Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap
SO 4
Göteborg
Karlstad
Östersund
Västerås
Stockholm Uppsala
Örebro
Halmstad
Helsingborg
Malmö
Sveriges landskap
Linköping
Jönköping
Malmö
Växjö
Gotland 6. Gästrikland 7. Halland
Visby
Sveriges landskap
1. Blekinge 2. Bohuslän
Karlskrona
3. Dalarna 4. Dalsland
5. Gotland
6. Gästrikland
7. Halland
8. Hälsingland
9. Härjedalen
10. Jämtland
11. Lappland
12. Medelpad
13. Norrbo en
14. Närke
15. Skåne
16. Småland
Luleå
Västerås
landskap
1. Blekinge
2. Bohuslän
3. Dalarna
4. Dalsland
5. Gotland
6. Gästrikland
7. Halland
8. Hälsingland
9. Härjedalen
10. Jämtland
11. Lappland
12. Medelpad
13. Norrbo en 14. Närke
15. Skåne
16. Småland
17. Södermanland
18. Uppland
19. Värmland
20. Västerbo en
21. Västergötland
22. Västmanland
23. Ångermanland
24. Öland
25. Östergötland
8. Hälsingland
9. Härjedalen
10. Jämtland
11. Lappland
12. Medelpad
13. Norrbo en 14. Närke
15. Skåne
16. Småland
17. Södermanland
18. Uppland
19. Värmland
20. Västerbo en 21. Västergötland
22. Västmanland
23. Ångermanland
24. Öland
25. Östergötland
Blekinge
Bohuslän
Dalarna
Dalsland
Innehållsförteckning
Fördjupning: Att leva i en diktatur
Ett besök på samemuseet
Det här är historia
Ämnet historia handlar om hur människor levde förr i tiden, vilka händelser som har format vår värld och hur samhället har förändrats. Du lär dig om historiska källor, och om hur historia kan användas på olika sätt. På mellanstadiet handlar ämnet historia framför allt om Sverige och Norden.
Bokens första historiekapitel handlar om forntiden och vikingatiden. I det andra kapitlet läser du om medeltiden, en period som började för cirka tusen år sedan.
Det här är
religionskunskap
Ämnet religionskunskap handlar om olika religioner och livsåskådningar. Du lär dig om vad religionen betyder för människor och vilka olika högtider och traditioner som finns. Genom att läsa om religion får du en bättre förståelse för varför människor tror på olika saker och hur vi kan leva tillsammans trots att vi tänker olika.
Bokens första religionskapitel handlar om kristendomen, den största religionen i världen. Det andra kapitlet handlar om judendomen, den minsta av världsreligionerna.
Det här är geografi
I ämnet geografi får du lära dig om jorden och allt som finns på den. Du får lära dig om länder och världsdelar, kartor, olika klimat och naturmiljöer. Genom geografi får du en bättre förståelse för hur människor lever på olika platser på jorden, och hur natur och klimat påverkar livet på vår planet.
I bokens första geografikapitel arbetar du med kartor, alltså olika sätt att rita av jorden på. I det andra kapitlet fokuserar du på Sverige och Norden.
Det här är
samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap handlar om hur vårt samhälle fungerar. Det handlar om hur vi människor lever tillsammans, allt från relationer och familj till politik och ekonomi. Genom att läsa samhällskunskap får du en bättre förståelse för demokrati, mänskliga rättigheter och hur du kan påverka vårt samhälle.
Bokens första kapitel handlar om att leva tillsammans och tar upp jämställdhet, vänskap och mobbning. I det andra kapitlet arbetar du med mänskliga rättigheter, om demokrati och om Sveriges fem nationella minoriteter.
FORNTIDEN MED VIKINGATIDEN
Forntiden kallas den period i vår historia som börjar med att de första människorna kom till det område som idag heter Sverige.
Forntiden tar slut när Sverige blir kristet, omkring år 1050.
Forntiden delas in i tre perioder:
• Stenåldern 12 000–1800 f.v.t. (före vår tideräkning, alltså år 0)
• Bronsåldern 1800–500 f.v.t.
• Järnåldern 500 f.v.t.–1050 e.v.t. (efter vår tideräkning)
Den sista delen av järnåldern kallas vikingatiden och den tidsperioden är i fokus i det här kapitlet.
Vi vet inte särskilt mycket om hur människor hade det för så här länge sedan. Men med hjälp av olika fynd – till exempel redskap, bostäder och gravar – försöker arkeologer förstå hur det var att leva på forntiden. Arkeologer kallas de forskare som studerar fynd från forntiden.
I DET HÄR KAPITLET INGÅR FÖLJANDE AVSNITT:
Stenåldern
Bronsåldern
Järnåldern
Vem skapade blixtar och dunder?
Vikingarnas resor
Vikingaliv
Vilka länder reste vikingarna till?
Spår från vikingatiden
Aktivitet: Trälen Ingrids flykt
Fördjupning: Asatron
Fördjupning: Horn eller inte?
Fortsätt på exploro.se!
Var vikingarna smutsiga eller renliga, tror du?
Elden gav värme och användes för att laga mat.
Stenåldern
Nyckelord istiden bofast jägarstenåldern bondestenåldern stam
Visste du att …
… olika delar av jorden har varit nedisade många gånger?
Forskarna har räknat ut att det är istid ungefär vart hundratusende år. Den senaste istiden varade i cirka 100 000 år!
Länge kunde inga människor bo i det område som idag heter Sverige. Marken doldes av ett tjockt istäcke, och det var kallt och öde. När klimatet blev mildare och isen smälte bort, flyttade människor hit.
Isen drog sig tillbaka
Om vi går cirka 20 000 år tillbaka i tiden var det område som vi idag kallar Sverige täckt av en flera kilometer tjock is. Perioden kallas därför istiden. Givetvis kunde inga människor bo här då.
För cirka 12 000 år sedan blev klimatet mildare. Istäcket drog sig tillbaka, och människor sökte sig hit för att jaga, fiska och samla växter i skogarna. De tillverkade knivar och yxor av sten. Därför kallas den här tiden för stenåldern.
Allt tillverkades inte av sten. De flesta redskap gjordes faktiskt av trä, ben och horn, men de har inte bevarats lika bra som stenföremålen.
Från jägare till bonde
Under första delen av stenåldern var människor inte bofasta utan flyttade runt till platser där de kunde jaga. När maten tog slut flyttade de till ett nytt ställe. Människor byggde inga riktiga hus utan levde i tillfälliga hyddor. Den här delen av stenåldern kallas jägarstenåldern, eftersom människor till största delen levde av jakt.
För omkring 6 000 år sedan började människor odla jorden. De blev bofasta och byggde riktiga hus i små byar. De tämjde vilda får, getter och kor så att de kunde användas som husdjur. På en del håll restes stora stengravar. Den här perioden kallas för bondestenåldern.
• Jägarstenåldern: ca 12 000–4 000 f.v.t.
• Bondestenåldern: ca 4 000–1 800 f.v.t.
Familjen och släkten
Man tror att familjerna var en del av en stam, en släkt, och att medlemmarna i stammen samlades vid olika fester, kanske vid midsommar eller vid begravningar. Det fanns inte några butiker eller pengar. I stället bytte människor saker med varandra när de träffades.
I sådana här hyddor kan människor ha levt under jägarstenåldern. I Ekehagens forntidsby utanför Falköping har arkeologer byggt upp boplatser från äldsta stenåldern till järnåldern.
Nyckelord
bronsåldern
brons legering koppar tenn
hällristningar offer
Bronsåldern
Tänk dig att du reser mellan tre och fyra tusen år tillbaka i tiden! Då skulle du komma till den period i vår historia som kallas bronsåldern. Vet du förresten vad brons är?
Varför heter det bronsåldern?
Bronsåldern har fått sitt namn efter alla föremål av brons som arkeologerna har hittat från den här perioden. Brons är en legering – en blandning – av de två metallerna koppar och tenn. Under den här tiden började människor tillverka redskap och smycken av brons, men materialet var dyrt och användes därför bara av de rikaste. De andra fortsatte att använda verktyg av sten, ben och trä precis som under stenåldern.
Den mest välbesökta av ristningsplatserna i Tanums världsarvsområde är Vitlyckehällen med cirka 500 bilder.
Hällristningar
Från bronsåldern har man hittat tusentals hällristningar, bilder som har knackats in i berget. Genom att studera hällristningarna kan vi få en bild av hur det var att leva under bronsåldern. Många av ristningarna föreställer skepp. De beror på att sjöfarten var viktig för bronsåldersmänniskorna. De reste till andra delar av Europa för att byta till sig koppar och tenn.
Flest hällristningar i Europa finns i Tanum i Bohuslän. Där är människor, djur och vapen vanliga bilder. Den allra vanligaste ristningen är en liten grop, som kanske har använts när man offrat till gudarna, alltså gett dem till exempel mat.
Byar under bronsåldern
Under bronsåldern bodde man i byar med flera hus. Syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar bodde i samma hus, tillsammans med djuren. Det fanns bara ett rum. Eftersom arkeologerna har grävt fram rester av sådana hus, vet vi hur de såg ut.
