Årsredovisning 2021

Vi vårdar kulturarvet

SLS grundades den 5 februari 1885. Ända sedan dess har vårt uppdrag varit att utforska, samla in och sprida kunskap om den svenska kulturen i Finland.

Vi arbetar med utgivning, arkivverksamhet, forskningsfinansiering och förmögenhetsförvaltning. Vi stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, och främjar inhemsk litteratur genom priser och stipendier. Vi är en av de stora förvaltarna av privata allmännyttiga medel i Finland. Vår

verksamhet är möjlig tack vare donationer från privatpersoner.

SLS Årsredovisning

Att våga tänka stort

Genom lanseringen av forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden uppnådde SLS definitivt ett av sina mål i den 2009 antagna strategin – att genom fördjupad samverkan och kompetensutveckling utvecklas till en professionell och respekterad forskningsorganisatör och ­finansiär. Då jag slår fast detta är det inte enbart grundat på det faktum att vi på årsnivå kunnat öka våra utdelade priser och understöd från 1,1 miljoner euro 2009 till 6,5 miljoner euro 2021. SLS forskningsfinansiering och övriga utdelning har professionaliserats i alla led. Då ledande forskningsfinansiärer i Finland och Sverige vill vara med och finansiera ett stort nordiskt forskningsprogram med betydande belopp, och därmed visar sitt förtroende för SLS som organisatör, är det en bekräftelse på att vårt långsiktiga arbete burit frukt. Det är inte enbart satsningar på forskningsfinansiering och utdelning som vuxit kraftigt. Summan med vilken vi hållit igång vår egen utgivning, arkivverksamhet, digitala satsningar och andra projekt har ökat

SLS ska akta sig för att uppfattas som en inåtvärmande intressebevakare för det finlandssvenska eller för forskarsamfundet – det gäller att tänka stort och öppet, skriver sällskapets vd Dag Wallgren.

med omkring 30 procent. Det sammanlagda stödet till kultur, utbildning och vetenskap som SLS distribuerat på årsnivå, dels genom egen verksamhet och utdelning och dels genom Svenska kulturfondens utdelning, har ökat från 41,5 miljoner euro 2009 till 57,9 miljoner euro 2021. Denna positiva utveckling är möjlig tack vare fonddonatorer och en framgångsrik fondförvaltning. Marknadsvärdet på SLS och Svenska kulturfondens

tillgångar har mer än fördubblats från 1 miljard 2009 till 2,2 miljarder 2021.

SLS stora uppdrag i vår samtid är att skapa förutsättningar för och följa upp forskning med relevans för det svenska i Finland. Då SLS grundades 1885 såg man det som viktigt att föreningen samlade stöd i breda kretsar med intresse för bildning och för det svenska kulturarvet. Idag förverkligas denna samhällskoppling

förutom genom SLS stora medlemskår även genom det breda nationella och internationella kontaktnätverk som upprätthålls på olika plan inom SLS organisation. Men en lika viktig uppgift har också SLS öppna och proaktiva kommunikation som strävar efter att nå breda grupper i samhället. Det har varit viktigt att SLS verksamhet inte uppfattas som politiskt betingad. Men uppdraget både har varit och är samhälleligt, och dess innebörd förändras i takt med omgivningen.

De flesta finlandssvenskar lever i en tvåspråkig verklighet. Det svenska i Finland kan inte frikopplas från det finska. Vardagen och framtiden bestäms i stor

utsträckning av hur relationen till det finska utvecklas. Därför har SLS beslutat att blicka framåt och i sitt arbete visa på den relevans den svenska kulturen har för hela Finlands utveckling. För att lyckas i detta arbete är det viktigt att SLS har integrerade förankringar och företrädare inom olika samhällssektorer i det svenska och finska Finland.

I dagens värld har ett vetenskapligt samfund som SLS en viktig uppgift: att förmedla forskningens syn på frågeställningar av samhällelig betydelse. Vi stöder humanistisk grundforskning på forskningens egna villkor. Vår roll är också att främja en samhällelig dialog och debatt med utgångspunkt i insikter grundade på vetenskaplig forskning. De insikterna behövs och ska ges spridning. I en tid då motsättningar ökar och fördjupas kan detta inte betonas starkt nog – särskilt när det gäller insikter som behövs för att värna om en minoritets kulturarv och överlevnad. SLS ska tänka stort och öppet, och arbeta för att integrera och inkludera. Vi får inte uppfattas som en inåtvärmande intressebevakare för varken det finlandssvenska eller forskarsamfundet.

SLS har en nationell uppgift som givits av dess grundare och stötts av fonddonatorer genom sällskapets hela 137åriga historia. Vi har resurserna, vi har viljan – nu krävs mod.

”Det svenska i Finland kan inte frikopplas från det finska. Vardagen och framtiden bestäms i stor utsträckning av hur relationen till det finska utvecklas.”

Dag Wallgren

SLS vd

Dag Wallgren, vd:

Vetenskapliga rådet

Mandatperiod Ordförande

Sekreterare

Finansrådet

Revisorer

Vetenskapliga rådet

Från vänster: Camilla Wide, Pauline von Bonsdorff, Mattias Pirholt, Tom Moring, Kristina Malmio, Ann-Catrin Östman, Henrik Meinander, Åsa von Schoultz, Johan Aalto, Mona Forsskåhl, Fredrik Nilsson och Ruth Illman.

Finansrådet

Från vänster: Robert Andersson, Jannica Fagerholm, Johan Aalto, Björn Teir och Anna-Maja Henriksson.

Ledningsgrupp

Dag Wallgren, verkställande direktör

Christer Kuvaja, forskningschef

Kristina Linnovaara, arkivchef

Jonas Lång, kanslichef

Marika Mäklin, kommunikationschef

Ninny Olin, ekonomichef

Jennica Thylin-Klaus, utgivningschef

Från vänster: Ninny Olin, Marika Mäklin, Jennica Thylin-Klaus, Jonas Lång, Dag Wallgren, Christer Kuvaja och Kristina Linnovaara.

Verksamheten och dess fi nansiering

SLS verksamhet består av fyra grenar: forskning och stipendie utdelning, utgivning, arkivverksamhet och fondförvaltning som även omfa ar Svenska kulturfondens förmögenhetsförvaltning.

Trädet illustrerar SLS olika finansieringskällor och hur medlen används enligt SLS sy en och ändamål.

svenska folkmusikinstitut 0,4

Försäljning, medlemsavgifter m.m.

Förvaltningsgottgörelser

och Julius Polins fond

Bidrag från fonder och stiftelser 0,3 Finansiering

Statliga och kommunala stöd 0,8

Fondernas förvaltning

SLS kapital värderades vid slutet av 2021 till dryga 2,2 miljarder euro. Förmögenheten utgörs av SLS och Svenska kulturfondens fonder.

Målsättningen för förmögenhetsförvaltningen är en stabil och förutsägbar direktavkastning. Med direktavkastningen finansieras SLS verksamhet, priser och stipendier samt Svenska kulturfondens utdelning.

I vår förmögenhetsförvaltning eftersträvar vi även att uppnå en god totalavkastning på kapitalet för att trygga förmögenhetens realvärde på lång sikt.

Vi placerar främst i aktieplaceringsfonder och börsnoterade finska och svenska, internationellt verksamma bolag.

Vi prefererar stabila och etablerade bolag med god dividendbetalningsförmåga, stark marknadsposition och balans samt god lönsamhet. Aktieplaceringarna kompletteras med placeringar i fastigheter och ränteinstrument.

Fondtillgångar enligt marknadsvärde 31.12.2021

2 204 miljoner euro

Under de senaste tio åren har förmögenhetens värde fördubblats från 1 100 miljoner till

2 204 miljoner euro

Under de senaste tio åren (2012–2021) styrdes

504 miljoner euro till allmännyttig verksamhet

Aktieplaceringarna avkastade + 28,0 %

Fastighetsplaceringarna avkastade + 9,2 %

Totalavkastningen på SLS förmögenhet 2021 var + 22,8 %

Aktier och andelar 81 %

Fastigheter och fastighetsaktier 10 %

Ränteplaceringar 9 %

Under 2021 styrdes 2,6 % av förmögenheten till allmännyttig verksamhet. Det betyder

57,9 miljoner euro

Ränteplaceringarna avkastade + 1,9 %

Utdelning

Delegationen för den svenska litteraturens främjande 75 800 €

Ansökta understöd: 120 Beviljade understöd: 88

Priser 388 334 €

SLS delade ut cirka 7,6 miljoner euro till forskning, kultur och övrig allmännyttig verksamhet under året. Närmare 5 miljoner euro riktades till akademisk forskning, både till forskningsprojekt och till individuella stipendier.

SLS egen verksamhet enligt fondvillkor 1 080 258 €

Övriga stipendier och

understöd 1 109 690 €

Ansökta understöd: 266

Beviljade understöd: 102

Beviljade understöd 7 610 218 €

SLS finansiering av forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden 2 353 000 €

Elva projekt valdes för finansiering inom forskningsprogrammet. Fyra är placerade vid universitet Finland och sju vid universitet eller självständiga forskningsinstitut i Sverige. Det totala finansieringsbeloppet är cirka 10,5 miljoner euro. SLS andel av finansieringen för sju projekt är 2 353 000 euro.

Forsknings­ och

översiktsprojekt

1 397 000 €

Projektansökningar: 46

Beviljade ansökningar: 3

Individuella akademiska stipendier 1 206 136 €

Ansökta stipendier: 145

Beviljade stipendier: 38

Åbo Akademi Åbo Akademi 50 %

Åbo universitet 21 %

Åbo universitet

Helsingfors universitet 13 %

Helsingfors universitet

Andra finländska universitet/högskolor 6 %

Andra finlänska universitet/högskolor

Understöd till akademisk forskning enligt universitet, högskolor och akademiska samarbetsprojekt

Understöd till akademisk forskning enligt ämnesområde

Historia och kyrkohistoria 34 %

Historia och kyrkohistoria

Litteraturvetenskap 25 %

Litteraturvetenskap

Samhällsvetenskaper 21 %

Samhällsvetenskaper

Övriga ämnesområden 7 %

Övriga ämnesområden

Akademiska samarbetsprojekt: Post doc-poolen 6 %

Akademiska samarbetsprojekt: Post doc‐poolen

Utländska universitet eller högskolor 3 %

Utländskt universitet eller högskola

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%

Etnologi, folkloristik och kulturhistoria

Etnologi, folkloristik och kulturhistoria 6 %

Svenska språket 6 %

Svenska språket

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%

Arkiv och utgivning

Under året besökte 19 grupper med totalt 244 deltagare arkivet

Mängden arkivdokument som digitaliserades under året + 52 %

29 146 dokument. 2020: 19 165

Under 2021 fortsatte coronapandemin att påverka mängden fysiska besök vid arkivet. Även besöken på sls.finna.fi minskade en aning, medan digitaliseringen av arkivdokument ökade markant. Nedladdningar och visningar av digitala böcker och nätartiklar ökade likaså rejält.

Kundbesök i arkivets forskarsalar i Helsingfors och Vasa – 22 %

331 besök. 2020: 428

gavs ut under året

2020: 17

Nedladdade e ­böcker på sls.fi

+ 11 %

7 778 nedladdningar. 2020: 7 008

Visningar och nedladdningar av artiklar på journal.fi

+ 61 %

16 349. 2020: 10 159

Besök på sls.finna.fi

– 7 %

23 712 besök. 2020: 25 474

Besök på digitala utgåvor – 3 %

247 766 besök. 2020: 254 749

SLS arkivmaterial är det

på kulturarvsorganisationernas

Visningar av digitaliserade böcker på digi.kansalliskirjasto.fi

+ 31 %

14564 visningar. 2020: 11 098

SLS Årsredovisning

nationella söktjänst Finna, bland cirka 400 organisationer

Ordförandens årskrönika 2021

Värderingar som stöder

Åter ett år präglat av corona är förbi, och frågan är hur SLS stakat sig framåt i dessa motiga tider. Svårigheter har onekligen förekommit, men å andra sidan har sällskapets vana att producera, kommunicera och betjäna i det digitala landskapet klart underlättat situationen och i vissa fall rent av förbättrat våra verksamhetsvillkor.

Ett konkret exempel på detta var sättet på vilket SLS förtroendevalda och personal våren 2021 vaskade fram sällskapets målbild för de kommande fem åren. Processen förutsatte ett antal arbetsdryga seminarier, enkäter och uppföljande möten, som alla skedde på distans. I maj 2021 godkände SLS vetenskapliga råd slutligen ett digert dokument som beskriver hur sällskapet ska förverkliga sin strävan att lyfta ”den samhälleliga betydelsen av det svenska språket och kulturarvet i dagens Finland”.

Världen är i och för sig full av fromma förhoppningar, men i vårt fall har strategidokumenten visat sig

Genom att lyfta fram mångfald som en central värdering markerar SLS även viljan att engagera ännu fler finskspråkiga och nordiska intressenter verksamheten, skriver ordförande Henrik Meinander.

vara ett bra redskap för att styra och följa upp det som sker inom sällskapet och i dess ständigt ökande samarbeten med andra kulturinstitutioner i vårt hemland och i övriga Norden. De uppställda målen har formulerats så tydligt och mätbart att det varit möjligt att avslöja vad vi lyckats eller misslyckats med. Jag vågar därför påstå att de flesta av våra centrala målsättningar under 2010­talet uppnåddes. Nu siktar vi mot 2025.

Ett nytt redskap i styrningen av sällskapets verksamhet har varit formuleringen av SLS värdegrund, som under den ovan beskrivna processen utkristalliserades i de fyra nyckelorden kunskap, kvalitet, förnyelse och mångfald. Behovet av en explicit uttryckt värdegrund diskuterades ingående av det vetenskapliga rådet. Vi kom fram till att den behövs för att det inte ska råda någon oklarhet bland våra över 80 anställda eller nästan 120 förtroendevalda om vilka våra ledstjärnor är. Allt det som SLS gör och står för bygger alltjämt på vår ursprungliga syftesparagraf, som stipulerar att vår uppgift är att samla, bearbeta och offentliggöra vittnesbörden om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. Och eftersom denna kunskap ska inhämtas, förädlas och vidareförmedlas vetenskapligt betonar vi att allt vi gör bör hålla hög kvalitet. Det kräver att vi ständigt ser över och förbättrar vår evaluering av all kärnverksamhet.

Att vi levererar både kunskap och kvalitet är väletablerat. Men hur är det med värderingarna förnyelse och mångfald? En del tycker kanske att SLS är så traditionstyngt att vi står för raka motsatsen till nytänkande. I vissa frågor håller sällskapet benhårt på sina traditioner, såsom under årshögtiden den 5 februari. Men om vi bortser från de rituella inslagen, som inte ska tas på alltför stort allvar, är det lätt att peka på flera av SLS satsningar som vid första anblick kan verka traditionella, men som till sin funktion och effekt är nydanande. Ett exempel är vår bokutgivning: på ett årtionde har de tryckta böckerna kompletterats med en heltäckande digital utgivning. En motsvarande omvälvning har skett i det allt bredare utbud av digitalt tillgängliga texter, bilder och ljud som våra arkivenheter i Helsingfors och Vasa erbjuder.

