Swedac MAGASIN
EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 4 • 2017
TEMA LIVSMEDEL
Kvalitet från ax till limpa Sillen säkras med rutiner och kontroll
Koll på maten Därför kan du lita på julbordets alla frestelser
+
Möt doktorn i ackreditering
Drönare får gemensam EU-lag
Innehåll: Nr 4.2017
” Ackreditering är svårt att hisspitcha” Sid 14
SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
2
Tema livsmedel: Kvalitetskontroll genom hela kedjan Sid 8
03 Ledare 04 Global onlinetrend bakom ny spellag 05 Swedac stöttar ackreditering i Jamaica
Nya EU-regler ett lyft för drönarbranschen Sid 16
07 Utredning tar omtag på marknadskontroll 08 Kvalitet på livsmedel – en livsviktig fråga 12 Abba har kollen på sillen 14 Ackreditering stabilt system som funkar 16 EU samordnar drönare 18 Swedacskolan om standarder 20 Rymden inspirerar
FOTO: OLE WALTER JACOBSEN, KRISTINA SAHLÉN, ISTOCKPHOTO
06 Giftfri vardag prioriterat för barn och unga
UPPÅT FÖR EKOLOGISKA PRODUKTER
Swedac ingår i det som kan ses som livsmedelsområdets kvalitetsinfrastruktur. Bland annat ansvarar vi för kontroll av livsmedelslaboratorier och av ekologisk produktion. Det senare blir allt viktigare, andelen ekologiska produkter har de senaste åren följt en tydligt uppåtgående kurva. För tre år sedan konstaterade Riksrevisionen att det fanns problem med livsmedelskontrol len och pekade på vissa områden. Regeringen har svarat med en livsmedelsstrategi, där Swedac har medverkat till att ta fram ramarna för en ut veckling av kontrollen. VI MÅSTE KUNNA AGERA SNABBT
Livsmedelsstrategin utgår från ett långsiktigt perspektiv, med målet satt till någon gång kring år 2030. Det är givetvis bra med långsik tighet, men samtidigt måste vi vara beredda på att agera på de snabba svängningar som sker på olika håll i samhället just nu. För som sagt: Livsmedel är ett fundament i allas vår vardag. Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se
HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kultje asa.kultje@swedac.se 033-17 77 33 REDAKTÖR Karin Myrén karin@myrenmedia.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Istockphoto ISSN 2002-2093 TRYCK Scanprint A/S Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i mars 2018. Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Vi samordnar även den svenska marknadskontrollen och har ansvar i frågor som rör mät instrument och ädelmetall. Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.
Intro: Peters perspektiv
Att livsmedel är viktiga för vår överlevnad är rätt självklart, det är något av en tautologi. Det innebär i alla fall att det måste finns en livsmedelskedja i sam hället som genomsyras av sådant som konkurrenskraft, hållbarhet, säkerhet och kvalitet. Med all rätt ställer vi höga krav på våra livsme del och aktörerna i branschen. Förutom att livsmedel fyller ett basbehov hos enskilda medborga re har det också en stark kraft i formen av handelsvaror. Ett stort antal företag – och därmed människor – är beroende av att kunna köpa och sälja livsmedel. Det gäller både i Sverige och utanför landets gränser. Livsmedel är en viktig del av handelsutbytet, och därmed ökar kraven ytterligare på att det ska finnas ett fungerande system.
KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE
3 SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
Kraven på livsmedel ökar
I varje nummer av Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du OLIVIA WIGZELL på Socialstyrelsen.
Vad är er viktigaste utmaning just nu? – Att stödja och skapa förutsättningar för en jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård och socialtjänst, som tar sin utgångspunkt i pa tientens och brukarens behov och önskemål. Vi vill också bli en mer tydlig och central aktör inom krisberedskapssystemet och totalförsvaret.
Vilka frågor kring marknadskontroll är i fokus hos er? – Vi arbetar inte med frågor som rör mark nadskontroll. Men en närliggande fråga som är aktuell är vårt uppdrag att utreda estetiska behandlingar. Ska de behandlingar som kräver medicinsk kompetens, och som kan innebära betydande hälsorisker, omfattas av samma skydd för den enskilde som för andra hälso- och sjukvårdsbehandlingar? Och hur ska det i så fall vara reglerat? – Vi ska även utreda om vissa av dessa behandlingar bara ska få utföras av hälso- och sjukvårdspersonal.
Vilket är ditt bästa konsumenttips? – Eftersom vårt fokus är på dem som får vård och omsorg riktar sig mitt tips till dem som utför den. Säkerställ att patienten eller bru karen är välinformerad, får vara delaktig och känner sig trygg. Det gynnar alla parter.
Globalisering kräver nya spelregler Internet har revolutionerat spelbranschen. Allt mer spelande sker online hos globala s pelbolag vilket har lett till att en fjärdedel av den svenska spelmarknaden finns utomlands, där graden av socialt ansvarstagande sällan är lika hög. Det ska den nya spellagen ändra på. För att modernisera svensk spel reglering föreslår den statliga Spel licensutredningen nu ett system där spelbolag måste ansöka om en licens för att få verka i Sverige. Syftet med dagens regler är att skapa en sund och säker onlinespel marknad där sociala skyddsintres sen och efterfrågan på spel tillgo doses under kontrollerade former. Men nu kan speltjänster förmedlas nästan obegränsat via nätet, och svenska spelkunder söker sig allt mer till utländska aktörer. Därmed är det svårt att upprätthålla en nationell spelmarknad med ett socialt ansvarstagande. Enligt förslaget ska delar av spelbolaget vara certifierade, och/
eller testade och kontrollerade. Ackrediterade certifieringsorgan, kontrollorgan och laboratorier gör momenten som krävs, så att företaget kan visa att licenskraven uppfylls. – Vi tycker att det här är ett bra sätt att reglera spelmarknaden. Spel är kontroversiellt, men det här ger en trygghet för spelare och konsu menter. Den som satsar pengar på ett spel vet att systemet är säkrat så att han eller hon inte blir lurad, säger Magnus Pedersen på Swedac. Om förslaget blir verklighet kommer Sverige att kunna påverka spelmarknaden mer, förklarar han. – Det har funnits en osund konkurrens i Sverige. Till exempel betalar Svenska Spel mycket skatt medan andra inte betalar något. Nu blir det ett mer rättvist system. Lotteriinspektionen, som nästa år byter namn till Spelmyndigheten, föreslås dela ut licenserna och regeringens hoppas att licenssy stemet kan börja gälla den 1 januari 2019.
Överspelad lag • Dagens lotterilag från 1995 har sitt ursprung i 1939 års lotteriförordning. Lagen utgår från ”fysiska” lotterier där ideella föreningar som främjar allmännyttiga
ändamål får tillstånd. De statligt ägda bolagen Svenska Spel och ATG har också tillstånd, men inga utländska spelaktörer får anordna lotterier i Sverige.