Järnåldern
Tänk dig hur ditt liv skulle vara om du levde på järnåldern, för cirka två tusen år sedan. Vad skulle du äta? Och vad skulle du göra under dagarna?
Varför heter det järnåldern?
Järnåldern pågick från 500 f.v.t. till 1050 e.v.t. Under den här perioden lärde sig människor i norra Europa att framställa järn av järnmalm.
Järn är mycket starkare och billigare än brons. Med järnet fick även vanligt folk bättre verktyg.
Av järn kunde människorna göra knivar, yxor, grytor, saxar, spikar och hammare. Med de nya redskapen blev det lättare att arbeta i skogen, jaga, laga mat och bygga hus. Järnet gjorde det också enklare att tillverka vapen.
Redskap av järn, som den här saxen, underlättade människors vardag.
Byar, hövdingar och stormän
Under järnåldern levde de flesta på att odla jorden. De hade också boskap, som kor, får och grisar. Djuren gav mjölk och kött.
Sedan bronsåldern hade människor bott i byar som styrdes av hövdingar. Hövdingarna ägde inte jorden, men de bestämde över folket i byn.
Under järnåldern började byarna samarbeta med varandra. Det var bra att vara en stor grupp, för järnåldern var en orolig tid. Många byar började styras av stormän, mäktiga män som ägde mycket jord. Det hände att stormännen krigade mot varandra.
Nyckelord
järnåldern
järnmalm boskap hövding storman viking
Visste du att …
… det svåra med att tillverka järn är att man måste arbeta i mycket höga temperaturer, en bra bit över tusen grader?
Under järnåldern använde man speciella koleldade ugnar som man blåste in luft i med en slags säck.
Med en järngryta upphängd över elden går det lätt att laga mat.
Kläder för ett kallare klimat
Ungefär 500 f.v.t. blev klimatet kallare.
Människor började skydda sig mot kylan med hjälp av skinn och päls. Trots det var det många som frös ihjäl.
Kläder tillverkades också av lin och ull, och man färgade tyget med växter, svampar och mineraler. Ofta var kvaliteten på tyget mycket hög och hjälpte till att hålla människorna varma och torra.
Vikingar
I slutet av järnåldern blev en del svenska bönder köpmän. De seglade söderut på floderna i dagens Ryssland för att sälja järn, skinn och honung. De köpte tyger, smycken och människor, det vill säga slavar.
De här resande nordborna kallas vikingar, och den sista delen av järnåldern kallas vikingatiden. Man brukar säga att den här perioden varar från år 800 till år 1050, då Sverige blir kristet och medeltiden börjar.
Vikingarnas resor
Vikingatiden (cirka 800–1050 e.v.t) är den sista delen av järnåldern i Norden. De allra flesta under den här perioden var bönder och levde ungefär på samma sätt som människor gjort under många tusen år. Det som gör vikingatiden speciell är att några nordbor bröt sig loss från vardagen och reste ut på hav och floder för att handla men också plundra. Dessa så kallade vikingar har fascinerat människor under alla tider.
Upptäcka världen
Vikingarna var djärva upptäcktsresande som åkte långt hemifrån för att byta varor med andra folk. De svenska vikingarna reste österut över Östersjön och söderut på ryska floder till det som idag heter Turkiet. Här kallades de ruser – och det är troligen det ordet som ligger bakom namnet Ryssland. Det förklarar varför Sverige heter Ruotsi på finska.
En del av ruserna bosatte sig längs floderna i Ryssland, där de grundade handelsplatser och kolonier, områden som de styrde över.
Varför reste vikingarna ut i världen? Vi vet inte riktigt, men en förklaring kan vara att det var ont om mark och mat i Norden. Men redan under brons- och järnåldern var det vanligt med kontakter med andra folk.
Vad var det som fick vikingarna att ge sig av hemifrån?
Nyckelord
vikingatiden upptäcktsresande ruser koloni långskepp byteshandel torshammare vikingatåg Lindisfarne
Danelagen Island Grönland
Leif Eriksson Vinland
Handelsskepp och krigsfartyg
Vikingarna var duktiga på att bygga skepp. De byggde fartyg som passade för olika behov. Handelsskeppen var till exempel djupare och bredare än krigsfartygen.
Krigsfartygen kallas också för långskepp. De hade en smart, platt botten som gjorde att vikingarna kunde komma nära stränderna och fienden. Dessutom kunde de rulla fartygen på stockar och på så vis förflytta sig snabbt på land.
Med sina grunda krigsskepp kunde nordborna ta sig långt in i vikarna.
Varor
Hur hittade vikingarna på havet? Det fanns ju inga sjökort eller GPS:er för tusen år sedan. De tog hjälp av solen och stjärnorna.
Vikingaskeppen var dyra att tillverka. Det var bara stormännen som hade råd att bygga egna fartyg.
hemifrån – och från utlandet
Vikingarna använde sig ofta av byteshandel. De köpte inte saker med pengar utan bytte en vara mot en annan vara. I Sverige fanns det gott om skog, så vikingarna tog med sig trä på sina handelsresor. Andra varor de tog med sig var djurskinn och vapen, som fint smidda svärd. På resorna till Turkiet tog vikingarna med sig slavar som de sålde.
Vikingarna handlade med arabiska köpmän. De bytte till sig salt, kryddor och smycken av guld, silver och brons. De tog också med sig glas, keramik och vackra sidentyger hem.
Spår efter vikingarnas resor
Vi vet vart vikingarna åkte och hämtade hem nya varor, eftersom olika spår har hittats på platserna. Vi vet till exempel att vikingarna åkte till Aten i Grekland. Där finns det ett lejon i marmor som några vikingar har ristat in runor på – de klottrade helt enkelt!
Arkeologer har hittat olika vardagsföremål som torshammare, ett smycke som föreställer asaguden Tors hammare, och vapen i gamla gravar och boplatser i Ryssland.
Där har de också hittat spännen och broscher. I Sverige har man hittat många arabiska mynt som visar att man handlade med andra länder. Berättelser om vikingarnas resor finns också på runstenar runt om i Sverige.
Vikingatåg västerut
De danska och norska vikingarna reste västerut med sina skepp. De skrämde människorna runt om i Europa med sina plundringsfärder, så kallade vikingatåg. De överföll städer och kyrkor, tog slavar och stal värdesaker.
När vikingarna skulle anfalla fienden tog de ner seglen och rodde så tyst de kunde mot land. På det sättet kunde de smyga sig på människorna som bodde i byarna och överraska dem.
Vikingarnas första kända plundringståg skedde år 793. Då anföll några nordbor klostret Lindisfarne i England. De stal värdefulla föremål och dödade de munkar som inte lyckades fly.
”Aldrig har en sådan skräck drabbat vårt land.” Så beskriver en kristen engelsman den här händelsen. Han berättar hur blodet rann från munkarna som mördades inne i klosterkyrkan och att vikingarna klev över liken ”som om det var hästbajs”.
Plundringen av klostret Lindisfarne ses som början på vikingatiden. Under de kommande 250 åren satte vikingarna skräck i det kristna Europa.
Danska vikingar tog över stora delar av England. De kallade området för Danelagen. Här var det danska lagar som gällde.
Många engelska ord kommer från vikingatiden. Några exempel är ortsnamn som slutar på -by och -torp (-thorpe), till exempel Derby och Wiganthorpe.
Visste du att …
… vi inte vet vad ordet viking kommer från? Kanske har det att göra med att vikingarna gömde sig med sina båtar i grunda vikar innan de gick till anfall. Eller så hänger det ihop med Viken, ett område i södra Norge och Bohuslän.
Visste du att …
… det berättas om vikingen
Ragnar Lodbrok att han seglade till Paris med sina 120 skepp på floden Seine? Den franska kungen måste betala 3 000 kilo silvermynt för att nordborna inte skulle plundra staden. Det var mycket pengar!
Över Atlanten
Vikingarna var modiga upptäckare. Trots den stora risken att råka ut för en storm och drunkna, gav de sig av i sina skepp över Nordatlanten.
I Norge var det brist på jordbruksmark. Därför reste många norska vikingar västerut.
Island upptäcktes år 870. Snabbt spreds ryktet att det fanns bra mark att leva på där, med djupa skogar och vatten fulla av fisk. Det fick de norska vikingarna att flytta dit.
De svenska vikingarna reste österut för att byta varor. Från Norge och Danmark reste vikingarna västerut.
Några vikingar fortsatte ännu längre. Enligt sagorna var det vikingen Erik Röde som upptäckte Grönland. Han bosatte sig där och kallade ön för Grönland för att locka dit fler människor. Erik Rödes son hette Leif Eriksson. Han seglade vilse på väg till Island och hamnade i Vinland i stället, det vill säga någonstans på Kanadas östkust. Han var den första europé som satte sin fot i Nordamerika.
