Swedac Magasin #3-2017 by Swedac Magasin

Swedac MAGASIN

EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 3 • 2017

TEMA: SVENSK KVALITET

Sverige i kvalitetstoppen Ackreditering ger trovärdighet åt Ikea Test Lab

Nu ska testbäddarna vässas Två toppuppdrag till Swedac

Kvalitetslandet Sverige

Globalisering utmanar lång tradition av struktur

Innehåll: Nr 3.2017

Han leder projektet som ska stärka svenska testbäddar Sid 14 Tema svensk kvalitet: Nya utmaningar för svensk kvalitet Sid 8

SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

03 Ledare 04 Regeringen ger Swedac två toppuppdrag 05 Samlad styrning föreslås för bättre miljötillsyn 06 Skärpta regler städar upp i taxibranschen

Trescal pionjär inom kvalitetssäkring Sid 16

07 Första företaget klart för att granska fartygsutsläpp 08 Svensk kvalitet ger värdefullt försprång

14 Stor satsning ska stärka svenska testbäddar 16 Ackreditering ger Trescal bättre business 18 Samling kring kvalitet 20 Innovatör speedar upp kravhanteringen

FOTO: KRISTINA SAHLÉN, ISTOCKPHOTO

12 Aktivt kvalitetsarbete stärker Ikea Test Lab

VI RUSTAR OSS NU FÖR EN INTENSIV HÖST.

I vår roll som nationellt ackrediteringsorgan arbetar vi med utgångspunkt från den internationella standarden ISO/IEC 17011. Vi har varit delaktiga i en utveckling av standarden med en förväntad publicering senare i år. Vi tar oss också an ett regerings uppdrag kring följderna av Storbritanniens utträde ur EU. Vad innebär Brexit för svenska företag? Hur kan det se ut i olika scenarion? Med goda förberedelser och ett strukturerat kvalitetsarbete fortsätter Sverige att vara ett välfärdsland. Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se

HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Merih Malmqvist Nilsson merih.malmqvist@swedac.se 033-17 77 33 REDAKTÖR Karin Myrén karin@myrenmedia.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Istockphoto ISSN 2002-2093 TRYCK Scanprint A/S Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i december 2017. Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Vi samordnar även den svenska marknadskontrollen och har ansvar i frågor som rör mät instrument och ädelmetall. Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.

Intro: Peters perspektiv

Vi har förmånen att leva i ett välfärdsland. Sverige har lyckats väl på många håll, inte minst genom en god export. Det finns gott om kreativitet, innovationskraft och kvalitetsmedvetenhet i landet. Just kvalitet är något som vi tittar närmare på i detta nummer av Swedac Magasin, samtidigt som vår satsning Kvalitetslandet pågår för fullt. Läs mer om den längre fram i tidningen. Kvalitet är ett fundament för vårt välstånd. Det finns mängder av system, metoder och strukturer som bygger upp kvalitet. Men de stora trenderna som vi ser med en ökad globalisering, urbanisering, digitalisering och ett förändrat klimat skapar nya förutsättningar. Står vi rustade för detta? En av de frågor som jag brinner extra för i detta sammanhang är behovet av att göra en gemensam kraftsamling i form av en nationell strategi för kvalitet. Vårt internationellt goda renommé inom kvalitetsarbete gör att vi regelbundet får förfrågningar om att hjälpa andra länder att etablera motsvarande organisationer och strukturer. Nu närmast ska Swedac se till att Jamaica och Jordanien får förutsättningar för att bygga upp en kvalitetsinfrastruktur som ska gynna deras exportnäring.

KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE

3 SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

Kvalitet ger Sverige välfärd

I varje nummer av Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du ELISABET FALEMO på Elsäkerhetsverket.

Vilken är er viktigaste utmaning just nu? – Vi är inne i ett väldigt spännande skede. Den 1 juli kom Elsäkerhetslagen som vi har jobbat mycket med. I och med den har vi lanserat den nya tjänsten Kolla elföretaget. Här kan vem som helst kolla om elinstallationsföretaget man vill anlita är registrerat och därmed uppfyller vissa krav på bland annat kompetens och egenkontrollprogram. – Tidigare var kraven på kompetens kopplade till person vilket gjorde det svårt för konsumenten att kontrollera och förstå vem som hade behörighet. Nu ställs de kraven i stället på företaget.

Vilka frågor kring marknadskontroll är i fokus hos er? – När det gäller elektriska produkter har vi väl utvecklad marknadskontroll. Nu inriktar vi oss mer strategiskt på att ta fram metoder för att också kunna se varför det kommer hit felaktiga eller dåliga produkter. – Vi har även stort fokus på nya typer av produkter. I ny teknik kan det finnas en hel del elsäkerhetsutmaningar som vi måste ha koll på.

Vilket är ditt bästa konsumenttips? – Köp bara elprylar som har CE-märke och som är märkta med tillverkarens namn och adress. Om det saknas är det en varningssignal om att tillverkaren inte följer reglerna. Vår erfarenhet är att det då för det mesta finns brister i produkten. Det här bör konsumenter tänka på även när det gäller köp på nätet.

Ett av uppdragen som regeringen har gett Swedac handlar om att utreda Brexits konsekvenser för varuhandeln och hur utträdet påverkar svenska företag.

Regeringen ger Swedac två toppuppdrag REGERINGEN HAR gett Swedac två

toppaktuella uppdrag. Ett är att utreda Brexits konsekvenser för svenska företag, och ett är att ta fram stödjande material för hur svenska företag kan använda ackreditering för att öka sin export. – Sverige står inför stora utmaningar. Dels som en del i EU – att Storbritannien har valt att lämna – och dels att understödja och säkra en fortsatt tillväxt genom export, säger Peter Strömbäck, generaldirektör på Swedac. På uppdrag av regeringen ska Swedac utreda Brexits eventuella konsekvenser för varuhandel, och analysera hur utträdet påverkar svenska företag och vilka följder det kan få för tillämpningen av tekniska regler på varuområdet. Det gäller bland annat regler om ackreditering, standardisering och marknadskontroll. Produkter måste uppfylla vissa krav för att få lanseras inom eller exporteras till EU:s inre marknad. Godkända produkter kan sedan cirkulera fritt inom hela EU. Kan inte Storbritannien och EU enas om en övergångslösning eller ett nytt regelverk kan svenska företags

produkter komma att omfattas av nya, brittiska regler. – Utredningen kan vara en hjälp för svenska företag att undvika problem och vara så förberedda som möjligt när Storbritannien lämnar EU. Den fria rörligheten ska fortsätta att fungera effektivt och produkterna ska vara garanterat säkra, säger Peter Strömbäck. Det andra regeringsuppdraget handlar om att ta fram stödjande material för hur svenska företag kan använda sig av ackreditering tillsammans med standardisering för att öka sin export, stärka sin ställning och nå nya marknadsplatser. – Vi är väldigt glada att vi har fått de här uppdragen. Det är viktigt att undersöka de här frågorna på bästa sätt, så att man går så rätt som möjligt i Brexit, men också för att mer framåtriktat se till att det finns ordentliga förutsättningar för svenska företag att öka exporten, säger Peter Strömbäck. Uppdraget om Brexit ska redovisas senast den 1 december 2017 och uppdraget kopplat till exportstrategin ska redovisas senast den 30 mars 2018.