• Utländsk internet
spelverksamhet hade 2016 en andel på drygt 23 procent av den svenska spelmarknaden med en omsättning på 5,1 miljarder kronor.
FOTO: ISTOCKPHOTO
Aktuellt: Nr 4.2017 SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
4
HALLÅ DIREKTÖR’N
Certifiering av ledningssystem ökar
I DAG ÄR JANAAC ett fullt
fungerande ackrediterings organ som har ackrediterat ett antal laboratorier själva. Däremot finns det inga ack rediterade kalibreringslabb, konstaterar Viktoria Lindberg Martinell. – Det behövs för att företag i större utsträckning ska kun na sälja sina varor internatio nellt. Och samma sak gäller
Ledningssystem för kvalitet
Swedacs projektledare. En del handlar om att öka kunskapen om att kvalitets säkra laboratorier, främst kalibreringslaboratorier. En annan del handlar om att byg ga upp en ny verksamhet för att bedöma och arbeta med besiktningsföretag, något som hittills inte har funnits.
Informationssäkerhet
FÖR SNART TIO ÅR sedan lämnade Swedac Jamaica. Då avslutades ett flerårigt Sidafinansierat uppdrag som gick ut på att hjälpa landet att bygga upp ett eget ackredite ringsorgan, JANAAC. Nu är Swedac tillbaka. Den här gången har Swedac fått i uppdrag av EU att leda ett projekt som ska ta JANAAC vidare till nästa nivå. Syftet är att bredda verksamheten för att öka landets export. – Vårt arbete går ut på att förbättra JANAAC:s proces ser genom att benchmarka deras verksamhet mot hur vi jobbar på Swedac och lära dem hur de ska arbeta med att kvalitetssäkra besiktnings företag och laboratorier, säger Viktoria Lindberg Martinell,
Energiledningssystem
Jamaica tar ackreditering till nästa nivå
för ackrediterade besiktnings företag. Under hösten har en expert från Swedac varit på plats i Jamaica för att hålla två utbildningar. En som handlade om bedömning av laboratorier enligt ISO 17025-standarden och en om standarden för kontrollorgan, ISO 17020. – För oss är det roligt att komma tillbaka till ett land där vi varit tidigare, och där vi har varit med från början och hjälpt till att bygga upp ackrediteringsorganet. Vi ser en enorm utveckling från när vi kom dit första gången till hur det ser ut nu. Projektet är en del av ett större projekt som ska stärka landets kvalitetsinfrastruktur och institutionella kapacitet på det området. För Swedac betyder det mycket att hålla kontakten med landet och att vara i en del av världen där Swedac annars inte arbetar särskilt mycket just nu. – Sedan är det ju alltid värdefullt att se hur andra jobbar. Vi kan också lära från dem, säger Viktoria Lindberg Martinell.
Antalet giltiga certifikat till ISO-system i världen ökar. Det visar den internationella standardiseringsorganisationen ISO:s årliga undersökning. Den går igenom antalet certifikat utfärdade under ackreditering, vad gäller certifiering av olika ledningssystem. 2016 rapporterades totalt 1 644 357 giltiga certifikat in, inom de 11 standarder som undersöktes. Det är en ökning med 8 procent från föregående år. Några av certifieringarna som växer: • Energiledningssystem, ISO 50001, ökade med över 69 procent. • Informationssäkerhet, ISO 27001, ökade med 21 procent. • Ledningssystem för kvalitet, ISO 9001, ökade med 7 procent.
69%
21%
7%
Aktuellt: Nr 4.2017
Swedacs Fredrik Langmead var i september på Jamaica och höll utbildningar om hur laboratorier och kontrollorgan ska bedömas.
I dagarna kommer en uppdaterad version av Standarden för provningsoch kalibreringslaboratorier, 17025, som används vid ackreditering av laboratorier. I den nya utgåvan ställs bland annat hårdare krav på att laboratorier ska hantera risker och möjligheter på ett systematiskt sätt. Dessutom ställs hårdare krav på opartiskhet. Swedac ska inom tre år fatta beslut för varje ackrediterat laboratorium med utgångspunkt i den nya utgåvan.
5 SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
Uppdaterad standard för provning och kalibrering
FARLIGA ÄMNEN finns i alla möjliga varor omkring oss, till exempel kläder, möbler, byggvaror och elektronik. Kemikalie inspektionen arbetar sedan 2011 med att ta fram en handlingsplan för att minska de kemiska riskerna i vardagen. För att ytterligare öka de nationella aktiviteterna har regeringen förlängt myndighetens uppdrag fram till år 2020. Uppdraget handlar om att se till att användning av kemikalier i samhället inte skadar människors hälsa eller miljö, varken på kort eller lång sikt. Särskilt prioriterade är ämnen som är högfluorerande, hormonstörande eller allergiframkallande, berättar Mona Blomdin Persson, avdelningschef på Kemikalieinspektionen. – Många akuta risker har vi nog åtgär dat. Det är de långsiktiga riskerna som är svårast att hantera. Det gör vi genom att stärka regelverket, informera och stödja samt genom tillsyn, säger hon. KEMIKALIEINSPEKTIONEN har identifierat tre områden som är extra angelägna. Det främsta är barn och unga. Bland annat har Kemikalieinspektionen tillsammans med Upphandlingsmyndigheten tagit fram kriteriematerial som stöd för kommuner nas upphandling till förskolan för att de ska ställa kemikaliekrav i sina upphand lingar. – Barn och unga är under utveckling och extra känsliga för påverkan av kemikalier, och därför måste vi ta höjd för det när vi pratar om en säker kemikalieanvändning, säger Mona Blomdin Persson. Att skydda livsmedel och dricksvatten från kemikalier är ett annat område i fokus för Kemikalieinspektionen. För högfluorerande ämnen har myndigheten initierat ett nationellt åtgärdsprogram där kommuner, myndigheter och forskare samarbetar. – Vi kan inte bara lagstifta oss fram till en giftfri vardag. Det är också viktigt
” Vi kan inte bara lagstifta oss fram till en giftfri vardag.”
