9789147084975 by Smakprov Media AB

Byggteknik

BYGGTEKNIK

Den här faktaboken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i byggteknik. Den innehåller teoretiska baskunskaper om belastningar och hållfasthet som följs av byggtekniska lösningar och exempel.

LIBER

Boken omfattar de delar i byggprocessen som rör planering och byggande av vägar, ledningar och hus. Steg för steg ges exempel på lämpliga praktiska lösningar som kan vara till nytta under hela byggproduktionen.

Byggteknik

Vi hänvisar här till gällande lagar, föreskrifter och regler som gäller för byggnader med god kvalitet, och som förutsätter en god arbetsmiljö för dem som utför det praktiska arbetet Serien BYGG omfattar faktaböcker och byggonline. Byggonline är en betaltjänst som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för eleven, samtidigt som läraren ges möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat. Läs mer på: www.liber.se/elaromedel

Best.nr 47-08497-5

Tryck.nr 47-08497-5-02

Jan Jonsson m. fl.

Byggteknik_Omslag.indd 1

2011-03-17 11.30

ISBN 978-91-47-08497-5 © Jan Jonsson och Liber AB 2009 Detta läromedel har tagits fram i samråd med Sveriges Byggindustrier Redaktör: Börje Pettersson Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén/Erik Sillanpää Bildleverantörer: Lars Epstein/SCANPIX 30. Jonas Forsberg/Briljans 38. Mikael Sjöberg/SCANPIX 46. Werner Nystrand/Briljans 56. Thomas Henriksson/ SCANPIX 58. Geotech AB 82. GeoNova 83 nv, 83h. HERCULES Grundläggning AB 95. forslund.se 102. PEAB 121, 123. SSC Skellefteå AB 194 öh. Erik Sillanpää 20, 23v, 42v, 42h, 45v, 127, 129, 180, 188, 204ö, 204u. Övrigt foto: Svante Ahlsén. Tack till Margareta Nordmark som bistått författare och redaktör i deras arbete. Omslag: Svante Ahlsén. Repro: Resultat Grafisk Form & Produktion AB Första upplagan 3 Tryck: 1010 Printing, Kina 2011

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30, fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Byggteknik_Kap0.indd 4

2011-03-17 15.05

Innehåll

47 Du byggare!

Byggteknik

Yttre belastning Jordtryck och vattentryck under mark Inre belastningar

Värme

Värmeisolering

Värmeledningsförmåga och värmekonduktivitet Beräkning av värmeflödet VIM-kontrollerade isoleringsmaterial Köldbryggor

12 14 16 16

Fuktisolering Fuktskador Fukt i byggnader Skydda tätskikt

Ljud

Vad är ljud?

Ljudisolering

32 34 35 36 37

Luftljud Stomljud Stegljud Rumsakustik

Brand

Byggnadstekniskt brandskydd Klassning av byggnadstyp, byggnadsdel och material Utrymningsvägar och brandceller Brandcellsskiljande byggnadsdelar, brandbelastningar

Påkänningar Tryckpåkänningar Dragpåkänningar Böjpåkänningar Knäckning Skjuvpåkänningar Tryck- och dragprov

22 22 22 29

49 53 54

Hållfasthet

Provning

Fukt

45 45

Belastningar

Byggteknik_Kap0.indd 5

Skydd mot uppkomst av brand Larm och skyltning

59 60 61 62 64 65 66 66

Marken och grunden

Grunden

Grundläggning

Påkänningar på undergrunden

Undergrundsmaterial

77 77 78

Geologisk översikt Jordarter

Geotekniska undersökningar Skruvprovtagning Kolvborrning Provgropar Provbelastning Seismisk undersökning

Vatten i marken

40 43

Dagvatten Grundvatten Bestämning av grundvattennivån Sättningar

Frostfritt djup

80 81 82 83 83 83 84 84 85 85 86 86

09-11-16 09.22.22

115 Vägar

Schaktning och fyllning

Schaktning Schakt med släntlutning Övriga faktorer Spont

89 89 90 91

Fyllning

Grunder

Plintar

Pålar

94 95 95

Nerdrivning av pålar Kompensations-grundläggning

Källargrund Vertikaltryck Jordtryck Värmeförluster Vatten i mark

Platta på mark Beräkning av värmeförluster Fukt i grunden Markfukt

Krypgrund Ventilation och isolering

96 96 97 98 98 99 99 100 101 103 103

105 Ledningar Ledningar Servisledningar Vattenledningar Vattenmätare Dagvattenledningar Dagvattenledning i vårt exempel

106 107 108 109 109 110

Dräneringsledningar

112

Spillvattenledningar

112 113

Ledningsgravar

Byggteknik_Kap0.indd 6

Terrass

116

Materialskiljande lager

117

Förstärkningslager

117

Termisk isolering

119

Bärlager

119

Slitlager

121 121

Asfaltverk

125 Markarbeten Gräsytor, buskar och träd Plantering Stödmur och trappor Kantstöd Gångytor Biluppställningsplatser med asfaltsytor

