Swedac nr 1 2018 by Swedac Magasin

Swedac MAGASIN

S G N I N N E J N L O I Ö T F U P L P U VO E R

EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 1 • 2018

TEMA UPPHANDLING

Kvalitet och trygghet med ackreditering

Göteborg vässar sina inköp

d e m g lin ing d n ljn a ph ppfö p u u ll e k tro r s a i tiv mat kon k e te ch ff E sys o

Darja Isaksson om digitalisering och innovation Följ med Swedac ut på en tillsyn

CERTIFIKAT – SÅ FUNKAR DET Lär dig känna igen en förfalskning

Innehåll: Nr 1.2018

” En ökad innovationstakt är en absolut nödvändighet” Sid 14–15

SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

Tema upphandling: Uppföljning och kontroll hetaste frågan i upphandlar-Sverige Sid 8–13 03 Ledare 04 Stopp vid gränsen för dåliga produkter 05 Nya regler för fordonsbesiktning 06 Möt kvalitetsentusiasten Niklas Blomqvist

08 Upphandling handlar allt mer om uppföljning 12 Göteborg skaffar bättre koll på inköpen 14 Standarder viktigt för framgångsrik innovation 16 Följ med på en tillsyn 18 Swedacskolan om certifikat 20 Marknadskontroll stimulerar innovation

Swedac kommer på besök Sid 16–17 FOTO: JOEL NILSSON, KRISTINA SAHLÉN

07 Bätte kontroll av skyddsutrustning

ANDRA KANALER ÄR SWEDACS WEBBSIDA med nyheter och information,

och den särskilda webbsidan för marknadskontroll. Och så finns vi förstås på Facebook, Twitter och Linkedin. Länkar finns nedan. Det avslutande numrets tema är upphandling. Snart är det två år sedan regeringen presenterade en nationell upphandlingsstrategi för att utveckla offentliga inköp. Ackreditering och certifiering under ackreditering – det vill säga att företaget som utfärdar certifieringen är ackrediterat – kan vara effektiva verktyg för upphandlare. Vinsterna är flera: • Enklare kravställning. Både certifiering och ackreditering medför väldefinierade krav. Genom att ersätta specifika krav formulerade för den enskilda upphandlingen med ett generellt krav på ackreditering eller certifiering förenklas arbetet. • Återkommande kontroller. Utredningar visar att uppföljningen av kraven som ställts i en upphandling ofta är eftersatt, man hinner inte kontrollera att man får vad man betalar för. Ackreditering och certifiering inkluderar återkommande kontroller. • Fungerande konkurrens. Ett system som inkluderar uppföljning gör det svårare för leverantörer att acceptera upphandlingskrav och sedan inte leverera dem fullt ut. Därmed gynnas de seriösa leverantörerna. Läs mer om upphandling på sid 8–13. Vi ses i våra digitala kanaler!

FOTO: ANDERS BROMELL/SWEDAC

HÄR FINNS VI:

swedac.se swedac.se/om-swedac/nyhetsbrev marknadskontroll.se facebook.com/Swedac.Myndighet twitter.com/swedacmyndighet linkedin.com/company/swedac Åsa Kultje Ansvarig utgivare asa.kultje@swedac.se

HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås

Intro: Åsas perspektiv

Du håller nu i en unik produkt – den sista utgåvan av Swedac Magasin. Vi arbetar kontinuerligt med att öka kännedomen om ackreditering och dess fördelar i olika sammanhang och där har Swedac Magasin varit en viktig kanal. Men nu läggs tidningen ner till förmån för ökad användning av digitala kanaler. En sådan är vårt nyhetsbrev som vi ökar frekvensen på framöver.

KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE

STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kultje asa.kultje@swedac.se 033-17 77 36 REDAKTÖR Karin Myrén karin@myrenmedia.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Istockphoto ISSN 2002-2093 TRYCK Scanprint A/S Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Vi samordnar även den svenska marknadskontrollen och har ansvar i frågor som rör mät instrument och ädelmetall. Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.

3 SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

Följ med till våra digitala kanaler

I Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du BJÖRN RISINGER på Naturvårdsverket.

Ni driver på mot en mer hållbar konsumtion och produktion. Vilken är den viktigaste utmaningen? – Att tränga ut med de budskap om klimatförändringarna som berör oss alla. Som konsumenter kan vi dra vårt strå till stacken. Ta övergången till en fossilfri transportsektor som exempel, där är elcykelpremien högaktuell och ett stöd som underlättar för den enskilde att bidra.

Berätta om elcykel premien! – Det är första gången Naturvårdsverket hanterar bidrag som kan sökas direkt av allmänheten. Första dagen fick vi in över 2 000 ansökningar och vi räknar med omkring 150 000 bidragsären den i år. Bidraget uppgår till 25 procent av köpesumman, som högst 10 000 kronor.

Vad betyder marknadskontroll för elektrifieringen av transportsektorn? – Vi bedriver en operativ tillsyn när det gäller producentansvaret för elektronik och batterier. Marknadskontroll är ett sätt för oss att garantera konsumentskydd och en viktig plattform i arbetet med att öka produkters livslängd. – Eftersom övergången leder till ökad pro duktion av elektronik och batterier, som i sin tur medför en ökad mängd avfall, är producent ansvaret centralt för att Sverige ska nå sina miljömål. Producenterna ska ta kostnaden som uppstår när produkten är förbrukad. På så vis främjas en mer hållbar tillverkning.

Ny lag ska stoppa dåliga produkter vid gränsen Många konsumenter blir b esvikna när de nätshoppar från länder utanför EU. Produktkvaliteten håller inte alltid måttet. Samtidigt upplever producenter på den inre marknaden att de inte kan lita på den EU-rättsliga principen om ömsesidigt erkännande. Det ska EU-kommissionens förslag till nytt varupaket råda bot på. Säkrare handel för konsumenterna och rättvisare villkor för producenterna kan bli verklighet med EU-kommissionens förslag till nytt varupaket som presenterades den 20 december. Det innehåller nya lagförslag gällande marknadskontroll och en reviderad förordning om ömsesidigt erkännande. Redan i dag ska en produkt som blivit godkänd i ett EU-land som huvudregel kunna säljas i alla medlemsstater utan ytterligare anpassning. I praktiken fungerar däremot sällan den här principen om ömsesidigt erkännande. I stället har länderna en tendens att tillämpa sin nationella lagstiftning för marknadskontroll, konstaterar Jonas Wester, inremarknadsattaché vid EU-representationen. – Enligt kommissionen känner företagare att de inte kan lita på den EU-rättsliga principen om ömsesidigt erkännande för att få marknadstillträde i andra medlemsländer. I stället anpassar många produkterna till ländernas

