Swedac Magasin #2-2017

Swedac MAGASIN

EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 2 • 2017

TEMA VATTEN

Därför blir det brist i sommar Mätarna som ger koll på flödet

Tid för bad + Tack vare provtagning mår våra badplatser bättre

Säker njutning i nya bergochdalbanan Swedac sätter kvalitet på agendan

Innehåll: Nr 2.2017

Tema vatten: Framtiden för vår vattentillförsel Sid 8 Hon utvecklar framtidens hetaste verktyg Sid 14

SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

2

03 Ledare 04 Fler kan kartlägga energin 05 Rapport från Welmec i Madrid

Lisebergs nya attraktion säkrad Sid 16

06 Så upptäcktes brister

för cykelbuden

08 De nya hoten mot vårt vatten 12 Fler bad rena

till sommaren 14 Så tar roboten plats

i vår framtida vardag 16 De ger dig en säker

tur i nöjesparken 18 Vi förklarar Swedacs

internationella uppdrag 20 Svårare att fokusera i

öppna landskap

FOTO: ISTOCKPHOTO, EMILIA BERGMARK-JIMENEZ, LISEBERG

07 De sätter fokus på

kvalitet i höst

VARFÖR ÄR MILJÖTILLSYN AKTUELLT?

Regeringen har tillsatt en särskild utredning som ska se över miljötillsynen i Sverige. Utredningen ska presentera förslag för hur tillsynen kan bli mer enhetlig och effektiv. Ambitionen är att förslagen ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås samt att fler miljöbrott upptäcks, utreds och beivras.

VARFÖR ÄR DETTA RELEVANT FÖR SWEDAC?

Swedac har haft en dialog med utredningen och har under våren deltagit i konferenser som uppmärksammat frågor kopplade till miljötillsyn. Vi vet att det finns områden där tillsynen brister, eller i vissa fall saknas. Vårt fokus är att bidra med kunskap och diskutera möjliga vägar framåt.

HUR KAN SWEDAC BIDRA?

Ackreditering är en möjlighet som kan användas för att underlätta och effektivisera, men det finns flera olika sätt att förbättra miljötillsynen i Sverige. I det här skedet handlar det om att samarbeta så att vi gemensamt kan utveckla förbättrade tillsynsmöjligheter och skapa ökad miljönytta.

Sist men inte minst – ha en riktigt skön sommar!

Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se

HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Merih Malmqvist Nilsson merih.malmqvist@swedac.se 033-17 77 33 REDAKTÖR Jens Kärrman jens.karrman@gmail.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Istockphoto ISSN 2002-2093 TRYCK Scanprint A/S Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i september 2017.

Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediterings­organ. Vi samordnar även den svenska marknads­kontrollen och har ansvar i frågor som rör mät­ instrument och ädelmetall.

Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.

Intro: Peters perspektiv

Sommaren är här och våra hav och sjöar börjar så sakteliga nå en anständig badtemperatur. Solen värmer och framkallar sug efter ett glas kallt vatten. H2O och sommar är starkt förknippat, överallt i samhället är vatten en källa till förenkling av vardagen.

Under våren har undertecknad deltagit i ett antal konferenser för att diskutera miljötillsyn. Vilken ståndpunkt har Swedac och hur kan ackreditering bidra till en enklare och effektivare miljötillsyn?

KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE

3 SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

Samarbete för en bättre miljö

Aktuellt: Nr 2.2017

HALLÅ DIREKTÖR’N

I varje nummer av Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du DAN SJÖBLOM, Post- och telestyrelsen (PTS).

Vilken är er viktigaste utmaning just nu?

Den 13 juni 2017 trädde radioutrustningsdirektivet i skarpt läge. Detta innebär att från och med detta datum får endast radioutrustning som uppfyller de nya kraven släppas ut på marknaden. En utmaning är att nå ut med information till alla ekonomiska aktörer.

Vilka frågor kring marknadskontroll är i fokus hos er?

Förutom flera informationsinsatser om radioutrustningsdirektivet genomför vi marknadskontroll av bland annat utrustning för smarta hem, importerade mobiltelefoner, trådlösa mikrofoner och wifi-utrustning.

Vilket är ditt bästa konsumenttips?

Det är väldigt enkelt och tillgängligt att e-handla från hela världen, men tänk efter och välj CE-märkta produkter. Annars riskerar du att ha köpt en produkt som är förbjuden att använda i Sverige.

30 miljoner skäl till energikartläggningar Nu kan även små och medelstora företag söka pengar för att genomföra energikartläggningar.

Stödet omfattar även bostadsrättsföreningar.

I JUNI 2014 TRÄDDE lagen om

ener­gikartläggning i kraft i Sverige.

Bakgrunden till beslutet är EU:s energieffektiviseringsdirektiv, som syftar till att minska energianvändningen i stora företag. I Sverige omfattar lagen i dag cirka 1 100 större företag.

Nu ska det bli lättare även för små och medelstora företag att göra energikartläggningar och effektivisera sin energianvändning.

Energimyndigheten har via Nationella regionalfondsprogrammet avsatt 30,8 miljoner kronor för energikartläggningar. Stödet täcker hälften av kostnaden för en kartläggning med åtgärdsförslag. Ett företag kan få upp till 50 000 kronor i stöd och stödet ska sökas innan energikartläggningen ska påbörjas.

Till och med 2020 kommer det att finnas möjlighet att söka pengar.

Stödet vänder sig till små och medelstora företag med en energianvändning över 300 megawattimmar per år. Undantaget är lantbruk med minst 100 djurenheter, som kan få stöd även om de har en lägre energianvändning.

UTÖVER SMÅ OCH medelstora företag är det möjligt för ekonomiska föreningar, exempelvis bostadsrättsföreningar, att söka pengar till en energikartläggning.

Ackrediteringen spelar en viktig roll när det gäller energikartläggningar. Swedac behandlar ansökningar för företag eller personer som vill bli ackrediterade för certifiering av energikartläggning.

