Swedac Magasin #3 2016

Swedac MAGASIN

EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 3 • 2016

TEMA KVALITET PÅ EXPORT

Koll på kvalitet för hållbar handel Swedac stöttar med utbildning Standardisering underlättar internationellt

KOMPETENS GER SÄKERHET – ackreditering ett måste för hissbesiktare

Kunskap

+

för tillit och handel

Haninge inför Äldrestandarden Hög tillit ger välmående samhälle

Kvalitetschefen OLA GHNAIMAT tar med lärdomar från Sverige till hemlandet Jordanien

Innehåll: Nr 3. 2016

Besiktare hissar och dissar Sid 16

Hon tar äldrestandard till verkligheten Sid 14 03 Ledare 04 Myndigheter slarvar med informationssäkerhet 05 HVB-hem får kvalitetsstandard 06 Bra upphandling kräver definierad kvalitet 07 Många produkter stoppas vid EU:s gräns 08 Hållbar framtid kräver kunskap om kvalitet 11 Sverige långt framme kring standarder 12 Utbildning på export 13 Swedac-kursen gav Meisie Katz ett chefsjobb 14 Haninge certifierar sig för bättre äldrevård 16 Kompetensen i fokus hos Inspecta 18 Swedacskolan om kvalitetsinfrastruktur 20 Tillit i samhället skapar tillväxt och trygghet

Världen möts på Swedac-kurs i internationell handel Sid 12

FOTO: KRISTINA SAHLÉN, BOMAN COMMUNICATION, SAMIR SOUDAH

SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

2

PETERS ÖNSKELISTA:

• Ett särskilt anslag för internationellt utvecklingsarbete.

• En bra leverans i vårt viktiga Agadir-projekt (läs mer på sid 10).

• Att höstens internationella granskning av vår ackrediterings­ verksamhet löper smidigt.

Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se

HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kultje asa.kultje@swedac.se 033-17 77 36 REDAKTÖR Karin Myrén karin@myrenmedia.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Samir Soudah ISSN 2002-2093 TRYCK Scanprint A/S Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i december 2016.

Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediterings­ organ. Vi samordnar även den svenska marknads­ kontrollen och har ansvar i frågor som rör mät­ instrument och ädelmetall.

Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.

Intro: Peters perspektiv

Swedac är förvisso en nationell myndighet, men de internationella aspekterna av vår verksamhet är mycket påtagliga. För det första är alla de kontrollordningar och standarder som vi arbetar med ­dagligen utvecklade – och fortsätter att utvecklas – i ett internatio­ nellt samarbete.

Dessutom har vi i Sverige tagit täten när det gäller den här typen av arbete med kontroll och säkerhet. Vi ligger främst i världen, vilket har gjort att det har skapats en efterfrågan från kollegor och regeringsföreträdare från andra länder som vill lära av oss.

Vi driver därför olika projekt och utbildningar för att bidra till en ökad kunskap om kvalitetsinfrastruktur, något som är ­fundamentalt för ett land som ska ha internationella handels­ utbyten av tjänster och produkter. Att ha bland annat lagar, ­regleringar, ­myndigheter och ackrediteringsorgan på plats är en ytterst viktig del av en tillväxtstrategi.

Genom åren har Swedac utbildat mer än 2 000 personer från över 90 länder, där man har stått inför tillväxtutmaningar. Jag är övertygad om att dessa utbildningar har bidragit till ett antal initiativ till förbättringar i dessa länder – och därmed en mer stabil internationell marknad till nytta för tillväxt, konsument­ säkerhet och miljö.

Vi har fortfarande många intressenter som ”knackar på dörren” och vill få utbildning – och nya utvecklingsprojekt är på gång.

KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE

3 SWEDAC MAGASIN NR 3.2016

Sverige tar täten kring kvalitet och kontroll

I varje nummer av Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du MATS PERSSON, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vad är er viktigaste utmaning just nu?

– Det är att se till att säkerheten är fortsatt stor inom kärnkraftsindustrin. Den är under stark omvandling eftersom allt fler kärnkraftverk läggs ner.

Vilket är ditt bästa tips till medborgarna?

– Vi arbetar med allt som har med strålsäkerhet att göra, från kärnkraftverk till solstrålning. I sommar har vi informerat om hur oerhört viktigt det är att ha ett solningsbeteende som gör att man inte utsätter sig för risker. Hudcancer är den cancer som ökar snabbast i Sverige. Det är dubbelt så många som dör i hudcancer än som dör i trafiken. Till stor del beroende på att vi solar fel. Viktigast är att inte bränna sig i solen, och det undviker man bland annat genom skyddande kläder och att inte vara i solen mitt på dagen.

– Vi är också aktiva kring strålning från mobiltelefoner och trådlösa nätverk. Kring trådlösa nätverk ser vi inga faror, men när det gäller mobiltelefoner rekommenderar vi att små barn ska använda handsfree.

Ser du några nya ­uppdrag framåt för er?

– Ett område där vi kommer att få ett större ansvar är radon. Det finns i många hus och medför hälsorisker. Vi föreslås bli samordnande myndighet kring radon. Den uppgiften handlar om att se till att lagstiftningen på området följs, men en stor del handlar också om information.

Offentlig information måste skyddas bättre I RIKSREVISIONENS granskning får myndigheterna underkänt för sin informationssäkerhet. Om de certifierade sig enligt den standard som finns för ledningssystem för informationssäkerhet skulle de få den hjälp som behövs, enligt Helen Dahl, utredare på Swedac.

De nio myndigheter som grans­kats arbetar alla med frågor som är viktiga för samhället, ­hanterar mycket pengar, är starkt ­IT-beroende och hanterar skyddsvärd information. Och de får nu hård kritik av Riksrevisionen.

Ingen av de granskade myndigheterna lever upp till kraven från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om hur systematiskt informationssäkerhetsarbete ska ske.

MED TANKE PÅ läget borde myndig-

heter i mycket större utsträckning använda certifiering enligt den standard som finns för ledningssy­ stem för informationssäkerhet, ISO/IEC 27001, anser Helen Dahl.

Det skulle ge dem ett verktyg för att öka säkerhetsmedvetandet och försäkra sig om att de uppfyller tillämpliga krav.

– De myndigheter som väljer att certifiera sitt ledningssystem blir reviderade av ett oberoende certifieringsorgan. Revisionen mot standarden täcker in de aspekter som behövs för att hantera informationssäkerhet på ett bra sätt, säger hon.

Granskningen visar att myndig-

heternas ledningar delegerar ansvaret för informationssäkerhet utan att ge de ansvariga tillräckligt mandat eller tillräckliga resurser, Helen Dahl, ­ och Riksreviutredare på sionen betonar Swedac, vill se fler att informacertifieringar. tionssäkerheten bör prioriteras högre i myndigheternas organisation. Ledningen måste stödja säkerhetsarbetet och försöka få till stånd en förståelse för informationssäkerheten och ett ändrat synsätt hos all personal.

