ESS I SVENSKA
Studiebok 8
ESS I SVENSKA
fjärde generationen
fjärde generationen
FĂśr grundskolans senare del
ESS I SVENSKA
Annika Lyberg Mogensen ♌ Runo Lindskog EwaLisa Carlstrand-Skoog ♌ Dixie Eriksson Lennart HusÊn ♌ Hugo RydÊn ♌ Gunnar Stenhag Hans ThorbjÜrnsson ♌ Dick Widing
I ESS i svenska ingĂĽr allt som du behĂśver i svenskämnet. Det är ett heltäckande läromedel och omfattar fĂśr varje skolĂĽr 6–9 grundbĂśckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingĂĽr även Grammatiken i praktiken, studiebĂśckerna Ă–va lätt, ESSens (fĂśr dig som vill uppnĂĽ betyget godkänd), en litteraturhistoria och era spännande antologier. Vissa titlar inom denna serie ďŹ nns inlästa som ljudbĂścker och kan beställas hos inläsningstjänst, www.inlasningstjanst.se ESS i svenska Lärobok 8 ESS i svenska Studiebok 8 ESS i svenska Ă–va lätt 8 ESS i svenska Antologi 8 ESS i svenska Lärarbok 8
*4#/
♌ Studiebok 8
ESS i svenska Studiebok 8 innehüller en mängd uppgifter av olika svürighetsgrad och fÜljer innehüllet i ESS i svenska Lärobok 8. Uppgifterna varvas med kortfattade instruktioner. Tyngdpunkten ligger pü kapitlen Läsa, Ordkunskap, Rättstavning och Ordklasser.
Studiebok 8
Förord Många lärare har använt ESS i svenska i sitt arbete med att förverkliga läroplanens mål, ge eleverna en helhetssyn på svenskämnet och låta eleverna träna färdigheterna läsa, tala och skriva i meningsfulla och funktionella sammanhang. Grundsynen bakom ESS i svenska gör detta möjligt:
◉ Språket och litteraturen ger svenskämnet dess profil. Ämnets innehåll ska ge eleverna en helhetssyn på studierna och bilda utgångspunkt för all planering. ◉ Skönlitterära texter ska stå i centrum för undervisningen. Litteraturläsningen ska ge eleverna nya perspektiv, engagera dem och väcka lust till fortsatt läsning. ◉ Elevernas läsning är utgångspunkten för arbetet med språket. Eleverna ska finna ett samband mellan läsning och färdighetsträning. På så sätt integreras språkträningen i ett funktionellt sammanhang och färdighetsträningen framstår inte som isolerad från svenskämnets innehåll. ◉ Ett läromedel i svenska bör innehålla ett rikt och varierat övningsmaterial för elevernas språkliga träning. Övningarna bör vara av olika svårighetsgrad, så att även elever med brister i kunskaper och färdigheter får arbeta med uppgifter som de klarar av. ESS i svenska är ett heltäckande läromedel i svenska för år 6–9 och består av många olika komponenter. Huvudkomponenterna för
respektive år är Lärobok, Studiebok och Antologi. För den lärare som vill ha guidning i ESS-paketet, stöd i sin pedagogiska gärning, tips eller ett större urval uppgifter att förse eleverna med finns en Lärarbok per år. ESS är väl beprövat och många lärare och elever är bekanta med dess struktur och innehåll. Denna upplaga av ESS i svenska är den fjärde, men revideringen har skett försiktigt med respekt för alla dem som uppskattar vad ESS står för. Förnyelsen har i första hand skett i bild och form, i moderna texter, som ofta måste bytas ut för att behålla sin aktualitet, samt i nya komponenter som breddar grundmaterialet. Tack till de lärare som lämnat sina synpunkter i enkäter eller spontana brev och till redaktör Christina Brochmann som gått igenom alla komponenterna i paketet och kommit med förslag till förändringar. Sedan den förra upplagan har ESS i svenska kompletterats med en bok om grammatik och skrivregler, Grammatiken i praktiken. Med den som rättesnöre har grammatikkapitlet setts över inför denna upplaga. Böckerna som ingår i ESS i svenska kompletterar varandra, men kan även användas separat. Information om samtliga böcker i serien finns på Internetadressen www.essisvenska.nu. Här finns även länkar till intressanta hemsidor, undervisningstips och mycket annat.
