofta hänvisar redarna till den uteblivna tonnageskatten.

Furetank flyttade nyligen sina NIS-flaggade fartyg till Färöarna och frågan är vilka effekter det kan tänkas få på sikt.

— Ektank kommer att flagga ut Ek River antingen till NIS-registret eller Isle

Tio av Wallenius bilbåtar ligger idag upplagda runt om i världen.

of Man vilket innebär arbetsbrist. Ett litet ljus i mörkret är att uppsägningarna på fartyget Finn Forest återupptogs för en tid sedan, slutar Peter Skoglund.

Betydligt fler passagerare men sämre på fraktsidan. Så ser det ut för trafiken på Östersjön och mellan Sverige och Finland i sommar.

Minskade frakter på Östersjön

Viking Lines Viking XPRS redovisar en stor ökning av antalet passagerare på linjen Helsingfors-Tallinn sommaren 2009.

6 Sjömannen 4/2009

— Med tanke på lågkonjunkturen är det knappast förvånande att frakterna för närvarande minskar, säger Dennis Sirviö, ombudsman på SEKO sjöfolks stockholmskontor.

— Däremot kan både Viking Line, Birka Line och Tallink Silja redovisa mycket goda siffror över utvecklingen för antalet passagerare.

— Kanske är det så att många väljer kortsemestrar på en finlandsfärja istället för ett mer exotiskt resmål på grund av de dåliga tiderna.

Olika pressmeddelanden från Viking Line, Tallink Silja och Birka Line talar också som regel om en positiv utveckling beträffande antalet passagerare.

Ett exempel på detta är när Viking Line presenterar sina augustisiffror där främst trafiken mellan Sverige och Åland gått bra med en ökning på nio procent.

Kortrutten mellan Kapellskär och Mariehamn ökade med hela 19 procent.

Däremot har passagerarantalet mellan Sverige och Finland minskat något under månaden, eller med tre procent.

Viking Line transporterade under augusti 2009 totalt 644 755 passagerare, eller en ökning med fem procent jämfört med 2008.

En kraftig passagerarökning har även Tallink Silja haft under juni till och med augusti. Sammanlagt valde 2 701 575 passagerare rederiet under de tre månaderna.

Det innebär en ökning med drygt 14 procent jämfört med samma period 2008. Även antalet transporterade personbilar ökade under perioden med 26 procentSamtidigt sjönk dock antalet transporterade fraktenheter rejält eller med 22 procent för Tallink Silja och uppgick totalt till 58 364 enheter.

Stena Line varslar Även Stena Line har haft en en nedgång av frakterna under senare tid. Rederiet gick därför för en tid sedan ut med information om att upp emot 200 personer kommer att varslas om uppsägning.

— Vi väntar på att få en specificerad LAS-lista från företaget. Det säger Göran Dahlman, vice klubbordförande i Stena.

— Enligt förslaget vi har tagit del av handlar det om totalt 36 varsel på SEKOs avtalsområde.

— Denna gång är det bara driftspersonal som varslas och alltså inga anställda på intendenturen.

— Varslen på trafiken från Göteborg, inklusive linjerna från Varberg och Karls-

Göran Dahlman, vice klubbordförande på Stena Line, berättar att 36 anställda på SEKOs avtalsområde har varslats. — Vi är trots allt rätt lugna och tror att det inte blir så många som får gå i slutändan.

krona, handlar totalt om 100 anställda. 36 stycken alltså på vårt avtalsområde och 64 personer som är landanställda.

Passagerarsidan har för Stena Line ändå gått rätt hyggligt i sommar, framför allt gäller det trafiken på Danmark, enligt Göran Dahlman.

— Vi får se hur det blir i slutändan.

Trots allt känner vi oss rätt lugna. Periodvis saknas det fortfarande personal ombord i driften i båtarna.

Stena Lines stortanker Stena Primorsk skiftade för en tid sedan över från svensk till engelsk flagg.

— Orsaken till den omflaggningen beror enligt vad jag hört i mycket på höga befälslöner, säger Göran Dahlman.

— Förhandlingarna här resulterade i ett internationaliseringsavtal. Våra rederianställda medlemmar erbjöds att arbeta kvar ombord och flera som jobbade på Primorsk valde också att göra detta.

Foto fr.v.: Österströms, Cia Lindqvist, Mediahavet AB, Anna Risfelt Hammargren, Norrköpings hamn

Tydlig europeisk sjöfartspolitik - vilken kurs har Sverige?

1 oktober 2009, kl 12.30 - 18.00 Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg Arrangörer: Sjöfartsforum i samarbete med Näringsdepartementet, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Sveriges Fartygsbefälsförening, SEKO Sjöfolk, Sjöbefälsförbundet, Lighthouse, Chalmers Tekniska Högskola, Sjöfartshögskolan i Kalmar, Sveriges Redareförening, Svensk Sjöfarts Tidning, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sveriges Hamnar, WISTA Sweden, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Försäkringsförbund, Marinen och Kungliga Örlogsmannasällskapet.

Sjömannen 4/2009 7

Motvind på ACE Link förstärks av finanskrisen Ett rederi som hade det tufft redan innan krisen slog till med full kraft var ACE Link, vars fartyg går mellan Helsingborg och Helsingör. En storsatsning på nya och större fartyg gjordes kort tid innan de dåliga tiderna på allvar slog till.

Text: Lennart Johnsson — Vi har det senaste året suttit med ACE Link i omgångar i uppsägningsförhandlingar, berättar Peter Skoglund, ombudsman i SEKO sjöfolk.

— Drygt 40 personer på SEKOs avtalsområde har sagts upp. Förhoppningsvis är botten nu nådd. I den senaste förhandlingen var det till och med några anställda som fick gå upp i anställningstid.

— Efter uppsägningarna under det sista halvåret har vi kvar ett 40-tal medlemmar ombord.

Idag seglar ACE Link med två fartyg i Öresund. Det är ACE Siluna och ACE Siletta (gamla Sundsbussen Pernille). ACE Simara som är ett av de nya fartygen ligger sedan en tid stilla i Helsingborgs hamn.

— Vi har haft det minst sagt tufft och har kämpat med en rejäl motvind som har förstärkts av finanskrisen, säger Joakim Birgander, driftschef i ACE Link.

— Idag har vi kvar 59 anställda som seglar och 22 personer på landsidan. Ser vi på passagerarstatistiken har denna sommar varit rätt dålig, inte minst beroende på den dyra danska kronan, anser Birgander.

Sara Olsson och Ulrika Åberg står i baren på Siluna. — Vi trivs med att jobba till sjöss även om skillnaden är stor mot att jobba på restaurang iland, säger de.

— Visst finns det ombord i fartygen en oro bland de anställda efter alla uppsäg-

Sven-Erik Nerde, bartender i Siletta, har jobbat i trafiken i tio år.

8 Sjömannen 4/2009

ningar. Folk undrar vad som händer. Vi märker att passagerarantalet har sjunkit och att folk handlar mindre ombord, säger matros Johannes Edvin Jensen som själv seglat 37 år i bolaget.

— För egen del är jag inte speciellt orolig eftersom jag bara har ett år kvar till pensionen. Jag bor i Helsingör och eftersom vi får lön i svenska kronor har jag under senare år fått uppleva en rejäl lönesänkning.

— Utan tvekan borde vi tidigare ha fått bättre och mer regelbunden information om hur läget är. Själv anser jag att den stora organisationen som infördes i och med de nya fartygen var orealistisk. Så många passagerare finns bara inte att det konceptet hade kunnat fungera. Jag har förstått att de nya båtarna blev dyra och därför är svåra att få lönsamhet på.

— Samtidigt har jag alltid trivts i bolaget, annars skulle jag så klart inte ha stannat i närmare 40 år. Förresten hade det knappast varit någon idé att gå iland efter-

som det inte finns några landjobb i Danmark, menar Johannes Jensen.

Tio år i först Sundsbussarna och idag ACE Link har bartendern Sven-Erik Nerde hittills hunnit med. Idag står han i en av Silettas barer.

— Jag gjorde min första törn på 1970talet i Tor Line och har dessutom bland annat seglat mellan Varberg och Grenå och jobbat på restauranger iland.

— När man tittar på utvecklingen i rederiet är det tur att gamla Siletta är kvar.

Den är uppskattad av våra stamgäster som inte riktigt känner sig hemma på de nya tjusiga båtarna. De väljer den här båten och kallar henne fortfarande för Pernille.

— Stämningen ombord är fin. Vi är sju stycken på den här vakten. Själv trivs jag bra med jobbet här och är inte speciellt orolig för framtiden. Det är ingen idé att börja bekymra sig i förväg.

Sven-Erik Nerde och de andra ombord jobbar på ett femveckors schema.

— Det innebär intensiva arbetspass på 12,5 timmar per dag men samtidigt också flera sammanhängande ledigheter. Vi har precis börjat jobba på det nya schemat som verkar vara mycket bra.

Hela tiden är det en strid ström med gäster som kommer till baren. Det märks att många är stammisar. Sven-Erik Nerde behöver ofta inte fråga vad gästerna ska ha utan häller upp drinkarna direkt.

I Silettas andra bar står helsingborgaren Hans Quarfood som också han är en verklig trotjänare.

— Ja, det får man väl säga eftersom jag

Matros Johannes Edvin Jensen har seglat i 37 år i bolaget. — Själv är jag inte så orolig inför framtiden eftersom jag går i pension om ett år men jag förstår om mina arbetskamrater är oroliga och efterlyser mer infomration från rederiet..

varit här i 30 år. Jag började segla i denna trafik i september 1979 och har alltid trivts gott. Tidigare var jag från början av 1970-talet på en del större båtar.

— Visst är det mycket stammisar här på Siletta men det var ännu fler förr i tiden, fortsätter Hans.

Skönt komma hem efter ett pass

Hans Quarfood har nyligen firat 30-årsjubileum på linjen. — Jobbet passar mig och det är skönt att kunna komma hem efter ett arebetspass.

— Jobbet här ombord passar mig och det är skönt att kunna komma hem efter ett arbetspass. Schemat vi har fått nu är bra.

Förresten är jag kanske en av de få som varit med om tre olyckor till sjöss, varav två gånger med Sundsbussarna. Fast det är förstås inte så mycket att skryta med.

— Hur som helst har jag aldrig ångrat att jag började segla. Jag är för övrigt ett riktigt HIF-fans och går så ofta jag kan på Olympia. Vintertid brukar jag följa Rögle i ishockey.

Efter ett par turer med Sileta är det dags att i Helsingör gå ombord på större Sjömannen 4/2009 9

I Silunas kiosk står Tom Bertilsen. — Det är bara att hoppas att konjunkturen snart vänder och att försäljningen blir bättre. Jag bor i Helsingör och räknar med att fortsätta segla i flera år till.

och lyxigare Siluna. Här står Ulrika Åberg och Sara Olsson i baren För Ulrika är det den första båten vilket för henne innebär en total sjötid på två år.

— Jag trivts kolossalt bra och det är ofta mycket att göra. En tydlig utveckling är att det är fler och fler danska passagerare.

När jag började till sjöss upptäckte jag att det är stor skillnad mellan sjöavtalet och avtalet för restauranger iland där jag tidigare jobbat.

Vilket avtal är bäst?

— Utan tvekan är sjöavtalet på många sätt bättre, svarar Ulrika och Sara.

De har båda hunnit med att gå en facklig grundkurs.

— Kursen var nyttig och lärorik, säger Sara Olsson som liksom Ulrika bor i Helsingborg.

— Det är perfekt att kunna gå hem efter ett pass, anser hon.

— Tidigare har jag hunnit med att bo och jobba i Grekland i flera år.

Sara och Ulrika berättar att det inte minst på helgerna är mycket att göra. Siluna har blivit en populär båt att förfesta på för det unga Helsingborg.

— Vi har ett koncept som heter Happy Face som innebär mycket konkurrenskraftiga priser på öl och vin vilket har blivit populärt. När du jobbat ett arbetspass på nästan 13 timmar en helg är du rätt slut när du går av båten.

10 Sjömannen 4/2009

I kiosken på Siluna står Tom Bertilsen med 21 år bakom sig i rederiet.

— Förvisso kunde försäljningen vara bättre än vad den är för närvarande, säger han.

— Det är bara att hoppas att konjunkturen snart vänder uppåt. Själv har jag alltid trivts fint här även om det här med att få svensk lön innebär att jag förlorar flera tusen kronor i månaden. Jag bor i Helsingör och räknar med att fortsätta segla. Än så

länge är det flera år tills jag får gå i pension. Varje vecka åker jag och min fru till Helsingborg för att handla mat och ibland kläder och skor som idag är mycket billigare på den svenska sidan.

Jobbat på pub i England har Silunas bartender André Engström gjort.

— På ACE Link stortrivs jag och hoppas få fortsätta även om det förstås har varit oroligt här det senaste året, säger Mårten.

— För mig passar det perfekt att jobba i den här trafiken, att komma hem varje kväll. Jag har gångavstånd till och från båten vilket är guld värt.

Vad tycker du om lönen till sjöss?

— Den är helt OK. Jämför jag med ett restaurangjobb i land har vi utan tvekan något bättre betalt. Nya schemat som vi har börjat jobba på ser också bra ut.

Vissa arbetspass gör André även på Siletta.

— Det är så klart en annorlunda båt, en mer typisk turabåt. Det är en annan typ av passagerare där. På Siluna har vi en hög servicenivå och vi har även fått fin respons på maten.

— Själv har jag inte ångrat en dag att jag började segla och uppskattar inte minst den fina gemenskapen på en båt. Vi i besättningen gör regelbundet gemensamma saker även på fritiden vilket gör att vi blir ännu mer sammansvetsade.

Medan André Engström och de andra seglar vidare på Siluna och Siletta är det i Helsingborg dags attt gå av. Över Helsingborg sveper friska vindar. Frågan är bara om det är vindar som kan ge ACE Link och andra svenska rederier medvind eller

Andre Engström, bartender på Siluna, har tidigare bland annat jobbat på pubar i England.

“Skakigt läge för sjöfarten ” — Den svenska sjöfartens läge är idag minst sagt skakigt, säger SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold i den här intervjun med Sjömannen.

Text: Lennart Johnsson — För första gången sedan slutet av 1990talet känner jag en stor oro för framtiden.

Den gången lyckades parterna på sjöarbetsmarknaden, regering och riksdag att enas om en så kallad bruttomodell samtidigt som TAP-avtalet kom, berättar Kenny Reinhold.

— Dagens situation känns värre eftersom krisen slår igenom på alla plan. Jag kan inte bli klok på varför våra avtal har blivit så dyra jämfört med andra länders.

När vi kom överens om TAP och sjöfartsstödet ansågs vår lösning vara jämförbar med NIS- och DIS-registren. Idag flyttar svenska redare till dessa register eftersom de anser att det lönar sig Kenny anser att det är stor skandal att det ännu inte beslutats om att införa en svensk tonnageskatt.

— Tyvärr verkar inte den borgerliga alliansregeringen längre se sjöfarten som en tillgång utan som något nödvändigt ont.

Reinfeldtregeringen säger en sak men gör i praktiken något helt annat. Även om regeringen säger att den stöder dagens sjöfartsmodell verkar det som om den egentligen inte vill ha någon sjöfart.

— I den svenska sjöfartsnäringen har misstro mot politikerna och pessimism börjat utbreda sig. Saken blir inte bättre av att regeringen förändrar spelreglerna och stödförordningen.

Ett färskt exempel på hur förändrade spelregler kan drabba ett företag gäller Maritim Mätteknik.