125 126 126 127 128 129

131 Väggar Ytterväggar Belastningar Värmeförluster Fukt utifrån Fukt inifrån Betongväggen Tegelväggar Belastningar Mineralull Värmeförluster Fukt utifrån Fukt inifrån

Innerväggar Lägenhetsskiljande vägg

132 132 133 133 133 133 134 135 136 136 136 136 137 138

141 Pelare Pelardäcksystem Pelar/balk-system

141 142

09-11-16 09.22.23

145 Balkar Balktyper Träbalkar Stålbalkar Armerade betongbalkar Upplagd balk Balkens påkänningar

145 146 146 147 148 149

Skjuvarmering av betongbalk

150

Hur skjuvarmeringen fungerar Typer av skjuvarmering

151 151

153 Bjälklag Mellanbjälklag i vårt exempel

168 169 169 169

Taktäckningsprinciper Taktäckningsmaterial

171 172

Tegelpannor och betongpannor Papp Syntetiska dukar Plåt Skifferplattor Underlagstaket

172 173 173 174 175 176

181 Inredning

Påfrestningar Böjpåkänningar

154 155 155

Bottenbjälklag

157

Två – treglasfönster Fönster i flerbostadshus Fönster i småbostadshus Fönsterdörrar Påkänningar på fönster

159

Dörrar

159 Tak Yttertak Takstolsvarianter

Svensk takstol Ramverkstakstol Uppstolpat sadeltak och plant tak Fackverkstakstol

Takkonstruktionen

Egentyngd Snö Vind Tryck- och dragkrafter Övriga krafter

160 160 160 161 161 163 164 164 164 165 166

Isolering – Ventilering

166 167 167

Förband

168 168

Värmeisolering Fukt Spikförband

Byggteknik_Kap0.indd 7

Kraftförband Spikplåtsförband Spikningsplåtförband Skruvförband

Fönster

Ytterdörr i vårt exempel Påkänningar på dörrar Innerdörrar för bostaden Innerdörrar och branddörrar Säkerhetsdörrar Glaspartier

Trappor och räcken Trapptyper Standardtrappor

Skåpinredningar Skåptyper Detaljer Ritningstyper

182 183 183 184 185 186 189 190 191 192 193 193 194 195 195 198 199 200 201 202

206 Sakregister

09-11-16 09.22.24

Du byggare! Fysiska lagar påverkar och styr vårt sätt att bygga. I byggprocessen är det nödvändigt att förstå vad byggfysik är och hur sambanden ser ut. Det finns mycket som byggare måste ta hänsyn till. Årstider ger stora temperaturskillnader. Nederbörd ger fuktpåfrestningar på fasader och grundkonstruktioner eller snö som belastar taken. Under istiden malde inlandsisen ner bergarter till packad lera, sand, grus och sten. När arkitekter och konstruktörer gör beräkningar måste dessa faktorer finnas med, så att byggnaderna kan uppföras på rätt sätt. De ska vara säkra och ge människan en god inomhusmiljö. Vi hoppas att din nyvunna kunskap ska leda till ökad nyfikenhet på att bygga rätt. Oavsett om du kommer att arbeta med produktion eller läsa vidare till ingenjör, är det viktigt att ha förståelse för fysiska samband. Om man själv förstår problemet är sannolikheten större att man kan lösa det. Så lycka till som byggare och låt nyfikenheten leda dig till en ökad förståelse för att bygga med kvalité. Jan Jonsson Katrineholm 2009