Välkommen! Författarna 3
INNEHÅLL Läsa Att läsa och söka efter det viktiga Har du förstått innehållet? Att läsa kritiskt Om ”rättegången” mot Almqvist
Skriva Skriv en uppsats om Jack London Ordna en text Skriva ur olika synvinklar
Litteratur Tre klassiker Svenska 1700-talsklassiker Svenska 1800-talsklassiker 1900-talets ungdomslitteratur Mod och rädsla Kärlek och relationer
Språk Hur människan fick sitt språk En hemlig skrift Förortsslang Fult språk
6 6 9 12 17
23 23 26 28
29 29 30 31 32 34 35
36 36 41 45 46
Ordkunskap Flygfärder i dikt och verklighet Klarar du teaterorden? Svåra ord om dramatisering Bildspråk Främmande ord Samma eller motsatt betydelse? Sammanhanget förklarar orden Nytt samhälle – nya ord Vilket är det rätta ordet? Vad sysslar de här människorna med? Bilda ord Japan, japanare eller japanist? Rätt och fel – vanliga uttryck i svenskan
Skrivregler Stor eller liten bokstav? Avstavning Förkortningar Att skriva ihop eller isär? Stora skiljetecken Kommatecken Andra skiljetecken Förbättra språket
48 48 50 52 53 56 61 62 63 64 67 69 70 71
72 72 74 75 76 77 79 80 81
Hemligt chiffer Främmande Kommatecken Bildspråk Ä eller e ? Agent 4
Rättstavning
82
Rätt uttal – rätt stavning Släktord En eller två konsonanter? Diktamensövningar Å eller o? Ä eller e?
Satslära
82 83 84 85 88 89
Formlära
90
Kommer du ihåg? Substantiv Adjektiv Pronomen Räkneord Verb Adverb Prepositioner Konjunktioner Subjunktioner Interjektioner
90 90 94 96 105 107 111 114 116 117 118
Huvudsats och bisats Satsradning Predikat och subjekt Objekt Predikatsfyllnad Adverbial Agent Attribut Ord i satsläran
120 120 123 124 127 129 129 132 133 135
Substantiv J-ljudet
Förortsslang
Formlära Pronomen
Bilda ord Interjektioner 5
Läsa Läroboken s. 6–17
Att läsa och söka efter det viktiga För att det ska vara meningsfullt att läsa faktatexter, måste du träna upp din förmåga att läsa innantill. Det gäller att kunna hitta det viktigaste i texten och att sålla bort det mindre väsentliga. Läs texten på följande sidor och gör sedan uppgifterna. Dolda meddelanden
A
Långt innan människorna kunde skriva meddelade de sig med varandra med hjälp av tecken och signaler, t.ex. stenar lagda på ett särskilt sätt i skogen, streck i sanden och röksignaler. Sådana meddelanden kallas dolda därför att de är avsedda för en bestämd person eller grupp. Det är inte meningen att andra ska se dem. Råkar de trots allt göra det, ska de inte förstå att meddelanden har en särskild betydelse. Dolda meddelanden har använts i flera tusen år och är vanliga än i dag.
B
När människorna väl hade lärt sig skrivkonsten, kunde de lättare skicka hemliga meddelanden. Man såg då till att dessa var oåtkomliga för obehöriga, t.ex. fienden. Mottagaren fick brevet direkt av avsändaren eller via en pålitlig kurir. Men eftersom en fiende kunde överfalla kuriren gällde det att sända meddelandet i största hemlighet.
C
Under antiken, för mer än 2 000 år sedan, användes ett listigt men grymt sätt att skicka dolda meddelanden. En slav som skulle tjänstgöra som budbärare fick huvudet rakat, och sedan ristade man med kniv in meddelandet i slavens huvudsvål. När såren läkt och håret växt ut gav budbäraren sig i väg. Väl framkommen blev han rakad på nytt, så att mottagaren kunde läsa meddelandet. Detta var ett säkert sätt att få ett budskap framfört, men det tog förstås tid.
D
En gammal metod att göra ett hemligt meddelande är att skriva med osynlig skrift. Texten får man sedan fram med hjälp av kemikalier eller värme. Har man använt t.ex. citronsaft, framträder skriften sedan man värmt upp papperet. Men metoden är inte säker. Blir det för varmt i luften kan skriften bli synlig.
6
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
E
Sedan länge har man använt knepet att dölja ett hemligt meddelande genom att låta det se vardagligt och oskyldigt ut. Meddelandet ska kunna komma under ögonen på obehöriga utan att de förstår att det är hemligt. I en bok eller en tidning kan man markera vissa bokstäver på ett knappt skönjbart sätt med t.ex. en liten blyertsprick. De markerade bokstäverna bildar tillsammans meddelandet.