Vår strävan efter förnyelse är inget självändamål. Den avspeglar insikten om att SLS tack vare sina resurser fått ett särskilt samhälleligt och kulturellt ansvar att stödja, stärka och sprida kunskap om det svenska Finland. Och i takt med att samhällets vanor och värderingar förändras måste SLS förnya sina verksamhetsformer för att förbli en så öppen och relevant kulturinstitution som möjligt. Genom att lyfta fram mångfald som en central värdering markerar vi även vår vilja att

Henrik Meinander, ordförande: ”I takt med att samhällets vanor och värderingar förändras måste SLS förnya sina verksamhetsformer för att förbli en så öppen och relevant kulturinstitution som möjligt.”

engagera våra finskspråkiga landsmän och skandinaviska grannar i vår verksamhet.

Det vore även fel att uppfatta den omfattande vetenskapliga verksamhet som SLS idag finansierar och bedriver som frikopplad från det kulturella uppdrag som sällskapet haft sedan 1885. Detta är något vi lärt oss även av de aktuella globala kriserna – vi har ett konkret behov av vetenskapligt dokumenterad, fritt tillgänglig och begriplig kunskap om vår omgivning och oss själva. Bandet mellan vetenskaplig kunskap och det omgivande samhället kommer alltid att förbli lika viktigt. Hela vår liberala demokrati och västerländska rättstradition bygger på en respekt för vetenskapen, vilket är särskilt viktigt att framhäva här och nu.

Henrik Meinander SLS

ordförande

Vetenskapliga rådets årsberättelse

Vetenskapliga rådets arbete

Vetenskapliga rådet fastställde i maj en förnyad målbild för åren 2021–2025. I samband med arbetet med målbilden genomfördes även ett arbete genom vilket SLS värderingar definierades.

Visionen i den nya målbilden är att sällskapet 2025 ska vara en dynamisk aktör och eftertraktad samarbetspartner, som både nationellt och nordiskt lyfter den samhälleliga betydelsen av det svenska språket och kulturarvet i dagens Finland. I målbilden läggs fokus på samarbete nationellt och nordiskt, stärkande av humanioras och samhällsvetenskapernas roll inom olika samhällssektorer, mångvetenskaplighet samt balans och hållbarhet. Sällskapets viktigaste målgrupper är forskarsamfundet och studerande, skolan och lärare samt beslutsfattare och opinionsbildare i Finland och Sverige.

Vetenskapliga rådet slog fast att SLS värdegrund bygger på kunskap, kvalitet, förnyelse och mångfald.

Bland de andra frågor som vetenskapliga rådet behandlade under året kan nämnas följande:

Ansökningsrundan för det nordiska humanistiskt­samhällsvetenskapliga forskningsprogrammet

Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen

och samhället som SLS administrerar och delfinansierar genomfördes. Programmets övriga finansiärer är Riksbankens Jubileumsfond, Suomen Kulttuurirahasto (Finska Kulturfonden), Svenska kulturfonden , Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Familjen Kamprads stiftelse. Totalt 449 ansökningar inkom. På grund av det mycket stora söktrycket beslutade vetenskapliga rådet att öka SLS finansiering av forskningsprogrammet till 2,5 miljoner euro, vilket innebar en ökning med 500 000 euro från tidigare beslut. Även de andra finansiärerna ökade sin finansiering. Finansiärerna beslutade om stöd till elva projekt med totalt 10, 5 miljoner euro. Vetenskapliga rådet beslutade att SLS med egna medel delfinansierar sju projekt i programmet med ett totalt stöd om 2 510 000 euro.

Vetenskapliga rådet beslutade inrätta det nya miljöpriset Blå globen i samarbete med Maj och Tor Nesslings stiftelse och Tiina och Antti Herlins stiftelse. SLS andel av priset finansieras ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers fond II. Priset om 100 000 euro utdelades första gången i december.

Vetenskapliga rådet gav projektet Leo Mechelins samlade verk ett stöd om 300 000 euro. Därtill gavs ett stöd

om 53 600 euro till Helsingfors universitet för insamlande av finlandssvenskt talspråk i samarbete med Yle och ett stöd om 20 000 euro till Förlaget M för ljudboksproduktion av äldre finlandssvensk litteratur..

Vetenskapliga rådet beslutade att sällskapet skulle underteckna deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025. I syfte att förtydliga hur SLS tillämpar den för öppen vetenskap centrala principen ”så öppet som möjligt, så slutet som nödvändigt” samt FAIR­principerna fastställde vetenskapliga rådet reviderade riktlinjer för öppen vetenskap och öppet kulturarv och för utdelning av projekt­ och stipendiemedel samt nya riktlinjer för aktiv insamling.

Vetenskapliga rådet antog för sin del förtydligade jävsregler för sällskapets verksamhet och inledde en självutvärdering av vetenskapliga rådets roll och arbetsmetoder.

Verksamhetsrelaterade milstolpar

Under 2021 präglades verksamheten av coronapandemin, med alla de förändringar och begränsningar den inneburit.

Sällskapet bedrev sin verksamhet enligt den verk­

samhetsplan som vetenskapliga rådet fastställt för 2021. De mål som uppställdes i verksamhetsplanen uppnåddes i huvudsak.

Som ett led i förberedelserna för övergången till ett nytt arkivsystem 2022 testade arkivet flera arkivsystem under året för att få en övergripande uppfattning om vilka system på marknaden som bäst fyller de av vetenskapliga rådet utstakade kriterierna. SLS arkiv fortsatte arbetet med att systematiskt öka arkivets och arkivmaterialets synlighet på nätet samt att målmedvetet genomföra digitaliseringsplanen. SLS har lagt ut ytterligare arkivmaterial på den egna vyn i den nationella söktjänsten Finna och arkivets materialhelheter har också lagts ut på den nya tjänsten Finna Klassrum. Arkivets äldsta etnografiska folkloristiska och språkliga material i Traditions­ och språksamlingen intogs i det nationella registret för Unescos världsminne.Arkivet har arbetat vidare på att förenhetliga arkivmaterialets metadata för att förbättra sökning och användning av arkivmaterial samt fortsatt arbetet med hanteringen av rättighetsfrågor. Insamlingsmetoder på distans har utvecklats under pandemin och insamlingsarbetet har i växande grad gjorts med och på initiativ av externa intressenter och samarbetspartner. Det insamlade materialet i den nationella insamlingskampanjen Donera prat arkiveras i SLS arkiv. Kampanjen har stötts av SLS och har genomförts i samarbete med Helsingfors universitet och Yle. De svenska digitaliserade dagstidningarna från Nationalbibliotekets digitala tidningsdatabas blev tillgängliga i SLS arkiv i Vasa och Helsingfors.

SLS arrangerade sammanlagt 40 externa evenemang som nådde en mångtalig publik. Bland dessa kan nämnas webbinariet Hilma Granqvist – a Pioneer in Palestine. Anthropological Fieldwork in the 1920s 30.3, webbinariet Vad är god undervisning på svenska i Finland? Att stötta modersmålet på andra stadiet 22.4, webbinariet Kokkonst, kamfer och konservering – från 1700­talets herrgårdar till dagens digitala recept 20.5, webbinariet Folkviseforskning i Norden idag och dess koppling till det svenska Finland 3.11, seminariet Tidningen som tidsspegel – Lehti aikansa peilinä 18.11 och seminariet Integration på svenska – på vems villkor? 26.11. SLS arrangerade Vetenskapskarnevalen i Vasa 19–20.11 i samarbete med högskolorna i Vasa, Vasa stad, och HSS Media. SLS deltog i bokmässan i Helsingfors, men i Göteborgsmässan enbart med program. SLS och Hufvudstadsbladet arrangerade för andra gången det direktsända evenemanget Bokström 3–4.12 i samarbete med de finlandssvenska förlagen och en rad kulturorganisationer.

SLS gav ut 9 verk i tryck av vilka 7 även utgavs digitalt. 5 nya verk utgavs endast digitalt. 5 verk som tidigare utkommit i tryck utgavs nu också digitalt. FMI:s musikutgivning bestod av två nya cd­skivor som också publicerades på musikströmningstjänster. Folk och musik gavs för tredje året ut som e­tidskrift. Årets mest sålda bok var Stora finlandssvenska festboken av Anne Bergman och Carola Ekrem. Av Zacharias Topelius Skrifter utgavs Läsning för barn i tryck och digitalt och Övrig barnlitteratur och Publicistik digitalt. Inom projektet Kerstin Söder­

holms texter utkom Kerstin Söderholms dagböcker digitalt. Webbutgåvan Hilma Granqvists arkiv fullbordades.

Stipendier, understöd och priser

Vetenskapliga rådet beslutade finansiera två forskningsprojekt och ett översiktprojekt som inleds 2022 med totalt 1 397 000 euro. Dessa är forskningsprojekten Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under första hälften av 1800-talet, placerat vid Åbo universitet med projektledare professor Kirsi Vainio­Korhonen och forskningsprojektet Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar vid Åbo Akademi med fil.dr. Marina Lindell som projektledare samt översiktsprojektet Den svenska barnlitteraturforskningen och -kritiken i Finland, placerat vid Åbo Akademi med projektledare docent Mia Österlund.

Vetenskapliga rådet beviljade individuella stipendier för akademisk forskning till ett belopp av 1 206 136 euro. Övriga stipendier och understöd beviljades till ett belopp av 1 109 690 euro. Under året utdelades litterära, vetenskapliga och kulturella priser till ett totalbelopp av 388 334 euro.

SLS förvaltar Delegationen för den svenska litteraturens främjande och dess understöd. Delegationen beviljar statligt finansierat stöd för tryckning av skönoch facklitteratur samt stöd för översättning av litteratur från finska till svenska. År 2021 beviljade delegationen totalt 75 800 euro.

Sammanlagt utdelades stipendier, understöd och

priser, med beaktande av egen användning av fondavkastning, till ett totalbelopp om 7 597 690 euro.

Institutionellt samarbete

Samarbetet med Finska Litteratursällskapet och de andra privatarkiven, samt Riksarkivet, Nationalbiblioteket och andra centrala minnesorganisationer har fortgått. Samarbetet har bland annat gällt den gemensamma söktjänsten Finna och sektorns juridiska frågor.

Vetenskapliga samfundens delegation jämte dess underavdelningar Vetenskapsbokhandeln, Boklagret och Bytescentralen för vetenskaplig litteratur var fortsättningsvis en viktig och nära samarbetspartner.

Genom medlemskapet i Stiftelser och fonder r.f. deltar SLS i det nationella samarbetet inom stiftelsesektorn. Sällskapet är sedan 2013 medlem i Philantrophy Europe Association (Philea), som är samarbetsorganisationen för europeiska stiftelser och fonder.

Medlemmarna

Vid årets slut hade sällskapet inalles 982 medlemmar, d.v.s. något färre jämfört med året innan då medlemsantalet var 998.

Årshögtiden 5.2.2021

Årshögtiden ägde rum på Savoyteatern. På grund av coronapandemin genomfördes högtiden utan publik på plats. En stor skara följde med sändningen på sls. fi. Sällskapets stora pris, Karl Emil Tollanders pris, tillföll författaren Fredrik Lång. Festtalet med rubriken

Hundra år i Diktarhemmet hölls av författaren Ulla­Lena Lundberg. Festtalet har publicerats i årsboken Historiska och litteraturhistoriska studier 96. Festens konstnärliga tema lyfte fram musik med åländsk koppling med anledning av självstyrelsens 100­årsjubileum. På festen uppfördes Mona Kummels aria ur operan Is, komponerad av Jaakko Kuusisto, för första gången på svenska. I programmet ingick även musik av Sebastian Fagerlund, Britta Byström, Jack Mattsson, Lars Karlsson och Fredrik Pacius till texter av Lars Huldén, Pär Lagerkvist och Zacharias Topelius. Musiken framfördes av sångaren Jenny Carlstedt och en ensemble ledd av Jan Söderblom.

Årsmötet 8.4.2021

I sällskapets årsmöte deltog 21 medlemmar.

Till medlemmar i vetenskapliga rådet för treårsperioden fram till årsmötet 2024 återvaldes docent Kristina Malmio och professor Mattias Pirholt och invaldes lagman Johan Aalto och professor Åsa von Schoultz. Johan Aalto valdes till skattmästare fram till årsmötet 2024.

Till medlem i finansrådet för perioden fram till årsmötet 2025 återvaldes verkställande direktör Jannica Fagerholm. Partner Björn Teir valdes till medlem i finansrådet fram till årsmötet 2022.

Till revisor för verksamhetsåret 2021 valde årsmötet CGR­samfundet KPMG, som meddelat att Marcus Tötter man CGR fungerar som huvudansvarig revisor.

På förslag av vetenskapliga rådet och finansrådet beslutade årsmötet bibehålla medlemsavgiften för

årsmedlemmar vid 25 euro och avgiften för ständigt medlemskap vid 800 euro.

Vetenskapliga rådets sammansättning

Vetenskapliga rådet hade följande sammansättning: ordförande, professor Henrik Meinander (invald 1998), vice ordförande, professor Mona Forsskåhl (invald 2014), sekreterare, professor Pauline von Bonsdorff (invald 2017), skattmästare, lagman Johan Aalto (invald 2021). Övriga ledamöter var bergsrådet Ole Johansson (invald 2018), fram till årsmötet, docent Ruth Illman (invald 2017), professor Karmela Liebkind (invald 1994), fram till årsmötet, docent Kristina Malmio (invald 2015), professor Tom Moring (invald 2010), professor Fredrik Nilsson (invald 2020), professor Mattias Pirholt (invald 2020), professor Åsa von Schoultz (invald 2021), professor Camilla Wide (2007) och docent Ann­Catrin Östman (invald 2013).

Vetenskapliga rådets konstituerande möte ägde rum den 22 april 2021. Rådet sammanträdde under året till nio möten och arbetsutskottet likaså till nio möten.

Ledamöternas närvarofrekvens vid mötena var: Aalto 6/6, von Bonsdorff 9/9, Forsskåhl 9/9, Illman 9/9, Johansson 3/3, Liebkind 3/3, Malmio 9/9, Meinander 9/9, Moring 9/9, Nilsson 7/9, Pirholt 7/9, von Schoultz 6/6, Wide 9/9 och Östman 9/9.

Sällskapets bokslut för 2021

Vetenskapliga rådet har för sin del tagit del av sällskapets bokslut för 2021 och tillstyrker att det fastställs.