FOTO: JOHN PERSSON, ISTOCKPHOTO

Aktuellt: Nr 3.2017 SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

HALLÅ DIREKTÖR’N

bli bättre i landet, och därför har regeringen tillsatt en utredning som nu har presenterat sitt förslag. Nyckelorden är tydligare ansvar, ökad styrning och samverkan. Även ackreditering diskuteras som ett sätt att effektivisera tillsynen. Bakgrunden till Miljötillsynsutredningen är att kvaliteten på och omfattningen av miljötillsynen är så varierande mellan tillsynsmyndigheterna. Det leder till osäkerhet och ökar risken för att reglerna inte efterlevs och att brister inte åtgärdas. I utredningen, SOU 2017:63 Miljötillsyn och sanktioner, konstateras att den nuvarande organisationsstrukturen utgör en bra grund men att tillsynen behöver stärkas genom ett antal åtgärder. Bland annat kräver en effektiv och enhetlig tillsyn att det är tydligt vad som förväntas av tillsynsmyndigheterna. Brister i samordningen är enligt utredningen en bidragande orsak till de stora skillnaderna i hur tillsynen planeras och genomförs av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverket föreslås ta fram nationella mål för tillsynen och en strategi för att uppnå dem. En annan förutsättning är att myndigheternas processer och informationshantering

digitaliseras. Enligt utredningen har myndigheter inom andra tillsynsområden kommit längre i sin IT-användning, och även här föreslås Naturvårdsverket ta fram förslag på hur digital teknik kan utveckla miljötillsynen. Ett eget kapitel ägnas åt att förklara ackreditering och hur det kan komplettera tillsynen. Utredningen slår fast att ackreditering kan bidra till en effektivare och mer enhetlig tillsyn, och att det kan hjälpa

verksamheter att göra rätt. Därmed bidrar ackreditering också övergripande till att ge miljöreglerna ett bättre genomslag, och det är något som Magnus Pedersen, utredare på Swedac, håller med om: – Det är glädjande att se att ackreditering beskrivs och lyfts fram som ett sätt att effektivisera och förbättra. Vi anser att det definitivt är något man bör överväga att använda för att resurs- och kvalitetssäkra miljötillsynen.

ISO-standard för hållbar upphandling

Ackreditering kan bidra till effektivare tillsyn, enligt Miljötillsynsutredningen.

En ny internationell standard för hållbar upphandling och inköp har kommit. Standarden, ISO 20400, är en vägledning för hållbarhet inom all inköpsverksamhet. Det innebär att den kan användas för alla slags myndigheter, organisationer och företag för att se hur den egna organisationen ligger till och var eventuella svagheter och styrkor finns. Den handlar om alltifrån hur hållbarhet kan integreras i inköpspolicy och strategi till praktiska frågor som prioriteringar vid inköp, minskad miljöpåverkan och hållbarhetskrav i förfrågningsunderlag och kravspecifikationer.

FOTO: ISTOCKPHOTO

NY LAG REGLERAR E-CIGARETTER Från och med den 1 juli har e-cigaretterna en egen lag som ställer nya krav på tillverkare och importörer. Folkhälsomyndigheten är tillsynsmyndighet och blir ny medlem i Marknadskontrollrådet. E-cigaretter är farliga på ett annat sätt än traditionell tobak. Bland annat är nikotinvätska ett starkt gift som kan skada barn. Men eftersom e-cigaretterna är

svåra att klassificera har de inte kunnat inordnas i tobakslagstiftningen. De används som cigaretter utan att vara det, de sprider ånga i stället för rök och de kan inte sägas innehålla tobak eftersom vätskan som används inte alltid innehåller nikotin. E-cigaretter har därför kunnat säljas fritt utan särskild kontroll, men nu omfattas de alltså av lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyll-

ningsbehållare. Det innebär att tillverkare och importörer måste följa svenska krav på hälsovarning, informationsblad och innehållsdeklaration. Allt som ska säljas i Sverige ska också anmälas till Folkhälsomyndigheten.

Aktuellt: Nr 3.2017

MILJÖTILLSYNEN BEHÖVER

Hittills har företag och organisationer haft en rad riktlinjer och policyer i arbetet mot korruption. Nu finns det en certifieringsbar internationell standard, ISO 37001. Den ger företag, offentlig sektor och ideella organisationer stöd för att förebygga, upptäcka och hantera mutor. Ett 40-tal länder i ISO-samfundet samarbetar kring det nya ledningssy stemet. I Sverige drivs arbetet av SIS och en arbetsgrupp under kommittén för socialt ansvarstagande.

5 SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

Samlad styrning föreslås för bättre miljötillsyn

Ny standard mot mutor

Aktuellt: Nr 3.2017

Skärpta regler städar upp i taxibranschen NU ÄR DET DAGS FÖR krafttag mot svart-

SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

jobben i taxibranschen. Sedan i maj måste den som bedriver taxiverksamhet se till att alla taxibilar är trådlöst och digitalt anslutna till en redovisningscentral som certifierats av ett ackrediterat organ. Taxi Göteborgs vd Jonas Nilsson välkomnar de nya reglerna som han anser underlättar för seriösa bolag. – Det här är kanon! Vi vill konkurrera på lika villkor, men det går inte förrän oseri”Det är en ösa aktörer stoppas. Marknaden behöver trygghet städas upp så att fusatt veta ket försvinner, säger Jonas Nilsson. att alla Från fordonens taxibolag taxametrar ska uppgifter om bland har samannat körsträckor och debitering av ma krav resor föras över. på sig.” Skatteverket kan när som helst begära att få uppgifter från redovisningscentralerna för att kunna utföra skattekontroller. Målet är att minska fusket och få en bättre fungerande taxinäring. Jonas Nilsson är mycket positiv till konkurrens på lika villkor. I dag betalar svartåkarna varken arbetsgivaravgifter, sociala avgifter eller skatt som de ska till samhället. Dessutom har det under de senaste åren blivit allt vanligare att de är inblandade i olika kriminella sammanhang, konstaterar han. – Det kan vara alltifrån att körningen inte sker enligt lagen till våldtäkter eller droghandel. Och alla skriverier om det blir dålig marknadsföring för hela branschen. REDOVISNINGSCENTRALERNAS utrust-