”Barn och unga är under utveckling och extra känsliga för påverkan av kemikalier”, säger Mona Blomdin Persson på Kemikalieinspektionen.
att stötta privata och offentliga aktörer i deras eget arbete med att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga. ETT TREDJE CENTRALT OMRÅDE är farliga
ämnen i varor i vår vardag, exempelvis kläder, möbler, byggvaror eller elektronik som kan läcka kemikalier när vi exponeras för dem. Eftersom Sverige till stor del följer EU-lagstiftningen när det gäller handel måste mycket av Kemikalieinspek tionens arbete med att komma tillrätta med problemen ske utanför Sveriges gränser. – Vi jobbar mycket inom EU för att ut veckla regelverken och hitta ett systema tiskt arbetssätt för att identifiera ämnen som kan vara farliga. Men till problemati
ken hör att många av dessa varor tillver kas i länder med bristfällig kontroll och säkerhetsarbete kring kemikalier. Tack vare regeringsuppdraget har Kemikalieinspektionen kunnat öka tillsyn och kontroll av hur reglerna för kemikalier efterföljs nationellt. Nyligen genomfördes till exempel granskningar av smycken, leksaker, kläder och hemelektronik, som blottade ett antal regelöverträdelser hos de undersökta företagen. – En annan viktig aspekt är att tillsyn och marknadskontroll skapar schysta spelregler på marknaden, eftersom före tag som struntar i reglerna inte gynnas. Det ger också samhällsnytta, påpekar Mona B lomdin Persson. Text: Karin Myrén
FOTO: KEMIKALIEINSPEKTIONEN
Aktuellt: Nr 4.2017 SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
6
Barn i fokus för en giftfri vardag
Swedac uppfyller kraven på oberoende ackrediteringsorgan.
FOTO: CATARINA AXELSSON/REGERINGSKANSLIET, PAUL BJÖRKMAN
Nytt sätt att bedöma bedömare 17011 är standarden för ackrediteringsorgan, vilken används när ackrediteringsorgan bedömer varandra. Inom EU finns det ett avtal mellan medlemsländerna som ingår i European co-operation for Accreditation, som innebär att länderna godkänner varandras ackrediteringar. I den nya utgåvan följer standarden den gemensamma strukturen för den tekniska kommittén CASCO:s standarder. Den omfattar bland annat klausuler om opartiskhet, sekretess, klagomål och överklagande och ledningssystem. Ackrediteringsverksamhet inkluderar nu även bedömning av arrangörer av jämförelseprogram och producenter av referensmaterial.
Samma regler för alla myndigheter ska leda till mindre krångel för företag. En utredning föreslår en ny lag för marknadskontroll. I förslaget, ”Marknadskontroll myndigheter – Befogenheter och sanktionsmöjligheter”, föreslås en ny lag som ger alla svenska myndigheter som utövar tillsyn och kontroll av produkter samma befogenhe ter och sanktionsmöjligheter. Så är det inte i dag, enligt Anna Stattin, utredare på Swedac och expert i utredningen. – Det spretar en del. Många myndigheter har likartade befogenheter men inte riktigt samma, och oftast finns det ingen bra anledning till att de inte har det. Till exempel kan bara vissa myndigheter göra anonyma inköp, få ersättning för provningskostnader och ta ut sanktionsavgifter. Anna Stattin anser att för slaget över lag är bra, särskilt helhetsgreppet som tas. Dess utom görs ingen skillnad på nya och begagnade produkter eller om de är för konsumenter eller yrkesmässigt bruk. – Myndigheter ska kontrol lera att produkter som tillhandahålls på marknaden uppfyl
EU- och handelsminister Ann Linde tar emot slut betänkandet från utredaren Annika Brickman.
ler alla krav, och det finns ingen anledning till att de inte har samma möjligheter att göra det. MED DEN NYA lagen blir det
tydligare för företag vad som händer om de bryter mot reglerna. Att alla myndigheter har samma verktygslåda under lättar samarbete mellan dem, vilket bör göra att ekonomiska aktörer och företag inte måste störas så många gånger av olika myndigheter. – Det blir enklare för dem att veta vad som gäller, och det är särskilt viktigt eftersom en pro dukt kan omfattas av många regelverk under olika myndig heters ansvarsområden. Utredningen har kartlagt vilka myndigheter som har
marknadskontrollansvar och för vilka områden. Det visar sig att fem myndigheter, utöver de 17 tidigare utpekade, har ansvar för marknadskontroll: Livsmedelsverket, Jord bruksverket, Skogsstyrelsen, Skatteverket och Lotteriin spektionen. – För Swedac, som samord nar svensk marknadskontroll, är det förstås betydelsefullt att veta vilka myndigheter och områden som omfattas. Utredningen föreslår också införandet av sekretessbrytan de bestämmelser mellan myn digheter, en översyn av vissa regler om CE-märkning samt pekar på att mer information och stöd till företag behövs. Remissvaren ska vara inne den 24 januari.
BRA BETYG FÖR BENSINPUMPAR I NORR En granskning av bensinmackarna i Norrbotten nyligen visade på ett bra resultat. Av alla pumpar som kontrollerats var det bara två som hade kvarstående anmärkning – och det var inte för att mätarna visade fel. Det står klart efter Swedacs tillsyn av bränslemätare i 11 av länets 14 kommuner. Totalt sattes bränslemätare på 47 bensinmackar i Norr botten under luppen, men bara en station hade kvarstående anmärkning efter att till
Aktuellt: Nr 4.2017
EA, European co-operation for Accreditation, ger godkänt betyg till Swedac. För en tid sedan granskades Swedac av ett bedömarteam utsett av EA. Teamet kontrollerade att Swedac följde egna rutiner och internationella standarder och har meddelat att Swedac klarat granskningen. I och med det säkerställs att Swedac uppfyller kraven på oberoende ackrediteringsorgan, och att myndigheten uppfyller kompetens krav samt följer regler och tillvägagångssätt. Enligt EU ska det bara finnas ett ackrediteringsorgan i varje medlemsstat. De prövas regelbundet, normalt vart fjärde år, genom bedömningar utförda av team sammansatta av andra EA-medlemmar.
Alla myndigheter ska nu jobba på samma sätt
synsprojektet avslutats. Bränslepumpar på tio olika bensinföretag i Norrbotten kontrollerades; Circle K, Gulf, Ingo, OKQ8, Preem, Qstar, Shell, Skoogs Bränsle AB, St1 och Tanka. – Det blev ett bra utfall. Macken som fick en kvarstående anmärkning hade nyinstallerade och rättvisande p umpar, anmärkningen handlade bara om hur de var märkta, säger tillsynshandläggare Erik Enqvist på Swedac
som ansvarat för projektet. – Bilberoendet är större i Norrbotten än på många andra håll i landet, och resultatet visar att konsumenter kan vara trygga med att de får det de betalat för när de tankar bilen, konstaterar Swedacs generaldirektör Peter Strömbäck.
