Mästaren i Bromma

Text: Torbjörn Gustavsson

Efter att ha varit kyrkoherde i Bromma församling i snart 15 år, druckit mitt morgonkaffe med samma utsikt från Prästgården och firat otaliga gudstjänster och förrättningar i byggnaden kan jag fortfarande förundras över Bromma kyrka. Kyrkan rymmer så mycket historia, så många minnen och, inte minst, den påminner mig om väsentliga delar av den Konungsliga Konsten.

Bromma kyrka är Stockholms äldsta byggnad och dess äldsta del är från 1100-talet. Kyrkan är en så kallad rundkyrka, det vill säga att det ursprungliga kyrkorummet är just runt. Det finns ett antal rundkyrkor i Sverige, alla byggda under 1100-talet. Varför man valde att bygga rundkyrkor diskuteras av ”de lärde” och en hypotes som brukar anföras är att man inspirerats av Gravkyrkan i Jerusalem (Ecclesia Sancti Sepulchri) som i sin ursprungliga form var en så kallad centralkyrka, det vill säga rund. Ett av de tidigaste skriftliga beläggen om Bromma kyrka är från 1314, då Domkapitlet i Uppsala upprättade listor över alla sockenkyrkor i ärkestiftet för att fastställa vilken skatt som skulle tas upp till påvestolen. Påven Clemens V hade påbjudit en extra skatt, ”Vienne-tiondet”, för att bekosta ett korståg mot turkarna.

Ingmar Bergman

Bromma kyrka har i sitt långhus, som tillkom på tidigt 1400-tal, målningar av Albertus Pictor, som verkade i slutet av 1400-talet och står bakom flera kyrkomålningar. Bland de mer kända kyrkorna kan nämnas Härkeberga och Täby (där man bland annat återfinner hur döden spelar schack med människan som inspirerade Ingmar Bergman i arbetet med filmen Det sjunde inseglet). Målningarna i Bromma kyrka följer till stor del utformning och motiv i andra kyrkor av Albertus Pictor men ett av motiven sticker ut: en målning av en murarmästare (se bild). Den skiljer ut sig även i Bromma kyrka då det är den enda 1400-talsmålning som är under den bård som cirka 160 cm över golvet sträcker sig runt hela långhuset. Vad vi ser är alltså en målning från sent 1400-tal. Det är inte Albertus Pictor som har målat den utan troligen en av hans medhjälpare. Vi ser en murarmästare med sin röda mössa. Han bär ett förkläde och har en murslev i sin vänstra hand. I sin hög ra hand håller han en yxa som han slår i ryggen på en lärling. Lärlingen bär också ett förkläde men har ingen röd mössa, mästartecknet. Tittar vi närmare så ser vi att de håller på att bygga en vägg av tegel. Till skillnad från övriga målningar i kyrkan så är mästarens ansikte väldigt detaljerat; dubbelhakan, kindknotorna och till och med det gula håret som sticker fram under mössan. Målningen väcker flera frågor; vad var bakgrunden? Vad syftar den till? Varför finns den kvar? Det är ingen biblisk berättelse som är avbildad. Vi vet från andra källor att lärlingar kunde fara mycket illa av mästarnas behandling, till och med så att saken hamnade inför tinget. Det finns dock inte belagt att så skulle ha varit fallet i Bromma kyrka.

Enda originalmålningen

Man kan ju fråga sig hur den som målade denna målning på en så synnerligen central plats ”vågade”. Risken för upptäckt var ju tämligen stor! Min egen, högst novismässiga tolkning, är att man visste att den inte skulle synas när målningarna var färdigställda, den är kanske att betrakta som grafitti/tidsfördriv från 1400-talet. Som nämndes innan är detta den enda originalmålningen som är under den bård som finns. För att skydda målningarna från smuts och påverkan satte man vanligtvis upp ett skyddande lager av trä från golvet och en bit upp. Vår argsinte mästare hamnade alltså bakom planket där han befann sig tills man långt senare beslutade att vitkalka hela kyrkan. Först i början av 1900-talet tog man bort kalkputsen från målningarna och då dök han åter upp. När man kommer in i Bromma kyrka är det som att gå in i en ännu icke avslutad berättelse. Under flera sekel har på just denna plats samlats erfarenheter av glädje och sorg, stolthet och förundran. Här har människor samlats vid livets stora händelser, här har man delat tro och liv. Otaliga böner har formulerats, bröd och vin har delats. Kyrkan är fylld med symbolik som talar när man lärt sig det språket.

Annorlunda världsbild

När de äldsta delarna av Bromma kyrka byggdes var samhälle och världsbild helt annorlunda. Både kyrkan och samhället har förändrats och varje generation har fört in sina erfarenheter och visioner. Alla dessa erfarenheter har lämnat spår; en del synliga, andra mer som en aning. Bromma kyrka är både som byggnad och fenomen en viktig del av historien. Det är en berättelse om både Bromma och Sverige men framför allt berättelsen om hur människor har uttryckt sin kristna tro och sitt behov av mening. Därför är Bromma kyrka i högsta grad konungslig!