Könugård (Kiev)
Miklagård (Konstantinopel)
Vikingaliv
Långt ifrån alla som levde under vikingatiden åkte ut på handels- eller plundringsresor i Europa. De flesta levde ett ganska stillsamt liv ute i byarna. En del av byarna var så stora att de ibland kallas för städer. Fast jämfört med dagens städer var de väldigt små.
Bönder och trälar
Under vikingatiden var de flesta människorna bönder och bodde i skogen eller vid havet. De bodde i byar tillsammans med sin ätt (släkt). Ätten bestod av en eller flera familjer. Den mäktigaste mannen i byn var hövdingen. Hövdingen var rik och kunde ibland styra över flera byar.
Några människor hade ingen makt alls. De var ofria slavar, så kallade trälar. En träl ägdes av andra människor och fick inte lön för sitt arbete. Många trälar var krigsbyten. Trälen fick bara mat och en plats att sova på. Den största delen av befolkningen var dock fria människor. De kunde vara köpmän, hantverkare, hövdingar eller bönder.
I gravar från vikingatiden är det vanligt med smycken. Den här kvinnan är begravd på Gotland. Genom att ta prover på skelett kan forskare ta reda på vilka sjukdomar människor led av för tusen år sedan.
Nyckelord ätt ofri
träl fri
Visste du att …
… även en del kvinnor reste ut i världen under vikingatiden?
Det berättas om isländskan
Gudrid Torbjörnsdotter att hon for till Amerika, där hon födde sonen Snorre. Hon var kristen och hann även med ett besök hos påven i Vatikanen.
Vardag och arbete
Under vikingatiden tillverkade människor allt själva. Det fanns inga affärer som det finns idag. Istället bytte människor saker med varandra. Kvinnan hade hand om hemmet, lagade mat och sydde kläder och skor. Männen kunde vara ute och fiska, jaga och bygga vikingaskepp. I byns smedja tillverkade människor vapen och verktyg av järn. Barnen fick tidigt lära sig de vuxnas arbete.
Husmor bestämde
Husmor bestämde vad de andra kvinnorna på gården skulle arbeta med. När männen i byn var ute på vikingatåg var det hon som bestämde. Husmor hade nycklar som gick till gårdens hus. Nyckelknippan visade att det var hon som var chef för arbetet på gården.
På sommaren skulle matförråden fyllas på till vintern. Då plockade man bär och jagade i skogen och skördade på åkrarna. Det fanns ingen frys eller kyl under vikingatiden. Därför bevarade människor maten genom att salta, torka, röka eller grava den. När människor gravade maten grävde de ner den i den kalla jorden. Du kanske har hört talas om gravad lax?
Många barn dog
Nyckelord
husmor
grava långhus
Uppåkra
Birka
Om du hade levt på vikingatiden och blivit tio, elva år gammal hade du haft tur. För då hade du överlevt dina första år som barn, och det var inte självklart på den här tiden! Ungefär hälften av alla barn dog innan de hade hunnit fylla tio år. Någon skola fanns inte. Barnen fick i stället tidigt börja arbeta och hjälpa sina föräldrar. En stor del av dagen gick åt att få tag i mat. Som pojke hade du fått följa din pappa i hans arbete och på så vis fått lära dig av honom. Som flicka hade du fått följa din mamma för att lära dig kvinnornas arbetsuppgifter. Du hade räknats som vuxen redan i 13–14-årsåldern.
Långhus för hela familjen
Familjen bodde tillsammans i ett långhus. Huset var byggt av stolpar av trä och taket var gjort av vass eller halm. Väggarna var byggda av grenar, stockar och lera. I mitten av huset fanns en eldstad. Från eldstaden fick man både värme och ljus, men man kunde också laga mat över elden. Längs väggarna fanns bänkar som under dagen kunde användas som sittplatser och på natten fungerade som sängar.
Vikingastäder
Under vikingatiden blev en del byar så stora att de kan kallas städer. Arkeologer har hittat rester av två vikingastäder i det som idag kallas Sverige.
Den ena staden fanns under mer än tusen år, fram till vikingatidens slut. Den heter Uppåkra och resterna från den ligger mellan Malmö och Lund.
Den andra vikingastaden heter Birka. Den fanns inte lika länge. Resterna från Birka ligger på ön Björkö i Mälaren, några mil väster om Stockholm.
Här ser du en modell av Birka som finns på Historiska museet. När staden var som störst hade den kanske tusen invånare. Till Birka kom köpmän och hantverkare med varor från hela Europa och andra delar av världen.
Nyckelord
arkeologer
runor
runsten ägodel utgrävning
saga
Gripsholmsstenen restes av Tola till minne av sonen Harald, som hade dött i det arabiska riket.
Spår från vikingatiden
Vi vet en del om människornas vardagsliv på vikingatiden genom de smycken, kläder och verktyg som arkeologerna har hittat.
Arkeologernas arbete
människor och djur, mynt och annat är ledtrådar som berättar
Arkeologer (och historiker) försöker ta reda på hur människor levde förr i tiden. Det bästa vore förstås om det fanns texter som människor själva hade skrivit, till exempel lagtexter, dagböcker och brev. Men under vikingatiden var det ovanligt att människor kunde skriva. I stället får arkeologerna leta spår i marken efter boplatser och gravar. Rester från hus, skelett från människor och djur, mynt och annat är ledtrådar som berättar hur människorna levde under vikingatiden.
Idag har vi tjugonio bokstäver i svenska språket, från a till ö. Vikingarna använde i stället sexton skrivtecken som kallas . En och samma runa fick stå för flera olika ljud. Vikingarna ristade sina runor på trä, ben och näver – men det mesta av det materialet är borta för alltid. Det har ruttnat eller brunnit upp.
runor stå
kvar,
Det är nästan bara runstenarna som finns kvar, men å andra sidan finns det flera tusen sådana. Många är från 1000-talet och står i
Uppland.
jobbigt rista
dött och skrev om den döda personen. Om dött utomlands
Det är ganska jobbigt att rista i sten, så texten på runstenarna brukar inte vara så lång. Ofta satte man upp en runsten till minne av någon som dött och skrev om den döda personen. Om släktingen hade dött utomlands skrev man namnet på platsen. Det här gör att vi vet vart vikingarna reste.
Gravar
Under vikingatiden begravdes människor tillsammans med sina ägodelar, till exempel smycken och vapen. Vikingarna verkar ha trott att man behövde dessa föremål i nästa liv.
Genom att undersöka och ta prover på skelett kan forskare ta reda på hur människor mådde och levde under vikingatiden. Till exempel vilka sjukdomar de hade.
Utländska källor
Texter som skrevs om vikingarna av människor från andra länder är viktiga källor för historikerna. Ett exempel är araben Ahmad ibn Fadlans reseberättelse. Han skrev om vikingarna att de är ”Allahs smutsigaste varelser: de tvättar sig inte efter bajs eller kiss.”
Stämmer det som ibn Fadlan skrev? Det är inte säkert. Vi vet genom utgrävningar att vikingarna verkar ha varit väldigt noga med sitt utseende. De använde kammar och pincetter och dessutom små spadar som de gjorde rent öronen med.
Den judiska köpmannen Abraham ben Jakob berättade att vikingarna sminkade sig runt ögonen. Både män och kvinnor. Är det sant? Det vet vi inte.
Isländska sagor
På Island skrevs det sagor om vikingarna och deras äventyr. På isländska betyder ordet saga helt enkelt ”berättelse”. Sagorna är ofta spännande – men också våldsamma.
Den mest kända sagan heter Njáls saga och handlar bland annat om mordbrand, hämnd och bråk.
De här gamla isländska sagorna har gett oss viktiga ledtrådar om vikingatiden. Men allt som står i sagorna är inte sant. Många av sagorna är skrivna hundratals år efter vikingatiden av kristna författare. De ville visa hur mycket bättre det blev på Island efter att landet blev kristet.
Arkeologerna hittar ibland hål från vikingahusens stolpar. Bilden visar en utgrävning från Alsike, sydost om Uppsala.
Visste du att …
… vikingarna filade och färgade sina tänder? Vi vet inte varför. Kanske för att de tyckte att det var snyggt, helt enkelt.
UPPGIFTER |
Till avsnitten Vikingarnas resor, Vikingaliv och Spår efter vikingatiden
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Slav under vikingatiden.
2. Vikingarnas skrivtecken.
3. Engelskt kloster som plundrades av vikingar.
4. Forskare som studerar fynd från forntiden
5. En viking som sägs ha varit den första europén som steg i land i Nordamerika.
FEM FRÅGOR
1. Vad var det som var smart med vikingarnas krigsfartyg?
2. Vad sålde vikingarna för varor?
3. Varför har de flesta runinskrifterna försvunnit?
4. Varför skulle namnet Grönland kunna locka till sig människor?
5. Vilka källor från tiden finns för den som vill skaffa sig kunskaper om vikingarnas liv?
SANT ELLER FALSKT?