7 SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
Godkänt för Swedac
FOTO: ISTOCKPHOTO
SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
8
Tema: Livsmedel
Att kunna lita på maten vi köper i butiker eller på restauranger är grundläggande i ett fungerande samhälle. Det är inte för inte vi kallar det för livsmedel på svenska – det är det vi behöver för att överleva. Av Peter Wiklund
Tema: Livsmedel 9 SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
Koll på maten – så funkar det
Tema: Livsmedel
F
ÖR FYRA ÅR SEDAN blev hästkött plöts
SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
10
ligt ett återkommande begrepp i ny hetsrapporteringen. Lasagne som sålts i bland annat Sverige visade sig innehålla en hög andel av just hästkött i stället för nötkött. Det är ingen unik händelse, för varje år tar Livsmedelsverket sig an dus sintals fall av olika typer av matfusk. I år har det bland annat uppdagats att tolv ton rutten oxfilé från Brasilien har sålts till en importör i Sverige och därifrån spritts till 15 kommuner. För att stoppa fusk – och rena misstag på grund av till exempel okunskap eller slarv – finns det en noggrann lagstift ning och en omfattande kontroll av livsmedelsområdet i Sverige. Grunderna i lagstiftningen är rätt enkla: Man ska inte behöva riskera att bli sjuk av maten man äter, inte heller ska man bli vilseledd av felaktig information om livsmedlen. Att stoppa fusket är en rejäl utmaning, inte minst när svarthandel med matvaror är en växande inkomstkälla för krimi nella organisationer och företag. Fusket beräknas omsätta flera hundra miljarder kronor per år i världen. – Matfusk är ett av de områden som vi har tvingats fokusera allt mer på. Inte minst då det som vi kallar redlighetsfrågor, alltså där man till exempel anger att en vara har ett annat ursprung än vad den har i verkligheten, säger Martin Lindblom, verk samhetscontroller på Livsmedelsverket.
Så gjorde ett Stockholmsbaserat före tag under 2016: De köpte importerat kött, märkte det som ekologiskt svenskt och sålde det sedan med en ansenlig vinst. Troligtvis hade hundratals kilo kött hun nit säljas innan de avslöjades. För ett par år sedan blev den statliga livsmedelskontrollen ett hett debattäm ne, efter att Riksrevisionen granskat de olika aktörernas insatser för att säkerstäl la att kontrollen är effektiv och ändamåls enlig. Resultatet av granskningen blev en rätt besk kritik från Riksrevisionen. Sedan dess har olika insatser gjorts för att vässa verksamheten inom kommu ner, länsstyrelser och på Livsmedels verket – som tillsammans utgör den treenighet som har ansvar för olika delar av livsmedelskontrollen i landet. • Kommuner: ansvarar för bland annat restauranger, butiker, internetbutiker, stor hushåll och transportörer av livsmedel. • Länsstyrelser: primärproducenter, främst enskilda jordbruk men också kon troll av bland annat fiskodlingar, jägare och bärplockare. • Livsmedelsverket: bland annat större livsmedelsindustrier, mejerier, dryckes tillverkare och livsmedelshanteringen på tåg och flyg. LIVSMEDELSVERKET kontrollerar även alla slakterier och vilthanteringsanlägg ningar. – Omkring 80 procent av Livsmedels verkets resurser för kontroll går till kontroller vid slakt. Vi hanterar varten da levande djur – inget djur får slaktas förrän vi har granskat och godkänt det. Vi gör också kontroller efter slakten, berät tar Martin Lindblom. Det här är något som även fortsätt ningsvis ska prioriteras högt, vilket gjort att regeringen i den aktuella budgetpro positionen har med en satsning på att effektivisera och modernisera kontrollen av slakterier. Livsmedelsverket föreslås få 15 miljoner kronor per år under perio den2018–2020 för att genomföra denna satsning. – Inom EU har vi gemensamma regler för slaktkontroll, men här i Sverige har vi lite hårdare regler än andra när det hand lar om djurhållning.
Ny teknik för bättre spårbarhet • I takt med att den globala handeln
växer blir spårbarhet något allt mer kritiskt. Säkra leverantörskontroller och en transparens genom hela kedjan är ett sätt att förebygga matfusk. • Här kan en helt ny teknik, den så kallade blockkedjan, segla upp som en lösning. Den har hittills förknippats med finansmarknaden och kryptovalutor
som bitcoin, men nu undersöker Axel Johnson-koncernens forskningsstiftelse Axfoundation hur tekniken kan under lätta livsmedelskontroll och spårbarhet. • Även den stora kedjan Walmart har fått upp ögonen för tekniken och har de senaste åren samarbetat med IBM för att spåra fläskkött med hjälp av blockkedjetekniken.
I Sverige får inget djur slaktas förrän Livsmedelsverket har granskat och godkänt det.
De företag som är aktiva inom livs medelssektorn kan ansöka om att få verksamheten eller produkterna certifie rade (se separat ruta). Ett av de certifie ringsorgan som kan utfärda certifieringar inom området är Kiwa. – Medvetenheten om livs medelssäkerhet och -kva litet har ökat de senaste åren. En av anledningar na är säkert det snabba informationsutbytet i sociala medier – misstag eller fusk kan blixtsnabbt göra stor skada för ett va rumärke. Det ökar trycket från handeln på att leverantörerna ska leve rera det de lovar, säger Johanna Dahlman, affärsområdeschef Livsmedel på Kiwa. En annan anledning till att fler företag vill ha någon form av ”bevis” i form av en certifiering är ändrade förväntningar från kunderna, menar hon. – Vi ser en successiv ökning av ande len ekologiska produkter i handeln, där det finns en rad olika märkningar som producenterna kan ansöka om. Men det är också en fråga om hållbarhet ur andra aspekter; bland annat kräver yngre konsumenter att producenter erbjuder schysta arbetsvillkor. Det är en form av certifiering som jag tror att vi får se mer av framöver. Även Marie Rydén, specialist på livsmedelslagstiftning på bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsfö retagen, pekar på nya förväntningar från konsumenterna som en viktig pådrivare: – Företag förväntas vara transparenta och inte försö ka lura sina kunder. Det gäller i allra högsta grad företag som tillverkar livsmedel. Hon tycker att livsmedelskontrollen över lag har förbättrats i Sverige och att kunnigheten hos inspektörerna har ökat. – Men däremot har likvärdigheten i kontrollen inte uppnåtts, det vill säga att det fortfarande finns stora lokala skill nader i myndighetsutövandet. Det här är ett stort problem för våra medlemsfö retag, säger Marie Rydén och välkomnar Livsmedelsverkets intensifierade arbete med att utjämna dessa skillnader.
När vikten sätter priset En hel del livsmedel har ett pris relaterat till vikten, till exempel frukt. För att bestämma vad kunden ska betala måste alltså varorna vägas, och då gäller det att kunna lita på att vågen ger rätt utslag. Swedac har beslutat att bland annat butiksvågar ska kontrolleras återkommande. I butiker ansvarar affärsinnehavaren för att det sker, och kontrollerna utförs av ackrediterade kontrollorgan. Swedac utövar sedan tillsyn för att se till att reglerna följs. – De vågar som står inne i butiker återkommer kontrollorganen till med tvåårsintervaller, medan de som används utomhus – till exempel vid torghandel – kontrolleras varje år, säger Mattias Bårström på Swedac. De ser till att det är en godkänd våg som används, att den ger ett utslag inom den tillåtna felmarginalen och att eventuella reservdelar som satts in är godkända. – I slutändan handlar det om att konsumenten ska vara skyddad mot felaktiga vägningsresultat; man ska betala för det man får, helt enkelt.
