ARGUE_C02.qxd
2
10-02-05
08.54
Sida 43
Strukturera ditt argument
Introduktion Det började i ditt huvud. Sedan blev det ett virrvarr av anteckningar på ett papper. Nu måste du omforma dina egna personliga tankar till något som är förståeligt för omvärlden. Du måste förmedla ditt argument. I det här kapitlet lär du dig hur du ska göra.
På det här stadiet kanske ditt argument är fullkomligt solklart för dig. Det kan framstå som fulländat och utan behov av förbättring. Du måste hur som helst kunna förklara det. Du måste nå fram till människor som snabbt ögnar igenom din uppsats och som kanske till och med är uttråkade och trötta på att sätta betyg på ett dussin liknande texter. För att lyckas med det måste du kunna se ditt arbete som det ses av en inbiten skeptiker, någon som redan hört allt flera gånger om. Detta kritiska och sura alter ego bör ha ett finger med i spelet från det första utkastet till den färdiga uppsatsen. Från början är det speciellt viktigt att ha alter egot med, när man ska börja organisera sitt argument och ge det struktur och form.
‘ Steg 1: Att skissera argumentet Under en helt vanlig dag kommer man i kontakt med en mängd olika argument. De kan komma till uttryck under ett samtal med en kollega eller när man står och skriker på någon teknisk apparat som inte vill samarbeta (eller vice versa). Som vanliga, vardagliga händelser fungerar de bra. De passar perfekt i sin kontext, då de är spontana och sker utan eftertanke. Akademiska argument kan inte se ut på det viset. De behöver inte heller göra det, eftersom de är bearbetade. Om du har timmar, dagar eller veckor på dig att bygga upp och strukturera ett argument, måste resultatet vara noggrant och organiserat. Studenter får ständigt höra hur viktigt det är att planera sina uppsatser och skissera upp riktlinjerna för dem. Dessa instruktioner kan lätt bli trött2 Strukturera ditt argument 43
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 44
samma om man inte samtidigt erbjuds hjälp med att utveckla sitt intellektuella projekt. Får man däremot råd och tips om hur man ska lägga upp sitt arbete blir det en befrielse, ett viktigt verktyg för att kunna förmedla sitt budskap, sin ståndpunkt.
Tankekartor och diagram Uttrycket ”att skissera argumentet” talar om för oss att det första steget när det gäller att förmedla sitt budskap är att rita upp en bild av argumentet med hjälp av nät, pilar, geometriska figurer osv. Detta är avgörande, eftersom det är avgörande att förenkla sitt argument. Att göra om det till en bild eller teckning kräver att du bryter ner innehållet i det till separata delar som är lätta att ta till sig. Det kräver också att du visar på sambandet mellan dessa delar på ett tydligt och lättfattligt sätt. Detta sätt att förenkla kan ibland tyckas göra våld på ditt fantastiska argument, men det är priset man måste betala för att nå fram till människor med sina idéer. Förståelse före komplexitet. Alla har sitt eget sätt att skissera argument. De två mest populära metoderna är spindeldiagram och flödesdiagram. Barn introduceras ofta för spindeldiagram i skolan. Oavsett vilken ålder du befinner dig i är de fortfarande lika effektiva när det gäller att generera idéer och för att se kopplingarna mellan dem. Ett spindeldiagram börjar med en fråga eller det ämne du ska utforska. Detta skrivs in i mitten av nätet. Härifrån sprider sig idéerna utåt som trådar och bildar ett nät eller en trädliknande struktur (ofta med övervikt på en sida). Det är alldeles utmärkt att använda ett spindeldiagram i den inledande, kreativa fasen av argumentformuleringen. Däremot är de inte särskilt effektiva när man sedan ska ta sig vidare i processen och förvandla alla dessa idéer till en sammanhängande och övertygande uppsats. När man skriftligen sammanfattar innehållet i ett sådant diagram blir det nämligen oftast bara ett virrvarr av osammanhängande uttalanden. Därför rekommenderar jag att man istället går vidare till något som är mer formellt. Ett mer strukturerat diagram, nämligen flödesdiagrammet, introduceras här. Det består av fyra olika nivåer. 1. Identifiera de olika delarna i ditt argument Varje del representerar ett nyckelavsnitt i ditt argument. Försök att hitta så få som möjligt. Ibland kan du, om det är lämpligt, använda de olika delarna som undertitlar i din uppsats. Bestäm inte i det här skedet var de olika delarna ska höra hemma, men ge dem gärna en titel.