Dessutom saknas strukturerad uppföljning, vilket gör det svårt att förbättra arbetet.

Riksrevisionen kritiserar också regeringen för att vara för passiv.

Trots att alla är eniga om att god informationssäkerhet är en förutsättning för digitaliseringen har inte mycket hänt. Enligt Riksrevisionen bör regeringen göra mer för att förbättra informationssäkerhetsarbetet i statsförvaltningen. Bland annat genom att ställa tydliga krav på alla myndigheter, på vad som ska uppnås och när det ska vara klart, och följa upp att det görs.

HÄR GER CERTIFIERINGAR stora möjligheter, enligt Helen Dahl.

Inför en certifieringsprocess ska organisationen ha definierat sina olika typer av information och kategoriserat den efter hur skyddsvärd den är. Risker och sårbarheter i hur informationen hanteras analyseras och lämpliga åtgärder vidtas. När organisationen är certifierad görs årliga revisioner av certifieringsorganen som i sin tur arbetar under ackreditering från Swedac.

– Med regelbunden uppföljning blir systemet levande.

Det är extra viktigt inom IT- och informationsområdet, där utvecklingen går extremt snabbt och det gäller att hålla sig à jour för skydda sin information, säger Helen Dahl.

FOTO: BOSSE ALENIUS ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

Aktuellt: Nr 3. 2016 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

4

HALLÅ DIREKTÖR’N

flyktingbarn och en större mångfald av utförare som driver HVB-hem, Hem för vård eller boende, gör behovet av att säkra kvaliteten i verksamheterna större. Därför tas en kvalitetsstandard för HVBhem fram.

För ett år sedan, i september 2015, bildade SIS, Swedish Standards Institute, efter initiativ från branschorganisationen Svenska Vård, en teknisk kommitté som arbetar med att ta fram en svensk standard för kvalitetssäkring av HVB-hem. Kommittén har en bred representation för att få med så många perspektiv som möjligt.

– Ju fler olika typer av deltagarorganisationer, desto svårare arbete men desto bättre resultat, säger Kristofer Petraeus, projektledare på SIS. I kommittén finns representanter från de fyra stora aktörsgrupperna på området: brukare, utförare, beställare och fackliga organisationer.

– De drygt 20 experterna i kommittén ska komma fram till gemensamma faktorer som är viktiga att kvalitets-

Kristofer Petraeus, projektledare på SIS.

” Ju fler olika typer av deltagarorganisationer, desto svårare arbete men desto bättre resultat.” säkra för att uppnå en hög och jämn kvalitet på tjänsten.

Arbetet ska leda fram till kravställningar i standarden som alla kan stå bakom, säger Kristofer Petraeus.

Bland annat har antalet en-

samkommande flyktingbarn lett till ett ökande antal HVBhem. Det, tillsammans med att HVB-branschen består av en mångfald av utförare med olika driftsformer, har lett till en efterfrågan på en standard för kvalitetssäkring av dessa verksamheter.

Ett samarbete med Swedac blir aktuellt om det tas fram en certifieringsordning för standarden. Då kan Swedac anlitas för att ackreditera organ som ska utföra certifieringen.

Text: Charlotta Zingmark

ÖKAD TYDLIGHET KRING ÄDLA METALLER

FOTO: ISTOCKPHOTO

ÄDELMETALLKONVENTIONEN behöver revideras

för att bli tydligare och enklare att tillämpa. Därför pågår en översyn som ska vara klar nästa sommar.

De 19 medlemsländer som i dag är anslutna till Ädelmetallskonventionen har en gemensam kontrollstämpel som innebär att stämplade föremål utan hinder kan säljas i alla medlemsländer.

Arbetsgruppens ordförande Valentina ­Valestany, som även är jurist på Swedac, anser att hela Ädelmetallkonventionen bör revideras.

– När konventionen skrevs såg världen helt annorlunda ut. Nu har globaliseringen lett till mycket mer internationell handel, säger hon.

Förutom en tydligare text behöver de finansiella reglerna klargöras och en mekanism för tvistlösning mellan länder skapas.

Allt är inte guld som glimmar.

Påverka EU:s produktlagar Nu kan du lämna synpunkter på hur regelefterlevnaden inom EU kan förbättras.

EU-kommissionen har publicerat frågor till berörda intressenter, som nationella myndigheter, industri, konsument- och standardiseringsorganisationer, på kommissionens webbplats inom ramen för så kallade offentliga samråd.

För samrådet om ömsesidigt erkännande är sista dagen att lämna synpunkter den 30 september. I samrådet om marknadskontroll är 31 oktober sista dagen.

Input till kommande lagstiftningsinitiativ gavs även vid EU-kommissionens inre marknadskonferens den 17 juni.

Aktuellt: Nr 3. 2016

FLER ENSAMKOMMANDE

Just nu pågår en utredning som ska analysera nödvändiga regeländringar inför en introduktion av förarstödjande teknik och självkörande fordon på väg.

Utredningens experter kommer från bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och Justitiedepartementet, och Swedac ingår i en myndighetsgrupp som kommer med input under utredningens gång.

– Swedac är involverat i besiktning och godkännande av fordon som kör på väg, något som även kommer att behövas när det gäller självkörande fordon, säger Magnus Pedersen, utredare på Swedac.

Utredningens slutbetänkande ska vara klart den 28 november 2017.

5 SWEDAC MAGASIN NR 3.2016

Standard för HVBhem säkrar kvaliteten

På väg mot självkörande fordon

Aktuellt: Nr 3. 2016 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

6

” Viktigt att definiera vad som menas med kvalitet” INGER EK ÄR NY generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, som firar ettårsjubileum i september. Hon tillträdde tjänsten i april, och var tidigare vd för Göteborgs Stad Upphandlings AB. – Min ambition är att tillsammans med medarbetarna utveckla en myndighet som är ett stöd för dem den är till för: anbudsgivare, företag, stat, kommuner, landsting och regeringen, säger Inger Ek. För att upphandling ska vara ett bra verktyg i kvalitetsarbetet anser hon att det är viktigt att i en upphandling klart definiera vad som menas med kvalitet i den verksamhet som ”Certifieavses. Det måste gå ring under att säkerställa att de ackredikvalitetskrav som ställs också uppfylls. tering är – ”Vilken kravnivå nöjer vi oss med i den ett väldigt här verksamheten?” bra sätt att Det måste man fatta beslut om när en verifiera vara eller tjänst ska att en viss upphandlas, och sedan anpassa uppkvalitet handlingen efter det, säger Inger Ek. finns.”

CERTIFIERING UNDER ackreditering är ett väldigt bra sätt att verifiera att en viss kvalitet finns, anser Inger Ek. Men det kan inte ställas generella krav på certifiering, om det inte finns lagregler som kräver det.Det är upp till den som upphandlar att ställa krav på certifiering, menar hon.