Finansrådets årsberättelse

• SLS verksamhet och utdelning utvecklades planenligt, kostnaderna uppgick till 15,9 miljoner euro (13,1 miljoner euro)

• SLS nettoutdelning (utdelning till egen verksamhet ej medräknad) av pris, stipendier och understöd uppgick till 6,2 miljoner euro (3,2 miljoner euro)

• Ordinarie verksamhetens underskott (innefattande utbetalda stöd från Svenska kulturfonden) ökade till 62,8 miljoner euro (48,4 miljoner euro)

• Genom donationer och testamenten har kapitalet förkovrats med 0,3 miljoner euro (1,0 miljoner euro)

• Den förvaltade förmögenhetens totalavkastning uppgick till +22,8 % (+5,4 %)

• Förmögenhetens marknadsvärde uppgick vid slutet av året till 2 204 miljoner euro (1 840 miljoner euro)

• Investerings­ och finansieringsverksamhetens överskott ökade till 58,1 miljoner euro (47,9 miljoner euro)

• Till Svenska kulturfondens disposition ställs år 2022 42,0 miljoner euro (42 ,0 miljoner euro)

• Räkenskapsperiodens överskott är 0,08 miljoner euro (0,17 miljoner euro)

2021 var ett av de bästa åren för SLS placeringsverksamhet, årsavkastningen blev 22,8 %. SLS referensindex avkastade 19,0 %. De dominerande samtalsämnena och skeendena kretsade kring återhämtning efter det första covid­19­pandemiåret 2020, flaskhalsar i leveranskedjor, komponentbrist, stigande råvarupriser, fortsatt finanspolitisk och ekonomiskpolitisk stimulans, en framväxande oro för inflation och räntehöjningar. Den globala BNP­tillväxten uppgick år 2021 till ca 6 %, en stark återhämtning från den negativa tillväxten om ca −3,6 % föregående år. Efter andra världskriget har världens tillväxt varit negativ endast under två år, i samband med finanskrisen år 2009 (−1,7 %) och år 2020 (−3,1 %) då coronapandemin sände chockvågor igenom de ekonomiska systemen. Världens aktieindex steg till nya rekordnoteringar under året vilket till viss del förklaras av den rekordstora penning­ och finanspolitiska stimulans som vidtagits under pandemin. En del av värdestegringen är att betrakta som en tillgångsvärdeinflation. Bolagens betydande resultattillväxt höll dock värderingarna på en rimlig nivå med en svagt nedåtgående trend. 2021 är ett år som p.ga. många rätt unika och pandemirelaterade faktorer är svårt att jämföra med tidigare år. Inför

året 2022 befinner sig merparten av världen i tillväxt men geopolitiken och säkerhetspolitiken har blivit betydande faktorer att beakta i och med det av Ryssland inledda anfallskriget mot Ukraina. Kriget, sanktionerna och följderna av dessa får svårförutsägbara återverkningar på bl.a. världens energi­ och råvarumarknader.

Oron för inflation, räntehöjningar, stigande energipriser och effekterna av åtstramning tilltar.

Tillgångarnas marknadsvärde steg från 1 840 miljoner euro till 2 204 miljoner euro vid utgången av år 2021. Huvudplaceringsformen för SLS förmögenhetsförvaltning är aktier och aktierelaterade instrument. Dessa utgjorde 80,9 % av placeringsportföljen vid årsslutet 2021, vilket var en ökning med 5,4 procentenheter jämfört med situationen i början av året. Fastighetsplaceringarnas andel av totalportföljen var 8,8 % (8,2 %).

Ränteplaceringarna utgjorde 10,3 % av totalportföljen (16,2 %).

Investerings­ och finansieringsverksamhetens överskott ökade till 58,1 miljoner euro år 2021 från 47,9 miljoner euro år 2020. Ökningen var störst i aktier och aktierelaterade instrument, från 42,0 miljoner till 51,6 miljoner euro. Intäkterna innefattar även avkastning

från Private Equity­bundna placeringar vilkas realiserade vinster ökade från 6,2 miljoner euro till 8,2 miljoner euro år 2021. Av dessa vinster fördes 3,3 miljoner euro till värderegleringsfond enligt SLS redovisningsprinciper. Intäkterna från ränteplaceringar minskade till 3,6 miljoner euro år 2021 från 3,8 miljoner euro år 2020. Nettointäkten från fastighetsplaceringar var 3,0 miljoner euro, en ökning om 0,6 miljoner euro. Ökningen förklaras av att fastighetsfondplaceringarna klassificeras som fastighetsplaceringar (istället för aktieplaceringar) från och med år 2021.

SLS verksamhet utformas med utgångspunkt i SLS syfte (mission), donatorernas fondvillkor och den av vetenskapliga rådet antagna visionen och strategin med SLS värdegrund som grundpelare. Strax innan årsskiftet 2020−2021 inleddes ett arbete att formulera värdegrunden. I detta arbete engagerades det vetenskapliga rådet, finansrådet och hela SLS personal. Utgående från resultatet av en enkät och tre workshoppar till vilka kallats över 100 deltagare utarbetade SLS arbetsutskott och ledningsgrupp tillsammans förslag till SLS värderingar, SLS vision och SLS vetenskapliga och kulturella mål 2025. SLS värderingar Kunskap, Kvalitet, Förnyelse, Mångfald samt visionen och målbilden fastställdes av vetenskapliga rådet i maj 2021. Verksamhetsplan och budget för 2022 utarbetades med utgångspunkt i dessa beslut.

Kostnaderna som hänför sig till SLS egen verksamhet 2021 ökade till 15,9 miljoner euro (13,1 miljoner euro 2020). Den betydande kostnadsökningen beror i huvudsak på att vetenskapliga rådet år 2021 beslöt

finansiera SLS andel av forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden med ca 2,4 miljoner euro, en summa som täcktes med tidigare år för ändamålet gjorda fonderingar till forskningsfonden. Personalkostnaderna för alla av SLS anställda uppgick till 5,8 miljoner euro, en minskning om 0,6 miljoner euro, antalet årsverken minskade från 94,0 årsverken 2020 till 80,1 årsverken 2021. Minskningen förklaras av avslutade visstidsanställningar i samband med utgivningsprojekt. De totala verksamhetskostnaderna ökade till 4,0 miljoner euro från 3,6 miljoner euro 2020. Utdelningsmedel för pris, stipendier och understöd ökade (efter eliminering av de utdelningar som i enlighet med fondstipulationer styrts till att finansiera av SLS upprätthållen egen verksamhet) från 3,5 miljoner euro till 6,5 miljoner euro. Till Svenska kulturfonden ställdes år 2021 42,0 miljoner euro av 2020 års resultat till disposition för utdelning. Svenska kulturfonden rekvirerade under år 2021 utbetalningar till ett sammanlagt belopp om 46,8 miljoner euro (35,3 miljoner euro 2020). År 2022 ställs av 2021 års resultat sammanlagt 42,0 miljoner euro till Svenska kulturfondens disposition.

Finansrådet har i enlighet med tidigare praxis granskat hela förmögenheten vid sina möten i maj och november och formulerat riktlinjer för omplaceringar.

SLS försäkringsskydd omfattar sakförsäkringar, personförsäkringar, avbrotts­ och ansvarsförsäkringar. Fastigheterna är försäkrade till fullt värde då det är möjligt. Museala byggnader har fasta försäkringsvärden. Finansråd och vd omfattas av en ansvarsförsäkring

för förmögenhetsskador. Försäkringarna är i huvudsak tecknade i försäkringsbolaget Fennia. Strömma gård samt Stor­Sarvlaks produktionsbyggnader och fordon är försäkrade i Lokal­Tapiola.

Enligt finansrådets beslut anslöt sig SLS under 2021 till undertecknarna av investerarinitiativet PRI (Principles for Responsible Investment). Undertecknandet av PRI stöder SLS strävan att i placeringsverksamheten beakta olika aspekter på ansvarsfullhet och systematiskt följa upp och rapportera om dessa. Ansvarsfullheten i placeringsverksamheten har under året utvärderats av tre externa samarbetspartner genom en bedömning av direkta aktieplaceringar, aktiefonder och ränteplaceringar. 78 % av totala förmögenheten utvärderades, fastigheter, Private equity­bundna placeringar och övriga onoterade placeringar omfattades inte av analyserna. I utvärderingarna har beaktats placeringsobjektens inverkan på miljö och samhälle samt hur förvaltningen är ordnad. Utvärderingarna visar att SLS ansvarsfullhet mätt med ett flertal mätare ligger på en bättre nivå än marknadsgenomsnittet och att det har skett en positiv utveckling jämfört med året innan. SLS placeringars ESG­poäng har förbättrats med 7 % jämfört med utvärderingen år 2020 och SLS poängtal är 17 % bättre än världsmarknadens. De analyserade placeringarnas koldioxidavtryck och koldioxidintensitet har minskat sedan 2020, koldioxidavtrycket är 29 % lägre än på marknaden i genomsnitt och koldioxidintensiteten är 50 % lägre. I utvärderingarna ingår även analys av anpassning till FN:s mål för hållbar utveckling och till EU:s taxonomi

för miljömässigt hållbara investeringar samt eventuella förbrytelser mot FN:s Global Compact–normer. SLS portfölj innehåller inga direkta placeringar i bolag som brutit mot Global Compact­normerna. Ansvarsfullhetsmätarna följs upp årligen för att kunna jämföra utvecklingen av SLS placeringar med omvärlden.

Placeringsportföljens sammansättning och dess förändring under 2021 belyses ur olika synvinklar i noter nr 9–18 till bokslutet.

Det nytillkomna fondkapitalet uppgick under 2021 till 270 469,10 euro. En av Svenska litteratursällskapets fonder och fjorton av Svenska kulturfondens fonder mottog kapitaltillskott under året. Tre nya fonder har inrättats under 2021 i Svenska kulturfonden. Fondvisa kapitaltillskott specificeras i not nr 21 respektive not nr 24 i noterna till balansräkningen.

Finansrådet har fortlöpande uppdaterat SLS styrdokument såsom arbetsordning, policydokument och riktlinjer.

Aktieplaceringar

År 2021 var ett utmärkt år på aktiemarknaderna. Beräknat i euro steg världsindexet med +27,5 % och Helsingforsbörsen med +22,5 %. SLS referensindex, som till 40 % består av världsindex (MSCI World AC TRN Euro), till 40 % Helsingforsbörsen (OMXH TRN) och till 20 % ett ränteindex för euroområdets statslån (ICE EG), steg med +19,0 %. Syftet med indexet är att utgöra en referens vid uppföljningen av hur placeringsportföljens avkastning och risk utvecklas på lång sikt.

SLS aktieplaceringar avkastade i genomsnitt +28,0 %. Vid utgången av 2021 uppgick värdet på placeringarna i aktier och aktierelaterade instrument till 1 784 miljoner euro jämfört med 1 390 miljoner euro vid slutet av 2020 och stod för 81 % (76 %) av de placerade tillgångarna.

De direktägda aktierna som i huvudsak är internationellt verksamma, börsnoterade bolag registrerade i Finland och Sverige utgjorde 44,1 % av alla aktierelaterade placeringar. Enligt SLS placeringspolitik prioriteras stabila och etablerade företag med stark marknadsposition, stabil intjäningsförmåga och stark balans samt en ägarvänlig dividendpolitik. Vid årsskiftet var de fem största direkta innehaven följande: UPM­Kymmene, Nokia, Sampo, Wärtsilä och Stora Enso. Övriga aktieplaceringar

är i huvudsak aktiefonder (44,6 %) med inriktning på olika långsiktiga teman (bl.a. småbolag, geografiska regioner, särskilda branscher och hållbar utveckling) samt Private Equity­bundna placeringar (9,9 %).

Direktägda börsnoterade aktier köptes för 68,2 miljoner euro och såldes för 50,6 miljoner euro. Vid omplaceringar beaktas även SLS strävan till att värdet av ett enskilt innehav i ett bolag inte ska utgöra mer än 5 % av den totala placeringsportföljens värde. Köp av aktieplaceringsfonder gjordes för 51,9 miljoner euro (netto). Placeringarna i strukturerade aktieobligationer avyttrades i sin helhet för 28,8 miljoner euro.

SLS eftersträvar att fortsätta öka andelen Private Equity­bundna placeringar och genomför en flerårig plan för att uppnå detta. Private Equity­bundna placeringar görs genom placeringslån eller specialplacerings­

fonder. Vid slutet av 2021 uppgick det sysselsatta kapitalet till 176,0 (91,0) miljoner euro, vilket motsvarar 9,9 % (6,5 %) av de aktierelaterade placeringarna. Vid slutet av året uppgick den totala resterande placeringsförbindelsen till Private Equity­bundna placeringar till 266,9 (177,3) miljoner euro.

Nettoköp av aktier och aktierelaterade instrument uppgick till 102,8 miljoner euro.

Aktieplaceringarnas diversifiering enligt bransch och region samt förändringen i denna under 2021 illustreras i noter 11–12 till bokslutet. Den regionala fördelningen baserar sig på var placeringsobjektens försäljningsintäkter uppstår, inte på bolagets registreringsland.

Fastighetsplaceringar

Fastighetsnettot ökade till 3,0 miljoner euro (2,4 miljoner euro år 2020). Orsaken till ökningen är en omklassificering av innehav i internationella fastighetsfonder vars avkastning som uppgår till 1,0 miljoner euro från år 2021 redovisas som fastighetsrelaterad avkastning. Hyresintäkterna minskade till 5,5 miljoner euro från 5,7 miljoner euro 2020. SLS uppbär marknadsmässiga hyror för de egna verksamhetsutrymmena. De interna hyrorna ingår i ovan nämnda bruttohyresintäkt och uppgår till 0,8 miljoner.

Kostnader om 0,1 miljoner euro för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid gällande fastigheter har aktiverats (0,6 miljoner euro 2020). Aktiveringen gäller fastigheten Mariegatan 10 vars balkonger

förnyades. Aktiverade kostnader för fullföljda och avslutade ombyggnadsprojekt avskrivs lineärt under en period av 10 år. Avskrivningarna uppgår till 1,1 miljoner euro (1,0 miljoner euro 2020).

En vattenskada orsakad av bräckage i ventilationsrummet på Snellmansgatan 13 medförde kostnader om 0,6 miljoner euro, varav fastighetsförsäkringen täckte 0,4 miljoner euro. Hyresavbrottsförsäkringen täckte hyresförlusterna om 0,1 miljoner euro. I samband med vattenskadan beslöt hyresgästen Skogsindustrin r.f. att själv bekosta en grundrenovering för 0,5 miljoner euro av de utrymmen de hyr av SLS.

Beläggningsgraden i det uthyrda fastighets­ och bostadsbeståndet har varit tillfredsställande och vid årsskiftet var alla övriga affärsutrymmen uthyrda förutom ett 548 m2 stort kontor och ett 183 m2 stort lager/ arkivutrymme på Snellmansgatan 13. Antalet uthyrda bostadslägenheter uppgick till 263, medan 18 lägenheter var för uthyrning. Uthyrningstiden för bostäder har förlängts. Utbudet av hyresbostäder har ökat och osäkerhet orsakad av coronapandemin har påverkat efterfrågan. Hyresnivån granskas årligen. Hyrorna höjdes under året i genomsnitt med 1,2 % (2,1 % 2020).

Under året såldes 11 bostadslägenheter, 10 stycken i Asunto Oy Kiiski och en i Bostads Ab Aino. Detta enligt tidigare beslut att avyttra lägenheter i dessa bolag an efter att lägenheterna blivit tomma.

Hyresnedsättningar har p.g.a. coronapandemin även under året 2021 beviljats för vissa affärslägenheter, såsom restauranger och evenemangsutrymmen.

Svenska kulturfonden äger Stor­Sarvlaks och Stensböle gårdar, vilkas förvaltning handhas av ett förvaltningsråd respektive en bestyrelse. Gårdarna utgör fristående fonder inom Svenska kulturfonden och förvaltningsorganen avger separata berättelser.