44
Konsten att argumentera
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 45
Återigen bör dessa titlar vara så enkla som möjligt. Det exempel jag kommer att använda mig av är uppbyggt kring ett motargument gentemot en annan författare (Uggla). Min illustration av detta innehåller endast fyra grundläggande element: ”Introduktion”, ”Motbevis”, ”Ugglas tes” och ”Slutsats”.
Introduktion
Motbevis
Ugglas tes
Slutsats
2. Arrangera delarna logiskt och dra pilar mellan dem Det kan ibland vara uppenbart vilken placering ett visst stycke ska ha i texten, exempelvis när det gäller introduktionen. Oftast behöver du dock pröva dig fram lite med ordningen på styckena för att se till att ett av dem logiskt leder till nästa osv. Den viktigaste regeln här är att om del y behöver del x för att förklaras, måste del x komma först. Generellt sett bör ett argument vara bekräftande, vilket innebär att delarna i det ska komma från information som redan presenterats. Detta är inte en regel huggen i sten (och vissa tycker om att gå emot den), men det är ett bra råd.
Introduktion
Ugglas tes
Motbevis
Slutsats
3. Dela upp innehållet i varje avsnitt Alla delar i din uppsats är som miniuppsatser. De ska ha en början, en mitt och ett slut. På det här stadiet är det ofta lämpligt att introducera andra viktiga referenser, teorier och förhållningssätt som hör samman med ett namn eller en etikett som är en del av ditt argument (i min illustration har jag valt att ta med två författare: Dufva och Svahn). Vissa föredrar att dela upp innehållet i varje avsnitt i miniavsnitt för att behålla det logiska flödet i varje avsnitt. På den här mikronivån kan dock tankekartor vara minst lika bra. Med hjälp av tankekartor och diagram får man möjlighet att uttrycka komplexiteten mellan kopplingarna (dvs. hur de olika delarna i uppsatsen samverkar). Dessutom innebär användningen av tankekartor att man blir mer öppen för den kreativa tanken.
2 Strukturera ditt argument 45
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 46
Introduktion
Ugglas tes
Motbevis
Slutsats
Redogörelse för argumentet
Redogörelse för Ugglas tes
Dufvas motbevis
Argumentet upprepas
Dufvas ståndpunkt
Bevis 1
Svahns motbevis
Följder
Svahns ståndpunkt
Bevis 2
Varför Dufva har fel
Ny forskning
Varför Svahn har fel
4. Rita ytterligare pilar som visar på sambandet mellan de olika delarna i ditt argument Den sista nivån när du skisserar ditt argument handlar om att lokalisera de huvudlänkar mellan olika delar av ditt argument som inte framkommit tidigare. Se noga till så att de påståenden du gjorde i introduktionen följs upp i själva uppsatsen och att viktiga nya samband som du hittat blir behandlade. Nu är det också en bra tidpunkt att vara kritisk. Det är ofta under denna sista fas som skribenter försäkrar sig om att de tagit med starka motargument. Fråga dig själv: ”Vilket annat material skulle kunna anses relevant här?” och ”Vilka invändningar kan man ha mot detta argument?”. Indikerar svaren att ditt argument är ohållbart måste du antingen lämna det därhän eller göra om det radikalt.
Introduktion
Ugglas tes
Motbevis
Slutsats
Redogörelse för argumentet
Redogörelse för Ugglas tes
Dufvas motbevis
Argumentet upprepas
Dufvas ståndpunkt
Bevis 1
Svahns motbevis
Följder
Svahns ståndpunkt
Bevis 2
Varför Dufva har fel
Ny forskning
Varför Svahn har fel
46
Konsten att argumentera
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 47
GO STEG 1: SAMMANFATTNING Gå igenom ditt argument i olika nivåer. Skissera innehållet i ordningsföljd och visa på sambanden mellan de olika delarna. Se till att hålla det så enkelt som möjligt.