avvikande lagstiftning, säger han. – Genom en bättre tillämpning av principen kan fler producenter förhoppningsvis undvika den merkostnaden och konsumenterna får i sin tur ett bredare utbud av produkter. Med det nya lagförslaget om marknadskontroll, som är varupaketets andra del, anpassas lagstiftningen till marknadsutvecklingen. En sak som den är tänkt att hantera är bristfälliga produkter i handeln med länder utanför EU direkt till slutkonsument. Högre krav på samarbete mellan myndigheter och bildandet av ett samordningsforum på EU-nivå ska effektivisera gräns- och marknadskontrollen. Med det nya förslaget ska alla som säljer produkter på den inre marknaden ha en kontaktperson inom EU. Förslaget säger också att samarbetet med myndigheter i tredje land ska öka och att produkter ska kontrolleras före import. – En välfungerande tillsyn är viktig för att säkerställa att så många produkter som möjligt lever upp till lagstiftarens krav. Tillsynen är också viktig för alla de producenter som följer regelverket, så att de inte behöver konkurrera med tillverkare som tar fram billigare produkter genom att förbise kraven, säger Jonas Wester. De nya förordningsförslagen ska nu förhandlas av Europaparlamentet och rådet innan de tillämpas, uppskattningsvis i början av 2020. Text: Camilla Carlsson

FOTO: NATURVÅRDSVERKET, ISTOCK, ANNA-CHARLOTTA ERIKSSON

Aktuellt: Nr 1.2018 SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

HALLÅ DIREKTÖR’N

Reglerna ändras för 4,5 miljoner fordonsägare Omkring 4,5 miljoner fordonsägare berörs när de nya besiktningsreglerna börjar tillämpas den 20 maj. Besiktningsperioden förlängs till 14 månader och regel verket blir för många mer lättolkat. Från och med den 20 maj är det inte längre den sista siffran i registreringsnumret som avgör vilken besiktningsperiod ett fordon tillhör. I stället gäller besiktningen

i 14 månader. Ändringarna, som är en anpassning till EU:s lagstiftning, innebär att fordonsägare måste vara extra uppmärksamma vid övergången till de nya reglerna. Många kan behöva besiktiga bilen tidigare än vad som står angivet på det senaste besiktningsprotokollet. Det datumet gäller inte längre. För att underlätta övergången till de nya reglerna kan alla som äger ett fordon besiktiga det fram till den 19

POPULÄRT ATT NÄTVERKA OM TILLSYN Sedan tidigt 00-tal har Tillsynsforum haft i uppdrag att stärka samverkan mellan tillsynsmyndigheter. Nätverket arran gerar årligen populära träffar, närmast är vårkonferensen på Nalen den 23 maj. Magnus Danielsson, Swedacs represen-

tant i Tillsynsforums styrgrupp, upplever att intresset för samverkan är stort. Varför är tillsynsforums seminarier så uppskattade? – Det finns ett stort behov av att mötas och utbyta erfarenheter. Historiskt sett har det

maj oavsett hur kort tid som har gått sedan den senaste besiktningen. Transportstyrelsen skickar inte ut någon kallelse, utan det är fordons ägarens ansvar att undvika körförbud genom att se till att besiktningen sker i tid. FÖR DEN STORA gruppen personbilsägare säger reglerna att nya bilar ska besiktigas senast 36 månader efter att de togs i trafik. Andra besiktningen ska ske senast efter 24 månader och därefter är det alltså var 14:e månad som gäller. Nytt är också att besiktningskrav införs för A-traktor och att fordon äldre än 50 år som används för privatbruk inte behöver besiktigas så länge de har blivit godkända i en besiktning den 20 maj 2016 eller senare.

brustit i samverkan mellan de tillsynsutövande myndigheterna trots att det finns många likheter i deras uppdrag. – När vi utvärderar våra konferenser framgår det att själva nätverkandet är lika värdefullt som seminarierna. I dag finns inget annat likvärdigt forum. Bidrar Tillsynsforum till samverkan på fler sätt? – Vi har provat att arrangera workshops i mindre skala för

att dra större operativ nytta av nätverket. För att nå ut till fler utforskar vi också möjligheten att införa webbinarier. Vad händer på vår konferensen? – Det är inte helt klart än, men som vanligt vill vi stärka kopplingen mellan praktisk tillsynsutövning, forskning och uppdragsgivare. Tidigare har vi exempelvis bjudit in representanter från regeringen.

Aktuellt: Nr 1.2018

Efter sommaren börjar den reviderade versionen av ISO 17025 att tillämpas för verksamheter som är ackrediterade mot den. För nyansökningar om ackreditering tillämpas den senaste versionen redan före sommaren. Den nya utgåvan får samma struktur som andra ackrediteringsstandarder. Det innebär att standarden nu är uppdelad i kapitel om generella och strukturella krav, liksom i kapitel om resurs- och processkrav som är specifika för laboratorier. Det tillkommer också krav och möjligheter för ledningssystemet. – Ett ledningssystem som uppfyller kraven i den tidigare versionen kommer till allra största delen att uppfylla kraven i den nya versionen. Däremot kommer ett befintligt ledningssystem som använder den struktur och de paragrafer som finns i den äldre standarden inte att kunna jämföras med ordningen i den nya utgåvan, säger Annika Norling, bedömningsledare på Swedac. Den nya utgåvan kräver också att laboratorier inför ett system som identifierar risker med opartiskhet löpande. Under våren kommer Swedac att hålla informationsdagar om den reviderade versionen av ISO 17025.

5 SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

Uppdaterad ISO 17025 börjar tillämpas i sommar

Aktuellt: Nr 1.2018

Helhetssyn ger lyft för innovationer KVALITETSENTUSIASTEN Niklas Blomqvist

SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

firar i vår ett år som ordförande för SFK, Svenska förbundet för kvalitet. Han blickar framåt och ser att en fortsatt framgång för Sverige som kvalitetsnation till stor del handlar om att företag och organisationer måste bli bättre på det övergripande kvalitetsarbetet. – I Sverige är vi jättebra på innovationer men har desto svårare att etablera välfungerande ledningsoch styrsystem. Min dröm är att vi blir bättre på att kombinera de bitarna, säger Niklas Blomqvist som till vardags arbetar på Volvo Cars med utveckling och utvärdering av ledningssystem.