ning och programvara som hanterar dessa data måste certifieras av ett ackrediterat certifieringsorgan. Det här är Jonas Nilsson mycket positiv till, för annars skulle taxibolagen kunna skicka in vilka data som helst, påpekar han. – Att det är en tredje, oberoende part som går in och granskar oss gör att vi

säkert jobbar på ett sätt som är rätt och riktigt. Det är också en trygghet att veta att alla taxibolag har samma krav på sig. Seriösa aktörer påverkas inte särskilt mycket av de nya reglerna i sin dagliga verksamhet, poängterar han. Taxi Göteborg har sedan länge skickat in data från sina taxibilar till Skatteverket. Skillnaden är att det nu ska ske i realtid, vilket inte varit fallet tidigare. – För vår del kräver det ingen stor investering. Vi har infört ett nytt ledningssystem för processen och gjort en mjukvaruuppdatering för att kunna skicka de data som myndigheterna kräver. Det gick ganska smidigt, säger Jonas Nilsson.

Transportstyrelsen utövar tillsyn Sedan den 1 maj i år har den som har tillstånd att bedriva taxiverksamhet skyldighet att börja föra över uppgifter från varje fordons taxameterutrustning till en så kallad redovisningscentral. Transportstyrelsen är den myndighet som ansvarar för registret över redovisningscentralerna, utfärdar tillstånd till redovisningscentraler och utövar tillsyn över dem.

Det blir en intensiv höst för den europeiska samarbetsorganisationen för ackrediteringsorgan, EA. Några av frågorna på agendan: – Implementeringen av EA:s långsiktiga strategi kommer att påbörjas. – Reglerna för kriterierna som avgör vilka länder som får vara med i EA ses över. – Avtalet för det ekonomiska bidraget till EA från EU och Efta omförhandlas.

Första företaget klart för att granska fartygsutsläpp sonerade de med Swedac om möjligheterna att klara det. – Swedac var mycket hjälpsamt. Men det är hårda krav som ställs, så det var en lång och tuff process innan vi blev ackrediterade, säger Patric Grund. Reglerna säger att fartygen under 2017 ska göra en plan för hur utsläppen ska mätas, och under 2018 ska de mäta energiförbrukningen Utsläppsrapporten ska sedan granskas av ett ackrediterat bolag för att verifiera tillförlitligheten. – Det är ganska ingående regler, och Europa hoppas nu

FLER ACKREDITERADE VATTENLABB ÖNSKAS

FOTO: ISTOCKPHOTO

SKÄRPTA REGLER enligt Euratomdirektivet 2013/51 sätter press

på svenska vattenverk att utföra omfattande analyser av den joniserande strålningen i dricksvattnet. Problemet är att inget svenskt laboratorium ännu har ansökt om ackreditering, vilket gör att vattenverken måste vända sig till andra länder. Livsmedelsverket ansvarar för att vattnet kontrolleras enligt reglerna och Swedac ackrediterar dem som vill göra analyserna. Swedacs bedömningsledare Sophie Svensson ser gärna att fler svenska aktörer ansöker om ackreditering för den här typen av vattenanalyser: – Det gör det lättare för både vattenverk och enskilda konsumenter att göra mätningar, vilket ger snabba och säkra svar.

att även övriga världen ska inrätta ett så här stabilt system. Eftersom tiden är knapp arbetar Swedac och många myndigheter inom EU nu med att se till att det finns tillräckligt med ackrediterade bolag när reglerna börjar tillämpas nästa år. Patric Grund är övertygad om att fler bolag kommer att ackreditera sig med tanke på den kommande efterfrågan på tjänsterna. Han är själv nöjd över att ha tagit steget. – Vi hoppas kunna anställa fler framöver. Det är roligt att ge tillbaka till Sverige i form av ökad sysselsättning.

7 SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

FRÅN OCH MED nästa år måste alla fartyg som är större än 5 000 bruttoton rapportera hur mycket koldioxid de släpper ut på resor inom, eller till och från, Europa. Granskningen av utsläppsrapporterna ska göras av ackrediterade bolag. Göteborgsföretaget MRV Control är först ut i Sverige att ackrediteras. När Patric Grund och Klas Ljungmark hörde talas om att de nya reglerna var på gång såg de utifrån sina erfarenhe ter och kunskaper en chans att starta företaget MRV Control. Innan de skickade in en ackrediteringsansökan re-

Aktuellt: Nr 3.2017

Het höst för EA

Otillåtna vågar på tre av fem flygplatser Tre av fem flygplatser i Stockholmsregionen och Mellansverige har bagage vågar som inte uppfyller kraven. Det visar en undersökning som Swedac gjort. På en av flygplatserna fanns till och med brister på samtliga bagagevågar. Orsaken till att vågarna inte är godkända är att de inte har bedömts eller kontrollerats av en oberoende aktör, vilket krävs enligt reglerna. – Tillverkarna av de här vågarna måste bli bättre på att följa kraven för CE-märkning. Sen behöver företagen som driver flygplatserna se till att vågarna genomgår kontroll om plombering bryts, till exempel efter en reparation av vågen, säger Mattias Bårström, utredare på Swedac.

Svensk kvalitet ger värdefullt försprång

Tema: Svensk kvalitet ILLUSTRATION: THE ISPOT

SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

Visst ger begreppet ”Made in Sweden” oss svenskar associationer till hög kvalitet? Även utanför landets gränser har Sverige varit förknippat med kvalitet, vilket historiskt har varit en konkurrensfördel. Men nu väntar nya utmaningar, enligt experterna. Av Peter Wiklund

Tema: Svensk kvalitet

VALITET ÄR NÅGOT som vi alla lätt kan

SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

relatera till. Men vad betyder det egentligen? I ordboken kan vi läsa att kvalitet handlar om ”beskaffenhet” och ”egenskaper” – och att det är motsatsen till kvantitet. I praktiken kan kvalitet dock sägas vara ett mått på hur bra något lyckas uppfylla krav, behov eller förväntningar. I näringslivet anses en vara eller tjänst ha hög kvalitet när den möter slutkundens förväntningar och skapar kundvärde. Även i samhället i stort kopplas kvalitet till kundvärdet, men då med medborgarna som kunder och där tjänsterna utgörs av sådant som skola, vård och omsorg.