Aktuellt just nu inom upphandlingsområdet är bland annat anpassningen av svenska lagar och regler, efter tre nya upphandlingsdirektiv som EU beslutade om 2014 och efter den nya nationella upphandlingsstrategi som regeringen lanserade den 30 juni (se faktaruta), som ska styra de offentliga inköpen.

EU-direktiven skulle ha varit genomförda i april men hann inte antas i tid, och nya lagar förväntas börja gälla den 1 januari 2017.

Bland de nyheter som kommer med de nya reglerna kan nämnas att uppdelningen i A- och B-tjänster försvinner och att det i princip blir obligatoriskt att genomföra upphandlingar elektroniskt.

Text: Charlotta Zingmark

7 mål för den nationella upphandlingsstrategin 1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär.

2. Effektiva inköp.

3. En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens.

4. En rättssäker offentlig upphandling.

5. En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar.

6. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling.

7. Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle.

75 % Kina

Länder vars produkter stoppats vid gränsen till EU under 2015.

9% Malaysia 4% Pakistan Bangladesh 2% Övriga länder

10 % Indien, Turkiet, Sydafrika, Korea, Hongkong, USA, Thailand, Marocko, Taiwan, Vietnam

LYCKAD OPERATION MOT ILLEGALA LÄKEMEDEL

FOTO: ISTOCKPHOTO

FÖRE SOMMAREN DELTOG ett hundratal länder i en in-

ternationell kontrolloperation mot onlineförsäljning av illegala läkemedel. Det sker varje år, och årets operation Pangea IX genomfördes under en vecka i post- och kurirflödena på flera platser. 11,1 miljoner tabletter, kapslar och ampuller beslagtogs och över 4 900 webbsidor stängdes.

I Sverige samverkade Läkemedelsverket, Polisen och Tullverket i operationen. Tullverket gjorde 250 kontroller som resulterade i över 160 beslag av totalt 21 000 tabletter, kapslar och ampuller. Beslagen innehöll främst narkotikaklassade läkemedel från Rumänien och Thailand samt antibiotika och potenshöjande läkemedel från Indien.

– Jag är nöjd med resultatet. Genom att samverka med Läkemedelsverket och Polisen ökar vi vår kunskap om smugglingen av illegala läkemedel, säger Linda Rundqvist, operativ samordnare för Pangea IX vid Tullverket.

(2 % VARDERA)

(1 % VARDERA)

11 miljoner tabletter i beslag på en vecka.

Framtidens infrastruktur InfraSweden 2030 är ett strategiskt innovationsprogram för utvecklingen av framtidens transportinfrastruktur.

Medverkare är nyckelaktörer från infrastrukturindustri, institut och universitet. I programstyrelsen ingår bland andra Merih Malmqvist Nilsson, Swedacs tf generaldirektör och chef för utveckling och kommunikation.

Magnus Pedersen, utredare på Swedac, anser att det är ett ytterst relevant projekt.

– Transportinfrastruktur är ett av Swedacs prioriterade områden. Det är viktigt för samhället att vi knyter ihop hela kedjan – forskning och utveckling, lansering – och har kvalitetssäkring i alla led.

Programmet kopplar ihop materialvetenskap, fordonsteknologi, informations- och kommunikationsteknologi med väg- och järnvägsteknik, standardisering och affärsoch spelsimulering.

Aktuellt: Nr 3. 2016

Kina toppar listan över de utomeuropeiska länder som står för det största antalet produkter som stoppats av tullen vid gränsen till EU under 2015. 75 procent av produkterna anses vara osäkra eller uppfyller i övrigt inte europeiska regler.

Malaysia är det land som kommer näst efter Kina på listan. 9 procent av produkterna härifrån stoppas vid gränsen till EU. Det framkommer i en rapport som EU-kommissionen färdigställde i juli, ”Report on customs controls in the field of product safety and compliance in 2015”.

Rapportens statistik baseras på data från 26 medlemsländer i EU. – Tyvärr har Holland och Tyskland inte inkommit med uppgifter, och det är en brist med tanke på deras stora import­ volymer, säger Anna Stattin, utredare på Swedac.

De flesta stoppade produkter kommer från länder i Asien. Med anledning av det bjöds 22 asiatiska länder in till en workshop i Prag 19–21 september, ”The Asia-Europe meeting workshop on the product safety and compliance controls on imported goods”.

– Syftet var att öka kunskapen om EU:s produktlagstiftning hos tullmyndigheter i både EU och Asien, säger Anna Stattin.

Marknadskontrollrådet har länge efterfrågat ett tydligare och mer enhetligt regelverk för att på olika sätt effektivisera marknadskontrollen.

Regeringen har nu tillsatt en utredning av vilka svenska myndigheter som har marknadskontrollansvar och vilka befogenheter och sanktionsmöjligheter de har.

Utredningen, som leds av Annika Brickman, ska även föreslå eventuella författ­ ningsändringar för en effek­ tivare marknadskontroll.

– Vi är väldigt glada att dessa frågor prioriteras i en offentlig utredning igen, säger Anna Stattin, utredare och marknadskontrollsamordnare på Swedac.

Den kommande utredningen fokuserar på befogenheter och sanktionsmöjligheter.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2017.

7 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

Tre av fyra produkter från Kina stoppas

Utredning för bättre marknads­ kontroll

KOLL PÅ KVALITET Utbildning inom kvalitet och säkerhet är viktigt för att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid – i enlighet med de globala mål som satts upp. Swedac driver flera satsningar och initiativ för att sprida kvalitetskunskap utanför landets gränser.

Av Peter Wiklund

BOOSTAR HANDELN

SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

9

Tema: Kvalitet på export

Nu ska handeln med färdigsydda textilier harmoniseras.

SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

10

SLUTET AV september

2015 enades världens stats- och regeringschefer om 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling vid FN:s toppmöte i Paris. Annorlunda uttryckt: Världens länder åtog sig då att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

De 17 globala målen för hållbar utveckling – på engelska Sustainable Development Goals – omfattar exempelvis att avskaffa all form av fattigdom, att etablera anständiga arbetsvillkor, utveckla den ekonomiska tillväxten samt att säkerställa att världen består av fredliga och inkluderande samhällen. Sveriges arbete mot dessa mål består bland annat av internationella utbildningsprojekt som drivs av Swedac.

– Vi har till exempel utbildningar som fokuserar på handelshinder respektive livsmedelssäkerhet. Syftet med vår utbildningsverksamhet är att utveckla länderna så att de kan få en successivt ökad handel, vilket i sin tur på sikt bidrar till bland annat minskad fattigdom, säger Per Lundmark, chef för Enheten för internationell utveckling på Swedac.

Hittills har Swedac utbildat över 2 000 personer inom ramen för dessa utbildningar.

