så kan du å jälp med nans er ngen

Företagarnas syn på finansiering

Enligt Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg är svårigheten att få finansiering ett av de främsta hindren för att företag ska expandera. När finanskrisen slog till stramade bankerna åt reglerna för företagslån. Daniel tror på ett förenklat regelsystem för att göra marknaden mer lämpad för små och medelstora företag.

Hur ser möjligheten till finansiering ut för småföretagare? – Företagarnas årliga konjunkturrapport Småföretagsbarometern visar återkommande att småföretagare i grunden är optimistiska till möjligheterna att expandera och nyanställa, oavsett konjunkturläge. Det finns dock tillväxthinder, ett av de främsta är enligt vår under sökning svårigheten att få finansiering. De flesta mindre företag är intresserade av lån snarare än riskkapitalinvesteringar och finansiel la instrument som spär ut ägandet i företagen. Det får inte heller vara för krångligt att söka finansiering, tydliga villkor och enkelhet är viktigt. Små företag använder också i stor utsträckning checkkre dit både för löpande verksamhet och investeringar. Det finns lokala och nationella plattformar där små företag kan söka råd och tips om finansieringen. Företagarna som organisation är en aktiv partner i detta arbete och bidrar genom kunskap och nätverk. Genom de of fentligfinansierade aktörerna bör företagen även i högre grad informeras om vilken finansiering som finns tillgänglig genom de statliga aktörerna och EU.

Har det blivit svårare att få finansiering till sitt företag?

– Finanskrisen slog kraftigt mot de små företagens möjligheter att finansiera sig. Även nu, flera år efter finanskrisen, anser nästan hälften av alla småföretag att det är svårt att få extern finansiering till att utöka verksamheten och att anställa. En förklaring är ökade kapitalkrav och riskvikter på bankernas utlåning till företag. Men bankerna har nog också själva minskat företagsutlåningen till för mån för bostadslån. Kreditanalysen för bostadslån är betydligt enklare för bankerna, vilket gör det mer effektivt för dem att ägna sig åt denna typ av utlåning snarare än företagsutlåning.

Har du några tips till nya företagare när det kommer till finansiering?

– Det kan låta självklart – men det främsta rådet är att ha ordning på ekonomin. Att tydligt kunna redovisa verksamhetens siffror över tid underlättar bankens riskanalys och därmed förbättras före tagarens förhandlingsläge. Många företag har en lojal och långvarig affärsrelation med sin bank, en ökad rörlighet skulle säkert löna sig för många, men då är det viktigt att själv ha koll på ekonomin i företaget. Det underlättar förhandlingen med bankerna.

Vad krävs för att det ska bli enklare för småföretagare? – Bankerna kan bli betydligt bättre på att redovisa vilka räntor som gäller för olika typer av lån. Det gör bankerna ganska bra på bolånemarknaden, men det finns mycket kvar att göra för att förbättra översikten av olika typer av företagslån. Företagarna har också länge påpekat bristerna i det nuvarande systemet för statligt riskkapital. I dagsläget kommer den statliga finansieringen helt enkelt inte de minsta och nystartade företagen till del. Därför är vi positiva till förslaget om att inrätta en ny struktur för de statliga riskkapitalsatsningarna. En så kallad fond-i-fond lösning, vilket innebär att statliga investeringar alltid bör ske i samverkan med privata aktörer. Även förslaget om lånegarantier till växande småföretag är bra. Statens finansieringsinsatser måste bidra till att fler investeringar blir möjliga genom sänkta kostnader även för lån. Förslaget är resultat av den utredning om de statliga finan sieringsinsatserna som gjordes i våras. Utredningen föreslår även att banker och andra lokala aktörer ska kunna certifieras för att bevilja lån som omfattas av garantierna. Det gör antagligen hela systemet mer lättillgängligt.

Hur tror du att det kommer att se ut i framtiden?

– När bankfinansiering blir svårare att få måste företagarna själva börja se sig om efter alternativa finansieringslösningar. Detta inkluderar crowdfunding och crowdlending. Genom ett förenklat regelverk kan också finansiering via företagsobli gationer göras enklare, effektivare och mer flexibelt, vilket gör marknaden mer lämpad för små och medelstora företag. Även ägarskatter och skatteregler påverkar företagens finansierings situation. Inte minst gäller detta reglerna kring investeraravdraget, personaloptioner samt de så kallade 3:12-reglerna. Ett ökat fokus på det individuella aktiva ägandet av företag skulle därför vara bra framöver. Justeringar av skattesystemet bör därför göras så att aktivt privat ägande i företag inte missgynnas skattemäs sigt i förhållande till passivt institutionellt ägande. En väg kan till exempel vara att öppna investerarsparkontot, ISK, för aktie innehav i onoterade aktier.

