FILOSOFERA!
Filosofi för gymnasiet
Ulf Persson och Kajsa Öhman
SANOMA UTBILDNING
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör: Sebastian Billebo
Grafisk form: Tove Helander/Polyfakt
Illustrationer: Lars Öhman och Tove Helander
Bildredaktör: Sebastian Billebo
Filosofera!
ISBN: 978-91-523-6564-9
© 2025 Ulf Persson, Kajsa Öhman och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Tack till Tommy Mattizon för värdefulla synpunkter!
Andra upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
FÖRORD
Att läsa filosofi kan vara frustrerande. Filosofin försöker kritiskt undersöka våra grundläggande uppfattningar om världen och hur vi lever våra liv. Och det kan vara svårt att ifrågasätta sådant som man normalt bara tar för givet. Samtidigt kan det vara spännande och befriande att utmana sina tankar och tidigare uppfattningar.
Att läsa filosofi kan göra att man ser samband mellan saker man tidigare inte sett, eller tänkt på. I en värld där vi ständigt möter olika typer av budskap är risken stor att vi upplever livet som osammanhängande och utan mening. Då är det bra att veta att det finns många som med hjälp av filosofiskt tänkande bättre har lyckats se hur världen därute hänger samman.
I den här boken kommer du att få läsa om flera filosofers uppfattningar och teorier i en mängd olika frågor. Du har säkert redan en hel del kunskaper och åsikter om det som tas upp men mycket kan vara nytt för dig. För att få förståelse för filosofi kan du behöva vara både tålmodig och ödmjuk. Filosofiska frågor och problem har nämligen inga lätta svar. Och ibland kan själva frågan vara viktigare än svaret.
Förhoppningsvis kommer du att finna det spännande och roligt att ge dig i kast med att utforska alla de klassiska filosofiska frågor som du kommer att möta i denna bok.
Trevlig läsning!
INNEHÅLL
EXISTENS
6
1. Vad är verkligt? 8
2. Har vi en fri vilja? 30
3. Har livet någon mening? 40
4. Vad är ett medvetande? 58
KUNSKAP
5. Vad är kunskap? 74
6. Hur får vi kunskap? 98
7. Kan vi veta något om and ras tankar och känslor? 116
VETENSKAP
8. Vad är vetenskap? 126
9. Finns det bara en vetenskaplig metod? 148
10.
EXISTENS
En av de mest grundläggande frågorna inom filosofin är frågan om vad som egentligen är verkligt. Vad existerar och i vilken form existerar det? Frågor om verklighetens natur och människans existens är ingångar till flera klassiska filosofiska frågor.
Några av dessa frågor kommer vi att bekanta oss med i nästföljande kapitel. Vad består verkligheten av?
Har vi människor en fri vilja? Är våra liv förutbestämda, och beroende av omständigheter som vi inte kan påverka? Har livet någon mening? Hur ska man leva sitt liv på bästa sätt? Vad är ett medvetande? Hur sitter kropp och medvetande ihop?
Du kommer inte få några svar på dessa frågor, men du får redskap för att diskutera dem utifrån olika filosofiska teorier och begrepp.
Kapitel:
1. Vad är verkligt? 8
2. Har vi en fri vilja? 30
3. Har livet någon mening? 40
4. Vad är ett medvetande ? 58
VAD ÄR VERKLIGT?
Du besöker tillsammans med några vänner ett café. Ni beställer kaffe och går sedan och sätter er. Medan ni dricker ert kaffe pratar ni om när ni var här senast och diskuterade en film som ni hade sett tillsammans. Filmen handlade om ett kärlekspar som inte kunde vara tillsammans eftersom de tillhörde olika religioner. En av dina vänner berättar ett skämt om en av skådespelarna i filmen och alla skrattar. När ni har druckit upp ert kaffe pratar ni också om vad ni tänker göra till helgen. Innan ni går räknar ni ihop hur mycket ni är skyldiga och betalar notan.
I exemplet möter du och dina vänner olika saker och andra företeelser som tycks existera och vara en del av verkligheten. Där finns stolar, bord och människor. Ni känner smaken av kaffe. Det finns minnen av en gemensam filmupplevelse och planer på vad ni ska göra i framtiden. Ni pratar om rollfigurer i en film och skådespelare som gestaltar dessa. Ni betalar en nota med pengar och hanterar därmed också matematiska tal. Allt detta existerar men kanske på olika sätt?
Det ni möter kan placeras i tre olika kategorier: Materiella saker som bord, stolar, kaffekoppar och människokroppar.
Mentala företeelser som smaker, minnen av det förflutna och tankar på bland annat framtiden. Och till sist sociala företeelser i form av vänskapsrelationer, humor och språk. Ett sätt att skapa sammanhang i en sammansatt verklighet är att försöka förstå hur dessa olika kategorier hänger ihop med varandra.
FILOSOFERA
A. Tänk tillbaka på vad du har gjort hittills idag. Vilka materiella, mentala och sociala företeelser har du stött på? Kan man säga att alla saker existerat i verkligheten?
B. I exemplet nämns ”pengar”. Skulle man kunna argumentera för att pengar både kan vara en materiell sak och en social företeelse? Hur i så fall?