Varifrån deltagarna kommer styrs av medfinansiären Sidas utvecklingsstrategier. Just nu är många från Mellanöstern och Nordafrika, men även andra delar, framför allt Asien och Afrika, har varit representerade. Deltagarna arbetar som regel inom kvalitetsinfrastruktur, reglering

eller standardisering, eller på ackrediteringsorganisationer och marknadskontrollmyndigheter i sina hemländer.

– Alla har egna utvecklings- eller förändringsprojekt med sig inför utbildningen, och vi har sett hur utbildningen har bidragit till att stärka deras organisation – även om många möter tuffa utmaningar i att genomföra sina projekt.

EN ANNAN UTBILDNINGSGREN är Swedac

Academy, som startade i relativt blygsam skala hösten 2015.

– Vi har regelbundet tagit fram olika utbildningar, i takt med att vi har märkt att det har funnits behov inom till Per Lundmark, chef för Enheten för internationell utveckling på Swedac.

YTTERLIGARE EN FORM av kunskapsöverföring är det utvecklingsprojekt där Swedac hjälper fyra nordafrikanska länder att ta bort tekniska handelshinder enligt Agadir-avtalet. Just nu är det produktområdena färdigsydda textilier och elkablar under lågvoltsdirektivet som är under harmonisering. Agadir-projektet inleddes 2014 och planeras vara slut 2018.

– Där ska vi stärka regionen bland annat genom att bidra med kunskaper om reglering, standardisering och bedömning av överensstämmelse.

Några av målen är att utveckla ett system för kommunikation av harmoniseringsprocessen och en organisationsstruktur för den. Det i sin tur öppnar möjligheter till ökad handel.

Enligt Per Lundmark har dessa länder många gånger betydande utmaningar framför sig inom de här områdena.

– Det är en konfliktfylld region, där ett viktigt delmål i utvecklingen är att utveckla tilliten mellan grannländerna.

Projektet är tydligt kopplat till flera av de 17 globala målen för hållbar utveckling, konstaterar han: – När regionen når framgång med detta kommer förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom att vara betydligt bättre.

2 000 utbildade från 90 länder Swedacs program ger utbildningar i upprättande, underhåll och drift av nationella ramar för internationell handel och utveckling av kvalitetsinfrastruktur. De omfattar utveckling och tillämpning av tekniska föreskrifter, standardisering, ackreditering, certifiering, provning, inspektion och kvalitetssäkring.

Under perioden 1996–2016 har Swedac:

• Bidragit till ökad säkerhet på produkter och tjänster i 36 länder genom 49 utvecklingsprojekt.

• Utbildat 2 060 personer från 90 länder genom 70 internationella utbildningsprogram.

FOTO: ISTOCKPHOTO, CATHARINA BIESÈRT IKON: NOUNPROJECT

Tema: Kvalitet på export

exempel ackreditering och olika certifieringsformer. Med Swedac Academy har vi tagit ett samlat grepp om dessa utbildningar och etablerat ett koncept som gör utbudet tydligare för kunderna, säger Per Lundmark.

Swedac Academy rymmer bland annat utbildningar inom bedömningsledning och standarder för provning, besiktning och certifiering. Alla har internationell inriktning, förutom den nationella bedömarutbildningen.

– Deltagarna kommer som regel från branscher där ackreditering är ett behov, eller så vill de ha nytta av kurserna för att bli tekniska bedömare inom ett visst område.

FOTO: KRISTIAN POHL

EN FUNGERANDE STRUKTUR för kvalitetskontroll ger förutsättningar för effektiv och hållbar handel. Det säger Ann Linde (s), EU- och handelsminister på Utrikesdepartementet.

Swedac bidrar till Sveriges framträdande position inom kvalitetsområdet, konstaterar hon.

Vad betyder standarder, ackreditering och certifiering för handel inom och utanför EU? – Ackreditering och standardisering underlättar i grunden all handel – men är särskilt viktiga för global och internationell handel. Det är verktyg som hjälper till att bygga upp en struktur för att visa att krav är uppfyllda.

– Handeln gynnas av att det finns etablerade metoder för att intyga att varor och tjänster uppfyller önskade krav och har förväntade egenskaper. Det är bra med ordning och reda så att säljare och köpare vet exakt vad de avtalar om.

Ackreditering och standarder används för att skapa mer effektiva marknader och har kommit att få en särskild betydelse inom EU. Hur ser du på Sveriges och Swedacs roller inom området?

– Sverige och Swedac har ett mycket gott rykte internationellt på kvalitetsområdet. Vi ser Swedac som en väl fungerande myndighet som bidrar till att Sverige kan ha en så framträdande position på området.

– Det har i sin tur också lett till att Swedac är väl företrädda i internationella ackrediteringsorganisationer.

Alexander Atarodi arbetar med

Vilken betydelse har Swedac?

– Swedac har under lång tid bedrivit ett framgångsrikt arbete med att assistera utvecklingsländer med att införa ackrediteringssystem. Genom att skapa en fungerande infrastruktur för kvalitetskontroll stärks förutsättningarna för mer effektiv och hållbar handel – och det ser vi är något som ofta är avgörande för utvecklingsländer.

Vilken roll spelar standarder och ackreditering för svenska företag?

– Swedac medverkar i regeringens exportstrategi och är en del av ”Team Sweden” – regeringens satsning för att samordna det svenska exportstödet.

Sverige och svenska företag har mycket att vinna på att ha ett handelssystem som har så få hinder som möjligt. Det långsiktiga målet är att en produkt endast ska behöva kontrolleras en gång för att kunna säljas globalt. På kortare sikt handlar det om att verka för att kontroller i ökande grad erkänns ömsesidigt av olika länder så att regelbördan minskar allt eftersom.

Vilka är de viktigaste frågorna inom området?

– Tekniska handelshinder är numera ofta en prioriterad fråga vid förhandling av frihandelsavtal. Så är det till exempel i den aktuella förhandlingen om ett avtal mellan EU och USA, TTIP. – Vägen mot målet är inte enkel, men ackreditering och Swedac kommer garanterat att spela en viktig roll i arbetet med att nå dit. Det handlar om att ” Sverige och arbeta på flera olika fronter.

Swedac har Det kan ske ett mycket gott till exempel att rykte interna- genom marknadsföra tionellt på ackreditering och genom att kvalitetsutveckla lagar och frihandelsområdet.” avtal.

– ANN LINDE

Sidas bistånd för ekonomisk integration i regionen Mellanöstern och Nordafrika.

Inom ramen för den svenska regeringens nya strategi för regionen läggs ett starkt fokus på mänskliga rättigheter och frågan om hur vi kan bidra till att minska fattigdomen i världen, förklarar han.

– Ekonomisk integration är en del av det, och i praktiken kan det till exempel handla om insatser för att öka import och export inom en region. Alltså att öka den ekonomiska aktiviteten.

