Swedac MAGASIN
EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 4 • 2016
SJÄLVKÖRANDE BILAR UTMANAR Standarder och testmetoder centralt i utvecklingen.
TEMA DIGITALISERING
Standarder grunden inom e-hälsa Säker information ledningens ansvar
Trygg + framtid Tillit ska utveckla välfärden
Så fungerar ackrediteringsmärket
– digitalisering med säkerhet och kvalitet
Innehåll: Nr 4.2016
Intervju med Laura Hartman: Tillit inom välfärden ska höja kvaliteten Sid 14
Certifiering ger större motivation i arbetsmiljöarbetet Sid 16
SWEDAC MAGASIN NR 4.2016
2
Digitaliseringens möjligheter och risker Sid 08
FOTO: KRISTINA SAHLÉN, ISTOCKPHOTO, VOLVO CARS
03 Ledare 04 Enhetlig och bättre miljötillsyn utreds 05 2017 kvalitetsinfra strukturens år i Afrika 06 Stärkt Rise vill bli bredare 07 Så bidrar Swedac till hållbarhet 08 Digitaliseringen kräver kvalitetstänkande 11 Ledningssystem ger koll på informations säkerheten 12 Standarder centralt för självkörande bilar 13 Vården måste samordna informationsutbytet 14 Välfärden ska utvecklas med tillit 16 Föreskrifter om psykoso cial arbetsmiljö utmanar 18 Swedacskolan om ackrediteringsmärket 20 Framtidsexpert: Sverige behöver kämpa lite extra
PETERS ÖNSKELISTA:
• En bra start på arbetet att realisera Europas nya strategi för ackreditering, EA 2025. • Resultat i förhandlingar om den digitala inre marknadsstrategin. • En fortsättning på TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA.
Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se
HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Merih Malmqvist Nilsson merih.malmqvist@swedac.se 033-17 77 33 REDAKTÖR Karin Myrén karin@myrenmedia.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Volvo Cars ISSN 2002-2093 TRYCK Scanprint A/S Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i mars 2017. Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Vi samordnar även den svenska marknadskontrollen och har ansvar i frågor som rör mät instrument och ädelmetall. Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.
Intro: Peters perspektiv
Digitaliseringen har de senaste tio åren landat i något som verkligen påverkar medborgare, företag och organisationer i vardagen. Sverige står inför flera stora samhällsutmaningar kommande åren där digitalisering spelar en viktig roll – alltifrån klimatfrågor till en åldrande befolkning. Här har Sverige en bra utgångspunkt. Vi ligger i topp när det gäller konkurrenskraft, vi är exportorienterade, har ett öppet samhälle och en stark position inom IT-området. Digitalisering är ett kraftfullt verktyg för utveckling, men det gäller att ha ordning och reda på processerna för att uppnå full nytta. Det krävs också tillit för att vi ska våga ta till oss ny teknik. Här ser vi standardisering och ackreditering som ett effektivt sätt att skapa både ordning och reda samt tillit till nya produkter och tjänster. Ett exempel är digitala molntjänster, där Swedac är med och tar fram en standard på EU-nivå som möjliggör kvalitetssäkring genom ackreditering. Jag tror att vi får se fler standarder för digitala tjänster framöver. Swedacs vision är att medverka till en öppen och global marknad, ett konkurrenskraftigt näringsliv samt trygga konsumenter och produktanvändare i ett hållbart samhälle. Digitaliseringen innebär stora möjligheter för oss själva att effektivisera och arbeta smartare men också att ge våra intressenter mervärde. Digitaliseringen skapar också utmaningar. När den leder till nya sätt att arbeta och nya innovativa revolutionerande produkter ställer det krav på att kontrollsystemen anpassas. Vad händer till exempel med bilbesiktningen när fordonen blir självkörande?
KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE
3 SWEDAC MAGASIN NR 4.2016
Ordning och reda ger kick till utvecklingen
I varje nummer av Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du CATARINA ANDERSSON FORSMAN, generaldirektör på Läkemedelsverket.