Vilka kvalitetsutmaningar står svenska företag och organisationer inför?

– Vi är generellt sett bra på innovation och teknik men för att uppnå hög kvalitet och få lönsamma företag räcker inte det. Då krävs fungerande ledningsoch styrsystem. Där kan vi lära av företag i andra länder. – Jag brukar prata om lilla och stora Q. Lilla Q handlar om den enskilda produktens kvalitet, att det är där man som företag har sitt fokus. Stora Q är att se till helheten, hur man på ledningsnivå och med ett systemperspektiv arbetar med kvalitet. För att ett företag ska bli framgångsrikt måste det ha båda perspektiven men framför allt stora Q.

Kan du ge exempel på någon bransch som kan förbättra sitt kvalitetsarbete?

– Vi på SFK arbetar just nu mycket med offentlig vårdsektor. Här finns det stora möjligheter att jobba mer systematiskt med kvalitet. Utgångspunkten är att börja tänka mer utifrån och in. Vi måste se patienterna som kunder och ställa oss frågan vad de tycker om vården. Sverige placerar sig bra när vi mäter kvalitet i vården, men då handlar det om ett inifrånperspektiv. Intar vi i stället kundperspektivet och tittar på kvalitetsaspekter som tillgänglighet placerar vi oss betydligt sämre. Att satsa på erfarenhetsutbyte och jobba mer systematiskt utifrån patientens/kundens behov är en bra början.

Hållbarhet nämns ofta i kvalitets sammanhang. Varför?

– Numera förekommer hållbarhet under benämningen giant Q som är en vidareut-

För att uppnå hög kvalitet och få lönsamma företag krävs fungerande ledningsoch styrsystem, enligt Niklas Blomqvist på Svenska förbundet för kvalitet.

” Att satsa på erfarenhetsutbyte och jobba mer systematiskt utifrån patientens/kundens behov är en bra början.”

veckling av begreppen lilla och stora Q. Här står de uthålliga, långsiktiga resultaten som gynnar människor, miljö och ekonomi i centrum. Hållbarhetsperspektivet blir en allt viktigare del av ledningssystemen för systematiskt kvalitetsarbete. Text: Camilla Carlsson

I april ändras reglerna för tillverkare av personlig skyddsutrustning.

Skärpta regler för egen skyddsutrustning CYKELHJÄLMAR, hörselkåpor och svetsglasögon – i april står personlig skyddsutrustning inför en lagändring när direktiv 89/686/EEG ersätts av förordning (EU) 2016/425. Till grund för den nya förordningen ligger EU-beslutet 768/2008/EG som har kommit till för att skapa ett

starkare gemensamt ramverk för sektorspecifik produktlagstiftning. – Harmonisering är en viktig faktor bakom den nya förordningen, säger Frida Larsson, bedömningsledare på Swedac. Den följer en gemensam struktur för hur hela systemet kring

Kontrolleras av anmält organ • Personlig skyddsutrust-

ning är utrustning tillverkad för att skydda den person som har på sig eller håller i den. Det kan vara både för professionellt och privat

bruk samt gälla både säkerhet och hälsa. Viss personlig skyddsutrustning måste uppfylla särskilda krav. Detta kontrolleras av ett anmält organ.

Swedacs styrkor samlas i Borås

GÖTEBORG VÄRD FÖR STOR PROVNINGSKONFERENS

Regeringen har beslutat att hela Swedacs verksamhet ska koncentreras till Borås, där huvudkontoret ligger i dag. Totalt handlar det om ett 40-tal tjänster som flyttas från Stockholm till Borås. Flytten är en del av regeringens arbete med att ge statliga myndigheter större spridning över landet. Senast den 30 april 2019 ska flytten vara genomförd och Swedac utreder nu hur den ska gå till.

Den 11–15 juni anordnas den 12:e europeiska konferensen för oförstörande provning i Göteborg. Oförstörande provning är ett kvalitetssäkringsverktyg som undersöker material och komponenter utan att påverka användbarheten hos objektet. Det har en avgörande roll i att säkerställa att exempelvis flygplan, motorfordon och broar är tillförlitliga. Tyngdpunkten för konferensen är den europeiska marknaden, men även utställare och

deltagare från övriga världen medverkar. – Oförstörande provning kan ge imponerande resultat när det används korrekt och gör att vi exempelvis undviker fel som kräver dyra reparationer eller i värsta fall orsakar allvarliga olyckor, säger Fredrik

ackrediterande och anmälda organ ska fungera. Det i sin tur gör att bedömningen av produkter blir mer likvärdig inom EU. Andra nyheter med den nya förordningen är justeringar gällande riskklassificeringen och lagstiftningens omfattning. Den inkluderar nu produkter för privat bruk som skyddar mot hetta. Förordningen tydliggör också kraven på dokumentation för bland annat tillverkare och distributörer. För tillverkare av personlig skyddsutrustning tillämpas förordningen från och med den 21 april 2018.

angmead, bedömningsledare L på Swedac. I Sverige finns 18 ackrediterade laboratorier som utför oförstörande provning. Det händer en hel del på området. Framför allt har digitaliseringen bidragit till att utveckla branschen, som nu går mot att mekaniseras och automatiseras allt mer. Dessutom arbetas nya metoder fram och befintliga förfinas för att öka tillförlitligheten i resultaten. – Just nu ser vi en stark utveckling mot att metodernas tillämpning modelleras innan de börjar användas fullt ut, säger Fredrik Langmead.

7 SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

Nu kommer nya föreskrifter för gasflaskor och cisterner, som ska underlätta för företagen att hitta rätt i reglerna. Den 1 december 2017 ersattes föreskriften om gasflaskor, AFS 2001:4, med den nya föreskriften Användning och kontroll av trycksatta anordningar, AFS 2017:3. Den samlar alla krav på hur trycksatta anordningar används och kontrolleras i en och samma föreskrift. Tidigare behövde arbetsgivare leta i sex olika föreskrifter för att få reda på hur tryckrisken ska hanteras på arbetsplatsen. I AFS 2017:3 ställs krav på att kontroller ska utföras av ackrediterade kontroll organ. Naturvårdsverket har beslutat om en ny föreskrift för cisterner, NFS 2017:5, om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor. Den börjar att gälla den 1 juli 2018. Syftet är framför allt en regelförenkling. De tekniska kraven på ackreditering kommer efter förändringen enbart att regleras av en ny föreskrift från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Läs mer på MSB:s webbplats.