— Maritim Mätteknik har de senaste sju-åtta åren gått från tio-femton personer anställlda till över 200, berättar Kenny Reinhold.

— De är stora på mäterimarknaden och konkurrerar internationellt. Nu har regeringen gått in och med ett pennstreck förändrat stödförordningen så att företaget inte blir berättigat till något sjöfartsstöd.

Visserligen är frågan ännu inte avgjord i Rederinämnden men risken är överhängande att Maritim Mätteknik tappar sjöfartsstödet.

— Saker som detta gör att svenska redare har börjat vackla och har slutat tro på att Sveriges regering vill ha en sjöfart.

Regeringen kommer gång på gång med nålstick som slår mot sjöfarten.

— Denna negativa inställning från ledande borgerliga politiker gör att krisen

idag känns värre än för drygt tio år sedan.

Politikers inställning till en bransch är i grund och botten avgörande förr att skapa framtidstro, framhåller Kenny.

Hur viktigt är det att den rödgröna alliansen talar om att de omgående kommer att införa tonnageskatt om de bildar regering?

— Det är betydelsefullt även om jag helst skulle vilja att de gjorde mycket mer än det, svarar Kenny Reinhold.

— Min förhoppning är att en framtida rödgrön regering aktivt kommer att verka för att det ska bli ett riktigt sjöfartstänk både på departementsnivå och i riksdagen.

Svensk sjöfart har under åren upplevt för mycket av läpparnas bekännelse. Nu gäller det att vi istället får se konkret handling om vi ska kunna återskapa framtidstro i näringen.

— Lyckas den rödgröna alliansen skapa framtidstro för sjöfartsnäringen är jag övertygad om att den kommer att vinna stöd i hela näringen.

— Valet för alla sjöfartsintresserade borde då bli lätt. Antingen att rösta på en borgerlig regering som saboterar sjöfarten och vill ha den utflaggad, eller på ett rödgrönt politiskt block som verkar för framtidstro och inför det branschen vill ha.

— Vi vet idag att 10-12 fartyg är på väg att flaggas ut och risken är stor att det kommer att bli ännu fler framöver. På sikt kan detta komma att innebära ringar på vattnet som kan bli förödande för det lilla svenska sjöfartsklustret.

— Samtidigt verkar inte Transportstyrelsen riktigt gå i takt med sjöfarten. Myndigheten inför nya system som krånglar till det för näringen vilket är olyckligt.

Krävs gemensamt agerande Du har fört fram vikten av att branschen samlas, tar ett gemensamt initiativ.

— Ja, det stämmer, svarar Kenny.

— Gör man inte något gemensamt, om alla börjar springa åt varsitt håll, är risken stor att allt rasar ihop. Min uppfattning är att det är hög tid att vi gör en gemensam kraftsamling.

— Kanske måste vi släppa på gammal prestige och förutsättningslöst sätta oss ned och titta på vad som krävs för att bedriva svensk sjöfart under svensk flagg. I de diskussionerna måste samtliga sjöfack, rederisidan och berörda myndigheter vara med. Lyckas vi inte med en sådan här samling är risken stor att vi inom några år inte har kvar någon svensk sjöfart.

— Det är lätt att vara efterklok men

Kenny Reinhold vill se ett gemensamt agerande från sjöfartsnäringen för att möta dagens kris.

efter det att vi fick den så kallade nettomodellen 2001 blev vi kanske lite för självsäkra och passiva. Vi borde fortsatt med att ha regelbundna politiska kontakter för att informera om läget i näringen.

Kenny Reinhold är alltså övertygad om att utan en gemensam kraftsamling från sjöfartsnäringen blir det svårt att nå framgång.

— Därför måste alla berörda parter snarast sätta sig ned och se om det finns någon väg som alla kan ställa sig bakom. Eftersom det är redarna som har de största problemen borde det ligga i deras intresse att dra igång ett sådant här arbete. Jag har tagit upp det hela flera gånger med redarsidan men hittills utan någon direkt respons.

Oroväckande nog känns det lite som om vissa redare har resignerat, inte har så mycket kampanda kvar.

— Att Sverige har ett sjöfartsstöd beror på att EU har uttalat att det är ett transportsätt man aktivt vill stödja med skattesubventioner. Detta för att EU-flottan ska ha möjligheter att konkurrera med den bekvämlighetsflaggade flottan. I Sverige vägrar regeringen att lyssna på signalerna från EU vilket alltså har inneburit att vissa rederier har börjat överväga att flagga ut.

— Vi är som sagt från SEKO sjöfolks sida beredda att förutsättningslöst sätta oss ned och diskutera hur sjöfarten ska kunna få bättre framtidsförutsättningar.

— Samtidigt kommer vi naturligtvis inte att gå med på något vi inte kan leva med. Vi kommer aldrig att sälja ut våra medlemmar.

— Däremot kanske vi kan hitta lösningar som både vi och redarna kan köpa och som kan göra oss konkurrenskraftiga med omvärlden, slutar Kenny Reinhold Sjömannen 4/2009 11

12 Sjรถmannen 4/2009

Imponerande utbud på sjöfartsklubben Katarina Sjöfartsklubb i Stockholm har som vanligt ett imponerande programutbud i höst.

Här är några av höstens programpunkter: Den 29 september klockan 18 är det ett Titanicföredrag med Claes-Göran Wetterholm som dessutom visar diabilder. Meny för kvällen är sjömansbiff exklusive dryck.

Priset per person är 175 kronor och anmälan ska göras senast den 24 september.

Titanictemat fortsätter den 1 oktober klockan 12 på Sjöhistoriska museet där den största utställningen som visats i Norden kring Titanic pågår. För lunch på klubben plus visning är priset 150 kronor per person.

Whiskyprovning är det den 6 oktober klockan 18. Whiskyciceron är Henrik Aflodal, Skandinaviens enda whiskyjournalist på heltid. Pris per person är 200 kronor och anmälan görs senast den 29 september.

Veckan därpå den 12 oktober klockan 18 är det presentation av ”Trampa däck”, ”Mössen ombord” och ”Stryka flagg”.

Moderatorer för kvällen är Jörn och Stickan från Bokanjärerna. På menyn denna kväll pytt i panna som kostar 90 kronor, exklusive dryck. Anmäla sig ska man göra senast den 5 oktober.

En musikkväll blir det den 22 oktober

klockan 18. Det blir gladjazz med Ulf Ekberg, som även ställer ut sina tavlor. Till musiken serveras kycklinggryta till ett pris av 150 kronor. Anmälan senast den 16 oktober.

Sjöhästvraket – föredrag och film är programpunkten den 5 november. Anders Näsman tar besökarna med på en djupdykning om sjöhästvraket. För föredrag och mat är priset 150 kronor per person.

Några dagar senare eller den 10 november klockan 18 heter programmet ”Kungen av Herrvik”. Det är en filmbetraktelse om den legendariska båtbyggaren Axner Bodin från Herrvik på Gotland med Susanne Svantesson som ciceron.

Pris inklusive gotländsk lammgryta är 175 kronor, exklusive dryck.

En av höstens höjdpunkter för besökarna blir säkert den 19 november klockan 18 då det är dags för Martha-afton på Katarina Sjöfartsklubb. Det blir förutom film brottsjösill, OP, Tuborg och dansk korv.

Pris per person 200 kronor. Räkna med fullt hus på klubben denna kväll.

Eftersom klubbens besökare inte bara behöver underhålla själen utan också kroppen är det stavgång på måndag klockan 9 under en timme och kvällsöppet i gymmet en gång i veckan hela hösten.

Katarina Sjöfartsklubbs öppettider i höst är måndag till torsdag 9-17 och fredagar 9-16.

Sjöfartsmuseet nästa

På Kulturnatta i Göteborg , fredagen den 9 oktober, öppnar utställningen Sjöfartsmuseet nästa!

Utställningen p´å museet utgår från en omfattande omvärldsanalys och presenterar museets framtidsplaner.

Vad tycker du om museet? Vad vill du se i framtiden? Hur kan du bidra? Det var frågor som ställdes när arbetet med att förändra Sjöfartsmuseet med Akvariet påbörjades.

Svaren kom från barn och unga, besökare och beslutsfattare, forskare och sjöfartsfolk. Över 100 personer djupintervjuades.

Sjöfartsmuseet nästa! ger en försmak av framtiden och är fylld av korta berättelser. Berättelser som museet senare kommer att utveckla i kommande utställningar och program.

Under hösten kommer Sjöfartsmuseets översta våningsplan att stängas för att öppna med nya utställningar vid årsskiftet 2010-2011. Satsningen är en av de största i museets historia.

Sjömannen 4/2009 13

“Värdefullt att synas under Almedalsveckan”

SEKO sjöfolk deltog som vanligt på sommarens Almedalsvecka i Visby.

— Denna gång var vår satsning förhållandevis blygsam. Ändå är det värdefullt att på plats i Visby informera om aktuella sjöfartsfrågor, säger avdelningens ordförande Kenny Reinhold.

—.Så gott som alla viktiga besluts-

Text : Lennart Johnsson Foto: Jonas Forslind fattare finns på plats under veckan, berättar Kenny

Kenny Reinhold ovh Peter Skoglund följer ett av de seminarier som hölls på sjöfartspuben i Visby.

14 Sjömannen 4/2009

— Nästa sommar kommer vår satsning att bli betydligt större eftersom det är valår och det är otroligt viktigt att den rödgröna alliansen vinner riksdagsvale Företrädare för SEKO sjöfolk hade under dagarna i Visby en lång rad möten med politiker från olika partier. Flygblad på temat ”Sjörövarregeringen sänker svensk sjöfart” liksom Sjömannen delades ut.

— Det är olyckligt att regeringen agerar passivt och envist vägrar införa tonnageskatt trots att delar av handelsflottan är på väg att flaggas ut, säger Kenny Reinhold.

— Efter de diskussioner vi har haft, bland annat i Visby, utgår jag från att S, V och MP i höst med kraft i riksdagen kommer att driva kravet på att Sverige snarast inför tonnageskatt, något som samtliga övriga sjöfartsländer i Europa har.

SEKO sjöfolk har under flera år haft en av de absolut bästa, mest publika, platserna i Visby under veckan.

— Vi står med vår informationsvagn mitt på Donners plats. Det är den absoluta mittpunkten för Almedalsveckan där i princip alla besökare passerar, berättar sjö-

folksombudsmannen och gotlänningen Peter Skoglund.

— Inför nästa års satsning räknar jag med att vi får behålla denna strategiska plats.

Sedan några år märks sjöfarten på många sätt under Almedalsveckan. Hundratals besökare brukar hitta till sjöfartspuben som är en gemensam satsning av Sjöfartsforum, Skärgårdsredarna, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket.

Här kan besökarna, utöver att få lite mat och dryck, varje kväll lyssna på intressanta föredrag.

En av talarna på puben denna sommar var Transports nye ordförande Lars Lindgren som talade på temat framtidens hamnarbetare. Även om det är svårt att sia om hur framtidens hamnarbetare kommer att se ut, menade Lindsgren att en integrering mellan olika delar inom logistikindustrin kommer att ske.

Utvecklingen går mot allt fler landterminaler, kombiterminaler och så kallade torrhamnar. Stuveriarbetet kommer framöver att bli ett logistikarbete i transportsektorn, framhöll han.

Ett par andra teman på pubkvällarna var om klimatkompensation för sjöfarten och om kryssningstrafikens stora betydelse för näringslivet.

Green Sea är världens första system för klimatkompensation av sjötransporter och innebär att rederiföretag enkelt kan beräkna sina transporters utsläpp av koldioxid.

Den kväll som kryssningstrafiken var på tapeten berättade Visbys hamnchef Mats Eriksson att Visby är Sveriges näst största kryssningsdestination efter Stock-

holm. Under sommaren 2009 kom drygt 60 kryssningsbåtar till Visby.

SEKO har under flera år arrangerat både välbesöka och intressanta seminarier under Almedalsveckan. Sommaren 2009 var inget undantag.

Temat för årets seminarie var ”Är nyliberalismen död?” I panelen satt bland andra SEKOs ordförande Janne Rudén, författaren och journalisten Göran Rosenberg, Sanna Reyman ledarskribent i Svenska Dagbladet och Katrine Kielos, ledarskribent på Aftonbladet.

Partiledarna i den rödgröna alliansen fr. v Lars Ohly,V, Mona Sahlin, S, och Peter Eriksson, MP.

Göran Rosenberg ansåg att nyliberalismen var en ideologi som kollapsade med krisen, ”Föreställningen att den globala finansmarknaden kunde reglera sig själv stämde inte. Nu visar det sig att det bara är staterna som kan garantera något överhuvudtaget”, menade Rosenberg.

Han fick mothugg av Rayman som trodde att när krisen tar slut så fortsätter allt som förut.

SEKO-ordföranden Janne Rudén visade på många nyliberala tendenser i samhället som avregleringarna och utförsäljningarna av post, järnväg, teleindustri och energisektorn.

Göran Rosenberg framhöll att man måste låta bli det som fungerar och att ideologin inte får styra avregleringar.

Janne Rudén betonade hur illa det kan gå när ideologin får styra som i fallet med avregleringen av telemarknaden.

I Småland, Gudrunland, ligger fortfarande teleledningar på marken. Teliasonera har inga abonnenter där och gör inget och de andra operatörerna struntar i det hela, framhöll Rudén.

SEKO-seminariet om nyliberalismens död eller inte var långt ifrån det enda under Almedalsveckan. Totalt genomfördes under dagarna i Visby 1040 aktiviteter av över 500 arrangörer. Det innebar en ökning av arrangemang med 58 procent jämfört med år 2008.

Sjömannen 4/2009 15

Kollision som kunde ha fått mycket allvarliga konsekvenser — Kollisionen mellan två gotlandsbåtar i slutet av juli kunde ha fått betydligt allvarligare konsekvenser. Om m/s Gotland kört in i en något annan vinkel i HSC Gotlandia II hade risken varit stor att betydligt fler hade skadats, säger Peter Skoglund, ombudsman i SEKO sjöfolk och själv gotlänning.

Text: Lennart Johnsson Femton personer skadades lindrigt vid kollisionen. Dimman låg tät när m/s Gotland började resan från Nynäshamn en torsdagsförmiddag.

Samtidigt var snabbfärjan HSC Gotlandia II på väg till Nynäshamn. I den trånga passagen alldeles utanför hamnen kolliderade fartygets långsida med m/s Gotlands för. Skadorna på den mindre snabbfärjan blev omfattande. Långsidan slets upp och fönster gick sönder.

Gotlandia II togs omedelbart ur trafik och ligger idag upplagd i Norrköping i väntan på att gå till ett reparationsvarv.

Den större färjan fick bara mindre skador och kunde återgå i trafik redan nästa dag.

De förseningar som uppstod i trafiken påverkade resor till och från Visby för tusentals passagerare.

— Besättningen agerade på rätt sätt från första början och alla visste vad de skulle göra, säger Peter Skoglund.

— Även om haverikommissionen ännu inte kommit med sina slutsatser var det knappast bolagets fel att olyckan inträffade, säger Peter Skoglund.

— Däremot gjorde bolaget en lång rad missar i sin information till allmänheten och massmedia dagarna efter kollisionen.

De gjorde i princip alla fel man kan göra i sin informationshantering.

Personalen fick av Destination Gotland veta att de inte hade tillåtelse att tala med massmedia.

— Kollisionen mellan de två gotlandsbåtarna var knappast rederiets fel. Däremot lyckades Destination Gotland göra en lång rad informationsmissar efter olyckan och försökte också lägga munkavle på de anställda att uttala sig i massmedia.