Målet är att det Sverige bidrar med ska vara långsiktigt och hållbart. Det ska gagna både kvinnor och män – så att biståndet gör skillnad även långt efter att Sida har fasat ut sina insatser.

– Vi arbetar hårt med att hitta modeller och koncept för att göra biståndet varaktigt. En sådan modell, som vi har arbetat med under många år, är vårt International Training Programme där Swedac är med och håller i delar av kursen.

Sverige har som handelsnation ett högt anseende internationellt vilket gör att erfarenhet och kunskap som erbjuds från svenskt håll värdesätts högt av utbildningsdeltagarna.

– I exempelvis Mellanöstern är det viktigt att få i gång en ökad handel inom regionen.

Den ökade kunskap om kvalitet som utbildningsdeltagarna får med sig lägger grunden för nya reformer i deras hemländer.

Tema: Kvalitet på export

Tekniska hinder för handel högt prioriterad fråga

Även Sida arbetar med att höja kunskapen om kvalitet utanför Sveriges gränser, som ett sätt att göra svenskt bistånd än mer långsiktigt hållbart.

11 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

Sida vill göra biståndet varaktigt

Alexander Atarodi.

Tema: Kvalitet på export

Utbildning som lönar sig Technical Barriers to Trade, TBT. Så kallas Swedacs ­utbildningsprogram för att stärka utvecklingsländer på världsmarknaden. Vi besökte ett kurstillfälle då deltagare från Mellanöstern och Nordafrika fick lära sig att förbättra sin kvalitetsinfrastruktur.

forskningsinstitut. De inbjudna är länder i Mellan­östern och Nordafrika med stort behov av dessa kunskaper.

– Programmet ger en helhetssyn på kvalitetsinfrastruktur, säger Ola Ghnaimat.

HON MENAR ATT kvalitetsin-

– JAG KOM HIT med ett

öppet sinne och har lärt mig massor. Inte minst hur enkelt ­systemet för kvalitetsinfrastruktur fungerar i Sverige, säger Ola Ghnaimat, senior kvalitets­ chef på Jordaniens största forskningsinstitution, the Royal Scientific Society.

Ett av institutionens huvudsyften är att stödja utvecklingsprocessen i landet genom forskning och utveckling, liksom att stärka små och medelstora företags roll i Jordaniens ekonomi.

Ola Ghnaimat har varit i Sverige i fyra veckor under andra fasen av utbildningsprogrammet Quality Infrastructure Development in

Support of World Trade, även kallat TBT-kursen.

Utbildningsprogrammet, som är utvecklat och finansierat av Sida, arrangerades första gången 1999. Målet är att kvalitetsinfrastrukturen i de deltagande länderna ska reformeras enligt internationella regler och praxis.

– Programmet handlar om internationell handel och riktar sig till länder som håller på att anpassa sig till de internationella principerna för handel, säger programmets huvudlärare Agust Jonsson.

Erfarenheten visar att det i utvecklingsländer saknas en helhetsförståelse för vad

som krävs för att uppfylla The World Trade Organizations, (WTO) regler.

– Det är en fantastisk modell, säger Agust Jonsson.

Deltagarna är representanter för ministerier för internationell handel, tekniska organ som hanterar standardisering och ackreditering, besiktningsorgan och certifieringsorgan, universitet, parlament och

Agust Jonsson är huvudlärare för Swedacs program om handel.

frastrukturen är mer utvecklad i Sverige än i Jordanien.

Allt hänger ihop. Och det ger henne en god insikt om hur saker borde vara.

– Min nya kunskap får jag nytta av på många plan hemma i Jordanien. Jag kommer att dela den med mina kolleger och hjälpa dem att uppdatera sitt arbetssätt.

Vi har många workshops på kursen och den modellen, med exempel från verkligheten, kan jag använda när jag utbildar mina kolleger.

Ola Ghnaimats chef deltog i programmet 2004, och många på hennes arbetsplats har gått kursen sedan dess. De bygger på varandras kunskaper, vilket programmet eftersträvar.

Text: Charlotta Zingmark

FOTO: SAMIR SOUDAH

SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

12

Under TBT-kursens andra fas hålls utbildningen i Sverige hos Swedac, med deltagare från många olika länder.

Vägen till världshandel Programmet ”Quality Infrastructure Development in Support of World Trade” pågår i 14 månader.

FAS 1 är en förberedelsefas i deltagarländerna.

FAS 2 hålls i Sverige och utbildar deltagarna i regler och praxis inom WTO:s avtal om Technical Barriers to Trade.

FAS 3 innebär sex månaders projektarbete på hemmaplan där förbättringsarbete inom kvalitetsinfrastruktur utvecklas med stöd från programmets experter.

FAS 4 är en workshop i något av deltagarländerna där man presenterar sina projekt och utbyter erfarenheter.

FAS 5 är finalen med fokus på implementering. Programmets experter besöker deltagarländerna och utvärderar resultatet av projekten.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Regler för säkra livsmedel ”Quality Infrastructure for Food Safety” är en annan populär kurs. Den ger statliga tjänstemän och ekonomiska aktörer från Mellanöstern och Nordafrika information om och träning i principer och krav gällande livsmedelssäkerhet, internationell handel med livsmedel och jordbruksprodukter som är en del av WTO:s avtal och praxis.

Vad är det viktigaste du fick med dig från utbildningen?

– Främst en tydlig och detaljerad förståelse av WTO-avtalen; hur de kan fungera som redskap för handel mellan länderna.

Jag hade också givande diskussioner med deltagare från andra länder kring förbättring av kvalitetsinfrastruktur vad gäller bland annat ackreditering och andra regleringsmodeller.

Varför behövs för­ bättringar inom de områdena?

– Kvalitetsarbetet är ett viktigt verktyg för att förbättra sociala och ekonomiska villkor. Det handlar alltså om olika aspekter av hållbarhet, hälsa, säkerhet och miljö. Är du nöjd med ­utbildningen?

– Ja, det är jag. Det var ett berikande program som var mycket bra för min karriär i det skedet. Jag är säker på att de erfarenheter som jag fick med mig bidrog till att jag sedan kunde avancera till min nuvarande chefsposition.

Berätta något om arbetet som sker

inom livsmedelshandel och -kvalitet just nu!

– Till att börja med har det kommit flera satsningar för att förbättra villkoren för småföretag, bland annat inom jordbruk. Det har också kommit stöd för aktörer som förtydligar och administrerar nationella och internationella lagar och standarder inom livsmedelsområdet. Min avdelning inom NRCS har ett särskilt utbildningsprogram för att utveckla personal inom livsmedelstillsyn och ledningssystem för livsmedelssäkerhet.

” Jag är säker på att erfarenhe­ terna bidrog till att jag kunde avancera till min nuvarande chefsposition.”