Aktuellt: Nr 1.2018

Enklare hantera gasflaskor och cisterner

Tema: Lxxxxxxl

ills t t i h r a om ing h s l v d a n r a k h de Upp g n i r till k t t e e s k u c y k m fo kretsat en nu skiftar en hetaste d ställs, m g, som blivit verige. nin r-S uppfölj n i upphandla n é r y fråga M n i Av Kar

ILLUSTRATIONER: ISTOCKPHOTO

SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

S G N I N J L Ö F P N P E U N O I T U L O V E R

SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

Tema: Upphandling

Tema: Upphandling SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

RÅN ATT TIDIGARE MEST ha handlat om kravställning och juridik prioriteras nu uppföljning allt högre i upphandlingsprocessen, konstaterar Emma Breheim, ordförande för SOI, Sveriges offentliga inköpare. – Det visar sig att det är där man får de stora effekterna, och nu satsas det mycket på alla håll och kanter. Det är en revolution på gång när det gäller uppföljning. – När det gäller upphandling är det mycket som görs bra i dag i det offentliga Sverige, men mycket kan också bli bättre, påpekar Egil Nylén, upphandlingsspecialist på Upphandlingsmyndigheten. En stor del handlar om att ge upphandling, och inte minst uppföljningsprocessen, tillräckligt med resurser och rätt kompetens.

I offentlig sektor finns det en ambition att använda skattebetalarnas pengar på ett bra sätt.

– Uppföljning och kontroll är nog den hetaste frågan i upphandlar-Sverige just nu. Det är först när uppföljningen är gjord som det går att knyta ihop säcken och slå fast att man har fått det man har betalt för, säger Egil Nylén. Upphandlingsmyndigheten ser gärna att det redan i upphandlingsdokumenten finns beskrivet hur uppföljningen ska ske. Med externa resurser? Hur ofta? Vad ska kontrolleras? Det ska vara tydligt för anbudsgivaren. Till det bör det också finnas tydliga avtalsvillkor som bland annat talar om vad olika saker ska kosta, hur fort de ska levereras och med vilken kvalitet. NÄR EN LEVERANTÖR har antagits är det viktigt att vara tydlig med att följa upp och ha en dialog kring leveranserna. – Kan man hitta metoder och arbetssätt för att på ett smart sätt kontrolle ra leveranser och leverantörer är det välkommet. Det ger tidsvinster, högre kvalitet och på sikt även lägre kostnader och en stabilitet. Ett problem är att upphandlande myndigheter inte alltid har avsatt resurser med rätt kompetens för att kontrollera leverantörerna. Här diskuteras ackreditering, certifiering och standardisering som en möjlighet att förenkla processen och försäkra sig om trovärdiga kontroller, enligt Egil Nylén. – Det som är bra med en ackreditering är vetskapen om att regelbundna kontroller görs av en objektiv utomstående part på ett strukturerat och korrekt sätt. Det ger en trygghet. Regelbundenhet är en viktig faktor, betonar Egil Nylén. – Att bara kontrollera ett fyraårigt ramavtal vid anbudstillfället räcker inte – det måste följas upp regelbundet. På bara ett år kan mycket hinna hända. EMMA BREHEIM PÅ SOI håller med om att uppföljning inte bara handlar om att kontrollera att rätt pris har betalats för rätt tjänst till rätt kvalitet, utan också om sund konkurrens. – Utan uppföljning öppnar man upp för oseriösa företag. Om en leverantör få ett kontrakt genom att lova att göra något, som sedan inte görs, tappar andra företag intresset för marknaden. Hon ser att det allt oftare bestäms redan i upphandlingens planeringsskede vad som ska följas upp och vem som ansvarar för att följa upp olika moment. Och trenden att minska antalet krav, och i stället jobba mot mål, stärker ytterligare behovet av nyckeltal och uppföljning, konstaterar Emma Breheim. – Det är tydligt att det finns ekonomis-

” Det är först när uppföljningen är gjord som det går att knyta ihop säcken och slå fast att man har fått det man har betalat för.” – EGIL NYLÉN

ka skäl att satsa mer på uppföljning, men också kvalitativa skäl. Behovet av standarder och certifiering blir allt mer tydligt i samband med hållbarhetskriterier. Det räcker inte att veta hur den egna organisationen agerar, utan man vill även känna till leverantörernas miljöpåverkan, enligt Fredrik Fehn, försäljningschef kundanpassade tjänster på SIS, Swedish Standards Institute. – Standarder är intressant genom hela upphandlingsprocessen, från kravställning till uppföljning, och här har ackreditering och certifiering stor betydelse. Vårt utgångsläge är att certifiering ska ske under ackreditering. Det finns inget annat för oss. Det går att ha certifiering utan ackreditering, men SIS vill helst se en tredjepartsmodell som bygger på oberoende granskning och försöker få fler kravstandarder att bli certifieringsbara. – Vi brukar ställa oss väldigt frågande till standarder där en icke oberoende part granskar. DET ÄR SVÅRT FÖR EN upphandlande organisation att ställa krav på något där det inte går att få ett intyg på att det faktiskt uppnås, konstaterar han. – Att leverantören själv säger att den kan leverera enligt standarden räcker inte. Det behöver kunna bevisas. Vad kan det ge en upphandlande myndighet att veta att leverantörer är certifierade under ackreditering enligt en viss standard? – Det är ett sätt att systematiskt ställa prestandakrav så att medborgare får så bra produkter som möjligt på ett accepterat och vedertaget sätt. I offentlig sektor finns det en ambition att använda skattebetalarnas pengar på ett bra sätt, och att använda standarder med hjälp av certifiering under ackreditering är just ett bra sätt, förklarar Fredrik Fehn. – På så sätt värnar du hela tiden om de begränsade resurser du har. Jag tror inte att det finns ett bättre sätt att göra det på.

”Det är ett sätt att systematiskt ställa prestandakrav.” Fredrik Fehn om ackreditering.

Tema: Upphandling

Göteborg rustar för effektivare inköp I Göteborg har förvaltningen för inköp och upphandling styrt om sitt arbete så att betydligt mer krut läggs på uppföljning. Nästa steg är att bygga upp en inköpsstrategisk analysfunktion och en gemensam inköpsprocess i staden.