C. Hur får vi vår bild av verkligheten? Genom egna erfarenheter, från skolan, från media eller något annat? Vilket sätt tror du är viktigast?
Metafysik
Frågor om vad verkligheten är och vad verkligheten består av, eller verklighetens sanna natur, kallas metafysiska. Inom många vetenskaper ställer man ofta frågan om vad något egentligen är.
Om du föreställer dig en perfekt pyramid i ditt eget huvud. Var och hur existerar den egentligen?
Vatten kan anta fast form (is), flytande form (vatten) eller avdunsta och anta gasform (vattenånga).
Psykologer frågar sig bland annat vad känslor är för något och försöker förstå hur känslor kan förändras. När man inom psykologin ställer sådana frågor handlar det om en liten del av verkligheten, den mentala delen. Metafysiska frågor handlar vanligtvis om hela verkligheten, eller verkligheten i sin helhet, det vill säga både materiella, mentala och sociala företeelser.
Redan de gamla grekerna …
De första filosoferna, kallades naturfilosofer eftersom de sökte svar på frågan om det fanns något naturligt urämne. Alltså idén om att det kan finnas ett ämne som allting annat utgår från och som alltid finns även om det kan förändras. Man bedrev alltså en slags naturvetenskap. Thales från Miletos var en av de allra tidigaste naturfilosoferna och hans svar på frågan var att allt ytterst består av vatten. Thales var den första naturfilosofen som lanserade uppfattningen att allt består av samma material. Att Thales just valde vatten som urämne beror på att allt levande dör utan vatten och att den tidens handel hade varit omöjlig utan tillgång till vatten, eftersom nästan alla transporter gick till sjöss. Vatten kan även anta olika former. Men naturfilosoferna hade olika idéer om vad som var själva urämnet, några menade att det inte var vatten utan i stället luft.
Hur sker förändring?
De första filosofernas teorier om ett urämne gav upphov till frågor om förändring och hur och varför något förändras. Hur är det möjligt för vatten att anta alla sina olika former?
De här frågorna besvarades av de gamla grekerna på två olika och delvis motsatta sätt.
Hur kan gräs bli till mjölk? Thales skulle säga att gräs är en form av vatten och mjölk en annan form. Kon gör ungefär det som solen gör när den smälter is på våren.
■ det första svaret gav eleaterna, som kom från staden Elea. De ansåg kort och gott att inget förändras. Att vi människor upplever förändring av saker och ting är bara en illusion. Inget förändras på riktigt.
■ det andra och rakt motsatta svaret gavs av Herakleitos. Han menade att det inte finns något fast och oföränderligt, tvärtom är allt i ständig förändring och därför är förändring det enda verkliga. Herakleitos trodde inte att förändringarna skedde slumpmässigt eller av övernaturliga orsaker utan att förändring styrs av naturlagar. Herakleitos formulerade sina tankar i några kända citat och påståenden: ”Man kan inte två gånger nedstiga i samma flod” och ”Panta rei” som översatt betyder ”allting flyter”.
Herakleitos uppfattning kan på många sätt kännas rimlig eftersom vi lever i en värld där saker hela tiden verkar förändras. Däremot verkar eleaternas tanke om att ingenting förändras mer besynnerlig. Den strider helt mot våra sinnesintryck. Vi kan ju exempelvis se hur en vän har anlagt mustasch mellan två tillfällen när vi möts. Men enligt eleaterna är dessa sinnesintryck opålitliga och kan inte ge oss någon kunskap. Den enda vägen till kunskap är att använda vårt tänkande eller vårt förnuft.
Zenon, en av eleaterna, visade detta i sina paradoxer. I en av dessa ska en hare och en sköldpadda springa i kapp. Sköldpaddan får ett försprång eftersom den inte är så snabb. När haren kommer till punkten där sköldpaddan startade, har sköldpaddan flyttat sig till ett annat ställe. Och när haren kommer till den punkten, har sköldpaddan kommit en liten bit längre fram och så vidare i all oändlighet. Haren kommer alltså närmare och närmare men den kommer aldrig att springa om sköldpaddan.
Zenons paradox. "t1" är den första tidpunkten när loppet startar. Inte vid en enda av kommande tidpunkter "t2", "t3" osv. har haren helt kommit ikapp.
!
Så även om vi, med våra sinnen, ser att haren vinner, så är det sköldpaddan som vinner. Det beror på att vårt tänkande är mer trovärdigt än våra sinnen. Tänker man så om harens och sköldpaddans lopp, kan ingen förändring ske även om man ser något som liknar en förändring. Zenon och eleaterna struntade alltså i vad våra sinnen säger oss. De trodde bara på resultatet av vårt tänkande.
FILOSOFERA
A. Tänk dig att du är en naturfilosof. Vad skulle du då föreslå för urämne och varför?
B. Vad kan Herakletios ha menat med att man inte kan stiga ner i samma flod två gånger? Stämmer det?
C. Inom olika vetenskaper beskriver man ofta vad någonting är. Ge några exempel på det från ett annat skolämne som du läser just nu.