En säsongsanställd som intervjuades i lokalradion efter det att krisläget hade avblåsts avskedades av Destination Gotland.

Anklagades för att bryta policy — Han anklagades för att ha brutit mot företagets policy och rederiet hävdade att han agerat omdömeslöst och oprofessionellt. Detta trots att intervjun var saklig och inte innehöll någon kritik mot Destination Gotland, säger Peter Skoglund.

— Trots att den avskedade inte var medlem i SEKO sjöfolk utan i fackförbundet Unionen reagerade jag kraftfullt när jag fick höra talas om avskedandet, berättar Peter.

— Företaget hade varken talat med Unionen eller SEKO innan killen avskedades och alltså inte följt reglerna för hur en uppsägning ska gå till.

Peter Skoglund fick av Unionen fullmakt att företräda den avskedade personen.

Några dagar efter det att Peter tagit itu med ärendet backade bolaget helt.

Nu var beskedet att den säsongsanställde skulle få lön så länge anställningen varade men att han samtidigt var arbetsbefriad tills dess att anställningsavtalet löpte ut.

— Det är skönt att vi så snabbt kunde få rätsida på det hela, Destination Gotland har självklart inte rätt att sätta munkavle på sina anställda., framhåller Peter Skoglund.

— Det är anmärkningsvärt att ett statsfinansierat rederi agerar på det här sättet, försöker skrämma sin personal till tystnad.

Mannen som avskedades har i flera massmedier gått ut och tackat för det stöd han fått av SEKO och Peter Skoglund i ärendet.

-

Regeringsbeslut hot mot gotlandstrafiken — Regeringens beslut är olyckligt och riskerar att slå sönder dagens gotlandstrafik.

Det säger SEKO sjöfolks ombudsman Peter Skoglund om ett regeringsbeslut som kom för några månader sedan.

Beslutet innebär att begränsningarna kring färjetrafiken till Gotland togs bort från och med den 17 augusti. Konkret betyder det att det blir möjligt för ett rederi att bedriva trafik enbart under delar av året som sommarmånaderna.

16 Sjömannen 4/2009

- Risken är stor att det kan bli en sämre lönsamhet för Destination Gotland. I förlängningen hotas gotlänningarnas livlina till fastlandet, anser Peter Skoglund.

Destination Gotland anser att beslutet gör att förutsättningarna för rederiets avtal med staten nu förändras och kräver ett tilläggsavtal. Avtalet som Destination Gotland har idag innebär att rederiet förpliktar sig att köra omkring 2 900 turer per år mellan Gotland och fastlandet till 2015.

— Regeringen anser tydligen att avregleringar och privatiseringar ska genomföras till varje pris utan tanke på konsekvenserna, menar Peter Skoglund.

— För mig är det obegripligt att regeringen anser att det är fritt fram för en aktör att kunna plocka russinen ur kakan i Gotlandstrafiken utan att behöva ta ansvar för helheten. Men självklart är det nödvändigt att trafiken till och från Gotland fungerar både under låg- och högsäsong.

“Döda sjömän mindre värda än skadade fåglar?”

I slutet av juli totalförliste den NISflaggade torrlastaren Langeland i hårt väder i Kosterfjorden. Sex sjömän följde med fartyget till botten.

Nästan samtidigt gick bulkfartyget Full City på grund utanför Langesund i Norge. Full City började läcka ut bunkerolja och sölade ned en kuststräcka och sjöfåglar skadades.

Text: Lennart Johnsson — Tyvärr blev reaktionen i massmedia den vanliga vid den här typen av olyckor, säger Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig i SEKO sjöfolk.

— Medan uppståndelsen i media var stor över den nedsmutsade kustremsan och de skadade mycket TV-mässiga sjöfåglarna var det långt ifrån lika intressant att skriva om de sex sjömän som omkom ombord på Langeland.

Karl-Arne Johansson framhåller att det är förståeligt att media bevakar och rapporterar om oljeutsläppet från Full City.

— Det är alltid allvarligt när kustmiljöer hotas av oljespill och detta ska självklart bevakas av massmedia.

— Beträffande Langeland skrevs visserligen en hel del om själva räddningsinsatsen.

— Däremot har mycket litet rapporterats om de sex omkomna sjömännen som kom från Ryssland och Ukraina. Från officiellt svenskt håll har det hittills inte hörts ett ord av beklagande eller kondoleans.

Fartyget som hade NIS-flagg ligger idag på över 100 meters djup.

— Återigen visar det sig tyvärr att nedsmetade sjöfåglar är betydligt intressantare än några döda sjömän, säger Karl-Arne.

— Jag håller med Rolf P Nilsson, Sjöfartstidningens chefredaktör. I en debattartikel i GP framhåller han att Sverige borde visa Langelands besättning åtminstone samma respekt, värdighet och intresse som vi bemöter sjöfåglars öde i Norge.

Orsakerna till Langelands förlisning vill Karl-Arne Johansson inte spekulera i.

— Visserligen lär dykare ha sett att lastluckorna inte var ordentligt fastsatta på Langeland men det är bäst att avvakta tills haveriutredningen är klar. Idag är det kaptenen ombord som bestämmer om lastlyckorna ska skalkas under gång.

Samtidigt framhåller Karl-Arne Johansson att han vill se en annan ordning när det gäller lastsäkring.

— Det behövs en bättre samordning av lastsäkringen till lands och till sjöss. Idag är ofta inte gods som lastsäkras i land sjösäkrat. Min uppfattning är att varje last bor-

Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöombudsman i SEKO sjöfolk.

de ha ett certifikat att godset är sjösäkrat från A till Ö.

— Händelseförloppet när Langeland totalförliste måste ha gått mycket fort, säger Karl-Arne Johansson.

— Langelands totalförlisning innebär en av de, sett till antalet omkomna, värsta fartygsolyckorna på svenskt vatten i modern tid.

Ett annat aktuellt ärende som KarlArne Johansson har följt noga under den senaste tiden gäller det ryska fartyget Arctic Sea. Fartyget rapporterades i somras ha kapats på svenskt vatten mellan Gotland och Öland.

Dålig rötmånadshistoria — Alltihop i den historien låter mycket märkligt, närmast som en dålig rötmånadshistoria, kommenterar Karl-Arne.

— Nu verkar dessutom ryska myndigheter försöka mörka hela historien vilket gör att spekulationerna blir många, inte minst om vilken last som kan ha funnits ombord.

Den senaste officiella ryska versionen är att Arctic Sea efter kapningen försvann under den fortsatta färden i Atlanten.

När fartyget återupptäcktes efter flera veckor av ett ryskt örlogsfartyg kunde kaparna övermannas.

Därefter flögs de påstådda kaparna och större delen av besättningen hem till Moskva i ryska militärplan. Medan kaparna sitter fängslade har besättningen hotats med fängelse om de uttalar sig.

— Allt detta gör att teorierna om vad som egentligen hände frodas, säger KarlAne Johansson.

— De flesta tycks ändå tvivla på att lasten enbart bestod av timmer på väg till Algeriet. En teori är att det ska ha funnits

vapen, eventuellt robotar, i lasten med destination Iran. Det har till och med spekulerats i att Israel ska ha varit inblandat i att stoppa lasten.

— Många frågetecken återstår att räta ut i vad som hände ombord på Arctic Sea. Inte minst varför rederiet Solchart Management i Helsingfors dröjde flera dagar med att kontakta polisen om ett så allvarligt brott som sjöröveri.

— Jag tvivlar på att vi någonsin får veta vad som egentligen har hänt ombord på Artcic Sea, slutar Karl-Arne Johansson.

Klusterutredning Nu ska det maritima klustret analyseras.

Regeringen beslöt nyligen att uppdra åt myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser att genomföra en analys av de näringspolitiska förutsättningarna för det svenska maritima klustret.

Utredningens uppdrag är att beskriva klustrets betydelse för samhällsekonomin och för svensk handel, inklusive export. En särskild analys av klustrets styrkor och svagheter ska genomföras.

Det så kallade sjöfartsklustret omfattar både rederinäring som därtill kopplade näringar, som hamnar, skeppsmäklare, utrustningstillverkare och leverantörer.

Förhoppningen är att genom utredningen få bättre kunskaper för att vidta åtgärder och bidra till utvecklingen av de näringspolitiska förutsättningarna för det svenska maritima klustret.

Regeringens förhoppning är att med underlaget vara en mer aktiv part i det förestående arbetet med EU:s sjöfartsstrategi. Denna strategi antogs av EUs sjöfartsministrar i mars 2009. Utredningen ska vara klar den 31 mars 2010.

Sjömannen 4/2009 17

Från lärare till sjöman TT-Lines nya klubbordförande John Thörnlund hoppade av lärarbanan för att segla.

Text: Lennart Johnsson —Jag pluggade vid Lärarhögskolan i Malmö och hade en termin kvar när en kompis frågade om jag hade lust att sommarjobba på TT-Line, berättar John Thörnlund.

— Eftersom jag trivdes med jobbet ombord och det var ont om lärarjobb efter att jag var klar med utbildningen blev det sjön och jobb på Peter Pan istället. Det har jag aldrig ångrat. Att jobba till sjöss passar mig. Gemenskapen och kamratskapet i ett fartyg är unik. Så för närvarande är lärarbanan lagd på is.

John Thörnlund efterträder Jonas Forslind som vid sjöfolkets representantskap i våras valdes till SEKO sjöfolks nya avdelningssekreterare.

— När Jonas slutade var jag den enda som var intresserad att ta över. Det innebär att jag kommer at vara klubbordförande på heltid de närmaste tre åren.

På Peter Pan har John arbetat i intendenturen. När han tillträdde hade 14 medlemmar precis varslats.

— Slutresultatet av varslen var att sju anställda blev uppsagda från den 1 september. Även om Jonas Forslind höll i förhandlingarna hamnade jag alltså nästan direkt i hetluften.

John Thörnlund

Hittills har det blivit sex år på Peter Pan för John Thörnlund. Fackligt aktiv har han varit i några år.

— Mitt första uppdrag var som skyddsombud och därefter blev jag kontaktombud ombord och ledamot i klubbstyrelsen.

Fackligt engagemang är något som finns i familjen. Min far var tidigare vice ordförande i SACOs centrala styrelse.

Som klubbordförande representerar John knappt 200 medlemmar.

— Det fackliga intresset ombord varierar utan tvekan så det är viktigt att hela tiden synas och informera om värdet av att

vara medlem. Utan tvekan är det en oroande utveckling att främst LO-förbunden fortsätter att tappa medlemmar. Det är nödvändigt att bryta denna negativa spiral för att vi ska behålla den fackliga styrkan också i framtiden.

John Thörnlund är bosatt i Malmö.

— Jag är urmalmöit. Favoritlag i fotboll är förstås Malmö FF även om jag som ung spelade i flera år i IFK Malmö. Fotbollskarriären kanske tar ny fart när jag nu kommer att vara med i Peter Pans lag som deltar i Rosenhills 24-timmarsturnering, säger John Thörnlund leende.

-

Belöning 2010

För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende: s ökad sjösäkerhet s minskade risker vid arbete och fritid ombord s förbättrad drifts- och materialekonomi s allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar s ökad driftsäkerhet s trivselfrämjande åtgärder Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjöräddning.

Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö-

rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.

Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar.

Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2009.

Belöningarna delas ut under våren 2010. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.

Tel: 08-641 44 37 (säkrast 8.00-13.00) Fax: 08-640 64 00 E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

REWARD 2010 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.

Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.

Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2009.

18 Sjömannen 4/2009

Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, SAN, bildades 1956 och är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. SAN verkar för att förbättra arbetsmiljön och öka säkerheten inom svensk sjöfart och fungerar som en knutpunkt för arbetsmiljöarbete inom branschen. Nämnden ger finansiellt stöd till olika projekt, anordnar konferenser, delar ut arbetsmiljöpris och mycket mer. På www.san-nytt.se får du veta mer om oss.

Människa och teknik i samverkan på höstens SAN-konferens I oktober är det dags för SAN:s stora arbetsmiljökonferens. Årets tema är människa och teknik i samverkan och under dagen kommer en rad spännande föredragshållare att tala kring ämnet utifrån sina olika perspektiv. Ta tillfället i akt att komma till Göteborg och lyssna till dem och träffa branschkollegor som delar ditt intresse för sjömäns arbetsmiljö och säkerhet.

Dagen inleds med överlämnandet av SAN:s årliga pris för särskilt berömvärda arbetsmiljöinsatser och avslutas med mingelbuffé.

Konferensen hålls den 22 oktober i ”Läppstiftet” i Göteborg. Anmäl dig senast den 7 oktober.

Inbjudan, program och anmälningsblankett hittar du på SAN:s hemsida www.san-nytt.se. Du kan även kontakta Eva Ohlsson på Sjöfartens Arbetsgivareförbund på 031-62 95 40 eller eva.ohlsson@ transportgruppen.se.

Hjärtligt välkommen!

Hjälp oss utse årets arbetsmiljöpristagare!

Säkerhet, trivsel, hälsa, kamratskap, kommunikation, relationer – ja i stort sett allt som påverkar oss i jobbet hör till vår arbetsmiljö.

Inom Sjöfartens Arbetsmiljönämnd vet vi att det finns många goda krafter på fartyg, rederier och i andra sjöfartsrelaterade organisationer som verkar för att skapa ännu bättre förhållanden för dem som arbetar ombord. Det är något vi vill premiera. SAN instiftade därför ett årligt återkommande pris för särskilt berömvärda insatser inom arbetsmiljöområdet.

Mottagaren av priset kan vara en enskild person, ett rederi eller någon annan sjöfartsrelaterad verksamhet som under året genomfört en arbetsmiljöfrämjande åtgärd.

Priset består av en SAN-flagga i fullformat samt 10 000 kronor.

Prisutdelningen äger rum vid höstens SAN-konferens. Juryn utgörs av ledamöterna i Sjöfartens Arbetsmiljönämnd.

Förslag på kandidater kan lämnas senast den 7 oktober till Eva Ohlsson på eva.ohlsson@transportgruppen.se eller Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, Box 404, 401 26 Göteborg.

Sjömannen 4/2009 19

(Riv gärna ut och spar m

Bra att veta som medlem!

Ny medlem i SEKO sjöfolk Du som är ny som medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa, själv skriftligen göra ansökan om inträde. Ansökningsblankett för inträde finns på sidan här intill.

HAR DU ANSÖKT OM MEDLEMSSKAP I AKASSAN ÄNNU? OM INTE GÖR DET NU! Betalar du rätt medlemsavgift?

Läs under rubriken ”Medlemsavgifter för år 2009”. Där framgår även hur du går till väga om du vill söka/är berättigad till ändrad medlemsavgift.

Arbetslös Du skall gå till Arbetsförmedlingen och anmäla dig som arbetssökande 1:a arbetslösa dagen, även om du har utlagt vederlag Detta för att du inte skall missta din sjukpenningsgrundande inkomst på Försäkringskassan.

Du som betalar din medlemsavgift med inbetalningskort Inbetalningskorten sänds ut i mitten av månaden.

Arbetslös del av vecka Du som arbetar del av vecka samt stämplar upp resterande dagar av veckan, får endast kompletteringsstämpla i 75 dagar.

Därefter ges ersättning enbart för hel arbetslös vecka.

Har du frågor omkring detta kontakta oss på medlemsservice.

Besöks- och telefontider på medlemsservice Måndag-torsdag klockan 09.00-11.00 samt

13.00-15.00, fredagar 13.00-15.00.

Besökstid 9-15. Det är lunchstängt 11.3012.15.

Medlemsavgifter för år 2009 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 556 kronor i månaden.