12 SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

SEDAN DRYGT ETT ÅR TILLBAKA följer

Göteborgs stad upp sina leverantörer på ett mycket mer strukturerat sätt än tidigare. – Vi satsar mer på uppföljning, och det ger tydliga resultat. Vi ser vad vi gör och inte gör, säger Henrik Karlsson, direktör för förvaltningen inköp och upphandling vid Göteborgs stad. Göteborgs stad har format en specialiserad funktion med avtalscontrollers som tagit fram nya rutiner och processer för förvaltningens ramavtal, som stöd för kontroll och uppföljning. Förvaltningen har som mål för sina drygt 3 000 ramavtal att kraven i dem ska följas upp två gånger under dess livstid. – Det är en tuff målsättning, men när rollerna specialiseras och vi skapar uppföljningsrapporter blir det tydligare vad som uppnås och inte. Förutom att avvikelser i leveranserna blir tydligare kan staden också dra slut-

satser kring hur krav ställs, hur de kan förenklas och när uppföljning bäst sker. – Vi vet att uppföljning är en av nycklarna för att skapa en god affär. Det är lätt att ställa krav, men det är tuffare att se till att de följs upp. Gör vi inte det riskerar vi att gynna dem som inte gör rätt för sig och därmed blir de seriösa negativt behandlade. Även om vikten av uppföljning är väl känd gäller det att hitta ett arbetssätt för att hantera den stora mängden avtal på ett strukturerat sätt, betonar han. – Det handlar bland annat om att inte gödsla upphandlingarna med mängder av krav. Vi ska bestämma oss för vilken fråga vi driver, så att vi blir mer precisa. I Göteborgs stad finns inga gemensamma riktlinjer eller policys kring certifiering eller tredjepartskontroll, utan varje upphandling ses för sig. MEN NÄR DET GÅR ATT skapa krav som

på ett enkelt sätt ansluter till en standard där leverantören är certifierad under ackreditering är det ett enkelt sätt att visa att ett krav är uppfyllt, konstaterar Henrik Karlsson. – När det finns väl etablerade standarder och certifieringar som inte är alltför kostsamma, och som knyter an till kraven vi ställer, är det ett smidigt och bra verktyg.

20 miljarder per år ”Vi vill samordna stadens inköps processer där behov och leverantörer är desamma”, säger Henrik Karlsson.

• Göteborgs stad har 54 000

nställda, 70 helägda dotterbolag, a 38 förvaltningar och ett tiotal upphandlingsavdelningar. • Den totala inköpsvolymen varje år är omkring 20 miljarder kronor.

I Göteborgs skolor, där det är ett krav att maten ska vara ekologiskt producerad, används till exempel Krav-märkningen för svenska produkter. Men inom vissa områden finns det ingen självklar standard att följa, poängterar han. – Inom miljöområdet finns det till exempel flera olika standarder som är tredjepartskontrollerade, men de skiljer sig åt. Då kan det bli knepigt för en upphandlare att behöva jämföra och värdera dem. UR DET STORA inköpsperspektivet finns

de största projekten i regionen just nu inom området bygg. Det handlar om Västlänken, ett mycket stort bostadsbyggande och flera andra infrastrukturprojekt som sker samtidigt. – Det är en stor utmaning för dem som köper in de här tjänsterna. Alla konkurrerar om samma leverantörer och personal samtidigt. Även prognoserna om en klart försämrad ekonomi i svenska kommuner är en utmaning. – Att möta medborgarnas förväntningar på en bibehållen eller förbättrad service samtidigt som prognoserna pekar mot betydligt sämre tider ställer hårda krav på inköps- och upphandlingsverksamheter framöver. Nyligen fick förvaltningen inköp och upphandling, som också är inköpscentral för staden, i uppdrag att samordna stadens inköpsprocesser för att använda gemensamma resurser mer strategiskt. – Vi vill samordna stadens inköpsprocesser där behov och leverantörer är desamma. Eftersom vi i dag inte har någon samlad bild är det osannolikt att vi gör på det allra bästa sättet. En inköpsanalysfunktion skapas för att bättre bedöma vad som köps och hur, och en inköpsstrategisk avdelning byggs upp för att samordna processer, system och krav kring inköp och upphandling. Målet kan vara sänkta kostnader, men det är inte det enda, konstaterar Henrik Karlsson. – Det handlar också om att använda inköpsvolymerna för att nå andra politiska målsättningar, till exempel kring miljö, social hållbarhet eller arbetsintegration.

Vid kravställning är det vanligast att ställa krav på ackrediterad kontroll eller testning, alternativt certifierade leverantörer eller produkter vid första inköpstillfället och vid leveransen. Vid uppföljning blir det något som sker mer ”automatiskt”. – Vi vill lyfta att vårt verktyg finns med även i uppföljningen. Genom att använda ackreditering sker uppföljningen löpande. Det blir inte bara en engångsgrej. BLAND ANNAT STÄLLER landsting

Ett intensivt bostadsbyggande, flera parallella infrastrukturprojekt och byggandet av Västlänken ger inköpare i regionen stora utmaningar just nu.

ofta krav på att de laboratorier som upphandlas är ackrediterade. I och med det granskar Swedac regelbundet det ackrediterade laboratoriet. Och när det sker förändringar under avtalets gång vet den som upphandlar att en oberoende part kontrollerar att de nödvändiga justeringarna görs. – Tyvärr är kunskapsnivån låg hos inköpare och upphandlare om hur krav ska ställas med hjälp av den möjlighet som ackreditering ger. Och det gör att det inte ställs så mycket krav på certifieringar och ackrediterade organ. Ibland kan det också bero på en rädsla att få kritik för satt kravnivå.

I MÅNGA UPPHANDLINGAR ställs

krav på att leverantörer ska vara certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001, några av de mest utbredda standarderna för ledningssystem. – Ackreditering och certifiering säkerställer en öppenhet, eftersom det är ett öppet system där kraven är tydliga och transparenta, säger Magnus Pedersen. En annan fördel är att det kan lösa problemet med att det ibland råder delade meningar om vilken funktion, till exempel inom en kommun, som ska ansvara för uppföljningen. – Alla är överens om att uppföljning är viktigt och att det borde göras mer och bättre. Att inte följa upp ställda krav gynnar bara de oseriösa aktörerna.

Tema: Lxxxxxxl

Ackreditering handlar om kontroll, certifiering och testning, och vid upphandlingar är det allra mest användbart vid kravställning och uppföljning, enligt Magnus Pedersen, utredare på Swedac.

