Swedac MAGASIN
TEMA KONSUMENTSKYDD
EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 1 • 2017
Bli en bättre e-handlare En tryggare skidsemester i påsk
+
Labbet som var först Så fungerar en tillsyn vid ackreditering
Din
hjälpande hand – så skyddas du som konsument i vardagen
Innehåll: Nr 1.2017
Hon vill visa upp läkarens vardag Sid 06
SWEDAC MAGASIN NR 1.2017
2
Därför sitter du säkert i påsk Sid 14 03 Ledare 04 Swedacs syn på EA-strategin 05 Allt inför dagen som håller måttet 06 Stensmyren vill ha nya villkor för läkarna 07 Han fick nästa globala prestigeuppdrag 08 Så syns Swedac i konsumentens vardag Kontrollen som ska värna konsumenten
12 Säkrare shopping för växande e-handel 14 Så har Stötens nya lift testats inför start 16 Stora Enso om vikten av sin ackreditering 18 Så går en tillsyn från S wedac till 20 Dopinglabbet där inget får gå fel
Följ med till labbet som var först med ackreditering Sid 16
FOTO: ANDERS ANDERSSON, RICKARD L ERIKSSON
11
PETERS ÖNSKELISTA:
• Bra och tydliga regler för marknadskontroll i EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag. • Ett lyckat genomförande av den nya avgiftsmodellen för ackrediterade organ. • Ett lyckat genomförande av den nya föreskriften för färdigförpackade varor.
Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se
HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Merih Malmqvist Nilsson merih.malmqvist@swedac.se 033-17 77 33 REDAKTÖR Lars Frank lars.frank@ci.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Jens Magnusson ISSN 2002-2093 TRYCK Scanprint A/S Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i juni 2017. Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Vi samordnar även den svenska marknadskontrollen och har ansvar i frågor som rör mät instrument och ädelmetall. Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.
Intro: Peters perspektiv
Swedac är en aktiv part i realiseringen av regeringens exportstrategi. Kvalitetsinfrastruktur är glädjande nog ett begrepp som har blivit allt mer vedertaget internationellt och i Sverige. Som en del i arbetet med att realisera regeringens exportstrategi har Swedac fått i uppdrag av regeringen att analysera hur ackreditering tillsammans med standardisering, som delar av en kvalitetsinfrastruktur, kan användas för att främja svensk export. Swedac har medverkat till att ta fram informationsstöd till små och medelstora företag (SME) för att tydliggöra en vägledning som ska ge företagen de bästa förutsättningarna att lyckas redan från början. I november kontrollerade EA (den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering) Swedacs roll som Sveriges ackrediteringsorgan, vilket resulterade i en del avvikelser som vi nu kan använda oss av i vårt förbättringsarbete. Swedac är aktiva i att driva det internationella samordningsarbetet såväl i de internationella samarbetsorganisationerna ILAC och IAF som i den gemensamma organisationen inom Europa – EA. Swedac har nu framträdande positioner inom samtliga tre samarbetsorganisationer för ackreditering. Detta är ovanligt och mycket stimulerande, eftersom det innebär att vi säkrar vårt inflytande och kan bidra till att knyta ihop det arbete som sker i världen.
KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE
3 SWEDAC MAGASIN NR 1.2017
Ny standard för att främja svensk export
Så ser Swedac på nya EA-strategin
SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
4
I varje nummer av Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du ERNA ZELMIN-EKENHEM, Arbetsmiljöverket.
Vilken är er viktigaste utmaning just nu? Det är en utmaning att hitta ett optimalt arbets sätt både internt i myndigheten och externt. Frågorna kräver inte bara nationella aktiviteter, utan även internationella, för att kunna ringa in produkter som inte håller den säkerhetsstan dard vi önskar och som dessutom inte bara är farliga för konsumenterna, utan även på arbets platser. I de fall vi ser att man avsiktligt slarvat med säkerheten i syfte att genom till exempel låga priser vinna konkurrensfördelar är det också en utmaning för oss att få med detta i vårt arbete med osund konkurrens och i att säkra en säker och god arbetsmiljö.
Vilka frågor kring marknadskontroll är i fokus hos er? Hur får vi rätt information om de bristfälliga produkterna på den svenska marknaden? Hur agerar vi effektivt mot direktimport från tredje land och hur samarbetar vi nationellt mest effektivt i tullärenden?
Vilket är ditt bästa konsumenttips? Om det verkar vara för bra för att vara sant så är det nog det!
DEN EUROPEISKA samarbetsorga
nisationen för ackrediteringsorgan EA (European Accreditation) har lanserat en ny långsiktig strategi som lägger ut inriktningen för ackrediteringsorganen och ackredi teringens roll inom det europeiska samarbetet fram till och med år 2025. Den nya strategin tydliggör mål och aktiviteter för hur ackre ditering i högre grad ska bidra till ökad tillit till varor och tjänster i Europa. Swedacs generaldirektör Peter Strömbäck har varit projektle dare för den arbetsgrupp inom EA som har arbetat fram strategin. – Ackrediteringsarbetet behöver ständigt utvecklas, och ackre diteringsorganen behöver vara lyhörda för mark nadens utveckling. I omvärlden dyker det ständigt upp nya möjli ga ackrediteringsområ den, och nu har anslaget i den nya strategin varit att skapa möjligheter att gå från ”good” till ”great”, säger Peter Strömbäck. DEN OMFATTANDE digitaliseringen
i samhället är en av de viktiga för ändringar som skapar nya förutsätt ningar och utmaningar för ackredi tering, konstaterar han. – En av de förbättringar som jag förväntar mig framöver är att vi kan effektivisera och erbjuda snabbare processer. Ett annat viktigt syfte med stra tegin är att underlätta handel och regelefterlevnad genom att harmo
nisera arbete inom EU och mot den globala marknaden. Enbart i Sveri ge visar studier att en tredjedel av alla jobb i det privata näringslivet ingår i så kallade globala värdeked jor. Sverige har i dag en fungerande nationell kvalitetsinfrastruktur. Swedac och många av de andra aktörerna i kvalitetsinfrastrukturen har ett utvecklat globalt samarbete med motsvarande organisationer i andra länder, vilket underlättar multilaterala dialoger. De globala samarbetena skapar en global kvali tetsinfrastruktur. – Det är hyfsat harmoniserat i dag, men även där kan det bli bätt re. Det finns i alla fall en gemen sam strävan mot harmonise rat utförande, och det är en värdefull utgångspunkt. FLERA FÖRÄNDRINGAR
i omvärlden under det senaste året har bidragit till att många upplever en ökad oro och osäkerhet inför framti den, menar Peter Strömbäck. – Ackreditering får då en ökad be tydelse – ett modernt och uppdate rat ekosystem för ackreditering kan stärka tilliten till varor och tjänster. Jag är säker på att vi kommer att hitta nya tillämpningsområden för ackreditering, som därmed kommer att göra nytta för ännu fler grupper. EA behöver fortsätta att vara en drivande kraft och verka för att till exempel öka utvecklingen och användningen av internatio nellt harmoniserade standarder och regelverk.