Steg 2: Sammanfatta med en mening (andra versionen) När du nu närmar dig själva presentationen av ditt argument måste du börja tänka på att formulera det på ett effektivt sätt, som inte lämnar utrymme för missförstånd hos läsaren. I det här skedet räcker det inte längre med personliga och icke-konkreta sammanfattningar. Med hjälp av den skiss du gjort tidigare bör du kunna skapa en version av ditt argument som är lättfattlig, tydlig och grammatiskt korrekt. Om din uppsats inte ska bli strikt teoretisk måste du i din kortfattade sammanfattning referera till de empiriska bevis du kommer att använda dig av. När du väl kommit så här långt kan sammanfattningen bestå av två eller tre meningar istället för bara en. Samtidigt som sammanfattningen inte får bli flera sidor lång får argumentet heller inte framstå som alltför förenklat. Knepet är att göra din sammanfattning så kort som argumentet tillåter. Mycket hänger på denna koncisa sammanfattning. Den kommer att bli den viktigaste meningen i uppsatsen. Den måste tåla att upprepas och snabbt fånga läsarnas eller åhörarnas intresse. Därför är det mycket viktigt att ta sig tid när det gäller formuleringen och experimentera med olika versioner.
GO STEG 2: SAMMANFATTNING Skriv en koncis sammanfattning av ditt argument. Ha inte för bråttom. Det är detta som ska fånga människors intresse och få dem att vilja fortsätta läsa.
2 Strukturera ditt argument 47
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 48
Steg 3: Sammanställning Om du har följt alla steg som hittills presenterats i boken borde det vara tämligen okomplicerat att leverera själva argumentet. Det intellektuella arbetet är gjort, du har strukturerat dina tankar och du har ringat in kärnan med hjälp av en sammanfattning. Allt du behöver göra nu är att sammanställa alla delar. I detta avsnitt beskriver jag fem viktiga punkter som studenter bör uppmärksamma när de formulerar sitt argument. Om du skriver en uppsats, och inte bara gör en muntlig presentation av ditt arbete, har du den fantastiska möjligheten att hela tiden finslipa ditt argument. Jag rekommenderar dock inte att man lägger till en mängd extra material i det här stadiet. Om du har en förståelig och intressant mening att börja med, kommer du bara att förstöra din uppsats om du trycker in fler teser eller hypoteser. Kapitel 1 visade att bra argument är klara och koncisa. Att riskera den tydligheten är onödigt. Slutligen bör du komma ihåg att argumenten uppstår när du tar del av information och debatter i ämnet. Detta innebär att referenser till ditt källmaterial måste vävas in i ditt första utkast. Källor kan inte bara listas i slutet av din uppsats. Din uppsats är trots allt en del i en debatt. Ju tydligare du visar och kommunicerar detta, desto mer informativt och sofistikerat kommer ditt arbete att bli.