13 SWEDAC MAGASIN NR 1.2018

” Inte bara en engångsgrej”

Mötet: Darja Isaksson SWEDAC MAGASIN NR 1. 2018

Innovation med nya metoder Sverige har en stabil tradition av framgångsrikt innovationsarbete. Det finns goda förutsättningar för att den ska leva vidare, men också utmaningar exempelvis i form av att tillgängliggöra data och att säkerställa nya typer av kvalitet. Det menar Darja Isaksson, ledamot i regeringens innovationsråd. PÅ DET STORA HELA kan vi vara riktigt

nöjda med det svenska innovationsklimatet. I internationella jämförelser kan vi vara säkra på att ta en topplacering. Det finns inget annat land som har lika många ”unicorns”, bolag som värderats till minst en miljard dollar, per capita – ett tecken på att vi har en bra grogrund för startup-bolag. Innovationstraditionen är stark i landet, och en annan anledning till att vi ligger bra till är att det finns en lämplig marknad, i form av en förändringsbenägen befolkning. Det konstaterar Darja Isaksson, digitali seringsstrateg och ledamot i regeringens innovationsråd – eller ”rådgivare, talare, förändringsagent” som hon titulerar sig på den egna webbplatsen. Samtidigt menar hon att ”bra” inte räcker – det är hög tid att bli bättre. – Vi har en rad globala utmaningar som kräver lösningar för att vi ska kunna säkerställa en fortsatt välfärd och ett hållbart samhälle. Det måste ske en transformation på många områden i samhället – och det är bråttom. En ökad innovationstakt är en absolut nödvändighet, säger hon.

FÖR SVERIGES DEL toppas prioriterings

listan just nu av att förbättra tillgången på data och att samtidigt ta till vara data i innovationsarbetet, enligt Darja Isaksson.

– I det avseendet ligger vi verkligen inte i toppskiktet jämfört med andra länder, tvärtom. Ett konkret exempel är hur Lantmäteriet tar betalt för geodata, medan det på många andra håll är kostnadsfritt att komma åt de uppgifterna. Tillgången till den typen av data kan vara en viktig innovationsgrund. HON PEKAR OCKSÅ PÅ ett behov av in-

formationsstandarder, inte minst inom hälsoområdet, för att öppna möjligheter för innovatörer. För att få optimal nytta av dagens stora datamängder och låta data flöda på ett säkert sätt krävs det att olika lösningar följer samma standarder för hur man organiserar information. – Där måste det till ett tydligt nationellt initiativ, kanske från den kommande digitaliseringsmyndigheten, men Sveriges 290 självstyrande kommuner måste också välja att göra mer tillsam-

” Jag tycker inte att det går att se digitalisering som en separat företeelse, det är något som kommer in överallt.”

mans. Det är klart att det blir dyrt och ineffektivt om det inte sker ett gemensamt utvecklingsarbete. Apropå digitalisering – det är ett begrepp som enligt Darja Isaksson egentligen är rätt överflödigt i innovationssammanhang. – Det är ett nytt fundament eller en ny dimension i all innovation och verksamhetsutveckling. Jag tycker inte att det går att se digitalisering som en separat företeelse, det är något som kommer in överallt. Innovationsprocesser är givetvis bero ende av kvalitetssäkring, men det finns anledning att betrakta kvalitet på ett nytt sätt i det här sammanhanget, menar hon. – För det första är modern innovation inte något som sker i linjära flöden. Att lösa komplexa problem kräver arbetssätt som har andra typer av kvaliteter än tidigare. Användningen av en digital tjänst kan vara ett kvalitetsmått, likaså förändringstempo eller att kunna arbeta agilt för att möta användarnas behov, säger Darja Isaksson. DESSUTOM SKER all innovation numera

i ekosystem, det vill säga nätverk som präglas av öppenhet och nära samarbete. – Det innebär att gemensamma standarder för informationsflöden då blir en ytterst viktig kvalitet för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete. Hon tycker att ackreditering och certifiering kan vara användbara incitament för att skapa och upprätthålla kompetens – men att det även här finns anledning att se över metoderna. – Syftet måste hela tiden vara att nå ”best practice” inom olika områden, och det kan vara en utmaning att se till att verktygen inte får en konserverande effekt.

Text: Peter Wiklund

OM DARJA ISAKSSON

FOTO: SÖREN ANDERSSON/TT

Gör: Är rådgivare, ledamot i statliga Innovationsrådet. På fritiden: Hänger jag med min familj, helst i en skidbacke. Familj: Man, tre barn. Okänd talang: Hygglig simmare.

Case: Tillsyn SWEDAC MAGASIN NR 1. 4. 2018 2017

Pirrigt när Swedac utför tillsyn Det blir ombytta roller när Christofer Erlandsson, teknisk bedömare hos Swedac, besöker landets bilbesiktnings stationer. Hans jobb är nämligen att besiktiga dem som besiktigar. ”En viss anspänning kan jag märka av – plötsligt är det som om de själva ska få bilen besiktigad”, säger han. Text: Jonathan Leijonberg SAMTLIGA besiktningsstationer i Sverige måste vara ackrediterade hos Swedac, som kontrollerar att kraven på kvalitet och säkerhet efterlevs. Och stationerna har blivit många. Sedan Bilprovningen avreglerades 2010 har antalet stationer ökat från 187 till närmare 500 stycken. De har tillsyn var 16:e månad. – Tillgängligheten för deras kunder har ökat, och för oss innebär det att fler stationer måste besökas under varje tillsynsperiod, säger Christofer Erlandsson. En av aktörerna är företaget Opus Bilprovning med 87 stationer i Sverige. Janne Andersson är stationschef och Nino Kageren tekniskt ansvarig på Opus Bilprovning i Sätra i Stockholm. För dem är Christofer Erlandssons och

Swedacs oanmälda kontroll faktiskt ett välkommet inslag på verkstadsgolvet. Det hjälper dem att utvecklas, förklarar Nino Kageren. – Vi ser bara positivt på Swedacs besök. Det är så många som konkurrerar i dag, och många är nystartade. Därför är det bra med ett kontrollorgan som besiktigar och ser till att alla aktörer ligger på en jämn och bra nivå. HAN FÅR MEDHÅLL av Janne

Andersson som ser en even tuell anmärkning som en del i Opus utvecklingsarbete. – Vi vill förstås inte vara en station med brister. Swedac gör att vi rättar till eventuella fel och skärper oss extra mycket. Vi måste bevisa allt vi gör, på datorskärmen eller i pärmarna. Det gäller

hela processen, från det att kunden bokar tills han eller hon lämnar besiktningen. DET KAN HANDLA OM att säkerställa att personalen har de certifikat som krävs, att de gått obligatoriska utbildningar inom teknikutveckling och kontrollmetoder, att even tuella klagomål från kunder följs upp och att utrustningen är kalibrerad inom givna intervall. Eventuella avvikelser dokumenteras och rapporte ras till Swedac och följs upp noggrant vid nästa besök. – Saknas det ett dokument får vi ta fram det direkt. Om en anställd brister i någon rutin följer vi upp det så snart det går, säger Janne Andersson. På frågan om Swedacs besök kan medföra någon nervositet skrattar han.