Några olika verklighetsuppfattningar
Verkligheten är komplicerad. Det gäller oavsett om man försöker beskriva den i sin helhet, eller om man studerar utvalda delar av den. För att överhuvudtaget förstå verkligheten måste vi på något sätt försöka förenkla den och göra den greppbar. Att söka helheten bakom delarna och försöka hitta en gemensam nämnare är ett sätt. Storheten i Newtons fysik var bland annat att han visade hur en och samma grundläggande kraft, gravitationen, ligger bakom så olika fenomen som planeternas banor,
En vinnare enligt Zenon.
tidvattnet och ett äpples fall från trädet till marken. Samma strävan efter förenkling, och jakt på en minsta gemensam nämnare, finns också inom filosofin.
ett slags företeelser MONISM
Enbart materia MATERIALISM (Demokritos)
Verkligheten består av ...
två slags företeelser DUALISM (Descartes)
Detta är oberoende av betraktaren OBJEKTIV IDEALISM (Platon)
Enbart något icke-materiellt IDEALISM
Detta är beroende av betraktaren SUBJEKTIV IDEALISM (Berkeley)
Enligt monismen är allt verkligt av samma slag. Sedan kan uppfattningarna skilja sig åt när det gäller vad detta enhetliga är. Enligt materialistiska uppfattningar består verkligheten uteslutande av något materiellt. Andra menar i stället att allt verkligt är något icke-materiellt, dvs. något andligt, själsligt eller mentalt. Detta synsätt kallas idealism.
Materialism
flera slags företeelser PLURALISM (Popper)
Trots att vi ser helt olika färger i en regnbåge består alla färger av samma ljus. Monismen är inne på samma tanke vad gäller verkligheten.
Materialisten menar alltså att allt som är verkligt är materiellt eller kroppsligt. Man kan ta på det och det har utsträckning i rummet, dvs tar plats längd-, bredd- och höjdmässigt. Materialisten hävdar att vår inre verklighet, dvs. våra tankar och känslor, enbart är resultatet av hur vår kropp fungerar. Därför anser de att bättre kunskap om hur vår kropp fungerar också kommer leda till att förståelsen av vårt själsliv kommer att öka. En materialist menar alltså att verkligheten uteslutande består av materiella saker. Men till vardags använder vi beteckningen materialist för en person som sätter ett högt värde på något materiellt.
Det handlar då om etisk materialism. Men den etiska materialismen är inte en uppfattning om vad som är verkligt. Det stora problemet för materialister är att förklara det själsliga eller mentala i materiella termer. Det själsliga är ju inte något man kan ta på. Dessutom är tankar och känslor alltid riktade mot något. En tanke är alltid en tanke på något och en känsla är en känsla i förhållande till något. Materiella saker har inte på motsvarande sätt en riktning i förhållande till något annat.
Grekiska mynt som föreställer Demokritos och atomteorin.
Demokritos – en materialist
Demokritos (ca 460–ca 370 f.Kr.) byggde delvis vidare på naturfilosofernas idéer om verklighetens natur. Hans verklighetsuppfattning är den första kända materialistiska verklighetsuppfattningen.
Demokritos skjilde mellan kropp och själ, men menade ändå att både själen och kroppen består av materiella odelbara atomer. Atomerna har vissa egenskaper, till exempel vikt, storlek och form. De själsliga atomerna skiljer sig från de kroppsliga atomerna genom att vara runda och glatta, vilket gör dem mer rörliga. Atomerna saknar egenskaper som färg, lukt och smak. Att vi ändå kan uppfatta dessa egenskaper beror på att atomerna påverkar våra sinnesorgan; vi ser till exempel färger tack vare att färglösa atomer påverkar våra ögon. Det gör att färger, lukter och smaker inte finns förrän de uppfattats av våra sinnesorgan. De är alltså subjektiva.
Demokritos beskrev de själsliga atomerna som runda och glatta. Varför tror du han tänkte så?
En söderhavsö bara finns där.
Tanken på en söderhavsö är riktad mot något.
!
Atomerna som de är i sig själva
Storlek
Form
Vikt
Atomerna som vi uppfattar dem
Storlek
Form
Vikt
Färg
Smak
Det som händer i världen beror enligt Demokritos på att atomerna befinner sig i rörelse. Att de rör sig gör att de krockar och hakar i varandra för att på så sätt bilda olika saker till exempel ett träd. Andra kollisioner gör att atomer lösgör sig från varandra, vilket gör att saken/tinget upphör att existera och att någonting annat uppkommer i dess ställe. Ett träd kan ruttna och ge plats för ett nytt träd.
Något syfte eller ändamål med det som sker finns inte. Det regnar inte för att växter behöver vatten. Däremot är alla skeenden i princip förutsägbara eftersom allt är determinerat, dvs. orsaksbestämt. Tillståndet vid en tidpunkt är helt beroende av tillståndet vid en tidigare tidpunkt.
Demokritos filosofi var ett försök att förena Herakleitos dynamiska världssyn (allt förändras) med eleaternas statiska motsvarighet (ingenting förändras). Allt vi ser omkring oss förändras; nya saker kommer till, förändras och försvinner. Däremot är de atomer, som allt består av, oföränderliga och alltid de samma.
Det dröjde ända till upplysningstiden innan Demokritos materialistiska världsåskådning fick genomslag. Först då skapade nämligen den brittiske fysikern John Dalton den atomteori, som med vissa förändringar, har varit gällande fram till vår tid.