Vilka frågor kring marknadskontroll är i fokus hos er? – Tillsammans med 110 kommuner har vi startat projektet Barnkoll som handlar om att vi tillsammans med kommunernas miljöinspektörer ska se över hur reglerna för märkning av kosmetiska produkter riktade till barn följs ute i butikerna. I mars publiceras en tillsynsrapport som bygger på kommunernas resultat.
Vilket är ditt bästa konsumenttips? – Att ställa krav på information från tillverkarna av medicintekniska och kosmetiska produkter. Både när det gäller märkning, användningsanvisningar och eventuella varningstexter.
Hur ser ert uppdrag ut för 2017 och framåt? – Nästa år har vi planerat att analysera tandblekningsprodukter utifrån kraven som ställs på kosmetiska produkter. Vi ska också göra administrativa kontroller för att hantera produkter som är felaktigt klassade som medicinteknik. – De närmaste åren framöver utökas vårt tillsynsuppdrag till att även omfatta estetiska produkter. Anledningen är nya förordningar inom medicinteknik. De påverkar vår tillsyn på flera sätt eftersom de också ställer tydligare krav på importörer och distributörer. Nästa år övertar vi Swedacs ansvar att utse och ha tillsyn över de anmälda organen inom medicinteknik, också det är delvis kopplat till de nya förordningarna.
Ackreditering en väg till effektivare miljötillsyn I VÅR PRESENTERAS en statlig utredning om miljötillsyn. Den ska komma med förslag på hur vi kan få en mer enhetlig och effektiv tillsyn och ett bättre sanktionssystem. Att arbeta med ackreditering är enligt Swedac ett bra verktyg för att nå miljökvalitetsmålen. Sverige är ett föregångsland i arbetet med att skydda och bevara miljön, men flera utredningar har också hittat brister inom svensk miljötillsyn. Därför görs nu en översyn av organisationen och ansvarsfördelningen av tillsynen enligt miljöbalken. Samtidigt ses sanktionssystemet över. Swedac i sin tur uppmärksammar utredarna på hur ackreditering kan bidra till att bättre nå miljökvalitetsmålen. – Swedac anser att utredningen ska beakta användandet av ackreditering och ackrediterade organ som laboratorier, kontroll-, certi fierings- och verifieringsorgan, säger utredare Magnus Pedersen på Swedac. – En oberoende tredjepartsgranskning skulle bidra till att lösa de utmaningar som tillsynsmyndigheter och departement sitter med idag. Exempelvis kunde de använda ackrediterade organ för moment inom tillsynen. Kritiken som flera utredningar riktar mot dagens miljötillsyn och sanktioner handlar till stor del om brister som gör det svårt att leva upp till kraven på bland annat enhetlighet och effektivitet. En av orsakerna är enligt en rapport från OECD att resurserna och sakkunskapen på de olika myndigheterna
varierar. Andra orsaker är att Naturvårdsverket har begränsad möjlighet att kontrollera miljöarbetet och att tillsynsmyndigheterna saknar en sammanhållande strategi. Även på europeisk nivå pågår ett projekt i linje med Swedacs förslag om ackreditering. Det är EU:s Impel, intresseorganisationen för inspektionsorgan, som har tagit initiativ till att utforska hur offentlig tillsynsverksamhet kan dra nytta av att företag har ett certifierat ledningssystem för miljö. Elisabeth Leu, bedömningsledare på Swedac, är med i projektgruppen: – Projektet går ut på att föra en dialog mellan privata ackrediterade organ och offentlig tillsynsverksamhet. Syftet är att utreda hur inspektörerna kan dra nytta av certifierade miljöledningssystem i sin tillsyn. Det kan handla om valet av objekt som besöks men även djupet i tillsynen, allt beroende på vilken miljöinformation som redan finns genom ledningssystemet. – Den offentliga miljöredovisning som krävs av företag som valt EU:s EMAS-system kan vara en viktig pusselbit. Vad projektet landar i återstår att se, men Impel anser att samarbete kan ge positiva synergieffekter. – Diskrepansen mellan ett certifierat miljöledningsystem under ackreditering och tillsynsverksamheterna gör att de kanske inte kan ersätta varandra fullt ut. Det är inte självklart att man granskar exakt samma parametrar. Men samverkan, det är en möjlighet, avslutar Elisabeth.