Byggteknik_Kap0.indd 8

09-11-16 09.22.24



Byggteknik Den här boken är en blandning av byggfysik och byggnadslära. Först kommer en beskrivning av de krav som byggfysiken ställer oss inför, därefter kommer byggnadsläran som ska ge oss lösningarna. Med grundläggande kunskaper i byggfysik kan du lättare förstå hur och varför en byggnad ska isoleras och vilka olika påfrestningar en stabil byggnad bör tåla. Genom att isolera och konstruera byggnader på rätt sätt går det att undvika skador och onödiga utgifter både för ägaren och för samhället. Rätt isolering kan skydda en byggnad så att inte värme- och fuktläckage uppstår och så att ljud och brand inte sprider sig. En byggnadskonstruktion som byggs stabilt och anpassas till de belastningar och påfrestningar den kommer att utsättas för, blir hållbar och kan underhållas på ett enklare sätt i många år. Det fi nns många regler och föreskrifter att följa och det görs många beräkningar och kontroller såväl under projekteringen som under byggnadens färdigställande. Och det färdiga bygget är ett resultat som alla på byggarbetsplatsen har medverkat till.

Byggteknik_Kap0.indd 9

09-11-16 09.22.27

Byggteknik_Kap1.indd 10

09-11-13 15.25.09

Värme Inomhus vill vi ha ett behagligt klimat. Inte för varmt och inte för kallt och dragigt. Det ska vara ungefär samma temperatur året om, oavsett årstid. Därför är det viktigt hur väggar och bjälklag dimensioneras och byggs. De ska vara isolerade och ventilerade så att de klarar klimatsvängningar. Byggnaden ska skydda mot såväl kyla som drag. Genom att beräkna värmeledningsförmågan i en vägg eller i ett bjälklag går det att avgöra hur de klarar kraven på värmeisolering.

Byggnader ska enligt Boverkets Byggregler, BBR, utformas så att värmeoch elförbrukning samt värmeförlusterna blir så låga som möjligt.

Byggteknik_Kap1.indd 11

09-11-13 15.25.12

Värmeisolering byggnad värmeisoleras dels för att ge ett behagligt inomhusklimat, En dels för att minska uppvärmningskostnader. Värmeisoleringen hindrar värmen att transporteras från ett uppvärmt utrymme till utomhusluften eller till ett kallare utrymme. Men isoleringen ska också skydda mot kyla utifrån som i värsta fall kan orsaka kalla ytor och drag inomhus. Luftläckage genom springor, glipor i isoleringen och köldbryggor försämrar oftast klimatet inomhus. Men genom att isolera, lufttäta och montera ångspärr och vindskydd med stor noggrannhet kan man få både ett skönt inomhusklimat och lägre uppvärmningskostnader.

Värmeledningsförmåga och värmekonduktivitet Olika material har olika bra värmeledningsförmåga. Material som inte leder värme så bra har en god värmeisoleringsförmåga. Metall har en bättre värmeledningsförmåga än trä. Det kan man konstatera genom att lägga den ena handen på en diskbänk av stålplåt och den andra handen på ett bord av trä. Metallen leder bort värmen från handen snabbare än bordet leder bort värmen från den andra handen. Bordsskivan av trä har sämre värmeledningsförmåga än diskbänken av metall.

Metall har bättre värmelednings förmåga än trä.

Liber – Byggteknik

Byggteknik_Kap1.indd 12

09-11-13 15.25.15

13 Värmeledningsförmåga kallas med ett annat ord för värmekonduktivitet. Den grekiska bokstaven lambda (λ) brukar användas som beteckning för värmekonduktivitet. Därför förekommer också benämningen lambdavärde. I en byggnad vill man ha så låg värmeledningsförmåga som möjligt. Den beräknas för väggar och bjälklag i byggnaden för att få fram husets totala värmeflöde och energibehov.

Värmegenomgångskoefficient, U-värde Värmegenomgångskoefficienten, eller U-värdet som det kallas, anger hur bra en byggnadsdel isolerar. U-värdet beräknas för de olika delarna i byggnaden. Dessa värden använder man sedan för att beräkna husets totala värmeflöde och energibehov. För att värdena ska stämma med verkligheten är det viktigt att värme isolering och tätning överensstämmer med ritningarna.

730

Tjocklek m

U-värde är ett mått på värmeflöde genom fönster, väggar och tak etc. Lågt U-värde innebär god isolering. U-värde 1,0 innebär ett värmeflöde på en watt per kvadratmeter yta per grad som skiljer temperatur mellan ute och inne, W/m2 °C.

7 6,40 6 5 4 3 2,25 2 1

U-värde hos olika byggnads material.