FOTO: ISTOCKPHOTO

SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

4

Så ska fusket inom taxibranschen minskas FRÅN DEN 1 MAJ måste samt-

liga taxibilar i Sverige vara ­kopplade till en redovisningscentral. Syftet är att få bort fusket från taxibranschen.

Lagändringen innebär att samtliga taxibilar i landet måste skicka uppgifter till en

redovisningscentral om hur mycket de har kört. Redovisningscentralerna har i sin tur fått sin utrustning certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan.

– Förhoppningsvis kommer färre människor i

framtiden att bli lurade av oseriösa ­taxibolag. Det här är ett sätt att få bort fusket i taxibranschen. Oseriösa företag kommer att få svårare att verka, säger Curt-Peter Askolin, bedömningsledare på Swedac.

Swedac värd för Ädelmetallkonventionen nästa år Swedac är värd när Ädelmetallkonventionen håller ett kommittémöte i Stockholm 20 april 2018. Det är mer än 20 år sedan mötet hölls i Sverige senast, och första gången någonsin som det hålls i Stockholm.

Sverige var en av initiativtagarna till Ädelmetallkonventionen, som bildades 1975. I dag

omfattas 19 länder av konventionen. Länderna har sinsemellan kommit överens om vilka regler som ska gälla för till exempel stämplar, och man får exportera ädelmetallarbeten fritt mellan länderna.

– Handel med ädelmetaller är ett oharmoniserat område inom EU. Varje land har na-

tionella regler om hur man ska stämpla. Reglerna skiljer sig åt och försvårar handeln. Ädel­metallkonventionen är en internationell konvention som är till för att främja internationell handel, säger Valentina Valestany, som ansvarar för tillsynen av ädelmetallarbeten på Swedac.

Fullsatt på seminarium om marknadskontroll Det var stort intresse för seminariet Din produkt, ditt ansvar den 28 april. De 180 deltagarna fick höra EU- och handelsminister Ann Linde berätta om hur regeringen arbetar för ett välfungerande produkt­ regelverk.

FOTO: ISTOCKPHOTO

SMÅ AFFÄRER SLARVAR OFTARE MED BUTIKSVÅGAR Swedac har gjort stickprovsundersökningar av närmare tusen butiksvågar på olika håll i landet under åren 2015 och 2016. Kontrollerna visar att större affärer är betydligt bättre på att följa Swedacs regler, med bland annat återkommande kontroller, än vad små affärer är.

I små affärer med upp till två vågar är det bara 28 procent av vågarna som

uppfyller kraven, medan 78 procent av vågarna är godkända i affärer som har tio eller fler vågar. Utslaget på alla affärer i undersökningen uppfyller 68 procent av vågarna kraven. I de mindre affärerna är den absolut vanligaste orsaken till att vågarna inte uppfyller Swedacs krav att de inte har blivit kontrollerade under de senaste två åren.

Aktuellt: Nr 2.2017

Den 10–12 maj höll Welmec, den europeiska samarbetsorganisationen för reglerad mätteknik, möte i Madrid.

Renée Hansson på Swedac fanns på plats och blev vald till vice ordför­ ande för en av Welmecs åtta arbetsgrupper. Hon sitter dessutom med i ytterligare två arbetsgrupper.

Arbetet inom Welmec handlar i mångt och mycket om att få en harmoniserad lagstiftning inom tre olika direktiv: mätinstrument, färdigförpackade varor och icke-automatiserade vågar.

På kommittémötet får man en möjlighet att ­planera det kommande årets arbete.

– Det är värdefullt att lära känna folk på mot­ svarande myndigheter i ­andra länder som har ­samma problem som vi.

Vi försöker göra på samma sätt och ta hjälp av ­varandra, säger Renée Hansson.

5 SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

Swedac på möte i Madrid

Aktuellt: Nr 2.2017

Snabb mat KVALITETSSÄKRING och arbetsförhållanden har hamnat högt på agendan inom branschen för cykellevererad mat. Detta efter att Erik Wisterberg och kollegorna på nyhetssajten Breakit gjort en wallraffande granskning.

Erik Wisterberg från ­nyhetssajten Breakit visade hur journalistiken hjälper till att kvalitetssäkra våra arbetsförhållanden.

Varför gjorde ni den här granskningen?

6

– Det finns flera hundra av de här cykelbuden i Stockholm och vi hade också läst en del anonyma vittnesmål där det förekom beskrivningar som ”slavlöner” och ”usla arbetsvillkor”. För oss, som är en affärssajt, så är dessutom den här typen av plattformsbolag en av de största trenderna att bevaka.

– Det enda sättet att verkligen få insyn var att ta anställning så att vi kunde mäta själva. Det gav oss också möjlighet att på ett naturligt sätt prata med många av dem som jobbar där. Metoden var att jag försökte göra mitt allra bästa för att tjäna så mycket jag kunde under mina arbetspass. De timmar när jag inte hade uppdrag pratade jag med mina kollegor. Totalt cyklade jag 39 mil.

Vilka var dina kollegor?

– På Uber Eats hade nästan alla kommit till Sverige relativt nyligen och såg det här som ett sätt att tjäna pengar vitt. Uber Eats lockar med möjligheten att komma i gång fort med att tjäna pengar. På Foodora var det lite mer blandat. Alltifrån studenter till folk som har andra jobb och cyklade för att tjäna extrapengar. Sedan fanns det ett fåtal som av allt att döma försörjde sig på heltid med att cykla.

Hur mycket tjänade du?

– Uber Eats betalar bara för de leveranser som du genomför. Det är som att sitta i kassan på Konsum och bara få betalt när det kommer kunder. Foodora har en fast timlön på vardagarna, och på helgerna är det en ganska hög premie för varje leverans. På Uber Eats var min timlön 39 kronor före skatt och på Foodora 168 kronor per timme. Skillnaden var större än vi trodde. et ser ut att kunna gå fort för D ­cykelbuden. Hur säkert är jobbet?

– Om jag skulle jobba med det här

” Det enda sättet att verkligen få insyn var att ta anställning så att vi kunde mäta själva.”