FOTO: BOSSE ALENIUS ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO
Aktuellt: Nr 4. 2016 SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
4
HALLÅ DIREKTÖR’N
Sverige värd för ädel konferens
lokala ackrediteringstjänster till rimliga priser skapas rätt förutsättningar för en jämlik, öppen marknad där små producenter kan konkurrera med globala företag. – En sådan utveckling ökar den ekonomiska integrationen och skapar fler arbetstillfällen, säger Per. Afrika arbetar sedan sex år med att utveckla och imple-
” Kvalitetsinfrastruktur är ett alltid lika aktuellt ämne.”
Per Lundmark på Swedac.
mentera ett gemensamt ramverk för kvalitetsinfrastruktur. Det är en del i arbetet med att uppnå kontinentens socio-ekonomiska mål. – Kvalitetsinfrastruktur är ett alltid lika aktuellt ämne, säger Per. Men att det lyfts fram ytterligare 2017 är väldigt bra.
NY EA-STRATEGI FÖR BÄTTRE SAMARBETE
FOTO: ISTOCKPHOTO
NÄR DEN EUROPEISKA samarbetsorganisationen för ackreditering, EA, träffades i novem-
ber antogs en strategi för hur ackreditering i Europa ska utvecklas fram till 2025. Strategin konkretiserar de kärnvärderingar som EA ska arbeta efter och består av tre målområden: ett internt, ett gentemot intressenter och ett tredje som handlar om att utveckla befintliga och nya ackrediteringsområden. – Kort och gott ska strategin verka för ett mer likvärdigt ackrediteringsarbete mellan medlemsländerna och en tätare, mer transparent dialog med EA:s intressenter, säger Peter Kronvall på Swedac som sitter i EA:s styrelse. Den ska också vara en hjälp för att etablera effektiva rutiner och processer. Till grund för den nya strategin ligger en undersökning där EA:s medlemmar och intressenter har tyckt till. Utifrån resultatet har projektgruppen också tagit fram en implementeringsplan med konkreta åtgärdsförslag. Håll utkik i nästa nummer av Swedac Magasin, då återkommer vi med en längre artikel i ämnet.
Nu står det klart att Sverige blir värdland när Ädelme tallkonventionens ständiga kommitté träffas våren 2018 – en konferens om konven tionen och hur den kan ut vecklas för att säkra handeln med ädelmetallarbeten. De som medverkar är repre sentanter från vart och ett av konventionens 19 medlems länder. Agendan för Sveri gemötet är inte fastställd än, men sammankomsten ger en möjlighet att diskutera både politiska och tekniska aspekter av regelverket. – Som värdland har vi en chans att påverka agendan och sätta Sverige på kartan, säger Magnus Danielsson, chef för avdelningen för reg lerad mätteknik på Swedac. Sverige har ända sedan konventionen grundades 1972 varit drivande i att arbeta fram gemensamma principer för handeln med ädelmetaller. Det här är and ra gången Sverige är värd för konferensen.
Aktuellt: Nr 4. 2016
2017 ÄR kvalitetsinfrastrukturens år. Det har flera afrikanska handelsministrar enats om. Tanken är att belysa att en fungerande kvalitetsinfrastruktur är en förutsättning för en jämlik marknad med säkra produkter och tjänster. Syftet med att låta 2017 bli African Year of Quality Infrastructure är att öka medvetenheten om, och skapa system och strukturer för, säkra produkter och tjänster. En fungerande kvalitetsinfrastruktur med standarder, ackreditering och mätteknik är direkt kopplad till en ökad konkurrenskraft hos mikroföretagen. På så vis är det också en förutsättning för att höja levnadsstandarden för Afrikas befolkning. – Ett par av de utmaningar som många afrikanska länder står inför är att bilda en teknisk lagstiftning för ackreditering och att utveckla ackrediteringstjänster som är oberoende och tillgängliga, säger Per Lundmark, chef för Swedacs internationella utvecklingenhet. Att certifiera och få ut sin produkt på marknaden är ofta svårt och dyrt för mindre företag. Genom att säkerställa att det finns
Just nu pågår ett projekt för att ta fram en internationell motsvarighet till Certifiering. nu, sajten som listar certifie rade företag i Sverige. Det är IAF, en av två samarbetsor ganisationer för ackredite ringsorgan, som på så vis vill göra det lättare att se vilka certifieringar som verksam heter i andra länder har. Datum för sajtens lansering är ännu inte fastställt.