För pensionerad medlem är avgiften 112 kronor per månad.

Reducerad avgift per månad beviljas efter ansökan under följande förutsättningar.

– Vid studier (ej rekryteringsbidrag).

Sänd in en kopia på beslutet Du fått från CSN till SEKO sjöfolk.

– Vid föräldraledigt (i mer än 6 mån).

– Vid arbetslöshet (i mer än 6 mån).

– Vid sjukdom (i mer än 6 mån) är.

OBS glöm ej ev. AFA-försäkring.

– Övergår sjukskrivning till sjuker-

20 Sjömannen 4/2009

sättning Sänd in en kopia på beslutet från Försäkringskassan.

– Vid avtalspension. Sänd in beslut från pensionsutbetalaren.

och ingen ersättning från a-kassan utgår vid exempelvis sjukdom eller studier. Då skall inbetalningskort sändas hem för egen betalning.

En ansökan enligt ovan kan hämtas på www.sjofolk.se eller kontakta din klubb/avdelning.

Utlandsadress/tillfällig adressändring

Betalning av medlemsavgift Genom avtal med redareföreningen dras din medlemsavgift från lönen varje månad.

Medlem som har ersättning från akassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning.

Om medlemsavgift inte blivit dragen från lönen viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt.

Meddela oss om förhållandet ändrats

Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress.

Information om kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften.

Om du inte bor på din folkbokföringsadress, och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bebor, ska du själv meddela Folksam detta.

medlemsinformationen)

Fyll i ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation Genom avtal blir du automatiskt medlem i SEKO sjöfolk när du får anställning inom svensk sjöfart. Arbetsgivaren drar din fack- och a-kasseavgift på din lön.

För att även få medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation måste du skriftligen ansöka om detta. Detta regleras i Lagen om arbetslöshetskassor 34§: ”Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyller villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller har fyllt 64 år.

När medlemskap i arbetslöshetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendemånad när ansökan gjordes.

Som föreskrift till 34 § regleras: ”Inträdesansökan skall vara skriftlig och ställas till kassan. Uppgifterna i ansökan skall kunna styrkas med erforderliga intyg.”

OBS! Viktigt!

Du ska omgående sända in denna ansökan till a-kassan.

SEKO Sjöfolk Fjärde Långgatan 48 vån 8 413 27 GÖTEBORG.

Ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation PERSONUPPGIFTER Personnummer:

För- och efternamn:

c/o:

Adress:

Postnummer:

Postort:

E-postadress:

Telefonnummer hem:

Mobilnummer:

Arbetsgivare:

ÖVERGÅNGSUPPGIFTER Övergång från annat förbund eller a-kassa

Nej

Ja, övergångsbeviset insändes snarast.

SÖKANDENS UNDERSKRIFT För- och efternamn

Ort och datum

KASSANS NOTERINGAR Avdelning

Utsänd

Kassaföreståndarens underskrift

Inträde

Sjömannen 4/2009 21

Viktig information om ditt försäkringsskydd Medlemsförsäkringarmed medlemskapet:

följer

I Ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos FOLKSAM: Behöver Du hjälp eller har frågor om försäkringarna kontaktaDin fackliga företrädare. Har Du ingen klubb på arbetsplatsen kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar på För mer info: www.folksam.se/sekosjofolk

Kollektiv hemförsäkring - GF 14 800 för bosatta i norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap alt. efter övergång till oss från annat LO-förbund där Du hade kollektiv hemförsäkring.

Olycksfallsförsäkring Fritid – TFF – GF 10 500 och GF 11 800 Gäller olycksfallsskador eller ersättning för rehabilitering vid sjukdom.

GF 11 800 – upphör vid 65-års ålder. // GF 10 500 – gäller i medlemskapet

Barngrupplivförsäkring – GF 10 500 För barn stadigvarande bosatta i Norden, bosatta på medlemmens adress.

Kompletteringsförsäkring – utförsäkrad TGL – GF 14 095 Gäller vid dödsfall för de medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen. Upphör vid 65-års ålder.

Inkomstförsäkring – GF 14750 - medlemmar tillhörande både SEKO/SEKO A-kassa Vid ofrivillig arbetslöshet. Är Du berättigad till ersättning skickar A-kassan hem en ansökningsblankett till Dig.

Sjuk och Efterlevandeförsäkring– GF-15 000 65 år Efter fullgjord karens ger förskringen ökad trygghet vid sjukdom och dödsfall; ersättning vid dödsfall (ingen nedtrappning av beloppet p g a ålder), ersättning vid vissa diagnoser, ersättning vid långvarig arbetsoförmåga.

Du kan medförsäkra Din make/maka, sambo eller registrerad partner.

Fritidsolycksfallsförsäkring – GF-10500 Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner.

Medlemspension - pensionssparande Eget sparande inför pensioneringen.

Gruppförsäkring pensionärer – Olycksfall-/gruppliv GF 19 000 – vid 65 år För Dig själv och medförsäkrad.

Gruppförsäkringar – Folksam.

Gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften men kan köpas förmånligare p g a medlemsskapet. Om Du har frågor om dessa försäkringar – kontakta Folksam direkt eller: www.folksam.se

Allriskförsäkring – för boende i Sverige Är ni två i hushållet som har kollektiv hemförsäkring så ingår allriskförsäkringen.

Våra Kollektivavtalade försäkringar - AFA: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare.

Har Du ingen klubb på arbetsplatsen kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar på. Vill Du veta mera: www.afaforsakring.se och gå in under försäkringar.

1-360 dagen, när ev. sjuklönen från rederiet är slut och om FK betalar ersättning.

Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå.

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada För olycksfall i arbetet, färdolycksfall - ej med trafikförsäkrat fordon, eller vid arbetssjukdom.

Om Du råkat ut för skada skall Du anmäla skadan till Din arbetsledare som skall göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA).

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd Gäller om Du blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Premiepensionsförsäkring Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid(annars betalar arbetsgivaren).

Avtalspension SAF-LO Tillägg till den lagstadgade pensionen, Du kan placera själv – kontakta FORA www.fora.se

Medlemsbarn Barnförsäkring – Olycksfall-, sjuk- o dödsfall.

22 Sjömannen 4/2009

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring Är ett komplement till sjukpenning dag

Fler tips: gå in och titta på www.skyddsnet.se

Spännande och varierat i Sjöfartsmontern Bokmässan i Göteborg firar 25-årsjubileum och som vanligt är den samlade sjöfartsnäringen på plats med sjöfartsmontern. Årets mässa äger rum mellan den 24 och 27 september.

— Vår satsning i år innehåller en lång rad spännande aktiviteter, säger Berit Blomqvist, sekreterare i Sjöfartens kultursällskap. Hon samordnar allt som händer i Sjöfartsmontern.

Text: Lennart Johnsson — En av höjdpunkterna i sjöfartsmontern är det seminarium vi ordnar fredagen den 25 september kring den nyutgivna boken Sjölivets berättare, säger Berit Blomqvist.

— Tid för det seminariet är 15.15.

— Boken Sjölivets berättare, som Ove Allansson varit redaktör för, är en enastående översikt över svenskspråkiga sjöskildringar genom tiderna, berättar Berit.

— På seminariet kommer förutom Ove Allansson själv bland annat Anders Lindström, John E Persson, Torbjörn Dalnäs, Elin Dahllöv, Lennart Johnsson och Hasse Fredriksson att vara på plats.

— Jag tror jag kan lova ett mycket spännande samtal kring den nya boken, säger Berit.

Litteraturpris delas ut Fredagen avslutas i sjöfartsmontern på sedvanligt sätt med att Stiftelsen Sveriges Sjömanshus delar ut årets litteraturpris.

Besökare till sjöfartsmontern har möjlighet att möta en lång rad författare.

Några av de som har programpunkter lördagen den 26 september är författaren Per Agne Eklund, tidigare sjöman, som berättar om sin nya bok Tro, Hopp och Kärlek .

Ove Allansson och Anders Lindström i livlig diskussion i Sjöfartsmontern.

Bilden är från Sjöfartsmontern för några år sedan.

Reidar Jönsson kommer att presentera föreningen Bokanjärernas nya antologi Trampa Däck.

Viking Line fyller 50 år vilket uppmärksammas i en ny bok. På plats den 26 september är dessutom Viking Lines VD Nils-Erik Eklund som berättar historien om rederiet som grundades av hans far.

Det blir också musik i montern på lördagen. Det är Lucas Stark och Bruksorkestern som presenterar en ny sjömansviseCD. Bokmässans sista dag den 27 september berättar kapten Peter Kaaling om resan till Kina med Ostindiefararen och presenterar en bok om denna resa. Sista författare på plats i Sjöfartsmontern är Jörn Hammarstrand som presenterar den senaste boken Lössen ombord – skrönor om befälselever.

— Sammantaget känns det som om det

är ett program som har något för alla sjöfartsintresserade, säger Berit Blomqvist.

— Med tanke på årets mycket intressanta program tror jag det är möjligt att det i år blir besöksrekord i Sjöfartsmontern.

Som vanligt hittar bokmässebesökarna Sjöfartsmontern på plats B05:02 i Svenska Mässan i Göteborg.

Bakom Sjöfartsmontern står Sjöfartens Kultursällskap.

I sällskapet ingår bland annat de tre sjöfacken, Sjöfartsverket, Breakwater Publishing, Statens Maritima Museer och Sjöfartsmuseet i Göteborg.

Ekonomiskt drar Stiftelsen Sveriges Sjömanshus ett tungt lass för att montern ska bli verklighet.

Hela det spännande programmet i Sjöfartsmontern hittar ni på sista sidan i det här numret av Sjömannen.

Sjömannen 4/2009 23

Innan Matilda försvann från Hongkong novell av Ove Allansson Illustrationer Lars Mellis Melander Min roman ”Hongkong Blues” har varken lämnat mig eller läsarna någon ro. Flera läsare har ringt eller skrivit och undrat hur det gick för maskinist Matilda och de andra där i Kambodja.

Jag har uppmanats att skriva en fortsättning. Tyvärr är även hos mig de inblandades öde ovisst. Men något som jag nu vet är att Matilda blev varnad och det kan jag berätta om.

Doktor Lees koppling till Swindons bokhandel på Lock Road, Kowloon, var välkänd av Hongkongs bokälskare, men inte alla kände till en viss hemlighet.

Insatt var däremot Gustav Daniel Andersson, maskinist och kallad Matilda efter sitt tidigare favorithak, nu stängda Waltzing Matilda. Nya haket med samma namn var inget för Matilda — sextioårig uteseglare med Kowloon som bas.

Det var något år innan den engelska kronkolonin Hongkong återgick till Kina som en “Speciell Administrativ Region”, förkortat SAR. Matilda hade ännu inte bestämt sig för om han skulle mönstra gamla Ma Wan, som vännerna Gordon och Bertram ägde.

Resan med insmugglingen av varor längs kinakusten, innan den officiella destination i Vietnam, såg Matilda inte som riskfri. Och sedan Kambodja, den långa resan uppför Mekongfloden.

— Nämn din favoritnovell så skall jag spå din nära framtid, hade doktor Lee sagt.

Matilda hade “fångats” av den besynnerlige litteraturdoktorn Lee. Lees entusiasm när han i läsecirklarna talade om vissa böcker tycktes magisk, smittsam — men på senare tid hade Matilda börjat ifrågasätta doktor Lees diktatoriska och ibland skrämmande tendenser.

Vägledare, visst — men Matilda tyckte att han alltför lätt fördömde somliga böcker.

Matilda sade sig vara allätare och läste även det doktor Lee kallade lättgods.

Det var Mariners’ Clubs katolske sjömanspräst, fader Jonathan, som knuffat in Matilda i en av doktor Lees läsecirklar, av rädsla för att Matilda skulle avvika från lagomölarnas smala stig; kanske åter supa ned sig, som efter skilsmässan från Yee Shui, skönheten som väl levde upp till talet om att den orientaliska kvinnan styr 24 Sjömannen 4/2009

sina män med en batong inlindad i en blomsterbukett.

Trots att Matilda och fader Jonathan länge känt varandra underskattade prästen fortfarande Matildas beläsenhet. Men herregud, Matilda läste vilka böcker han ville utan att låta sig imponeras av någon litteraturdoktor.

— Jag läser mej vattenklotet runt med vilka djävla böcker jag vill! sa Matilda under ett av de tidigare mötena i läsecirkeln på Mariners’ ´Club.

Doktor Lee log ett snett leende, menade att han i en litteraturcirkel ändå hade lov att rekommendera vissa böcker.

Trots oppositionslusten kände sig Matilda fortfarande fången i doktor Lees tanke-

värld. Inte minst när det gällde dennes berömda läsbåge och detta att han, om man så önskade, spådde ens framtid, inte i handflator eller kort, utan efter böcker man tyckte om. *** Utan tvivel stod doktor Lee i ett nära förhållande till Swindons bokhandelskedja.

Förutom att vara litteraturskribent i kinesoch engelskspråkiga hongkong-tidningar och rådgivare åt Swindons ledde han läsecirklar och arbetade med läsarundersökningar, ägnade ett maniskt intresse åt sina läsbågar. Till hans kufiska ideer hörde som sagt att spå människor via böcker.

Matilda steg in bland hyllorna hos Swindons på Lock Road, där han brukade stå

och provsmaka engelskspråkiga böcker. I en av de smala ravinerna mellan bokhyllorna kolliderade han med en äldre kines, en veteran bland Swindons provläsare — tjuvläsning icke. Fanns de som under några dagar provläste ut en bok.

Jaja, en gir förde Matilda in i en ännu smalare klyfta mellan hyllorna. Längst bort spärrades klyftan av en smal väggbokhylla. Ingen provläsare tittade däråt; Matilda fann knappen under mittersta bokhyllan, tryckte till: hyllan blev en dörr som snabbt öppnas till hälften. Matilda hann just slinka in till doktor Lee innan dörren automatiskt stängdes.

Bakom skrivbordets boktravar skymtade doktor Lee. Sidoljus kom från fönstret som vette mot den smala Red Lipsgränden. Matilda visste att hororna på det en gång ohederliga sjappet Red Lips nu arbetade på det ohederliga go-go-haket Red Lips.

Doktor Lees glasögon blänkte som två små dammar och därnere simmade pupillerna som besynnerliga sköldpaddor. Allt i ett ärrat ansiktslandskap. Det tycktes som en av doktor Lees hett rekommenderade böcker hade exploderat så att bokstäver, parenteser, komma- och frågetecken likt splitter hade ärrat ansiktet.

— Å Matilda var hälsad, du är väntad.

Analysen av din favoritnovell är klar. Var snäll och vänta medan jag med några meningar avslutar en recension för South China Morning Post.

Matilda beundrade några av de utsökta och inramade kalligrafierna. På de få väggytor som var fria från bokhyllor hängde också tavlor med deviser och gyllene ord, på kinesiska och engelska.

Det ögonblick då en människa upptäcker sin älsklingsförfattare är det mest betydelsefulla i hennes intellektuella utveckling.” Lin Yutang.

— Förlåt om jag avbryter, Matilda pekade på citatet, vad händer om det är vad du doktor Lee kallar en dålig författare som blir min älsklingsförfattare?

— Då uppstår komplikationer, men å andra sidan om det är någon som tar en dålig skribent till älsklingsförfattare är det kanske nog för den personens intellekt, hon eller han förmår inte höja sig.

— För min del tycker jag om att skölja hjärnan med lättare literatur emellan dom svåra böcker jag anbefalls av dej doktor Lee. — Efter mitt förmenade har du sköljt väl mycket, klassat ned din hjärna.