FILOSOFERA
A. Enligt Demokritos finns det både sådant som är bestående och sådant som förändras. Delar du hans uppfattning? Vad är i så fall bestående och vad är föränderligt?
B. Demokritos menade att atomerna i sig saknade färg, lukt och smak. Varför tror du han tänkte så?
C. Enligt Demokritos är alla skeenden och händelser i princip förutsägbara. Vad krävs för att man ska kunna förutsäga en händelse?
Idealism
Idealisten hävdar att allt verkligt är icke-materiellt. Detta kan vara något andligt eller själsligt. Materia finns inte enligt idealister. Det är bara något som vi uppfattar. Till vardags uppfattar vi det materiella som det mest verkliga. Därför måste idealister på något sätt visa att de fysiska föremålen helt eller delvis saknar verklighet. En variant av idealism kallas för objektiv idealism eftersom den säger att det verkliga, alltså det icke-materiella, existerar oberoende av om det uppfattas av en betraktare.
Platon – en objektiv idealist
Den antike, grekiske filosofen Platon (427–347 f.Kr.) stod för en idealistisk uppfattning. Han menade att saker som finns i vår materiella värld egentligen är avspeglingar av idéer eller former. Idéerna eller formerna finns i en högre verklighet av andlig natur och de är mer verkliga än materiella saker.
Platon och hans verk
Platon kom från en överklassfamilj och hade tänkt göra politisk karriär. Men när Platons lärare Sokrates dömdes till döden 399 f.Kr, för att ha "uppviglat" ungdomar blev Platon besviken på det politiska systemet. Han gav upp tankarna på en politisk karriär och försökte istället tänka ut hur ett alternativ till det existerande samhället skulle kunna se ut. Platons samhällspolitiska funderingar var det som la grunden till hans idealistiska verklighetsuppfattning.
Platon efterlämnade ett stort antal skrifter i form av dialoger, det vill säga samtal i dialogform, vilket har gjort hans tänkande tillgängligt för eftervärlden. Det här är en stor skillnad jämfört med de filosofer som levde före Platon. Deras tankar och idéer har vi bara spår av genom små fragment av text eller referat.
Många av Platons dialoger, dvs. hans texter, finns bevarade och ger oss en stor inblick i hans filosoferande.
Många av Platons dialoger har namn efter någon av deltagarna i samtalen, till exempel Faidon, Faidros, Gorgias och Parmenides. Andra har namn efter en situation: Sokrates försvarstal och
Gästabudet. Ytterligare andra efter det ämne som diskuteras: Staten och Lagarna. Platon grundlade också en skola, Akademien, som fanns i närmare 1000 år. Den skolan hade ett stort inflytande när den var verksam och har varit förebild för de universitet som skapades i Europa från medeltiden och framåt.
Platons verklighetsuppfattning och grottliknelsen
Man kan säga att varaktigheten, det som är bestående, är utgångspunkt för Platons verklighetsuppfattning. Ju mer bestående något är, desto verkligare är det. Det tillfälliga är det minst verkliga och det helt verkliga är bara det som är evigt.
Med varaktigheten som en sorts måttstock gjorde Platon en uppdelning i två världar: sinnevärlden och idévärlden. En beskrivning av de två världarna gjorde Platon i dialogen Staten. I den finns en liknelse som ger oss en uppfattning om hur Platon uppfattar verkligheten. Liknelsen brukar också kallas för grottliknelsen och kan sammanfattas så här:
Tänkt dig ett antal människor som sitter fastlåsta i en grotta och tittar in i en av grottans väggar. De kan inte röra på huvudet eller kroppen utan kan bara se väggen framför sig. På väggen ser de föremål eller skuggor av något som rör sig. Eftersom människorna som sitter i grottan bara kan titta på väggen så tror de att det som visas på väggen, det som de uppfattar på väggen framför dem är verkligt (sinnevärlden). Men i själva verket är det bara skuggor av föremål och människor som är utanför grottan (idévärlden) vilka speglas på väggen genom grottans öppning.
I Platons grottliknelse ser de fastlåsta människorna bara skuggbilder av den verkliga världen utanför. Platon menar att vi människor på samma sätt sitter fast i sinnevärlden och tror att vi uppfattar verkligheten.
Förhållandet mellan idévärld och sinnevärld.
Hur kan vi människor egentligen få kunskap om idévärlden?
Sinnevärlden och idévärlden
Platons sinnevärld är alltså den värld som vi uppfattar med våra sinnen. I sinnevärlden förvånas vi inte över att mjölken vi glömt framme surnar eller att ett obebott hus förfaller.
Sinnevärlden utmärks av att den ständigt förändras och eftersom den är mindre varaktig är den enligt Platon mindre verklig.
Avspeglingarna i sinnevärlden är aldrig helt perfekta.
Idévärlden existerar enligt Platon vid sidan av vår sinnevärld.
I idévärlden ryms de begrepp som är eviga och oföränderliga –eller idéerna som Platon kallar dem. Idéerna är inte något som människan har skapat och som enbart finns i vårt medvetande. De existerar alldeles oberoende av om vi känner till dem eller inte. Denna syn på verkligheten gör Platon till en objektiv idealist.