5 SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
Afrika satsar extra på stärkt kvalitet
Internationell certifiering.nu
Oxiderad koppar i en gruva.
Pia Sandvik leder arbetet med det nya sammanslagna Rise.
FORSKNINGSINSTITUTET Rise tar nya tag.
SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
6
Genom att samla SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT och Innventia i ett och samma bolag ska näringslivet få ännu bättre stöd kring innovation och säkerhet, enligt nya vd:n Pia Sandvik. – Rises uppdrag är att stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft, och genom att bli större och samla kompetensen på samma ställe blir det lättare att jobba med bredare frågeställningar, säger hon. Den gemensamma basen för test- och ”Det krävs demonstrationsanläggningar blir större många och Rise fortsätter fler peratt driva industriforskningsprojekt spektiv med spets och djup. Men med bredare – att vara kompetens går det duktig också att göra nya typer av analyser och på teknik bidra till helhets- och räcker systemlösningar. – Näringslivet får inte.” nu tillgång till en organisation som kan koppla ihop kompetens på ett bra sätt och vara mer framsynt. Idag får Sverige inte ut tillräcklig nytta av forskningen som bedrivs. DET BEHÖVS EN tydligare aktör i svensk
innovationsstruktur, konstaterar hon. – Test och verifiering av processer och produkter måste vara med under hela utvecklingen. Både på detaljerad nivå nära sina egna marknader men också på högre nivå för att testa övergripande metoder. Framöver behövs både storskaliga testbäddar, som tester av självkörande bilar i stadstrafik, och tester i labbmiljö. Särskilt med tanke på att digitaliseringen allt mer kopplar ihop varor och tjänster . – Det krävs många fler perspektiv – att vara duktig på teknik räcker inte. Affärsmodellerna omprövas och vi måste se mer till hur tekniska lösningar används. Om fem år ser hon Rise som en forskningsaktör även utanför Sverige. – Redan idag har vi konkurrens från andra institut och vi behöver finnas representerade i fler länder. Förstår vi inte vad de erbjuder är vi inte relevanta framöver.
Höjda anslag Globaliseringen är en av de faktorer som driver på behovet av standarder, och Pia Sandvik tror att certifiering kommer inom fler områden framöver, till exempel hälso- och sjukvård och skola. – Tänk att tillsammans med andra berörda bestämma sig för hur olika typer av verksamheter ska se ut – det vore spännande att prata mer med Swedac om. Kvalitetsinfrastrukturen spelar stor roll för hållbar utveckling inom näringslivet. – Det är viktigt att ha innovationspartner. Man kanske saknar en viss typ av kompetens eller så behövs en certifiering för att nå ut till en marknad.
Rises nya organisation har sex divisioner: bioekonomi, informationsoch kommunikationsteknik, hållbar samhällsbyggnad, livsvetenskap, transport och säkerhet samt certifiering. De får i sin tur stöd av tvärgående affärs- och innovationskompetens inom bland annat mobilitet och stadsplanering. Från och med 2018 höjs Risegruppens anslag från staten på 621 miljoner kronor med ytterligare 100 miljoner kronor.
FOTO: KARIN MYRÉN
Aktuellt: Nr 4. 2016
Enad forskning stärker svenskt näringsliv
STORT
Hallå där… VÅRA GLOBALA MÅL
LITET
INGET
Världens ledare har förbundit sig till 17 mål för att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor samt att lösa klimatkrisen.
Så bidrar Swedac till hållbarhet SWEDAC HAR ANALYSERAT sin verksamhet utifrån de 17 globala mål i Agenda 2030 som antogs av världens stats- och regeringschefer vid FN:s toppmöte den 25 september 2015. Det innebär att världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Här bidrar Swedac till målet om att bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för inkluderande och hållbar industrialisering och att främja innovation.