1. Vikingatiden är en del av bronsåldern.
2. Många barn dog under vikingatiden.
3. Resterna av vikingastaden Birka har hittats i Skåne.
REFLEKTERA
1. Varför är det många som tycker att vikingarna är spännande, tror du?
2. På vilket sätt kan vikingarna ha påverkats av sina resor?
3. Är det rätt att säga att till exempel Nordamerika eller Grönland upptäcktes av vikingar? Där bodde ju redan människor, så områdena var ju redan ”upptäckta”. Motivera ditt svar.
4. Om du skulle ta med dig tre saker att ha i din grav – vad skulle du välja? (Inga personer, bara föremål.)
Trälen Ingrids flykt
Trälen Ingrid har precis rymt tillsammans med sin bror från en by. Nu sitter hon under en tall. Hennes bror har somnat i hennes famn. Ingrid tänker tillbaka på livet i byn och undrar hur det kommer att bli för dem. Det här är trälen Ingrids berättelse.
Hur vi kom till byn
En snäll kvinna i byn har berättat för oss hur min bror och jag kom till byn. Det var när vi var riktigt små barn. Kvinnan, som hette Ragnhild, trodde att vi kom från en by långt borta. Jag har också hört hur det har viskats om oss att våra föräldrar är döda och att de också var trälar. Nu har vi rymt från byn och jag har ingen aning om vad som kommer att hända med oss.
Byn vi kom till
Nyckelord
träl
fri ofri hövding
mjöd offra
spå
Miklagård
Vite Krist
Jag minns att det var tufft att komma till byn. Jag känner en klump i magen när jag tänker tillbaka på det. I byn vi kom till bodde många fria människor från olika släkter. Sedan var det vi trälar, ofria människor. I byn bodde människor i hus av trä och halmtak. Vi trälar fick tränga in oss i ett väldigt litet hus. När vi hade ved, eldade vi för att få värme och ljus. I byn bestämde hövdingen. Han var hård mot oss trälar. Han såg oss inte som människor. Den enda som såg oss var Ragnhild. Ibland brukade hon smuggla mat till oss. En gång fick vi smaka kött och bröd. Annars åt vi mest gröt. Ibland fick vi smaka kålrötter.
Den snälla kvinnan
Ragnhild var snäll. Hon var en fri människa. Hon berättade för mig att hennes man hade rest iväg med ett skepp tillsammans med några andra män i byn. De ville ta med sig fina saker tillbaka till byn.
Ragnhild tyckte att det var ganska skönt att mannen var bortrest. Nu kunde hon själv sköta arbetet på sitt sätt. Hon tog hand om allt själv. Hon gav order och bestämde, sydde, vävde, lagade mat och bryggde mjöd (honungsvin) och tog hand om djuren.
Ragnhild var också med när de offrade till gudar som Tor och Freja. Många i byn lyssnade på henne. Hon kunde mycket om gudarna. Hon kunde också spå, alltså säga hur det kommer att bli i framtiden.
Ragnhilds man
Ragnhild saknade sin man också. Han brukade komma hem med bytesdjur efter en lyckad jakt.
Ragnhilds man hade tidigare gjort resor till andra platser med skeppet. När han hade kommit hem hade han haft med sig bland annat tyger från Miklagård. Ragnhilds man berättade att där borta trodde de på Vite Krist (Jesus). Vite Krist verkade vara en mäktig gud. Ragnhilds man berättade att de hade byggt ett stort hus av sten till honom.
Visste du att …
… Miklagård betyder ”den stora staden” och var vikingarnas namn på den stad som idag heter Istanbul i Turkiet? En del vikingar arbetade som soldater åt kejsaren där.
Barn som fick leka
En dag hände det. Min bror började leka med andra barn i byn. Hövdingen såg det och blev rasande och slog min bror hårt över ansiktet. Vi hade varit avundsjuka på att barnen i byn fick leka, att de fick äta bröd och kött och att de fick sova i varma skinnfällar.
De behövde inte heller arbeta lika hårt som vi. På kvällen bestämde vi oss. Vi skulle rymma – och det gjorde vi. Nu sitter jag här och funderar på om det var rätt att rymma. Min bror har somnat. Hur kommer det att gå för oss?
Vad händer med barnen?
Arbeta enskilt. Fundera över vad du tror händer Ingrid och hennes bror. Kom på ett eget alternativ eller välj bland följande förslag:
1. Jag tror att de kommer att klara sig. Det fanns säkert snälla människor på vikingatiden.
2. Jag tror att deras ägare kommer att hitta dem. Ägaren har nog hästar som är snabbare än Ingrid och hennes bror.
3. Jag tror att de ger upp och säljer sig själva till en annan ägare. De blir trälar på nytt i en annan by.
Skriv vilket förslag du valde eller skriv ett eget förslag. Om du skriver ett eget förslag ska du motivera det, alltså förklara hur du tänkt.
Fördjupning:
Horn eller inte?
Hur såg en viking ut egentligen? Kanske ser du framför dig en person som bär en hjälm med horn på – men stämmer verkligen den bilden?
Horn på huvudet?
Vi vet en del om vad vikingarna hade på sig. Arkeologerna har hittat små tygbitar och bilder av människor på sten eller trä.
Därför kan vi räkna ut hur kläderna såg ut.
Vikingakvinnan bar en lång särk – ungefär som en skjorta –med en klänning över. Spännena fungerade som knappar eller dragkedjor. I en kedja hängde hennes sax och nyckel. På huvudet bar hon en duk.
Mannen hade långa byxor och skjorta med en lång mantel över. En mantel är ett ytterplagg utan ärmar.
På vintern när det var kallt klädde sig människor i päls.
När vikingarna var ute och krigade hade de en toppig hjälm av läder.
Hjälmen hade nässkydd av järn. Så ser hjälmarna ut som arkeologerna har grävt fram.
Idag avbildas ofta vikingar som muskulösa män som rusar fram med en hornhjälm på huvudet. Fast den bilden stämmer inte. Arkeologerna har i alla fall inte hittat några sådana hjälmar i Skandinavien. Hur kommer det sig då att många tror att vikingarna hade horn på sina hjälmar? Det finns flera förklaringar.
Nyckelord särk spänne mantel hornhjälm
Såg vikingen ut så här?
Hornen ett missförstånd
I början av 1800-talet erövrade ryssarna Finland från Sverige. Det var ungefär en tredjedel av landet som ryssarna då tog över. För svenskarna var förlusten en stor chock. Landet behövde krigiska hjältar som tröst. Vikingarna blev populära i konst och böcker, för de passade perfekt som hjältar.
Från början ritade och målade man vikingarna utan horn. Men så sattes en opera om forntiden upp i Tyskland. Personen som ansvarade för scenkläderna bestämde sig för att sätta kohorn på sångarnas hjälmar. Kanske hade han fått idén av en svensk konstnär. Det här ”modet” spred sig i alla fall snabbt, och mot slutet av 1800-talet hade vikingarna fått horn på hjälmarna på alla bilder, både i Sverige och utomlands. Dessutom hittade man hällristningar med hornhjälmar. Men det visade sig senare att ristningarna inte var från vikingatiden utan från bronsåldern. Man hade tagit fel på några tusen år!
Vikingarna hade varken horn på hjälmarna eller kikare, men de var duktiga på att färdas långt med sina båtar. På resorna fick de kontakt med ett mer utvecklat Europa.
Fördjupning:
Asatron
Oden, Tor, Freja – så hette några av vikingarnas gudar. Deras namn lever kvar än idag i namnen på veckodagarna.
Asagudarna
Vikingarna trodde på flera gudar, asagudarna. Dessa hade olika betydelser och kunde olika saker. Det fanns bland annat en gud för krig, en gud för fruktbarhet och en gud för åska.
Vikingarna trodde att de kunde övertala gudarna att hjälpa dem genom att ge dem gåvor. Gåvorna kallas för offer och kunde vara smycken, vapen eller mat. Även människor kunde offras.
Några av de viktigaste gudarna var Oden, Tor och Freja. Vikingarnas religion – asatron – såg olika ut i olika delar av Norden. Det fanns ingen kyrka som bestämde vad folk skulle tänka och göra. Det fanns inga heliga skrifter. I en del byar offrade man till Oden, medan man i andra byar tyckte att Tor eller Freja var viktigare.
Asagudarnas ledare – Oden
Oden var den högsta guden. Han var krigets och visdomens gud. Det sägs att han hade två korpar som hette Hugin och Munin. De flög över hela världen och berättade för Oden om vad de såg.
Oden hade också en häst med åtta ben som hette Sleipner. Sleipner var snabbare än någon annan häst, till och med snabbare än vinden. Odens häst kunde ta sig fram på marken som en vanlig häst, men också i luften och på vattnet.
Oden hade en borg som hette Valhall. Dit kom vikingarna som dött i strid. I Valhall var det fest varje kväll. Oden bjöd på kött från grisen Särimner, som slaktades varje kväll och levde ändå igen nästa morgon!
Oden gjorde allt han kunde för att stoppa jordens undergång, som kallas Ragnarök.
Nyckelord
asagudar
fruktbarhet
offer
Oden
Tor
Freja
Valhall
Ragnarök
Mjölner
Onsdag betyder ”Odens dag”.