”Vi ser bara positivt på Swedacs besök. Det är bra med ett kontrollorgan som besiktigar och ser till att alla aktörer ligger på en jämn och bra nivå”, säger Nino Kageren på Opus Bilprovning i Sätra.

Sveriges 500 bilbesiktningsstationer får var 16:e månad en oberoende tillsyn av en teknisk bedömare från Swedac.

– Jo, det är klart. Lite pirrigt är det. Det får Nino Kageren att minnas tiden då han själv stod på verkstadsgolvet och arbetade som besiktnings tekniker. – Då var det lite annorlunda. När jag hade någon som tittade mig över axeln kunde jag bli lite nervös. Det är ingen slump att det är just Christofer Erlandsson som utför de oberoende inspektio nerna. Han har själv arbetat i besiktningsbranschen i över 20 år och har stor kännedom om verksamheten. Arbetet börjar med ett uppstartsmöte då han och ytterligare tre tek niska bedömare sitter ner och sammanställer en checklista. Därefter planerar de rutten och kör ut. – Hur såg det ut senast? Vad ska vi titta extra på? Även om jag håller mig till checklistan händer det att jag kollar sådant som inte planerats, säger Christofer Erlandsson. ÄVEN OM HAN kan uppleva en

viss anspänning hos dem han möter har reaktionerna hos besiktningsstationerna alltid varit positiva. – Jag har faktiskt aldrig stött på något negativt. På ett ställe som Opus är alla vana vid att jobba med kvalitet. För Christofer Erlandsson är mötet med nya människor det bästa med arbetet som teknisk bedömare, men han tror också att det sociala är avgörande för att utföra en bra inspektion. – För mig är det viktigt att presentera mig och hälsa på alla innan jag börjar titta dem över axeln. Det gäller att sänka garden. Är man stiff och allvarlig får man ju inte veta något.

Case: Dxxxxe

För Christofer Erlandsson (till höger), som besiktigar besiktningsstationer, är mötet med människor det bästa med arbetet.

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

SWEDAC MAGASIN NR 1. 2018

Att en produkt eller tjänst är certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan innebär att den som utfärdat certifikatet är oberoende, kompetent för uppgiften och att certifikatet accepteras både nationellt och internationellt. Det handlar om trovärdighet. Men de fördelar certifierade verksamheter får lockar även mindre nogräknade aktörer att använda falska certifikat.

SWEDAC MAGASIN NR 1. 2018

EN CERTIFIERING innebär att

ett företag ansöker hos ett certifieringsorgan om att de ska granska till exempel ett ledningssystem, en produkt eller en yrkespersons kompetens och kontrollera att vissa specificerade krav är uppfyllda. Om så är fallet får företaget ett certifikat som bevis. Certifikatet är dock enbart ”till låns”, för certifieringsorganet tar tillbaka det om kraven inte längre uppfylls. – Det är vanligt att man ser inramade certifikat som hänger på väggen vid företagets reception, och det är logiskt – det ses som ett konkret bevis på att man är en trygg och seriös leverantör, säger Peter Kronvall, utredare på Swedac. Certifieringen kan ha

” En certifiering gör att upphandlaren inte behöver grans ka organisationen på samma sätt som andra anbuds givare. Den större delen av jobbet är redan gjort.”

betydelse på flera sätt för ett företag. Det kan vara något som stärker varumärket och lyfts fram i marknadsföring eller andra kontakter. Men det kan också finnas med som ett krav i vissa sammanhang. – Exempelvis måste en del moment i bygg- och kontrollprocesser utföras av certifierade personer, enligt krav från Boverket. I offentliga upphandlingar kan det också finnas skallkrav om att det ska finnas olika former av certifieringar, exempelvis inom miljöområdet.

En certifiering kan ge till träde till nya marknader och vara en fördel vid en upphandling även om det inte är ett krav, enligt Peter Kronvall. – En certifiering gör att upphandlaren inte behöver grans ka organisationen på samma sätt som andra anbudsgivare. Den större delen av jobbet är redan gjord, så att säga. DET SKER OCKSÅ en hel del

certifieringar på frivillig basis, inte minst när det gäller ledningssystem. – För att få en certifiering krävs det ju att arbetet

Certifikatet ses som ett bevis för att företaget är en trygg och seriös leverantör.

PETER KRONVALL vill där

emot lyfta fram ett annat dilemma kring certifikat, något som i hög grad berör oss här i Sverige: – Det är inget skyddat begrepp, i princip kan vem som helst certifiera och utfärda certifikat. Ackrediterad certifiering är däremot skyddat. Det finns certifieringssystem som inte är under ackreditering men som ändå har en hög tillförlitlighet och som fyller sin plats på en marknad. Du kan ju till exempel få ett certifikat av en utbildningsarrangör efter att ha gått en kvällskurs, och det har de full rätt att utfärda.

DET ÄR OCKSÅ VANLIGT att

branschorganisationer har sina egna certifieringar, vilket kan vara en alldeles utmärkt kontrollmetod, enligt Peter Kronvall – men det kan samtidigt vara svårt att veta exakt vad den innebär i praktiken. – Att ställa krav på ackrediterad certifiering kan vara ett sätt för lagstiftare, upphandlare eller andra kravställare att försäkra sig om att de berörda uppfyller de relevanta kraven. Ackrediteringen innebär att Swedac har granskat certifieringsorganets kompetens och kontrollerat att certifieringarna görs på ett konsekvent sätt. Vi granskar certifieringsorganen regelbundet för att alla inblandade ska vara säkra på att de uppfyller kraven och att certifikaten de utfärdar är tillförlitliga.

Text: Peter Wiklund

ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTOS

Swedacskolan: Certifikat

Certifikat – så funkar det

sköts på ett strukturerat och effektivt sätt, och det i sig är givetvis en fördel för organisationen. När det nu finns en rad olika fördelar med certifieringar kan det vara lockande för ohederliga företag och personer att använda förfalskade certifikat. – I Sverige är det tack och lov inget överhängande problem, utan det dyker bara upp något enstaka fall då och då. Internationellt sett är det dock ett klart större problem, och det sker ett intensivt arbete på en del marknader för att komma till rätta med det.