— Skitsnack, vad jag har sköljt ned för mycket är väl flytande.

— Se där, en av din bekännelser!

Matilda girade upp utefter bokhyl-

lorna. Jojo, oerhört lärda bokryggar tycktes föraktfullt iakttaga honom. *** — Ibland tror jag att du med vilje missförstår mig Matilda.... Huang Shan-ku, Sungdiktare, menar att om man ensidigt läser för att bilda sig försvinner hela nöjet att läsa, det spontana.

— Men du doktor Lee vill ju att vissa ska läsa det och det, hur ...

— Det har med läsandets själ att göra, att få ut det bästa utan att man på något sätt tvingar sig till bildning. Jag vet hongkongers som pinar sig genom klassiker för att bilda sig, för att kunna säga att jag har läst Shakespeares verk och Sofokles.

— Doktor Lee, jag tycker att du girar hit och dit.

— Du vill missförstå mig... Innan vi går in på din favoritnovell vill jag höra vad du har läst för böcker under den senaste veckan.

— Ante mej, jahapp, jag har läst Desmond Bagleys “Guldkölen” och John Hubbells “Silverskatten i Manilabukten”.

Ja, den om hur MacArthurs gubbar innan kapitulationen för japsen sänkte flera miljoner filippinska silverpesos i Manilabukten, värda åtta miljoner jänkedollar.

— Du milde Kam Phuang! Din läsbåge sjunker katastrofalt.

— Nänä, min läsbåge steg av spänning.

— Ytlig spänning min gode Matilda, det hjälper inte hur djupt silverskatten ligger i Manilabukten. Detta att du läser om guld och silver tror jag bottnar i din dåliga ekonomi och oro inför vårt och Hongkongs kommande återvändande till moder Kina, jag tror att …

— Nu är du ute på femton famnar dok-

torn! Måste allt vara så krångligt. Förresten glömde jag berätta att jag har läst en vetenskaplig bok om en sjö i Afrika, ”Tchad den glömda sjön”. Stora insjöar har alltid intresserat mej.

— Den boken är snarare en reseskildring. Nå, något höjer det din läsbåge efter djupdykningen med guld- och silverböckerna. Låt oss fastställa var du ligger just nu på bågen!

Matilda kände det gamla magisterhatet välla fram när doktor Lee reste sig och kritade ett kryss på svarta tavlan och den läsbåge han skapat för Matilda. Krysset satt inte ens halvvägs mot bågens topp.

— Snåldjåp, jag skall högre upp på bågen med den boken, tack vare att jag läst den vet jag att ambadschträ som växer i och runt Tchadsjön är lättare än kork, sånt är ju vetenskap! Det måste även en litteraturgubbe fatta!

Doktor Lee fortsatte oberörd: — Högt häruppe på din läsbåge har du Joseph Conrads “Tyfon”. Jag minns att du läste den i över trettio graders hetta i mitten av september. Hettan hindrade dig inte att läsa högklassig litteratur.

— Ursäkta, men jag ser flera av Joseph Conrads böcker som goda äventyrsromaner.

— Jag vet, men nu när den värsta hettan är över borde du orka höja din läsbåge, inte sänka den. Faktum är att jag tänker skriva en epokgörande avhandling om hur Hongkongs fuktheta klimat sommartid påverkar invånarnas läsbågar. Jag vet att läskvalitén i hettan sjunker för många.

— Kolla då med väderlekstjänsten dag för dag annars blir det ingen bra avhandling. Kanske kan doktorn finna ut att många sämre böcker har märken efter Sjömannen 4/2009 25

svettdroppar, i motsatts till de bättre böcker som inte läses i hettan.

— Djärvt tänkt min bäste Matilda.

— Hur är det nu med min favoritnovell?

— John Russells novell är en tragikomisk berättelse, men titeln är alltför avslöjande. Vi tänker bort titeln just nu. Novellen är i form och språk hyggligt balanserad, ja givetvis inom genren söderhavsnoveller.

Fanns det något föraktfullt i Lees röst?

*** Doktor Lee sammanfattade kort berättelsen där spelplatsen är ön Funafuti.

Handelsstationens båtkarl heter Karaki och kommer från den större ön Bougainville. Karaki har ett treårigt arbetskontrakt och förvånar alla genom att utöver arbetet hjälpa och vårda ett vitt fyllo, Christofer Alexander Pellet. Denna människa har ett väldigt huvud med feta kinder och röda polisonger.

Efter några år som tillgiven dadda släpar Karaki som vanligt hem den berusade Pellet, tror alla — men icke. Karaki för Pellet till sitt skjul, för att senare lägga honom i en segelkanot. I smyg efter mörkrets inbrott inleder Karaki den långa seglingen hem till Bougainville, med proviantföråd, besparingar och fyllot Pellet. Efter värsta bakruset och abstinensbesvären återfår Pellet aptiten, storäter av den frukt, det ris och den fisk och de konserver Karaki har med i segelkanoten eller skaffar under resan vid strandhugg på små obebodda öar.

Pellet känner sig piggare och ser fram mot att möta Karakis släkt och vänner dit han tror sig ha blivit inbjuden och — i fyllan tackat ja till resan.

Doktor Lee framhåller förstås att den vite och storhuvade Pellet är en del av Karakis besparingar. Priset på ett huvud som Pellets kommer att göra Karaki välbeställd i hembyn långt inne på den stora ön; en by där man fortfarande uppskattar färskt människokött och framför allt ett huvud som Pellets.

— Jojjo doktor Lee, och tänk efter hur Karaki i flera år hade skött om Pellet.

Tvättat spyorna och fylleskiten av honom och kammat det röda håret och polisongerna.

— Karaki visste att det granna jättehuvudet skulle väcka uppmärksamhet i hembyn. Det är ju klart att för att huvudet skulle vara färskt och i bästa skick måste det sitta på en levande kropp.

— Ockidocki doktorn, sen var ju kroppen i prima skick efter hälsosam föda under den lång sjöresan… Jahaja, kläm nu fram med vad du har fått ut för spådom när 26 Sjömannen 4/2009

du har läst ”Priset på ett huvud”. Vilken framtid har jag?

— Akta dig för hav och floder Matilda, gå inte till sjöss på något år.

— Hur kom du fram till den tokiga spådomen?

— Det kan jag inte avslöja, men det finns paralleller med vad jag vet om dig och berättelsen om Pellet. Inte så att du har varit så nedsupen men … ja, Pellet blev ju bortförd över havet och du Matilda blir bortförd av Gordon och Bertram, ja i symbolisk mening, om du tar jobbet i deras gamla Ma Wan. — Jag har inte bestämt mig, men jag behöver jobb och pengar.

— Du gör klokast i att ta min varning på allvar. Ta jobb iland eller åtminstone inom Hongkongs vatten, du frilansar ju hos den där pakistaniern Choud Jinnah, som du kallar Goodcurry eftersom han alltid säger good curry när han är belåten.

Försök få fast jobb hos honom! Du servar ju hans motordrivna djonker och från och till även lastbilarna.

— Vi drar inte riktigt jämnt, han betalar dåligt.

— Matilda du är min vän. Jag tycker om dig inte minst för att du ofta opponerar dig i bokcirklarna och har en annan mening än jag.

— Visst, det har du doktor Lee nytta av när du skriver dina så kallade essäer om böcker och läsare. Du har mej som exempel på en människa som läser fel böcker,

men som du försöker tvinga in i finlitteraturen. Så är det!

— Låt oss inte börja det tjatet igen. Än en gång Matilda, jag vill dig väl, tag min varning på allvar.

— Ockidocki, jag vet inte hur jag ska göra.

Efter Matildas försvinnande Mad Dog, Matildas stamvattenhål, var puben på Nathan Road.

Matilda har inte synts till på sju månader, är försvunnen liksom femhundratonnaren Ma Wan och dess ägare Gordon och Bertram och den övriga besättningen. Vad hände där i Kambodja och på Mekongfloden? Efter det Ma Wan hade gått upp i delvis kanaliserade Tonlé Sap River och sedan lastat i den stora sjön Tonlé Sap, i en liten hamn nära Kampong Khleang, inte långt från berömda Angkor Wat, tempelstaden utgrävd ur djungeln.

Mad Dog är stamkälla för ett fåtal nordbor kvar i det dyra Hongkong. Andra nordiska uteseglare har flyttat till billigare Thailand eller Filippinerna. Mad Dogs ölglas har en fantastisk förmåga att växa, rymma decennier av minnen — ur glasen växer de många sjöårens med- och motseglare, skeppskamrater, strängt förknippade med det eller det fartyget.

Vanninen, Too Early — alias Otto Jensen, och David Malkom Svensson är

Matildas gamla polare på Mad Dog och så förstås Kylskåps-Gustav, trots att han är död. Historier om Kylskåps-Gustav brukar klättra upp ur ölglasen och till slut tycks han sitta där på två barsolar, en skinka på varje.

Snacket handlar ofta om vad som kan ha hänt Matilda och den gamla skorven Ma Wan. Även den döde Kylskåps-Gustav undrar vad som inträffade. I kvartetten är det endast Malkom som har varit uppe i Tonlé Sap. Malkom berättar en kväll på Mad Dog att i vanliga fall är Tonlé Saps yta ungefär som svenska Vätterns — men varje år, efter sydvästmonsunen och regnperioden, är Tonlé Saps yta större än Vänerns. Översvämningen orsakas inte bara av de floder som rinner ut i Tonlé Sap. Hur som helst är den stora sjön oerhört fiskrik. Allt tillflöde medför att sjön är ett av världens rikaste vatten på yngel och sötvattensfisk.

— Fisket kunde ge mer åt Kambodjas försörjning om …

— Malkompojken, avbryter Vanninen, det är jo Matilda och dom andra som är försvonna och inte Tonlé Sap! — Jag undrar vad dom lastade däruppe uppe i sjön, säger Too Early, det har ju ryktats om stöldgods från Angkor Wat, konstföremål, skulturer och avsågade huvuden till stenstoder, hur man nu kan såga av dom.

— Det klarade ju dom röda Khmererna när dom var igång.

— Jo do Malkompojken, det har man jo hört.

— Det snackas ju också om en vapenlast, affärer med skumma generaler. I Kambodja går det en general på fyra soldater. Hur som helst vet vi att Ma Wan återvände till Phnom Penh via Tonlé Sap River och grönskan och mellan flytande bosättningar. Jag vet som sagt hur det är där borta… Men vad som hände medan

hon låg i Phnom Penh vet vi banne mej inte!

Too Early tror att det är några som har lagt locket på, tror att det är ett rivaliserande gäng generaler som lurade generalerna uppe vid sjön, tog Ma Wan i beslag, dödade alla ombord och sålde vad det nu var i lasten till utländska köpare. Sen registerade dom om Ma Wan och sålde även henne, eller både henne och lasten på en gång.

Vanninen menar att det kan tänkas att Ma Wan-gubbsen kom loss, lyckades ta sig och Ma Wan hela långa sträckan nedför Mekong. Gänget ombord kunde vara nog så tufft när det gällde. De målade sen om henne, bytte namn, hemmahamn och nationalitet, sålde av både Ma Wan och lasten.

— Sälja lasten vore brottsligt! Ma Wan kan dom förstås sälja, men för tusan då skulle dom väl på nåt sätt höra av sig till oss gamla kompisar.

— Det gör dom kanske när allt lognat ned sig Malkompojken.

— Nej Vanninen, jag tror att ingen är i livet, muttrar Too Early.

Levande tycks däremot ljudet vara som tränger in till Mad Dog, det eviga dunket frå pålningskranarna: Tadaap, taadap. Hongkong hungrar efter landutfyllnad. *** Från en av affischerna sen andra världskriget blänger bulldogen Churchill på trion på andra sidan bardisken. Talar via texten: Let us go forward together! Kvinnor på en mobliseringsaffisch instämmer: Woman of Britain say — GO!

Mad Dog,”nedbiten” i en halvkällarvåning, och med Titanic som modell i farstun, ger ingen tröst åt de sörjande, att gå framåt — nej de är ankrade i minnen. Alltefter kvällen går och minnena stiger upp ur glasen med Tiger Lager blir stämningen sentimentalare.

— Matilda berättade ju om doktor Lees varning, säger Malkom, det är skrämmande hur den slog in, varningen gällde ju även floder, jaja Mekong De samtalar om den motsägelsefulla vänskapen mellan Matilda och doktor Lee som nog underskattade Matildas beläsenhet. Malkom vet att Matilda tyckte om att provocera, prata om böcker doktor Lee tyckte var dåliga.

Malkom snörvlar till och säger att han tänker dra en dikt av Eliot som Matilda tyckte om. Matilda påstod att landkrabban doktor Lee inte begrep ”Döden genom vatten”.

— Do Malkompojken, ingen saaatans begravning! hojtar Vanninen.

— Käften! Lyssna nu.

Phlebas feniciern, död sedan fjorton dar/ glömde måsarnas skrik och havets tunga dyning/ och vinst och förlust.

En djuphavsström/ sög viskande köttet av hans ben.

När han steg och sjönk/ levde han om igen sin mogna ålder och ungdom/ tills han drogs in i virveln.

Hedning eller jude/ du som vrider ratten och vänder dig mot vinden/ minns Phlebas, en gång högrest och vacker/ som du.

Sjömannen 4/2009 27

“Att segla bland det bästa jag gjort!”

I över 30 år har den nyblivna 60-åringen Lars Mellis Melander medarbetat i Sjömannen.

— Det var i mitten av 1970-talet jag publicerade min första teckning i Sjömannen, säger Mellis.

Jag tror det var en teckning på temat om att svenska isbrytare borde ha en civil och inte en militär besättning.

Text: Lennart Johnsson — Efter debuten har jag haft flera hundra illustrationer i Sjömannen, berättar Mellis.

— En tid fanns serien Eddie med i varje nummer och numera är det ju alltid en teckning i tidningen som kommenterar aktuella politiska frågor. Under åren har jag också gjort ett antal omslag och novellillustrationer och målningar inför kongresser och hjälpt till en del med SEKO sjöfolks hemsida.

Innan Lars Melander sadlade om till konstnärsbanan seglade han i flera år.

— Skoltrött hoppade jag av gymnasiet i Helsingborg och mönstrade som 17-åring på min första båt som jungman. Det var Transmarines Irene. Totalt blev det för min del 11 båtar. Jag seglade i perioder, mycket på Central- och Sydamerika. Till Panama kom vi så ofta att jag till och med blev medlem i en lokal boxningsklubb.

Lars Melander gick på Konstfack i Stockholm i fyra år. När han var klar med studierna seglade han på nytt en tid.

— Min sista båt var Arrawak. Då var jag sedan länge politiskt och fackligt intresserad och jag var fackligt ombud i flera båtar.

När jag mönstrade på första gången däremot visste jag inget om facket men fick direkt veta att jag måste bli medlem.

Lars Mellis Melander, nypåmönstrad jungman i Irene 1967.

28 Sjömannen 4/2009

Lars Mellis Melander har medarbetat i Sjömannen i över 30 år.

I Atlantide seglade Mellis bland annat med Kuba-kocken Börje Graf som också han regelbundet medarbetar i Sjömannen.

— I den båten var det tuffa politiska diskussioner och vi gjorde bland annat en fartygstidning.

När Lars Melander definitivt gick i land började han jobba som teckningslärare parallellt med skapandet som konstnär. Idag är han sedan länge bosatt i Uddevalla med familjen.

Hur ser du idag på din sjötid?