För att få svar på hur bankerna kan hjälpa nystartade företag pratade vi med Lars Dahlberg, företagsmarknadschef på SE B. Avgörande faktorn för att få lån är återbe- talningsförmågan. Det krävs säkerhet, en väl bearbetat affärsplan och en budget.

Hur kan man som nystartad företagare få hjälp av er?

– Det som behövs för att få hjälp är en affärsplan så att banken förstår och kan bedöma affärsidén som bärkraftig. Du kan få hjälp med att skapa din affärsplan på NyföretagarCentrum, som även hjälper dig att vässa din affärsidé och har relevanta kurser för dig som ska starta eget. Du behöver också skriva en budget. Även här hjälper Nyföreta garCentrum till, exempelvis genom mallar på nätet. Ju bättre du kan förklara din verksamhet och dina betalflöden, desto enklare är det för banken att förstå och kunna bedöma hur finansieringen kan lösas. Värt att veta är att banken lånar ut till låg risk, och att vi bedömer återbe talningsförmågan. Det måste finnas säkerhet för lånet. Säkerheter kan vara ett varulager, utstående fakturor eller ett borgensåtagande. Finns det behov av att låna mer pengar än vad banken kan hjälpa till med i början så har SEB nära samarbeten med andra aktörer som kan hjälpa nystartade bolag med finansiering, till exempel Almi. Det är vanligt att SEB och Almi samarbetar och lånar ut en del var till det nystartade bolaget. Banken kan även lotsa företagaren till andra aktörer på mark naden i de fall då vi inte kan hjälpa till.

Vad krävs för att man ska få hjälp av er?

– Återbetalningsförmågan är avgörande för om du får låna pengar eller inte. Det handlar bland annat om att visa att verksamheten har förmåga att skapa ett överskott. Ett viktigt steg då är att göra en affärsplan och en handlingsplan över vad som behöver göras samt beskriver styrkor och svagheter med affärsidén. Det är oftast bra om man är fler som arbetar med affärsplanen och att man tar hjälp av andra som har erfarenhet. Vi rekommenderar alltid nyföretagare att ta kontakt med NyföretagarCentrum för att få stöd och bolla idéer.

Till vad kan man söka hjälp med finansiering?

– Som företagskund i SEB kan vi hjälpa till med finansieringen av den löpande verksamheten, fastighetslån, leasing och factoring. Vi finansierar alltså dels investeringar i verksamheten och dels rö relsekapitalbehovet. Exempel på investeringar är i fast egendom som fastigheter där verksamheten bedrivs, eller investeringar i lös egendom, till exempel i verktyg som maskiner, datautrustning eller företagsbilar. Likviditet kan frigöras via kontokrediter eller faktura belåning, där vi kan se till så att pengarna snabbare frigörs ur till exempel kundfordringar. Däremot fungerar vi inte som riskkapitalist. Vi finansierar inte heller i flera steg där ägaren får ett lån, företaget ett annat och återbetalningsförmågan kommer från samma källa och ibland vill vi inte finansiera hundra procent av en investering, utan vi vill att ägaren också ska gå in med en andel – storleken varierar.

Hur tycker du att systemet med finansiering till nyblivna företagare fungerar i dag?

– Bankerna behöver bli bättre på att rådge och informera företag om inte enbart det bankerna kan erbjuda i finansiering, utan också vad till exempel Almi och Exportrådet kan hjälpa till med. Det är också så att svenska företag varje år går miste om flera miljarder kronor i EU-bidrag, delvis på grund av brist på kunskap och utebliven relevant rådgivning. Det finns hundratals bidrag att söka för både nystartade och mer etablerade företag. Främst är det Till växtverket, Vinnova och Jordbruksverket man kan vända sig till, de administrerar också många av EU-bidragen. ”Som f ör etagskund i SE B kan vi hjälpa till med fin ansierin gen av den löpande ver ksamheten, fastighetslån, leasin g och factorin g. Vi fin ansier ar alltså dels in vesterin gar i ver ksamheten och dels r ör elsekapi talb ehovet”

Hur tror du det kommer att se ut i framtiden?

– Det är svårt att spå framtiden, men jag tror att företagen kommer ha lättare att hitta olika källor till finansiering och att bankerna kan hjälpa till att tydliggöra detta. Jag tror att enklare typer av finan siering blir lättare att komma till skott med. Är man känd av banken kommer man kunna sköta löpande ärenden, som att förnya bille asingen, via sin app. Vi har påbörjat vår digitaliseringsresa, och ser att det finns stora möjligheter att hjälpa kunderna på ett ännu bättre och smidigare sätt än vi redan gör. Fenomen som crowdfunding och crowdlending växer. Crowdfunding börjar bli ett bekant begrepp för många och det har på kort tid blivit ett populärt sätt för entreprenö rer att nå ut till potentiella investerare. Crowdlending är ett annat sätt att söka finansiering som kan tänkas öka. Då ska pengarna betalas tillbaka, som ett lån. Och investerarna kommer att vilja bedöma dina möjligheter att betala tillbaka pengarna med ränta. I de fall då du har en affärsidé som verkar bära sig kan crowdlending vara ett alternativ till övriga lån och krediter som finns på marknaden.