Strömma gård med Kanalholmen förvaltas i samråd med en av donatorerna som har dispositionsrätten till gården. Skogsbruket, som utgör gårdens viktigaste inkomstkälla bedrivs i enlighet med uppgjorda planer. För år 2021 gjordes rotkontrakt om att avverka 1833 m³ virke. Avverkningen sköts dock upp till 2022 (2385 m³ 2020). Gården tog emot förskottsbetalning för detta avverkningskontrakt 2021. Arrendeavtalet för gårdens åkrar och strandängar är i kraft till utgången av år 2024 och för annan odlingsmark till utgången av mars 2031. Torp och ett antal mindre tomter är uthyrda till privatpersoner.

Ränteplaceringar

Avkastningen på räntemarknaden i allmänhet var svag under 2021. Europeiska statsobligationer, Investment Grade­företagslån samt företagslån på tillväxtmarknaderna hade negativ avkstning. High Yield­företagslån avkastade dryga 3 % under året. Räntemarknadsindexet för europeiska statslån avkastade −3,4 % under 2021.

Nivån för tre månaders Euribor var så gott som oförändrad sedan föregående årsskifte och noterades i slutet av året till −0,57 %.

SLS ränteplaceringar uppgick vid slutet av året till 226 miljoner euro. Ränteplaceringarnas indexerade

avkastning var +1,9 %. Placeringar i illikvida ränteplaceringsfonder (bl. a. Private Debt­strukturer och Microfinance­fonder) bidrog till den positiva avkastningen.

Ränteplaceringarna består av korttidsplaceringar och likvida medel (58,9 %, 133,3 miljoner euro) samt ränteplaceringsfonder (41,1 %, 93,0 miljoner euro). Vid slutet av året uppgick de totala resterande placeringsförbindelserna inom ränteplaceringar till 22,9 miljoner euro.

Placeringspolitik, riskhantering, händelser efter perioden och utsikter

SLS placeringsverksamhet styrs av den av finansrådet 13.11.2014 antagna och 23.11.2018 uppdaterade placeringspolitiken. Placeringspolitiken definierar målet för placeringsverksamheten som är att

a) Generera stabil och förutsägbar direktavkastning för verksamhet och utdelning samt att

b) Uppnå en totalavkastning som motsvarar avkastningskravet och därmed tryggar förmögenhetens realvärde på lång sikt

Placeringspolitiken definierar hur vi i placeringsverksamheten förhåller oss till risk och definierar former för hantering av olika slags risker. Principer för ansvarsfullhet i placeringsverksamheten som bl.a. beaktar aspekter på miljö, samhällsansvar och god förvaltningssed är också definierade i ett särskilt av finansrådet fastställt dokument, SLS principer för ansvarsfulla placeringar. I det beskrivs hur ansvarsfullhetsaspekterna beaktas i

placeringsprocessen. Dessa dokument finns tillgängliga på sls.fi/verksamhetsprinciper.

Placeringspolitiken fastställer att aktier och aktierelaterade instrument utgör huvudplaceringsform.

Placeringsverksamhetens risker betraktas mot bakgrund av målet gällande avkastning och bevarandet av kapitalets långsiktiga realvärde. Placeringsverksamhet

är utsatt för olika typer av risk. För att hantera de risker som den valda placeringspolitiken innebär eftersträvas en tillräcklig diversifiering för att minska beroendet av enskilda placeringsinstrument. SLS upprätthåller i enlighet med placeringspolitiken i sin balans buffertar för att hantera portföljens värdeförändringsrisker, direktavkastningsrisker, likviditetsrisker samt bolagsspecifika risker, kreditrisker och risker förknippade med ansvarsfullhet och hållbarhet.

Beaktande portföljens sammansättning bedöms dessa risker vara på en normal nivå och riskbuffertarna tillräckliga.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina som inleddes i slutet av februari 2022 är en mänsklig tragedi, framför allt med tanke på förlusten av liv och vanliga människors lidande. Konflikten har även betydande ekonomiska konsekvenser, vilka kommer att förvärras ju längre konflikten pågår. Prognoserna för världsekonomins fortsatta återhämtning är av denna anledning sällsynt osäkra och inledningen på börsåret 2022 har varit turbulent. Redan under 2021 var den fortsatt stigande inflationen i kapitalmarknadernas fokus och förväntningarna på högre marknadsräntor satte press på i synnerhet högt

värderade tillväxtaktier. Den pågående krisen förstärker inflationsförväntningarna ytterligare genom de stigande råvaru­ och energipriserna och de ekonomiska sanktionerna. Den allmänna prisutvecklingen tvingar sannolikt centralbankerna till en åtstramning av penningpolitiken samtidigt som utsikterna för ekonomisk tillväxt försämras. För kapitalmarknaderna, som vant sig vid ekonomisk stimulans och en stödjande penningpolitik, är situationen utmanande. SLS placeringsstrategi och tillgångsallokering är med utgångspunkt i placeringspolitiken utformade att tåla volatilitet och konjunktursvängningar och ändå över tid nå upp till det främsta målet, att generera stabil och förutsägbar direktavkastning för verksamhet och utdelning. SLS placeringsportfölj har inte någon nämnvärd exponering mot Ryssland.

Finansrådets sammansättning och möten

Finansrådet hade under året följande sammansättning (slutårtalet anger det sista hela kalenderår för vilket vederbörande valts – sålunda slutar mandatperioden vid följande års årsmöte):

Ordförande, bergsrådet Ole Johansson

sällskapets skattmästare -> 8.4.2021

Ordförande, lagman Johan Aalto valdes av årsmötet 8.4.2021 till sällskapets skattmästare för perioden 2021–2023

verkställande direktör Jannica Fagerholm 2021–2024 vicehäradshövding Anna­Maja Henriksson 2020–2023

senior advisor Robert Andersson 2019–2022

partner Björn Teir 2021

Sällskapets vd, ekonomie magister Dag Wallgren har fungerat som finansrådets sekreterare.

Sällskapets ordförande professor Henrik Meinander har deltagit i finansrådets möten. Finansrådet sammanträdde under året fyra gånger. Därtill har finansrådet genom åtta e­sammanträden beslutat bl.a. om att på förslag av det vetenskapliga rådet anta 15 nya medlemmar till SLS.

Finansrådets medlemmar har deltagit vid finansrådets sammanträden enligt följande:

Johan Aalto 4/4

Robert Andersson 4/4

Jannica Fagerholm 4/4

Anna­Maja Henriksson 2/4

Ole Johansson 1/1

Björn Teir 3/3

Fonder, justering av värdena för de gemensamt förvaltade fonderna

Under året inrättades följande fonder i Svenska kulturfonden:

• Nr 723 Siv Theirs minnesfond till förmån för pedagogikstuderanden. Fondens syfte är att dela ut stipendier eller studieunderstöd till svenskspråkiga kvinnliga pedagogikstuderande.

• Nr 724 Yvonnes fond. Fondens syfte är att dela ut stipendier till svenskspråkiga medicinstuderande

• Nr 725 Gunnar och Gunvor Grönlunds resestipendiefond för understödande av medicinsk forskning i Finland. Fondens syfte är att dela ut resestipendier åt svenskspråkiga forskare inom medicinsk vetenskap i Finland.

Det under året nytillkomna fondkapitalet om sammanlagt 270 469,10 euro har överförts till respektive fonder i enlighet med specifikationerna i not nr 21 och nr 24 till bokslutet.

De gemensamt förvaltade fondernas egna kapital uppvärderas i regel årligen med partiprisindex. År 2021 sjönk indexets poängtal, vilket betyder att ingen indexuppvärdering gjordes. Placeringspolitiken definierar att då värderegleringsfondens storlek i förhållande till placeringarnas värdeförändringsrisker bedöms vara tillräcklig kan värderegleringsfondens kapital användas för uppskrivning av fonders kapitalvärde och därigenom förkovra fonders kapital vilket ökar den kalkylerade avkastningen. Finansrådet beslöt att uppvärdera

de gemensamt förvaltade fonderna med 3 %, räknat på deras bokföringsvärden, genom överföring av motsvarande belopp från värderegleringsfonderna till de gemensamt förvaltade fondernas eget kapital. Genom åtgärden ökade Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders kapital med 5,18 miljoner euro och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders kapital med 13,9 miljoner euro.

SLS placeringspolitik tar ställning till riskhanteringens principer och det sätt på vilket riskerna i placeringsverksamheten hanteras. Konjunkturvariationer utjämnas vid behov med Svenska litteratursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfonder. Finansrådet har i placeringspolitiken slagit fast att målet är att konjunkturutjämningsfondens storlek vid en konjunkturtopp skulle motsvara 1,5­2 års behov för utdelning och verksamhet. Placeringspolitiken utgår ifrån att konjunkturutjämningsfonden och annat ackumulerat överskott vid behov ska komma att disponeras över en förväntad konjunkturcykel om 3−7 år.

Balansomslutningen, värdeförändringar

I slutet av året var balansomslutningen

1 466 681 570,65 euro, varav kulturfonden var

1 152 497 511,16 euro (utan interna elimineringar), jämfört med 1 346 536 925,66 euro i början av året, varav kulturfonden var 1 068 163 795,49 euro.

Uppvärderingen av Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade vär­

deregleringsfonden med 5,2 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade fonden med 0,5 miljoner euro. Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde utgjorde 0,5 miljoner euro. Under perioden återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till ett belopp om 7,7 miljoner euro och vid försäljning av placeringar realiserades vinster till ett belopp om 12,8 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var återburna förvaltararvoden 0,5 miljoner euro samt andel av avkastning från Private Equity­bundna lån 0,6 miljoner euro. Värderegleringsfonden i Svenska litteratursällskapet ökade sammanlagt med 15,3 miljoner euro till 100,6 miljoner euro. Därtill har Svenska litteratursällskapets fristående fonders värderegleringsfonder ökat med 1,6 miljoner till 10 miljoner euro.

Uppvärderingen av Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade värderegleringsfonden med 13,9 miljoner euro. Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde utgjorde 2,3 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade fonden med 2,6 miljoner euro. Vinster vid försäljning av placeringar realiserades till ett belopp om 44,9 miljoner euro. Under perioden återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till ett belopp om 35,4 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var återburna förvaltararvoden 2,1 miljoner euro samt andel av avkastning från Private Equity­bundna lån 1,6 miljoner euro. I Svenska kulturfonden ökade värderegleringsfonden sammanlagt med 65,2 miljoner euro till 570,3 miljoner euro. Därtill har Svenska kulturfon­

dens fristående fonders värderegleringsfonder ökat med 2,2 miljoner till 17,6 miljoner euro.

Den placerade förmögenhetens värdering, förändringar och marknadsvärden presenteras i noter nr 15–18 i anslutning till bokslutet.

Tillskott och överföringar till fondernas kapital

Svenska litteratursällskapets fonders kapital ökade med 9,7 miljoner euro. Överföring av avkastning till fondernas kapital enligt fondbestämmelser uppgår till 2,8 miljoner euro. Uppvärderingen av de gemensamt förvaltade fonderna ökade fondernas eget kapital med 5,2 miljoner euro. Vid uppgörande av bokslutet har beaktats att finansrådet för årsmötet föreslår att 1,7 miljoner euro överförs till Svenska litteratursällskapets konjunkturutjämningsfond.

Förändringar i SLS­fondernas kapital beskrivs i noterna nr 21–22 i anslutning till bokslutet.

Forskningsfondens syfte är att kapitalet används för framtida utdelning till forskningsprojekt eller för att finansiera av vetenskapliga rådet beslutade infrastrukturprojekt (insamlingsprojekt, utgivningsprojekt och digitaliseringsprojekt) som bedrivs i SLS egen regi. Forskningsfonden upplöses enligt vetenskapliga rådets utdelningsbeslut eller i den takt projekt framskrider och tar medel i anspråk.

Förändringar i SLS forskningsfond och förhandsfinansierade åtaganden beskrivs i noterna 23 och 26 i anslutning till bokslutet.

Svenska kulturfondens fonders kapital ökade med 15,5 miljoner euro. Genom donationer och testamenten förkovrades kapitalet med 0,3 miljoner euro. Uppvärderingen av de gemensamt förvaltade fonderna ökade fondernas eget kapital med 13,9 miljoner euro. Överföringar av avkastning till de gemensamt förvaltade fondernas kapital enligt fondbestämmelser uppgick till 3,8 miljoner euro. De fristående fondernas överskott ökade kapitalet med 0,5 miljoner euro. Vid uppgörandet av bokslutet har 3 miljoner euro överförts från Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfond. Syftet med konjunkturutjämningsfonden är att med fondens kapital utjämna konjunkturvariationernas inverkan på den för Svenska kulturfondens ändamål till disposition ställda avkastningen.

Förändringar i SKF­fondernas kapital beskrivs i noterna nr 24–25 i anslutning till bokslutet.

Svenska litteratursällskapets fristående fonders utdelning

Ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II ställdes år 2021 till SLS disposition 750 000 euro för fondens syften. År 2022 ställs 750 000 euro till SLS disposition. Därtill utdelades år 2021 till Tölö gymnasium 6 800 euro.

Svenska kulturfondens resultat

År 2021 ställde Svenska litteratursällskapet sammanlagt

42 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål, därtill disponerade Svenska kul­

turfonden 1 023 510,60 euro ur Allmänna fonden. För föreskrivna och anvisade förmånstagare reserverades

2 851 376,10 euro, medan Styrelsen/Delegationen för

Svenska kulturfonden kunde disponera 37 048 623,90 euro. Stiftelsen för kultur­ och utbildningsinvesteringar kunde disponera 2 100 000 euro.

Av resultatet för 2021 efter föreskrivna överföringar till kapitalet och ovan redovisade dispositioner har finansrådet i Svenska litteratursällskapet beslutat att i enlighet med villkoren i det av Svenska folkpartiet

30.12.1908 upprättade donationsbrevet ställa

42 000 000,00 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål enligt följande:

Reserveras för föreskrivna/anvisade

Reserveras för Svenska kulturfondens

Reserveras för Fastighetsstiftelsen för

Efter ovan nämnda dispositioner uppvisar kulturfonden ett överskott om 85 011,13 euro, vilket belopp överförs till Svenska kulturfondens eget kapitals balanserade överskott.

Svenska litteratursällskapets resultat

Svenska litteratursällskapets resultaträkning uppvisar efter verkställda dispositioner och reserveringar ett överskott för 2021 om 83 362,52 euro, som överförs till balanserat överskott.

Resultaträkning

Balansräkning

Noter till resultat- och balansräkningen

Redovisningsprinciper

Utdelning

1 Av Svenska litteratursällskapet beviljade pris och stipendier har kostnadsförts på basis av fattade beslut och upptas som skuld till mottagarna. Understöd för fleråriga förpliktelser bokas som helhetskostnad för det år beslutet har fattats. Svenska kulturfondens utdelningsmedel reserveras för utdelning och kostnadsförs då de rekvirerats för utbetalning.

Avskrivningar som ingår i verksamhetskostnader

2 Maskiner, inventarier och andra anskaffningar med lång verkningstid som ingår verksamhetskostnader aktiveras då enskilda objekt har ett anskaffningsvärde om 10.000 euro eller mera. Objekten avskrivs planenligt under 3–5 år.

Erhållna donationer och bidrag

3 Mottagna bidrag och understöd intäktförs till den del kostnader uppstått. Resterande mottagna bidrag periodiseras och upptas som passiva resultatregleringar.