Introduktionen: den viktigaste delen i uppsatsen Presentera ditt argument tidigt och tydligt Introduktionen spelar stor roll, eftersom du måste väcka intresse direkt för att din uppsats ska utmärka sig bland kursens 30 andra inlämnade uppsatser. Det är också här du för fram ditt argument. Du kan inte vänta med att förmedla ditt argument till slutet, lika lite som du kan vänta till sidan 26 med att avslöja det. Du måste få in argumentet tidigt (och det har ingen betydelse om det handlar om en uppgift på 500 ord eller en uppsats på 20 000). Enkelt uttryckt är det så att allt du skriver efter att du presenterat ditt argument kommer att vara kopplat till det, och att det du skriver innan argumentet är presenterat bara är ett förord. Personligen anser jag att förord, introduktioner osv. inte bör vara längre än ett eller två stycken. Sedan ska argumentet komma i form av (i idealfallet) en enda mening. Det ska dessutom vara tydligt formu48
Konsten att argumentera
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 49
lerat. Dina läsare får inte undgå att lägga märke till det. Skriv något i stil med: ”I denna uppsats hävdas att …”. Kom ihåg att ditt sammanfattade argument, om det är lämpligt, bör referera till det empiriska material du kommer att använda dig av. Gör klart att du kommer att ta del av den litteratur som finns i ämnet Introduktionen ska också göra klart för läsarna att din uppsats är ett inlägg i en debatt. Med andra ord ska du tala om att du känner till litteraturen i ämnet och att du antingen kommer att hålla med existerande uppfattningar eller gå emot dem. Det är nästan alltid att rekommendera att använda referenser och namn på författare och verk, och att göra det tidigt. Förklara vilken struktur du använder dig av När ditt argument blivit presenterat och du låtit visa att du är insatt i den akademiska debatten i ämnet är det ofta passande att förklara upplägget och strukturen för din uppsats. Detta ska man göra oavsett om det gäller mindre muntliga presentationer eller längre uppsatser. Åhörare och läsare tycker om att känna till vad som väntar. Akademiska uppsatser handlar inte om att överraska. Introduktionen ska därför ge en bild av exakt vad uppsatsen kommer att leda till och hur du kommer att gå till väga för att nå dit. Ju tydligare du är, desto mindre är risken att den som sätter betyg ger kommentarer som ”dålig struktur” eller ”inget tydligt argument”. Även om det är något fantasilöst, kan det vara bra att uttrycka sig på följande sätt: ”Denna uppsats har tre avsnitt. I första avsnittet … I andra avsnittet … och, slutligen, i tredje avsnittet …
Att använda empiriskt material Vissa studenter tycker att ett nytt problem uppstår så snart de lyckats formulera ett starkt argument. Om deras uppsatser tidigare riskerade att bli ”enbart beskrivande”, riskerar de nu istället att bara bestå av argument. Med andra ord vet man inte riktigt hur man ska handskas med bevisen för och emot argumentet och hur man ska få in dem i sin analys. Detta problem resulterar ofta i uppsatser som på ett osmidigt sätt ständigt växlar mellan teori och observation. Ena stunden presenterar man ett klart och tydligt formulerat argument, i nästa ett avsnitt med till synes slumpmässiga data.
2 Strukturera ditt argument 49
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 50
Ett argument består inte bara av introduktion och slutsats. Det finns till för att tolka och sammanfatta dina fakta. Detta innebär att dina empiriska fakta måste presenteras samtidigt med argumentet i introduktionen. Det innebär också att du hela tiden måste återvända till innehållet i ditt argument när du bearbetar ditt empiriska material. Din uppsats är ditt argument. Allt annat får sin betydelse tack vare det. Om du skulle märka att du beskriver någonting som inte fyller en funktion för ditt argument och som inte tillför din analys något, måste du fundera över uppsatsens inriktning och stryka ovidkommande stycken. Även om ovidkommande fakta bör undvikas måste man samtidigt betrakta sina fakta som komplexa. Det är med andra ord viktigt att inse att de är mångfasetterade och nyanserade. Studenter gör ofta misstaget att homogenisera sitt empiriska material och anta att det bara säger en sak. Detta leder till meningslös repetition. Om man till exempel använder sig av kvalitativa intervjudata, fylls sida efter sida med mängder av citat som alla säger samma sak. Detta är ett slöseri med dina data, det blir långtråkigt att läsa och ger intrycket av att du inte har ”lyssnat” ordentligt på dina fakta. Det är trots allt högst osannolikt att en så varierad källa skulle upprepa exakt samma idé eller tema hela tiden. Mer givande är att låta dina data illustrera olika tyngdpunkter som kan användas för att stödja påståendet i analysen. Denna iakttagelse kan appliceras på alla typer av material. Ditt argument står sig bättre om man kan bekräfta det från många olika håll, istället för bara ett.
Koppla alltid samman dina bevis med argumentet och undvik upprepningar.