– MEISIE KATZ

Tema: Kvalitet på export

Meisie Katz är en av dem som gick Swedacs TBT-utbildning 2011.

Tack vare den fick karriären en extra skjuts.

I dag är hon avdelningschef för livsmedel och tillhörande industrier på NRCS, National Regulator for Compulsory Specifications, i Sydafrika.

13 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

Utbildningen gav kick för karriären

Mötet: Britt Almberg SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

14

Äldrevård med säkrad kvalitet Med många åldrande fyrtiotalister blir äldre­om­ sorgen allt mer omfattande. Det bidrar till att ­behovet av kvalitetssäkring ökar. Britt Almberg, tidigare chef för forskningscentret Nestor, arbetar med ett projekt där Haninge kommun ska certifiera sig enligt den nya Äldrestandarden.

BRITT ALMBERG HAR länge varit engagerad i att utveckla vård och omsorg för de äldre i samhället. Under tolv år var hon chef för Nestor, och där var hon med om att bygga upp det till ett forskningsoch utvecklingscenter med målet att förbättra vården för och omsorgen om äldre. Sedan 2015 arbetar hon i stället inom Haninge kommun, med ett pilotprojekt i syfte att certifiera ett av kommunens äldreboenden enligt den nya så kallade Äldrestandarden.

– Vi har pratat mycket om att sätta den äldre i centrum, och det är just en av styrkorna med Äldrestandarden – att den är så tydligt personcentrerad, säger hon.

FÖRRA VÅREN LANSERADES standarden,

vars hela namn är Kvalitet i omsorg, ­service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende. Den har tagits fram av SIS, Swedish Standards Institute, i samarbete med bland annat Swedac. Den tar upp tydliga krav på alltifrån hur vårdleverantörerna ska vara organiserade och strukturerade till hur boendemiljön ska vara beskaffad och vilka hjälpmedel som ska tillhanda­ hållas.

Nu har vårdgivare möjlighet att certifiera sig enligt standarden, vilket Haninge kommun räknar med kommer att ta tre år i det aktuella pilotprojektet.

– Jag är mycket positiv till att arbeta med en standard för att utveckla och kvalitetssäkra äldreomsorgen. Det har

inte använts här ”Även tidigare men är ve­ dertaget inom bland vårdgiva­ annat hälso- och sjukvård, säger Britt ren kom­ Almberg. mer att ha Hon har märkt nytta av att den har varit aningen ”svårsåld” Äldrestan­ ute i kommunerna, vilket delvis kan darden.” bero på att det är ett nytt sätt att jobba.

– En del reagerar på att standarden är så omfattande och detaljerad, men jag tycker att det är relevant. Den får inte vara för generell, då minskar nyttan med att ha en standard.

Dessutom är det tydligt att Äldre­ standarden kan bidra till en hög och jämn nivå på omsorgskvaliteten, anser Britt Almberg.

– Den kan ses som ett paraply, där ett antal kommunicerande kvalitets­ instrument samlas. De kan göra det bättre för de äldre inom en rad områden, som bland annat måltider, munhälsa och utevistelser. En fördel för de an­ höriga är att de kan bli mer delaktiga när de nya rutinerna börjar användas. Även vårdgivaren kommer att ha nytta av Äldrestandarden, enligt Britt Almberg.

– Ledningen får ett användbart verktyg, med krav som är tydliga och lätta för personalen att ta till sig. Den är inte svår att använda. Det går också att testa genom att ta ett äldreboende i taget, precis som vi gör i Haninge, och göra observationer som visar utvecklingen redan efter kort tid.

DET BÄSTA SÄTTET att börja arbeta in

standarden tror hon är att hitta något område där rutinerna kan förändras med enkla medel. Till exempel att se över nattfastan, som enligt Social­ styrelsens rekommendationer inte ska överstiga elva timmar.

– Det är många som inte lyckas hålla det, inte heller på det äldreboende vi har arbetat med i pilotförsöket.

Metoden för att skapa en förändring blev att ta fram en handlingsplan för var och en av de boende, med utgångspunkt i frågan: ”Hur ska vi hjälpa NN på bästa sätt att komma ner till 11 timmar?”

– Vi såg snabbt att det fungerade, och har nu lyckats få ner nattfastan med två–tre timmar för de boende. En så tydlig förändring gör att personalen blir mer triggad att ta sig an fler områden.

Att förändra en rutin tar tid – men kan man visa på resultat så går det snabbare.

Text: Peter Wiklund

Fyra framgångsfaktorer Britt Almbergs tips för ett lyckat införande av Äldrestandarden:

• Låt det ta tid. Det går inte att skynda på arbetet, och det kommer

ju ändå att successivt ske kvalitetsförbättringar på vägen mot certifieringen.

• Börja med sådant som med enkla medel ger resultat. Det är viktigt att visa att arbetet är framgångsrikt, så att personalen blir motiverad att fortsätta med nya områden.

• Säkerställ att det finns en god kompetensnivå hos personalen, och – inte minst – var noga med regelbunden kompetensutveckling.

• En grundläggande utgångspunkt för ett lyckat införande är att det finns ett stöd från organisationen – och inte minst från chefen, som har en ytterst viktig roll i detta förändringsarbete.

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

” Jag är ­mycket ­positiv till att ­arbeta med en standard för att utveckla och ­kvalitetssäkra ­äldreomsorgen.

Det har inte an­ vänts här tidigare men är vedertaget inom bland annat hälso- och sjuk­ vård.”

Bertil Forsberg

FOTO: INSPECTA BOMAN COMMUNICATION

”Vårt företag skulle inte se ut som det gör om vi inte varit ackrediterade.”

Bakom varje trygg hissfärd finns en kontrollkedja med flera aktörer. För ett besiktningsföretag är det helt avgörande att vara ackrediterat. ”Annars kan vi inte upprätthålla den höga kompetens som krävs för att garantera säkerheten”, säger Bertil Forsberg på Inspecta.

FOTO: LULEÅFOTOGRAFERNA

– DET VI SER i amerikanska

filmer, när hisskorgen rasar nedåt i schaktet i hög fart, kan inte hända i verkligheten, försäkrar Bertil Forsberg, teknisk expert på Inspecta som bland annat arbetar med besiktningar.

Företaget har 670 anställda i Sverige varav 200 arbetar med besiktningar av nya och gamla hissar.

Vid besiktning av nya hissar verkar Inspecta som ett ”anmält organ”, det vill säga som en del av tillverkarens kvalitetssystem innan hissen sätts på marknaden.

Då granskas att hissen har rätt egenskaper, att säkerhetsanordningar fungerar som avsett och att den uppfyller kraven i den harmoniserade standarden för nya hissar.

– Vi kontrollerar att den fungerar som det är tänkt efter direktiven som gäller.

Det är en del i tillverkarens process att säkerställa att en hiss uppfyller EU:s krav.