Torsdag betyder ”Tors dag”.
Åskguden Tor
Guden Tor var mycket stark. Han hade en vagn som drogs av två getter. När det åskade trodde vikingarna att det var Tor som körde med sin vagn över himlen, och när det blixtrade var det Tor som kastade sin hammare Mjölner.
Tor bråkade alltid med jättarna, asarnas värsta fiender. Han kastade sin hammare Mjölner mot dem. Hammaren var mycket speciell: den kom nämligen alltid tillbaka till Tor efter att den träffat sitt mål.
Freja gav liv
Fredag betyder – kanske –”Frejas dag”. Forskarna är inte riktigt överens om den saken.
Freja var en av fruktbarhetsgudarna. Man trodde att hon gjorde så att det växte i jorden, att djur fick ungar och att människor fick barn; allt detta kallas fruktbarhet. Många offrade till Freja för att få goda skördar. Kvinnor offrade till henne när de skulle föda barn. De hoppades att Freja då skulle ge dem en lätt förlossning och ett friskt barn.
Freja åkte runt i en vagn som var dragen av katter. Frejas namn är detsamma som ordet ”fru”.
Vilka av gudarna tror du är Oden, Tor och Freja?
Fortsätt på exploro.se!
På webbplatsen exploro.se hittar du massor av spännande saker att göra på egen hand, i par eller i hela klassen.
Här kommer några exempel:
Läs om Sveriges första kända mordoffer –mannen från Granhammar.
Gör en vikingaby i en pizzakartong.
Bygg ett långhus.
Undersök, på en karta, vart de svenska, norska och danska vikingarna reste.
Jämför två digitala källor om vikingatiden.
Läs om den mäktiga vikingakvinnan Estrid, en av Sveriges första kristna.
Gör en plansch om stenåldern, bronsåldern eller järnåldern.
Lär dig hur ett vikingaskepp var uppbyggt och gör en egen fartygsmodell.
Skriv en berättelse om att leva på vikingatiden.
MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETER,
DEMOKRATI OCH
MINORITETER
En mänsklig rättighet är en rättighet som alla människor har. Det kan till exempel vara rätten till liv, rätten till en rättvis rättegång och friheten att uttrycka sina tankar. Andra exempel är rätten till bostad, rätten till arbete och rätten till utbildning. Förenta nationerna, FN, har samlat de mänskliga rättigheterna i ett dokument.
För att visa att barn behöver extra mycket skydd har FN dessutom tagit fram Barnkonventionen, en sammanfattning av barns rättigheter.
I det här kapitlet läser du också om demokrati och om Sveriges minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar.
I DET HÄR KAPITLET INGÅR FÖLJANDE AVSNITT:
Mänskliga rättigheter
Vilka rättigheter har du som barn?
Barns rättigheter
Aktivitet: En utställning om barnkonventionen
Demokrati i Sverige
Demokrati i skolan
Aktivitet: Majoritet eller minoritet?
Vad vet du om samernas historia?
Samerna – Sveriges urfolk
Samerna – Sveriges urfolk
Sverigefinnar, finlandssvenskar och tornedalingar
Romer och judar
Fördjupning: Ett besök på samemuseet Ájtte
Fortsätt på exploro.se
Fördjupning: Att leva i en diktatur
Känner du till några diktaturer?
Visste du att …
… FN heter UN på engelska och att den förkortningen står för United Nations? Under åren 1953–1961 var svensken
Dag Hammarskjöld FN:s generalsekreterare. Han dog i en flygolycka i Zambia.
Mänskliga rättigheter
Nyckelord
FNdagen
FN – Förenta Nationerna
mänskliga rättigheter barnkonventionen högkvarter generalsekreterare Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel domstol
Varje år den 24 oktober firas FN-dagen. FN – Förenta Nationerna – bildades efter andra världskrigets slut, år 1945. Många länder ville då samarbeta i stället för att kriga.
FN arbetar inte bara för fred utan även för de mänskliga rättigheterna. FN har också bestämt att det ska finnas särskilda rättigheter för barn. De finns nedskrivna i barnkonventionen. En konvention är detsamma som en överenskommelse.
FN:s högkvarter, huvudkontor, ligger i New York i USA. Den som leder FN kallas generalsekreterare.
Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna innebär bland annat att alla människor har rätt till liv och frihet. Dessutom ska alla vara lika inför lagen, det vill säga behandlas på samma sätt av till exempel polis och domstolar.
Rättigheterna finns nedskrivna i FN:s Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Det är en lista med 30 artiklar som beskriver de rättigheter och skyldigheter som ska gälla för alla människor i hela världen.
Rättigheter blir lagar
Rättigheter kan bli lagar om ett land bestämmer det. Lagar är viktiga regler som gäller alla som lever i landet. Den som inte följer lagen kan få ett straff i en domstol.
I Sverige är artiklarna i FN:s mänskliga rättigheter inskrivna i lagen. Det ger oss både rättigheter och skyldigheter. Ett exempel är att alla barn har rätt att gå i skolan. Deras vårdnadshavare är skyldiga att följa lagen och se till att barnen kommer till skolan.
Några artiklar
Här är några exempel på FN:s artiklar om de mänskliga rättigheterna:
• Artikel 1: Alla människor är födda fria. De har samma värde och samma rättigheter.
• Artikel 2: De mänskliga rättigheterna gäller alla, oavsett hudfärg, kön (man eller kvinna), språk, religion, politisk uppfattning, land och familj. Det spelar inte heller någon roll om man är rik eller fattig.
• Artikel 3: Alla har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
• Artikel 25: Alla har rätt till tillräckligt med mat och kläder, en bostad och sjukvård.
I Sverige är de mänskliga rättigheterna lag.
Alla människor har rätt till vila och fritid. Så står det i artikel 24 i de mänskliga rättigheterna. Vad gör du på din fritid?
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att gå i skolan. Trots det finns det 115 miljoner barn i världen som inte gör det. De flesta av dem är flickor.
Barns rättigheter
De mänskliga rättigheterna gäller alla, både barn och vuxna. Men FN har gemensamt bestämt att det ska finnas särskilda rättigheter för barn. De rättigheterna finns nedskrivna i barnkonventionen.
Nyckelord
FN barnkonventionen konvention artiklar respektera barnombudsman
UNICEF
FN:s barnkonvention
År 1989 fattade FN:s länder beslut om barnkonventionen. Konvention betyder att det är något som man har kommit överens om.
I barnkonventionen finns det 54 artiklar. Artiklarna är regler som talar om vilka rättigheter barn har. Alla regler behövs och är lika viktiga, men det finns fyra artiklar som de andra artiklarna bygger på. Det är artikel 2, 3, 6 och 12.
• I artikel 2 står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Det betyder att det inte ska spela någon roll hur du ser ut, om du är kille eller tjej eller vilken religion du tillhör.
• I artikel 3 står det att vuxna alltid ska tänka på barnens bästa innan man bestämmer något. Det kan handla om saker hemma eller i skolan.
• I artikel 6 står det att alla barn har rätt till ett bra liv och att få utvecklas till trygga personer.
• I artikel 12 står det att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Du har alltså rätt att säga vad du tycker och vuxna måste lyssna på dig.
Vilka gäller det?
Barnkonventionen gäller barn och ungdomar upp tills de har fyllt 18 år. 196 länder i världen har skrivit under barnkonventionen. Sverige skrev under år 1990. År 2020 blev barnkonventionen svensk lag.
I Sverige har vi en barnombudsman som ska se till att reglerna i barnkonventionen följs. Barnombudsmannen är Sveriges barnrättsmyndighet och kommer då och då med förslag på hur barn kan få det bättre i samhället.
UNICEF – hjälper barn
Inom FN finns en organisation som arbetar för att hjälpa barn. Den heter UNICEF, United nations children’s fund (FN:s barnfond). UNICEF ser bland annat till att barn på flykt och barn i fattiga länder får mat, sjukvård och utbildning.
Visste du att …
… Barnombudsmannen har en sida som heter minarattigheter.se, där du och andra barn kan läsa om era rättigheter?
UPPGIFTER |
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Så kallas den som leder FN.
2. Internationell överenskommelse om barns rättigheter.
3. Där kan man bli dömd om man gjort något brottsligt.
4. Huvudkontor.
5. Den svenska barnrättsmyndigheten.
Till avsnitten Mänskliga rättigheter och Barns rättigheter
FEM FRÅGOR
1. Vad hade världen varit med om mellan 1939 och 1945 som gjorde att länderna ville samarbeta bättre?
2. När infaller FNdagen?
3. Vem var Dag Hammarskjöld?
4. Hur gammalt är FN?
5. Vad har Barnombudsmannen för uppgift?
SANT ELLER FALSKT?
1. FN heter UC på engelska – Union of Countries.
2. En domstol är en ovanlig sittmöbel med sex ben.
3. Alla barn har rätt att föra fram sin åsikt och bli lyssnade på.
REFLEKTERA
1. Skulle du vilja ge FN mer makt? Förklara varför.
2. Varför följer inte alla länder de regler som står i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?
3. Varför behöver barn egna rättigheter?
En utställning om barnkonventionen
Gör så här:
Arbeta i par eller enskilt.