FOTO: ISTOCKPHOTO
Certifieringar ger mervärde och skapar säkerhet Inom livsmedelssektorn kan certifiering användas för att skapa mervärde till produkter och säkerställa att livsmedlet är säkert för konsumenterna
eller har en viss kvalitets egenskap. Det finns flera möjliga fördelar för den som väljer att bli certifierad, bland annat: • livsmedlets varumärke stärks på marknaden • förbättrade processer • effektivare användning av resurser • ökad produktivitet • bättre hantering av avfall • konsumenternas förtroende och därmed intresse kan öka
Två typer av certifierings system används: certifiering av produkter och certifiering av ledningssystem för livs medelsproduktion. Certifiering av produkter syftar till att säkerställa en viss egenskap hos produkter och är direkt kopplad till slutprodukten. Några exempel är ekologisk produktion enligt EU:s regler eller enligt KRAV:s regler, eller att produkten
uppfyller den så kallade IP-standarden. Certifiering av lednings system används för att säkerställa att styrningen av en produktion – ledningssystemet – ska skapa förutsättningar för säker livs medelsproduktion. Här fokuserar man som regel på livsmedelssäkerhet. Swedac ansvarar för kontroll av ackrediterade certifieringsorgan.
Abba är ett anrikt varumärke med alltifrån fiskbullar till soppor – och förstås en mängd olika sillprodukter. För att säkerställa kvaliteten på produkterna har Orkla Foods Sverige – som äger varumärket Abba – etablerat ett eget Swedac- ackrediterat laboratorium för tester i Eslöv. SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
12
STRATEGISKT PLACERAD i Kungshamn på den svenska västkusten ligger Orkla Foods Sveriges anläggning för tillred ning och tillagning av sill från Abba. Varje år förädlas cirka 9 500 000 kilo sill och annan fisk och förpackas till bland annat cirka 16 miljoner glasburkar med varierande inläggningar och smaker. I år fyllde varumärket Abba hela 179 år, och sedan 2014 ingår varumärket Abba i Orkla Foods Sverige. – Man kan säga att vår kvalitetskon troll av sillprodukterna börjar i samband med att fisken ska fångas ute på Nord sjön eller utanför Island, då vi säkerstäl ler att fisket är MSC-certifierat*, berättar Christian Pålsson, tf kvalitetschef på Orkla Foods Sverige.
Redan när sillen fiskas ur havet kon trolleras framför allt halterna av listeria och histamin, som båda kan ha skadliga effekter på människor. Under transpor ten in till beredningen på land är det noga att förvaringen håller rätt tempera tur så att inga skadliga ämnen har möjlig het att växa till sig. – Nästa steg är beredarna, som filear och lägger sillen i lake i stora tunnor. Här sker en visuell kontroll, det vill säga att erfarna bedömare granskar fisken. BEREDNINGEN INGÅR INTE i Orkla Foods Sveriges verksamhet, men de skickar regelbundet ut medarbetare för att kontrollera att allt sköts som förväntat, berättar Christian Pålsson. Orkla Foods Sverige har byggt upp ett eget laboratorium för tester, ackrediterat av Swedac.
I FABRIKEN BLANDAS alla ingredienser till receptet ihop, men först kontrolleras alla råvaror – alltså inte enbart fisken. De andra delarna kan vara nog så viktiga för kvaliteten på slutprodukten, konstaterar Christian Pålsson. När sillen och smaksättningen till sist har förpackats i burkar kommer nästa kontrollstation – som en extra säkerhetsåtgärd röntgas varje burk för att säkerställa att det inte finns främmande föremål där. – Burkarna levereras sedan till vårt stora centrallager i Uddevalla, där de får stå i två veckor för att smakerna ska utjämnas. Varje vecka tar vi stickprov från produktionen som får provsmakas av vår testpanel av anställda på Orkla Foods Sverige. ANLÄGGNINGEN I KUNGSHAMN har ett
miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001 för att säkerställa och verifiera att de hela tiden arbetar på att minska sin miljöpåverkan. – Vi har ett genuint intresse av att ta ansvar för miljön, även ur en rent kom mersiell aspekt: Vi är beroende av att ha levande hav för att få bra råvaror, säger Christian Pålsson. Orkla Foods Sverige har också ett eget laboratorium för mikrobiologiska och kemiska provtagningar och analyser. Det ligger i Eslöv och är ackrediterat av Swedac. – Ackrediteringen är mycket betydelse full, det blir i praktiken som att ha ett oberoende labb inom våra egna väggar, och för oss är det värdefullt att testerna görs av några som har god kunskap om våra produkter, säger Christian Pålsson. * MSC (Marine Stewardship Council) är en oberoende organisation som i slutet av 90-talet utformade en standard för ett välskött och hållbart fiske, liksom en annan för att spåra fisk och skaldjur från tallriken de ligger på till båten som tagit upp dem.
FOTO: OLE WALTER JACOBSEN
Tema: Livsmedel
Kvalitet från hav till butik
– Vi har inköpare som arbetar med skkvalitet, som helt enkelt har extra fi goda fiskkunskaper, och de ansvarar bland annat för kontroller som ligger utanför vår produktion. De stora tunnorna med sillfiléer i lake transporteras – återigen under kontrol lerade temperaturförhållanden – sedan till Orkla Foods Sveriges bergrum utanför Kungshamn. De hämtas därefter konti nuerligt ur tunnorna innan de transpor teras till den närliggande fabriken. – Vi låter kontrollera en viss andel av tunnorna, och då används olika metoder: förutom att man mäter salt- och pH-hal ter samt tar prover på fetthalten görs visuella bedömningar och sensoriska granskningar, som lukt- och smaktester.
Tema: Livsmedel
HALLÅ DÄR, BRITTA BJÖRKHOLM, avdelningschef Livs medelskontrollen inom Stockholms kommun.
Vilka är era främsta utmaningar just nu?
Hur ser det ut med matfusket då?
9 500 000 kilo Så mycket sill och fisk förädlas och förpackas årligen i Abba-fabriken i Kungshamn.
– Det är nog den allra största utmaningen. Jag kan inte säga om fusket blir mer utbrett, men det tar definitivt allt större plats i vår verksamhet. Det kan ju bero på att vi blir bättre på att upptäcka det, för det blir helt klart fler fall hela tiden. Hur mycket skiljer det egentligen mellan bedömningarna som görs i Sveriges nästan 300 kommuner?