En förstärkt kvalitetsinfrastruktur i Sverige och världen gör att medborgarna kan känna tillit i vardagen. Den underlättar för företag genom att säkerställa att produkter och tjänster är säkra, tillförlitliga och uppfyller funktions- och kvalitetskrav. Med globala system för kompetenspröv ning, gemensamma standarder och regelverk gör kvalitetsinfrastrukturen att produkter och tjänster kan produceras och godkännas i ett land och säljas i fler länder.
FOSSILFRI FORDONSFLOTTA BEHÖVER TYDLIGA KRAV
ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO
SWEDAC HAR ENGAGERAT sig i arbetet med att ta fram en nationell strategi för en fossilfri fordonsflotta. Det är Energimyndigheten som har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för omställningen till en fossilfri transportsektor. Kortfattat anser Swedac att Sverige behöver tydliga och långsiktiga krav för hur samhället vill att en fossilfri transportsektor ska uppnås. De vill också se att de internationella samarbe tena stärks så att lagkraven i olika länder harmoniseras. Att arbetet kvalitetssäkras genom olika styrmedel och att uppsatta mål följs upp hör också till Swedacs åtgärdsförslag.
… Merih Malmqvist Nilsson, ställföreträdande generaldirektör på Swedac, som den 4 november utnämndes till ordförande för ILAC. Hur känns det?
– Jag är lite nervös inför utmaningen men ser fram emot att få axla ansvaret, och jag är glad att få åtnjuta detta förtroende från 119 länder.
Hur förändrar det ditt var dagsarbete?
– Jag behöver alltid vara påläst om den globala marknadens förändringar och behov, liksom medlemmarnas situation och synpunkter. Det innebär mer arbete och ännu tydligare strukturer i mitt arbetssätt.
Vad innebär det för Swedac?
– Det är naturligtvis en fjäder i hatten för Swedac. Sverige är ett litet land på världskartan men har alltid haft en hög profil globalt. Min utnämning till ordförande bekräftar den tillit som finns inom den globala kvalitetsinfrastrukturen för det svenska systemet och för Swedac.
Är det några särskilda frågor du vill jobba med?
Krav på transporter utan fossilt bränsle bör samordnas.
– Jag vill effektivisera beslutsprocesserna och organisationens struktur och jobba för att ILAC ska bli en naturlig samarbetspartner för andra globala organisationer som arbetar för kvalitet, säkerhet och miljö. Jag kommer också att lyssna på marknadens behov och arbeta med utveckling av ILAC:s tjänster.
Någon personlig reflektion kring utnämningen?
– I dessa kretsar blir jag en offentlig person och måste tänka mig för i varje steg och varje uttalande. Det här blir kronan på min karriär och jag hoppas verkligen göra ett positivt avtryck som man kommer ihåg.
7 SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
MEDEL
Aktuellt: Nr 4. 2016
SwedacMerih ordförande för ILAC.
SÅ BIDRAR SWEDAC TILL MÅLEN
TOTALT Rätt använd bidrar digitaliseringen till hållbarhet, tillväxt och välfärd. Men för att dra nytta av tekniken krävs gemensamma perspektiv och arbetssätt. Vi tittar på tre områden där digital teknik revolutionerar: handeln, vården och bilbranschen. Av Karin Myrén
SWEDAC MAGASIN NR 4.2016
Tema: Digitalisering
T 9
större eftertryck än tidigare lyfts nu digita liseringen fram som lösningen på en mängd problem i samhället. Den växande gruppen äldre, klimathotet och ökad global konkurrens är några av dem. – Vi är inne i en transformation som innebär nya villkor och förutsättningar. Den påverkar näringsliv, offentlig sektor, individer, arbetsmarknad, institutioner, social sammanhållning – allt, säger AnnSofi Persson-Stenborg, kanslichef på Digitaliseringskommissionen. Digitaliseringskommissionen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva de förändringar som digitaliseringen medför i samhället. En av trenderna är att varor allt mer utgörs av tjänster och att digitaliseringen driver på en ökad individualisering av dem. Det påverkar även mediekonsumtionen. Bakomlig gande algoritmer ser till att individen fortsätter att få stöd för sin egen uppfatt ning genom att hela tiden mata på med ytterligare information och tips i samma riktning. – Det är ett hot mot social samman hållning och demokrati eftersom det gör att vi lever med olika bilder av verklig heten. Att tjänster ut ”Metoderna för formas efter kontroll och individen ut manar också uppföljning