Hur man handskas med teorier Teorier är argument. Mer precist är teorier argument som blivit allmänt erkända och tilldelade namn. Att utgå från en teori är alltså detsamma som att utgå från ett känt och omdebatterat argument. Det är omöjligt att undvika teorier. Detta innebär emellertid inte att du måste placera ditt arbete i en storartad teoretisk kontext. Det är oftast bättre att vara så specifik som möjligt. Om man till exempel vill sätta sitt arbete i relation till strukturalismen, är det mycket bättre att beskriva
50 Konsten att argumentera
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 51
vems eller vilken sorts strukturalism, istället för att försöka sammanfatta hela denna mångfasetterade tradition. Hemligheten bakom att involvera teorier i sitt arbete är inte att ständigt svänga sig med -ologier och -ismer eller att generalisera halvt förstådda idéer. Det handlar däremot återigen om att vara så precis och fokuserad som möjligt. Här är några saker du ska göra och några du ska undvika för att uppnå detta. Att göra: l
Befäst ditt argument med relevanta teorier i introduktionen. Var tydlig och referera till specifika teorier, nämn namn på förespråkare och riktningar.
l
Föreslå alternativa vägar att gå inom den teori du använder dig av.
l
Förklara varför du utgår från denna teori.
l
Ta med några samtida teoretiska referenser i din uppsats (för att undvika att ge intryck av att du inte hänger med i debatten).
l
Använd korta meningar. Detta kommer att bidra till att göra dina förklaringar förståeliga.
l
Definiera din teori. Den kan mycket väl ha ett flertal olika tolkningsmöjligheter. Var därför noga med att klart redogöra för din.
Att undvika: l
Påstå inte för mycket. Det är osannolikt att du skulle kunna motbevisa eller ta del av alla teoretiska traditioner inom ditt område. Okvalificerade påståenden som: ”I denna uppsats kommer jag att bevisa att behaviorismen är felaktig” eller ”Denna uppsats kommer att ha en postmodernistisk utgångspunkt” signalerar enbart okunnighet. Det är mycket bättre att använda sig av mer precisa påståenden som: ”Denna uppsats kommer att identifiera behaviorismens begränsningar” eller ”I denna uppsats använder jag mig av Derrideans dekonstruktionsteknik”.
l
Använd inte för många teorier. En eller två teoretiska traditioner är ofta tillräckligt. Att ta med fler kommer bara att förvirra och distrahera läsarna. Du kan inte betrakta ditt ämne från varje tänkbar vinkel. Din uppsats ska istället utgöra ett användbart, specifikt och avgränsat bidrag till debatten.
l
Anta inte ett förhållningssätt som du inte tror på. Det är enbart onödigt. 2 Strukturera ditt argument 51
ARGUE_C02.qxd
l
10-02-05
08.54
Sida 52
Referera inte till material som du inte förstår. Ibland kan du komma undan med det, men förr eller senare avslöjas du. Det är inte värt att ta den risken. Om du inte förstår en teori eller en viss del av en teori, undvik då att skriva om den tills du har skaffat tillräcklig kunskap om och förståelse för den.
Att återvända till argumentet I slutsatsen eller den näst sista delen av din uppsats, måste du på ett tydligt sätt återvända till den plats där allt började, nämligen till argumentet. Du måste också beskriva hur du demonstrerat och/eller bevisat ditt påstående. Det innebär alltså att återknytningen till argumentet inte bara handlar om att återupprepa det. På det här stadiet ska du klara av att diskutera ditt argument utifrån dina bevis och din analys. Det är ofta lämpligt att tillhandahålla en utökad version av ditt argument här: att beskriva det med hjälp av ett helt stycke som även rymmer nyanserna i ditt ställningstagande. Fraser som: ”I denna uppsats har jag demonstrerat att …” eller ”Som jag visat i denna uppsats … ” kommer väl till pass här. Det påminner läsaren om att uppsatsen har åstadkommit någonting och att du har lyckats med det du föresatt dig.
Återvänd till ditt argument i slutet av uppsatsen och förtydliga vad du har åstadkommit.