I VILKET FALL som helst så är kvalitet något som har betydelse i många delar av vårt dagliga liv. Med hög kvalitet på produkter och tjänster blir livet enklare. – Kvalitet är en av de viktigaste faktorerna för att skapa tillit och förtroende, i vid bemärkelse. En utbredd tillit är i sin tur en grund för att ett samhälle ska kunna fungera effektivt. Det finns många länder där tilliten sjunker, men inte i Sverige, säger Sören Holmberg på SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Sverige ligger tillsammans med de andra nordiska länderna i topp-tio-skiktet i de flesta kvalitetsindex som presenteras, konstaterar han. – Vi har förmånen att bo i ett land med välstånd, något som hänger tätt samman med en hög kvalitet i inte minst samhällstjänster. Sverige har länge haft ett gott rykte utomlands, och att vi varit kända för kvalitet i både produkter och tjänster har varit en förutsättning för en livskraftig export. KVALITET UPPSTÅR INTE av sig självt

– och består inte över tid av sig självt – utan det är beroende av ett målmedvetet och väl förankrat utvecklingsarbete, menar Sören Holmberg.

– Men vad är det som styr utvecklingen? Jo, mätningar och måttstockar som kan användas för att bedöma resultaten av mätningarna. Det faktum att vi har börjat mäta har skapat förutsättningar för att skapa kvalitet. Det gör att vi måste precisera oss och verkligen leverera det vi lovar, säger han. Pia Sandvik, vd för Rise, Research Institutes of Sweden, håller med Sören Holmberg om resonemanget kring mätningar och lyfter fram Swedac som en av hörnstenarna i det svenska kvalitetsarbetet. – I Sverige har vi en väl etablerad struktur med trovärdiga mätningar. Det finns ett högt förtroende för systemet med kvalitetssäkring, säger hon. Hon pekar på en tradition av ”ordning och reda” och just bra strukturer som en av förklaringarna till det lyckade svenska kvalitetsarbetet. – Vi är kända för att hålla en jämn och hög nivå på våra leveranser. Dessutom finns det god spårbarhet på de flesta områden, vilket ger en trygghet för alla parter, säger hon. NU STÅR VI inför en situation när övergripande förändringar i samhället påverkar kvalitetsperspektivet. En av dem är globaliseringen, eftersom den gör att tilliten får ännu större betydelse i handelsutbyten. Tillsammans med digitaliseringen gör globaliseringen att antalet konkurrenter ökar på de flesta marknader, samtidigt som allt mer blir kopierbart. I det läget blir kvalitet ett ännu viktigare konkurrensmedel. Även den ökade medvetenheten om hållbarhet gör att kvalitet bör prioriteras högt framöver. – I det här sammanhanget kan hållbarhet handla om att skapa rätt kundvärde utan att slösa med våra ändliga resurser. Det går hand i hand med kvalitetsutveckling, som också kan sägas ha målet

att hushålla med resurser – utan att för den skull minska resultatet och värdet, säger Lars Sörqvist, vd för Sandholm Associates och docent vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han menar att en alltför stor del av hållbarhetsdebatten fokuserar ensidigt på miljöfrågor. – Den ekonomiska hållbarheten kommer ofta i skymundan, men den är en förutsättning för en positiv ekologisk och social utveckling i samhället. Och då är kvalitetsbegreppet avgörande, eftersom ökad effektivitet genom kundfokus leder till minskad resursåtgång. DIGITALISERINGEN FÖRSER oss med verktyg för att bli mer effektiva när vi skapar kundvärde, menar Lars Sörqvist. – En sidoeffekt av digitaliseringen är möjligheterna till snabb global kommunikation, vilket också bidrar till att sätta fokus på kvalitet. Kundomdömen sprids blixtsnabbt och det blir allt dyrare att göra fel. Därmed bör man öka kvalitetsinvesteringarna för att förebygga misstag. En annan omvärldsförändring som Lars Sörqvist vill lyfta fram är det kvalitetsarbete som sker på andra håll i världen, inte minst i Kina, Sydkorea och Indien. I exempelvis Kina finns en statligt uppbackad kvalitetsstrategi, berättar Lars Sörqvist, som själv arbetar som rådgivare i det kinesiska kvalitetsarbetet. – För att undvika att bli omsprungna framöver gäller det att vi tar frågan på allvar och agerar nu. Vi har goda förutsättningar för att förfina vårt kvalitetsarbete här i Sverige, framför allt tack vare den starkt förankrade öppenheten och förmågan att engagera medarbetarna i ständiga förbättringar i våra icke-hierarkiska organisationer. Vi har också en hög nivå på kreativiteten – men det gäller att dra nytta av det i kommande kvalitetssatsningar.

En nationell strategi? Sverige saknar en nationell strategi för kvalitet på ett övergripande plan, något som Swedac lyfter fram i den aktuella satsningen Kvalitetslandet (läs mer på sid 18). Pia Sandvik på Rise håller med om att det skulle vara gynnsamt för kvalitetsutvecklingen framöver. – En sådan strategi skulle behöva vara rätt generell, eftersom den måste täcka så många områden i både offentlig och privat verksamhet. Men en värdefull effekt skulle vara att frågarna lyfts fram, att vi pratar mer om det och medvetandegör utmaningarna, säger hon. Sören Holmberg på SOM-institutet ser också fördelar med att gå över landets gränser för att intensifiera kvalitetsarbetet: – Jag skulle vilja se ett ökat nordiskt samarbete kring de här frågorna. Vi är lite för små var och en, och eftersom vi har mycket gemensamt skulle det vara ett naturligt steg, säger han.

Hållbart bygge Ford säkrar sina bilar

En meter blir en meter

1800-talets accelererande industriella revolutionen gör behovet av kvalitetssäkring aktuellt inom allt fler områden. Massproduktion och mer komplexa produkter gör att alla komponenter måste ha standardmått och -egenskaper. När Henry Ford startar biltillverkning kring år 1900 etablerar han tidigt kvalitetssäkringssystem.

Metersystemet introduceras i Frankrike i slutet av 1700-talet. Där anges hur enheterna meter, liter och kilo definieras och att de ska användas med ett decimalsystem. Samtidigt försöker man införa ett decimalsy stem för tid (10 dagar/vecka, 10 timmar/dag, 100 min/timme och 100 sek/ minut), men det slår aldrig igenom.

1800

1700 KTH provar År 1895 fattas beslut om att Kungliga Tekniska Högskolan ska inrätta en provningsinstitution, och det officiella namnet blir Kungliga Tekniska Högskolans Material profningsanstalt (KTHM).

I romarriket – som är som störst på 100-talet e Kr – utvecklas sy stem med standarder för att säkerställa en hög och jämn kvalitet på byggnader. Bland annat bestäms tegelstenars kvalitet utifrån deras hållbarhet och exakthet i dimensionerna. Bedömning sker genom visuell kontroll.

1600 Fartyg kollas i Frankrike

Principen med att kontrollera tillverkningsprocessen anammas av den franska vapenindustrin, och från mitten av 1700-talet ska varje fabrik ha en anställd officer med ansvar för att övervaka processen, från början till slut.