1. Be din lärare hjälpa dig att hitta den lättlästa/korta versionen av barnkonventionen. Den finns på nätet.
2. Läs barnkonventionen och välj ut tre punkter som du tycker är särskilt viktiga.
3. Klipp ut fredsduvor i kartong eller papper och skriv de tre punkterna du har valt på duvan.
4. Färglägg duvan i de färger du tycker passar. Du kan också rita eller klistra på utklippta bilder.
5. Häng upp din duva i klassrummet.
6. Titta på varandras duvor. Har ni valt samma eller olika rättigheter?
Barns rättigheter
Visste du att …
… duvan sedan nästan två tusen år varit en symbol för freden, särskilt om den har en olivkvist i näbben?
Demokrati i Sverige
Nyckelord
rösträtt
demokrati folkstyre protestera grundlag representativ demokrati representant riksdag ledamot statsminister regering diktatur folkomröstning direktdemokrati rådgivande
I Sveriges riksdag sitter 349 ledamöter, representanter för partierna, och fattar beslut om sådant som rör hela landet.
För att ett land ska vara en demokrati måste människorna som bor i landet få vara med och bestämma. Det kan de göra genom att rösta på partier och politiker. Idag får alla svenska medborgare över 18 år rösta – men så har det inte alltid varit.
Demokrati betyder folkstyre
Rätten att rösta – rösträtten – är en viktig del av en demokrati. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Det betyder att hela folket ska bestämma. När alla är med och bestämmer kan olika frågor beslutas på ett demokratiskt sätt.
Rösträtt åt alla
I början av 1900-talet hade kvinnor inte rätt att rösta i Sverige. När frågan diskuterades i riksdagen tyckte många män att kvinnorna inte borde få lämna hemmet för att gå och rösta för då övergav de ju hushållsarbetet och barnen. Av männen var det bara de som tjänade mycket pengar som hade rösträtt. Men det var fler och fler som protesterade och tyckte att det var väldigt orättvist.
År 1921 hölls det första valet till riksdagen då alla vuxna kvinnor och män kunde rösta.
I dag står det i våra grundlagar att all makt ska utgå från folket. En grundlag är en extra viktig lag. Den beskriver hur landet ska styras.
Representativ demokrati
När vi ska fatta beslut i Sverige gör vi det ofta med något som kallas representativ demokrati. Det betyder att vi utser representanter, en slags ombud, som får bestämma i vissa frågor. Det gör vi genom att rösta på ett parti. Ett parti består av flera personer som tycker ganska lika. Det kan till exempel handla om skatter, skola eller miljö.
Människor röstar på det parti som de tycker ska styra landet. Partierna representerar sedan de människor som har röstat på dem.
Regering och riksdag
I Sverige är det riksdagen i Stockholm som fattar många viktiga beslut, till exempel bestämmer de vilka lagar som ska gälla i landet. I riksdagen sitter 349 ledamöter, personer som hör till olika partier och har blivit valda i olika delar av landet.
De partier som tillsammans är störst i riksdagen väljer statsministern. Statsministern leder sedan regeringen. I regeringen sitter omkring 25 personer. De lägger fram förslag till nya lagar i riksdagen och styr landet på olika vis.
Såhär såg regeringen ut efter valet 2022. Det är vanligt att regeringen förändras under mandatperioden och att någon minister byts ut.
Partier i den svenska riksdagen
Moderaterna (M)
Kristdemokraterna (KD)
Liberalerna (L)
Sverigedemokraterna (SD)
Centerpartiet (C)
Socialdemokraterna (S)
Miljöpartiet (MP)
Vänsterpartiet (V)
Visste du att …
… om endast en eller några få personer har makten i ett land kallas det för en diktatur? Man räknar med att det bara är drygt 10 procent av jordens befolkning som lever i en demokrati som den svenska.
Visste du att …
… i Sverige är folkomröstningar bara rådgivande? Det betyder att det till sist alltid är riksdagen som bestämmer oavsett hur människor har röstat i folkomröstningen. Men riksdagen brukar bestämma som folket vill.
Direktdemokrati
Ibland kan det finnas frågor som är så viktiga att var och en måste få säga vad hen tycker direkt, utan representanter eller partier. Då kan man ha en folkomröstning. Den första folkomröstningen i Sverige hölls år 1922. Då fick folk rösta om de tyckte att drycker med alkohol skulle förbjudas eller inte. En annan folkomröstning många år senare handlade om vilken sida av vägen som bilar och bussar skulle köra på: vänster eller höger. Sverige har också haft folkomröstningar om kärnkraften och om Sverige skulle gå med i EU eller inte. När man uttrycker sin åsikt genom folkomröstning kallas det för
direktdemokrati.
Demokrati i skolan
Demokratiska beslut handlar inte bara om sådant som rör hela Sverige. Har du kanske tänkt på att ni använder er av både direktdemokrati och representativ demokrati i skolan?
Nyckelord
direktdemokrati representativ demokrati
På utvecklingssamtalet kan du påverka beslut som angår dig. Då ska dina vårdnadshavare och dina lärare lyssna på vad du har att säga.
Direktdemokrati använder du kanske ofta när du och dina kompisar ska bestämma vad ni ska göra på rasten, eller på klassrådet då ni röstar om något. Representativ demokrati använder ni er av när ni låter era elevrådsrepresentanter föra fram klassens önskemål eller åsiker på skolans elevrådsmöten.
Mötesord
I en demokrati fattas många beslut på möten, till exempel i klassråd och elevråd. För att kunna delta i ett sådant möte måste man känna till vad en del ord betyder:
Ordförande kallas den som leder mötet. Ordföranden är också den som öppnar och avslutar mötet.
Till mötet hör en dagordning. Där står det vilka frågor som ska tas upp och i vilken ordning det ska göras.
För att man ska veta efteråt vilka beslut som mötet tagit skrivs ett protokoll. Det är sekreteraren som skriver protokollet.
När protokollet skrivits klart ska det justeras. Det betyder att det godkänns. Ofta är det ordföranden och en eller flera justerare som justerar protokollet.
I skolan kan ni vara med att påverka på ett demokratiskt sätt.
"De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen."
Lgr22 kap 2.3 Elevernas ansvar och inflytande
UPPGIFTER |
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Betyder folkstyre.
2. Leds av statsministern.
3. En extra viktig lag.
4. Ett annat ord för säga emot.
5. Har 349 ledamöter.
Till avsnitten Demokrati i Sverige och Demokrati i skolan
FEM FRÅGOR
1. Vilken slags demokrati är elevrådet exempel på?
2. Hur många partier finns representerade i Sveriges riksdag?
3. Vad är skillnaden mellan representativ demokrati och direktdemokrati?
4. Vad är ett politiskt parti?
5. Hur många partier sitter i den svenska riksdagen?
SANT ELLER FALSKT?
1. I Sverige har vi haft en folkomröstning om att förbjuda lördagsgodis.
2. För lite mer än hundra år sedan hölls det första riksdagsvalet där både män och kvinnor hade rösträtt.
3. De flesta människor på jorden lever i en diktatur.
REFLEKTERA
1. Kan du förklara varför demokrati är bättre än diktatur?
2. Tycker du att du kan påverka din utbildning? Hur då?
3. Kan du komma på något som du tycker att Sverige ska ha en folkomröstning om? Förklara varför du tycker så.
Aktivitet Majoritet eller minoritet?
Två viktiga begrepp när det gäller demokrati är majoritet och minoritet. I en demokrati är det viktigt att det blir som de flesta vill, det vill majoriteten. Om en minoritet bestämde skulle det betyda att en mindre andel människor fick sin vilja igenom. Men man måste också försöka ta hänsyn till minoritetens önskemål, om det går.
Gör så här:
1. Läs om situationerna A–D nedan.
2. Svara tillsammans: Vilka är det som har fått bestämma, majoriteten eller minoriteten?
A. Ni har omröstning i klassen om en klassresa. 12 röstar för att paddla kanot, 10 för att campa och 4 för att bowla. Ni åker och campar.
B. Klassen får i uppdrag att välja elevrådsrepresentant. Eli får 12 röster, Kim får 15 röster. Kim blir representanten.
C. Du och dina kompisar ska ordna med en fest. Ni röstar om vilket tema ni ska ha på festen. Kärlekstemat får 5 röster. Musiktemat får 6 röster. Festen får ett musiktema.
Exempel: om 20 elever i en klass på 25 vill en sak och det blir så, ja då är det en majoritet som bestämmer. Är det i stället de övriga fem som får sin vilja igenom så är det en minoritet som bestämmer.
D. Er lärare ber er att välja vilken typ av uppgift ni ska göra. 10 röstar på presentation, 5 röstar på skrivuppgift och 8 röstar på prov. Läraren säger att det blir prov.