ERIK WISTERBERG länge så känns det som en tidsfråga innan det skulle hända en olycka. Cyklar man fem timmar i sträck i högt tempo blir uppmärksamhetsgraden till sist för låg. Man orkar inte. Det gjorde mig vissa gånger ganska rädd. Vi upptäckte i slutet av granskningen att Arbetsmiljöverket granskar Foodora. Mina källor vittnar om att det sker minst en olycka i veckan. Det är ett arbete där man jobbar med sin egen kropp som insats.

Vilka reaktioner har ni fått?

– Det skakade verkligen om många.

Alla som fått ett matbud levererat har funderat på hur det är för den killen eller tjejen på jobbet. Det var till och med så att Stefan Löfven skrev om det här på sin

Ålder: 36 år.

Yrke: Journalist på Breakit.

Aktuell: Wallraffade i våras på Uber Eats och Foodora, som med cykel levererar mat från restauranger.

officiella Facebooksida. Ingen hade nog trott att det skulle vara så dåligt betalt på ett välkänt företag som Uber Eats. En följd var också att villkoren ändrades på Uber Eats. Förhoppningsvis är verkligheten för de killar och tjejer jag cyklade med lite bättre nu.

FOTO: TOWE BOSTRÖM

SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

Hur gick ni till väga?

SWEDAC HAR låtit intervjua sju verksamheter som varit ackrediterade länge. Bland de intervjuade finns stora, välkända multinationella företag som Ikea och Volvo, en medelstor bilverkstad, ett universitetssjukhus, ett laboratorieföretag och ett certifieringsföretag.

För Volvo är ackrediteringen ett sätt att bryta barriärer såsom internationella handelshinder. Ackrediteringen blir ett sätt att nå nya marknader.

– Vi får ett riktmärke, en kvittering på att vi gör rätt.

Det skapar stabilitet. Ackrediteringen är en kvalitetsstämpel. I labbverksamheter är det viktigt att säkra provresultat eftersom våra prover är kostsamma. Ett krockprov går inte att göra om, säger Volvo Cars labbchef Håkan Pettersson.

För Sahlgrenska Universi-

tetssjukhuset, som fick sin första ackreditering 1992, är patientsäkerheten avgörande.

– Vi ville ha ökad patientsäkerhet. Det är bra att ha regelverk som styrs upp och att arbeta på ett standardiserat sätt med rutiner och metodbeskrivningar. Även spårbarheten är viktig för säkerheten, säger Annika ­Hallgren, kvalitetskoordinator för laboratoriemedicin vid Sahlgrenska.

CHRISTER LAGERSTEDT,

grundare av Lagerstedts Bil, säger att ackrediteringen förenklar arbetet. Nu kan företaget, som driver fyra anläggningar i Stockholmsområdet, ”släcka tvåor”, det vill säga åtgärda anmärkningar från bilbesiktningen utan att

bilen be­höver ombesiktigas.

Men framför allt är det en kvalitetsstämpel att visa upp för kunderna.

– Det ger en viss legitimitet. Det handlar om förtroende. Om man tittar på bilbranschen som helhet så har vi inte så bra rykte, säger Christer Lagerstedt.

Trots olikheter mellan de intervjuade verksamheterna finns en stor samsyn i fråga om fördelar med ackreditering. För flera är det en ­nödvändighet för att över huvud taget kunna bedriva verksamheten. Det fram­kommer också i undersökningen att de intervjuade inte bara ser ackreditering som något som ger fördelar för den egna verksamheten, utan också för samhället i stort.

FOTO: PAUL BJÖRKMAN

Annika Hallgren är kvalitetskoordinator för laboratoriemedicin på Sahlgrenska i Göteborg.

Hon vill se en ökad patientsäkerhet i framtiden.

Genom en särskild ­satsning, KVALITETSLANDET, ­kommer Swedac under året att sätta fokus på kvalitets­ frågor i samhället. Läs mer om företagen som varit med i undersökningen på kvalitetslandet.se. Där finns också ett webbinar om vad som krävs för att Sverige ska behålla sin position som kvalitetsnation i framtiden.

Aktuellt: Nr 2.2017

Ackreditering ökar kvaliteten och är en konkurrensfördel. Det menar några av de företag i Sverige som varit ackrediterade i mer än 20 år.

7 SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

Satsningen som ska sätta fokus på kvalitet

Framtida hot mot vårt vatten Vatten och miljö har varit en fråga under flera decennier.

Men ständigt är det nya frågeställningar och faror som kommer upp till ytan. Är tiden när vi kunde ta rent vatten i överflöd för givet förbi?

Av Lars Frank

FOTO: ISTOCKPHOTO

SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

9

Tema: Vatten

Tema: Vatten SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

10

D

RICKSVATTNET ÄR VÅRT mest kontrollerade livsmedel. Vi har tillgång till det dygnet runt direkt i kranen. Det är gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter. I det priset ingår även skydd av vattentäkter, rening av avloppsvattnet och hantering av dagvatten. En stor mängd personal och organisationer hjälper oss kontrollera att vi faktiskt varje dag får det där rena vattnet direkt i kranen.

Men tiderna förändras.

Att prata vatten utan att koppla samman det med klimathoten i dag är svårt.

Många experter Swedac Magasin pratat med målar upp dystra utsikter.

– Den största faran är att vi inte gör något. Vi tror att det är något som förändras om 50 år, men det är ju här och nu, säger Pär Aleljung, projektledare inom dricksvattenfrågor på Livsmedelsverket.

Vi har fördjupat oss i några hot som är extra viktiga att hålla koll på och följa upp för våra kontrollorganisationer framöver.

Det vi kommer att få läsa om mer redan nu i sommar och som blev aktuellt även i fjol är vattenbristen.

Gotland, Öland och sydöstra delarna av svenska fastlandet var redan i fjol i torka, men problemen växer.

– Jag tror det är något vi missat att beräkna, vi har mest pratat om problematiken med översvämningar. Vi får ett varmare klimat och det gör att mer vatten avdunstar, säger Pär Aleljung.

Fler aktörer använder samtidigt vårt grundvatten, vilket tär på lagren. Här kommer kontroller att bli en allt viktigare del för att stoppa vattenbristen.