I 1600-talets Frankrike månar finansminister Jean-Baptiste Colbert om att landet ska vara en framgångsrik sjöfartsnation. Han inser vikten av att fartygen håller god kvalitet och initierar ett kontrollsystem för tillverkningen.

1990 Koll på den som kollar

Swedac föds

Ackreditering tar sin start i Australien på 1930-talet. Där finns det behov av att snabbt rusta upp nationens fartygsflotta, men till en början kapsejsar skeppen så fort de kommit i vatten. Det visar sig att den svaga länken är svetsarnas jobb. Testerna flyttas ett steg uppåt för att säkerställa att den som utför testerna av svetsarnas duglighet har kompetens för det – med andra ord ackreditering.

1920

FOTO: ISTOCKPHOTO

SP bildas Statens Provningsanstalt (SP, nuvarande Rise/ Research Institute of Sweden) bildas 1920 för att koordinera provning och mätningar i landet.

Vapentillverkning granskas

1900

1930

Tema: Svensk kvalitet

100 e Kr

Statens Mät- och Provstyrelse bildas 1989, och arbetet med ackreditering av provningslaboratorier påbörjas. Ackreditering av certifieringsorgan och besiktningsorgan startar ett år senare. 1991 ändrar myndigheten namn till Swedac.

1980

Kilot klonas med kalibrering

EU skapar gemensamma krav

Även i Storbritannien arbetas det aktivt med kvalitetssäkring under denna period. Problemet med att den internationella kiloprototypen finns i Paris ger upphov till de första kalibreringslaboratorierna. Därmed går det att få samma exakthet och enhetlighet ändå utan tillgång till standardkilot.

När den Europeiska Unionen växer fram under 80-talet och början av 90-talet är utgångspunkten en gemensam marknad för medlemsländerna. Det tas fram en rad standarder som ska uppfyllas. I början är det en del detaljstyrning, men sedan blir kraven mer övergripande.

SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

Kvalitet genom tiderna

Tema: Svensk kvalitet SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

Aktivt kvalitetsarbete stärker Ikea Test Lab För Ikea är produktkvalitet ständigt i fokus. Genom ackreditering försäkrar sig Ikea Test Lab om att arbeta på rätt sätt enligt internationella standarder. ”Med mer ordning och reda i organisationen får vi ett högre anseende hos våra kunder”, säger Stefan Bertilsson på Ikea Test Lab. IKEA TEST LAB är ett material- och utvecklingslabb som genomför 15 000 tester årligen. Det var en milstolpe för labbet när det ackrediterades år 1996, enligt Stefan Bertilsson, ställföreträdande chef och kvalitetschef på Ikea Test Lab. Ikeas ledning har bestämt att de egna labben, i Sverige och i Shanghai, ska vara ackrediterade med godkända ledningssystem och ha ett certifikat på att organisationen arbetar enligt den internationella standarden EN ISO 17025. – På så sätt vet vi att våra tester utförs på rätt sätt enligt internationella kravstandarder och att ledningen driver verksamheten enligt de lagar och förordningar som finns. Det är viktigt för Ikea att göra rätt från början genom hela produktutvecklingskedjan. För Ikea har det ett stort värde att verksamheten är ackrediterad, konstaterar han. Det innebär att Ikea Test Lab måste hålla en hög nivå i ledningen, att personalen har en hög kompetens och att det är ordning och reda i verksamheten. – Det är aspekter som ger oss oerhört mycket tillbaka. Med mer ordning och reda i organisationen får vi ett högre anseende hos våra kunder. Hög kompetens hos personalen gör att labbet fortsätter att utvecklas och hitta förbättringar. Det höjer kvaliteten i organisationen ytterligare och ger i slutändan Ikeas kunder bättre kvalitet, slår han fast. Ikea Test Lab samarbetar även med

laboratorier nationellt och internationellt för att utveckla sitt kvalitetsarbete. Stefan Bertilsson är övertygad om att det lönar sig att driva ett ständigt och aktivt kvalitetsarbete, liksom att organisationen är ackrediterad. – Det ger större trovärdighet för labbets support till produktutvecklingen, säger han. Den största kunden, Ikea of Sweden som är Ikeas produktutvecklingscenter i Älmhult, förser labbet med produkter som ska testas för olika länders krav. – Eftersom produktutvecklingstakten är så hög måste vi som laboratorium vara flexibla trots att vi har en ackreditering att följa. Swedac kommer var 16:e månad och gör en tillsyn, och ackrediteringsmärket använder Ikea Test Lab sedan på sina ackrediterade rapporter. – Det blir som en automatisk markör eller logga med vårt ackrediteringsnummer. Stefan Bertilsson upplever att ackrediteringsprocessen har förbättrats betydligt genom åren. Framför allt är dialogen öppnare och bedömarna ser sitt arbete som en hjälp till förbättringsarbete för den ackrediterade verksamheten. – Även om det fortfarande är strikt så är diskussionen mellan tekniska bedömare och oss som företag mer öppen nu än tidigare. Både tekniska bedömare och bedömningsledare håller en hög kompetensnivå.

Tema: Svensk kvalitet FOTO: JONAS LJUNGDAHL

SWEDAC MAGASIN NR 3.2017

”Eftersom produkt utvecklingstakten är så hög måste vi som laboratorium vara flexibla trots att vi har en ackreditering att följa.” Stefan Bertilsson

Mötet: Filip Kjellgren SWEDAC MAGASIN NR 3. 2017

Stor satsning ska stärka svenska testbäddar Allt fler svenska företag lägger delar av sin forskning och utveckling utomlands. Vinnova har därför fått i uppdrag att stärka möjligheten att driva test- och demonstrationsverksamheter i Sverige och göra dem attraktivare att investera i, enligt projektledaren Filip Kjellgren. INNOVATIONSMYNDIGHETEN VINNOVA

har fått i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning av nuläget när det gäller svensk test- och demonstrationsverksamhet som en del av Testbädd Sverige, och att lämna förslag på hur den kan stärkas och samordnas nationellt. Det är något som efterfrågas starkt av närings livet och akademin, enligt Filip Kjellgren som leder utredningen på Vinnova, som ska vara klar den 1 mars 2018. – Vi ska göra det attraktivare för näringsliv och andra aktörer att investe ra i svenska innovationsmiljöer. Vi ska också öka användning och kommersiali sering av forskning och innovativa idéer. I regeringsuppdraget ligger också att Vinnova ska göra en studie för att ta fram förslag på hur Testbädd Sverige ska främjas, och hur etableringen av den samordnande funktionen ska ske. En orsak till satsningen är att utvecklingen av nya innovationer går fortare, och det ökar behovet av att snabbt kunna testa nya idéer. En annan är att svenskt näringsliv på senare år har lagt allt mer av sin forskning och utveckling utomlands. – Sverige har helt enkelt tappat en del FoU-verksamhet, till exempel beroende på att andra länder har gynnsammare lagar eller att de ger företag ekonomiska subventioner. Bland annat har AB Volvo förlagt tester av elvägar till Kalifornien efter att ha fått en bra deal från delstaten.