0,58

Trä

Lättbetong

0,15 Mineralull

Tegel

Betong

Aluminium

Värme

Byggteknik_Kap1.indd 13

09-11-13 15.25.16

Beräkning av värmeflödet En byggnads totala värmeisolering består av den sammanlagda isoleringsförmågan hos isoleringsmaterial, stommaterial, och andra material som ingår i en konstruktion. Om det är bra isolerat blir värmeflödet i husetlågt. Konstruktören beräknar också värmeflödet genom till exempel fönster och dörrar. Exempel:

Räkneexemplet avser beräkning av värmegenomgångskoefficient enligt U-värdesmetoden, genom en isolerad yttervägg med fasadtegel.

Förutsättningar

Ventilerad tegelfasad

R = 0,20 m2 °C/W

Isolering, fasadskiva 80 mm

λ = 0,033 W/m2 °C

Isolering mellan reglar 120 mm Isolering, andelen 85% Trä, andelen 15%

λ = 0,036 W/m2 °C λ = 0,14 W/m2 °C

Plastfolie

R = 0 m2 °C/W

Gipsskiva 13 mm

λ = 0,22 W/m2 °C

Övergångsmotstånd, inv. Övergångsmotstånd, utv.

Rsi = 0,13 m2 °C/W Rse = 0,04 m2 °C/W

120 Träregel 13 Gipsskiva Plastfolie

120 Mineralull 80 Fasadskiva

Beräkning Liber – Byggteknik

Byggteknik_Kap1.indd 14

09-11-13 15.25.17

15 Först beräknas värmemotståndet hos de homogena skikten (fasadskiva och gipsskiva). Dessa värden används sedan i beräkning enligt U-värdesmetoden. Isolering, fasadskiva 80 mm: R = 0,080 = 2,42 m2 °C/W 0,033 Gipsskiva 13 mm: R = 0,013 = 0,06 m2 °C/W 0,22

Värmegenomgångskoefficienten beräknas dels för snittet vid träregeln (U1), och dels för snittet vid isoleringen (U2). Därefter sammanställs de båda värdena. Träregelns värmemotstånd: R = Regelns bredd R = 0,12 = 0,86 m2 °C/W λ 0,14 Totalt värmemotstånd vid regeln: RT = 0,20 + 2,42 + 0,86 + 0,06 + 0,13 + 0,04 = 3,71 m2 °C/W 1 = 0,270 W/m2 °C U1= 3,71 Värmemotstånd hos isoleringen mellan reglarna: R = Isoleringens tjocklek λ

R = 0,120 = 3,33 m2 °C/W 0,036

Totalt värmemotstånd mellan reglarna: RT = R för tegel + R för isolering + R för isol mellan regl + R för gips + Rsi + Rse Sen lägger vi in värden RT = 0,20 + 2,42 + 3,33 + 0,06 + 0,13 + 0,04 = 6,18 m2 °C/W 1 = 0,162 U2 = 6,18 U1 och U2 multipliceras med den procentandel som ingår i konstruktionen och adderas sedan samman. U = 0,15 × 0,270 + 0,85 × 0,162 = 0,18 W/m2 °C

Värme

Byggteknik_Kap1.indd 15

09-11-13 15.25.18

VIM-kontrollerade isoleringsmaterial Godkända och klassificerade isoleringsmaterial är märkta med VIMs kontrollmärke som garanterar materialets isoleringsvärde.

VIM-kontrollens inregistrerade kontrollmärke.

VIM = Värmeisoleringsmaterialkontroll. Denna kontroll utförs av ett kontrollråd där representanter från myndigheter, branschorganisationer och tillverkare ingår. Material som är provade och godkända finns förtecknade i särskilda typgodkännandelistor.

Köldbryggor Där två byggnadsdelar möts eller där till exempel en ledning dras i eller genom en vägg finns det alltid en risk att kyla tränger sig in i byggnaden, eller rättare sagt att värmen flödar ut. Det är dessa kalla ställen som man kallar för köldbryggor. Kondens – Ju varmare det är desto mer vattenånga kan luften innehålla. Gränsen för hur mycket vattenånga som luft kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnads ånghalt. När fuktig luft kyls av, till exempel genom att den möter en yta som är kall, fälls en del av luftfukten ut. Detta kallas för kondens.

Köldbryggorna orsakar värmeförluster och dessutom blir de invändiga ytorna runt köldbryggan kallare och får en kylande effekt på inomhusklimatet. Vid stora temperaturskillnader kan kondens uppstå som i sin tur kan orsaka skador i byggnaden.