Via Almi kan man få hjälp på flera sätt. Almi Företagspartner erbjuder olika låneformer beroende på i vilken fas företaget befinner sig i. Vi kontaktade Maria Kessling, kommunikationschef på Almi Invest, för att höra hur de kan hjälpa. Så stöttar Almi In vest nystartade bolag

Hur kan man som nystartad företagare få hjälp av er?

– Vi investerar i nystartade bolag eller när bolaget har nått marknaden och befinner sig i tidig utvecklingsfas. En vanlig första investeringsrunda i ett bolag är mellan 250000 och 2 miljoner kronor. Vi går alltid in som minoritetsägare. Tillsammans med privata medin vesterare kan vi delta i ett antal följdinvesteringar, där Almi Invest investerar totalt upp till 10 miljoner kronor per företag. Med oss som investerare i ditt företag får du en aktiv ägare som engagerar sig i sty relsen och har ett stort styrelse- och investerarnätverk. Vi förstår de utmaningar som bolagsbyggande i tidiga faser innebär. Almi Invest är ett helägt riskkapitalbolag inom Almi Företagspartners koncern. Almi Företagspartner erbjuder också olika låneformer såsom inn ovationslån, företagslån, tillväxtlån och exportfinansiering beroende på i vilket utvecklingsskede bolaget befinner sig i.

Vad krävs för att man ska få hjälp av er?

– Vi letar efter drivna entreprenörer och team som kan bli internationella snabbväxare. Inför ett investeringsbeslut gör vi en första bedömning av affärsidéns potential, men lägger också stor vikt vid teamets förmåga att kunna bygga tillväxtföretag. Vi tittar närma re på kundbehov, unikitet, immateriella tillgångar, tillväxtstrategi, affärsmodell, kapitalbehov och marknadspotential.

Till vad kan man söka hjälp med finansiering?

– Vi går ofta in i bolag när de står inför en marknadsintroduktion med nya produkter/tjänster eller när de har sina första kunder och vill snabba på sin nationella och internationella tillväxt. Några exempel på områden som vi gjort investeringar inom är Internet of Things, BIG Data, mobila applikationer, 3D printing, cloud services, smarta senso rer, nya biomaterial, nya läkemedel, civila drönare, handel och turism samt industriella applikationer för att optimera tillverkning. Vi tittar också på förnybara energikällor som vindkraftverk och vågkraftverk.

”Vi letar ef ter dri vna entr epr enör er och team som kan b li in tern ationella snabb växar e. Inf ör ett in vesterin gsb eslut gör vi en f ör sta b edömnin g av aff är sidéns potential, men lägger också stor vikt vid teamets f ör måga att kunn a bygga tillväxtf ör etag”

Hur tycker du att systemet med finansiering till nyblivna företagare fungerar i dag?

– Det fungerar bra och det finns en hel del offentligt och privat kapital tillgängligt just nu. Vi ser en stark efterfrågan på tidigt kapital och Almi Invest har precis rest en ny fondgeneration på närmare 1,3 miljarder kronor med regionala fonder för att aktivt minska gapet mellan efterfrågan och utbud av riskkapital i hela landet, speciellt i tidiga företagsfaser. Hittills har vi landets högsta investeringstakt på cirka 70 nyinvesteringar och runt 200 transaktioner per år vilket gör oss till Sveriges mest aktiva investerare i tidiga tillväxtbolag. Det senaste årets gynnsamma börsklimat har också frigjort kapital för af färsänglar att i allt större utsträckning investera i partnerskap med oss som offentlig konjunkturoberoende investerare. Vi ser också att etablerade privata Venture Capital-fonder reser nya fondgeneratio ner. Dessa Venture Capital-aktörer är bra på att attrahera utländskt investeringskapital genom saminvesteringar i svenska techbolag.

Hur tror du att det kommer att se ut i framtiden?