Ett kraftfullt slut Om du vill att din uppsats ska lämna spår hos läsaren, bör du se till att även ha en slutsats som fångar läsarens intresse. Det uppnår man inte genom att enbart sammanfatta vad man kommit fram till eller rada upp de fakta man grävt fram. En strategi är att istället omformulera målet med uppsatsen med ett mycket mer direkt språk. Det är ofta lämpligt att använda sig av effektiva, slagfärdiga meningar i slutsatsen (där man kanske också kan tänkas använda en mer personlig hållning och kortare meningar). Detta bör kombineras med en mycket mer formell förklaring. Denna strategi, att använda sig av två olika stilar, leder ofta till en övertygande slutsats.
52
Konsten att argumentera
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 53
I slutsatsen ska dina läsare också påminnas om att du i ditt förhållningssätt till ämnet haft dina begränsningar. Fraser som: ”I denna uppsats har jag inte …” eller ”Jag har i denna uppsats begränsat mig till att fokusera på …” indikerar att du varit medvetet specifik i din uppsats. I slutsatsen kan man också se sitt argument ur ett bredare perspektiv, exempelvis genom att spekulera lite kring alternativa argument eller genom att föreslå nya forskningsområden. Man får dock inte vara för utsvävande. Istället ska man vara noga med att vara specifik när det gäller vilken typ av forskning man menar och varför den kan tänkas vara av vikt. Istället för att se slutsatsen som en återvändsgränd, ska man alltså betrakta den som inspirerande och full av möjligheter. En bra slutsats återuppväcker läsarens intresse för ditt argument och ger honom/henne känslan av en pågående och levande debatt.
GO STEG 3: SAMMANFATTNING Ett bra argument har en tydlig struktur och ett klart mål. Ditt argument måste hela tiden få näring genom uppsatsen, både empiriskt och teoretiskt. I slutsatsen ska du återknyta till argumentet och vikten av det ska påvisas.
ÖVNINGAR Övning 1: Skissera argumentet, I Att skissera en uppsatsplan är något man blir bättre på genom övning. Den bästa övningen får man om man försöker göra en karta över ett ämne som man inte känner till speciellt väl (eftersom man då koncentrerar sig på strukturen, utan att bli distraherad av innehållet). Nedan finns fem argument. Din uppgift är nu att göra en skiss eller karta över dem. Använd modellen som presenterades i steg 1 (nivå 1 och 2 räcker). l
Föreställningen om en ”spansk litterär tradition” är en nationalistisk myt.
2 Strukturera ditt argument 53
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 54
l
Avancerad jordbruksteknologi utgör inte en hållbar tillgång i vare sig I- eller U-länder.
l
Brittisk och fransk lagstiftning kring rasfrågor bygger på olika föreställningar om hur avgränsningar kring ras bör se ut.
l
I surrealistiska romaner används kvinnans sexualitet för att gestalta hur den primitiva friheten ser ut.
l
Den moderna fysiken är en produkt av Upplysningen, till skillnad från kvantfysiken.
