PÅ JOBBET
Vi borde prata mer om hälsa Christian Rück har skrivit boken Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? Han tycker att vi ska sluta att använda begreppen psykisk ohälsa, för det bidrar inte till att vi mår bättre. Text Jenny Fors Foto Appendix fotografi och Anna Simonsson
E
nligt Folkhälsomyndigheten har vi ett relativt stabilt mående i Sverige. Unga kvinnor är dock en grupp som mår allt sämre och vi ser också en ökning av personer med psykiatriska diagnoser. – Vi mår inte bättre och bättre. Men man kan ju fundera över om vi kan förvänta oss det, säger Christian Rück, psykiater och forskare på Karolinska Institutet. Han har skrivit boken Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra? Förutsättningarna finns för att vi ska ha det allt bättre. De senaste hundra åren har vi fått ökad livslängd, mer frihet och ökad jämställdhet och välfärd. Samtidigt ligger psykiatriska diagnoser bakom hälften av alla sjukskrivningar och mer än en miljon svenskar tar antidepressiva läkemedel. – Det finns ingen koppling mellan välfärd och mående. Fattiga länder har inte mer psykiskt lidande, menar Christian Rück. ALLT FLER FÅR neuropsykiatriska diagnoser.
Andelen tonårspojkar som har fått diagnosen adhd har ökat från 3 procent år 2011 till 12 procent idag. En orsak kan vara att gränsdragningen har förflyttats vad som kännetecknas som tillräckligt stora problem för att få en diagnos. – Det finns en rörelse att höja gränsen för det normala, både inom psykiatriska tillstånd och inom övriga sjukvården. Gränsen har till exempel höjts för vad som
42
Vi pratar mer om psykisk ohälsa än någonsin och vi behandlar mer idag, ändå minskar det inte Christian Rück
Boken Olyckliga i paradiset är utgiven på Natur & Kultur förlag.
är högt blodtryck. Helt plötsligt var 30 miljoner amerikaner sjuka. Det här innebär fördelar för många, men det ger också en del nackdelar. Många som får antidepressiv medicin märker inte någon effekt. Det är viktigt att behandlingar ger nytta. CHRISTIAN RÜCK ÄR oroad över den här glid-
ningen att lidande är något onormalt som måste åtgärdas. Dåligt mående som beror på vanliga livshändelser kan man klara utan sjukvård, menar han. Mari von Bahr Bentzer på Gustavsbergs vårdcentral deltog också i panelen och
berättade att en tredjedel av de som söker vård där har psykiska problem. – Det kan vara kris, sorg, arbetsrelaterad problematik och en del uppfyller kraven för psykiatrisk diagnos. Vissa får behandling, för andra kan det räcka med ett samtal där man kan få hjälp med problemlösning eller verktyg för att hantera sina problem. Det hjälper att vi normaliserar sorg till exempel och förklarar hur en sorgeprocess kan gå till, hur man kan ta hand om sig själv. Många som inte har varit med om det här tidigare blir rädda och oroliga över sina symtom, säger hon. CHRISTIAN RÜCK TYCKER att det finns många
felaktiga förklaringar till varför vi mår dåligt. – Att psykisk ohälsa skulle bero på ökad skärmtid finns det inga belägg för. Men vi försöker hitta orsaker i vår närtid för att vi tror att den psykiska ohälsan har ökat. Det finns en bild av att vi har en stor våg av psykisk ohälsa över oss, men så är det inte. Vårt självskattade mående har legat stabilt under lång tid. Riskfaktorer som har betydelse för psykisk ohälsa är sådant som gener, social