Idévärld
Nivå 1: Abstrakta begrepp: godhet, sanning, skönhet
Nivå 2: Matematiska begrepp: t.ex. Pythagoras sats
Nivå 3: Allmänna begrepp: t.ex. hus, människa, djur
Sinnevärld
Avspeglingar av idévärldens begrepp: t.ex. fysiska hus, enskilda människor, enskilda djur
Idévärlden är uppbyggd på tre nivåer. Överst befinner sig de mest abstrakta begreppen godheten, sanningen och skönheten. På nästa nivå finns de matematiska begreppen och underst kommer allmänbegreppen som till exempel hus, människa och djur. De tre nivåerna har ett samband och är beroende av varandra. Platon menade exempelvis att skönheten såväl som sanningen är god. Sanning och skönhet kännetecknar också matematikens begrepp. Men ju längre ifrån den högsta nivån man kommer, desto mindre blir skönheten, godheten och sanningen.
De människor som finns runtomkring oss är inte fullkomligt perfekta så som idén om människan är. Till skillnad från idén om människan har alltså den enskilda människan alltid någon brist. Samma sak gäller för till exempel den räta linjen. Om du ritar en
rät linje så kommer den aldrig att vara helt perfekt. Men tanken på en rät linje, eller den räta linjen, är perfekt. Det finns alltså ett samband mellan Platons världar.
I sinnevärlden stöter vi till exempel på enskilda människor som vi kan se, höra och ta på. Vi vet också att varje enskild människa kommer förändras och till slut också att dö. Den enskilda människan blir därför inte särskilt varaktig eller bestående och därmed inte heller särskilt verklig. Men varje enskild människa har ändå en del i en oföränderlig idé eftersom idén om en människa är det som gör att vi känner igen vad en människa är i vår vardag. På samma sätt förhåller det sig med andra saker och ting som vi möter i sinnevärlden, till exempel stolar, bord eller en vacker tavla. De är alla avspeglingar av företeelser i idévärlden. Men, idéerna är inte bara eviga, de är dessutom mer fullkomliga än sinne världens ting. Därför menade Platon att det är mer meningsfullt att studera idévärlden än sinnevärlden.
Hur skaffar sig människan kunskap om verkligheten och idéerna?
För att svara på den frågan måste man känna till Platons syn på människan. En människa består av en kropp och en själ.
Länken mellan de båda världarna är själens mest värdefulla del, nämligen förnuftet. Det är med förnuftets hjälp vi kan få kunskap om idévärlden.
Vår själ är, enligt Platon, oberoende av vår kropp. Själen överlever vår kroppsliga död och den har dessutom funnits till före vår födelse, något som vi i regel inte har något minne av.
En perfekt cirkel?
Rejält förstorad och på molekylnivå skulle man se att den inte alls är särskilt rund eller perfekt, här i sinnevärlden. Den perfekta cirkelns idé går dock att föreställa sig.
Den mänskliga själen överlever vår kropp när vi dör och har minnen av de eviga idéerna. Genom förnuftet kan vi nå dessa idéer och därigenom få verklig kunskap.
!
Enligt Platon, och många andra från hans samtid, rengörs själen i samband med vår födelse. Det sker genom att vi går genom Lethe, glömskans flod. Innan vi rengjordes i glömskans flod hade vår själ kunskap om idéerna. Det gör att vi redan från födseln har vissa dimmiga minnen av kunskap, till exempel om likhet och skillnad. Enligt Platon kan vi bara få riktig kunskap genom tänkande. Genom tänkandet kan vi hjälpa vår själ att minnas de idéer den en gång känt till. Däremot är våra sinnesintryck inte så mycket värda. De ger oss bara åsikter, men ingen ny verklig kunskap. Men de kan, enligt Platon, hjälpa själen att uppväcka minnen av verklig kunskap.
IDÉVÄRLDEN
SINNEVÄRLDEN
i sig
Verklig
Evig
Idéer/begrepp
Kan vi tänka
Kan vi ha säker kunskap om
Inte helt verklig
Förändras
Saker som avspeglar/liknar idéer
Kan vi se
Har vi åsikter om
Kan påminna om idéer
Platon var ändå inte helt nöjd med sin beskrivning av verkligheten eftersom den har en del förhållanden som är svåra att förklara, bland annat: Hur kan det ske förändringar i sinnevärlden när den är tänkt att avspegla en oföränderlig idévärld? Och hur kan idévärldens eviga, goda och sköna idéer ge upphov till så mycket bristfällighet i vår sinnevärld.
FILOSOFERA
A. Tycker du att det ligger något i att det som är varaktigt är verkligare än det som är mer tillfälligt?
B. Enligt Platon är den matematiska kunskapen mer varaktig och säkrare än kunskapen vi får från våra sinnen. Håller du med? Motivera!
C. Föreställ dig att du är en modern Platon och ska skapa en modern variant av grottliknelsen. Hur skulle du då illustrera idévärlden respektive sinnevärlden?
Godheten
En annan riktning inom idealismen hävdar att verkligheten endast existerar i vårt medvetande. Bordet framför dig existerar inte utanför dig, utan är bara en föreställning i ditt medvetande.
Denna uppfattning kallas subjektiv idealism, eftersom man då menar att verkligheten inte existerar utan ett upplevande subjekt, till exempel en människa som upplever något.