– Dricksvatten är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Vi behöver stanna upp och dra åt samma håll, alla myndigheter, kontrollorgan och företag.

Oavsett om din prioritet är djurrikets fortlevnad, företaget eller dricksvattnet så måste vi backa till ruta ett och mötas.

Det är en riktigt komplex fråga, säger Pär Aleljung.

VARMARE KLIMAT gör att snö begränsas

till våra norra delar. Det optimala är när snötäcket smälter sakta och rinner ner i jorden och bildar grundvatten. I framtiden kommer snön ner allt oftare som regn och ofta på mark som har tjäle, vilket gör att vattnet bara rinner undan och inte ner i jorden. Samtidigt vill skogsoch jordbruk ha torrare miljöer för sin växtlighet och dikar bort vattnet, som då i stället går mot sjöar och vattendrag.

Men även om vi har vatten så måste det ju också vara rent. Den mikrobiologiska och kemiska kvaliteten såväl som radonhalten i dricksvatten måste fastställas genom analyser. Dessa analyser ska göras av ackrediterade laboratorier enligt standard SS-EN ISO/IEC 17025.

Livsmedelsverket är föreskrivande myndighet för dricksvattenkontroll.

Ackrediterade laboratorier rekommenderas även att anlitas för kontroll av dricksvattenkvalitet i egen brunn.

– Ett annat hot är att vi får varmare råvatten. Med vatten som snart kan vara över 20 grader får vi andra bakterier att ta hänsyn till. Det kan vi se i andra länder i Europa redan i dag, säger Pär Aleljung.

Dricksvattnet är det vi får in i kranarna i

HALLÅ DÄR,

NATURVÅRDSVERKET ansvarar för denna

del och ser också nya hotbilder.

– Vi i Sverige är generellt duktiga på vad vi släpper ut och att se till att vi renar som vi ska, säger Linda Gårdstam, enhetschef på Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket.

Kväve och fosfor, ämnen som bidrar till övergödning, är Sverige bra på att spåra och analysera. Det ingår i den biologiska analys som görs för att ta reda på tillståndet i olika miljöer liksom förändringar som sker över tid. Det kan gälla exempelvis försurning, övergödning och miljögifter som påverkar växtoch djurtillstånd i sjöar och vattendrag.

Undersökningarna av vatten är bland annat en del av det svenska miljöövervakningsprogrammet. En del av de biologiska analyserna utförs av ackrediterade laboratorier.

– Det vi ser nu som ett problem är nya typer av ämnen, bland annat läkemedelsrester. Vi vet inte exakt vad vi ska leta efter, vilket blir en utmaning. Aktiva substanser i resterna av ett läkemedel som vi äter är inte desamma när de kommer ut ur kroppen som när de intogs, förklarar Linda Gårdstam.

Detta är en fråga som hon och kollegorna jobbar mycket med just nu.

Det kan handla om låga nivåer, svåra att mäta.

– Men vi vill ju upptäcka saker innan de blir ett problem, varför analysmetoder måste fortsätta utvecklas, säger Linda Gårdstam.

flerfamiljshus, därför att kunderna debiteras efter uppmätt förbrukning. Kostnaden för vattenförbrukning är i dessa fall oftast en kombination av en fast kostnad och rörlig kostnad där den uppmätta vattenförbrukningen är den rörliga delen.

ANN NILSSON FRÖDEEN, utredare på Swedac inom kontroll av vattenmätare.

Vilken funktion har vatten­ mätare?

– De mätare som omfattas av Swedacs regelverk är de mätare som används

våra hem. Ut passerar avloppsvattnet, vilket också måste kontrolleras. Avloppsvatten måste renas innan det släpps ut i sjöar och vattendrag. För att vara säker på att halterna av vissa ämnen inte är för höga måste det renade vattnet analyseras. Det gäller exempelvis halter av kväve, fosfor och mängden syreförbrukande ämnen.

Analys av avloppsvatten måste även det ske i ett ackrediterat laboratorium.

av vattendistributörer för att mäta förbrukad mängd vatten i bostäder, villor och

Varför behöver dessa ­kontrolleras?

– Den som använder mätare ska se till att hen använder mätare som uppfyller kraven

på vattenmätare. Det finns dels krav som mätaren ska uppfylla för att ens få tas i bruk, dels krav på att mätare som varit i bruk ska kontrol­ leras för att man ska kunna säkerställa att mätarna fun­ gerat som de ska under den tid de har använts.

Regelverket för vatten­ mätare finns för att skydda konsumentens intresse av att betala för det vatten hen förbrukat, varken mer eller mindre.

Tema: Vatten

Swedac håller koll på vattnet

Analys av avlopp

Precis som i övriga samhället är Swedac med i kvalitetsarbetet kring vattnet i olika skeden.

Här är några exempel.

Labb som är ackrediterade av Swedac gör utsläppskontroller och analys av avloppsvatten både från kommunala reningsverk och industriutsläpp.

Renat vatten till din kran

Även om fosfor och kväve både behövs och finns i mat – och är helt nödvändigt även för männi­skan – så får vi i oss det varje gång vi äter.

11

Dricksvatten via ledningsnät och vattentorn kontrolleras av labb ackrediterade av Swedac.

Renas för naturen

Ny näring

FOTO: ISTOCKPHOTO

Odlar spannmål Bönderna arbetar hårt för att ­säkerställa att den fosfor och kväve som används stannar på åkern och inte läcker ut i vattnet.

Hur ofta kontrolleras dessa?

– En vattenmätare som an­vänds för att mäta hushållsförbrukning av vatten får i normalfallet sitta ute i tio år. Sedan ska mätaren tas ner och kontrolleras för att därefter antingen skrotas eller renoveras för att användas en period till.

Beroende på hur stort antal mätare det handlar om vid ett byte testas antingen alla mätare eller så görs stickprov på några.

Genom att röta den restprodukt som uppstår när mull och näringsämnen avskiljs i avloppsreningsverket produceras det dels biogas, dels en växtnäringsprodukt, slammet.