— Utan tvekan är det bland det bästa jag har gjort. Är det något jag ångrar så är det att jag inte stannade ytterligare några år till sjöss. Jobbet var handgripligt och jordnära och gemenskapen i ett fartyg är unik. Jag är stolt över att ha varit sjöman, en stolthet jag inte alls upplever som lärare.

— Baksidan av sjömanskapet är att många av mina tidigare sjökompisar levde hårt och flera har dött i förtid. Samtidigt fanns det ju förr plats för även icke elitmänniskor till sjöss. Så är det inte längre, vare sig till sjöss eller iland. Idag måste du hela tiden försöka vara på topp eller så riskerar du att bli utslagen. Dagens samhälle är tufft och hårt.

Hur har det varit att jobba med sjöfolket?

— Det har alltid varit ett otroligt roligt och positivt samarbete. Hos sjöfacket finns det en stor tradition av kultur och insikt, om vikten av att fackföreningsrörelsen nära samarbetar med kulturarbetare.

Lars Mellis Melander har med sina politiska satirer aldrig tvekat att ta ut svängarna rejält vilket uppskattas av de flesta, men kanske retar en och annan.

— I tidningen Bohuslänningen medar-

betade jag länge varje vecka men den förre chefredaktören blev så upprörd över mina politiska satirer att jag fick sluta.

Trots det gjorde Bohuslänningen ett uppslag om Mellis i samband med 60-årdagen.

— Det var en väldigt positiv artikel men märkligt nog nämndes inte med ett ord att jag under många år medarbetat i tidningen, säger Mellis leende.

Närmast är Lars Mellis Melander representerad på ett flertal konstutställningar runt om i landet.

— Jag kom bland annat i höst med på Liljevalchs årliga utställning i Stockholm, berättar han.

Sjömannen utbringar ett stort grattis till jubilaren genom ett smakprov på några av Mellis alster i Sjömannen under åren.

Serien Eddie var ett uppskattat inslag i Sjömannen under flera år.

Sjรถmannen 4/2009 29

Läs om och beställ sjÜfartslitteratur pü www.breakwater.se FRAKT TILLKOMMER Läs mer nedan

Lüngsamt närmar sig fartyget färjeläget i Galtby med aktern fÜre. En stor skara üsküdare har samlats pü stranden.

Det är den 31 maj 1959. Münga inser att de upplever en bit betydelsefull sjÜfartshistoria.

Det nybildade Rederiaktiebolaget Vikinglinjens Viking var den fÜrsta biloch passagerarfärjan i trafik mellan sÜdra Finland, Åland och Sverige.

Sü smüningom inledde rederiet ett samarbete med sina konkurrenter Rederi AB Slite och Ålandsfärjan Ab som har resulterat i dagens Viking Line Abp. De rÜda bütarnas 50-üriga historia omspänner en fantastisk utveckling frün entreprenÜrer till marknadsledande storrederier, men ocksü motgüngar och dramatik.

320 sidor, engelsk fleet list 100 sidor. Boken finns även pü finska. 350 kr

FÜrfattare: Pär-Henrik SjÜstrÜm. Fleet list sammanställd av Krzysztof Brzoza.

4WFSJHFT .BSJUJNB *OEFY .BSJUJN VQQTMBHTCPL NFE GBSUZHTCJMEFS J GjSH PDI GBSUZHTCFTLSJW OJOHBS BSUJLMBS SFEFSJBESFTTFS TJHOBMCPLTUjWFS N N LS LS

'JOOJTI .BSJUJNF *OEFY  .BSJUJN VQQTMBHTCPL NFE BSUJLMBS PN šOTL PDI lMjOETL TKzGBSU CSBOTDISFHJTUFS TLFQQTMJTUB J GjSH SFEFSJMJTUB N N LS 1BLFUQSJT 4.* PDI '.* LS

,SJOH LBKVUMBNQBO *7 JOOFIlMMFS NjSLMJHB SPMJHB BMMWBSMJHB PDI GBTDJOFSBOEF CFSjUUFM TFS GSlO 4WFOTL 4KzGBSUT 5JEOJOHT BSLJW NFE HBNMB PDI OZB CJMEFS TBNU WBSMJHU NPEFSOJTF SBU TQSlL LS

%F GZSB QPQVMjSB CzDLFSOB J FUU QBLFU LS

'l IBS LPOUBLU NFE FMMFS zWFSIVWVEUBHFU FO VQQGBUUOJOH PN TKzGBSUFO JEBH %FU WBS MjOHF TFO NBO LVOEF WJOLB BW LVTUlOHBSOB GSlO 4LFQQTCSPO J 4UPDLIPMN FMMFS BNFSJLB ClUBSOB GSlO "NFSJLBLBKFO J (zUFCPSH 4KzGBSUFOT VUWFDLMJOH VOEFS lS LS

SkÜnlitteratur, facklitteratur, fotobÜcker eller historia? Vi har allt detta och mer därtill. Välkommen!

"OHF NPUUBHBSF MFWFSBOTBESFTT PDI CFTUjMME UJUFM 'SBLUBWHJGU UJMMLPNNFS #FTUjMM WJB QMVTHJSP FMMFS CBOLHJSP Tl CKVEFS WJ Ql GSBLUFO JOPN 4WFSJHF #PLIBOEFM Ql OjUFU XXX CSFBLXBUFS TF 3BCBUUFSBU QSJT GzS 445 T QSFOVNFSBOUFS

30 SjĂśmannen 4/2009

Read the newsletter Out of Sea! Out of Sea, the official newsletter for the Filipino seafarers organisation MARINO, has published a new issue.

MARINO is since many years working close with SEKO in different union matters concerning seafarers from the Philippines.

By: Lennart Johnsson The new issue of Out of Sea has a lot of interesting articles. The headline of the front page article is called “migration and economic development the means does not even justify the end.”

Out of Sea also takes a closer look at international maritime piracy.

The majority of the seafarers who are kidnapped outside the coast lines of Somalia are Filipinos.

In the summer of 2009 more than 100 Filipino seamen were taken captive. Despite this they hardly get any support from their own government in Manila.

You can also in the magazine read about the luxury ship industry and the often unethical recruitment practices of cruise ships owners.

Statistics that are published in Out of Sea show that Filipino seafarers represent one third of the world’s shipping person-

nel. Almost 270 000 Filipinos work at present in foreign ships. They are so called seabased OFWs (Overseas Filipino Workers).

Most seamen from the Philippines are working on Panamian flagged vessels.

More than 50 000 Filipinos are employed on vessels which are flying Panama’s flag.

The number two flag is Bahamas followed then by Liberia, Singapore and Marshall Islands.

Useful information — Our aim is to publish useful information for Filipino seafarers, says Milton Unso, President of MARINO. — We distribute Out of Sea both to seamen who look for a job in Manila and via our members on board different ships.

— Anyone who gets in touch with me can get his/her own copy. My e-mail address is mmuns2002@yahoo.com.

If you want to learn more about the situation for Filipino workers and for OFWs you can get more information on the webpage www.learn.org.ph

The front page 0f Out of Sea.

LEARN is an education center for trade unions in the Philippines. For many years LEARN has beens co operating with the Swedish trade union movement including SEKO. MARINO is affiliated to LEARN and to the labour centre APL (Alliance of Progressive Labor).

The Swedish Mercantile Marine Foundation

REWARD 2010 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow´s safe, environmentally friendly and ergonomic workplace in the Swedish merchant fleet.

We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding:

Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice.

s greater maritime safety s reduced risks at work and off duty on board s improved operating and material economy s general environmental and/or economic improvements s greater operating reliability s measures promoting comfort and well-being

The proposals, which could be writen in English, will be examined by the Foundation’s technical expert group after which the board of the Foundation will decide on which proposals are to be rewarded. The Foundation has earmarked approximately SEK 500,000 for these awards.

The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas.

In addition, the Foundation rewards commendable contributions or outstanding seamanship during a sea rescue operation or an accident onboard.

Proposals must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2009. The rewards will be awarded during spring, 2010. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22, SE-104 65 Stockholm, Sweden Phone: +46 8-641 44 37 (8.00 – 13.00) Fax: +46 8-640 64 00 E-mail: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

Sjömannen 4/2009 31

HÖSTENS STORA KLASSRESA Det är åter höst i Sverige. Gråmulen morgon ruvar över Stockholm.

Tunnelbanans gröna linje slingrar sig ogenerad genom taxeringskalendern. Från Skarpnäck till Hässelbystrand.

Jag minns att det på 1970-talet fanns en liknande klassresa i Göteborg. Spårvägens linje 5. Den röda sträckan som började i Biskopsgården och slutade i Örgryte. Eller tvärtom. Nu är denna röda spårvagnslinje säkert för länge sedan skild från sina syllar.

Främst därför att alla klasskillnader är avskaffade i Göteborg.

I Göteborg räcker det att man är göteborgare och har samma keps längst inne i själen för att klasskillnaderna skall upphöra. Vilket min mångåriga vän och kollega, skådespelaren Kent Andersson, tidigt upptäckte. ”Tänk”, sa han ofta, ”vad resten av Sverige har mycket att lära sig av oss göteborgare”.

Författaren Håkan Strängberg skrev en bok om 5ans spårvagnslinje vill jag minnas. Eller var det en novell? Det var på 1970-talet när folk gick omkring med andra accessoarer än idag. Då när alla tjejer hade Palestinasjalar istället för små pudlar i shoppingväskor.

Tyvärr har jag glömt bort titeln på boken. Håkans bok, alltså. Man glömmer lätt medan kollektiva färdmedel i både öst och väst ringlar sig förbi fula hyreslängor, groteska kontorskomplex och småhus som under sommaren åter stigit i pris. Tunnelbanan i Stockholm, med betoning på Stockholm, plöjer med andra ord genom ett generellt Sverige i mindre skala.

Ett land som nästa år kommer att dubbla sin arbetslöshet. I samma takt som våra riksdagsmän dubblar sina löner. Och fattigpensionärerna blir allt fattigare.

Och där alla personliga ”coacher” på Arbetsförmedlingen begärt ett tilläggsanslag från regeringen på 1,1 miljard. Pengar som behövs när man vill få mer tid över.

Om folk visste vilken tid det tar att prata skit med alla arbetssökanden. Och där 40 procent av de som går på socialbidrag är under 30 år.

Sommaren har nyss mönstrat av ute i Värtahamnen. En lätt slöja av nostalgi sveper över Ålands hav. Och där ute mellan jäsande lågskär söker sig ett fartyg söderut.

Ett fartyg som heter Arctic Sea och som strax skall bli kapat utanför Öland.

Ett fartyg med hemlig last som aldrig kommer att avslöjas. Svartklädda män med svarta solglasögon och militärt beteende 32 Sjömannen 4/2009

superstjärnor också kan blir det. Bara man kommer från en tillräckligt mångkulturell och fattig förortsmiljö. Ett bra exempel är tydligen Zlatan (alltså han som spelar fotboll) som växte upp i Rosengård i Malmö.

Detta betyder att medelklassens arbetslösa ungdomar, alltså de under 30 år, behöver bara ta sig ut i de invandrartäta förorterna och byta uppväxtmiljö för att lyckas i livet.

Den eviga viljan

Anders Wällhed Kulturkrönika dyker upp och försvinner spårlöst i en ribbåt. Leker med Kustbevakningen.

Förresten har också Kustbevakningen svartklädda män med militärt beteende och svarta solglasögon. Och ribbåtar. Sådana som behövs när man skall leka hjälte i dokusåpor och jaga småfyllon i skärgården.

Något måste man ju sysselsätta sig med när man inte klarar av att bevaka våra kuster. Trots ohyggliga statsanslag. Åker mot centrum. Mitt emot mig på tunnelbanan sitter en ung man som heter Jonas. Han är definitivt arbetslös. Det är hans tjej också som heter Madde.

För tre månader sedan blev hon petad från ett restaurangjobb på Djurgården. Ännu har de inte fått någon a-kassa. Jonas och Madde funderar på att förlova sig nästa år.

Jonas har nyss tagit ett SMS-lån med 40 procents ränta och ser nöjd ut. Därför lägger han upp skorna på bänken framför sig.

Nu har han åter stålar till balla brallor, förlovningsring och en ny mobiltelefon. Vi är nu snart framme vid Odenplan men klassresan fortsätter mot Centralstation. Där skall jag ta pendeln till Södertälje och på vägen besöka en vän i Nykvarn.

På Centralen köper jag Göteborgs-Posten. Där står att Arctic Sea nyss varit synlig utanför Vrångö i inloppet till Göteborg.

Eftersom Göteborgs-Posten bara går att köpa på ett ställe i Stockholm, så köper jag den där. I Pressbyrån mitt emot ”Bögringen”. Jag lägger den uppslagna tidningen över ansiktet. Numera går klassresan neråt istället för uppåt, skriver den unge 80talisten Gustav Fridolin i en artikel.

Nu får jag också veta att alla som vill bli

Är det inte skönt att vi äntligen kan avfärda folkhemmets föreställning om att vi alltid måste resa oss ur gruset för att stiga mot ljuset? Eller det kanske inte var folkhemmets devis. Det kanske var kommunisternas. Fan, man minns inte så mycket numera. Och man vet betydligt mindre än när man var under trettio år.

Men jag vill i stort sett samma saker.

Jag vill att kungahuset skall avskaffas, jag vill att Israel skall sluta med folkmordet på palestinier och jag vill att Sverige skall ha en egen handelsflotta.

Dessutom vill jag hemskt gärna att alla snart inser att det inte går att sända iväg kossor till Bryssel. Och att det faller utanför det möjligas manege att försöka lära en kossa att svinga sig i trapets. Även om hon heter Marit Paulsen och uppträder på Cirkus Maximum där små svarta genmanipulerade grisar springer i tunnel under hennes spenar.

Jag sitter hemma hos en god vän på hans flotte förtöjd i sjön Yngeln.

Den vackra insjön liger inklämd i Nykvarns kommun mellan E-20 i norr, Gnesta i söder och Södertälje i öst. Yngeln är känd som en av Sveriges renaste sjöar.

Där kanotleden öppnar sig stryker en fiskgjuse över granskogen och en storskrake jagar snabbt över strandvassen.

Höstens sista forssländor seglar med genomskinliga vingar mot ingenmansland.

Här vid sjön bodde Aina och Tage Erlander sina sista år i livet. Det sägs att Tage efter pensioneringen fick ärva den gamla Harpsundsekan.

Bara Tage kunde ro den. Vilket han gjorde med ”svung” och äkta Ransätertemperament. Undan gick det medan livrädda besökande politiker klöste sig fast i bordläggningen. Inte heller på den tiden, långt före EU, behövdes riksdagen.

De överläggningar som var nödvändiga mellan regering, näringsliv och opposition sköttes i ekan medan Tage rodde. Några år, så säger ryktet, när Harpsund upphört som konferensgård, låg ekan i Yngeln med

murknande bordläggning av klink och luktade stenkolstjära.

Yngeln är som sagt en vacker sjö. Inramad av både löv- och barrskog. Vattnet i sjön är fortfarande så rent att det går att dricka. Såvida inte algblomningen lägger en ljusgrön hinna över vattenytan. Sådant händer.

Nu till det bästa av allt! Längs botten kryper massor av signalkräftor. Min vän har alltså alldeles eget kräftvatten. Numera umgås jag förresten bara med människor på ostkusten som har egna kräftvatten.

Så långt har jag alltså kommit i min egen klassresa och det är inte fy skam.

Min vän som också är uppsyningsman vid sjön bevakar ständigt att ingen utombordare har mer än fem hästkrafter. Vilket ingen har.

Hela sjön är ett naturskyddat område.