F
Ett ganska säkert sätt att sända hemliga meddelanden är att skriva dem i t.ex. ett vanligt brev på ett sådant sätt att det inte verkar misstänkt. Meddelandet ”gömmer” sig bland de andra orden. Den som skriver lägger ett papper över sin text och klipper luckor för de hemliga orden. För att tyda meddelandet måste sedan brevmottagaren ha tillgång till mallen, papperet med luckorna.
Pia och Charlotte, som gillar hemliga kodmeddelanden, har gjort några sådana mallar. En dag fick Charlotte ett meddelande – det innehöll ett hemligt budskap om var hon och Pia skulle träffas. Kan du lista ut var? Till höger om brevet ser du mallen som Charlotte måste använda för att förstå budskapet.
Charlotte! Just nu sitter jag på ”vårt” kafé och ser ut över Drottninggatan i elbelysning. Jag tänker på hur mysigt vi hade det här, innan du flyttade sommaren 1999. På fredag kväll kl.20 har basketbollklubben sitt årsmöte här på kaféet. Efteråt firar vi seriesegern. Om du ändå kunde vara med! Kram Pia
G
I krig skickar militärer och spioner till synes oskyldiga meddelanden i form av annonser, som t.ex. sänds i radio. Då använder man ofta täckord, ord som har en alldeles speciell och hemlig betydelse, som sändaren och mottagaren kommit överens om. Ordet ”apelsin” kan betyda bomben. ”Greta har kommit” kan betyda ”Vapnen har anlänt”.
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
7
H
Militären använder s.k. krypteringsmaskiner för att sända hemliga meddelanden, som inte får uppsnappas av fienden. Att kryptera (koda) betyder att översätta vanlig text till ett hemligt språk. Numera är de som avlyssnar och forcerar (löser) krypterade meddelanden så skickliga att det är svårt att hålla koderna hemliga. Det behövs bara ett litet misstag för att den som vill forcera meddelandet ska uppfatta systemet. De flesta kryptomeddelanden kodas i dag med elektronik. Men förr användes manuella maskiner som ställdes in enligt ett speciellt system. Man trodde då att det skulle ta hundratals år att avkoda ett sådant meddelande – fastän fienden hade samma maskiner. Numera kan en van kryptör forcera ett sådant meddelande på en kvart.
Läs också om chiffer på s. 41.
1 Vad menas med ”dolda meddelanden”? Det finns förklarat i en eller ett par nyckelmeningar i stycke A. Stryk under meningen eller meningarna.
2 Texten berättar om olika sätt att sända dolda meddelanden. Under tidernas lopp har metoderna blivit mer och mer invecklade, allt eftersom tekniken har utvecklats. Stryk i styckena B–H under den eller de nyckelmeningar som talar om hur meddelandet sänts.
3 Skriv med hjälp av nyckelmeningarna en sammanfattning av texten.
8
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
Har du förstått innehållet? När du har förstått en text som du läst, kan du återge det väsentliga i innehållet med egna ord. Läs texten Så kom skriften till. Så kom skriften till Människor har gått omkring på jorden i miljoner år och haft kontakt med varandra genom tal och gester. Men först för ungefär 5 000 år sedan började människan lära sig skriva. Det är inte konstigt att det tog så lång tid innan skriften uppfanns. Läsning kräver god syn och våra ögon är egentligen inte konstruerade för att läsa. Att granska stillastående små krumelurer på en platt yta var knappast nödvändigt för våra förfäders överlevnad. Eftersom de var jägare och jordbrukare behövde de kunna se ut över stora områden för att upptäcka annalkande faror eller möjliga villebråd och undvika stup i terrängen etc.
Grottmålningarna var de första tecknen De första tecknen på att människor försökt berätta om sina erfarenheter, tankar och känslor med hjälp av ”skrivverktyg” finner vi i grott- och klippmålningar. De äldsta är ca 50 000 år gamla. I Altamira i Spanien fann man för ca 100 år sedan en lång grotta, vars tak var täckt med målningar av hästar, tjurar och vildsvin. Varför började människor måla bilder? Vetenskapsmännen ger olika svar. Kanske gjorde man avbildningar som rent tidsfördriv under den långa vintern. Men troligen hade bilderna ett magiskt syfte. En bild av en hjort som träffats av en pil kanske skulle göra så att man fällde en hjort under den kommande jakten. Det är också möjligt att man markerade sitt revir, sitt jaktområde, med hjälp av bilder.