Vad ser ni för resultat?

– I de tillsyner Swedac hittills genomfört av vattenmätarhantering har det visat sig att det är förhållandevis vanligt att mätare sitter ute längre än den längsta tillåtna tiden. Det är också vanligt att vattendistributörerna underlåter att låta mätarna genomgå återkommande kontroll. I de fall där distributörerna faktiskt gör som de ska är det oftast så att de allra flesta mätarna klarar

Det använda dricksvattnet rinner ut i avloppet via avloppsledningsnät till reningsverket.

Där renas det i flera steg innan vattnet återlämnas till naturen och spolas ut i ett vattendrag, en sjö eller havet.

kontrollen inom de uppsatta felgränserna.

Vattenbristen som det varnas om på flera håll – kan mätare öka restriktioner för hushåll vad gäller vatten­ åtgång i framtiden?

– Jag har egentligen inte nå­­gon större insikt i detta, men jag kan tänka mig att om att vattendistributörerna ­använder en taxa som innebär att kostnaden per förbrukad kubikmeter

Regn till vårt grundvatten

SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

Fosfor och ­kväve behövs

Vattnet faller ner som nederbörd, regn eller snö, och rinner ut i sjöar och hav eller ner genom jorden. Analys och kontroll av sjöar, vattendrag och hav utförs av labb som är ackrediterade av Swedac.

Detta görs för att ha en långsiktig ­miljöövervakning.

stiger när man använt en viss mängd under­en viss tidsperiod – så skulle ju konsumenten vara intresserad av att ha en mer noggrann kontroll på sin ­förbrukning.

På det sättet skulle mätning kunna ­innebära en form av r­ estriktion. Man kan förstås också tänka sig att konsumenten skulle bli mer intresserad av sin uppmätta förbrukning om kubikmeterpriset skulle vara högre från början.

Tema: Vatten SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

12

Baden visar prov på framsteg Efter många negativa rapporteringar kring vatten och miljö kommer här en ljusglimt inför sommaren: Antalet svenska EU-bad med utmärkt badvatten­ kvalitet har ökat med tio procentenheter jämfört med i fjol, från 289 till 333 stycken.

DET KAN BLI EN BRA badsommar trots allt. Om vi kopplar bort övergödning, vattenbrist och andra följder av miljöförstöring så ser vi att fler badplatser i Sverige får godkända mätningar.

– Det är kul att se att det blir bättre.

Kommunerna har blivit bättre på att mäta och följa upp, och vi har också fått nya verktyg för att göra ett bättre jobb, säger Linda Rydell, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Många har ansträngt sig för att lösa problem som skapat dåliga värden.

Ett exempel är Sörviks badplats i Kungsbacka kommun. Badet fick klassificeringen ”dålig vattenkvalitet”, men i stället för att rycka på axlarna och stänga badet gjordes en lyckad utredning kring orsakerna.

FÖRVALTNINGARNA för Miljö & hälso­ skydd och Teknik tog med ett samlat grepp reda på faktorerna bakom problemen.

I utredningen togs prover, utöver den

ordinarie badvattenprovtagningen, vid utloppet för ett antal dagvattenledningar nära badvattnet.

Ledningsnätet undersöktes också med olika metoder för att hitta läckage eller felkopplingar. För att hitta problemen kan man fylla ledningarna med en ofarlig rök, eller färga spolvatten från toaletter och på så sätt hitta punkter där spillvatten är kopplat till dagvattenledningar.

EN ENKEL MEN EFFEKTIV metod i just

Kungsbacka var att använda fällor av hönsnät som snabbt indikerade toalett­ avlopp i dagvattnet.

– Det visar att det med ganska enkla metoder går att hitta lösningar. Det känns jättebra att kommunerna har blivit mer måna om sina badplatser, säger Linda Rydell.

Kolla ditt bad På Havs- och vattenmyndighetens webbplats hittar du tjänsten Badplatsen.

Här finns information om alla EU-bad och många övriga bad, och du hittar uppgifter om badvattnets klassificering, inför badsäsongen 2017 och för tidigare år, liksom aktuella resultat från kommunens kontroll av badvattnets kvalitet. Även EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån, EEA, gör en klassning av EU-baden i Sverige. Den svenska klassificeringen som syns på HaV:s hemsida är den som gäller för svenska bad.

Kolla ditt bad på www.havochvatten.se.

I fallet i Kungsbacka hittades flera hus med felkopplade ledningar, något fastig­ hetsägaren var ovetande om men som gick att åtgärda. Efter att omkopplingar genomförts 2015 spolades ledningsnätet från felkopplingarna till stranden. Inför 2017 års badsäsong har badplatsen ”bra kvalitet”.

Nyligen presenterades Havs- och vattenmyndighetens och Folkhälsomyndighetens rapport Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2017.

De allra flesta EU-bad i Sverige har god vattenkvalitet. Inför badsäsongen 2017 klassificeras badvattenkvaliteten som ”utmärkt”, ”bra” eller ”tillfredsställande” för 400 av Sveriges 444 EU-bad, vilket motsvarar 90,1 procent. Fem svenska EU-bad har fått klassificeringen ”dålig” badvattenkvalitet, vilket är fyra färre än förra året. För de här baden behövs utredningar om källor till föroreningar och möjliga åtgärder.

FÖR ATT KONTROLLERA alla bad behöver kommunerna skicka sina prover till ett laboratorium.

När laboratorierna analyserar vattenproverna letar de efter två typer av bakterier, Escherichia coli (E. coli) och Intestinala enterokocker, som finns i människors och varmblodiga djurs tarmar.

– Det är bra om labben kan ge snabba svar, för om det visar på otjänligt vatten kan man ta ett nytt prov inom några dagar för att se om det var en tillfällig förorening. Det underlättas om provsvaren (eller preliminära resultat) ges snabbt och gärna att kommunen kan få sms eller följa resultaten via internet eller liknande, förklarar Linda Rydell.

Caroline Schönning är utredare inom mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten, som har i uppgift att ge råd i smittskyddsfrågor, om provtagning och analysmetoder kring badvatten.