Därför är det besynnerligt att en ribbåt som på pricken likande den som sågs vid Arctic Sea har varit synlig i sjön. Några dagar gömde de sig i vassen på västra sidan. Nu är vassen ovanligt gles just där.

Men stråna räcker gott att gömma sig i eftersom det inte heller i våra insjöar finns någon fungerande Kustbevakning.

Polaren är också en kräftfiskare av stor dignitet och en fena på allt vad kräftor heter. Kräftburar och håvar vittjas i den strama höstnatten medan insjöns älvor dansar mot gryningen. Min väns fingrar är kvicka separatorer som skiljer små skaldjur från större. ”Förr satte vi tillbaks de små kräftorna i sjön”, säger han. ”Vi trodde att de skulle växa till sig. Det var helt fel.

Istället så utvecklade de en egen degenererad liten art som inte passade i vår rena sjö. Vi kallade dem för Sverigedemokrater. Numera sätts de inte tillbaka. Vi har insett att det vore värre än kräftpesten.

Vi gör omedelbart skaldjursbuljong av dem och matar räven”.

Den frostiga september lurar runt hörnet. Så en morgon i slutet av min sommar sitter jag på torget i Mölle nära hamnen.

Ute i Öresund sveper en stor Kustbevakningsbåt förbi och sätter sprätt på sina tilläggsanslag. Ryktet i hamnen säger att de jagar den kapade Arctic Sea som nyss varit synlig utanför Hallands Väderö.

Jag pratar med Madde och Jonas. De är i ungefär samma ålder som de Madde och Jonas jag träffade på tunnelbanan i Stockholm.

Skånska Madde jobbar denna sommar i den lilla hamnshopen som säljer utrangerade böcker av oläsbara deckardrottningar.

Till hösten är hon arbetslös. Har bara blivit hänvisad en halvtidstjänst som vårdbiträde inom åldringsvården.

Det räcker inte långt eftersom Jonas snart är utstämplad på a-kassan och måste söka socialbidrag. Framtiden ser inte ljus ut med två småbarn att försörja. Det blir nog ingen förlovning till våren. Ändå såg det så bra ut i byggnadsbranschen, men det var bara en kortvarig villfarelse.

Ytterligare en av Kustbevakningens båtar dödar några miljarder plankton ute i sundet. Svallvågorna reser vattenväggar inne i hamnbassängen. Det kokar längs de kvardröjande danska segelbåtarna.

Nu säger ryktet att Kustbevakningen söker efter ytterligare en Arctic Sea som varit synligt i Laholmsbukten.

Den första EU-andan Jag sitter en stund i Mölle hamn och funderar på hösten och livet. Hit gick den stora klassresan en gång i förra seklets början.

Då när världen befann sig i en brytningstid. På det stora bruket i Höganäs härskade fortfarande den patriarkaliska eran.

Hade Madde och Johan levat på den tiden med planer på att gifta sig handlade det inte bara om ekonomi. Det krävdes också ett tillstånd av Höganäsbolagets chef.

Han som såg med avsky på socialdemokratins framväxt och arbetarnas organisering. Böckerna i Bolagets arbetarbibliotek var självklart censurerade.

Stenkolsbolaget hade en klar och tyd-

ligt uppfattning om vad arbetarna inte bör läsa. Värst var alla de lömska pamfletter som riktade sig mot det bestående.

Mölle är badorten på modet dessa år.

Randiga baddräkter syns överallt. I hela Europa talar man om den ekivoka nordliga breddgraden. Punschverandorna lyser vita och musik hörs från hotellens öppna fönsterluckor.

I den första sanna EU-andan hörs en uppsluppen blandning av danska, tyska, franska och svenska tungor. De rikas språk i de sönderskurna badvikarna eller vid hamnpiren på kvällarna. Eller på kurtisens societetsallonger. Det är en tjusig tid.

Men vänta ett tag: vem är det som närmar sig hamnen i en liten roddbåt. Det kan omöjligt vara den försvunna ribbåten från Arctic Sea. Eller? Mannen som sitter där ensam på toften förtöjer tyst i hamnen.

Jag känner igen bordläggningen av klink och känner lukten av stenkolstjära.

Det är sent på kvällen. Badvikarna har tystnat och det lilla kustsamhället sover. Ännu en stund är världen gammal och seklet ungt.

Några dagar senare öppnar sig åter Stockholm för mina ögon. Höstresenärer är ett förflackat släkte. Medelpunkten är exakt där de befinner sig.

På en löpsedel utanför Pressbyrån vid Slussen läser jag att Madde och Jonas skall förlova sig till våren.

Sjömannen 4/2009 33

Unik bok om sjölivets berättare Det är sällan det går att kalla en nyutgiven bok för en klassiker. Men den nyutgivna Sjölivets berättare (Tre Böcker Förlag), med Ove Allansson som redaktör, går det tveklöst att redan idag utnämna till en blivande klassiker.

Ove Allansson har gjort ett enastående arbete när han har bidragit till att över 300 svenskspråkiga sjöskildrare presenteras eller listas. Boken är en referande och citerande översikt i storformat, som omfattar segelfartygsepoken till nuet.

Visst förekommer i boken också ett antal medförfattare men det är Ove som har skrivit det mesta och dessutom redigerat materialet.

En av de som ansåg att det saknades en mer komplett och genomarbetad bok om sjölivets berättare var Sjöfolksförbundets förre ordförande Anders Lindström. Han tog initiativet till en arbetsgrupp för detta projekt.

Men först när Ove Allansson, efter lång tvekan, övertalades att bli huvudansvarig för projektet fick det hela fastare form. För som Lindström skriver i bokens förord kan Oves betydelse för sjöfolkslitteraturen inte överskattas.

Sjöfolk har genom åren skrivit mängder med böcker om sjölivet. I Sjölivets berättare möter läsaren både de berömda sjöförfattarna, men även mindre kända eller bortglömda. Vissa artiklar har tidigare varit publicerade i bland annat Sjömannen, Utkik och i tidskriften Rallarros nummer från 1984 som hette ”Till havs”.Dessa texter är nu omarbetade och uppföljande.

Men mycket är också nyskrivet, inte minst av Ove Allansson själv.

Några av Oves medförfattare är Tomas Abrahamsson som skriver om Jacob Wal-

lenbergs ”Min son på galejan”, Anders Wällhed som bland annat berättar om Evert Lundströms ostindiefarare, Walter Nilsson och Hamnarnas musik och Torbjörn Dalnäs som behandlar de sju havens folklore och sjömansbiblioteket.

John E Persson skriver om skrivande sjökaptener, Gunnar Fredriksson tar upp Harry Martinsons författarskap, Börje Graf som skriver om Josef Kjellgren och Karl Staf. Ytterligare medförfattare är Hasse Fredriksson som skriver om Lennart Revborn och om telegrafisternas arbete. ,Elin Dahllöv reflekterar över Ingrid Kaijsers bok Kvinnliga sjömän – finns dom.

Men främst är det alltså Ove Allansson som mycket personligt skriver om olika författare och dessutom knyter ihop olika tidsepoker Det Ove inte vet om sjöförfattare, det är inte värt att veta.

Han tar exempelvis upp Eldarens och Sjömannens novellnummer, de två världskrigen, spanska inbördeskriget, sjöfolkets talesman och Sjömannens redaktör Yngve Gyllin, lergendaren Jösse Skåning, Anderz Harning, Arvid Rundberg, Georg Uhlin och Reidar Jönsson..

Naturligtvis är en bok om Sjölivets berättare inte fullständig utan en ordentlig presentation av Ove Allanssons eget unika författarskap. En stor del av Oves långt över 30 böcker handlar ju om sjölivet.

Anders Wällhed skriver i boken att ”Ove Allansson är i modern tid vår största, nu levande sjölivsförfattare. Produktionen är överväldigande och genom att 34 Sjömannen 4/2009

ofta skifta genre har han i princip skapat sin egen paradox. Den till synes orimliga uppgiften att på en språklig, folklig nivå samtidigt göra det hermetiskt tillslutna sjömanslivet begripligt för alla läsare. Och dessutom med samma språkliga penseldrag öppna den globala världen utan att tveka i sitt handhavande av egna politiska ställningstaganden. Några satansverser har han hållit sig för god att skriva, men nog har det luktat svavel om formuleringarna mer än en gång.”

Självklart räknar Ove Allansson också in konstnärer som seglat till sjölivets berättare. Boken är rikligt illustrerad ned konstverk av bland andra Torsten Billman, Acke Jansson, Lars Mellis Melander, Ulla Zimmerman, Bettan Börjesson och Gösta Werner.

Sjölivets berättare innehåller också ett stort antal dikter av båda kända och mindre kända sjöberättare.

Att ge en heltäckande recension av den nästan 400 sidor tjocka Sjölivets berättare är omöjligt. Därför följer på nästa sida en intervu med Ove Allansson.

Själv kan jag bara kapitulera inför Oves enastående arbete med att få fram boken.

Sjölivets berättare är ett måste för alla som är intresserade av sjölitteratur och borde naturligt också ingå som obligatorisk kurslitteratur på landets alla utbildningar för blivande sjöfolk.

Lennart Johnsson

“Har varit lång resa i bokhavet”

Arbetet med att sammanställa Sjölivets berättare har de senaste åren upptagit mycket av Ove Allanssons arbetstid.

När jag skall intervjua Ove Allansson om arbetet med ”Sjölivets berättare” håller han på att ur fyra kartonger plocka upp böcker som han lånade ut till förlaget för att få bokomslagen avbildade. Därför passar det att fråga om bokens många illustrationer och konstverk.

Text: Lennart Johnsson — Runt åttio olika bokomslag är avbildade i samband med texter om den eller den författaren. Dessutom ingår fyrtiotalet konstverk, oljemålningar, träsnitt, akvareller och laveringar. Cirka hundrafemtio teckningar återpubliceras från böcker och tidningar som Sjömannen och Utkik, berättar Ove. Mest anlitade tecknare är Lars Mellis Melander och John E. Persson.

Du har synpunkter på det där med illustrationer?

— Ja, när det gäller bra illustrationer är de mer än så, de bygger på och vidgar berättelserna, särskilt då om konstnärerna

själva har arbetat till sjöss. Jag talar nu om konstnärer som hellre avbildar människan, arbete och frivakt ombord, än fartygen.

Jag förstår att du måste ha lagt ned mycket tid på det innehållsrika praktverket, du står ju som redaktör för bildurval och layout ihop med förlaget och har skrivit många texter om författare och olika epoker inom sjöfarten.

— Det har varit en lång resa i bokhavet.

Från slutet av 2005 arbetade jag i kortare

Teckning av Mark Sylwan vilken liksom bilderna på sidan 36 är publicerade i Sjölivets berättare.

perioder med boken, men sedan hösten 2007 till juli 2009 på halvtid, svarar Ove Allansson.

Allt har kanske inte varit frid och fröjd?

— Det har funnits stunder då jag har svurit över att jag tog jobbet. Arbetet har tagit för lång tid och säkerligen kvaddat några tänkta egna böcker.

— Resultatet får andra bedöma, men jag vill framhålla att mitt intresse för sjölivet och dess berättare har besegrat betänkligheterna och gjort att jag har orkat. Ja, sen har jag ju haft stödet från de medverkande sjöskrivarna och förlaget ”Tre Böcker” där Lena Pilborg och Anna Ahlberg visat stort tålamod och stått ut med infall, utfall, ändringar i text och bild in i det sista.

— De sjutton medarbetarna har gjort ett gott arbete, fortsätter Ove, men visst har jag fått stöta på för att få in artiklar i tid, dessutom är det ett känsligt jobb att korta

Forts. nästa sida...

Sjömannen 4/2009 35

texter, men det hör ju till redaktörsarbetet.

Emellanåt fick jag för mig att uppfattningen om antalet tecken och radernas täthet på ett ”normalt” A 4-manuspapper var lika många som antalet medarbetare.

— Beställda fyra manussidor visade sig bli åtta, nio. Hur som haver är jag medförfattarna tacksam, självfallet måste jag anlita skrivare som upplevt sjölivet och är belästa vad gäller sjöskildrarna. Ja, flera av dem har ju själva skrivit böcker om livet till sjöss.

Ove vill gärna citera något ur sitt förord ”Loss för och akter”: ”Liksom annan litteratur kan sjölivskildringar indelas i dokumentära, halvdokumentära och skönlitterära verk — eller om konstnärer medarbetat och att inte mindre än tjugo av tidningens medarbetare är författare till en eller flera böcker om sjölivet. Är det så många?

— Visst, med all önskvärd tydlighet framstår ”Sjömannens” roll som en pålitlig kulturbärare.

— Skulle av någon anledning utgivningen ytterligare krympas och kulturinslagen tas bort blir inte ”Sjömannen” den tidning den har varit och är. Säkert inser SEKO sjöfolks ledning den saken. Tilläggas kan att redaktörer som Yge och du till-

Illustration: Mark Sylwan

vi så vill: raka självupplevda skildringar, sjömansmemoarer, romaner, noveller, pjäser, lyrik, visor, skrönor och skepparhistorier.

Förhoppningsvis kommer de svenskspråkiga sjöberättelsernas mångfald, olikheter och egensinnigheter att framgå av denna bok… Det viktiga är att visa vad som finns, att genom smakprov kunna locka till läsning, botanisering i havsfloran…. Sjölivets berättare vill visa på bredden, inte minst de bortglömda författarna… Uttryckt på ett annat sätt är boken sjöfartshistoria sedd med de ombordanställdas ögon… Sjölivets berättare är en vänbok till sjölivets författare, till böckerna och läsenärerna. Boken är också en reseskildring — i tid och rum.”

Ove, ditt citat får mig att tänka på uttrycket att för att stå starka i framtiden måste vi känna vår historia. En annan sak, boken är indelad i trettiotalet avdelningar, som inte bara gäller böcker och konst, ett avsnitt heter ju ”Salta tidningar och antologier” Berätta lite om detta!

— Den delen tar upp tio olika sjötidningar, varav ”Sjömannen” är en. Bland annat framgår att genom åren har många 36 Sjömannen 4/2009

Sjömannenomslag av Torsten Billman.

sammans har skrivit dussinet böcker om sjölivet och näraliggande ämnen.

Hur kommer det sig att så litet har skrivits om dagens sjöfart, om containersjöfarten och färjesjöfarten?

Som jag framhåller i Sjölivets berättare är nutidens sjöarbetsliv sparsamt skildrat i romaner, novell-, vis och diktsamlingar.

Undantag finns men tal i egen sak hindrar mig från att nämna några titlar. I stort kan

sägas att sjöskildringarna inte har hunnit ikapp nutiden - då räknat från containeroch roroepokens begynnelse i svenska handelsflottan, från slutet av 1960-talet.

Helt annorlunda är det med fartygstekniska verk och sjöfartsböcker från rederisidan.

— Än så länge är alltså skildringar från arbete och fritid i dagens sjöfart få, liksom av arbetet i svenskflaggade fartyg med TAP-avtal, med främst sjöfolk från Filippinerna. Hur är det exempelvis med kulturkrockarna, funderar Ove. Men det är bara att konstatera att sjöskildrarna i stort inte har hunnit ikapp nutiden Är det något mer du vill ha sagt om boken?

— Det får väl snart räcka, men jag vill gärna framhålla att mera socialt och kritiskt beskrivande böcker kan sägas ingå i den svenska arbetarlitteraturen, åt andra hållet finns böcker vars människosyn har andra värderingar. Självfallet innehåller en skrivares framställning de värderingar, åsikter, känslor och erfarenheter som bor i honom eller henne i den tid och med det språkbruk som rådde då boken skrevs. Givetvis återspeglas i åtskilliga böcker författarens ställning ombord, befäl eller manskap.