SÅ SER DU ATT CERTIFIKATET ÄR ÄKTA

2 Uppgift om vilket certifieringsorgan som har utfärdat certifieringen (inklusive certifieringsorganets märke).

Det här ska finnas på ett certifikat som är utfärdat av ett ackrediterat certifieringsorgan:

1 Swedacs märke visar att certifieringsorganets verksamhet är under ackreditering. Här finns också två koder: en som identifierar certifieringsorganet och en som anger vilket område ackrediteringen avser.

CERTIFIKAT Härmed intygas att

Företaget AB

xxxxxx-xxxx Certifierade verksamhetsställen enligt har ett ledningssystem som uppfyller

bilaga

kraven enligt

ISO 9001:2015 ISO 14001:2015 OHSAS 18001:2007

Det är fullt accepterat att ha appendix/bilaga till certifikatet, all information kan inte förväntas rymmas på en enda sida. I så fall ska det finnas en hänvisning på certifikatet, så att den som vill ha fördjupning vet att det går att få från företaget eller certifieringsorganet.

avseende

Utveckling, tillverkning och försäljn

ing av plastprodukter.

Certifikatet är giltigt förutsatt att Qvali

fy AB:s certifieringsbestämmelser följs.

Jönköping 2018-01-10

6 En beskrivning av vad som har certifierats med avseende på vilka typer av aktiviteter, produkter, tjänster eller persons kompetens – det kan till exempel vara ledningssystem för kvalitet (ISO 9001:2015) för ett företag med verksamhet som konstruktion, utveckling, tillverkning och försäljning av träskor. Alternativt kan omfattningen vara begränsad till delar av företagets verksamhet, exempelvis tillverkning och försäljning av träskor.

Ursprungscertifikat utfärdat: ISO 9001 2016-01-01 ISO 14001 2016-01-01 OHSAS 18001 2016-01-01

Carina Björsell På uppdrag av Qvalify AB

Cert no. 0111

7 Datum för beslut om certifiering.

8 En unik identifieringskod som gäller just detta certifikat.

Information om vem/ vad/vilket företag som är certifierat, med viss noggrannhet. Exempelvis för en stor kedja med omfattande verksamhet specificeras vilken enhet/ort eller vilken del av verksamheten som certifikatet gäller.

5 Uppgift om vilken standard eller vilka standarder som har använts som grund för certifieringen. Här ska även utgåva framgå, exempelvis ISO 9001:2015.

10 Giltigt t o m 2021-01-01

www.qvalify.se

9 Certifikatets giltighetstid, som oftast ligger på mellan två och fem år. För ledningssystem är giltighetstiden tre år.

Normalt finns det en signatur eller annan hänvisning till vilken person på certifieringsorganet som har ansvarat för ärendet. Detta är dock inte ett krav för alla certifieringar.

Osäker? Om du fortfarande är osäker på certifikatet så är nästa steg att kontakta certifieringsorganet som utfärdat certifikatet. De är skyldiga att ha uppdaterade uppgifter om sina utfärdade certifikat. På Swedac.se finns en förteckning över certifieringsorgan som Swedac ackrediterat och vilka certifieringar de kan utfärda under sin respektive ackreditering.

POSTTIDNING B

Sista ordet: Johanna Sandahl

Swedac, Box 878, 501 15 Borås Adresser från Swedac

OM JOHANNA SANDAHL Gör: Är ordförande i Naturskyddsföreningen sedan 2014. Ledamot i delegationen som har regeringens uppdrag att stödja och stimulera Sveriges genomförande av Agenda 2030. Bakgrund: Utbildad mark/växtagronom. Har arbetat inom folkrörelser i Sverige och utomlands, och undervisat på universitet och högskolor. Medförfattare till boken Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser.

” Tydliga spelregler stimulerar innovation” Miljöfrågor bör genomsyra många av de politiska diskussioner som blir allt hetare inför höstens riksdagsval. Det anser Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen – som också menar att marknadskontroll kan stimulera innovation. Naturskyddsföreningen är sedan decennier Sveriges mest inflytelserika miljöorganisation. Det slår de själva fast på sin webbplats, och nu ska de dra nytta av sitt inflytande för att se till att det blir miljö medvetna makthavare som väljs in till riksdag, kommun och landsting i september. – Delvis handlar det om att

få politiker att ta med miljöaspekter på ett övergripande sätt i sin politik, att få dem att inse att det är ett grundläggande perspektiv inom alla områden, säger Johanna Sandahl. FÖRENINGEN HAR dessutom

två fokusområden som de lyfter fram kring valrörelsen: att stoppa subventioner av sådant som är direkt negativt för miljön och att sprida kunskap om hur viktigt det är att värna om biologisk mångfald. – När det gäller subventioner vänder vi oss exempelvis mot att diesel och flygtransporter gynnas i dagens läge. Och angående biologisk

mångfald pekar forskarna på att den artutrotning som pågår – och accelererar – är ett minst lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna.

JOHANNA SANDAHL sitter även med i regeringens delegation för Sveriges genomförande av Agenda 2030, där hon är mån om att understryka hur alla aspekter i samhället hänger ihop. – Det är förstås ytterst viktigt att det finns social och ekonomisk hållbarhet, men min fasta övertygelse är att den miljömässiga hållbarheten är en grundläggande förutsättning för både social och ekonomisk hållbarhet. Politiska verktyg, som marknadskontroll, är något hon tycker är mycket använd-

bart i arbetet med att åstadkomma ökad miljöhänsyn. – Jag anser att man kan stimulera innovation genom att sätta upp tydliga spelregler för aktörerna på marknaden. När de får tydliga ramar sporras de att ta fram alternativ som fungerar enligt dessa. Öppenhet kring varors innehåll och ursprung är också viktigt så att konsumenter kan få koll på det de ska köpa. – Men det handlar inte om att lägga över allt ansvar på konsumenten, utan om att sätta press på producenterna. Det blir extra betydelsefullt när vi får en allt högre grad av cirkulär ekonomi – som verkligen gynnar miljön. Då gäller det att saker är tillverkade så att de kan återanvändas, säger Johanna Sandahl. Text: Peter Wiklund

FOTO: NATURSKYDDSFÖRENINGEN

SWEDAC MAGASIN NR 1. 2018