regelverk måste ut och vad som uppfattas vecklas allt vara rättvist i offentliga eftersom sociala åta tekniken utganden. Den öka vecklas.” de individu aliseringen ställer också nya krav på hur personlig integritet och kvalitet säkras. Om tjänster och produkter utformas så olika, hur säk ras då att utfallet blir detsamma för alla? – En stor fråga är hur tjänster inom det offentliga ska kvalitetssäkras. Det finns kvalitetsaspekter på alla nivåer, och metoderna för kontroll och uppföljning måste utvecklas allt eftersom tekniken utvecklas, säger AnnSofi Persson-Sten borg. Dessutom behövs en diskussion kring vad god kvalitet är och hur den ska mä tas, betonar hon. – Kvalitet måste inriktas mycket mer mot syftet. När äldreomsorgen ska mins
ka antalet fallolyckor är inte det viktiga om tillsyn sker via kameror eller personal i nattpatruller, utan att målet uppnås. Med tanke på att digitaliseringen genomsyrar hela samhället är det viktigt att bygga upp en kontinuitet och en sy stematik i utvecklingen. Där är standar der en viktig del, anser hon. – De behövs för att utvecklingen ska ske på ett bra sätt. Det är inte hållbart att den tekniska infrastruktur som byggs upp inte utgår från standarder. Det är en fråga om kvalitet och effektivi tet, och det blir dyrt att inte enas kring standarder. Som exempel nämner hon svenska kommuner och landsting som utvecklar sina egna IT-system. – Där behövs ett ramverk för utveck lingen av digitala plattformar så att de är skalbara och kompatibla med varandra. Tekniken skapar massor av möj
”Kvalitet måste inriktas mycket mer mot syftet”, säger AnnSofi Persson-Stenborg på Digitaliseringskommissionen.
ligheter men också risker. AnnSofi Persson-Stenborg efterfrågar en bre dare debatt kring hur digitaliseringen förändrar hur vi ser på vad som är rättvist och likvärdigt. – Jag tror att vi kan använda tekniken för ett hållbart samhälle, både klimat mässigt och socialt, där skattemedel används bättre och ger mer kvalitet till medborgarna.
Sex fokusområden Strategiska områden enligt Digitaliseringskommissionen: • Kontinuerligt statligt engagemang och främjande. • Regelverk som fungerar i och för den digitala omställningen. • Kompetens för det digitala samhället. • Infrastruktur för att främja digitalisering. • Datadriven innovation för tillväxt och välfärd. • Säkerhet och integritet i en digital tid.
FOTO: ISTOCKPHOTO, ANDREAS EKLUND
Tema: Digitalisering SWEDAC MAGASIN NR 4.2016
10
M
ED ÄNNU
DET ÄR LÄTT att entusiasmeras av möj
FOTO: ISTOCKPHOTO
ligheterna med digital teknik, men det är inte alltid vi tänker fullt ut på hur den påverkar. – Många fokuserar bara på funktionali teten, vad som går att göra tekniskt. Men det är farligt att låta tekniken springa iväg utan att tänka på vilken verksamhet man bedriver, säger säkerhetsexperten Jan Branzell, vd på Veriscan Security. Medvetenheten om att digitalisering en gör oss mer sårbara behöver bli större, särskilt hos dem som leder verksam heten, anser han. – Det handlar om att få upp risker på bordet så att utvecklingen sker på ett säkert och robust sätt. Kan vi säkerställa samma eller bättre kvalitet med digitala lösningar är det inga problem. Information genomsyrar alla verksam heter idag och måste gå att lita på. – Ersätts manuella rutiner med digital teknik måste vi veta att informationen är riktig, tillgänglig och hanteras på rätt sätt. Och blir något ändå fel är det viktigt att få reda på det och att kunna korrigera. ISO 27000, Ledningssystem för informa tionssäkerhet, är den största standarden. Den används av många i Sverige, men få är certifierade. Av över 1 700 nya certifikat i Europa förra året stod Sverige bara för 16. – Jag skulle vilja att fler insåg värdet av att certifiera sig, säger Jan Branzell. Informationssäkerhet har tidigare gjorts till en IT-fråga, men om hela verk samheten digitaliseras är det inte det längre. Nu ökar ledningens intresse för att använda standarder för digital teknik. – Det är verksamhetens ansvar att tän ka till, och nu inser allt fler ledningar hur viktigt det är och att certifiering enligt ett ledningssystem kan lösa ansvaret. Att arbeta enligt ett ledningssystem är ett steg i rätt riktning, och att dess
”Jag skulle vilja att fler insåg värdet av att certifiera sig”, säger säkerhetsexperten Jan Branzell.