Vid de återkommande besiktningar som görs varje år kontrolleras att hissen har samma egenskaper som året innan och att de inte har på-

verkats av till exempel slitage.

Inspecta kontrollerar den mekaniska konstruktionen, som hisskorgar och vajrar, och att fångapparaten och andra elektriska säkerhetskomponenter fungerar. Men kontroll görs även av instruktioner och skyltar, till exempel att skylten ”Obehöriga äga ej tillträde” finns på maskinrumsdörren.

Om en brist som inte är direkt avgörande för säkerheten upptäcks har fastighetsägaren en månad på sig att åtgärda den. En brist i säkerhetskomponenter eller bärande konstruktioner som är avgörande för säkerheten måste åtgärdas

innan hissen får användas.

Hittar ni många fel?

– Ja, det gör vi faktiskt. Det kan gälla allt möjligt.

För fastighetsägaren och hissleverantören har det stor betydelse att en ackrediterad tredje part granskar att hissen är säker, konstaterar han.

– Det är ett bra sätt för dem att upprätthålla kvaliteten.

Helena Johansson på Swedac.

GEDIGET SAMARBETE GER SÄKERHET • Boverket ansvarar för regler • Swedacs roll är att se till att och föreskrifter för hissar, både tekniska krav och vad som gäller vid nyinstallationer och besiktningar. Helt nya hissar styrs av EU-direktiv som Boverket införlivar i svensk lagstiftning.

• Kontrollorganen är Boverkets förlängda arm. De agerar opartiskt och gör besiktningar utifrån Boverkets föreskrifter.

besiktningsorganen följer uppsatta krav och regler när de utför sitt arbete. I sitt arbete följer Swedac de föreskrifter som finns om hur ackreditering ska ske.

• Fastighetsägaren, eller ”den som annars ansvarar för hissen”, är ansvarig för att hissen är säker och att besiktning utförs regelbundet.

Case Hissar 17 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

Kompetens avgör för Inspecta

De ser ackrediteringen som en kvalitetsstämpel på att vi utför kontrollen på den tekniska nivå de förväntar sig. Och grunden för det är att vi granskas av Swedac som kontrollmyndighet.

Trots de höga kraven och de komplicerade system företaget måste följa för att få utföra hissbesiktningar ser Inspecta ackreditering som något mycket positivt, både för kompetensen och affärerna, påpekar han.

– Vårt företag skulle inte se ut som det gör om vi inte varit ackrediterade. Vi är experter på kontroll, och att vi kan hålla den kompetensnivå som krävs är mycket tack vare att vi är ackrediterade.

I våras ändrades hissdirektivet, standarden som gäller för säkerhetsarbetet. Framför allt förtydligades de ekonomiska aktörernas ansvar.

Bland annat att den som monterar en hiss ansvarar för att den är säker, även om någon annan tillverkat hissens komponenter.

– Installatören har nu fullt konstruktivt ansvar för samtliga delar i hissanordningen, och måste se till att ha dokumentation som gör att delar går att spåra om något fallerar. Spårbarheten för komponenter är mycket tydligare, säger Bertil Forsberg.

Swedacs granskning av kontrollorganen är både teoretisk och praktisk, förklarar Swedacs Helena Johansson, ansvarig för området hissar.

– Vi ser över dokumentation och administration, men vi är också regelbundet med på plats när kontrollorganen gör besiktningar hos sina kunder. Det är viktigt att vår bedömning inte bara är en pappersprodukt.

Hissar finns överallt i samhället och många av dem är hårt belastade. Det är därför viktigt att hela kontrollkedjan fungerar, konstaterar hon.

– En skenande hiss eller att någon kläms i dörrarna är ett mardrömsscenario, men tack vare ett tydligt regelverk kring kontroller fungerar det bra.

Ingen ska känna sig orolig i en hiss. Text: Karin Myrén

Swedacskolan: Kvalitetsinfrastruktur SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

18

Enat kvalitetsarbete ger trygghet och ökad handel I Sverige ska alla kunna lita på att de produkter som säljs i butikerna är säkra, att vattnet i kranen är rent och att det inte innebär någon fara att åka med rulltrappan, hissen ­eller bussen. Kort sagt ska svenska konsumenter och med­borgare kunna känna tillit i vardagen.

FÖR ATT BYGGA upp och upp­ rätthålla den tilliten finns i varje land en kvalitets­ infrastruktur. Den utgörs av de institutioner, system och metoder som måste finnas för att garantera att produkter och tjänster är säkra, tillför­ litliga och uppfyller krav på funktion och kvalitet.

Swedac är en viktig aktör i den svenska kvalitetsinfra­ strukturen. Och den svenska kvalitetsinfrastrukturen är i sin tur en del av den inter­ nationella. Globala system för kompetensprövning, gemensamma standarder och regelverk gör att produkter och tjänster kan produceras och godkännas i ett land, och sedan säljas i fler länder utan att behöva testas på nytt.

Det gör att kvalitetsinfra­ strukturen inte bara är bra för svenska konsumenter, utan den bidrar också till att ta bort handelshinder och öka möj­ ligheterna för svenska företag att exportera.

I många utvecklingsländer är kvalitetsinfrastrukturen fortfarande under uppbygg­ nad. Ett viktigt uppdrag för Swedac är att hjälpa till att bygga upp kvalitetsinfrastruk­ turen i dessa länder. Det är ett

utvecklingsarbete som främst finansieras av Sida.

Illustrationen ger en över­ siktlig bild av den svenska kvalitetsinfrastrukturen och kopplingen till internationel­ la organisationer, avtal och standarder.

När denna helhet fungerar skapas förutsättningar för tillit i vardagen, samhällsnyt­ ta med tryggare medborgare, ökad konkurrenskraft i nä­ ringslivet och global frihandel under rättvis konkurrens.

Tekniska föreskrifter: För att skapa säkerhet för medborgare och skydda miljön finns tekniska föreskrifter som utfärdas av reglerande myndigheter och som måste följas av alla.

”Kvalitets­ infrastrukturen tar bort handels­hinder och ökar möj­ ligheten för svenska företag att exportera.”

Juridiska sanktionsmöjligheter: Kvalitetsinfrastrukturen ska göra det enkelt för alla aktörer att göra rätt. Det finns också sanktionsmöjligheter om någon inte följer regelverket.

Myndigheter: Tryggar skydd av medborgare och miljö.

Mättekniska institutioner: Sä­ kerställer riktiga mätningar inom tre huvudområden: vetenskaplig, industriell och reglerad mättek­ nik. De tryggar att mätare – som butiksvågar, bensinpumpar och elmätare – mäter rätt och att en meter är en meter. I Sverige är Swedac myndigheten för reglerad mätteknik.

Standardiseringsorgan: Utvecklar, samordnar och utfärdar tekniska standarder.

Huvudman för standardi­ seringen i Sverige är SIS, Swedish Standards Institute.