FOTO: HANS ALM ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO
Aktuellt: Nr 1. 2017
HALLÅ DIREKTÖR’N
EN METER LJUS En meter är i dag formellt definierad som längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i absolut vakuum under tiden 1/299 792 458 sekund.
METRON Ordet meter kommer av det grekiska ordet metron vilket betyder mått.
Den mätta dagen DEN 20 MAJ firas Världsmet rologidagen i ett femtiotal länder för att uppmärksamma överenskommelsen om att använda sig av ett gemen samt mätsystem. En meter hade inte varit en meter utan den internationella överens kommelsen i Paris 1875, då 17 länder för första gången for maliserade ett samarbete och kom överens om att använda metersystemet. Paris har kvar sin position som mätsystemens centrum,
då den internationella mät organisationen OIML har sitt säte där. Även den interna tionella kilogramprototypen förvaras bakom lås och bom i Paris: Mätansvariga myndig heter från alla länder träffas regelbundet på den interna tionella byrån för mått och vikt, BIPM, för att kontroll väga sina riks-kilovikter så att alla ska ha korrekt jämförelse material. Före metersystemets inträde fanns många olika
slags måttstockar, även samma måttenhet, en tum till e xempel, kunde vara olika lång i olika länder. I Sverige infördes metersy stemet o fficiellt genom en kunglig förordning 1878 med en tioårig övergångsperiod. De gamla måtten, som aln och fot, var tillåtna fram till ingången av år 1889. Swedac är myndigheten i Sverige som skriver regler och utövar tillsyn över de mätinstrument som används i handeln.
Regeringen har fattat beslut om nya medlemmar i Swedacs insynsråd. Insyns rådet fungerar som ett stöd för generaldirektör Peter Strömbäck och fyller unge fär samma funktion som en styrelse Ledamöter i ett insynsråd utses som regel för 3 år i taget, och nu var det dags för en ny period. Den 9 februari 2017 utsågs följande perso ner till Swedacs insynsråd av regeringen: • Verksamhetsexperten Christina Bertler Edlund • Director Business Innova tion Jörgen Backersgård • Seniora rådgivaren Ola Asplundw • Verkställande direktören Thomas Idermark • Tillförordnade chefen Suzanne Håkansson • Internationella sekreteraren Jens Henriksson • Seniora projektledaren Jennie Cato • Generaldirektören Gunilla Hult-Backlund • Riksdagsledamoten Mathias Tegnér
Nu får du extra tid på dig Swedac förlänger över gångstiden för hur ackre diterade organ ska hänvisa till sin ackreditering till och med den 31 december 2017. Ändringsföreskrifterna har numret STAFS 2016:24 och ändrar punkt 3.
ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO
DÄRFÖR STÅR VI BAKOM AGENDA 2030 Swedac är en av de myndigheter som signerar den gemensamma avsiktsför klaringen Svenska myndigheter i sam verkan för Agenda 2030. De myndigheter som står bakom deklarationen åtar sig att integrera de tre hållbarhetsdimensi onerna – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga – i sin verksamhet. Myndigheterna ska bland annat utarbeta
former för konkreta samarbeten kring genomförandet av Agenda 2030, bidra med expertkunskap i arbetet för hållbar utveckling och vidareutveckla befintligt hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030. Agenda 2030 är en handlingsplan för global utveckling för planetens och människors välstånd. Handlingsplanen
syftar bland annat till att förverkliga mänskliga rättigheter för alla, utrota fattigdom och hunger samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Förhållningssättet ska genomsyra politik och verksamhet både i Sverige och inter nationellt.
5 SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
8,95
Det längsta hopp som en människa gjort stod längdhopparen Mike Powell för i Tokyo-VM 1991.
Aktuellt: Nr 1. 2017
Nya med insyn
Aktuellt: Nr 1. 2017
Villkoren i fokus STORT ANSVAR – MEN små möjligheter att påverka. Vårdförbundets ordförande Heidi Stensmyren vill visa läkarnas vardag med hjälp av en ny kampanjsajt – tryggvard.se. Vad vill ni uppnå med sajten?
– Det finns många föreställningar om hur läkare arbetar och vi tycker det vore bra att visa upp en mera verklighetsnära bild och läkarnas egen syn på sin arbets situation. Den är inte alltid densamma som mediebilden. Vilka är utmaningarna i dag?
– Det är ett tungt arbete med ett stort ansvar för patienter samtidigt som vi inte i tillräcklig grad kan påverka vår arbets situation.
Vad är skillnaden för läkare i dag jämfört med hur det sett ut historiskt?
– Jour har vi alltid gått, och det är inte problemet i sig. Men det vi ser är att belastningen har ökat. Dethar varit en lägre intensitet förut. Med åren har tempot skruvats upp, belastningen ut ifrån hur många åtgärder man ska göra är större samtidigt som resurserna minskat.
HEIDI STENSMYREN
Vilket mottagande har sajten fått?
Förbundsordförande för Sveriges Läkarförbund. Yrke: Läkare, specialist i anestesi och intensivvård på Danderyds sjukhus. Ålder: 44 år. Twitter: @heidistensmyren Aktuell: Har inför 2017 års avtalsrörelse släppt sajten tryggvard. se för att visa upp läkarnas yrkesroll.
– Det har varit väldigt bra mottagande. Media och medlemmar har uppmärksam mat den och är glada att vi visar läkarens vardag och olika nyanser av det. Hur vill ni utveckla arbetssättet?
– Nattetid ska belastningen vara så låg som möjligt. Att ha en hög närvaro under dagtid gör verksamhet effektiv och högproduktiv och därigenom kan vi säkra en bättre kontinuitet och patientsäkerhet i vården. Skriva in, operera, ronda och skri va ut ska kunna gå på fyra dagar i många fall. Det kan vara längre pass över natten, men intensiteten måste vara lägre för bättre vård och bättre patientsäkerhet. Hur individanpassade kan ni vara?
– Förutsättningarna ser olika ut mellan olika individer och olika faser i livet. Gravida och deras möjlighet att gå jour är något vi belyst på sajten. Många mår ju jätte bra under hela graviditeten medan andra är mer utsatta och behöver anpassa sitt arbe te. Sedan passar det inte alla att jobba natt, ska vi behålla flera längre upp i åldrarna är
det viktigt med anpassning och förstås att se till att läkare hinner ta ut sin ledighet.
Hur ser du på kvalitetssäkring och standarder i vården?
– Sverige är ett litet land, men det ser ändå olika ut vad gäller riktlinjer. Vilka standarder som är implementerade va rierar och vi kan bli bättre på att vara mer systematiska. Vården måste också bättre följa utvecklingen när det gäller beman ning, kompetensutveckling, införande av nya verktyg och behandlingsmetoder samt utfasning av gamla metoder.