– Det vi sett hos kommunerna är att det fungerar mestadels bra med provtagningen. Det gäller att transporter av prover fungerar när det är tidspress.

Folkhälsomyndigheten förespråkar ackrediterade labb, men när det gäller badvatten är det i dag inget lagstadgat krav.

– Vårt eget labb är ackrediterat, men i dag gör vi inte så många prover själva utan är mer rådgivare till andra eftersom vi har goda kunskapen om metoderna som används, säger Schönning.

Hon beskriver också att flera saker kan öka eller minska badlusten oavsett vad proverna visar.

– På Badplatsen kan man hitta information även om exempelvis algblomning eller andra badvattenproblem som kommunen noterat för en specifik badplats.

Tema: Vatten

Vad avgör om ett bad är ett EU-bad?

FOTO: ISTOCKPHOTO

De bad där kommunen förväntar sig ett stort antal badande ska kommunen registrera som EU-bad. Med ett stort antal badande avses ungefär 200 personer i genomsnitt per dag under badsäsongen. Att anläggningar som lockar till bad erbjuds (bryggor, omklädningsrum, med mera) kan också vara ett skäl att registrera badet som EU-bad.

De badplatser som har färre badande kallas för övriga bad. Det är frivilligt att kontrollera övriga bad på samma sätt som EU-bad.

SWEDAC MAGASIN NR 2.2017

13

Mötet: Danica Kragic SWEDAC MAGASIN NR 2. 2017

14

” De kommer att ha flera beteenden” Robotar kommer i en nära framtid att utföra allt mer avancerade uppgifter. Utvecklingen går så snabbt att regelverken inte hänger med.

– Det får vi ta i efterhand. Så har vi gjort med alla tekniska system genom historien, säger Danica Kragic, forskare i robotik.

AUTOMATISERINGEN OCH robotiseringen av arbetslivet går i snabb takt. Längst har industrin kommit, där människor och robotar många gånger arbetar sida vid sida.

Robotar gör enkla, repetitiva delmoment medan människor utför svårare uppgif­ ter, som att inspektera en produkt.

Men det är bara början. En rad branscher, men också människors vardagsliv, står inför stora förändringar kommande år.

– Den stora trenden är att bygga maskiner som efterliknar människans interaktion med omvärlden, säger Danica Kragic som är professor i datalogi vid KTH och forskare i robotik.

Redan i dag finns det exempelvis kameror som känner igen ansikten. I nästa skede lär vi möta robotar som både känner igen en människas ansikte och

röst, men som också kan utföra andra arbetsuppgifter.

– Ska man ha en robot hemma eller som jobbar på ett sjukhus så måste man integrera de här individuella beteendena. Det är det vi kommer att se mer av.

Det kommer maskiner som har fler beteenden. De kommer inte att bara kunna en sak, säger Danica Kragic.

I TILLVERKNINGSINDUSTRIN har auto­ matiseringen nått längst. Näst på tur står transportsektorn, där olika typer av självkörande fordon kommer att innebära förändringar som är svåröverblickbara.

Likadant ser det ut inom vitt skilda branscher. Från byggarbetsplatsen till advokatkontoret kommer robotar att ta över allt mer avancerade arbetsupp­gifter.

När det i dagligt tal nämns robotar

Om Danica Kragic Ålder: 45 år Gör: Professor i datalogi vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, och forskar i datorseende och robotik.

Bakgrund: Växte upp i Kroatien och utbildade sig till ingenjör i maskin­teknik vid universitetet i Rijeka. Hon fick en doktorandtjänst vid KTH 1997 och disputerade i robotik 2001. Sedan

dess har Danica Kragic fått flera ­utmärkelser, bland annat är hon ­invald i Kungliga Vetenskapsakademin. Vid sidan av den akademiska karriären var hon 2016 Sommarvärd i Sveriges Radios Sommar. Danica Kragic har även varit affischnamn i en reklamkampanj för klädmärket Rodebjer.

tänker sig många en stålkonstruktion med en kropp som liknar en männi­ skas. Så ser det inte ut i verkligheten. I industrin går utvecklingen snarare mot mindre, kompakta robotar. Framtidens industrirobotar kan byta arbetsuppgift snabbt och flyttas runt utan problem. I en tid när golvyta är dyrt vill företagen undvika fasta installationer.

Danica Kragic tycker att man ska tala om robotar som ett verktyg.

– Alla tekniska landvinningar går ut på att bygga saker som förbättrar männi­ skans förmåga att göra sitt jobb. Alla verktyg som vi använder i vardagen har egentligen samma syfte. Vi borde prata om robotar på samma sätt, de är bara mer komplexa verktyg, säger hon.

Med den snabba tekniska utvecklingen uppstår en rad svåra frågor. Hur säkrar man kvalitet och säkerhet i tjäns­ ter som utförs av en robot? Vems är felet om det inträffar en olycka, tillverkarens eller användarens?

Danica Kragic anser att det är omöj­ ligt att hitta standarder och regler som fungerar i ett omoget system. I stället får man anpassa regelverken stegvis.

– Det är så vi gjort historiskt. Så gjorde vi med bilarna, med flygplanen. Man lär sig och förbättrar. Det händer saker hela tiden och vad som händer om fem eller tio år är väldigt svårt att veta, säger hon.

Och hur är det då med människorobotarna, kommer de till sist? Omöjligt är det inte, men det lär dröja. Robotkroppar är långt tyngre och klumpigare än mänskliga kroppar. Och vissa mänskliga egenskaper är svåra att programmera.

– Finmotorik är knepigt. Det tar gans­ ka lång tid att sätta finmotoriken för en människa också, säger Danica Kragic.

EN ANNAN VIKTIG FRÅGA är hur framtidens arbetsmarknad ska se ut. Var kommer människan in i ekvationen, när kanske hälften av dagens jobb på olika sätt automatiseras? Danica Kragic tror att robotiseringen kommer att leda till nya jobb som inte finns i dag. Så har skett vid tidigare teknikskiften.