För 6 000 –7 000 år sedan började människor på skilda håll att använda en enkel bildskrift till vardags, för att t.ex. anteckna vilka och hur många varor man levererat eller att ett visst föremål måste skaffas. En uppochnervänd triangel med två sneda streck överst föreställde en oxe, en rund ring föreställde en sol och en konvex och konkav linje ställda mot varandra med en prick emellan föreställde ett öga. Med dessa bildtecken kunde man avbilda inte bara föremål, utan också tankar, känslor och rörelser. En prick (= tår) intill ögat betydde sorg. Soltecknet kom att beteckna inte bara själva solen utan även värme, ljus, dag och till och med en gud. Två enkla streck med linjer för fötter kunde betyda gå, gång, en som kommer gående eller en som har gått.
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
9
Till slut blev bildsystemet mycket opraktiskt. Man var tvungen att använda ett oändligt antal tecken, om man ville uttrycka mer än det allra enklaste. Ett sätt att få färre tecken var att låta en bild beteckna alla de ord som lät ungefär likadant, på samma sätt som när vi ritar en rebus och låter tårna på en fot betyda tårar (från någon som gråter). Så småningom blev det vanligt att låta bilden av ett ord beteckna en stavelse i ett annat ord. Antalet tecken blev därigenom ännu färre.
I Främre Orienten gick skriftens utveckling mot att varje enskilt ljud skulle motsvaras av ett tecken. De som slutligen lyckades uppnå detta var grekerna. Såväl vokaler som konsonanter fick ett enskilt tecken. Deras skriftsystem fick 24 tecken. De två första tecknen kallades alfa och beta och det är dessa som har givit upphov till namnet alfabet.
Ur det grekiska alfabetet utvecklades det latinska. I dag använder vi den latinska skriften. Den har spritts från Europa över nästan hela världen genom att de stora kolonialmakterna England, Frankrike och Spanien använde den.
E
Det finns skriftspråk som inte längre används, som helt eller delvis har sitt ursprung i det grekiska och latinska. Dit hör runorna. Här i Norden använde vi runskrift från 200-talet till 1000-talet, då det latinska alfabetet slog igenom i och med att kristendomen segrade. De äldsta runorna ristades i trä. Runorna användes inte bara till skriftliga meddelanden utan också i magiskt syfte. Man trodde att runorna hade hemliga krafter. Den som kunde runskrift använde den inte bara som skydd utan också till att skada andra.
10
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
A
B
C
D
E
F
4 Texten om hur skriften kom till är uppdelad i stycken. Illustrationerna på denna sida visar något väsentligt i varje stycke. Koppla ihop bilderna med avsnitten och skriv rätt bokstav i rutan vid varje stycke. Du får hjälp med en bild.
5 Skriv en rubrik på linjen ovanför varje stycke. Rubriken ska passa till innehållet. Du får hjälp med tre rubriker. Använd bilderna som utgångspunkt för de övriga tre. Grottmålningarna var de första tecknen En stavelse återgavs med en bild Det latinska alfabetet spreds över världen
6 Återberätta texten med hjälp av rubrikerna. Arbeta i par och turas om att berätta för varandra. KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
11
Att läsa kritiskt Ingenting är sant bara för att det står i tryck! Var uppmärksam på felaktigheter, osanningar och tveksamheter när du läser.
sant och osant 7 Läs följande meningar noggrant och försök komma underfund med vad som är sant och vad som är osant i dem. a) Människan har antagligen kunnat tala i flera hundra tusen år, men det är bara de senaste 500 åren hon har kunnat skriva. b) Vilhelm Moberg skrev fyra tjocka böcker om människor från Småland som på 1850-talet utvandrade från Sverige till Australien. c) Varje år delas Nobelpriset i litteratur ut, och minst vart tredje år ska det ges till en nordisk författare. d) Per Erik Lindgren, tolv år, har just gått ut nian och tänker börja på Uppsala universitet i höst. e) Följande hundraser hör till de vanligaste: schäfer, tax, ardenner, labrador och siames. f) Mark Twain är författare till ungdomsböcker som Tom Sawyers äventyr och Jorden runt på 80 dagar. g) Sverige är en demokrati och därför är inga politiska beslut i vårt land orättvisa.
8 I följande stycke finns två påståenden som är fel. Stryk under felaktigheterna. Jullovet hade just börjat och Britta vaknade som vanligt klockan kvart över sex. Hon tittade ut genom fönstret och såg solen skina över den gnistrande snövita skidbacken i Kiruna. Hon ångrade nästan att hon hade lovat att följa med till kusinerna i Stockholm. Visst var Stockholm en både spännande och rolig stad och de skulle bl.a. besöka nöjesparken Liseberg. Men inte gick allt detta upp mot att slänga sig ut i slalombacken en solig vinterdag.