Det satsas mycket på standardisering inom äldrevård och behandlingshem –
glöms primärvården bort?
– Inte glöms bort, men primärvården har ju problemet att det är så brett och många gånger får ta hand om allt möjligt. Det behövs en tydlig definition av uppdra get. Det ska vara klart för både vården och medborgarna vad primärvården ska göra.
Vad är du mest nöjd med inom sjukvården?
– Sett till medicinska resultat ligger svensk sjukvård väldigt bra till. Både inom cancer och hjärtsjukdomar, exempelvis, men även mycket annat är vi väldigt bra på.
FOTO: RICKARD L ERIKSSON
SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
6
Swedac sedan 1994. Sedan 2013 har han även ett stort engagemang i EA, den euro peiska samarbetsorganisatio nen för ackreditering. Han är dels medlem i EA:s Executive Committee och dels ordföran de för Communications and Publications Committee.
– Genom att jag som r epresentant från EA sitter med i styrelsen för IAF innebär det en viss påverkansförmåga på arbets sättet. Det ger mig också möj lighet att ta med mig goda exempel tillbaka till Swedac, säger Peter Kronvall.
Peter Kronvall från Swedac får internationellt uppdrag.
Peter Kronvall, som en av sex personer, kommer att vara delaktig i styrandet av organisationen. Han kommer att representera de av IAF:s medlemmar som enligt världsbanken klassas som höginkomstländer, dit exempelvis Sverige, Japan och Argentina räknas. Peter Kronvall har lång erfarenhet av ackredite ring och han har arbetat på
STÖRRE SAMVERKAN MED PATIENTER & KONSUMENTER
FOTO: ISTOCKPHOTO
LÄKEMEDELSVERKET HAR skapat ett nytt patient- och konsumentråd.
– Läkemedelsverket vill föra en dialog med patienter och konsumenter i angelägna och aktuella frågor. Samverkan ska vara till nytta för både Läkeme delsverket och rådsrepresentanterna och deras respektive organisationer och nätverk, säger Lena Ring, samordnare för det nya rådet på Läkemedelsverket. Rådets syfte är samverkan med patienter och konsumenter för att: – öka Läkemedelsverkets kunskap om patienters och konsumenters erfarenheter av och syn på sjukdom i relation till användning av läkemedel och medicintekniska produkter. – bidra till en mer riktad och effektiv kommunikation till patienter och konsumenter från Läkemedelsverket. – öka patienters och konsumenters förståelse för hela Läkemedelsverkets uppdrag och verksamhet.
World Accreditation Day 9 June 2017 (#WAD2017)
Swedac håller ett ”webinar” på Världsackrediteringsdagen.
Fokus på vikten av ackreditering
UTNÄMNINGEN innebär att
Rådet kommer bland annat att ta del av patienters erfarenheter av läkemedel.
Aktuellt: Nr 1. 2017
I FÖRRA NUMRET kunde vi berätta att Merih Malmqvist Nilsson utsetts till ordföran de i ILAC. Nu kommer nästa prestigefulla uppgift för en Swedacanställd. Som förste svensk är Peter Kronvall ut nämnd till director represen ting high income economies för IAF, den internationella samarbetsorganisationen för ackreditering av certifieringsoch verifieringsorgan. – Det känns roligt att vara utnämnd, man kan aldrig veta i förväg hur det kommer att gå när det handlar om om röstning. Under de komman de åren hoppas jag kunna bi dra till att samarbetet mellan IAF och ILAC blir ännu bättre, säger Peter Kronvall.
Accreditation:
Delivering confidence in construction and the built environment
Världsackrediteringsdagen – World Accreditation Day – den 9 juni i år kommer att sätta e xtra fokus på sam hällsutveckling. Dagen är ett initiativ av International Accreditation Forum (IAF) och International Laboratory Accreditation Cooperation (ILAC) för att belysa vikten av ackreditering. I år vänder man sig lite extra mot bygg industrin som ”skapar vårt framtida samhälle”. Tillverkare, entreprenö rer, designer, arkitekter och civilingenjörer är ett urval i målgruppen för dagen. Ackreditering är ett effektivt sätt att säkra både material, byggtekniker, miljökon sekvenser samt hälsa och säkerhet för personal. En komplex och konkurrens utsatt bransch kan genom ackreditering både höja kva liteten och vinstmarginaler. Är de byggnader vi bor eller arbetar i säkra? Finns det åtgärder för att göra byggarbetsplatser ännu säkrare? Hur kan vi förhind ra skador på byggnader i form av brand, storm, vatten eller andra saker? Kan vi lita på löften om hållbarhet och miljöeffekter när det byggs nytt? Swedac kommer att hålla ett webinar i ämnet som kommer kunna följas via swedac.se. Följ också allt kring dagen i sociala medier via #WAD2017.
7 SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
Swedac står högt i kurs internationellt
Skyddad i vardagen Som konsument har du en osynlig hjälpreda med dig hela dagen som ser till att du mår bra. Vi har tittat djupare på funktionerna bakom detta konsumentskydd. Men först, låt oss titta på hur Maria, en tämligen vanlig svensk, hamnar i situationer där Swedac finns i bakgrunden: Av Peter Wiklund Illustration Jens Magnusson
07.00
Vaknar och tänder lampan. Elmätningen sker med elmäta re som följer regler från Swedac. Att lampan fungerar som utlovat granskas i någon form av den svenska myndighet som utför kontroll av produkter. Swedac samordnar alla dessa myndigheter.
07.15
Häller upp ett glas vatten från kranen. Hur mycket vatten som används i hemmet – och att det håller rätt kvalitet – är sådant som regleras och kontrolleras genom Swedacs verk samhet.
08.15
På väg till jobbet, och bilen måste tankas. Att Maria får och betalar för rätt mängd styrs av bensin mackens mätare. Swedac säkerställer att mätarna är godkända och rätt visande.
08.20
Ute på motorvägen tar det plötsligt stopp, men Maria känner sig trygg med att bilens bromsar fun gerar som de ska. Hon hade nyligen bilen inne för besikt ning på en anläggning som är ackrediterad av Swedac.
08.40
I hissen upp från garaget på jobbet får hon syn på kontrollmärket i hissen, som visar att det snart är dags för ny kontroll – som då utförs av ett företag som ackre diterats av Swedac.
Tema: Konsumentskydd
08.30
Blir omkörd av en last bil med varningsskyltar om att den rymmer farligt gods. Swedac ackrediterar de organ som utför kontroller av fordon som transporterar sådant som exempelvis kan vara explosivt, giftigt eller innehålla radio aktiva ämnen, som fyrver kerier, bensin och arsenik.