Omsättningstillgångar

4 Publikationslagret upptas omsättningstillgångarna balansens aktiva. Det ingående lagervärdet på nya publikationer bestäms av publikationens tryckningskostnad, som aktiveras och i resultaträkningen upptas som lagerförändring. På det återstående lagervärdet per 31.12 för under året utgivna publikationer görs en nedskrivning på 50 %, därpå följande år nedskrivs hela det återstående värdet.

Fondkapital

5 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder avser fonder som förvaltas med gemensamma tillgångar. Vid uppgörandet av bokslutet bestod SLS gemensamt förvaltade fonder av 121 enskilda fonder och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder av 485 fonder. Summan av de enskilda fondernas kapital bildar de gemensamt förvaltade fondernas egna kapital SLS respektive SKF balansräkning. Till det egna kapitalet räknas också SLS respektive SKF värderegleringsfonder i vilken samtliga gemensamt förvaltade fonder har andel i relation till sitt eget kapital. Till värderegleringsfonden förs i enlighet med av finansrådet fastställda principer realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar och återtagning av nedskrivningar samt vissa andra värdereglerande transaktioner som specificeras i en skild not. Finansrådet tar årligen ställning till eventuell uppvärdering av de enskilda fondernas egna

kapital som kan uppvärderas genom överföring från värderegleringsfondernas kapital till de enskilda fonderna proportion till dessa fonders eget kapital. De enskilda fondernas avkastning beräknas med en kalkylränta om 4% räknat på de enskilda fondernas ingående kapital. Utöver gemensamt förvaltade fonder förvaltas 5 fristående fonder (fonder med egen täckning), Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II och Strömma gård inom SLS och Alix och Ernst von Borns fond I, Stensböle minnen och Lise och Thelma Standertskjölds fond inom SKF. Dessa fonder har separata tillgångar och har inte andel i de gemensamt förvaltade fondernas värderegleringsfonder.

6 Konjunkturvariationers inverkan på utdelningskapaciteten och verksamheten utjämnas vid behov med Svenska litteratursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfonder genom att av räkenskapsperiodens resultat enligt föreningsmötes beslut överföra medel till respektive konjunkturutjämningsfond. Målet är att respektive konjunkturutjämningsfonds kapital kan uppgå till 1,5-2 års behov för utdelning och verksamhet. Konjunktur utjämningsfondernas kapital kan enligt finansrådets beslut disponeras vid en konjunkturnedgång.

7 För Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder samt för Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder har uppgjorts separata resultat- och balansräkningar som intagits Svenska litteratursällskapets bokslut.

8 Nya donationer upptas till marknadsvärde balansräkningen under respektive fonds eget kapital.

Bestående aktiva

9 Bestående aktiva värderas till anskaffningsvärden enligt fifoprincipen. Nedskrivningar görs för offentligt noterade instrument mot värderegleringsfond balansräkningen. Nedskrivningar företas om anskaffningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna anskaffningsvärdet för ett inköpsparti är högre än marknadsvärdet för offentligt noterade instrument vid bokslutstidpunkten. Icke noterade instrument omvärderas enligt prövning. Under tidigare redovisningsperioder gjorda nedskrivningar återtas vid försäljning och vid bokslut då marknadsvärdet ligger över det nedskrivna värdet.

Realisationsresultat

10 Försäljningsvinster/-förluster från bestående aktiva resultatförs och förs därefter till värderegleringsfond.

Värdering av tillgångarna

11 Private Equity-bundna placeringar värderas till anskaffningsvärde, nedskrivningar görs då anskaffningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna anskaffningsvärdet för en placering är högre än värderingen vid bokslutstidpunkten. 20% av Private Equity-bundna placeringars avkastning förs mot värderegleringsfond i syfte att över tid bibehålla kapitalets realvärde (10 % fram till år 2020). Därtill förs 20 % av avkastningen från Private Equity-bundna lån mot värderegleringsfond i syfte att täcka eventuella slutliga förluster vid avveckling av Private Equity-bundna lån. Slutliga förluster förs mot värderegleringsfond. Realisationsvinster ochförluster från andra strukturerade lån som inte har kupongavkastning upptas som intäkt (eller förlust) resultaträkningen.

12 Vid marknadsvärdering av tillgångar tillämpas den vid redovisningstidpunkten mest tillförlitliga marknadsvärderingen för respektive tidpunkt. Härav följer att tillgångarnas marknadsvärde kan ha förändrats jämfört med tidigare redovisade marknadsvärderingar. Detta medför att tidigare års portföljstruktur och avkastning kan uppvisa smärre avvikelser i detta bokslut jämfört med tidigare publicerade bokslut. Tillgångar annan valuta än euro omräknas till bokslutsdagens valutakurs.

Fastighetsinnehav

13 Kostnader för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid som beräknas innebära att fastighetens värde vid försäljning eller uthyrning för en längre tid genom åtgärden beräknas öka, aktiveras i regel och ökar fastighetens bokföringsvärde. Års reparationer och kostnader för administration och underhåll kostnadsförs i sin helhet på årlig basis.

14 Aktiverade utgifter för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid enligt punkt 13 avskrivs lineärt enligt plan med en avskrivningstid om 10 år. Övriga avskrivningar på byggnadernas bokföringsvärden görs i regel inte.

Not 1: Resultaträkning för SLS verksamhet och utdelning

Not 2: Personalkostnader och närståendekretsåtgärder

till ledningen (löner, arvoden och naturaförmåner):

och ekonomichef omfattas av en frivillig gruppensions försäkring för nyckelpersoner inom förmögenhetsförvaltning och administration

Närståendekretsrapportering

Med närståendekretsåtgärder avses ekonomiska åtgärder som företagits med närståendekretsen.

Till Svenska litteratursällskapets sedvanliga närståendekretsåtgärder hör:

1 Löner och arvoden till personer i närståendekretsen samt arvode till revisionssamfund

2 Pris, stipendier och understöd till personer närståendekretsen

3 Hyresavtal med personer närståendekretsen

Till SLS närståendekrets hör:

a Finansrådets medlemmar och revisorer

b Vetenskapliga rådets medlemmar, verkställande direktören och ledningsgruppens medlemmar

c Familjemedlemmar till personer som avses i punkterna a–b *

*) Med familjemedlem avses: make och sambo, egna barn och makens eller sambons barn, dessa barns make eller sambo och efterkommande, egna och makens eller sambons föräldrar, far- och morföräldrar och deras föräldrar

**) Forskningschef Christer Kuvaja, arkivchef Kristina Linnovaara, kanslichef Jonas Lång, kommunikationschef Marika Mäklin, ekonomichef Ninny Olin, informationsförvaltningschef Karola Söderman (till 28.2.2021), utgivningschef Jennica Thylin-Klaus

Not 3: Mottagna bidrag och understöd

Not 4: Investerings- och finansieringsverksamhetens överskott

Not 5: Överfört till gemensamt förvaltade fonders kapital

Not 9: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fondtillgångar enligt marknadsvärde

Not 10: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringar fördelade enligt instrumentslag, marknadsvärde

Not 11: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars branschfördelning enligt marknadsvärde

Not 12: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars regionala fördelning enligt innehavens försäljningsintäkter, marknadsvärde

Not 13: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fastighetsplaceringar enligt marknadsvärde

Not 14: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens ränteplaceringar enligt marknadsvärde

Not 15: Svenska litteratursällskapets ökningar och minskningar av placerade medel samt förändring i bokföringsvärden

31.12.2021

31.12.2020

Not 16: Svenska litteratursällskapets tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärden

Not 17: Svenska kulturfondens ökningar och minskningar av placerade medel samt förändring i bokföringsvärden

31.12.2021 31.12.2020

Not

18: Svenska kulturfondens tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärdering

Not 19: Svenska litteratursällskapets fordringar och resultatregleringar

Not 20: Svenska kulturfondens fordringar och resultatregleringar

Not 21: Svenska litteratursällskapets fondkapital

Not 22: Svenska litteratursällskapets värderegleringsfond

Not 23: Svenska litteratursällskapets forskningsfond

Not 24: Svenska kulturfondens fondkapital

*) Övriga förändringar utgörs av t.ex. gravskötsel- och fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar.

Not 25: Svenska kulturfondens värderegleringsfond

Not 26: Förhandsfinansiering Not 27: Främmande kapital

Resterande kapitalförbindelser till Private Equity-bundna och Private Debt-bundna

Not 28: Givna panter och ansvarsförbindelser

Not 29: Ägarandel i andra bolag där SLS andel överstiger 20 %

Not 30: Fordringar på och skulder till bolag där SLS andel överstiger 20 %

Bokslutets underskrifter

Vetenskapliga rådet har avgivit sin årsberättelse, som innefattar yttrande om bokslutet.

Helsingfors den 17 mars 2022

VETENSKAPLIGA RÅDET

Henrik Meinander

Johan Aalto

Pauline von Bonsdorff

Mona Forsskåhl

Ruth Illman

Kristina Malmio

Tom Moring

Fredrik Nilsson

Mattias Pirholt

Åsa von Schoultz

Camilla Wide

Ann-Catrin Östman

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Dag Wallgren

Vi har idag slutfört revisionen och avgivit revisionsberättelse.

Helsingfors den 18 mars 2022

KPMG OY AB

Revisionssamfund

Marcus Tötterman

CGR

Finansrådet har för sin del godkänt vetenskapliga rådets årsberättelse, finansrådets årsberättelse och bokslutet omfattande resultaträkning, balansräkning och noter till resultat- och balansräkningen.

Helsingfors den 18 mars 2022

FINANSRÅDET

Johan Aalto

Robert Andersson

Jannica Fagerholm

Anna-Maja Henriksson

Björn Teir

Revisionsberättelse

Till medlemmarna i Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.

REVISION AV BOKSLUTET

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet för Svenska litteratursällskapet i Finland rf (fo­nummer 0200138­1) för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2021. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. Enligt vår uppfattning ger bokslutet en rättvisande bild av föreningens ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Finansrådets och verkställande direktörens ansvar för bokslutet

Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraft varande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Finansrådet och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar finansrådet och verkställande direktören för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräck­

liga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• Skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att finansrådet och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga

osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för föreningens styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen.

ÖVRIGA RAPPORTERINGSSKYLDIGHETER

Övrig information

Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar finansrådets verksamhetsberättelse. Vårt utt alande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband

med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i finansrådets verksamhetsberättelse och bokslutet enhetliga och finansrådets verksamhetsberättelse har upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i finansrådets verksamhetsberättelse, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

Helsingfors den 18 mars 2022

KPMG OY AB

Marcus Tötterman

CGR

Förteckningar

Priser

Priser utdelade vid årshögtiden 5.2

• Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll filosofie doktorn och författaren Fredrik Lång för verket Geosofi eller Bilder på en utställning. En idéhistorisk resa genom en världsdel. Utifrån en bred beläsenhet driver Lång tesen att människans världsbild är förankrad i konkreta livsformer. Författaren vidgar det europeiska idélandskapet och påvisar till exempel ylleindustrins betydelse för renässansen och livegenskapens för det ryska 1800­talet. Verket har formen av en guidad rundtur, med porträtt av ett imponerande antal intellektuella märkesmän. Helheten bildar en anslående syntes, som stimulerar till nya frågor. I Långs rika och mångsidiga produktion ingår studier av den europeiska tankens förvandlingar från antiken framåt, samt psykologiskt skarpsinniga romaner om människans villkor och kärlek i det tjugonde seklet.

• Ett pris om 20 000 euro ur Bokhandlare Bo Carleskogs fond tillföll författaren Johanna Boholm för diktsamlingen Inna och romanen Papp.

• Ett pris om 20 000 euro ur Irma Carrells testamentsfond tillföll illustratören och författaren Linda Bondestam för boken Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl

• Ett pris om 20 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll dramatikern Joakim Groth för pjäsen Vi är bara mänskor.

• Ett pris om 20 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll Folkets Bildningsförbund som utgivare av Ikaros – tidskrift om människan och vetenskapen.

• Ett pris om 18 000 euro ur Eklund­Modeenska fonden med tillhörande medalj tillföll docent Henrik Knif för biografin Göran Schildt. Två liv.

• Ett pris om 18 000 euro ur Astrid och Bertel Appelbergs fond tillföll dramatikern och prosaisten Milja Sarkola för romanen Mitt kapital.

• Ett pris om 7 500 euro var ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II tillföll filosofie magister Anne Bergman och filosofie doktor Carola Ekrem för Stora finlandssvenska festboken.

• Ett pris om 7 500 euro var ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Minna Lindeberg och illustratören Malin Ahlsved för boken Tillsammans ska det vara vi två

• Ett pris om 15 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Gurli Lindén för boken Flyghöjd – en självbiografi.

• Ett pris om 10 000 euro ur Marcus Collins minnesfond tillföll konstnären Annika Bergvik­Forsander.

• Ett pris om 10 000 euro ur fonden Gustaf III:s minne tillföll intendenten Martin Markelius för verket Gustav III:s armé.

• Ett pris om 10 000 euro ur Carl Gustaf Estlanders minnesfond tillföll docent Jan­Ivar Lindén för Paradis och modernitet. Om livssynen hos Lars-Ivar Ringbom.

• Ett pris om 10 000 euro ur Hedvig Lovisa Falckens testamentsfond tillföll filosofie doktor Siv Storå för De oerhörda orden. En bok om Märta Tikkanens författarskap.

• Granberg­Sumeliuska priset om 10 000 euro tillföll författaren Josefin Sonck för Jag måste sluta tänka på Patrik Lundgren.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll teologie doktor Emma Audas för avhandlingen Det heliga äktenskapet.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Jens Grandell för avhandlingen Från ett årtionde i Finland. August Schauman, republikanism och liberalism 1855–1865.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Jenny Jarlsdotter Wikström för avhandlingen Materiella vändningar. Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar.

• Ett pris om 10 000 euro ur Harald och Jenny Neovius minnesfond tillföll författaren Otto Donner för boken De levande och alla de döda.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ina Rosqvists fond tillföll författaren Thomas Brunell för boken Nocturnala män. Arton taxiresor genom en grön metropol.

• Ett pris om 5 000 euro ur Femtioårsfonden tillföll journalisten Charlotta Buxton för boken Landet som äter sig självt. Att leva med Brexit.

• Ett pris om 2 500 euro var ur Spåreska fonden tillföll docent Aapo Roselius och filosofie doktor Mona Rautelin för verket Helsingforsmarthorna 1900–2020.

• Ett pris om 5 000 euro ur Håkan och Katarina Anderssons fond för talekonst och språkfärdighet på svenska i Finland tillföll politices magister Thomas Rosenberg.

Övriga priser

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris

• Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 20 000 euro tillföll filosofie doktor Sophie Holm för avhandlingen Diplomatins ideal och praktik. Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748.

Fredrik Pacius-priset

• Fredrik Pacius­priset om 15 000 euro ur Fredrik Pacius minnesfond tillföll tonsättaren Eero Hämeenniemi.

Pris för magisteravhandling

• Lars och Bojen Huldéns pro gradu­pris i språkvetenskap om 1 000 euro tillföll fil.mag. Wera Kunnas för avhandlingen ”Du vet förstås att Finland är tvåspråkigt”. Finlandssvenskhet och finskhet i grundskolans läroböcker för B-svenska och A-finska.