– Det jobbar vi mycket med – vi är måna om en samsyn kring livsme delslagstiftningen, så att alla är överens om hur reglerna ska tolkas. Varför är det viktigt med livsmedelskontroll?
– Det handlar om att skyd da konsumenten från att få dåliga produkter och att bli vilseledd. Man ska få vad man förväntar sig. På lång sikt bidrar det också till en hög och jämn nivå på maten. Text: Peter Wiklund
13 SWEDAC MAGASIN NR 4.2017
– Den ökande e-handeln gör att vi snabbt har fått fler aktörer på marknaden, och det är resurskrävande. Arbetet försvåras också av att det i högre takt än tidigare kommer nya trender som ger nya mat vanor och nya livsmedel, som vi måste lära oss att kontrollera.
Mötet: Ingrid Gustafsson SWEDAC MAGASIN NR 4. 2017
14
” Ackreditering är som ett mikrokosmos” Ingrid Gustafsson är en av få som har forskat på ackreditering. Det hon såg var ett globalt system som trots att det består av så många självständiga noder är stabilt och väl fungerande. Hon skulle vilja att fler kände till det men inser att det är svårt för gemene man att förstå. DET HAR GÅTT ett år sedan Ingrid Gustafsson lade fram sin doktors
avhandling om ackreditering på Göte borgs universitet. I dag delar hon sin tid mellan forskningscentret Score vid Stockholms universitet och Förvaltning sakademin på Södertörns högskola. Innan hon började sin forskning kände hon inte till ackreditering. Det var genom Scores forskning om standarder som hennes intresse väcktes. – Standarder är ett sätt att reglera i en global värld. Eftersom de inte har någon nationell hemvist når de många. Men ingen hade tittat på ackreditering. Med sin bakgrund av studier inom offentlig förvaltning, särskilt områden där privat möter offentligt, såg hon att det fanns mycket att fördjupa sig i kring ackreditering. – Ackreditering är som ett mikrokos mos för ett privat och ett offentligt system, och som dessutom är globalt och har vuxit över tid. Ackreditering är verkligen globalt i ordets rätta bemärkelse, slår hon fast. Det finns över hela jordklotet och är när varande överallt, hela tiden, i vår vardag. – Det här enorma systemet som finns tyckte jag var spännande – en sorts okänd kraft som jag ville kartlägga. Hur startade det? Varför är vi där vi är i dag? Den övergripande frågeställningen i Ingrid Gustafssons forskning är hur systemet kan hålla ihop med så många olika organisationer över hela jordklotet, och ackrediteringens roll för att få det att fungera. – Eftersom ackreditering håller sam man ett system av samordnande noder har det stor betydelse. Annars skulle det inte gå att styra. I sin forskning kom hon fram till att
det inte finns någon centralt styrande organisation, någon högsta ansvarig chef, i ackrediteringsvärlden. – Just att det är så utspritt tror jag bidrar till att det fungerar. Annars skulle inte alla dessa olika länder gå med på konstruktionen. Samtidigt som det finns så många nyanser på global nivå är det i grunden stabilt och ordnat. EU HAR DE SENASTE ÅREN drivit på
hårt för att ackreditering ska kopplas till en myndighet eller organisation med tät koppling till staten. Det talar emot det som ofta beskrivs i tidigare forskning, att ackreditering handlar om privata marknadsdrivna system, konstaterar Ingrid Gustafsson. – Det inte är alls så privaträttsligt som många tror. Tvärtom är det tätt kopplat till EU och nationalstaten, och det kändes viktigt att visa på. Swedac blir sedan granskad av sina europeiska kollegor inom EA, och EA av en global granskande funktion.
” I dag finns det så många val att göra och då behöver vi guidning, och helst av någon som har granskat och pekat ut vilka leverantörer som är okej. Ackreditering sållar bort dem som inte är trovärdiga.”
För medborgare ger ackreditering en trygghet, samtidigt som det är få som vet att det finns och vad det innebär. – Systemet är komplext och tekniskt, och svårt att förklara för gemene man. Ackreditering är svårt att hisspitcha … Samtidigt är Ingrid Gustafsson över tygad om att fler skulle tycka att det är in tressant om de fick veta mer, inte minst ur ett konsumentkritiskt perspektiv. – Vem granskar egentligen våra produkter? Alla vet att vi konsumerar globalt. Till exempel tillverkas 85–90 procent av alla leksaker i Kina och då måste det finnas någon form av kontroll mekanism innan de kommer in i EU- systemet. Om konsumenter generellt fick veta att det inte fanns något som motsvarar ackreditering skulle det nog skapa en osäkerhetskänsla, tror hon. – Det står ju för ett slags garanti. I dag finns det så många val att göra och då behöver vi guidning, och helst av någon som har granskat och pekat ut vilka leverantörer som är okej. Ackreditering sållar bort dem som inte är trovärdiga. UTMANINGEN ÄR ATT ackreditering har utvecklats så olika långt i olika länder, enligt Ingrid Gustafsson. Här hör EU och USA till dem som kommit längst. – Ett fungerande ackrediteringssystem bygger på att det finns en fungerande förvaltning och lagstiftning. I delar av världen där det är mindre utvecklat job bar Swedac mycket med att utbilda – och det är ett stort arbete framöver. Grunden i systemet är förtroende, konstaterar hon. – Om det här systemet ska vara globalt bygger det på att alla delar är hyfsat lika för att vi ska kunna lita på varandra. Och då måste alla ha samma kunskap och förutsättningar. Hon har tillsammans med två kollegor just fått pengar från Vetenskapsrådet för att fortsätta sin forskning om ackredi tering. – Det tyder på att även forsknings finansiärerna nu insett vikten av att ackreditering som samhällsfunktion utforskas vidare. Text: Karin Myrén
FOTO: KRISTINA SAHLÉN
OM INGRID GUSTAFSSON Gör: Forskar om organisering av offentlig sektor med speciellt fokus på ackreditering och internationella standarder. Aktuell med: Inleder nytt forskningsprojekt om ackreditering. På fritiden: Bakar. Familj: Man och en son. Okänd talang: Är långdistanslöpare.
Xxxxxxxx: Dxxxxxxxic
Med EU-gemensamma regler behöver drönarna inte längre sväva i ovisshet.
SWEDAC MAGASIN NR 4. 2017
16
Fredrik Hansson, vd på Swescan
FOTO: ISTOCKPHOTO
”Det är genomgående så att reglerna är anpassade efter gamla näringar och inte efter oss som tillkommit på senare år.”