SWEDAC MAGASIN NR 1.2017
9
09.00
Datorskärmen som Maria tillbringar en stor del av sin arbetsdag framför har – precis som lampan i hemmet och alla andra produkter som hon omges av – genomgått någon form av kontroll innan den har blivit tillgänglig på den svenska marknaden.
10.00
Utanför fönstret ser hon hur en ny kontorsbyggnad växer fram. Att bullret från byggplatsen håller sig under en viss nivå garanteras av att maskinerna är kontrollerade av ett organ som är ack rediterat av Swedac.
12.00
Dags för lunch! För att säkerställa att det inte finns några skadliga ämnen eller farliga halter mikroorga nismer i mat och råvaror finns det en offentlig kontroll av livsmedel. Den utförs på ett laboratorium som har ackrediterats av Swedac.
Tema: Konsumentskydd SWEDAC MAGASIN NR 1.2017
10
14.00
Maria hastar i väg till ett möte utanför kontoret och hoppar in i en taxi. Priset på resan styrs av taxametern, som uppfyller de tekniska krav som har utformats i föreskrifter från Swedac. Taxametern besiktigas också regelbundet av ett or gan som är ackrediterat av Swedac.
17.50
På väg till bilen tittar hon en stund i smyckesbutikens skylt fönster. Kvaliteten på ädelme tallerna säkerställs via Swedacs verksamhet, bland annat genom tillsyn, marknadskontroller och ackrediterande kontroll organ.
17.30
På väg hem stannar hon till i affären. Där väger hon frukten på en våg, vars funktion uppfyller de krav som har föreskri vits av Swedac. Hon plockar på sig några färdigförpackade varor också. I det fallet meddelar Swedac föreskrif ter om hur mycket volym eller vikt som får avvika från innehållsde klarationen och kontrollerar så att märkningen är korrekt.
17.40
Även vid betalningen finns Swedac med i bak grunden, för den kontrollen het som sitter ansluten till kassaregistret ska vara certifierad.
18.15
Väl hemma hittar hon ett brev från hälsocen tralen bland posten. Det innehåller ett provsvar, som har hanterats och analyse rats av ett laboratorium som är ackrediterat av Swedac.
19.30
Efter middagen slår hon en signal till sin mor, och får höra att hemtjänsten varit där tidigare under dagen. Kvaliteten i äldreomsorgen tydliggörs av krav i Äldrestandarden, och Swedac ackrediterar de certifierings organ som certifierar mot Äldrestandarden.
Tema: Konsumentskydd SWEDAC MAGASIN NR 1.2017
11
Cecilia Tisell tillträdde som konsumentom budsman i sep tember 2016.
K FOTO: ÖYVIND LUND
ONSUMENTSKYDD KANSKE låter som
ett rätt begränsat område. Men funderar man lite på begreppet så inser man att det omfattar ett flertal områden och kan handla om bland annat säkerhet, funktion och miljöaspekter. Konsument är man dessutom i skilda sammanhang, som när man handlar traditionella produkter eller något mer abstrakt som el. Eller tjänster, för den delen. Det finns tack och lov ett flertal myndigheter och organisationer som arbetar med frågorna, bland annat den obundna, ideella organisationen Sveriges konsumenter.
– Tittar man enbart på de regler som finns i Sverige så får man uppfattningen att konsumentskyddet är rätt bra på många områden. Men när man sedan pratar med konsumenterna om deras upplevelser så får man en annan bild, säger Jens Henriksson, internationell sekreterare på Sveriges konsumenter. Förklaringen är, menar han, att efterlevnaden är för dålig – reglerna följs helt enkelt inte, medvetet eller ej. – Marknadskontroll är därför ett viktigt och användbart verktyg för att komma till rätta med problemet och förbättra konsumentskyddet. Inte enbart när det gäller frågor kring produktsäkerhet, utan även konsumenträtt. SVERIGES KONSUMENTER är knutet till
Marknadskontrollrådet (läs mer på sid 12), där erfarenheter, kompetens, kapacitet och insatser som görs inom området samordnas. – Nyttoeffekterna med Marknadskontrollrådet är många, säger Cecilia Tisell som är konsumentombudsman, KO, och generaldirektör för Konsumentverket. Hon pekar bland annat på att många produkter på marknaden är multifunktionella och spänner över flera områden, vilket gör att Marknadskontrollrådet blir en naturlig plats att diskutera problem kring dessa.
– Att ta del av goda exempel från andra myndigheter bidrar till inspiration för utveckling av den egna verksamheten. Cecilia Tisell tillträdde sin nuvarande roll i september 2016, med fyra år bakom sig på Konsumentverket och före det en mångårig erfarenhet som domare. Hon konstaterar att Konsumentver” Goda ket har en välfylld verktygslåexempel da när det gäller från andra att skapa och upprätthålla ett bidrar till starkt konsuinspiration.” mentskydd. – Det finns CECILIA olika beteenden TISELL, KO inom spektret av företag, alltifrån de seriösa som vill och kan göra rätt till de som inte bryr sig. Att förstå sin marknad och anpassa åtgärder och tillämpa verktyg efter situation är en framgångsfaktor för myndigheten. Produktsäkerhet är ett av de områden som Konsumentverket arbetar med när det gäller konsumentskydd. Anna Ekegren, jurist inom den enheten, berättar att de bland annat har ansvar för säkerheten för leksaker och personlig skyddsutrustning för privat bruk. – Våra marknadskontroller styrs till
Tema: Konsumentskydd
”Internet har gjort det lätt för små aktö rer, en grupp där många inte har koll på de regler som gäller.”
viss del av sådant som olycksfall, anmälningar och omvärldsbevakning, till exempel när produkter lyfts fram i media. Men vi har också fokusområden som vi arbetar med under en bestämd period. Just nu är det bland annat våningssängar, brandfiltar, varselkläder och leksaker som innehåller kulor eller bollar. De har även samarbeten över nationsgränsen, med bland annat motsvarande myndigheter inom EU – för att snabbare kunna upptäcka och dela med sig av kunskap och erfarenheter om brister. – Vi är också kontaktpunkt för Rapex, ett informationssystem som används av marknadskontrollmyndigheter över hela Europa. Systemet är en bra hjälp för att varna varandra när det dyker upp säkerhetsbrister.
JENS HENRIKSSON FRÅN SVERIGES KONSUMENTER
INOM EU FINNS på många områden ge-
SWEDAC MAGASIN NR 1.2017
12
mensamma produktregler, men även för sådana produkter som inte har reglerats på EU-nivå finns en grundprincip om fri rörlighet. Den som importerar varor från länder utanför unionen måste dock vara mycket noggrann med att försäkra sig om att de uppfyller EU:s krav innan de släpps ut på denna marknad. Många importörer har god kunskap om regelverket och ser till att produkterna har genomgått erforderliga kontroller, medan andra antingen inte känner till reglerna eller bryter medvetet mot dem. Det importeras en stor mängd bristfälliga produkter från tredje land, och den snabbt ökande e-handeln har seglat upp som ytterligare en stor utmaning för de myndigheter som arbetar med konsumentskydd. – En produkt som har förbjudits i vanliga butiker inom EU kan mycket väl dyka upp på någon av de stora internationella försäljningsplattformarna på internet. För en vanlig konsument kan det vara ytterst svårt att veta vilka krav man ska ställa – och det är förstås lätt att lockas av de låga priserna – och för myndigheterna är det ofta svårt att identifiera och vidta åtgärder mot den som ligger bakom försäljningen, säger Anna Stattin, utredare och marknadskontrollsamordnare på Swedac.