Majoritet innebär de flesta. På bilden ovan är de gula i majoritet. Minoritet innebär en mindre andel. På bilden ovan är den röda i minoritet.
Nyckelord
nationell minoritet diskriminering ursprungsfolk Sápmi renskötsel konflikt
Samerna – Sveriges ursprungsfolk
I Sverige finns fem nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar.
En nationell minoritet kallas en liten grupp människor som har speciella rättigheter i ett land, för att de har bott där länge. Rättigheterna är till för att skydda minoritetens språk, kultur och traditioner.
År 2009 fick Sverige en ny lag som säger att det är viktigt att sprida kunskap om landets minoriteter, för att motverka diskriminering. Diskriminering är detsamma som att behandla någon sämre än andra. Det är också viktigt att minoriteternas språk och kultur bevaras och skyddas. Minoriteterna ska få information på sina språk om det behövs.
Samerna
Samerna är ett ursprungsfolk i Sverige, vilket betyder att de har bott i sitt område långt innan andra svenskar flyttade dit. Samerna har speciella rättigheter. Till exempel har samiska barn rätt att gå i sameskola.
Det finns omkring 100 000 samer i fyra länder: Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Samernas landområde kallas för Sápmi. I Sverige lever mellan 20 000 och 35 000 samer. I dag bor inte alla samer i Sápmi. Många har flyttat och bor på andra ställen i landet. Ungefär tio procent av samerna i Sverige arbetar med renskötsel.
Visste du att …
… samerna har en egen flagga?
konstnären Astrid Båhl. Cirkeln symboliserar både månen och solen: månringen är blå och solringen är röd. Färgerna är desamma som man kan se på kolten, den samiska dräkten.
Samernas historia
Vi vet inte exakt hur länge samerna har funnits i Sverige. De flesta forskare är överens om att samerna har funnits i norra Sverige så länge som det har bott människor där – alltså långt innan Sverige kallades Sverige.
Samerna har jagat och fiskat för att få mat. De har tämjt renarna, följt deras vandringar och bott på olika platser.
Narvik
Kiruna
Lulesamiskt område
Gällivare
Trondheim
Åre Röros
Idre
Sydsamiskt område
Umesamiskt område
Vilhelmina
Umeå Härnösand Östersund
Sundsvall
Söderhamn
Tromsö Hammarfest
Kautokeino Karasjok
Karesuando
Nordsamiskt område
Arjeplog Jockmokk
Arvidsjaur
Luleå
Skellefteå Lycksele
Enare
Murmansk
Östsamiskt område Rovaniemi Haparanda
Sverige
Förr i tiden blev samerna illa behandlade, alltså diskriminerade, av majoriteten i Sverige. De har inte fått vara med och bestämma. Det har bland annat varit många konflikter om den mark som samerna har använt för renskötsel i tusentals år och som företag och politiker har velat använda bland annat till gruvor. På 1600-talet tvingades samerna att bli kristna. Senare sattes de i särskilda skolor där de inte fick tala sitt språk, samiska.
Språk och kultur
I Sverige finns tre varianter av det samiska språket: nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Den nordsamiska varianten är störst. De samer som bor i Sverige pratar också svenska.
Det samiska språket är inte lika vanligt som det en gång var. Många vill skydda språket – och även samernas traditioner och kultur.
Samernas nationaldag är den 6 februari. Nationaldagen firas till minne av ett möte den dagen för mer än hundra år sedan. Då samlades samer från norr till söder för första gången för att tala om gemensamma frågor.
Sápmis ungefärliga utbredning
Sápmi, samernas land, sträcker sig över tre av de nordiska länderna och även Ryssland.
Sverigefinnar, finlandsvenskar och tornedalingar
Nyckelord
sverigefinnar finlandssvenskar modersmål tornedalingar meänkieli
På Katarina kyrkogård i Stockholm finns denna minnessten för alla tusentals finnar som har begravts där.
Visste du att sju procent av Sveriges befolkning har sina rötter i Finland? Många finnar har sökt sig till Sverige genom historien. Sverigefinnar är ett folk med två kulturer och två språk. Tornedalingar är ett minoritetsfolk i norra Sverige. Deras språk, meänkieli, är nära släkt med det finska språket.
Sverigefinnar i dag
I dag finns cirka 700 000 sverigefinnar, det vill säga personer som har finska rötter men bor i Sverige. En sverigefinne kan ha en förälder eller en mor- eller farförälder från Finland. Det är personen själv som bestämmer om den vill kalla sig för sverigefinne eller inte.
En hel del sverigefinnar har haft det svårt i Sverige. De har blivit illa behandlade – diskriminerande – på grund av sitt ursprung. Därför är det enligt lag viktigt att kunskap sprids om sverigefinnarna. I lagen står också att sverigefinnarna ska få information på finska om det behövs. Sverigefinska barn ska också ha möjlighet att få utbildning i finska i skolan.
Sverigefinnarnas historia
Från 1100-talet till början av 1800-talet var Finland en del av Sverige. I ett krig år 1809 förlorade svenskarna Finland till Ryssland. Många finländare flyttade då till Sverige, och många har senare sökt sig hit för att arbeta. Under andra världskriget kom många finska barn till Sverige som flyktingar.
Finlandssvenskar
I Finland bor också ungefär 300 000 människor som talar svenska. De kallas för finlandssvenskar. Finlandssvenskarna har svenska som modersmål (förstaspråk) och talar det hemma. Man kan säga att det är ett spår från den tid som Finland hörde till Sverige.
Tornedalingar
Tornedalen är ett område i nordöstra Sverige och nordvästra Finland. Tornedalingarna är ett minoritetsfolk i det området. De kämpar för att bevara sitt språk , som betyder ”vårt språk”.
Varje år tävlar svenska och finska friidrottare mot varandra i Finnkampen. Tävlingarna började år 1925. Vartannat år går tävlingen i Finland och vartannat år i Sverige.
I dag bor omkring 75 000 tornedalingar i Sverige, främst i kommunerna Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare. Varje person med en koppling till Tornedalen får själv bestämma om hen vill kalla sig för tornedaling.
Tornedalingar fick inte tala meänkieli i skolan fram till mitten av 1900-talet. I dag har tornedalingar rätt att lära sig meänkieli i skolan, oavsett var i landet de bor. I lagen står också att tornedalingar ska ha möjlighet att få information på meänkieli i de fem kommuner som nämns i förra stycket.
Tornedalingarnas flagga heter Meänflaku. Den hissades officiellt första gången år 2007.
Nyckelord romer
romani chib jude antisemitism
Förintelsen jiddisch
Romer och judar
Visste du att romerna är den största folkgruppen i Europa som inte har ett eget land? Romerna har länge velat hitta en plats att leva på och samtidigt kunna behålla sitt språk och sin kultur utan att bli diskriminerade.
Det nationella minoritetsfolket judar har bott i Sverige sedan 1700-talet.
Romer i dag
Romerna består av många olika grupper, till exempel romer som har sitt ursprung i Finland och romer som nyligen har kommit till Sverige från bland annat Rumänien. Det finns många olikheter mellan grupperna, men de har också mycket gemensamt.
Det bor 7–10 miljoner romer i Europa. I Sverige lever omkring 100 000 människor med romskt ursprung. Det finns ingen exakt siffra på hur många romer som finns i världen. Det är personen själv som bestämmer om hen vill kalla sig för rom.
Romerna har mött mycket diskriminering, och gör det fortfarande. Fram till 1960-talet fick till exempel romska barn inte gå i skolan i Sverige. Många vuxna romer har haft svårt att få jobb. Romerna har varit oönskade i Sverige och andra delar av världen.
Idag har vi en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk som ska skydda romerna från att bli diskriminerade. Lagen ger dem rätten att behålla sin kultur och sitt språk.
Historia och språk
Romerna bodde ursprungligen i Indien för över tusen år sedan. De första romerna kom troligen till Sverige i början av 1500-talet.
Under andra världskriget ville de tyska nazisterna utrota romerna. Liksom judarna ansågs romerna höra till en lägre ras. Mellan en halv och två miljoner romer mördades under den här perioden. I Sverige fanns på den tiden en lag som sa att inga romer fick komma hit. Romerna kunde därför inte fly till Sverige.
Fram till 1960-talet fick romer inte bli bofasta i Sverige. Det betyder att de inte hade möjlighet att bo i hus eller lägenhet här. Romska familjer fick bo i läger. De fick bara stanna i lägren en kortare period och sedan måste de flytta vidare.
Romernas språk heter romani chib. Det finns många olika varianter av språket runt om i världen. Lagen säger att romani chib är ett språk som ska skyddas i Sverige. Romer i Sverige har rätt att lära sig romani chib i skolan.
Judar i dag
Enligt judisk lag är en person jude om hen är född av en judisk mor. Det är svårt att säga exakt hur många judar det finns i Sverige, men man räknar med att det bor cirka 25 000 judar i landet i dag.
Romsk familj framför sin husvagn i Malmö 1965.
Judarna har en gemensam symbol som kallas davidsstjärna. Språket i texten på bilden är hebreiska.