– Sverige har verkligen etablerat sig i världen som en respekterad startupnation, där Stockholm ses som världens näst mest produktiva tekniknav, efter Silicon Valley. Det är också på väg att bli ett skifte i finansieringsstrukturerna för startups. Dels ser vi en Silicon Valleyanda breda ut sig med en ”pay it forward” kultur där vi får fler svenska serieentreprenörer som startar upp egna fonder, återinvesterar i bolag och delar med sig av sin entreprenörskompetens. Vi ser också en trend med delningsekonomi i fokus där nya peer to peerlåneformer håller på att etablera sig på den svenska marknaden. Crowdfunding som fenomen växer sig allt starkare, från att tidigare funnits mest inom bidrag/välgörenhetsområdet till att hantera både lånefinansiering och mindre ägarkapitalinvesteringar. Bolagen kom mer att dra nytta av det finansiella smörgåsbordet och blanda flera typer av finansieringsformer beroende på situation och behov.

Private Equity och Affärsänglar Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, är en intresseorganisation för Private Equity-aktörer och affärsänglar. Den arbetar för att Private Equity och Venture Capitalmarknaden ska fungera väl i Sverige. Föreningen arbetar inte själv med rådgivning till entreprenörer eller förmedling av riskkapital. Vi pratade med SVCA:s vd Isabella de Feudis.

Vad krävs av nystartade företag för att de ska få hjälp av riskkapitalister eller affärsänglar?

– Riskkapitalinvesteringar är en relativt ovanlig form av finansiering. Nystartade bolag finansieras i huvudsak av kapital från grundarna och försäljningsintäkter. Enligt SVCA:s statistik går riskkapital/tillväxtkapital i tidiga skeden till techsektorn, exempelvis till mjukvara och appar, samt till företag som bedöms ha förmåga att relativt snabbt bli globala. Därefter är det Life Science som attrahe rar kapital medan övriga branscher har svårt att attrahera riskkapital från Venture Capital-fonder eller affärsänglar. De bidrar inte enbart med kapital, utan framför allt med erfarenhet och nätverk. Det är ofta före detta entreprenörer som investerar i de branscher som de själva har startat företag i, vilket är en delförklaring till att merparten av kapitalet går till techsektorn. Ett annat skäl till att techsektorn attraherar så mycket kapital är att det passar in i de avkastningskrav och tidsramar som ställs av venture-fonderna.

Vad är Private Equity och varför behövs det i dagens samhälle? – Private Equity betyder investeringar i onoterade bolags ägarkapital. Private Equity utgör en viktig del av svensk ekonomi och bidrar till att göra svenska företag konkurrenskraftiga. Bolag som ägs av Privat Equity-fonder växer snabbare än andra företag och är därför viktiga för tillväxten i landet. Private Equity tillför inte enbart kapital utan även specifik kompetens och erfarenheter kring exempelvis interna tionalisering.

Hur tycker du att systemet med finansiering till nyblivna företagare fungerar i dag?

– Av allt eget kapital som investerades 2015 kom 50 procent från utlandet. Beträffande riskkapital är det ännu större del. Faktum är att endast 1,65 procent av det aktiva kapitalet är hänförligt till svensk of fentlig förvaltning. Ramverket för investeringar i form av skatter och skatteregler har stor betydelse för finansieringen av nya innovativa företag. Områden där förändringar är önskvärda för att främja risk kapital till företag är borttagande av inlåsningseffekter i 3:12-reglerna, ”entreprenörsskatten” och införande av personaloptioner.

Hur tror du att det kommer att se ut i framtiden? – En statlig utredning, Fondstruktur för innovation och tillväxt, har nyligen lämnat förslag till regeringen på hur det statliga riskkapitalet kan omstruktureras. SVCA välkomnar översynen av det statliga riskkapitalet då nuvarande system dels är svårgenom trängligt för entreprenörer som söker kapital och dels inte är en effektiv struktur för att uppnå statens mål. Under de senaste åren har det skett en renässans för riskkapitalinvesteringar i tidiga fa ser och det finns för närvarande ett tiotal team som befinner sig i fondresningsläge.

”Pri vate Equity b etyder in vesterin gar i onoter ade b olags ägar kapi tal. Det utgör en viktig del av svensk ekonomi och bi dr ar till att gör a svenska f ör etag konkurr enskr af tiga”

SVCA:s tips till dig som vill söka riskkapital • Läs på innan om riskkapitalfinansieringens för- och nackdelar eftersom investeringen innebär att den som bidrar med kapital får ägande och kontroll i företaget. • Investerare vill ha avkastning, därför är det viktigt att skapa en af färsplan som tydligt beskriver verksamheten och dess mål. Varför är din produkt/tjänst bättre än konkurrenternas och hur kommer in vesteringen hjälpa företaget att bli framgångsrikt. Även ledningens sammansättning och kompetens är viktig för investerare. • Det finns flera entreprenörsnätverk som förmedlar kontakter, ex empelvis YEOS, SISP, Startupgrind och SUP46. Investeringar börjar i princip alltid med personliga relationer, så se till att skapa relationer till potentiella änglar och venture-fonder i ett tidigt stadium.