Utvecklingen av drönare går otroligt snabbt – men lagstiftningen har inte hängt med tekniken. Nu är gemensamma EU-regler på gång. Text: Jens Kärrman DE SENASTE ÅREN har drönar branschen ökat explosions artat, och Sverige är ett av de länder som ligger i framkant. I dag används drönare av skogsägare, byggföretag och reklambranschen. För att ta några exempel. På några få år har priserna på drönare sjunkit samtidigt som de tekniska möjligheter na ökat. Lagstiftningen har ibland haft svårt att hänga med. Det mest tydliga exemplet var när drönare häromåret blev klassade som övervak ningskameror. Plötsligt var operatörerna tvungna att informera alla som kunde tänkas hamna på bild även om flygningarna gjordes långt över marken. Den regeln försvann i som ras, men Fredrik Hansson, vd på Swescan, tycker att mycket återstår att göra. Bland annat
anser han att dagens max höjd på 120 meter är föråldrad. Swescan, som är den största drönaroperatören i Sverige, utför exempelvis många jobb över bergtäkter. – Det ställer till det för oss när vi jobbar med karterings flyg. Vi skulle gärna flyga på 200 meters höjd, och när vi jobbar med skogskartering vill vi upp på 250–300 meter.
Swedac vill se större tydlighet
regelverk för drönare. Anna Formgren, jurist på Swedac,
Ett nytt EU-regelverk för drönare kan komma att in volvera Swedac. Det handlar bland annat om person- och produktcertifiering. Inom EU pågår ett arbete med att skapa ett gemensamt
Då kan vi beta av större ytor på samma tid, säger han. I stället borde, anser Fred rik Hansson, gränsen för hur lågt det civila flyget får flyga höjas. – De har inte samma behov av att flyga så lågt. Men det är genomgående så att reglerna är anpassade efter gamla nä ringar och inte efter oss som tillkommit på senare år.
Fredrik Hansson på Swescan välkomnar nya regler. ”För ett enskilt företag är det inte helt enkelt att förstå hur alla förordningar ska tolkas.”
menar att behovet är stort. – Problemet i dag är att det finns olika regler i de olika EU-länderna. Utvecklingen av drönare har gått fort och det har blivit ett spretigt regelverk, säger hon. De stora stötestenarna är dels säkerheten, med risken för kollisioner med det vanliga civila flyget, dels integritets frågorna. Anna Formgren poängterar att det samtidigt finns stora möjligheter.
– Det finns väldigt många användningsområden, som skogs bruk och räddningstjänst, och det talas också om distribution av varor, säger hon. EU-FÖRSLAGET innehåller både bestämmelser om certi fiering och om CE-märkning. För Swedacs del finns det tre områden där myndigheten kan komma att ackreditera certifieringsorgan. Det hand lar om personcertifiering, produktcertifiering och certifi ering av ledningssystem.
NÄR FÖRSLAGET blir verk lighet kommer det dock att gå snabbt. En EU-förordning är den mest kraftfulla typen av unionsakt och träder i kraft direkt när beslutet är fattat. Fredrik Hansson, som även är engagerad i branschorga nisationen UAS Sweden, ser gärna att branschen är mer involverad i utredningspro cessen än vad som är fallet i dag. – Vi har försökt påpeka vissa saker, men jag tycker att gehöret från myndigheterna är dåligt. Det här är en bransch som växer, men det är ingen som pratar med oss. Dialog borde föras med oss bransch kunniga i samband med att det går ut på remiss, säger Fredrik Hansson.
– Tanken från EU:s sida är att ta ett samlat grepp både när det gäller kraven på opera törer och de tekniska kraven på drönarna, säger Anna Formgren. Swedac tycker dock att en del oklarheter återstår i EU-förslaget. – Det här förslaget är ganska svårgenomträngligt och alla delar är inte helt lätta att förstå. En av våra synpunkter är att regelverket ska vara tydligt och lätt att tillämpa.
Case: Drönare 17 SWEDAC MAGASIN NR 4. 2017
Nya utsikter för drönare
Inom EU pågår nu ett arbete om ett gemensamt regelverk för drönare. Tanken är att samma krav ska gälla i hela EU både för den tekniska ut rustningen och operatörerna. Det ska göra det enklare för ett drönarföretag att verka i andra EU-länder. Planerna välkomnas av Fredrik Hansson. – Det är jättebra med gemensamma regler. För ett enskilt företag är det inte helt enkelt att förstå hur alla förordningar ska tolkas, säger han. Tanken var att förslaget skulle ges till kommissionen under hösten och utmynna i ett beslut om en ny förord ning redan under 2018. Sanno likt kommer den tidtabellen inte att hålla.
Swedacskolan: Standarder SWEDAC MAGASIN NR 4. 2017
18
Standardisering för kvalitet och effektivitet Överallt i vår vardag är vi omgivna av standarder, eller åtminsto ne av sådant som bygger på ett standardiseringsarbete. Tydliga gemensamma krav på alltifrån dörrhandtag och eluttag till ledningssystem och tillverkningsprocesser ger förutsättningar för att hålla en hög nivå på såväl säkerhet som kvalitet. STANDARDISERINGSARBETE
handlar i grund och botten om att komma överens om vilka krav vi ska ställa på en pro dukt, tjänst eller process. Tack vare standarder går det exem pelvis att se till att saker och ting passar ihop, när det gäller såväl mått som funktion. Ett enkelt exempel är järn vägsnätet i Europa, inklusive såväl spårbredder som signaloch styrsystem. Om inte det hade varit standardiserat hade det varit krångligt att vara tågluffare. Det kan också handla om kvalitet, så att vi vet vad vi kan förvänta oss av det vi köper el ler den tjänst vi nyttjar. Stan darder blir en trygghetsbas för att värna om hälsa, säkerhet och miljö i samhället.
– Det vimlar av standarder som vi inte ser. Ta exem pelvis en hiss, där finns det standar der för alltifrån de enskilda komponen terna till hur byggpro cessen ska ledas, och sedan även hur kontrollerna ska ut föras när hissen väl är färdig, säger Arne Lund på avdelning en för kommunikation och utveckling på Swedac. DET ÄR DOCK inte enbart en fråga om individens bästa, även om det givetvis är en vik tig aspekt, konstaterar han. – Standarder behövs för att hantera all typ av handel med varor och tjänster, inte minst när det gäller export. Det
Nyheter på gång Exempel på områden där man arbetar med nya standarder: • Bedömning av HVB-verksamhet, hem för vård eller boende. • Vad och hur spelbolag som erbjuder onlinespel ska rapportera till ansvariga myndigheter.