DET HÄR ÄR emellertid ett av de områ-
den som Marknadskontrollrådet kommer att fokusera på framöver, konstaterar hon. – Det pågår ett arbete inom EU med att utarbeta riktlinjer för marknadskontroll av produkter som säljs via e-handel, men dessa riktlinjer dröjer. Marknadskontrollrådet kommer därför att utarbeta egna rutiner genom gemensamma projekt på detta område. Även Jens Henriksson på Sveriges konsumenter har märkt att e-handeln
medför problem för konsumentskyddet. – Det gäller inte enbart i handeln med utländska aktörer. Internet har gjort det lättare för små aktörer att bedriva handel, en grupp där många inte har koll på vilka regler som gäller. SAMTIDIGT HAR e-handeln inte enbart
inneburit negativa effekter för konsumentskyddet, understryker han: – Det ger en ökad makt åt konsumenten, både genom en utökad konkurrens och genom att det ofta går lätt att lämna omdömen om handlare och produkter som blir synliga för andra konsumenter. En annan utmaning för konsumentens trygghet är den framväxande delningsekonomin, där man hyr eller lånar de produkter man använder i stället för att köpa dem. Det berör inte enbart traditionella områden som hyrbilar, utan sprider sig snabbt till alltifrån leksaker till kläder.
– Det finns en drivkraft i samhället för att främja delningsekonomin, eftersom en ökad uthyrning eller handel med begagnade varor och en mer utbredd uppgradering av produkter gör att vi kan minska avfallsmängderna, säger Anna Ekegren på Konsumentverket. Samtidigt suddas gränserna för ansvarsfördelningen ut när produkter på något sätt delas eller uppgraderas. – Det här är något som kommer att hända, och nu är det därför viktigt att se till att dagens produktlagstiftning inte innebär hinder för denna utveckling. I dagarna lades en utredning fram som behandlade den befintliga produktlagstiftningen sedd i ljuset av delningsekonomin. I utredningen föreslås dels nya styrmedel för att stimulera cirkulära affärsmodeller, dels att regeringen eller myndigheter ska utreda oklarheter som hämmar utvecklingen av delningsekonomin.
Om Marknadskontrollrådet Ett nationellt samordningsorgan för frågor om marknadskontroll, med represen tanter från 18 myndigheter. Swedac ansvarar för ordförandeskap och sekretariat. Rådet har i sin nationella marknadskontrollplan för 2017 beslutat genomföra en rad aktiviteter som bland annat innefattar ökad omvärldsbevakning och effekti vare erfarenhetsutbyte samt förbättrad information till företag om vilka regler som gäller och vilka skyldigheter man har. Den 28 april 2017 anordnar Marknadskontrollrådet tillsammans med Business Sweden, Svensk handel och Teknikföretagen på nytt heldagsseminariet ”Din pro dukt, ditt ansvar” som riktar sig till tillverkare, importörer och återförsäljare. Läs mer på marknadskontroll.se.
PER HOLGERSSON
JOHAN ERIKSSON
ÅSA PERSSON
MARTIN GUSTAFSSON
Nationell specialist, Tullverket
Utvecklingschef, Svensk Digital Handel
Jurist, Konsumentverket
Inspektör, Elsäkerhetsverket
Vad ska man tänka på när man handlar från en nätbutik utanför EU?
Vilka problem finns det med en ökad e-handel?
Vad har ni för befogenheter att stoppa produkter som kommer in i landet via e-handel?
– Vi kan stoppa sändningar från länder utanför EU. Om sändningen då innehåller till exempel en elektrisk apparat som ser farlig ut, eller om den saknar märkningar eller korrekt dokumentation, så kan vi meddela den ansvariga myndigheten. Hur hanterar ni den ökade omfattningen av global e-handel?
– Det är relativt ovanligt att vi stoppar mindre försändelser, till exempel när en privatperson har beställt enstaka produkter. Det är i princip lika mycket admini stration för ett sådant ärende som för ett tillslag mot en hel container med varor. Men ser ni någon ökning av brister på produkter och dokumentation?
– En tydlig tendens är att piratkopiering ökar starkt, speciellt bland produkter som är lätta att frakta, som solglasögon. Annars ser vi att problem kommer och går, beroende på om det är vissa produkter som blir populära och tas in i stora mängder, exempelvis hoverboards.
Vilka är de vanligaste fallgroparna när man handlar på nätet?
– Generellt sett finns det inte särskilt många fallgropar för konsumenter när de handlar från svenska e-butiker. Vi har en stark kreditlagstiftning i Sverige och dessutom en lagstadgad ångerrätt på 14 dagar, vilket inte finns i fysisk handel. Vad gör ni för att säker ställa ett gott konsumentskydd?
– Vi har en certifiering – Trygg e-handel – som fokuserar på olika delar, men främst på att kunden ska kunna vara trygg i sitt köp. I dagens läge räknar PostNord med att det finns ungefär 1 500 svenska e-handlare som arbetar med sin försäljning på daglig basis, och det är 700 handlare som är certifierade hos oss. Är det svårt att bli certifierad?
– Vi håller på att utveckla en ny produkt som gör det enklare att förstå hur man ska visa att man uppfyller kraven. På det sättet ska det bli lättare för framför allt mindre aktörer.
– Är en produkt extremt billig så ska man se det som en varningssignal. När det verkar för bra för att vara sant så är det i de allra flesta fall heller inte sant. Produkterna ska vara anpassade för europeisk användning, alltså uppfylla de säkerhetskrav som ställs här. Detta gäller även om den ansvarige aktören finns utanför EU. En produkt som erbjuds via elektronisk handel måste uppfylla EU:s krav på produktsäkerhet om webbplatsen riktar sitt erbjudande till unionsmarknaden och det finns ett beställnings- och transportsystem.
Men har man något kydd om det blir fel när s man väl har handlat?
– Inom EU är reglerna för konsumentskydd harmoniserade. Har du problem med en näringsidkare i ett annat EU-land, eller Norge och Island, kan Konsument Europas klagoguide nyttjas. Myndigheterna har svårt att hjälpa till om det blir problem utanför EU.
– Det är lite för kul och enkelt för konsumenten att handla på nätet. Och när man inte har samma fysiska kontroll som i en butik är det svårt att bedöma produkterna. Den som är engagerad och ställer frågor om produkterna har många gånger svårt att få vettiga svar. Vad kan det innebära i praktiken?