utom vara certifierad är ett strå vassare, betonar han. – Att ha granskats av en oberoende tredje part ökar tryggheten för båda par ter. Dessutom har en certifierad verksam het en tydlig drivkraft att upprätthålla sitt certifikat och stärka kompetensen. ISO 27000 omfattar en övergripande process för hur arbetet med informa tionssystem ska ledas, men också 114 konkreta säkerhetsåtgärder. Enligt Jan Branzell är det ett strukturerat, riskbase rat arbetssätt för alltifrån organisation och ansvar till hantering av användare. Det finns också mer tekniska standar der, till exempel kring molnsäkerhet, men han ser inget direkt behov av att ta fram många fler. – Det mesta finns redan. Snarare behövs mer kunskap om standarder, och en större medvetenhet om dem så att de används av fler.
” Ersätts manuella rutiner med digital teknik måste vi veta att informationen är riktig, tillgänglig och hanteras på rätt sätt.” – JAN BRANZELL
HANDEL:
Harmonisering för innovation För att inte hämma handelns utveckling är det viktigt med teknikneutrala standarder och harmoniserade regler inom EU, enligt Anna-Karin Strömqvist, näringspolitisk expert på Svensk Handel. DEN STORA TRENDEN inom handeln är att erbjuda kun derna flera kanaler och att de själva väljer var köpet sker – via mobilen, en webbrow ser eller i en butik, berättar Anna-Karin Strömqvist. – När kunderna erbjuds en sömlös köpupplevelse får de ett helt annat köpmönster. Utbudet blir större och det blir lättare att jämföra priser. I och med digitaliseringen blir globaliseringen verklig och marknaden blir större. Samtidigt hårdnar den inter nationella konkurrensen och marginalerna pressas nedåt. – Det är en enorm omställ ning och nu måste handeln få till gränsöverskridande konsumentregler, betalsy stem och logistiksystem. Konsumentskyddet är inte harmoniserat, vilket ger sned vriden konkurrens och osäkra konsumenter. Och även om EU-reglerna nu anpassas till digital handel är det ibland svårt med marknadskontroll. – Allt mer köps av privat personer via nätet direkt från länder utanför EU och då är det inte säkert att våra krav på produktsäkerhet uppfylls. Gemensamma standarder är viktigt för nya aktörer. – Lagstiftning och övergri pande standarder måste vara teknikneutrala med tanke på den snabba utvecklingen.
11 SWEDAC MAGASIN NR 4.2016
Att certifiera verksamheten efter ledningssystemet för informationssäkerhet ger koll på att arbetet görs på rätt sätt. Det behövs mer kunskap om standarder, anser sä kerhetsexperten Jan Branzell, som gärna skulle se att fler certifierade sig.
Tema: Digitalisering
Certifiering ger trygghet
TEKNIK. Det går inte att sälja en självkörande bil som
ingen litar på. Standarder och metoder för krav och tester är centrala genom hela utvecklingen. Här skulle en större internationell samordning av regler underlätta.
beräkna hur säkra kompo nenter, systemlösningar och mjukvarustruktur behöver vara på övergripande nivå för att ge rätt nivå av säkerhet och kvalitet. – ATT JOBBA efter en accep
VOLVO CARS projekt Drive me
är i sin första fas, vilket inne bär att teknologin är under utveckling. Det handlar om vilka sen sorer som behövs på bilen, hur den ska regleras och vilka krav som ska ställas på funktionalitet och teknik för att bygga en bil som kan köra själv. Målet är dessutom att föraren på sikt ska kunna göra något annat under tiden. Läsa tidningen, till exempel. – Då måste vi ha en lösning som tekniskt och funktionellt är helt säker och robust, säger Marcus Rothoff, projekt ledare för självkörande bilar på Volvo Cars. Företagets självkörande bil förfinas nu och testas för att hantera de mängder av
Marcus Rothoff, projektledare självkörande bilar på Volvo Cars.