FÖR ATT DET SKA VARA mer attraktivt för

företag att lägga en större andel av sin forskning och utveckling i Sverige är det viktigt att rätt förutsättningar finns för att bedriva tester och demonstrationer. Sverige har svårt att konkurrera ekonomiskt med stora länder som exempelvis kan bygga flera stora vindtunnlar för tester av flygplansvingar, medan Sverige har en. Däremot underlättas samverkan i ett litet land där det är förhållandevis enkelt att få de aktörer som behövs vid samma bord, påpekar han. – Det gör att vi i större utsträckning kan få i gång spännande testbäddar i offentliga miljöer på gator, sjukhus, äldreboenden och i skolan. Vi kallar det för verklighetslabb, och det vill både akademi och näringsliv ha. De är ute efter

” För testbäddarna har det ett stort värde att kunna säga att de uppfyller vissa standarder och kvalitetsnivåer för att attrahera fler kunder.”

snabba interaktioner med medborgarna. En viktig aspekt är att testverksamheterna följer marknadens krav. – För testbäddarna har det ett stort värde att kunna säga att de uppfyller vissa standarder och kvalitetsnivåer för att attrahera fler kunder. Och för att bli internationell är det helt avgörande. När det gäller nya produkter kan ansvariga myndigheter lägga över på en tredje opartisk part som är ackrediterad att göra testerna och se till att alla säkerhetskrav uppfylls. MEN INOM MINDRE UTFORSKADE områden finns det inte alltid någon som är ackrediterad för att göra testerna. Därför är det angeläget att ackrediteringsbranschen hänger med i utvecklingen så att det finns en struktur på plats när det behövs, konstaterar Filip Kjellgren. – Det handlar om att innovations anpassa sina processer så att man är förberedd och på tå, helt enkelt, till exempel att Swedac har en väl fungerande omvärldsanalys för att se behov framåt. Sådant påverkar också om aktörer vill komma till Sverige. Den främsta framgångsfaktorn för att skapa bra testverksamheter är att de är behovsdrivna och intressanta för sina presumtiva kunder, slår han fast. Genom att utgå från vad kunderna vill ha blir testbäddarna även starkare och mer långsiktiga, vilket i sin tur ger trygga spelreg ler för näringslivet och andra aktörer. – Tyvärr har vi i dag delvis ett utbudsdrivet testbäddssystem. Vissa av testbäddarna drivs av aktörer som inte alltid inser när deras eget område är på väg att försvinna. Vinnova förlitar sig på att även närings livsaktörerna gör det som behövs. Kommer de ut snabbare på marknaden med sina nya innovationer får de ett försprång gentemot konkurrenterna. – Det åligger dem ett enormt ansvar att gå igenom olika tester. Innan de upp fyller lagkrav och andra aspekter får de inte sälja sina produkter och tjänster. Den nationella samordning som regeringen nu vill skapa handlar i grunden om att testbäddarna ska ta tillvara var andras styrkor och lära av varandra. Och om fler tester görs i Sverige skapar det även nytta och värde för medborgarna. – När vi får ut bättre lösningar, produkter och tjänster än andra länder får vi förhoppningsvis fler företag i Sverige. Det ger lägre arbetslöshet och bättre ekonomi vilket i sin tur leder till bättre äldrevård, skola, vattenkvalitet och så vidare, säger Filip Kjellgren. Text: Karin Myrén

FILIP KJELLGREN

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

Ålder: 38 år. Gör: Är programme manager på Vinnova. Aktuell med: Projektledare för rege ringsuppdraget Testbädd Sverige. Bakgrund: Fysiker och har jobbat med utveckling av hållbara energisystem. På fritiden: Hus och barnen. Familj: Fru och två barn, 6 och 9 år. Okänd talang: ”Tävlar fortfarande i skateboard... vägrar släppa taget…” Personligt motto: ”Det ordnar sig.”

FOTO: XXX

”Förr hade vi hyllmeter med ackrediteringsbevis som vi var tvungna att arkivera i ett visst antal år. I dag är det digitalt. Det är en enorm förändring.”

Case: Trescal

Ackreditering ger Trescal bättre business Det finns en handfull företag som varit ackrediterade i mer än 20 år. Men inget slår Trescal. Eskilstunaföretaget auktoriserades, som det hette då, redan 1975. – Vi har kvar nästan alla gamla intyg, berättar företagets vd Daniel Eklund. Text: Jens Kärrman darder som vi har i dag fanns naturligtvis inte. Kravet som fanns var att man hade tempererat mätrum, referen ser, utrustning och kunskap, säger Daniel Eklund. C.E. Johansson låg i framkant inom mätverksamhet och ville väldigt gärna bli först med att bli auktoriserade. I det skedet fanns det ingen större kommersiell vinst för företaget i att vara auktoriserat, utan det handlade mest om att visa vilken kunskap och kompetens som fanns på enheten i Eskilstuna. – Man såg det som en fjäder i hatten. Det här med kommersiell försäljning av kalibreringstjänster kom först

som förväntas av en ackredi terad mätplats. Det är inte bara regelverken och kontrollen som föränd rat branschen i grunden de senaste decennierna. Den andra stora förändringen som han upplevt under sin karriär är digitaliseringen. – Förr hade vi hyllmeter med ackrediteringsbevis som vi var tvungna att arkivera ett visst antal år. I dag är det digitalt. Det är en enorm förändring. Naturligtvis är alla våra verktyg digitaliserade, så går nätverket ner är vi nästan lamslagna, säger han och skrattar. Om ackrediteringen från början mest var en fjäder i hatten så är den i dag kommersiellt viktig. – Hade vi inte varit en ackrediterad mätplats så hade vi inte haft de volymerna jobb som vi har. Svårare än så är det inte, säger Daniel Eklund. För många kunder är det självklart att företaget är ackrediterat, det är inte något de frågar om. Även för dem som beställer enklare tjänster, som inte kräver ackreditering, så är ackrediteringen ett slags kvalitetsgaranti, menar Daniel Eklund. – De vet att de inte behöver bekymra sig om spårbarhet – att vi kan det, säger han.

