OHP:s Reflexioner

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat

För krig och världsbrand … Bevara oss milde Herre Gud

Rubrikens ord är hämtade från den så kallade litanian, en böneform som sedan gammalt används i kyrkorna under fastetiden. I en av bönerna ber man om att bli skonad, bevarad för ”krig och världsbrand”. Säkerligen är det många av oss som i kyrkan har hört orden i bönen (ofta sjungen). Kanske tänkte vi inte djupare på vad de innebär? Nu har denna bön blivit ytterst aktuell - nästan kusligt nära i sitt innehåll. Det är precis detta som händer (när denna artikel skrivs) i den östra delen av Europa. Ingen kunde väl ens i sin vildaste fantasi tro att något sådant skulle hända 2022?

Människan och kriget

Jag har under ett antal månader läst Gamla Testamentet. Det har blivit en nyttig repetition vad gäller kunskap om Bibelns första del. Här finns mycket gott att hämta i olika texter. Så mycket som visar oss på vårt sökande efter Gud och Guds sökande efter oss. (Detta dubbla sökande är ofta symboliserat genom den sexuddiga stjärnan). Men det finns också mycket som tydligt visar på människans svårigheter att leva i ett vänskapligt förhållande till varandra. Krig på krig. Folkmord på folkmord. Hemskheter med våldtäkter, skändningar och allt sådant som människor i sin ondska kan åstadkomma. Och mitt i all denna grymhet räknar man med att Gud står på ens sida. Vi som även läst den andra delen i Bibeln, Nya Testamentet, vänder oss mot denna bild. Det är långt ifrån Jesu ord om att vi skall älska vår nästa som oss själva. Gamla Testamentet är verkligen en berättelse om vår historia. I många fall en dyster sådan. Denna historia är nödvändig att känna till och vi borde ha lärt oss något av den.

Abels blod ropar från jorden

Enligt Första Moseboks fjärde kapitel var Kain den förste brodermördaren. Han tyckte att Abel blev favoriserad av Gud vilket han inte tålde och därför slog han ihjäl sin broder ute på marken. Det står att Abels blod ropade från marken. Gud hörde ropet och frågade Kain vad han hade gjort. Svaret blev: skall jag ta vara på min broder? Känns det igen? Att inte bry sig om sin broder, sin nästa. Att låta egoismen ta överhanden – där finns grunden för mycket ont. Detta brodersmord var det första men inte det sista. Människor som står nära varandra i släktskap eller kultur begår hemska handlingar mot varandra. Detta visar erfarenheter från inbördeskrig på.

”Att du skyddar och bevarar vårt fosterland…”

Återigen en bön ur litanian. När vi ser hemskheterna i Ukraina; det meningslösa våldet, förstörelsen och död som människor blir utsatta för tänker vi självklart på vårt eget land. Kan också vi bli drabbade av detta? Därför känns bönen än aktuellare att be om och om igen: ”Att du skyddar och bevarar vårt fosterland…”. Bönen för vårt fosterland liksom bönen för vår försvarsmakt är viktig. Också vi i vårt land har börjat förstå att vi måste vara starka för att kunna stå fria.

Vad kan vi lära av dagens situation?

Vår Bibel och kristna tro talar om det onda i världen som en realitet. Denna sanning har vi tyvärr fått se på nytt och med all sannolikhet är det inte sista gången som något liknande händer. Ondskan har många former och yttringar; våld, mobbing, krig, utnyttjande av människor i olika former

… Listan kunde blivit lång. Ska vi ge upp kampen? Självklart inte. Som kristna, som frimurare skall vi stå upp för det goda. Vi skall kämpa för att se våra medmänniskor som bröder och systrar. Här har vi en förebild i Jesus Kristus.

Påskens budskap handlar om kampen mot det onda – att ljuset segrar över mörkret.

Kristen tro pekar på Kristus som den som gått in i kampen mot ondskan genom att dö på ett kors. Ett av hans sista ord var ”Det är fullbordat”. Fanns det ingen annan väg att gå? Det har vi inget svar på. Faktum kvarstår att korset, dess innebörd och budskap är grundstenen i kristen tro. Som det står i en fastepsalm Det intet finns som icke vinns av kärleken som lider. Förstår vi detta, förstår vi också att vår Ordens främsta symbol är det röda korset. Korset pekar på Kristus och den röda färgen är blodets, offrandets och kärlekens färg.