När du duschar är det vanligt att kondens uppstår på badrumsspegeln. För att undvika detta kan man värma spegeln eller öka ventilationen så att luften inte kan bli så fuktig. Se fuktkapitlet.

Exempel på köldbryggor.

Detaljutförandet vid hörn, bjälklagsövergångar och andra ställen där köldbryggor kan uppstå måste visas på ritningarna. På bygget gäller det att vara noggrann och följa ritningarna så att det inte uppstår onödiga köldbryggor. Liber – Byggteknik

Byggteknik_Kap1.indd 16

09-11-13 15.25.20

17 YTTERVÄGG TYP YV2

BETONG

9 U-GIPS 50 MINERALULL

Isolering för att minska inverkan av köldbrygga.

Källa TräGuiden

DETALJ V5

Bjälklag och ytterväggar Där till exempel ett betongbjälklag ansluter till ytterväggar eller går över till en balkong finns det en risk att köldbryggor bildas. De kan minskas genom att värmeisolering läggs in mellan balkongskivan och bjälklaget. Fasadisoleringen kan dras obruten förbi bjälklagsänden. I gamla hus finns det sällan någon isolering och balkongen är gjuten ihop med bjälklaget.

Isolering Köldbrygga endast vid armering

Värmeisolering av bjälklagets anslutning till balkong.

Värme

Byggteknik_Kap1.indd 17

09-11-13 15.25.21

18 Regelväggar Köldbryggor finns också i äldre regelväggar där stående reglar bryter igenom isoleringen. Numera bryter man köldbryggor i regelväggar med ”korsande” regelstomme eller så använder man lättreglar.

Äldre regelvägg

Moderna regelväggar

Ventilerade luftspalter på tak När ett tak läcker värme kan snö på taket smälta och sedan frysa på de delar av taket som har en bättre isolering. Det kan medföra stora påfrestningar. Det är framförallt närmast takfoten och vid snedtak där det är trångt om utrymme som det kan bli köldbryggor. Genom att ordna en ventilerad luftspalt blir det ingen direkt köldbrygga mot yttertaket. Luftspalten behövs även för ventilation av hela vindsutrymmet.

Liber – Byggteknik

Byggteknik_Kap1.indd 18

09-11-13 15.25.22

19 Ventilationsspalt Ventilationsspalten bör vara minst 25 mm. Vid takfot och snedtak bör spalten ordnas med läkt och luftspaltskiva, så att isoleringen inte kan täppa till spalten. Min 25

a ert Ytt

Takstol

Luftspaltskiva

Isolering

Insektsnät

Vindsbjälklag Vindsbjälklag ska vara välisolerade, men även täta så att inte varm inomhusluft läcker ut och kondenserar mot yttertaket.

Kondens

Kondensvatten i isolering Otät isolering Varm (fuktig) inomhusluft

Värme

Byggteknik_Kap1.indd 19

09-11-13 15.25.24

Byggteknik_Kap2_Fukt.indd 20

09-11-13 15.27.22

Fukt Byggfukt – Fukt som bildas under byggtiden och som finns kvar när byggnaden är färdig och används.

Med fukt menar vi vattenånga men det kan också vara vanligt vatten, regn eller snö. Fuktig luft, markfukt, byggfukt och kondens är andra exempel på fukt. Byggnader ska enligt Boverkets Byggregler, BBR, utformas så att fuktskador inte uppstår.

Kondens

Fukt i luft Byggfukt

Markfukt

Grundvatten En byggnad utsätts för fukt från flera olika källor.

Byggteknik_Kap2_Fukt.indd 21

09-11-13 15.27.25

Fuktisolering Fuktisoleringens uppgift är att hindra att fukt sprider sig in i byggnadskonstruktionen och orsakar olika skador. Fukt kan förebyggas på olika sätt beroende på vilken byggnadsdel som ska skyddas.

Fuktskador När fukten stannar kvar i byggnader eller byggnadsdelar kan den orsaka mögel och röta, men också frostsprängning och frysskador. Inomhus kan till exempel golvlimmet brytas ned så att mattorna lossnar. Speciellt känsliga för fukt är till exempel källarväggar i varma utrymmen och väggar i våtrum.

Fukt i byggnader En byggnad påverkas av fukt genom nederbörd, kondensation av luftens vattenånga, markluft eller genom läckage. De flesta material som kommer i kontakt med luftens vattenånga absorberar (suger upp) eller avger vatten. Vatten tillförs även under byggnadstiden, till exempel när man gjuter betong. Det kallar vi byggfukt. Fuktisolering med asfaltpapp vid ytterväggs anslutning till tak.