12
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
objektiv – subjektiv? Lena: ”Pias jeans kostade 390 kronor.” Anders: ”Pias jeans är både snygga och av bra kvalitet.” Ritva: ”Pias jeans är omoderna och fula.”
Lena återger endast fakta. Hon talar inte om vad hon tycker om jeansen. Hon värderar inte utan är objektiv (saklig, neutral). Anders och Ritva talar om vad de tycker. De värderar och är subjektiva i sina omdömen. Anders uttrycker sig uppskattande och använder positivt laddade ord, plusord. Ritva är kritisk och använder negativt laddade ord, minusord.
9 a) Vilka av de sex tidningsrubrikerna nedan återger fakta? Skriv O för objektivt i rutan efter dem. b) Vilka är värderande med positivt laddade ord? Skriv P efter dem. c) Vilka är värderande med negativt laddade ord? Skriv N efter dem.
Juniregnet – en katastrof för turismen Regnet – manna från himlen för bonden 100 mm regn under juni Barnbidragets ”höjning” – ett slag i ansiktet på barnfamiljerna Barnbidraget höjs med 100 kronor i månaden Barnfamiljerna får det bättre – höjningen 100 kronor
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
13
10 De nio substantiven här nedan kan delas in i grupper om tre ord, som betyder ungefär detsamma. I varje grupp finns ett neutralt ord, ett negativt laddat och ett positivt laddat ord. Skriv varje ord under rätt rubrik i tabellen. Se exemplet.
smicker
bil
ruckel
hus
limousine
vitsord
beröm
drömslott
rishög
Neutralt ord
Negativt laddat ord
Positivt laddat ord
rum
kyffé
salong
11 Mycket av det vi läser innehåller inte fakta, men är ändå inte direkt felaktigt. Om det står i tidningen att ”Slalom är den bästa sporten”, så är det varken rätt eller fel, sant eller osant. Här handlar det om en åsikt. Det är någons egen värdering. a) Vad är fakta och vad är värderingar i reklamtexten nedan? Stryk allt som inte är fakta. Vad blir kvar? Paradiset Bohuslän Vill du bli brun, få koppla av och njuta av sol och värme? Kom då till Bohuslän i sommar! Här finns underbar natur, klippor och hav och här hittar du landets bästa bad. Kom till Smögen, Koster och Hunnebostrand! När du vill göra intressanta båtutflykter, finns det ett otal öar med spännande vikar och ljuvliga laguner. Äventyret i det fagra Bohuslän väntar på DIG!
14
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
12 a) Vad är fakta, saklig information, och vad är värderingar i de två reklamannonserna på den här sidan? Vad sägs om hur varan ska användas? Vad sägs om priset? Stryk allt som inte är fakta eller saklig information. Vad får du kvar? b) Skriv sedan om annonserna så att de blir rent sakliga informationstexter om varorna.
KOPIERING AV DETTA ENGÅNGSMATERIAL ÄR FÖRBJUDEN ENLIGT LAG OCH GÄLLANDE AVTAL
15
ESS I SVENSKA
Studiebok 8
ESS I SVENSKA
fjärde generationen
fjärde generationen
FĂśr grundskolans senare del
ESS I SVENSKA
Annika Lyberg Mogensen ♌ Runo Lindskog EwaLisa Carlstrand-Skoog ♌ Dixie Eriksson Lennart HusÊn ♌ Hugo RydÊn ♌ Gunnar Stenhag Hans ThorbjÜrnsson ♌ Dick Widing
I ESS i svenska ingĂĽr allt som du behĂśver i svenskämnet. Det är ett heltäckande läromedel och omfattar fĂśr varje skolĂĽr 6–9 grundbĂśckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingĂĽr även Grammatiken i praktiken, studiebĂśckerna Ă–va lätt, ESSens (fĂśr dig som vill uppnĂĽ betyget godkänd), en litteraturhistoria och era spännande antologier. Vissa titlar inom denna serie ďŹ nns inlästa som ljudbĂścker och kan beställas hos inläsningstjänst, www.inlasningstjanst.se ESS i svenska Lärobok 8 ESS i svenska Studiebok 8 ESS i svenska Ă–va lätt 8 ESS i svenska Antologi 8 ESS i svenska Lärarbok 8
*4#/
♌ Studiebok 8
ESS i svenska Studiebok 8 innehüller en mängd uppgifter av olika svürighetsgrad och fÜljer innehüllet i ESS i svenska Lärobok 8. Uppgifterna varvas med kortfattade instruktioner. Tyngdpunkten ligger pü kapitlen Läsa, Ordkunskap, Rättstavning och Ordklasser.
Studiebok 8