Organ för certifiering, kontroll och besiktning: I Sve­ rige finns i dag cirka 30 ack­ rediterade certifieringsorgan, 1 200 ackrediterade kontrolloch besiktningsorgan samt 370 ackrediterade laboratorier.

Kontrollorgan och besiktnings­ organ gör kontroller mot en

teknisk standard eller enligt en professionell bedömning för att undersöka om en produkt lever upp till lag- och säkerhetskrav.

Certifieringsorgan utfärdar intyg om att en verksamhet eller en person lever upp till kraven i en standard eller en kravspe­ cifikation. Den berättigar då till ett intyg som visar på extra kvaliteter, utöver grundläggande lag- och säkerhetskrav.

Ackrediteringsorgan: Ackredi­ tering är ett globalt system för kompetensprövning enligt inter­ nationella standarder. Sveriges nationella ackrediteringsorgan är Swedac, det vill säga den myndighet som granskar dem som kontrollerar.

Marknadskontrollmyndigheter: Har till uppgift att kontrollera att alla tjänster och produkter som finns på marknaden är säkra och godkända. Swedac är myndighe­ ten som samordnar de mark­ nadskontrollerande myndighe­ terna i Marknadskontrollrådet.

INTERNATIONELL KVALITETSINFRASTRUKTUR

Vart fjärde år granskas även Swedac, av European Accre­ ditation, EA. I höst är det dags, men ingen är särskilt orolig inför besöket, hävdar Arne Lund, koordinator för Swedacs internationella arbete.

SÄKER VARDAG Tekniska standarder och föreskrifter skyd­ dar medborgare och miljö i en mängd situationer.

Ett nätverk som skyddar För att garantera att internationella och nationella lagar och standarder verkligen får genomslag för medborgaren krävs en kedja av samarbete och kontroll.

NATIONELL KVALITETSINFRASTRUKTUR Institutioner & Kravställare

Lagar Riksdagen

Standardisering Ackreditering

PRAKTISK NYTTA Kvalitetssäkring

Mätteknik

Företag Export

Verifiering

Säkra produkter

Kalibrering Besiktning

Marknadskontroll Provning Rättvis konkurrens

Tillit

Innovation

Certifiering

Myndigheter

Medborgare

Kvalitet Trygghet

Effektivitet Kvalitet

Ökad handel Välfärd Fungerande samhälle

– Det är klart att vi gör en extra genomgång av verk­ samheten innan de kommer, men jag kan inte säga att vi är nervösa, säger Arne Lund.

Inom EA samarbetar 36 europeiska länders ackredi­ teringsorgan för att säkra att de lever upp till standarderna som de enats kring. I höst är det alltså dags för Swedac att få besök av ett bedömnings­ lag med 13 personer från olika ackrediteringsorgan i Europa.

Under en vecka ska de kontrollera att Swedac följer standarder och arbetar enligt EU:s förordningar.

– De tittar på allt. De är på kontoret och intervjuar olika personer och tittar i arkiven.

Sedan följer de med när vi gör bedömningar i fält.

EA lägger mycket kraft på att kontrollera att tillräckligt mycket tid ägnas tillsyn och granskningar.

– Vi får ett kvitto på att vi gör det vi ska, men det finns också ett lärande i processen.

Vi lär oss genom att granskas och genom att granska.

Eftersom ackrediterings­ organen som är med i EA bedömer varandra är det en förutsättning att själv låta sig granskas, påpekar Arne Lund.

– Vi måste ha förtroende för varandra inom EA för att ackrediteringen ska fungera bra i alla länder.

Vem granskar EA?

– Ledaren för varje bedöm­ ningslag rapporterar till en EA-kommitté, med represen­ tanter för EU-kommissionen.

Swedacskolan: Kvalitetsinfrastruktur

Även Swedac är under lupp

19 SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

Arne Lund på Swedac är lugn in­ för höstens granskning.

Sista ordet: Bo Rothstein

” Utan tillit blir vi alla förlorare” Ett samhälle med en hög grad av tillit är friskt och väl­­må­ ende. Därför är det viktigt att det offentliga präglas av ­opartiskhet och rättfärdighet och att det finns ett väl funge­ rande system för granskning och revision, enligt stats­ vetaren Bo Rothstein.

Tillit känner vi när vi inser att alla tjänar på att samarbeta och att vara solidariska. Men litar vi inte på att andra ställer upp gör vi det inte själva heller. Det säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oxford, tidigare vid Göteborgs universitet.

– Det upplevs som me­ ningslöst att känna att man är den enda som sorterar sopor,

åker kollektivt och betalar sin skatt, och då är det lätt att strunta i det. Men utan tillit blir vi alla förlorare. Vi får säm­ re miljö, mer brottslighet och mer friåkning i tunnelbanan.

TILLITEN VARIERAR ENORMT

mellan länder. I Norden sva­ rar omkring 70 procent av befolkningen ja på frågan om de upplever att de i allmänhet kan lita på andra, vilket ger ett värde på den moraliska nivån i samhället. I de flesta europeis­ ka länder ligger det på runt 30 procent. Men länder som Tur­ kiet, Albanien eller Rumänien kan ligga under 5 procent.

Nivån visar sig vara starkt kopplad till förtroendet för offentliga verksamheter. Kan

OM BO ROTHSTEIN Gör: Professor i statsvetenskap. Ålder: 62 år.

Bor: I Göteborg och Oxford.

Sporter: Entusiastisk men tämligen usel seglare, dock överraskande tuff utförsåkare.

Planer för hösten: Synnerligen hemliga.

vi lita på att bli rättvist behandla­ de så känner vi tillit. Att tilliten i Sverige är så hög och stabil beror på att vi lyckats få bort den mer omfattan­ de korruptionen och skapa ett system med offentliga institutioner som präglas av opartiskhet och rättfärdighet.

– På många håll och nivåer i samhället finns system för utvärdering, revision och granskning, och det är en viktig grund för att det ska fungera. Det gör att vi känner tillit, säger Bo Rothstein.

Att offentliga institutioner är kompetenta har också stor betydelse. Till exempel att medarbetare rekryteras och befordras baserat på sina

meriter och inte för att de har rätt kontakter, kön eller tillhör rätt familj.

– Det centrala är att alla som utövar en offentlig upp­ gift ska avkrävas ett ansvar.

Offentlighet och transparens är nyckelbegrepp.

I länder där sådant som skattefusk och missbruk av socialförsäkringar är vanligt kommer många att syssla med det. Även de som inte tycker att det är bra engagerar sig i oegentligheter för att få det de anser sig behöva.

– Det blir en social fälla som stänger in människor i ett beteende på grund av misstro, säger Bo Rothstein.

Text: Karin Myrén

FOTO: JOHAN WINGBORG

SWEDAC MAGASIN NR 3. 2016

20