SLS studentpriser

• Studentpriset i historia om 1 000 euro tillföll Elias

Svensson

• Studentpriset i modersmålet om 1 000 euro tillföll

Anna­Karin Engstrand

• Studentpriset i samhällslära om 1 000 euro tillföll

Sebastian Aminoff

Miljöpriset Blå globen

• Blå globen­priset finansieras av Tiina och Antti Herlins stiftelse, Maj och Tor Nesslings stiftelse och Svenska litteratursällskapet i Finland. Bidraget från SLS finansieras ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II. Blå globen­priset på 100 000 euro tilldelades utvecklarna av produkterna Härkis och Pulled havre för deras insats för att förändra konsumenternas vardag. Pristagare är Reetta Kivelä, Maija Itkonen, Zhongqing Jiang, Leena Saarinen och Tarja Ollila.

Priser sammanlagt: 388 334

I december belönades utvecklarna av växtproteinprodukterna

Härkis och Pulled havre med det nya miljöpriset Blå globen.

Pristagarna Maija Itkonen, Reetta Kivelä, Leena Saarinen, Zhong-qing Jiang och Tarja Ollila

Stipendier och understöd

Margit och Henrik Höijers donationsfond II,

Samhällsvetenskaper

Medel

Forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden

Övriga

Stipendium för vistelse på Drakamöllan –Nordiskt

Verksamhetsrelaterade permanenta organ

Historiska nämnden 2021–2023

Ann­Catrin Östman, ordf., Derek Fewster, Björn Forsén, Kenneth Gustavsson, Johanna Ilmakunnas, Petri Karonen, Tiina Kinnunen, Anu Lahtinen, Pirjo Markkola, Peter Stadius, André Swanström, Charlotta Wolff och Sandra Waller, sekr.

Traditionsvetenskapliga nämnden

2021–2023

Lena Marander­Eklund, ordf., Blanka Henriksson, Niklas Huldén, Tiina­Riitta Lappi, Sanna Lillbroända­Annala, Fredrik Nilsson, Tytti Steel, Sofie Strandén­Backa, Anna­Maria Åström och Andreas Backa, sekr.

Forskningsnämnden 2021 Henrik Meinander, ordf., Pauline von Bonsdorff, Kristina Malmio, Tom Moring, Fredrik Nilsson, Åsa Palviainen och Christer Kuvaja, sekr.

Utgivningsnämnden Tom Moring, ordf., Mona Forsskåhl, Kristina Malmio, Pia Olsson, Nils Erik Villstrand och Jennica Thylin­Klaus, sekr.

Litteraturvetenskapliga nämnden

2021–2023

Kristina Malmio, ordf., Claes Ahlund, Pia Ahlbäck, Pauline von Bonsdorff, Anna Hollsten, Päivi Lappalainen, Judith Meurer­Bongardt, Mattias Pirholt, Ebba WittBrattström, Maria Österlund och Julia Tidigs, sekr.

Insamlingsnämnden Ann­Catrin Östman, ordf., Lars Ilshammar, Sakari Katajamäki, Therese Lindström Tiedemann, Fredrik Nilsson, Åsa von Schoultz, Katriina Siivonen och Kristina Linnovaara, sekr.

Redaktionsrådet för Finlands

svenska folk musikinstitut

Samhällsvetenskapliga nämnden

2021–2023

Tom Moring, ordf., Kimmo Grönlund, Anna Henning, Mikko Lagerspetz, Fredrica Nyqvist, Katarina Pettersson, Jan Saarela, Åsa von Schoultz och Daniel Kawecki, sekr.

Sakkunniggruppen för infrastrukturprojekten

Johannes Brusila, ordf., Kaj Ahlsved, Siv Ekström, Kristina Linnovaara och Niklas Nyqvist, sekr.

Ann­Catrin Östman, ordf., Tuomas Heikkilä, Ruth Illman, Pirkko Nuolijärvi och Jennica Thylin­Klaus, sekr.

Språkvetenskapliga nämnden

2021–2023

Camilla Wide, ordf., Siv Björklund, Mona Forsskåhl, Saara Haapamäki, Charlotta af Hällström­Reijonen, Jannika Lassus, Camilla Lindholm, Jan Lindström, Åsa Palviainen, Caroline Sandström, Anna Slotte och Jenny Stenberg­Sirén, sekr.

Personhistoriska kommissionen Henrik Meinander, ordf., Johanna AminoffWinberg, Johan Bärlund, Pertti Hakala, Henrik Knif, Jessica Parland­von Essen, Kristian Stockmann, John Strömberg och Jonas Lång, sekr.

Medlemmar i SLS nämnder, kommittéer, redaktionsråd m.m.

Årsfestkommittén Henrik Meinander, ordf., Pauline von Bonsdorff, Kristina Malmio, Marika Mäklin och Jonas Lång, sekr. Utanför kommittén stående konstnärlig ledare: Jan Söderblom.

Redaktionsråd, styrgrupper

Styrgruppen för översiktsprojektet

Vardagens rum. Svensk kultur i Finland under 1900-talet – traditionsvetenskapliga perspektiv

Styrgruppen för översiktsprojektet

Den okände von Wright.

Styrgruppen för forskningsprojektet

Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik: Finlandssvensk musikkultur som fallstudie

Styrgruppen för utgivningsprojektet

Medeltida ballader i Finlands svenskbygder

Strygruppen för forskningsprojektet

Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan

Styrgruppen för forskningsprojektet

Den finlandssvenska antifascismen

Ann­Catrin Östman, ordf., Fredrik Nilsson, Helena Ruotsala, Hanna Snellman och Christer Kuvaja, sekr.

Styrgruppen för forskningsprojektet Konkurrerande tidsordningar (KOTI):

Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar

Styrgruppen för forskningsprojektet

Svenskfinlands nya konturer – identitet, disidentifikation och solidaritet i möten med intima ”andra”

Kristina Malmio, ordf., Lieven Ameel, Päivi Lappalainen, Mia Österlund och Nina

Edgren­Henrichson, sekr.

Tom Moring, ordf., Mikko Lagerspetz, Tuomas Martikainen, Elina Oinas och Nina

Edgren­Henrichson, sekr.

Christer Kuvaja, ordf., Lars Hertzberg, André Maury, Thomas Wallgren och Kajsa Rytikoski, sekr.

Tom Moring, ordf., Johannes Brusila, Niklas Nyqvist, Owe Ronström och Nina

Edgren­Henrichson, sekr.

Pauline von Bonsdorff, ordf., Anneli Asplund, Ann­Mari Häggman, Ingrid Åkesson och Christer Kuvaja, sekr.

Tom Moring, ordf., Anna Henning, Staffan

Himmelroos, Pasi Saukkonen och Nina

Edgren­Henrichson, sekr.

Henrik Meinander, ordf., Anders Ahlbäck, Ainur Elmgren, Aapo Roselius och Nina

Edgren­Henrichson, sekr.

Styrgruppen för forskningsprojektet Informationsflöden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918

Styrgruppen för forskningsprojektet Levd religion i medeltida Finland

Christer Kuvaja, ordf., Lars­Folke Landgrén, Hannu Salmi, Henrika Tandefelt och Nina

Edgren­Henrichson, sekr.

Ruth Illman, ordf., Charlotte Cederbom, Tuomas Heikkilä, Sari Katajala­Peltomaa och Nina Edgren­Henrichson, sekr.

Styrgruppen för forskningsprojektet Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter inom minoriteten

Styrgruppen för infrastrukturprojektet Kerstin Söderholms texter

Redaktionsrådet för Zacharias

Topelius Skrifter

Camilla Wide, ordf., Camilla Lindholm, Monica Londen, Ulla Tiililä och Nina Edgren­Henrichson, sekr.

Heidi Grönstrand, ordf., Fredrik Hertzberg, Anna Möller­Sibelius, Julia Tidigs och Jennica Thylin­Klaus, sekr.

Henrik Meinander, ordf., Lars­Folke Landgrén, Päivi Lappalainen, Per Stam, Kerstin Thelander, Anna­Maria Åström, Carola Herberts, Jennica Thylin­Klaus och Patricia Berg, sekr.

Redaktionsrådet för SLS historia Nils Erik Villstrand, ordf., Mona Forsskåhl, Rainer Knapas, Tom Sandlund, Clas Zilliacus, Anna­Maria Åström, Jonas Lång och Jennica Thylin­Klaus.

Prisnämnder

Allmänna prisnämnden (utsedd för utdelningen 5.2.2022)

Mattias Pirholt, ordf., Jonas Lång, sekr. Skönlitterära sektionen: Jonas Ellerström, Maria Lassén­Seger, Gungerd Wikholm.

Facklitterära sektionen: Heidi Grönstrand, Sofie Henricson, Stefan Nygård. Sakkun­

nigmedlem för det Bergbomska priset för ett dramatiskt verk/dramatisering: Anna Simberg

Stipendie­ och understödsnämnder

Nämnden för Lennart Engströms stipendium Pentti Häkkinen, Kasper Westerlund (Åbo Akademi), Nils­Olof Nylund (Svenska tekniska vetenskapsakademien) och Christer Kuvaja, sekr.

Stipendienämnden för Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond

Eva Liljeblom, ordf., Juhana Vartiainen, Eva Österbacka och Christer Kuvaja, sekr.

Svenska handelshögskolans representant: Rune Stenbacka. Ekonomiska Samfundets representant: Roger Wessman

Fredrik Pacius minnesfond Pauline von Bonsdorff, ordf., Lena von Bonsdorff, Johannes Brusila, Wivan Nygård­Fagerudd, Yvonne Thesleff och

Prisnämnden för Marcus Collins minnesfond

Prisnämnden för fonden Gustaf III:s minne

Pauline von Bonsdorff, Ulrika Ferm, Dan Holm och Jonas Lång, sekr.

Henrik Knif, ordf., Jessica Parland­von Essen, Henrika Tandefelt och Jonas Lång, sekr.

Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (utsedd för utdelningen 5.2.2021)

Henrik Meinander, ordf., Mona Forsskåhl, Mattias Pirholt och Jonas Lång, sekr. Åbo

Akademis representanter: Peter Nynäs (suppleant Björn Vikström) och Laura Hollsten (suppleant Eva Österbacka).

Nämnden för Karl Rosendahls dramatiska honorarium

Johan Bargum, Erik Kruskopf, Clas Zilliacus och Jonas Lång, sekr.

Jonas Lång, sekr.

Carl­Johan von Troils minnesfond Monica Saxen, Carl­Olof von Troil och Christer Kuvaja

Nämnden för tryckningsbidrag ur Christian och Constance Westermarcks fond

Förvaltningsråd och ­nämnder

Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond

Mona Forsskåhl, Kristina Malmio, Mattias Pirholt och Christer Kuvaja, sekr.

Dag Wallgren, ordf., Peter Storsjö och Kaj Åkerberg.

Bestyrelsen för Stensböle Minnen Kristina Linnovaara, ordf., Joakim Flinck, Anders Svennas och Hans Wiljanen.

Förvaltningsrådet för Stor­Sarvlaks gård

Christina Gestrin (SLS), ordf., Otto Andersson (SFP) och Erik Oljemark (Nylands Svenska Lantbrukssällskap).

Pågående forskningsprojekt

Projektets namn Projektledare

Den okände von Wright professor Thomas Wallgren, Helsingfors universitet

Vardagens rum. Svensk kultur i Finland under 1900-talet – traditionsvetenskapliga

professor Fredrik Nilsson, Åbo

2017–2021

Projektets namn Projektledare

akademiprofessor Hannu Salmi, Åbo universitet

Tidsperiod

2020–2023

Svenskfinlands nya konturer –identitet, disidentifikation och

solidaritet i möten med intima

”andra”

professor Elina Oinas, Helsingfors universitet

2020–2023

Konkurrerande tidsordningar (KOTI) – Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar

Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan

Akademi 2019–2022

docent Mia Österlund, Åbo Akademi 2019–2022

Levd religion i medeltida Finland

Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter inom minoriteten

docent Sari Katajala­Peltomaa, Tammerfors universitet

professor Camilla Lindholm, Tammerfors universitet

2021–2024

docent Staffan Himmelroos, Helsingfors universitet 2019–2023

SLS Årsredovisning 2021 66

Arkivdonationer och -insamlingar

Historiska och litteraturhistoriska samlingen

Donationer

• Tore och Herdis Modeens arkiv (SLSA 1411)

• Fotografi av Zacharias Topelius (SLSA 1433)

• Margaretha och Johan Mickwitz arkiv (SLSA 1434)

• Rolf Johanssons arkiv (SLSA 1435)

• Oravala gårds arkiv (SLSA 1436)

• Brev till Eva Fortelius (SLSA 1437)

• Släkterna Eeles och Stolpes arkiv (SLSA 1438)

• Akademiska Sångföreningens arkiv (SLSA 1439)

Släkten von Willebrands arkiv, tillägg (SLSA 379)

• Släkten von Wrights arkiv, tillägg (SLSA 547)

• J.O. Tallqvists arkiv, tillägg (SLSA 843)

• Tito och Ina Collianders arkiv, tillägg (SLSA 866)

• Historiska föreningens arkiv, tillägg (SLSA 869)

• Ulfåsa Älgars arkiv, tillägg (SLSA 882)

• Edith Södergran­sällskapets arkiv, tillägg (SLSA 978)

• Föreningen Konstsamfundets arkiv, tillägg (SLSA 900)

• Släkten Schybergsons arkiv, tillägg (SLSA 954)

• Aminoffska släktarkivet, tillägg (SLSA 985)

• Robert Alftans arkiv, tillägg (SLSA 1018)

• Släkten Tandefelts arkiv, tillägg (SLSA 1056)

• Yngve Bäcks arkiv, tillägg (SLSA 1069)

• Stensböle gårds arkiv, tillägg (SLSA 1070)

• Släkten Holmströms arkiv, tillägg (SLSA 1092)

• Societas Pro Fauna et Flora Fennica, tillägg (SLSA 1162)

• Birgitta Bouchts arkiv, tillägg (SLSA 1179)

• Släktföreningen von Essens arkiv, tillägg (SLSA 1181)

• Susanne Ringells arkiv, tillägg (SLSA 1224)

• Anders Larssons arkiv, tillägg (SLSA 1225)

• Carl­Eric Thors arkiv, tillägg (SLSA 1249)

• Wilhelm och Else Stockmanns Stiftelses arkiv, tillägg (SLSA 1317)

• Helene och Wilhelm Grönqvists Stiftelses arkiv, tillägg (SLSA 1352)

• Ann­Marie Häyrén­Malmströms, Nicken Malmströms och Fred Negendancks arkiv, tillägg (SLSA 1365)

• Stina Katchadourians arkiv, tillägg (SLSA 1366)

• Samfundet Folkhälsans arkiv, tillägg (SLSA 1380)

• Släkten Petrells arkiv, tillägg (SLSA 1387)

• Birgit Eklunds arkiv, tillägg (SLSA 1388)

• Släkten Bondestams arkiv, tillägg (SLSA 1407)

• Släkten Björkenheims arkiv, tillägg (SLSA 1421)

• Georg Golowins arkiv, tillägg (SLSA 1429)

Traditions­ och språksamlingen

Donationer

• Ortnamn på Äpplö (SLS 2359)

• Gudstjänster påsken 2020 (SLS 2360)

• På uppdrag i Lappland 1945 (SLS 2364)