• Höja säkerhet, kvalitet
och kostnadseffektivitet vid snabbtester för droganalys. • Sverige är också aktivt och driver standardiserings arbetet framåt inom plast återvinning, biobaserad plast och bionedbrytning av plast. Källa: SIS, Swedish Standards Institute
bidrar till ökad effek tivitet och säkerhet hos alla parter. Dessutom är standarder använd bart i innovation och utveckling, kring produkter men även för att förbättra och effektivisera exempelvis lednings- och produktionsprocesser i en verksamhet. – I vissa fall använder man en standard för att utveckla sina verksamhetsprocesser, andra gånger för att säker ställa att de produkter eller tjänster som man erbjuder verkligen håller måttet, säger Arne Lund. Genom att visa upp att det man säljer – eller en process i verksamheten – följer fast slagna standarder kan man vända sig till ett certifierings organ för att få en certifiering. – Här fyller Swedac flera viktiga funktioner i den kedja som handlar om bedömning av överensstämmelse. Vi ansvarar inte bara för ackre ditering av sådana certifie ringsorgan, utan också organ och laboratorier som utför kontroller och provningar som utgör underlag till certi fieringsprocessen.
I takt med att vi omges av allt fler och mer komplexa tjänster är det olika former av ”systemstandarder” som tas fram. För även om begrep pet standard för tankarna till något statiskt så är det ett område som är i ständig utveckling. – När omvärlden förändras gäller det att se till att det finns överenskommelser som känns relevanta. Det är ett idogt arbete, säger Arne Lund. FÖR SVERIGES DEL är det
extra viktigt att standarder som tas fram inte får en ”inlåsningseffekt”, utan att de tillåter utveckling, konstate rar Arne Lund. – Vi är exportberoende i högre grad än många andra länder och behöver kunna bedriva ett aktivt innova tionsarbete för att upprätt hålla vår konkurrenskraft. Det innebär i praktiken att vi skulle missgynnas av att en standard exempelvis pekar på en viss tekniklösning.
LÖSNINGEN är ju som re gel inte heller det viktiga, menar han, utan det är vad produkten eller tjänsten kan innebära för köparen eller användaren. – Därför är det ett allmänt svenskt intresse att arbeta för att kraven är definierade ut ifrån prestanda och resultat. Det är dessutom viktigt att det blir rätt från början, för det tar ett antal år att förändra en standard. Text: Peter Wiklund
EN STANDARD BLIR TILL
FOTO: ISTOCKPHOTO
Tre svenska organ I Sverige finns tre standardiseringsorgan som erkänts av Sveriges Standardiseringsråd, SSR, svensk huvudman för standardisering:
• Swedish Standards
Institute, SIS SIS driver svenskt deltagande i internationellt standar diseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. SIS
ska också utarbeta nationella standarder, och verka för användning av och informera om betydelsen av standarder. • Svenska Elektriska Kommissionen, SEK SEK är en förening med i ntressenter från svenskt näringsliv och offentlig förvaltning,
som tillvaratar svenska intressen inom standardisering på elområdet. • Informationstekniska standardiseringen, ITS ITS tillvaratar svenska intressen och ansvarar för standardisering gällande informationsteknik och telekommunikation.
Standardiseringsarbetet sker till stor del på inter nationell nivå, och den dominerande globala och mest välkända standar diseringsorganisationen är ISO. Den har 163 nationella standardiseringsorgani sationer som medlem mar. I Sverige drivs och samordnas standardise ringen av SIS, Swedish Standards Institute. Den europeiska standardise ringsorganisationen CEN har 33 medlemmar och samarbetar med ISO. När en ny standard ska utvecklas, eller en befint lig förändras, kan försla get initieras från olika håll: från ISO, CEN eller Den europeiska en nationell standardiseringsorganisatioorganisation – nen CEN har 33 och då kanske medlemmar och av en enskild samarbetar individ eller ett med ISO. företag. Förslaget behandlas sedan på internationell nivå, i den kommitté som ansvarar för det aktuella området, och därefter skickas ett utkast till en så kallad spegelkommitté på natio nell nivå som får lämna sina kommentarer. De na tionella arbetsgrupperna består i första hand av representanter från före tag och organisationer inom den bransch som kommittén ansvarar för. I slutändan kan arbetet resultera i exempelvis en ny ISO-standard. Under 2017 har det bland annat kommit ISO- standarder för verifiering av miljöteknik och för ledningssystem för affärsrelationer i samver kan. Standarderna kan köpas via de nationella organisationerna.
POSTTIDNING B
Sista ordet: Cecilia Hertz
Swedac, Box 878, 501 15 Borås Adresser från Swedac
20
Hon inspireras av resurssnål rymddesign Vi har mycket att lära av livet i rymden. Cecilia Hertz arbetar med att applicera smarta rymdlösningar på jorden. En inte helt ovanlig åsikt är att rymdforskning är onödigt när det finns så många pro blem att lösa på jorden. Men faktum är att mycket av viktig teknik som används i dag först testades i rymden. Solpaneler är ett klassiskt exempel. Sladdlösa verktyg ett annat.
Cecilia Hertz, grundare av företaget Umbilical Design, arbetar med att överföra rymdteknik till livet på jor den. Hon har under årens lopp varit med om att använda rymddesign på en rad områ den. Det handlar om alltifrån seglingsdräkter till hjälmar för utförsåkning. – Vi har jobbat med Volvo Personvagnar för att hitta lätt viktsmaterial för att minska bränsleförbrukningen. Vi har också tagit fram flamsäkra un
derkläder för stålindustrin. Så vi har arbetat på en rad olika områden, säger Cecilia Hertz. De senaste åtta åren har företaget allt mer kommit att fokusera på hållbara städer och byggande. – När vi förstod att bygg sektorn står för 40 procent av energiförbrukningen i Europa kände vi att vi borde rikta våra krafter från rymdsektorn till ett område där vi verkligen kan göra skillnad, säger Cecilia Hertz. LIVET PÅ rymdstationer är
väldigt resurssnålt. Rymd tekniken borde därför gå att använda mer i våra städer, menar Cecilia Hertz. Hon har
Gör: Driver Umbilical Design, som bland annat är kontrakterat av den Europeiska rymdorganisationen, ESA, för att överföra r ymdteknik till svenska företag. Bakgrund: Under utbildningen i industridesign vid Lunds tekniska högskola besökte hon Nasa för att göra sitt examens arbete, vilket väckte intresset för rymden. Sedan dess har det blivit många besök i Houston. Nu arbetar hon med att förbättra produkter med hjälp av rymddesign.
bland annat tittat på en bygg nad hos Nasa som förbrukar 90 procent mindre vatten än en vanlig byggnad. – Rymdstationerna är slut na system, exempelvis kan man återvinna vatten. Astro nauterna förbrukar exakt den mängd av allting som behövs för deras överlevnad. Det finns mycket att inspireras av. För att lyckas krävs mer mod när det gäller att satsa på nya innovationer, menar Cecilia Hertz. – Vi vill driva de frågor som ger störst effekt, men då krävs det att fler vågar använda nya material. Det behövs fler mo diga aktörer, säger hon. Text: Jens Kärrman
FOTO: SÖREN ANDERSSON
SWEDAC MAGASIN NR 4. 2017
OM CECILIA HERTZ