Men tempot i teknikutvecklingen ställer nya krav. Människor bör vara beredda på att vidareutbilda sig, eller rent av byta yrke, oftare. Och arbetsgiva­ re, både offentliga och privata, måste vara redo att regelbundet utbilda personalen.

Att i takt med teknikutvecklingen hela tiden rekrytera ny personal kommer att bli både dyrt och svårt.

– Det man generellt kan säga är att det kommer att finnas behov av programmerare. Det är en kompetens som ser ut att vara gångbar under överskådlig tid, säger Danica Kragic.

Text: Jens Kärrman

” Den stora trenden är att bygga maskiner som efterliknar människans interaktion med omvärlden.”

FOTO: EMILIA BERGMARK-JIMENEZ

DANICA KRAGIC, FORSKARE I ROBOTIK

En ny attraktion genomgår minutiösa kontroller. Ofta tar granskningen flera månader.

”Är det ett tåg så plockar vi isär det i dess minsta beståndsdelar.”

FOTO: LISEBERG

Mats Ahrnens, team­ledare på Kiwa Inspecta

Sommaren är här, och då är det många som vill besöka ett nöjesfält. På Kiwa Inspecta finns ett helt team som ser till att åkattraktionerna är säkra.

Text: Jens Kärrman I SLUTET AV APRIL öppna­ de flera av landets stora nöjesfält. Men den verkliga högsäsongen är sommaren.

Många semesterfirare ser fram emot att åka en hisnande bergochdalbana en varm sommardag.

Men visst är det lätt hänt, där man sitter fastspänd högt upp i luften, att man funderar på säkerheten. Tänk om tåget spårar ur eller om någon s­ tålbalk på karusellen lossnar?

Men åkattraktionerna på nöjesfälten genomgår ­ingående kontroller varje år.

– Redan när säsongen är slut börjar arbetet inför nästa år, säger Mats Ahrnens, team­ ledare på Kiwa Inspecta.

Kiwa Inspecta är ett av tre företag som är ackrediterade av Swedac för att utföra kontroller och besiktningar

ALLT SKA BESIKTIGAS ÅRLIGEN l Besökare på ­ öjesfält, tivoli n eller badhus ska kunna lita på att maskinerna funge-

rar som de ska. l Åkattraktioner som karuseller och vattenrutsch­ kanor ska besiktigas varje år. Var femte år ska en djupare besiktning genomföras.

Swedac ackrediterar kontroll- och besiktningsorgan för tivolianläggningar. Tre företag är i dagsläget ackrediterade för kontroller av nöjesfält.

av tivolianläggningar. Övriga två är Dekra Industrial och Salwéns Ingenjörsbyrå.

Mats Ahrnens leder ett team med sju personer som jobbar mot tre nöjesfält i västra Sverige, däribland Liseberg, Skara Sommarland och Daftöland i Strömstad. På hösten, när nöjesfälten stängt för året, börjar gruppen från Kiwa Inspecta att titta på de bärande delarna av anläggningen.

– Hittar vi skador så ska de ha vintern på sig att reparera det, säger han.

FÖR EN KLASSISK attraktion

som Lisebergs bergbana, för att ta ett exempel, innebär kontrollen att Kiwa Inspectas personal klättrar runt på banan och kollar varje svetsskarv.

På våren genomförs funktionstester och säkerhetskontroller.

– Vi kör med dockor och testar alla grindar, säkerhetsfunktioner och stoppknappar, att det fungerar. Det gör vi precis innan parken öppnar och det är slutpunkten på ett arbete som i praktiken pågått ett halvår, säger Mats Ahrnens.

Sommaren 2017 har flera av de stora nöjesfälten nya attraktioner som fått stor

uppmärksamhet. På Gröna Lund är det Ikaros som är den stora nyheten, medan Liseberg satsar hårt på Loke, en 27 meter hög gunga.

En ny attraktion genomgår minutiösa kontroller, berättar Mats Ahrnens. Ofta tar gransk­ningen flera månader.

– Vi har en person som går igenom alla el-handling­ ar, en annan kontrollerar konstruktionen och granskar beräkningar. Sedan är det fyra eller fem personer som kollar attraktionen rent fysiskt, som att rätt skruvar sitter på rätt ställen, säger Mats Ahrnens.

– Man måste vara ett team som löser ett så stort jobb.

Det går inte att göra själv.

Det är skönt att ha någon att diskutera med om det dyker upp några frågetecken.

UTÖVER DE ÅRLIGA kontroller-

na görs en femårskontroll. Då plockas hela attraktionen ner och monteras upp igen.

– Det gör vi för att kunna kontrollera delar som vi inte ser eller kommer åt annars. Är det ett tåg så plockar vi isär det i dess minsta beståndsdelar, säger Mats Ahrnens.

Så nog ska det gå att lösa ett åkband till attraktionerna i sommar och roa sig – utan att oroa sig.

Case: Kiwa Inspecta 17 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2017

De får snurr på parkens säkerhet

Swedacskolan: Global utbildning SWEDAC MAGASIN NR 2. 2017

18

Utbildningarna som sätter Swedac på kartan Swedac arbetar sedan många år internationellt.

Per Lundmark, chef på myndighetens enhet för internationell utveckling, reder ut varför.

DE INTERNATIONELLA uppdragen är en viktig del av Swedacs verksamhet. Det handlar dels om konkreta projekt i olika länder.

– Vi är väldigt mycket i Mellanöstern och Nordafrika.

Under åren har vi varit över stora delar av världen, säger Per Lundmark.

Det andra benet i Swedacs internationella verksamhet är utbildning. I samarbete med Sida genomförs regelbundet utbildningar med deltagare från hela världen. Hittills har personer från nästan hundra länder deltagit.

” Vi gör det här för att underlätta handel och att ta ner tekniska handelshinder samt på lång sikt bidra till FN:s globala hållbarhetsmål.”

Varje utbildning har 25 deltagare som driver ett projekt var i sitt hemland.

– Ett av de områden som det är störst efterfrågan på just nu är livsmedelssäkerhet.

Det och marknadskontroll, säger Per Lundmark.