SEKO sjöfolks utbildning

Kursprogram SEKO sjöfolk år 2009 Fartygsmiljökurs steg 1

Kursanmälan

Plats och tid: 12-16 oktober på Lastberget Sista ansökningsdag: 31 augusti 2009 Målgrupp: Skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer.

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, arbetsmiljölagen, arbetsmiljöavtal, kemiska hälsorisker med mera.

Kurs:...................................................................................

Plats och tid:............................................. ..........................

Namn:............................................................. ...................

Medlemsutbildning extern

Personnummer: .................................................................

Tre dagars externatutbildning i regionerna Ost, Väst och Syd. Målgrupp: Medlemmar som ännu inte har något fackligt uppdrag och som vill skaffa sig kunskap om kollektivavtalet, AT-journaler, försäkringar, eventuella lokala avtal med mera.

Adress: ...............................................................................

Postnummer: ...............Postadress: ...................................

Stockholm vecka 38 den 14-16 september.

Sista ansökningsdag till avdelningen är den 14 augusti.

Telefonnummer: .................................................................

Rederi och fartyg: ...............................................................

Befattning: ..........................................................................

Fackligt uppdrag: ..................................................................

Har deltagit i förbundskurser/LO-kurser: ............................

Underskrift..........................................................................

Datum.................................................................................

Insändes till:

Avliden efter 54 år till sjöss Matros Paul Smit, Malmö, har avlidit efter en tids sjukdom i en ålder av 70 år.

Paul var född i Sydafrika och växte upp där. När han hade fyllt 16 mönstrade han ut som mässkalle i ett norskt fartyg och blev sedan jungman ombord. Han seglade i norska fartyg till 1965 då han mönstrade ut som matros i en Transatlanticbåt som gick på deras Sydafrika linje.

I början av 90-talet började Paul Smit

som matros i Scandlines på LimhamnDragör linjen och var där till 1999 då han började på MS Trelleborg, i TrelleborgSassnitzlinjen. Efter nästan 54 år till sjöss gick han i höstas i pension.

Många som har seglat med Paul känner stor sorg över hans bortgång. Han var en plikttrogen och omtyckt skeppskamrat.

Tack för god vakt!

Arbetskamraterna på MS Trelleborg.

Tack!

Möten i Antwerpen

Ett varmt tack till besättning och rederi för de fina gåvorna i samband med min pensionering.

Föreningen Antwerpenseglarna fortsätter sina månadsmöten. Närmast träffas medlemmarna den 6 oktober och därefter den 3 november. Decembermötet blir den 2a.

Alla möten äger rum på Café Tipsy med början klockan 13.

Christer Pramborn. Matlagande Ekonomiföreståndare.

Ms Ortviken.Red Ab Transatlantic

SEKO sjöfolk Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Walleniusseglare har avlidit Båtsman Göran “Masen” Hedlund avled för en tid sedan 58 år gammal.

Han anställdes 1976 i Walleniusbåten Travita.

Från 1991 arbetade Göran som båtsman, senast åren 1999 till 2008 i Titus.

Görans sista båt blev Aniara.

Göran Hedlund tillhörde de uteseglare som en längre tid bodde utomlands.

För hans del handlade det om mer än 10 års boende i Osaka, Japan. Göran flyttade dock för flera år sedan hem till Hedemora.

Tack för god vakt!

Fackklubben o arbetskamraterna Wallenius Marine genom Björn Jonasson Sjömannen 4/2009 37

Klubbordförande i SEKO sjöfolk ACE Link Klubbordförande Johan Dahlström tel 076 764 72 05 e-mail: johandahlstrom@live.se Vice klubbordförande Charlotte Vasegaard mobil +4526 669097 Allandia Klubbordförande Tedde Scott Rederi Allandia AB M/S Birger Jarl Box 1151, 111 81 Stockholm Telefon: 070 541 47 46 e-mail:tedde.scott@hotmail.com Vice klubbordförande Niklas Söderman adress se ovan

Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen e-mail: jensole.hansen@stenaline.com Direkt nr: 031 85 51 67 fax 031 85 53 80 Vice klubbordförande Göran Dahlman e-mail:goran.dahlman@stenaline.com Direktnr 031 85 51 69 Thomas Stenberg e-mail:thomas.stenberg@stenaline.com Direktnr 031 85 53 56 Adress: Stenaterminalen, Masthuggskajen, 405 19 Göteborg Telefon: 03185 50 00

Destination>>Gotland Klubbordförande Christer Engström Besöksadress: Skeppsbron 14 Postadress: Box 1234, 621 23 Visby Telefon: vx 0498 20 18 00, direkttel o fax 0498 20 18 93 Vice klubbordförande Ronny Christiansson Mobiltel: Christer 070 564 0604 Ronny 0736 249884 e-mail:sjofolk@gotlandica.se

Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson Gamla Medbovägen 21 454 93 Brastad Telefon: 0523 477 40 Mobiltel: 0761 263347 e-mail:torleif.davidsson@telia.com

Broström Ship Management AB Klubbordförande Mats Olsson Stiftelsev. 10 A, 818 31 Valbo Telefon och fax: 026 13 34 60 Mobiltel: 070 67 67 372 e.mail:mats.olsson@brostrom.se Göteborg - Styrsö Skärgårdstrafik AB Klubbordförande Ralf Lindgren, Postadress: Gödebergsvägen 18, 437 34 Lindome, Tel. 031 99 35 94 mobil 0705 69 64 71 email:goderb@hotmail.com

TT-Line Klubbordförande John Thörnlund.

Besöksadress: Hamngatan 9 ”Ångkvarnen” Postadress: Box 94, 231 22 Trelleborg Telefon: 0410 560 00 eller direktnummer 0410 562 46, fax 0410 562 66 Mobiltel: 070 548 24 08 e-mail:sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan

FinnLines Ship Management AB Klubbordförande vakant Box 158, 201 21 Malmö e-mail:finnlines@sjofolk.se Vid fackliga problem vänd er till er fackliga företrädare ombord alt. till ombudsman Eva Bertlett tills kompletteringsval har skett Vice klubbordförande Andreas Sörensson Tel: mobil +46736 873181 Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund Lådna, 130 33 Gällnöby Telefon och fax: 08 542 47 455, Mobil 070 239 84 75 e-mail: kenneth.osterlund@sjotrafiken.se Vice klubbordförande Jesper Löngren Mobiltel 070 628 0971 jesperlonngren@hotmail.com Scandlines Helsingborg och Trelleborg Klubbordförande Åke Sönerud Besöksadress:Terminalgatan 1 Postadress: Knutpunkten 43, 252 78 Helsingborg Telefon: 042 18 62 14 mobil 0705 18 62 14 Fax 042 18 62 15 Vice klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti e-mail:seko.hbg_trg@scandlines.se Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow Besöksadress Norra Hamnvägen 2 Postadress: Box 27295 102 53 Stockholm Telefon: 08 666 34 11 Telefax: 08 666 34 18 Mobiltel:070 623 34 41 e-mail: seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth

Sjöfartsverkets Sjömansservice Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Telefon 011 19 10 00 Sjömansservice Media Box 16290, 103 25 Stockholm

Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren Allévägen 81 192 76 Sollentuna Mobiltel. Christer 070 377 47 06 e-mail: christer.lindgren@rabt.se Fax: 08 754 63 76 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist Postadress: Silvåkragatan 37, 254 58 Helsingborg Telefon:042 12 49 91 Mobiltel. 0705 30 30 40 e-mail: hans.lindqvist@rabt.se 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen Tärntank Ship Management AB Klubbordförande Sonny Ryberg Donsöhamn väg 24 430 82 Donsö Tel 0709 57 85 66 e-mail:sonny.ryberg@telia.com Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson Box 17086, 104 62 Stockholm,Telefon: 08 772 05 00 Mobiltel: 070 772 06 99 e-mail: bjorn.jonasson@walleniusmarine.com Viking Line Klubbordförande Ilkka Pekkinen Viking Line, Norra Gatan 4 AX-22100 Mariehamn e-mail:huvudfortroendeman.vr@vikingline.se Vice klubbordförande Tommy Heed Tel växel + 358 405 87 3852

Rosenhill- Göteborg

Kaknäs - Stockholm

Köpenhamnsgatan 25, 418 77 Göteborg Telefon 031 647 960

Kaknäsvägen 30 Box 272 77, 102 53 Stockholm Telefon: 08 663 24 21

Adresslista SEKO sjöfolk www.sjofolk.se MEDLEMSSERVICE

Tel 020-140 0 150

(medlems- och a-kasseärenden) Besökstider: Fjärde Långgatan 48, Göteborg mån-fre 9-15. Lunch 11.30-12.15

Telefontider: mån-tors kl 9.00-11.00 och 13-15, fre13-15 Från utlandet ring +46 31 42 95 25

TALSVAR A-KASSAN

Tel 020-678 00 00

Övriga fackliga ärenden Kontakta i första hand klubbordförande i ditt rederi (se listan på motstående sida)

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon vx: 031-42 94 20 Telefontid: 8-16 (övrig tid hänvisas till direktnummer) Fax: 031-42 95 01 e-mail: sjofolk@seko.se

Ordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 30

Ombudsman Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 37

Sekreterare Jonas Forslind jonas.forslind@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 34

Ombudsman Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 24

Kassör Chang Strömberg Chang.stromberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 32

Lennart Johnsson chefredaktör Sjömannen sjomannen@seko.se Direktnr och mobil

031-42 95 43

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10, 1 tr ö.g.

111 23 Stockholm Fax: 08-411 69 40

Ombudsman Dennis Sirviö dennis.sirvio@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 23

Ombudsman Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 32

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Fax: 042-18 75 85

Ombudsman Eva Bertlett eva.bertlett@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 22 OBS! Besök förbokas per telefon alternativt mail.

ITF-sektionen (International Transpor t Workers’ Federation) Annica Barning, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 14 Direktnr 08-454 84 05 Carl Tauson, ITF-samordnare SEKO Mobil 070-592 68 96 Direktnr 08-791 41 17

Sven Save, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 13 Kontor 042-37 43 35 Fax 042-37 43 45

Peter Lövkvist, biträdande ITF-samordnare Transport Mobil 070-626 77 89

Göran Larsson, ITF-inspektör Transport Mobil 070-626 77 88

Göran Nilsson, ITF-inspektör Transport Mobil 076-100 65 12

POSTTIDNING Sjömannen, Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Aktiviteter i Sjöfartsmontern " s 3VENSKA -ËSSAN I 'BG Torsdag 24 september 9–18 17.15 Dagens vinnare i vår sjöfartskulturella tävling koras

Fredag 25 september 9–19 12.15 Årets maritima litteraturskörd Anna Selme, bibliotekarie på Sjömansbiblioteket och Catrin Petersson på Marinmuseum i Karlskrona presenterar valda titlar från årets utgivning av maritim litteratur.

13.15 Hälso- och sjukvård för sjöbefäl Ingegerd Snöberg på Sjöfartshögkolan i Kalmar och Rune Larsson från Chalmers i Göteborg presenterar en ny lärobok i sjukvård för sjöbefäl.

14.15 Sveriges Maritima Index 2009 Förläggaren Lennart Fougelberg presenterar boken med alla Sveriges handelsfartyg i text och bild.

15.15 Seminarium: Sjölivets berättare Ove Allansson är redaktör och medförfattare till ”Sjölivets berättare”, en översikt som belyser svenskspråkiga sjöskildringar i text och bildkonst från segelfartygsepoken till nutid. Han och medförfattarna Anders Lindström, John E. Persson, Torbjörn Dalnäs, Lennart Johnsson, Elin Dahllöv och Hasse Fredriksson berättar om och läser ur ”Sjölivets berättare”.

17.15 Torbjörn Dalnäs Journalisten, författare och fd telegrafisten Torbjörn Dalnäs presenterar och läser ur sitt eget praktverk Gränslös Sjöfart.

17.45 Dagens vinnare i vår sjöfartskulturella tävling koras 18.00 Sjömanshusstiftelsen delar ut Årets Litteraturpris!

Prisutdelare: Robert Olsson, överintendent Statens Maritima Museer.

Lördag 26 september 9–18 11.15 Per Agne Eklund Författaren och fd sjömannen Per Agne Eklund berättar om sin nya bok Tro, Hopp & Kärlek.

11.45 Göran Claesson Göran C-O Claesson, författare, berättar om sin just lanserade bok Från livbåt till flytande palats.

12.15 Kungliga Örlogsmannasällskapet – med Sveriges äldsta maritima bibliotek Bibliotekarien Rolf Edwardsson berättar bibliotekets historia.

12.45 Lucas Stark & Bruksorkestern Lucas Stark presenterar Lucas Stark & Bruksorkesterns sjömansvise-CD Stolt genom havets böljor.

13.15 Viking Line 50 år Viking Lines VD Nils-Erik Eklund berättar historien om rederiet som grundades av hans far för 50 år sedan och författaren Pär-Henrik Sjöström presenterar jubileumsboken.

15.15 Bilder från Göteborgs svunna hamnmiljöer Lisbeth Thorell visar sin fars gamla bilder från Göteborgs kajer fyllda med fartyg vi kanske minns. Bilder som nu även har blivit fotokalender.

16.15 Årets maritima litteraturskörd Anna Selme, bibliotekarie på Sjömansbiblioteket och Catrin Petersson på Marinmuseum i Karlskrona presenterar valda titlar från årets utgivning av maritim litteratur.

17.15 Dagens vinnare i vår sjöfartskulturella tävling koras

Söndag 27 september 9–17 11 .15 Birger Sjöberg Författaren Birger Sjöberg presenterar sin bok När Goldie Hawn kom in från sjön, berättelser i marvatten.

12.15 Flying Clipper Loggbok Staffan Wettre, fotograf, Jonas Wettre, formgivare och Gunnar Stenström, konstnär, författare till Flying Clipper Loggbok, berättar om en odyssé i Medelhavet för 50 år sedan.

13.15 Eero Jalmariz Eero Jalmariz läser ur boken Finske Ahasverus, en samling sjömansminnen.

14.15 Peter Kaaling Sjökapten Peter Kaaling berättar om resan till Kina med Ostindiefararen och presenterar boken med samma namn.

15.15 Jörn Hammarstrand Författaren och fd sjökaptenen Jörn Hammarstrand presenterar senaste boken Lössen ombord - skrönor om befälselever.

16 15 Dagens vinnare i vår sjöfartskulturella tävling koras

Vad kan du om sjömansvisor, sjöfartslitteratur och sjötermer?

Delta i vår roliga tävling! Vinnare koras varje dag.

Frågeformulär finns i montern.

1:a pris: Kielkryssning med Stena Line för två personer.

Hytt och frukost ingår 2: a pris: Hotellövernattning på Scandic – Sjöfartshotellet. Äkta semesterkänsla vid Slussen i Stockholm 3:e pris: Boken Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson

VÄLKOM NA !

Sjöfartens Kultursällskap, SEKO sjöfolk, Sjöfartsverket, Sjöbefälsförbundet, Katarina Sjöfartsklubb, Breakwater Publishing, Fartygsbefälsföreningen, Statens Maritima Museer, Sjöfartsmuseet i Göteborg, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

14.15 Reidar Jönsson Författaren, filmaren och fd sjömannen Reidar Jönsson presenterar Bokanjärernas antologi Trampa däck.

14.45 Sjömanshustrur Författaren och journalisten Lennart Johnsson presenterar boken Sjömanshustrur.

Ev ändringar i bokmässeprogrammet 2009 publiceras löpande på vår hemsida: www.sjofartskultur.org