– Bland annat att man får produkter som inte fungerar – eller som till och med är farliga. Vi gör regelbundet stickprov, och vi har fått exempelvis mobilladdare som har uppenbar risk att börja brinna under laddningen. Men CE-märkningen för elektronik ger väl köptrygghet?
– Dessvärre är det inte så lätt. Men visst, saknas en CE-märkning så ska man dra öronen åt sig. Men det måste finnas info om tillverkare.
Vad kan ni göra för att öka konsumentskyddet?
– När det gäller direktimport från tredje land till konsument är att informera om vilka risker det finns i princip det enda vi kan göra.
Tema: Konsumentskydd
E-handeln i Sverige fortsätter att växa starkt. Under 2016 beräknas den ha omsatt drygt 58 miljarder kronor, och ungefär två av tre svenska konsumenter handlar på nätet varje månad. Vi bad experterna förklara hur vi som konsumenter skyddas på nätet.
13 SWEDAC MAGASIN NR 1.2017
”Det är för kul att handla på nätet”
”Händer det en olycka är det nästan uteslutande handhavandefel från personerna i liften.” Johnny Petersson
Tack vare ackrediteringen av liftar så är det säkrare att åka upp i backen än att ta sig ner. Boverket är ansvarig föreskrivande marknadskontrollmyndighet för linbanor.
Vi är mitt uppe i den finaste perioden i svenska fjällen om man gillar alpin skidåkning. Tack vare Swedac och deras ackreditering till bland annat Dekra kan vi känna oss trygga när vi tar liften i skidbacken. Text: Lars Frank
V
ÅRVINTER, SORBETSNÖ och
en värmande sol i liften upp mot toppen. Mars och april brukar vara ett säkert kort för njutning och a vkoppling i svenska fjällen. Men nog har väl tanken slagit dig någon gång? Tänk om den där liftstolen inte sitter fast, utan börja hasa nedåt längs vajern? Eller att hela stolen lossnar och åker rakt ner i backen under dig? Men släpp den tanken. Det hälsar John ny Petersson, som säger att det är en myck et låg sannolikhet för att något sådant ska ske i dagens svenska liftpark. – Händer det en olycka är det n ästan uteslutande handhavandefel från personerna i liften. De fäller inte ner bygeln enligt instruktioner eller hoppar av för tidigt. Gör man som man ska är liftar väldigt säkra, förklarar Johnny Petersson.
FOTO: MAGNUS DOVALLIUS
OCH HAN VET vad han talar om eftersom han
är en av specialisterna på Dekra i S verige som besiktigar nybyggda skidliftar. Boverket är den myndighet som ansvarar för att skid liftar och andra hissar i s amhället fungerar. Kontrollerna sker av fyra kontrollorgan godkända av Swedac, där Dekra är en av de största. I höstas hade Dekra och Johnny Pe tersson fokus på Sälensystemet Stöten där den nya sexstolsliften Vargy Express väntade på invigning inför denna säsong. – Vi testar ju deras liftar kontinuerligt, så när de skulle bygga en ny kontaktade de oss tidigt. Det hela har varit en process på cirka sex månader. Konstruktionen känns igen från en liknande lift i Dundret som J ohnny Petersson godkänt tidigare. Först kontrolleras beräkningar för funda ment och annat som ska gjutas. Sedan besiktigas fundamenten på plats innan
vriga beräkningar kontrolleras och jäm ö förs med befintliga standarder. – När allt är klart kontrollerar vi driften på plats, säger Johnny Petersson, som då kör liften och kollar att rullbatteriet (hjulen som vajern rullar på vid varje stolpe) funkar och att liften klarar av att köra med vikt motsvarande framtida resenärer. – I detta fall körde vi tester under två dagar, med tyngder i liftarna och utan tyngder. Det var inga problem med liften, sedan är det vissa saker i styrsystemet som upptäcks först efter att den varit i bruk 100–150 timmar. Men med vårt jobb i kombination med rätt underhåll från anläggningsägare och hög kvalitet från liftleverantörerna ska inget äventyra säkerheten, är det något fel sedan så är det värsta att liften stannar eller liknande. OROA SIG FÖR att en ny lift ska börja glida
bakåt eller lossnabehöver man inte göra, eftersom det finns övervakning och säker hetssystem med redundans. – I kopplingsbara linbanor kontrolleras klämkraften runt vajern hela tiden. Skulle den inte ha rätt kraft stannar liften direkt. För att hålla sig uppdaterad om vilka typer av incidenter som inträffar runt om i världen har Johnny Petersson, tillsammans med bland annat Bo verket, kontinuerliga möten med andra kontrollorgan och myndigheter. Så njut av resan upp på berget i påsk. Linbanor har aldrig varit säkrare än nu.
Case: Skidliftar
Johnny Petersson om … … SWEDACS ROLL ”De övervakar våra rutiner och följer ibland med på besiktning, det känns tryggt. Det är en ständig revision, gör vi inte rätt får vi en anmärkning och kan även riskera att mista tillståndet.”
… FRAMTIDEN MED LINBANOR I STADSMILJÖ ”Det blir en linbana som vi inte haft i Sverige förut, om planerna i Göteborg blir av. I stadsmiljö finns andra risker och en helt annan riskbedömning. Den höga höjden blir också en faktor, liksom brand eftersom det finns byggnader och annat där under linbanans linje. Det måste finnas integrerade räddningsplaner på ett annat sätt än i skogsterräng.”
… ATT KUNNA ÅKA SKIDOR PÅ JOBBET ”Jag började med skidliftar när det skulle byggas kring Hallandsåsen, och då passade det eftersom jag åkte en del skidor. Men kontroller av nya liftar görs främst innan säsongen drar i gång.”
DALARNAS SNABBASTE STOLBANA Namn. Vargy Express. Tillverkare: Leitner Ropeways. Ackrediterat kontrollorgan: Dekra. Längd: 1 700 meter. Hastighet: 22 km/h. Kapacitet: 2 400 skidåkare/tim.
15 SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
Säker väg mot toppen
Johnny Petersson Specialist på Dekra som besiktigar skidliftar.