Sedan 1999 har Swedac ­utbildat ungefär 2 100 personer. Intresset för ackrediteringsfrågor är stort internationellt.

– När vi exempelvis är nere i Afrika eller Mellanöstern i andra projekt träffar vi alltid på någon som gått kursen.

Sverige är i framkant och det är ett stort kunskapslyft som vi bidragit till, säger Per Lundmark.

Syftet med de internationella insatserna är att för­bättra kvalitetsarbete och göra det enklare att handla och samarbeta över gränserna.

– Vi gör det här för att underlätta handel och att ta ner tekniska handelshinder samt på lång sikt bidra till FN:s globala hållbarhetsmål, säger Per Lundmark.

Så jobbar Swedac internationellt Projekt Swedac deltar kontinuerligt i projekt i olika länder. Swedac har hittills varit engagerat i mer än 50 olika internationella stödprojekt som handlat om uppbyggnad av kvalitetsinfrastruktur.

Just nu pågår det så kallade Agadir-projektet i Jordanien, Egypten, Tunisien och Marocko.

Projektets övergripande mål är att bygga en gemensam kvalitetsinfrastruktur för att undanröja handelshinder mellan länderna.

Var De senaste åren har Swedac arbetat mycket i Nordafrika och Mellanöstern. Historiskt har myndigheten varit inblandad i projekt i ett 40-tal länder. Projekten har omfattat tidigare kandidatländer till EU som Estland, Ungern, Slovenien och Kroatien. Andra projekt har riktats mot utvecklingsländer i Afrika och Mellanamerika samt Sri Lanka. Det första projektet genomfördes på Island.

Utbildningsverksamhet Swedac genomför utbildningsprogram, ITP-program, inom områdena frihandel och livs­medelssäkerhet. Det sker på uppdrag av Sida. Hittills har ­ungefär 2 100 personer från över 90 länder deltagit. Kursen om­fattar 14 månader, där fyra veckor i Sverige ingår.

Swedac skräddarsyr också ­utbildningar. Nyligen var en grupp från ett ackrediteringsorgan i Indien i Sverige för att utbilda sig i personcertifiering och utsläppsrätter.

Varför Swedac Swedac ska skräddarsyr medverka till att utbildningar avlägsna tekniska handelshinder.

Det sker bland annat genom att myndigheten hjälper utvecklingsländer att öka sin handel med om­världen.

Swedacs internationella projekt bidrar till att bygga upp infrastruktur för ackreditering i andra länder, som därmed lättare kan delta i världshandeln. Insatser bidrar till att nå FN:s hållbarhetsmål.

Hittills har personer från nästan hundra länder deltagit i utbildningar som Swedac genomför i samarbete med Sida.

2 100 personer

19 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2017

Sedan 1999 har Swedac ­utbildat ungefär 2 100 personer.

FN FOTO: ISTOCKPHOTO

Swedacskolan: Global utbildning

Nästan 100 länder

Swedacs insatser bidrar till att nå FN:s globala hållbarhetsmål.

POSTTIDNING B

Sista ordet: Helena Jahncke

Swedac, Box 878, 501 15 Borås Adresser från Swedac

OM HELENA JAHNCKE

Trivs bäst i öppna landskap?

Kreativt och nära till ­kollegorna, eller bara stökigt? Åsikterna om kontors­landskapen går isär.

Forskaren Helena Jahnckes forskning visar att människor jobbar sämre i öppna kontor där det är mycket ljud.

En betydande del av befolkningen i Sverige går varje vardag till ett kontor. Många av dem arbetar i öppna kontorslandskap. Att det blir lättare att samarbeta om man sitter nära varandra är ett argument för modellen. Ett annat är att öppna kontor inte kräver lika mycket plats, vilket minskar kostnaderna för arbetsgivaren.

Helena Jahncke, doktor

i psykologi vid högskolan i Gävle, forskar om hur moderna kontor påverkar oss människor. Öppna kontor kan se olika ut, betonar hon, men säger att det finns en tydlig tendens.

– I kontor med mycket ljud så presterar människor sämre i koncentrationskrävande uppgifter, säger Helena Jancke.

I HENNES FORSKNING har

man spelat in ljud från kontorslandskap och testat i laboratoriemiljö. Försöks­ personerna har fått göra olika typer av arbetsuppgifter samtidigt som de exponerats för kontorsljuden.

– Förmågan att minnas ord,

söka information eller lösa matteuppgifter blir sämre. Vi har sett en försämring i prestation på två till tolv procent i våra tester, säger Helena Jahncke.

NU ARBETAR HON med ett stort projekt tillsammans med Trafikverket. Där undersöker forskarna bland annat hur människor upplever så kallade aktivitetsbaserade kontor. Det handlar ofta om en kombination av öppna kontorslandskap, mötesrum och tysta utrymmen.

– Vi håller på att analysera resultaten. Det har varit väldigt spännande att följa hur en sådan här förändring påverkar prestation, välbe-

Helena Jahncke arbetar just nu med två projekt i samarbete med Trafikverket som båda handlar om det moderna arbetslivet.

Hennes avhandling Cognitive Performance and Restoration in Open-Plan Office Noise visar att även låga bullernivåer påverkar arbetsprestationen negativt. Det är framför allt uppgifter som kräver koncentration som försämras.

Avhandlingen visar också att ­normala ljudnivåer i kontorslandskap (50–60 dB i genomsnittlig ljudnivå) ger ökad trötthet och mindre motivation.

finnande och fysisk aktitivet, säger Helena Jahncke.

I ett annat projekt i sam­ arbete med Trafikverket undersöker Helena Jahncke och hennes forskargrupp en annan viktig trend i det moderna arbetslivet: hur det påverkar oss att via mobil­ telefonen ha jobbet i fickan.

I studien ingår alla anställda på Trafikverket med flexibelt arbete, och de första resultaten av det fyraåriga projektet väntas bli klara i sommar.

– För en del människor kan tekniken vara ett sätt att hantera livspusslet, medan andra har svårt att koppla bort jobbet, säger Helena Jahncke.

Text: Jens Kärrman

FOTO: OVE WALL

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2017

20