George Berkeley – en subjektiv idealist
George Berkeley (1685–1753) var en irländsk filosof och biskop. Han trodde att all kunskap kommer från våra sinnesintryck.
Vi har erfarenhet av våra egna sinnesintryck, men ingen erfarenhet av om de stämmer överens med en yttre verklighet. Vi kan inte veta om sinnesintrycken beror på något som existerar utanför oss själva. Verkligheten finns bara i vårt eget medvetande. ”Att vara är att uppfattas” eller på latin ”Esse est percipi”.
Ett exempel: Du ser en bänk framför dig. Du känner en hård och blank yta. Du knackar på den och hör ett ljud. Antagligen drar du slutsatsen att det finns en bänk med en hård och blank yta som låter när man knackar på den. Men Berkeley skulle säga: ”Det enda du har är en samling sinnesintryck i ditt medvetande. Du kan inte se, känna eller höra att dessa intryck stämmer överens med en fysiskt existerande bänk. Därför är det bästa du kan göra att anta att bänken bara finns i ditt medvetande och därmed bli en subjektiv idealist".
Berkeley hade själv problem med den här uppfattningen. För vad händer om man slutar titta på bänken? Slutar den existera då? Hans svar blir att bänken finns där hela tiden eftersom den ständigt finns i Guds medvetande.
Det som existerar är alltså, enligt Berkeley, vårt medvetande och dess innehåll samt Gud. Den materiella världen är däremot inte verklig. Vi tror att det vi uppfattar kommer från den, men så är det inte.
Om ett träd faller i skogen men ingen hör det, gör det då något ljud?
Dualism
Vissa filosofer anser att det är svårt att inordna allt verkligt i en enda kategori, som monismen gör. De föreslår därför att det finns två slags verkligheter. Den uppfattningen kallas dualism. Enligt dualismen är verkligheten tudelad. Den kan till exempel bestå av en materiell (fysisk) verklighet och en själslig (psykisk) verklighet. De båda verkligheterna kan påverka varandra. Det kroppsliga kan påverka det psykiska och tvärtom. Vi vet till exempel att droger (något materiellt) som påverkar hjärnan kan ha en stark effekt på en persons tankar och känslor (något psykiskt). Vi vet också hur tanken på ett viktigt prov (något psykiskt) kan leda till hjärtklappning (något materiellt). Ändå är dualismens stora problem just det, nämligen att kunna förklara hur de två delarna av verkligheten, den själsliga och den materiella, samverkar med varandra. Båda är ju så helt olika.
Descartes – en dualist
René Descartes (1596–1650) föddes i en fransk adelsfamilj. Under sin skoltid intresserade han sig framförallt för matematik och senare i livet gjorde han avgörande matematiska insatser, bland annat skapade han koordinatsystemet. Under sin livstid startade han en ny filosofisk tradition och bröt genom det med det gamla medeltida sättet att tänka.
År 1649 kallades han av drottning Kristina till Stockholm, eftersom hon ville lära känna tidens nya idéer. Drottning Kristina hävdade senare att hennes samtal med Descartes starkt bidrog till att hon senare övergick till katolicismen. Det sägs att det fanns två saker som Descartes avskydde, kyla och tidiga morgnar. Men, eftersom drottning Kristina var en upptagen kvinna så startade deras samtal klockan 5 på morgonen i slottets bibliotek. I Sveriges kyliga klimat drog Descartes på sig en lunginflammation som han dog av den 11 februari 1650, på
Stockholms slott.
Descartes förkastade all gammal medeltida kunskap och ville i stället bygga upp ett nytt tankesystem. För att göra det började han med att tvivla på allt. På så sätt tänkte han att han skulle hitta en säker grund att bygga ny kunskap på. ”Cogito ergo sum”, ”Jag tänker alltså finns jag”, var den enda sanning han inte kunde tvivla på. Jaget som Descartes därmed anser sig kunna bevisa är inte det kroppsliga jaget, utan själen eller medvetandet. Själens existens är enligt Descartes inte våra tankar, utan den substans i vilken tankarna finns.
Efter att ha bevisat själens existens gick Descartes vidare med att bevisa Guds existens. Descartes hade en föreställning om att det finns något fullkomligt. Men själv var han inte fullkomlig, han tvivlade ju. Föreställningen om det fullkomliga kunde då inte komma från honom själv. Det betyder att tanken på det fullkomliga bara kan orsakas av det fullkomliga, och därför måste Gud existera.
Till sist bevisar Descartes existensen av det materiella, och därmed kroppens existens. Gud som är god kan inte lura oss att uppfatta saker som inte finns. Våra sinnesintryck säger ju att vi har en kropp och att det finns andra materiella föremål.
2
Själ
Tänkande Tar inte plats
Materia
Utsträckning i rummet Tar plats
Vad kan vi egentligen vara helt säkra på?
Det stora problemet för Descartes var att förklara hur kropp, eller materia, och själ samverkar med varandra. Hans förklaring är inte heller särskilt tillfredsställande. Han påstod nämligen att själen och kroppen kommunicerar med varandra genom tallkottkörteln (epifysen). Descartes dualistiska uppfattning innebär att själen kan överleva den kroppsliga döden, eftersom de båda substanserna är helt oberoende av varandra.