Övning 2: Skissera argumentet, II Denna övning är något svårare. Återigen måste du göra en grafisk bild av ett argument. Nu finns det dock mer information att arbeta med och därför måste din modell vara mer komplex. Du kommer att behöva använda nivå 1, 2 och 3 (kanske även 4) av modellen från steg 1. Du kan också använda dessa tre avnitt till att skriva sammanfattningar på en mening. Kom ihåg att dessa måste vara både koncisa och informativa. Den moderna imperialismen sägs ofta ha påverkat den regionala differentieringen på jorden kraftigt … Koloniseringen under medeltiden var helt annorlunda. När anglonormander slog sig ner på Irland eller germaner i Pomerania eller kastilianer i Andalusien skapade de inte underordnade regioner. Istället skapade man områden som var lika dem som fanns hemma. Städer, kyrkor och byggnader var bara kopior från det samhälle man redan var van vid. Resultatet av koloniseringen var alltså inte ”kolonier” i betydelsen att de skulle vara underordnade utan istället innebar fenomenet en spridning av de kulturella och sociala mönstren i den latinska, kristna världen. De nya länderna integrerades med de gamla. Resande som under medeltiden tog sig från Magdeburg till Berlin och vidare till Wroclaw eller från Burgos till Toledo och vidare mot Sevilla, märkte inte att de korsade någon tydlig social eller kulturell gräns. (Robert Bartlett, The Making of Europe: Conquest, Colonization and Cultural Change 950–1350, 1993) En av vetenskapens största fiender är pseudovetenskapen. I den vetenskapliga eran försöker fördomsfullhet och passion att utge sig för att vara vetenskapliga, och när de inte kan hitta stöd i den riktiga vetenskapen uppfinner de en pseudovetenskap för att rättfärdiga sig själva. Vi vet alla att djävulen använder bibliska texter för eget syfte och idag märker vi alltså att han till och med kan framställa en falsk skrift att citera från. 54
Konsten att argumentera
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 55
Ingen annanstans är detta beklagliga fenomen tydligare än när det gäller rasfrågan. En utbredd pseudovetenskap om rasbiologi har skapats för att rättfärdiga politiska ambitioner, ekonomiska intressen, sociala problem och klassfördomar. (Julian Huxley och A. C. Haddon, We Europeans: A Survey of ‘Racial’ Problems, 1935) Hämnd är en typ av råbarkad rättvisa som innebär att ju mer primitiv människan är, desto fler lagar behövs för att utrota den primitiva sidan. Den första oförrätten innebär endast att man utmanar lagen, men att hämnas denna oförrätt innebär att lagen inte har någon verkan. Om man hämnas blir man blott likställd med sin fiende, om man underlåter att hämnas är man överlägsen honom, eftersom det är ädlare att låta bli. Salomo sa att det är stort av en man att inte bry sig om en oförrätt. Det som har utspelat sig tillhör historien och är därmed oåterkalleligt, och intelligenta män har tillräckligt att ägna sig åt i nutid och framtid och bör därför inte bry sig om vad som hänt i det förgångna. (Francis Bacon, Essays, 1985; första publiceringen 1625) Övning 3: Bevis och argument Det är viktigt att du integrerar dina bevis i ditt argument. Ett bra sätt att öva på detta är att uppmärksamma hur människor inom mediebranschen, exempelvis journalister, befäster sina fakta. Denna övning är ett enkelt men mycket avslöjande sätt att undersöka detta. Först och främst måste du välja ut en tidningsartikel eller TV-presentation (den senare måste vara inspelad). Försök att välja något som är kortfattat men ändå tycks ta upp substantiella frågor (det gör övningen lättare). Övningen har tre nivåer: 1. Den första delen av din analys består i att skriva ner det grundläggande argument som presenteras. Det här ska du, som alltid, försöka göra så koncist och informativt som möjligt. 2. Skriv sedan ner alla bevis som nyhetskällan presenterar för att stödja argumentet, hur vaga de än må vara. 3. Nästa steg är att inordna all information under fem kolumner: ”bevisar” (inget mer stöd för uppfattningen behövs), ”stöder mycket” (erbjuder substantiellt stöd, men bevisar inte argumentet), ”stöder svagt” och ”irrelevant”. När ett bevis bara upprepas ska det antecknas i en av dessa fyra kolumner samt i den femte: ”repetitioner”.
2 Strukturera ditt argument 55
ARGUE_C02.qxd
10-02-05
08.54
Sida 56
Även om man kan göra den här övningen på egen hand, kan det vara givande att göra den i grupp också (där alla använder sig av samma underlag). När övningen är klar ska då varje deltagare i gruppen tala om vad man anser vara den viktigaste och mest belysande informationen i den första, andra och fjärde kolumnen (dvs. ”bevisar”, ”stöder mycket” och ”irrelevant”). Det man kommit fram till kan sedan användas som utgångspunkt för en gruppdiskussion angående förhållandet mellan bevis och argument. Den information man placerat i de övriga kolumnerna kan också användas i diskussionen.
56
Konsten att argumentera