SWEDAC MAGASIN NR 3. 2017

efter 1989 då ISO 9001 och ISO 9002 sjösattes, berättar han. I februari 1975 blev C.E. ett stycke Johansson i Eskilstuna så svensk indu Sveriges första auktorisestrihistoria. rade mätplats. I dag pryds I dag ingår väggarna i lokalerna, som är kalibreringsdesamma som på 1970-talet, företaget i Eskilstuna i en av de historiska intygen. internationell koncern som – Vi var definitivt finns i 21 länder. På 1970-talet pionjärer och det var man en del av det klasär spännande att siska svenska företaget C.E. titta tillbaka. Vi har Johansson, som grundades nästan alla doku1911 med inriktning på till ment kvar, säger verkning av passbitar, en Daniel Eklund. innovation som fortfarande Han har jobbat i är en viktig referens inom företaget i mer än 20 år och på industri och kalibrering. nära håll följt utvecklingen I början av 1970-talet sökte när det gäller ackreditering. Riksmätplatsen, RMP, fler – Det är roligt att se att filialer som skulle kunna vara utvecklingen faktiskt har gått auktoriserade mätplatser, framåt, för det har den gjort. som det hette på den tiden. Styrningen är en helt annan – Det här med ISO-stan i dag, och det syns på Swedacs arbete. Reglerna SMÅ OCH STORA KUNDER skärps hela tiden. Det har blivit en Trescals verksamhet i Sverige har i dag elva anställda och omsätter drygt tio stor skillnad på miljoner kronor per år. bara 10–15 år. Bland kunderna finns alltifrån små verkstäder till försvarsjätten BAE HäggOch Daniel lunds. Framför allt jobbar bolaget med dimension, men har även en del uppdrag Eklund välkompå temperatursidan. nar de hårdare Företaget gör även en del spårbar kalibrering inom tryck och drag som ligger kraven: utanför ackrediteringen. – Det görs ju – Vi jobbar mycket åt underleverantörer till fordonsindustrin, och de är väldigt för att kunder måna om att det ska vara ackrediterat. Sedan har vi läkemedels- och livsmedelssom anlitar oss industrin som har krav på att det ska vara ackrediterat, säger Daniel Eklund. ska veta att vi Utöver anläggningen i Eskilstuna har Trescal sedan en tid tillbaka även en uppfyller de krav filial i Örnsköldsvik. ISTORIEN OM TRESCAL är

I samband med världsackrediteringsdagen i juni inleddes satsningen Kvalitetslandet, ett initiativ från Swedac för ökat fokus på kvalitetsfrågor i Sverige. SVERIGE ÄR I DAG utan tvekan

ett ”kvalitetsland”. Det finns en starkt förankrad tradition att utveckla produkter och tjänster som håller hög kvalitet. Det finns också en mängd system, metoder och mekanismer som vi ofta inte märker av, eller ens känner till, som tillsammans utgör grundstommen för kvalitet. Men en snabbt föränderlig omvärld som präglas av globalisering, digitalisering, urbanisering och hållbarhet förändrar förutsättningarna. Kvalitet är inget statiskt som kan tas för givet. Det måste värnas och utvecklas för att möta framtiden. Så kan man, enligt Swedacs generaldirektör Peter Strömbäck, beskriva utgångspunkten för den breda satsningen Kvalitetslandet. Startskottet var ett webbinarium där han, tillsammans med SOM-institutets Sören Holmberg och Kvalitetsmagasinets chefredaktör Anna Nyström, gick igenom förutsättningar och utmaningar för att Sveri-

ge även fortsättningsvis ska förknippas med kvalitet. – Det är en proaktiv satsning, och tanken är att lyfta fram kommande utmaningar för att hitta lösningar som kan göra att Sverige behåller sin konkurrenskraft, inte minst i exportsammanhang, säger Peter Strömbäck. Det krävs ett större intresse för och engagemang kring kvalitetsfrågor, menar han. – Kvalitet måste lyftas in som en naturlig del i hela organisationen, oavsett om det handlar om offentlig sektor eller privat näringsliv. Det kan inte hanteras vid sidan om den ordinarie verksamheten. Swedac fungerar enkelt uttryckt som Sveriges kvalitetsmyndighet, vilket gör det naturligt att ta initiativ till den här typen av satsning. Men Swedac vill få fler aktörer att engagera sig. – Om fler deltar blir det betydligt lättare att belysa de utmaningar som är mest aktuella just nu, säger Peter Strömbäck.

Läs mer på Kvalitetslandet.se där det också finns en inspelning av det inledande webbinariet. Kvalitetslandet kommer att finnas med under Kvalitetsmässan, 14–16 nov 2017 på Svenska Mässan i Göteborg.

Tillit är ett viktigt begrepp i detta sammanhang, eftersom ett av syftena med att leverera hög kvalitet är att kunder eller samarbetspartner ska känna att de kan lita på den verksamhet som de anlitar. Peter Strömbäck berättar att Swedac regelbundet hjälper andra länder att komma i gång med ett organiserat kvalitetsarbete, och att en av de första frågorna då är om det finns en nationell kvalitetsstrategi. – Om någon skulle fråga mig samma sak om hur det ligger till i Sverige så måste svaret faktiskt bli ”nej”. Det är en brist, anser jag, eftersom en nationell strategi för att

säkerställa kvalitet skulle kunna vara gynnsam på många områden. En sådan strategi för Sverige skulle enligt Peter Strömbäck bidra till samlade åtgärder för att exempelvis öka effektiviteten, och därmed kunna möta den allt tuffare konkurrensen i många branscher. – Med Kvalitetslandet tar vi ett samlat grepp om dessa frågor, och min förhoppning är att vi kommer att medvetandegöra såväl dagens som morgondagens behov. Vi kan inte skjuta på kvalitetsfrågorna till framtiden – vi behöver hantera dem nu och vi behöver hantera dem gemensamt.

ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

Swedacskolan: Kvalitetslandet SWEDAC MAGASIN NR 3. 2017

Samling kring kvalitet

Varför är det bra att vara ackrediterad?

– Det skapar en stabilitet. I labbverksamheter är det viktigt att säkra provresultat, våra prov är kostsamma. Ett krockprov går inte att göra om. Ackrediteringen är en kvalitetsstämpel. Fördelen är att vi sätter en kvalitetsstandard och får ett kvalitetssäkrat arbetssätt. Man bryter barriärer, till exempel handelshinder. – Att använda samma metod globalt möjliggör handeln över gränser, skapar prispress och säkrad jämförelse.

Varför ackrediterade ni er?

– Vi ville ha ökad patientsäkerhet. Det är bra att ha regelverk som styrs upp, att arbeta på ett standardiserat sätt med rutiner och metodbeskrivningar. Även spårbarheten är viktig för säkerheten.

Varför ackrediterade ni er?

– Vi ville kvalitetssäkra vår verksamhet för att få en extern granskning som visar att vi klarar kraven. Standarden 17025 som vi började med är vi fortfarande ackrediterade mot. Vi ville hitta ett kvalitetssäkrat arbetssätt för att få bra kvalitetssäkrade resultat.