! FILOSOFERA
A. Vad är skillnaden mellan fysiska objekt (saker) och en tanke eller en känsla?
B. Kan vi alltid lita på våra sinnen? Varför/Varför inte?
C. Descartes använde ett ”bevis” för Guds existens för att bevisa att vi kan tro på en fysisk värld. Har du några invändningar mot detta bevis?
VAD ÄR VERKLIGT?
Gud
Pluralism
Självklart finns det också de som anser att såväl monistiska som dualistiska verklighetsuppfattningar är resultatet av allt för långt drivna förenklingar. Därför menar anhängare av pluralismen att verkligheten är sammansatt av mer än två olika slags företeelser. Pluralister motiverar sin uppfattning med att hänvisa till grundläggande skillnader mellan fysiskt och mentalt. De ser också skillnader mellan sådant som är mentalt och sådant som är socialt eller kulturellt. Ett stort problem blir naturligtvis att förklara hur verklighetens olika beståndsdelar samverkar med varandra, samma problem som dualismen ställs inför.
Karl Popper – en pluralist
Den österrikiske 1900-talsfilosofen Karl Popper (1902–1994) var vetenskapsteoretiker och filosof. Under andra världskriget flydde han till Nya Zeeland och vid krigsslutet bosatte han sig i Storbritannien, där han levde större delen av sitt liv.
Popper trodde inte som Descartes på olika substanser utan talade om tre skilda tillstånd som vi människor kan uppfatta omkring oss. De tre tillstånden kan liknas vid tre världar.
■ värld 1 innehåller de fysiska objekten, det materiella.
■ värld 2 uppkommer ur Värld 1 och består av våra subjektiva upplevelser, till exempel känslor eller medvetande om jaget och döden.
■ värld 3 uppkommer i sin tur ur Värld 2. Det har en objektiv existens där produkterna av det som vårt mänskliga medvetande har skapat finns. Till exempel ett konstverk, filosofiska teorier eller sagor.
Skillnaden mellan Värld 1 och Värld 2 är vi intuitivt medvetna om. Vi förstår den utan någon särskild förklaring. Skillnaden mellan Värld 2 och Värld 3 består huvudsakligen av att innehållet i Värld 3 har en objektiv existens på ett annat sätt än vad innehållet i Värld 2 har. Föremål i Värld 1 och Värld 3 liknar varandra, men det finns också skillnader mellan dem. En bok är ett föremål i Värld 1 om boken betraktas som just ett föremål med en viss storlek, vikt och utseende. Men man kan också välja att bortse från bokens fysiska egenskaper och i stället se till dess innehåll eller mening, och ur den synvinkeln tillhör boken Värld 3.
här kommer ett exempel: Så länge sagan Hans och Greta bara fanns i författarens tankar tillhörde den Värld 2, och var en subjektiv upplevelse. När sedan någon skrev ner den så fick den en objektiv existens, som en saga. Sagan blev oberoende av vem som hade skrivit den och därmed en del av Värld 3. Men Hans och Greta-sagan kan ändå fortsätta att existera i Värld 2 och gör det hos alla som läser eller tänker på sagan. Det är i och för sig möjligt att människor glömmer bort sagan om Hans och Greta, och i sådana fall så lämnar den Värld 2. Men så länge sagan finns kvar i någon bok, det vill säga i Värld 3, så kan den alltid upptäckas på nytt. Boken är hela tiden den existerar ett materiellt föremål i Värld 1.
Rosettastenen har ända sedan den skapades existerat som föremål i Värld 1, men ingen levande människa kunde tyda tecknen på den när den hittades, dvs dess innehåll fanns då inte i Värld 2. Däremot fanns Rosettastenens innehåll alltid i Värld 3. När arkeologer till slut lyckades tyda de gamla tecknen återuppstod stenens innehåll i Värld 2.
Sagan om Hans och Greta. Var existerar den sagan egentligen?
Eftersom Poppers tre tillstånd kan inverka på varandra är det egentligen missvisande att likna dem vid tre skilda världar. Egentligen är det nog mer korrekt att säga att det finns tre väsentligt olika tillstånd och att det inträffar tre väsentligt olika typer av händelser i världen. Popper menade att det var ett faktum att de tre olika tillstånden inverkar på varandra. Däremot ansåg han att det var meningslöst att försöka förklara hur en sådan ömsesidig påverkan fungerar, för Popper räckte det att veta att den fanns.
! FILOSOFERA
A. Vilken verklighetsuppfattning av de som du har läst om tycker du verkar rimligast? Diskutera!
B. Hur kan saker/företeelser försvinna från Poppers världar? Och vad betyder det egentligen? Ge ett eget exempel på att något försvinner från Värld 1, Värld 2 eller Värld 3.
C. Popper som är pluralist menar att verkligheten består av tre olika företeelser. Skulle verkligheten kunna vara uppbyggd av fler företeelser? Hur skulle det kunna se ut?
KAPITELAVSLUTNING
Detta kapitel har handlat om
Några olika uppfattningar om verklighetens natur:
• Naturfilosoferna
• Demokritos materialism
• Platons objektiva idealism
• Berkeleys subjektiva idealism
• Descartes dualism
• Poppers pluralism
Verklighetsuppfattning Vad
Monism
Allt verkligt är av samma slag – en enhet
Problem?