Mötet: Stora Enso SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
16
Stolthet och tradition på brukslabbet Det har gått mer än ett kvarts sekel sedan laboratorier i Sverige började ackrediteras. Stora Ensos pappersbruk i Hyltebruk var ett av de första – vi har träffat trion som upprätthåller kvaliteten där än i dag. I SOMRAS BLEV det tårta, besök av bruks-vd:n och extra uppmärksamhet på brukets labb. Då var det nämligen 25 år sedan Swedac för första gången ackrediterade Stora Ensos labb. Här mäts och kontrolleras att utsläppen i vattendrag från bruket inte håller för höga halter i förhållande till gräns värden i miljötillståndet. – Det är kul att det uppmärksammas, säger Helén Johansson, miljöansvarig på bruket och den som var kvalitetsansvarig när ackrediteringen gjordes första gången i början av 90-talet. Swedac Magasin fick en p ratstund med henne och Anna Hallgren, laboratorie ingenjör som i dag är kvalitetsansvarig, samt Linda Backsten, resurslaborant för det ackrediterade området. Och frågan är om inte en ny tårta borde åka fram nu. I den allt mer pressade marknaden för tidnings papper, som varit brukets huvudsakliga produkt, var det goda nyheter som släpptes efter nyår. Efter år av nedskärningar meddelade koncernen att de investerar 120 m iljoner i en ny produktionsanläggning för biokompositgranulat. 20 nya jobb tillfällen väntas. Helén: ”Det är brukets innovationsteam som tagit fram detta. Det kommer att byggas en komplett linje för att ta fram en form av pellets, en blandning av fiber och plast. Det blir en råvara som plast industrin kan använda för att formspruta. Då kan fiberråvaran användas som ett alternativ till papperstillverkning.” Linda: Det kommer inte att bli några
utsläpp i vattendrag av detta, så det är inget som kommer att beröra oss i labbet. Men det känns jättekul för hela bruket med denna satsning. Annars är det alltså dagstidningspapper som är slutprodukten på bruket, grundat 1907 och än i dag ett av världens största i sitt slag. Men förutom att skapa arbetstillfällen har pappersbruk historiskt också omdebatterats för sin miljöpåverkan. INTILL STORA ENSO i Hyltebruk ligger
vattendraget Nissan, som förser många industrier med kraft längs sin väg mellan Småland och Halland. Men självklart ska inte vattnet och dess flora och fauna påverkas av industrin. Där blir labbets mätningar en avgörande faktor, och enligt lag måste de också vara ackrediterade för detta. Varför ackrediterade ni er en gång i tiden?
Helén: Det var ju krav enligt lag och
”Det är inget hemligt. Vi har bra samarbete med andra labb, framför allt inom koncernen. När det gäller miljön finns det ingen konkurrens.”
vår tillsynsmyndighet. Alternativen var att ackreditera ett eget labb eller skicka i väg till något annat labb som var ackrediterat. 1990 togs beslut om att vi skulle göra det själva.” Ni var uppenbarligen tidiga eftersom ni är bland de första?
Helén: Ja, vi såg nyttan med det snabbt. På den tiden hade vi inte några andra ledningssystem. Det blev nästa steg. Anna: Ackrediteringen och ledningssystem skapar ordning och reda, och det känns tryggt att ha alla prover dokumenterade.
Har syftet med ackrediteringen uppfyllts?
Helén: Förutom myndighetskraven såg vi en vinning med att få bättre kontroll på vår verksamhet. Tack vare detta kan våra utsläpp kontrolleras, vilket är nödvändigt även som driftparametrar. Vi behöver de här parametrarna även för att se om anläggningen fungerar effektivt.
Vad ser ni för positivt med ackreditering?
Helén: Vi har klarat vår tillsyn från Swedac utan större anmärkningar och har bevisligen bra kvalitet på våra analyser. Det är en trygghet för mig som rapporterar att veta att vi har riktiga och välgrundade värden. Det ger en säkerhet i kontakten med tillsynsmyndigheten och är även bra att veta att vi har allt väl dokumenterat om det dyker upp kontroll i efterhand. Linda: Det är också en stolthet för laboranterna att se att vi gör ett bra och godkänt arbete. Ser ni något negativt?
Anna: Egentligen inte. Det blir ju lite mer jobb för oss så klart, och vissa krav är väldigt hårda. Men det känns bra. Hur har er ackreditering förändrats genom åren?
Anna: Egentligen inte så mycket. ntalet parametrar är u A ngefär detsamma. Vi har bytt en del mätmetoder och då blivit a ckrediterade för den metoden. Men antalet parametrar är ungefär detsamma. Vi är även ackrediterade för provtagning. Är det samarbete eller konkurrens mellan ert labb och andra industrilabb?
Anna: Det är inget hemligt. Vi har bra samarbete med andra labb, framför allt inom koncernen. Träffar man andra t ex vid kurser eller användarträffar kan man diskutera olika frågor kring hur vi löser det. . Linda: En del labb har ju slutat ackreditera sig och skickar i väg sina prover till andra ackrediterade labb. Inom vår bransch är det alltid en jakt på kostnader, men hittills har ingen ifrågasatt ackrediteringen hos oss. Text: Lars Frank
ANNA HALLGREN Yrke: Laboratorieingenjör och kvalitetsansvarig för det ackrediterade området. Ålder: 39 år. På Stora Enso sedan: 1999. Familj: Make och två döttrar, 14 och 12 år. På fritiden: Läser böcker, pysslar i trädgården och släktforskar.
LINDA BACKSTEN Yrke: Resurslaborant inom det ackrediterade området. Ålder: 44 år. På Stora Enso sedan: 1992. Familj: Make och en dotter, 18 år. På fritiden: Träna, resa och umgås med familj och vänner.
FOTO: ANDERS ANDERSSON
HELÉN JOHANSSON Yrke: Miljöansvarig. Ålder: 58 år. På Stora Enso sedan: 1986. Familj: Make och två döttrar, 28 och 24 år. På fritiden: Umgås med familj och vänner, vårdar hus och trädgård, vistas gärna i egna skogen och vid sjön Bolmen.
Swedacskolan: Vad är en tillsyn? SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
18
Swedacs tillsyn – steg för steg Vad är en tillsyn och hur går den till? Swedacskolan reder ut begreppen och förklarar hur en tillsyn från Swedac går till hos företag som vill bli eller fortsätta vara ackrediterade. Områdesexperter
T
ILLSYN KAN
definieras som kontrollen av att uppställda regler följs. En tillsyn kan skilja sig en del åt beroende på vilken myndig het som gör den, varför den görs och vad som kontrolleras, med mera. Hur Swedacs tillsyn hos sina kunder ska genom föras beskrivs i fastställda ru tiner, och på så sätt säkerställs att den uppfyller nationella och internationella krav.