Liber – Byggteknik

Byggteknik_Kap2_Fukt.indd 22

09-11-13 15.27.29

23 Nederbörd Förutom att byggnader måste skyddas mot markfukt och kondens måste de också utformas så att de motstår direkt nederbörd i form av regn och snö. Framför allt gäller det tak, altaner och innergårdar. Is och smältvatten kan också skada delar av byggnaden och måste därför skyddas. Exempel på sådant skydd är ordentlig taklutning, vattenavledning och ytskikt som tål ispåverkan. När vatten fryser kan porösa material sprängas. Vatten som ömsom fryser, ömsom smälter kan dra sönder tätskiktet. Kvarstående vatten i ränndalar eller kvarvarande fukt i putsade fasader måste avledas eller hinna torka upp innan det fryser. Man måste också tänka på att skydda mot slagregn som kan få regnvatten att rinna uppåt och tränga in i minsta springa.

Ränndalar för vatten är utsatta för frostsprängning.

Fukt

Byggteknik_Kap2_Fukt.indd 23

09-11-13 15.27.31

24 Luftfukt Den mängd fukt som luften innehåller kallas ånghalt. Ju varmare luften är, desto mer vattenånga kan den innehålla. Men bara upp till en viss mängd, mättnadsånghalten. När luften är mättad säger man att den relativafuktigheten, RF, är 100 %. RF är förhållandet mellan den aktuella ånghalten och mättnadsånghalten uttryckt i procent.

Beräkna RF med formeln:

RF =

Aktuell ånghalt Mättnadsånghalt

På sensommaren och hösten är det varmt och fuktigt i utomhusluften och temperaturen ligger nära inomhustemperatur. Därför är den relativa luftfuktigheten inomhus också hög den årstiden. På vintern, när det är kallt, har luftens fuktighet fällts ut i form av regn eller snö. Eftersom temperaturen är låg så är också ånghalten låg, men den relativa luftfuktigheten i utomhusluften kan vara hög på vintern också. När luften tas in och värms upp till normal rumstemperatur så sjunker den relativa luftfuktigheten. Därför är det ofta riktigt torrt i inomhusluften på vintern.

RF, Relativ Fuktighet Ökad tillväxt av insekter, flugor, spindlar m.m.

100% 90% 80% 70% 60%

Dimma eller regn. Kondens när vattenånga övergår till vatten. Risk för bakterietillväxt, rötskador. Medelvärde utomhus i Sverige 85% på vintern, 70% på sommaren. Risk för mögeltillväxt. Järn börjar rosta, choklad får vita fläckar.

50% 40% 30% 20% Ökad statisk elektricitet

10%

Under detta värde rostar ej metallerna järn och stål. Maxfukt i stålbroar i saltbemängd luft. Torrt virke. Eluppvärmd inomhusmiljö. Maxfukt för gelatintillverkning.

Liber – Byggteknik

Byggteknik_Kap2_Fukt.indd 24

09-11-13 15.27.32

25 Temperatur °C

Mättnadsånghalt g/m3

22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -2 -4 -6 -8 -10 -12

19.40 18.30 17.28 16.29 15.36 14.45 13.66 12.83 12.05 11.38 10.67 10.03 9.40 8.83 8.27 7.74 7.26 6.79 6.37 5.96 5.57 5.18 4.86 4.15 3.53 3.00 2.54 2.15 1.81

Relativ fuktighet %

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Relativ luftfuktighet för ute- och inneluft i Mellansverige.

Att förebygga luftfukt Vattenånga som vandrar från luft till material kan hindras med en ångspärr av plastfolie. Det är till exempel därför man packar fabrikstorrt parkettgolv i tät plast, så att inte träet ska ta upp luftfukt innan det läggs på plats.

Vattenånga kan också följa med när luften rör sig. Genom att bygga lufttätt kan man hindra transport av fuktig luft genom ytterväggar och tak.

Byggvirke som torkar krymper

… kan spricka

… eller vrida sig.

Fukt

Byggteknik_Kap2_Fukt.indd 25

09-11-13 15.27.34

Byggteknik

BYGGTEKNIK

LIBER

Byggteknik

Best.nr 47-08497-5

Tryck.nr 47-08497-5-02

Jan Jonsson m. fl.

Byggteknik_Omslag.indd 1

2011-03-17 11.30