Vad är denna enhet som allting består utav?
Materialism
Objektiv idealism
Subjektiv idealism
Dualism
Pluralism
Allt verkligt är materiellt eller kroppsligt. Något som går att ta på. Tankar och känslor är ett resultat av hur kroppen fungerar.
Allt verkligt består av idéer eller former som är oberoende av om vi kan uppfatta dem.
Allt verkligt existerar endast i vårt medvetande.
Allt verkligt existerar i två slags kategorier. Verkligheten är delad i två: fysisk och psykisk/själslig.
Allt verkligt är sammansatt av mer än två slags företeelser. Det är skillnad mellan vad som är fysiskt och vad som är mentalt, vad som är socialt och vad som är kulturellt.
Hur kan det som är själsligt vara materiellt?
Exempel på filosof
Thales (ca 625–545 f.Kr.)
Demokritos (ca 460–370 f.Kr.)
Platon (427–347 f.Kr.)
Demokritos (ca 460 – 370 f.Kr.)
Är den värld som vi uppfattar med våra sinnen inte riktigt verklig?
Varifrån kommer egent ligen våra sinnesintryck?
Hur kan två så olika existenser ändå påverka varandra?
Platon (427–347 f.Kr.)
George Berkeley (1685 1753)
René Descartes (1596 1650)
Hur kan de olika företeelser som existerar påverka varandra när de är så olika?
Karl Popper (1902 1994)
Ord och begrepp
Metafysik – studiet av verklighetens sanna natur.
Naturfilosofer – de första västerländska filosoferna.
Paradox – när en teori inte stämmer överens med det sunda förnuftet och en lösning ser omöjlig ut.
Monism – uppfattningen att allt verkligt är av samma slag.
Materialism – uppfattningen att allt verkligt är kroppsligt.
Idealism – uppfattningen att det verkliga är icke-materiellt.
Objektiv idealism – uppfattningen att det verkliga, alltså det ickemateriella, existerar oberoende av en betraktare.
Platons grottliknelse – Platons liknelse för att illustrera hur idévärlden förhåller sig till sinnevärlden.
Sinnevärlden – Platons namn för den värld vi människor uppfattar med våra sinnen.
Idévärlden – enligt Platon den sanna världen där de eviga idéerna finns.
Subjektiv idealism – uppfattningen att verkligheten enbart existerar i våra medvetanden.
Dualism – uppfattningen att det finns två sorters verklighet.
Pluralism – uppfattningen att det finns fler än två sorters verklighet.
Filosofer
Thales – naturfilosof som lade fram teorin om att allting är vatten.
Eleaterna – en samling filosofer som trodde att ingenting egentligen förändras.
Herakleitos – menade att allting är i ständig förändring.
Demokritos – materialist som menade att allt består av odelbara atomer.
Platon – var objektiv idealist och menade att de eviga idéerna existerar även om vi inte uppfattar dem.
George Berkeley – menade att verkligheten bara existerar i vårt medvetande. Det som existerar är vårt medvetande, medvetandets innehåll och Gud.
René Descartes – var dualist och ansåg att kroppen och själen är två olika substanser.
Karl Popper – var pluralist och menade att vi uppfattar flera olika skilda tillstånd.
Frågor till texten
1. Vad kännetecknar en metafysisk fråga?
2. Vad är skillnaden mellan en metafysisk fråga och en fråga ställd inom en vetenskap?
3. Vad menades med ett urämne?
4. Vad är den nutida motsvarigheten till ett urämne?
5. Vilken var den väsentliga skillnaden mellan eleaternas och Herakleitos uppfattningar? Fanns det några likheter?
6. Vad betyder det att ett skeende är determinerat?
7. Varför är Demokritos uppfattning materialistisk?
8. Jämför Demokritos atomer med Platons idéer/former. Är det någon skillnad/likheter?
9. Hur argumenterade Platon för att det är tänkande och inte erfarenhet som ger säker kunskap?
10. Jämför Platons och Berkeleys idealism.
11. Vilken roll spelar jaget respektive Gud i Descartes argumentation?
12. Jämför Descartes dualism med Poppers pluralism. Likheter/skillnader?
13. Vad är likheten respektive skillnaden mellan Värld 1 och Värld 3 i Poppers pluralism?
Det finns stora frågor om livet, verkligheten och samhället som människor har brottats med i tusentals år. I den här boken kommer du att få följa med på en filosofisk resa från antiken till modern tid och själv få möjlighet att möta dessa eviga frågor.
Filosofera! är indelad i sex delar: existens, kunskap, vetenskap, etik, samhälle och språk.
De sex delarna utgör olika huvudriktningar inom filosofiämnet men kan läsas fristående eller i den ordning som passar just dig.
För att uppmuntra till diskussion och träna dig i att delta i det filosofiska samtalet möter du genomgående frågor med varierande komplexitet. En del frågor utgår från dig själv och andra kräver att du har förstått och tagit till dig innehållet i boken.
I slutet av varje kapitel finns det en sammanfattning, ordlista och instuderingsfrågor.
Denna upplaga av Filosofera! är skriven för gymnasieämnet filosofi och kan med fördel användas både på nivå 1 och nivå 2.