1
Tillsynsplanering En tillsyn kan initieras ut ifrån en ansökan från en ny kund eller kan göras utifrån en flerårig tillsynsplanering för en befintlig kund. Swedac beskriver en ackrediteringscy kel som fyra år och tillämpar normalt 16 månaders inter valler för sina tillsynsbesök hos varje kund. För helt nya kunder och för vissa specifika teknikområden tillämpas dock ettårsintervaller. Vad som ska granskas av vem och vilka kravområden som ska fokuseras på plane ras i förväg. Utifrån denna första planering fastställer Swedac kompetensbehovet för bedömarteamet, och en omfattande kommunicerings process initieras. Kunden, externa experter och intern personal kontaktas, andra förutsättningar såsom behov
av skyddskläder, behov av För att förstå en verksamhet och särskilt utrustning med göra en korrekt bedömning krävs mera fastställs. att tillsynspersonalen har tillräckNödvändiga möten lig kompetens inom området som med experter och kunder ska granskas. Därför har Swedac bokas in, och tid och avtal med många externa datum för tillsynsbesöket bedömare som anlitas bestäms. för uppdrag inom Förutsättningarna för olika områden. tillsynen och vilka av kun dens representanter som behöver närvara kommunice ras också med kunden. För att kunna effektivi ment, fokusområden och del sera tillsynen begär Swedac tagare. Detaljerna diskuteras att kunden skickar in en del och stäms av med kunden och dokumentation i förväg. För justeras vid behov. beredelserna fortsätter sedan med granskning av dessa. Genomförande Nödvändiga arrangemang Hur Swedacs tillsyn ska för resor och logi ingår också genomföras beskrivs i förberedelserna, och allting också i rutiner. Öppnings- och sker enligt Swedacs instruk avslutningsmöten, intervjuer tioner och riktlinjer. med kundens personal, verti kala och horisontella gransk Som ett sista steg i pla ningar av kundens system neringsfasen skickas ett pro liksom stickprovsgranskning gram till kunden där Swedac av dokumentation är delar lämnar en mer detaljerad som alltid ingår i tillsynen. information om tillsynens upplägg, tider, kravdoku Bevittningar av genom
• • •
2
•
•
förda uppdrag utgör också en viktig del. För laboratorier och kontrollorgan görs till exempel bevittningarna oftast i samband med det årliga tillsynsbesöket, medan för certifieringsorgan dessa planeras separat och genom förs i form av skuggrevisioner genom att följa med certi fieringsorganennär de gör revisioner. Ett grundläggande krav för tillsyn är att Swedacs personal agerar opartisk och är saklig, gör objektiva och kompetenta granskningar, samlar tillräcklig många bevis för att bekräfta att reglerna följs och gör en helhetsbe dömning av kundens verk samhet.
•
3
Rapportering och uppföljning Iakttagelserna från till syn stäms av med kunden och rapporteras. I samband med rapporteringen kommunice ras också hur iakttagelserna kommer att hanteras vidare. Även här tillämpas fastställ da rutiner och tidsramar av Swedacs personal. Slutligen avslutas ett tillsynsuppdrag med uppdatering av kundens fleråriga tillsynsplanering och beslut om status för kundens ackreditering.
•
FAKTA KRING TILLSYN • Syftet med tillsyn är att bekräfta att minimikrav hos en kund uppfylls. • Tillsyn kan vara regelbunden eller göras vid behov.
• Kan göras anmäld
eller oanmäld (nästan 100 % av Swedacs tillsyn görs föranmäld. Det finns dock ett område, fordonsbesiktning,
där en stor del av tillsynen regelbundet görs oanmäld). • Olika metoder när en tillsyn ska ske: revision på plats hos den ackrediterade
eller observation när arbete utförs. • Efter första 4 årens tillsyn sker Swedacs intervaller normalt 3 besök på 4 år.
SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
19
Swedacskolan: Vad är en tillsyn?
POSTTIDNING B
Sista ordet: Magnus Ericsson
Swedac, Box 878, 501 15 Borås Adresser från Swedac
MAGNUS ERICSSON Chef för Dopinglaboratoriet på K arolinska Huddinge. Ålder: 45 år. Bor: I Solna. Planer i vår: ”Att genomföra den robotisering vi nu jobbar med. Det är till exempel en sex timmar lång process att förbereda ett prov för anabola steroider. Det tar lika lång tid för en robot att göra det, men då frigör vi personal för andra uppgifter.”
” WADA har blivit hårdare” Ett enda misstag kan vara förödande för hela verksamheten. På Doping laboratoriet i Huddinge får man helt enkel inte göra fel. – Det är en jävla press, det tror jag att alla som jobbar här känner. Alla vet vilka konsekvenser ett misstag får, säger Magnus Ericsson, chef för Dopinglaboratoriet i Huddinge.
Dopinglaboratoriet är ett av bara 34 labb i hela världen som är ackrediterade av den världsomspännande organisationen WADA (World Anti-Doping Agency). På labbet i Huddinge analyseras cirka 6 000 dopingprov per år. I varje prov undersöks över 500 olika s ubstanser. 3 miljoner analyser – som måste vara rätt. – Det är så det måste vara, ett positivt test får enorma
konsekvenser för de aktiva idrottarna. Det är bra att straffskalan för oss är hård, säger Magnus Ericsson. Det var kollegor på labbet i Oslo som upptäckte en otillåten substans från norska skidåkaren Therese Johaugs berömda läppsalva. Ett avslöjande som i ett slag ritade om världsstjärnans karriär och som påverkar hela skidsporten. Händelsen gör det enklare att förstå varför ett felaktigt positivt resultat leder till omedelbar avstängning av laboratoriet i minst sex månader. Om labbet dessutom tidigare gjort ytterligare något mindre misstag är risken för att bli av med ackrediteringen från WADA överhängande. – Det finns ingen annan laboratorieverksamhet som riskerar liknande påföljder. Skulle
vi bli avstängda i sex månader tror jag det blir svårt att få tillbaka kunderna efter det. Förlorar man ackrediteringen är det som att börja om på noll.
VERKSAMHETEN DRIVS av Stockholms läns landsting och finansieras till största av de avgifter som kunderna, bland annat internationella idrottsfederationer, betalar för varje prov. Med 13 anställda, kemister och bioanalytiker, samt ett ständigt behov av att uppdatera den avancerade utrustningen och bedriva forskning är det uppenbart att en avstängning skulle vara förödande. – Vi har ett bidrag från staten på 2 miljoner kronor, men de pengarna försvinner snabbt med tanke på att ett serviceavtal på bara en våra masspektrometrar kostar
Laboratorier som ska arbeta med dopningsprover måste vara ackrediterade av sitt nationella ackredit eringsorgan innan de kan bli godkända av WADA.
200 000 kronor per år. Jag tycker att staten borde satsa mer på riktade anti-dopingmedel så att Riksidrottsförbundet har råd att köpa fler prover. Det skulle alla tjäna på, säger Magnus Ericsson. Laboratoriet utsätts hela tiden för blindtester och dubbla blindtester från WADA. För att minimera risken för fel har labbet dubbelgranskning av allt. Utöver de noggranna analyserna är dokumenta tionen minutiös, och givetvis måste labbet också klara Swedacs krav och regelverk. – Jag tycker att Swedac gör ett bra jobb, jag ser det som en extra förbättringshjälp när de kommer hit. De hittar alltid något som vi kan förbättra, det är vi glada för. Att bli granskade är en viktig del i kvalitetssäkringen. Text: Jerker Elfström
FOTO: JONAS ERIKSSON
SWEDAC MAGASIN NR 1. 2017
20