• Ines Nygårds fotografialbum (SLS 2365)

• Doris Krogerus fotografisamling (SLS 2367)

• Finlandssvenska teckenspråkiga diskuterar (SLS 2369)

• Kort med anknytning till årets fester och årets högtider, tillägg (SLS 910 b)

• Trotjänaren Hilma Fågel, biografi, tillägg (SLS 2009)

• Harry Edlunds samling, tillägg (SLS 1764)

• Reseminnen av Björn Pettersson, tillägg (SLS 1860)

Insamling

• Minnen och erfarenheter av kalla kriget, frågelista i samarbete med forskare vid Jyväskylä universitet och SKS (SLS 2361)

• Aktivist, ja visst! Samhällsengagemang i vardagen, frågelista (SLS 2362)

• #dammenbrister och #metoo – vad hände sedan?, frågelista i samarbete med forskare vid Åbo Akademi (SLS 2363)

• Universitetsstuderande inför arbetsmarknaden, insamling med fältarvode (SLS 2368)

• Litteratur och läsning, frågelista (SLS 2370)

Traditions­ och lokalhistoriska samlingen i Österbotten

Donationer

• Handlingar rörande Matts Gers alias Matts Norrberg (ÖTA 111:33)

• Alvar Härtulls arkiv (ÖTA 365)

• S:t Görans scoutgille ­ Wasa scoutgilles arkiv (ÖTA 367)

• Intervju med säljägare (ÖTA 368)

• Närpes Fototjänsts arkiv (ÖTA 369)

• Gunnel Storsjös arkiv (ÖTA 370)

• Wassor ungdomsförenings trettondagsspex (ÖTA 371)

• Bertel Mattssons arkiv, tillägg (ÖTA 20)

• Erik Hägglunds fotosamling, tillägg (ÖTA 135/SLS 865)

• Karl Alfred Nyströms fotosamling, tillägg (ÖTA 139)

• Familjen Jern (Syring) ­ Järf ­ Sparfs (Sparvs) arkiv, tillägg (ÖTA 211)

• Birgit Bergdahls arkiv, tillägg (ÖTA 269)

• Gretel och Karin Hasselblatts arkiv, tillägg (ÖTA 287)

• Familjen von Willebrands arkiv, tillägg (ÖTA 301)

• Släkterna Pått och Nymans arkiv, tillägg (ÖTA 346)

• Familjen Dahlback­Häggmans arkiv, tillägg (ÖTA 362)

• Spår från medeltiden, tillägg (ÖTA 364)

• Alvar Härtulls arkiv, tillägg (ÖTA 365)

Samlingen för folklig musik och dansutövning

Donationer

• Folkdansfotografier och ­filmer (FMI 502)

• Intervjuer med folkmusikforskaren Ann­Mari Häggman, tillägg (FMI 467)

• Lars Rydes arkiv, tillägg (FMI 473)

• Noter inhandlade på lopptorg i Korsholm, tillägg (FMI 493)

• Kenneth Granbacks arkiv, tillägg (FMI 510)

Insamling

• Intervjuer med folkmusikforskaren Ann­Mari Häggman, intervju (FMI 467)

• Kenneth Granbacks samling, intervju (FMI 510)

• Musik på dialekt och slang, intervjuer (FMI 511)

• Tävling i nyskrivna snapsvisor 2021, insamling av tävlingsbidrag (FMI 513)

Publikationer

Tryckta böcker

• 852 Zacharias Topelius, Läsning för barn. Utg. Hanna Kurtén & Ulrika Gustafsson. (Även webbutgåva, pdf)

• 854 Julia Dahlberg, Mitt i samhället, nära människan. Samfundet Folkhälsan i svenska Finland 1921–2021. I samarbete med Samfundet Folkhälsan. (Även epub, pdf)

• 855 Att mötas kring varor. Plats och praktiker i handelsmöten i Finland 1850–1950. Red. Johanna Wassholm & Ann­Catrin Östman. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 856 Moral, evolution och samhälle. Edvard Westermarck och hans närmaste krets. Red. Otto Pipatti & Petteri Pieti käinen. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 857 Historiska och litteraturhistoriska studier 96. Red. Anna Biström & Johanna Wassholm. (Även webbutgåva, pdf)

• 859 Jan Sundberg & Stefan Sjöblom, Det åländska självstyrets kvaliteter. Demokrati, resurser och kompetens. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 860 Maria Kautonen & Mikko Kuronen, Uttalsinlärning med fokus på svenska. (Även epub, pdf)

• SLS Varia 6 Marko Lamberg, Häxmodern. Berättelsen om Malin Matsdotter. I samarbete med Natur & Kultur.

• SLS Varia 7 Med kamera och koffert. Resefotografier före massturismen. Red. Sanna Jylhä & Marika Rosenström. I samarbete med Appell Förlag.

Digital utgivning

(Se även ovan under Tryckta böcker.)

• Folk och musik 2021. Red. Niklas Nyqvist. (Webbutgåva)

• Hilma Granqvists arkiv, komplettering. (Webbutgåva)

• 853 Zacharias Topelius, Övrig barnlitteratur. Utg. Ina Krokfors. (Webbutgåva)

• 858 Zacharias Topelius, Publicistik. Utg. Pia Asp, Mats Dahlberg, Maren Jonasson, Frida Wickholm, Jens Grandell & Eliel Kilpelä. (Webbutgåva)

• 861 Kerstin Söderholms dagböcker. Utg. Pieter Claes & Elisa Veit. (Epub, webbutgåva)

• SLS Varia 8 Guss Mattsson, En tur om hörnet. Bref till Dagens Press af G.M. Utg. Clas Zilliacus. (Epub)

Digitala versioner av tidigare utkomna böcker:

• 755 Digitala och tryckta utgåvor. Red. Pia Forssell & Carola Herberts. (Pdf)

• 833 Anne Bergman & Carola Ekrem, Stora finlandssvenska festboken. (Epub, pdf)

• 845 Hushållsbok för Stensböle gård. Recept, råd och huskurer från 1700-talet. Utg. Märtha Norrback. (Epub, pdf)

• SLS Varia 3 Ulrika Gustafsson, Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen. (Epub, pdf)

• SLS Varia 4 Zacharias Topelius, Sagor i urval. Utg. Hanna Kurtén. (Epub)

Musik

(Skivorna ges ut på cd och musikströmningstjänster.)

• Ostrobothnia Jazz Sextet, De bergtagna. Folkmusik från Finlands svenskbygder 37.

• Röttren, Rotlåtar. Folkmusik från Finlands svenskbygder 38.

Nytryck

• 833 Anne Bergman & Carola Ekrem, Stora finlandssvenska festboken.

• 845 Hushållsbok för Stensböle gård. Recept, råd och huskurer från 1700-talet. Utg. Märtha Norrback.

Övrigt

• Källan 1/2021 (juni)

• Källan 2/2021 (december)

I september tilldelades Stora finlandssvenska festboken av Anne Bergman och Carola Ekrem statens pris för informationsspridning.

Mest sålda böcker

• Anne Bergman & Carola Ekrem, Stora finlandssvenska festboken (2020). 500*

• Ann­Marie Ivars, Amerikaminnen. Återvandrare och invandrare berättar (2020). 405*

• Zacharias Topelius, Sagor i urval (2020). Utg. Hanna Kurtén. 363*

• Hushållsbok för Stensböle gård. Recept, råd och huskurer från 1700-talet (2020). Utg. Märtha Norrback. 262*

• Sånger för alla (2007). Red. Ann­Mari Häggman & Nina Stendahl. 251

• Med kamera och koffert. Resefotografier före massturismen (2021). Red. Sanna Jylhä & Marika Rosenström. 187

• Edith Södergran, Dikter och aforismer (2014). Utg. Holger Lillqvist. 169

• Marko Lamberg, Häxmodern. Berättelsen om Malin Matsdotter (2021). 132**

• ”Skriv så ofta du kan”. Brevväxlingen mellan Georg Henrik von Wright och Eino Kaila 1937–1958 (2020). Utg. Bernt Österman. 129*

• Sånger för alla. För ackompanjatören (2008). Red. AnnMari Häggman & Nina Stendahl. 124

* Siffrorna inkluderar Appell Förlags försäljning under perioden april 2020 till mars 2021.

** Siffrorna inkluderar inte sålda exemplar i Sverige, enbart SLS försäljning i Finland.

Mest nedladdade e­böcker

• Gruppspråk, samspråk, två språk (2015, e­bok 2019). Red. Marika Tandefelt. 405

• Julia Dahlberg, Mitt i samhället, nära människan. Samfundet Folkhälsan i svenska Finland 1921–2021 (2021). 370

• Att mötas kring varor. Plats och praktiker i handelsmöten i Finland 1850–1950 (2021). Red. Johanna Wassholm & Ann­Catrin Östman. 355

• Språk i skola och samhälle (2017, e­bok 2019). Red. Marika Tandefelt. 330

• Anne Bergman & Carola Ekrem, Stora finlandssvenska festboken (2020). 308

• Ann­Marie Ivars, Amerikaminnen. Återvandrare och invandrare berättar (2020). 253

• Ann­Marie Ivars, Dialekter och småstadsspråk (2015, e­bok 2019). 235

• Finländsk svenska från 1860 till nutid (2019). Red. Marika Tandefelt. 206

• Guss Mattsson, En tur om hörnet. Bref till Dagens Press af G.M. (2021). Utg. Clas Zilliacus. 199

• Maria Kautonen & Mikko Kuronen, Uttalsinlärning med fokus på svenska (2021). 170

Redaktörerna Elisa Veit och Pieter Claes arbetar med att ge ut modernisten Kerstin Söderholms texter på soderholm.sls.fi.

Elisa Veit och Pieter Claes

Evenemang

Januari

14.1.2021

Vetenskapens natt på SLS: En människas liv mellan pärmar – om biografier och biografiskrivande. Medverkande: Hen­

rik Berggren, Henrik Meinander, Rita Paqvalén, Anna­Karin Palm och Wivan Nygård­Fagerudd. Stream

15.2.2021 Seminarium: Stärk det finländska vetenskapliga kapitalet! I samarbete med Finska Litteratursällskapet, Finlands kultur­ och vetenskapsinstitut, Heureka och Vetenskapliga samfundens delegation. Medverkande: Mikko Myllykoski, Annika Saarikko, Tuomas M.S. Lehtonen, Lea RyynänenKarjalainen, Dag Wallgren, Tove Ekman, Arja Karivieri, Irina Piippo, Atte Jääskeläinen och Daniel Olin. Stream

Mars

8.3.2021 Författarkväll: Häxor och fake news – samtal på kvinnodagen. Medverkande: Marko Lamberg, Merete Mazzarella, Anna­Lena Laurén och Fredrik Sonck. Stream

15.1.2021

Seminarium under Vetenskapsdagarna: Kunskap på gott och

ont. Medverkande: Marko Lamberg, André Swanström, Mattias Frihammar, Jan Antfolk, Yvonne Holm, Nora Hämäläinen, Bengt Kristensson Uggla, Joachim von Weissenberg, Annvi Gardberg, Lena Huldén, Lena Marander­Eklund, John Sumelius, Eva Österbacka och Henrik Thorson. Stream

9.3.2021 Workshoppar: Bli kaveri med Talko 9­25.3 samt 5–26.10. Medverkande: Lisa Södergård.

19.3.2021

Webbinarium: Att hitta ord för det otänkbara. Lyrik i brytningstider. Medverkande: Kristina Malmio, Johan Alfredsson, Judith Meurer­Bongardt, Anna Möller­Sibelius, Louise Mønster, Karin Nykvist och Ulrika Nielsen. Stream

22.1.2021

Webbinarium: Barnbokspionjären Topelius. Medverkande:

Jennica Thylin­Klaus, Hanna Kurtén, Ina Krokfors, Olle Widhe, Mia Österlund, Karin Helander, Fredrik Sonck och

Päivi Lappalainen. Stream

Februari

5.2.2021

8.2.2021

SLS årshögtid med program och prisutdelning 2021. Stream

Programkväll: Små verk av stora författare. Medverkande: Anna Movall, Jörgen Scholz, Maria Jönsson och Elisa Makarevitch. Stream

27.3.3021 SLS på Mariehamns litteraturdagar. Medverkande: Marko Lamberg, Carina Karlsson och Katarina Gäddnäs.

30.3.2021 Webbinarium: Hilma Granqvist – a Pioneer in Palestine. Anthropological Fieldwork in the 1920s. I samarbete med Finlands Mellanösterninstitut (FIME) och Finlands förbindelsekontor i Ramallah. Medverkande: Pekka Lindqvist, Sofia Häggman, Patricia Berg, Kira Pihlflyckt, Ali Qleibo och Päivi Peltokoski. Stream

April

22.4.2021

Webbinarium: Vad är god undervisning på svenska i Finland? Att stötta modersmålet på andra stadiet. I samarbete med Svenska språknämnden i Finland. Medverkande: Johan

Bärlund, Jennica Thylin­Klaus, Gun Oker­Blom, Sofia Stolt, Pamela Granskog, Annette Kronholm­Cederberg, Laila

Andersson, Tom Westerén, Jan Hellgren, Jannika Lassus och

Ulla­Maija Forsberg. Stream

Maj

10.5.2021

Föredragskväll: 100­åringar som byggt välfärd. Medver­

kande: Janne Holmén och Julia Dahlberg. Stream

29.8.2021 Stockholms bokhelg, två programpunkter. Medverkande: Anne Bergman, Jakob Lind, Ann­Marie Ivars, Ola Larsmo, Pekka Heino. Stream

September

13.9.2021 Programkväll: Makt och orostider. Medverkande: Anu Lahtinen och Christer Kuvaja. Stream

15.9.2021 Pressträff för Vetenskapskarnevalen i Vasa. Medverkande: Nina Edgren­Henrichson, Christer Kuvaja, John Dahlbacka, Lisbeth Fagerström och Pirjo Laaksonen. Stream

20.5.2021

Webbinarium: Kokkonst, kamfer och konservering – från

1700­talets herrgårdar till dagens digitala recept. Medver­

kande: Jennica Thylin­Klaus, Johanna Ilmakunnas, Märtha

Norrback, Göran Ulväng, Maren Jonasson, Lotten Lindborg, Matias Jungar, Mia Åkerfelt och Yrsa Lindqvist. Stream

Juni

10.6.2021 Pro gradu­ och studentprisutdelning. Lars och Bojen

Huldéns pro gradu­pris i språkvetenskap tilldelades Wera

Kunnas. Studentpriset i historia tilldelades Elias Svensson, studentpriset i modersmålet tilldelades Anna­Karin Engstrand, studentpriset i samhällslära tilldelades Sebastian Aminoff.

Augusti

6.8.2021 Konsert med Ostrobothnia Jazz Sextet på Etno­Espa­festivalen i Helsingfors.

23–26.9.2021 SLS på bokmässan i Göteborg, tre program på Forskartorget. Medverkande: Olle Widhe, Hanna Kurtén, Bernt Österman och Marko Lamberg. Stream

Oktober

7.10.2021 Seminarium: Lansering av databas om nyhetsflöden mellan Finland och Sverige. Medverkande: Patrik Lundell, Jani Marjanen, Petri Paju, Heli Rantala och Hannu Salmi. Stream

11.10.2022

Programkväll: Kultur på banken – samtal om språk och litteratur. Medverkande: Lars Borin, Krister Lindén, Dick Claésson och Anna Biström. Stream

13–14.10.2021

Infotillfälle för kulturproducenter inom programmet European Diploma in Cultural Project Management, i samarbete med Kone­stiftelsen, Svenska kulturfonden, Yrkeshögskolan

Arcada, Sibelius­Akademin, Pro Artibus och Sade Kahra.