Annika Hallgren, kvalitets koordinator Laboratoriemedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset:

”Bra att arbeta på ett standardiserat sätt” Varför är det bra att vara ackrediterad?

– Det ökar patientsäkerhet och spårbarhet, och det blir

Magnus Holmgren, kvalitetsoch hållbarhetschef på Rise:

Christer Lagerstedt, ägare Lagerstedts Bilservice:

”Enkelt och snabbt för kunden” Varför är det bra att vara ackrediterad?

– Fördelarna är enkelheten och snabbheten för kunden, som bara behöver åka till ett ställe. För oss är det en ytterligare möjlighet att sälja tjänster. Kunden är ofta ute i sista momangen. Vi kan ”släcka” tvåan en månad efter att bilen har fått körförbud. Det blir miljövänligare när kunden slipper åka till flera ställen. Utanför storstäderna kan det vara många mil till bilprovningen. Varför ackrediterade ni er?

– Vi sökte ganska snabbt när vi såg vilken nytta vi skulle kunna tillgodose för kunderna. Det upplevdes som ganska enkelt.

”Ett värde i ett tredjepartsgranskat system” Varför är det bra att vara ackrediterad?

– För den egna verksamheten är en tredjepartstillsyn något som gör att man blir lite mer skärpt. Man jobbar mer stringent. Förhållandevis många av de krav som leder till en ackreditering ställs av myndigheter. Exempelvis laboratorier för medicinsk analys – där handlar det om patientsäkerhet. Sedan är hela tanken om ömsesidigt godkännande av rapporter för att förebygga handelshinder viktig ur ett samhällsperspektiv. – Det tredje är att ökad kvalitet leder till ökad säkerhet. Varför ackrediterade ni er?

– Anledningen till vår omfattning på ackreditering är våra kunder. Erbjuder vi inte det skulle vi kunna tappa kunder. Det har vi märkt ibland när vi saknar ackreditering.

Maria Karlman, kvalitetschef på Kiwa:

”Det blir en garantistämpel” Varför är det bra att vara ackrediterad?

– Det blir en garantistämpel som visar att vi kan det

Varför ackrediterade ni er?

– Det är en förutsättning för att vi ska bedriva vår verksamhet som certifieringsföretag och ge våra kunder ett mervärde.

Maria Eriksson, kvalitetschef på ALcontrol:

”Ackreditering ger struktur” Varför är det bra att vara ackrediterad?

– Ackreditering hjälper oss att analysera på ett kvalitetssäkrat sätt. Genom det kan alla känna sig trygga när de dricker vatten eller äter mat. Ackrediteringen bidrar också till att säkra våra analyser av föroreningar i marken där det kanske ska byggas lekplatser. Varför ackrediterade ni er?

– Det finns mycket att vinna på att vara ackrediterad. Det ger struktur, och tack vare de regelbundna tillsynsbesöken blir saker gjorda.

Swedacskolan: Kvalitetslandet

”Ackreditering skapar stabilitet”

här och att vi gör det bra. Det är samma krav för samtliga, vilket leder till att det blir en jämnare och högre nivå på certifieringsbolagen. Det i sin tur ger en bra nivå och trovärdighet i det vi gör. Våra certifierade kunder kan visa att de har kompetens och producerar varor eller tjänster som uppnår de uppsatta kraven genom att de är kontrollerade av en tredje part. Det ger företag som vi certifierar en marknadsföringsfördel.

19 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2017

Ulrica Tysk Wrang, director PD quality development, Volvo Cars:

enklare att jobba tillsammans i team när alla vet vad de ska göra. Dessutom är det praktiskt att beskrivningar om allt finns nedskrivet. Om alla gör på samma sätt kan någon annan alltid ta vid, vilket blir arbetseffektivt.

POSTTIDNING B

Sista ordet: Viktor Lundin

Swedac, Box 878, 501 15 Borås Adresser från Swedac

VIKTOR LUNDIN Ålder: 29 år. Bor: I Gävle. Uppvuxen i Mackmyra. Gör: Driver företaget Kontrollbolaget som främst jobbar med kontroll och kvalitetssäkring i bygg branschen. Aktuell: Kan vinna Skapa- priset i klassen Unga innovatörer.

SWEDAC MAGASIN NR 3. 2017

Innovatör speedar upp kravhanteringen Viktor Lundin tyckte att det tog för lång tid och krävdes för mycket pappersarbete för att kvalitetssäkra byggkonstruktioner. Då skapade han ett digitalt verktyg som kan spara miljoner åt byggindustrin.

turera de olika kraven i ett privat excel-dokument. Efter ett tag började han snickra på ett datorprogram som skulle kunna hantera de komplexa regelverken.

Idén till tjänsten QMP1090 fick Viktor Lundin som nyutexaminerad inspektions- och provningsingenjör. Han jobbade mycket inom kärnkraften, där det finns ett digert regelverk som måste följas. – Det var mycket att hålla koll på. Många olika regelverk och enormt mycket dokument att slå i för att identifiera alla krav, säger han. För att förenkla arbetet började Viktor Lundin struk-

från teknikkonsultbolaget ÅF om en kravställning för stålkonstruktioner i ett kraftverk bestämde sig Viktor Lundin för att testa sitt eget program. – Jag arbetade fram en kravspecifikation på en och en halv dag, normalt tar det en vecka. Då förstod jag att det funkade och vilken enorm potential det hade.

NÄR DET KOM en förfrågan

DE SENASTE ÅREN har 29-

åringen från Gävle utvecklat

QMP1090 i det egna företaget Kontrollbolaget. Den digitala tjänsten fun gerar så att kunden knappar in förutsättningarna för projektet, exempelvis geografisk placering, vilka material som ska användas och vilka typer av laster som förekommer. Det resulterar i en plan där projekterings-, tillverknings- och utförandekrav specificeras. – Utifrån rapporten kan man även skapa en kontrollplan, för att följa upp kraven. Så det handlar inte bara om att spara tid – jag menar att även kvaliteten blir bättre. Många företag använder redan programmet, och Kontrollbolaget har också ett nära samarbete med stan-

dardiseringsinstitutet SIS, som har upphovsrätten för standarden. Bland annat hjälper Kontrollbolaget SIS med utbildningar i QMP1090. Inom kort kommer dessutom en uppdaterad version av programmet som omfattar fler material än stål. Men Viktor Lundin ser egentligen inga begränsningar för metoden. – Allt som omfattas av krav, där kan du använda den här principen, säger han. I våras utsågs han till Årets unga innovatör i Gävleborgs län och i november deltar han i riksfinalen av Skapa-priset, till minne av Alfred Nobel. – Det är nervöst, men väldigt roligt, säger han. Text: Jens Kärrman