Judarnas historia
1774 kom Aaron Isaac till Sverige från Tyskland. Han var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att tvingas bli kristen. I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet kom många judar till Sverige.
Judar har ofta varit diskriminerade och förföljda. Hatet mot judar kallas antisemitism. Under andra världskriget och det som kom att kallas Förintelsen mördade nazisterna flera miljoner judar. Några judar lyckades fly till Sverige.
Många judar känner fortfarande ett hot även i Sverige och väljer därför att inte alltid att berätta för andra att de är judar. De är rädda att utsättas för antisemitism.
Jiddisch
De europeiska judarna har ett gemensamt språk som kallas jiddisch. Det bygger på bland annat tyska, hebreiska och slaviska språk. I Sverige räknar man med att cirka 4 000 personer talar jiddisch. För många svenska judar är inte jiddisch ett förstaspråk, utan ett språk som talas i familjen eller i olika judiska sammanhang.
UPPGIFTER |
Till avsnitten Samerna – Sveriges ursprungsfolk , Sverigefinnar, finlandsvenskar och tornedalingar samt Romer och judar.
NYCKELORD
Vilket av nyckelorden till avsnitten stämmer med förklaringen?
1. Samernas område.
2. Hat mot judar.
3. Tornedalingarnas språk.
4. Romernas språk.
5. Ett judiskt språk.
FEM FRÅGOR
1. Vad betyder det att samerna är ett ursprungsfolk?
2. Vem avgör om någon är sverigefinne eller inte?
3. Ge exempel på två folk som nazisterna mördade.
4. När kom de första romerna till Sverige?
5. Vilken är det största av de samiska språkvarianterna?
SANT ELLER FALSKT?
1. Finlandssvenskarna bor i Sverige och har finska som modersmål.
2. I Sverige bor det cirka 100 000 personer med romskt ursprung.
3. Samernas nationaldag är den 6 juni.
REFLEKTERA
1. Varför är det viktigt att skydda de nationella minoritetskulturerna?
2. Vad kan vara förklaringen till att människor med till exempel finska, judiska, samiska eller romska rötter inte talar finska, jiddisch, samiska eller romani chib?
3. Varför, tror du, har minoriteter ofta blivit diskriminerade?
Nyckelord
diktatur
diktator propaganda
yttrande och tryckfrihet
mötes och föreningsfrihet massmedia censur
Fördjupning:
Att leva i en diktatur
Sverige är en demokrati. Här har alla människor samma rättigheter och skyldigheter. Alla har till exempel rätt att uttrycka sin åsikt. Så ser det inte ut i alla världens länder. I många länder straffas och till och med dödas människor för att de säger vad de tycker. Sådana länder kallas för diktaturer.
Vad är en diktatur?
I en diktatur är inte alla människor lika mycket värda, och de har inte heller rätt att uttrycka sina åsikter. I en diktatur finns det bara en person som styr, en diktator. Det kan också vara en liten grupp personer som har makten. Den som ifrågasätter diktatorn riskerar att hamna i fängelse eller till och med att dödas.
I dag räknas omkring femtio länder i världen som diktaturer. Några exempel är Nordkorea, Saudiarabien och Eritrea. Nästan en tredjedel av världens befolkning i dag lever i diktaturer.
Hur blir ett land en diktatur?
Ofta blir länder diktaturer för att det finns en oro i landet. Det kan vara att landet är i ekonomisk kris. Andra orsaker kan vara krig eller att man bråkar om vem som ska styra landet. För att en person eller en grupp ska kunna ta makten i ett land krävs ett visst stöd från folket. Genom propaganda försöker personer eller grupper påverka människors åsikter och värderingar. Propaganda är ”politisk reklam” som ofta innehåller lögner eller felaktig information.
Nordkorea styrs av diktatorn Kim Jong Un.
Val i diktaturer
I vissa diktaturer har diktatorn makten på livstid. I andra diktaturer genomförs val, men det är inte den sortens val som vi har i Sverige. Om diktatorns parti är det enda parti som får lov att delta i valet, vinner det såklart. Och om andra partier får ställa upp i valet, kanske de inte tillåts föra ut sin information till folket. Ibland får bara vissa människor rösta. Det händer också att man fuskar när rösterna räknas.
Att leva i en diktatur
I en diktatur har medborgarna väldigt få rättigheter. Yttrandeoch tryckfriheten kan till exempel vara mycket begränsad, vilket betyder att man inte får säga eller skriva vad man vill. Det finns inte heller någon mötes eller föreningsfrihet: det betyder bland annat att man inte får starta ett parti utan tillstånd från landets diktator.
Massmedia (tv, tidningar och radio) och sociala medier granskas av landets diktator och hans anhängare. Det innebär att informationen censureras, alltså kontrolleras så att det till exempel inte står något negativt om diktatorn.
Fördjupning:
Ett besök på samemuseet Ájtte
Ájtte är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige. Museet har till uppgift att forska om, dokumentera och informera om den samiska kulturens utveckling och de samiska traditionerna.
Ájtte är det samiska ordet för förrådsbod. Man kan se museet som en stor bod fylld med gamla och nya föremål, men även med kunskap, sagor, berättelser, sånger och upplevelser.
På nästa sida får du bekanta dig med tre bilder/föremål från Ájtte.
Nyckelord
Ájtte forska dokumentera informera spåtrumma nåjd kolt
Forska = ta reda på mer om Dokumentera = beskriva Informera = berätta om.
Spåtrumma
De samiska gudarna finns avbildade på spåtrummorna. Man kunde offra till dem vid ett fjäll eller en helig sten (seite). Man offrade för att det skulle gå bra med renskötseln och för jaktoch fiskelycka. Än i dag är det många samer som vet var dessa heliga platser finns och vad de heter.
Nåjden var en religiös ledare – men också psykolog, läkare, advokat och meteorolog. Hen hjälpte till vid sjukdom eller annan nöd och kunde med hjälp av sin trumma få svar på olika frågor. Men nåjderna förföljdes av de kristna, och många trummor brändes. Idag finns bara ungefär 70 trummor bevarade.
Kolten
Samernas dräkt kallas kolt. Utseendet på kolten varierar beroende på var man bor. Kolten ser dessutom olika ut för män och kvinnor och för gifta och ogifta. Nu för tiden är kolten en högtidsdräkt som används vid till exempel dop, begravning, bröllop, konfirmation och andra högtidliga tillfällen.
Ren
I Sverige finns inga vilda renar, utan alla renar har en ägare. I renens öra finns ett märke som visar vem som äger den. Renen finns i nordliga trakter runt hela jordklotet. På sommaren äter renen örter och gräs. På vintern äter den renlav som den gräver fram under snön med sina kraftiga klövar (fötter). Renen har stor betydelse för det samiska folket, eftersom dess kött ger mat åt familjerna. Men renens kropp används också på andra sätt. Av hornen tillverkas till exempel knivskaft, skedar och spännen.
Fortsätt på exploro.se!
På webbplatsen exploro.se hittar du massor av spännande saker att göra på egen hand, i par eller i hela klassen.
Här kommer några exempel:
Lär dig mer om Barnombudsmannens uppgifter.
Titta på ett videoklipp om romernas 1900tal i Sverige. Fundera på hur det var och är att leva som rom i Sverige.
Öva klassråd. Hur går ett klassråd till och hur fattar man ett demokratiskt beslut?
Kampen om demokratin.
Titta på ett videoklipp och ta reda på hur det gick till när den allmänna rösträtten infördes.
Titta på ett videoklipp om de mänskliga rättigheterna och läs om de olika artiklarna.
Titta på ett videoklipp om elevinflytande och diskutera vad ni kan påverka på er skola.
Titta på ett videoklipp. Fundera på vilka som är sverigefinnar, varför så många sverigefinnar bor i Sverige och vilka rättigheter sverigefinnarna har.
Titta på ett videoklipp om hur Unicef arbetar för att barnkonventionen ska följas.
0–200 m
Uppland
Södermanland
Värmland
Västerbo en Västergötland
Västmanland Ångermanland
Östergötland
200–1000 m 1000 m –Hardanger orden
Sogne orden
ISLAND
FINLAND
SVERIGE
NORGE
Exploro SO årskurs 4 grundbok är ett heltäckande årskursläromedel i samhällskunskap, historia, geografi och religionskunskap.
Texterna i Exploro SO 4 kompletteras med unika aktiviteter och uppgifter som levandegör ämnena och bidrar till ett aktivt och lärande klassrum. Till varje kapitel finns ett par utvalda fördjupningar, samt tips på aktiviteter för fortsatt arbete på exploro.se.
Exploro SO årskurs 4:
• Är ett årskursläromedel som skapar sammanhang och förståelse för de fyra SO-ämnena
• Bjuder in till ett varierat och reflekterande lärande genom både texter, aktiviteter och uppgifter
• Har en struktur som bygger på igenkänning
• Ger stöd för smarta lässtrategier som utvecklar läsning och lärande
I serien ingår även:
exploro.se
Arbetsbok Lärarhandledning