Medverkande: Marika Mäklin, Agneta Rahikainen, Maria Vainio­Kurtakko och Nina Edgren­Henrichson.

29–30.10.2021

Seminarium: Kulturanalys i skolan. Perspektiv och verktyg.

Medverkande: Ann­Catrin Östman, Fredrik Nilsson, Niklas

Rapo, Malin Ideland och Maria Zackariasson. Stream

28–31.10.2021 SLS på Helsingfors bokmässa. Medverkare i SLS scenpro­

gram: Hannu Salmi, Micaela Röman, Hanna Kurtén, Ina

Krokfors, Wivan Nygård­Fagerudd, Niklas Huldén, Ann­Ca­

trin Östman, Peik Henrichson, Kasper Braskén, Ylva Perera, Ulla­Maija Forsberg, Mona Forsskåhl, Mikko­Olavi Seppälä, Julia Dahlberg, Georg Henrik Wrede, Bernt Österman, Anna

Henning, Mikael Kurkiala, Bo­Göran Åstrand, Rita Paqvalén, Anna Lindholm, Maria Miinalainen, Henrik Huldén, Kira

Pihlflyckt, Rolf Steffansson, Karin Erlandsson, Jan Sundberg, Stefan Sjöblom, Sanna Jylhä, Marika Rosenström och Pekka

Heino. Stream

November

3.11.2021

Webbinarium: Folkviseforskning i Norden idag och dess

koppling till det svenska Finland. Medverkande: Niklas

Nyqvist, Helen Rossil, Sofia Joons Gylling, Magnus Gustafsson och Ingrid Åkesson.

5.11.2021 Konsert med Röttren i Vasa. Medverkande: Marina Aspelin, Ingolf Backman, Anders Holmberg, Linnea Holmberg och Tommi Pietiläinen

8.11.2021 Författarkväll: Sök i arkiven och du skall finna. Om arkiv som källa till litteraturen. Medverkande: Mia Franck, Sanna

Jylhä, Marika Rosenström, Rita Paqvalén och Annika Hällsten. Stream

12.11.2021 Lanseringen av boken Arkistot ja kulttuuriperintö (Arkiv och kulturarv). Medverkande: Kristina Linnovaara, Kirsi Keravuori, Kirsi Vainio­Korhonen, Outi Hupaniittu, Ulla­Maija Peltonen, Petra Hakala, Taina Saarenpää och Katri Kivilaakso. Stream

12.11.2021 SLS på Vasa Littfest. Medverkande i SLS program: Johanna Wassholm och Anna Sundelin.

3–4.11.2021

SLS två diskussioner på Akademiska Bokhandeln under Svenska veckan. Medverkande 3.11: Jan Sundberg, Stefan

Sjöblom och Fredrik Sonck, 4.11: Hanna Kurtén, Ina Krokfors och Fredrik Sonck. Stream

18.11.2021 Seminarium: Tidningen som tidsspegel – Lehti aikansa peilinä. I samarbete med Päivälehtimuseet. Medverkande: Jennica Thylin­Klaus, Saila Linnahalme, Carola Herberts, Eliel Kilpelä, Janne Ridanpää, Reetta Hänninen, Jeanette Björkqvist, Niklas Meltio, Hanna Weselius och Lina Laurent. Stream

4.11.2021

SLS forskarträff: Att arkivera och öppna forskningsdata och

forskningsmaterial. Medverkande: Christer Kuvaja, Hanna

Lahdenperä, Malin Fredriksson, Jonas Lång, Åsa Palviainen och Kristina Linnovaara. Stream

19.11.2021 Fredrik Pacius­symposium II i samarbete med Finlands musikarv r.f., Konstuniversitetets historieforum, DocMus­doktorandskolan vid Sibelius­Akadem. Medverkande: Timo Virtanen, Akademiska Damkören Lyran, dir. Patricia Antman, Sakari Ylivuori, Nuppu Koivisto, Olga Heikkilä, Kirill Kozlovski, Anne Kauppala, Ulla­Britta Broman­Kananen, Aleksi Malmberg, Elina Mustonen och Henrik Meinander. Stream

Vetenskapskarnevalen

i Vasa lockade många besökare i november. Karnevalen ordnades av SLS i samarbete med högskolorna i Vasa, HSS Media, Vasa stad och Svenska kulturfonden.

19–20.11.2021

Forskaren Ebo Kwegyir-Afful

vid Vasa universitet föreläser på stadsbiblioteket.

December

Vetenskapskarnevalen i Vasa. I samarbete med Hanken

Svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet/Juri­

diska fakulteten, HSS Media, Svenska kulturfonden, Vaasan

ammattikorkeakoulu, Vasa stad, Vasa universitet, Yrkeshög­

skolan Novia och Åbo Akademi. Medverkande i SLS scenpro­

gram: Anders Ahlbäck, Pia Ahlbäck, Mats Dahlberg, Blanka

Henriksson, Carola Herberts, Staffan Himmelroos, Matias

Kaihovirta, Daniel Kawecki, Christer Kuvaja, Yrsa Lindqvist, Fredrik Nilsson, Wivan Nygård­Fagerudd, Åsa Palviainen, Stefan Sjöblom, Jenny Stenberg­Sirén, Sofie Strandén­

Backa, Jan Sundberg, Henrik Thorson, Julia Tidigs, Nils Erik Villstrand, Sandra Waller, Mia Österlund, Susanne Österlund­Pötzsch och Ann­Catrin Östman. Matdemonstration,

1700­talsmat: Maren Jonasson, Märtha Norrback och Kenny

Sundqvist. Stream

24.11.2021

26.11.2021

Information för jurister i Vasa. Medverkande: Dag Wallgren, Ninny Olin, Kristian Gerkman och Katja Hellman.

Seminarium: Integration på svenska – på vems villkor?

Medverkande: Siv Björklund, Magdalena Kosová, Liselott

Sundbäck, Solveig Arle, Tobias Pötzsch, Liselott Forsman, Dan Sundblom, Mikaela Björklund, Ramieza Mahdi och Tom

Moring. Stream

3–4.12.2021 Litteraturevenemanget Bokström. I samarbete med Hufuvdstadsbladet. Medverkande: Eva Kela, Henric Öhman, Tatjana Brandt, Michel Ekman, Ebba Witt­Brattström, Linda Bondestam, Sanna Sofia Vuori, Maria Sann, Mårten Westö, Annika Sandelin, Henrik Huldén, Robert Åsbacka, Mikael Crawford, Pia Ingström, Per­Erik Lönnfors, Henrika Andersson, Pekka Heino, John Vikström, Monica Vikström­Jokela, Maria Sundblom Lindberg, Mathias Rosenlund, Kaj Korkea­aho, Rosa Liksom, Yukiko Duke, Maren Jonasson, Henrik Meinander, Henrik Jansson, Karin Collins, Maria Grundvall, Micaela Röman, Jesper Högström, Jonas Ellerström, AnnaLena Laurén, Anders Mård, Lina Laurent, Maija Hurme, Karin Lindroos, Annika Hällsten, Lena Hammarberg, Mia Franck, Pär Stenbäck, Raili Gothóni, Eva Frantz, Malin

Kivelä, Tiia Strandén, Inger Olausson, Gun­Britt Husberg, Nina Edgren­Henrichson, Björn Sundell, Sören Lillkung, Henrika Franck, Frank Furu, Sofia Elie, Elsa Kemppainen, Fritjof Sahlström, Kai Simons, Merete Mazzarella, Joakim Groth, Karin Erlandsson, Anna Lindholm, Minna Lindeberg, Elin Willows, Laura Hollsten, Maria Åsvik, Daniela Andersson, Lukas Hemnell, Nina Weckström, Otto Gabrielsson, Peter Mickwitz, Martina Moliis­Mellberg, Kaneli Johansson, Kristofer Folkhammar, Malin Klingenberg, Tua Forsström, Magnus Londen, Ylva Perera, Anna Möller­Sibelius, Björn Wahlroos, Philip Teir, Rita Paqvalén, Agneta Rahikainen, Maïmouna Jagne­Soreau, Martin Welander, Sanna Mander, Katarina Fagerström, Sebastian Nyberg, Ben Hellman, Alma Pöysti, Dan Henriksson, Thomas Wulff, Jonas Ahlskog och

Fredrik Sonck. Stream

8.12.2021

Utdelning av miljöpriset Blå Globen. I samarbete med Tiina och Antti Herlins stiftelse och Maj och Tor Nesslings stiftelse. Medverkande: Daniel Olin, Tara Junker, Lassi Linnanen, Mari Pantsar och Aleksis Kyrö. Stream

Sammanlagt deltog ca 3 800 personer på plats eller via videokonferens i de 40 evenemang som SLS ordnade eller stod som delarrangör för under 2021.

De evenemang som sändes via Youtube (SLS respektive samarbetspartners kanaler) under 2021 samlade sammanlagt 11 689 visningar (per 1.3.2022).

Evenemangen som sändes via Facebook Live (SLS respektive samarbetspartners kanaler) under 2021 samlade 6 748 visningar (per 1.3.2022).

Hedersmedlemmar och korresponderande medlemmar

Pirkko,

Londen, Anne­Marie, professor 1999

Lundberg, Ulla­Lena, författare

Markkola, Pirjo, professor

Moring, Tom, professor 2008

Mälkki, Susanna, orkesterdirigent

Nilsson, Kim, professor 1984

Nordman, Marianne, professor 2003

Nyberg, Stig­Björn, fil.mag. 1998

Ojanen, Ursula, lektor 1987

Palmgren, Sten, lagstiftningsråd

Peltonen, Ulla­Maija, docent

Rastas, Pirkko, fil.mag.

Rautalin, Marja­Leena, samh.kand. 1997 Rosenberg, Thomas, pol.mag.

Rönnholm, Bror, kulturredaktör, författare 2003

Sandelin, Carl Fredrik, författare

Sandström, Caroline, fil.dr

Slotte, Peter, docent

Stockmann, Doris, ekon.mag.

Suurpää, Matti, fil.mag.

Tallroth, Paulina, regeringsråd

Tamminen, Marketta, fil.mag.

Tarkka, Pekka, fil.dr

Vainio­Korhonen, Kirsi, professor

Westö, Kjell, författare

Wolf­Knuts, Ulrika, kansler 2003

Korresponderande medlemmar utomlands

Björnsson, Anders, fil.kand.

Blomqvist, Göran, senior rådgivare

Burman, Carina, docent

Ekelund, Louise, docent

Fernandez­Vest, Jocelyne, professor

Grünbaum, Catharina, fil.dr h.c.

Hegardt du Rées, Helena, förläggare

Holmqvist, Ivo, professor

Hägerstrand, Olof, fil.dr

Jansson, Torkel, professor

Jávorszky, Béla, översättare

Josephson, Olle, professor

Katchadourian, Stina, översättare

David, professor

Kivimäe, Jüri, professor

af Klintberg, Bengt, professor

Kollberg, Bo­Ingvar, kulturredaktör

Liedtke, Klaus­Jürgen, författare

Lind, John, Dr phil.

Personal

Backa Andreas Nämndforskare

Berg Patricia Redaktionschef

Bergheim­Ahlqvist Marina Förvaltare, Stor­Sarvlaks gård

Bonsdorff von Anna Arkivförtecknare

Bredbacka­Grahn Malin Förlagsredaktör

Broman Magnus Lantbruksarbetare, Stor­Sarvlaks gård

Cantell Linda Evenemangskoordinator

Claes Pieter Redaktör

Edgren­Henrichson Nina Projektchef

Ek Jacobina Bibliotekssekreterare

Ek Rasmus Systemutvecklare

Ervalahti Nora Förlagsredaktör

Gerkman Kristian Placeringschef

Ginström Martin Bibliotekarie

Grahn Emilia Arkivarie

Grünwald Sofia Kundkoordinator

Gustavsson Pamela Enhetschef

Hakala Matilda Evenemangskoordinator

Hakala Petra Förste arkivarie

Hautala Camilla Arkivförtecknare

Hellman Katja Enhetschef

Herberts Carola Huvudredaktör

Huldén Tove Kundkoordinator

Hägerström Ellen Redaktionsassistent

Jonasson Maren Redaktör

Jylhä Sanna Arkivarie

Jönsson Emma Ekonomiassistent

Karlsson Roger Vaktmästare

Kawecki Daniel Nämndforskare

Kjellin Lisbeth Pris­ och understödskoordinator

Koskinen Katja Arkivarie

Kuvaja Christer Forskningschef

Köhler Sebastian Digital koordinator

Labart Niklas IT­specialist

Laitinen Nelly Förste arkivarie

Liljestrand Niklas Systemchef

Lillqvist Jonas Utvecklingsansvarig, digital utgivning

Lindén Christian Fastighetsskötare, Stensböle gård

Lindholm Pia Arkivarie

Lindqvist Yrsa Förste arkivarie

Linnovaara Kristina Arkivchef

Luoma Kaisa Informationskoordinator

Lång Jonas Kanslichef

Lönnblad­Björkholm Marie Arkivarie

Martonen Kai Digitaliserare

Miinalainen Maria Arkivarie

Mäklin Marika Kommunikationschef

Nordmyr Mathias Arkivförtecknare

Norrback Märtha Forskare

Nygård Jungar Ingela Personalchef

Nylund Magnus Redaktör

Nyqvist Niklas Producent

Olin Ninny Ekonomichef

Orlo Marcus Controller

Pihlflyckt Katarina Förlagsredaktör

Pitkonen Piguet Elina Redovisningschef

Pokela Antti Grafiker

Pyy Johan Enhetschef

Rahikainen Agneta Marknadsföringschef

Rask Hedvig Förlagsredaktör

Rentola Janne Fotograf

Richard Annika Arkivarie

Riska Hanna Försäljningskoordinator

Rosenström Marika Arkivarie

Rosqvist Jörgen Lantbruksarbetare, Stor­Sarvlaks gård

Rytikoski Kajsa Seminarie­ och stipendiekoordinator

Rönnqvist Sara Arkivarie

Selén Margareta Ekonomisekreterare

Sundström Marie­Louise Arkivsekreterare

Svanström Synnöve Arkivarie

Södergård Lisa Arkivarie

Thylin­Klaus Jennica Utgivningschef

Tidigs Julia Nämndforskare

Tuominen Emma Kommunikatör

Uppgård Pia Arkivarie

Vainio­Kurtakko Maria Producent

Waller Sandra Nämndforskare

Wallgren Dag VD

Weckström Thomas Medietekniker

Veit Elisa Redaktör

West Ingela Informatör

West Monica Amanuens

Westerlund Mikaela Fastighetsskötare, Diktarhemmet

Wiberg Rosita VD­assistent

Wikholm Mats Driftsansvarig

Wiljanen Hans Fastighetschef

Virtanen Mirva Arkivförtecknare

Österlund­Pötzsch Susanne Arkivarie