situationer den kan råka ut för. Den ska gå från att vara en bil som kör själv, men som föraren ändå måste övervaka, till att fungera helt på egen hand. – När vi har bevisat att bilen kan köra på egen hand och säger att föraren kan göra något annat måste vi veta säkert att den funktionella säkerheten är så robust att vi kan ta det ansvaret. Det handlar om provning,
att formulera krav, att bygga ett redundant system, så att det till exempel finns två sätt att bromsa och styra bilen, och att skicka signaler från styrsy stemet. Bilen ska också kunna diagnosticera när en sensor inte fungerar och använda de andra sensorerna tills den kan göra ett säkert stopp. – Det gäller både att de tektera fel och ta bilen till ett säkert stopp, men också att bygga en systemlösning som väldigt sällan får fel. För det här behövs nya processer, metoder och verktyg för att säkerställa kvaliteten, men också ny kunskap. För att säkra mjukvara och elarkitektur används till stor del standarden ISO26262. Det är en vägledning för att
terad standard är bra, för vi behöver inte bevisa hur vi säkerställer en tillräckligt bra produkt. I stället kan vi foku sera på att ta fram en produkt som når den säkerhet som förväntas. Varje bil som Volvo Cars bygger måste typgodkännas, men det existerar ännu inte
” Vi måste veta säkert att den funktionella säkerheten är så robust att vi kan ta det ansvaret.” – MARCUS ROTHOFF
FOTO: VOLVO CARS
Tema: Digitalisering SWEDAC MAGASIN NR 4.2016
12
Bilar vi måste lita på
Svensk vård var tidig med digitalisering men är inte lika duktig på standardisering. Niklas Eklöf, digital strateg på E-hälsomyndigheten, anser att standarder behövs för att koppla ihop vårdens alla digitala öar. VISIONEN FÖR e-hälsa
Den självkörande bilen samlar information från ett antal olika sensorer som sitter runt om för att skaffa sig en bild av omgivningen.
för självkörande bilar. Marcus Rothoff är övertygad om att standarder, lagstiftning och principer kommer att behöva utvecklas när det dyker upp nya problem på vägen. Vad som passar bäst – standarder, certifiering eller ackreditering – är en fråga för lagstiftarna.
FOTO: MAGNUS GLANS, ISTOCKPHOTO, VOLVO CARS
– IDAG SER VERKTYGEN olika
ut beroende på var bilarna säljs. För oss vore det lättare om myndigheter kunde enas om samma regler i hela världen. Då skulle Volvo Cars inte behöva anpassa utvecklingen av bilarna efter ländernas olika lagkrav. – Det är ingen skillnad i hur säker bilen är, utan det handlar bara om vilken typ av metoder vi ska använda för testning. Vissa tester görs
också av en tredje part. För självkörande bilar finns ännu inga teststandarder eller certifieringar. Även om Volvo Cars testar mycket på egen hand, och ofta betraktar typgodkännande, certifiering och lagkrav som en minimi nivå, så är det viktigt att de finns, betonar han. För att Volvo Cars självt ska kunna säkra produkterna behövs metoder och processer för att bevisa hur säkra de är, men också för att skapa tillit till att de fungerar korrekt. – Att det finns en bassä kerhetsnivå betyder oerhört mycket för att allmänheten ska ha förtroende för ny teknik. Det skulle inte gå att sälja en självkörande bil som ingen litar på, säger Marcus Rothoff.
2025 beskriver hur Sveri ge år 2025 ska vara bäst i världen på digitalisering för att främja jämlik hälsa och välfärd. Här prioriteras regelverk, gemensamma begrepp och standarder för informationsutbyte. – Det handlar både om att hantera patienter som rör sig över vårdgi vargränser och om att använda nya tekniska lösningar från andra länder utan för mycket anpassning, förklarar Niklas Eklöf, digital strateg på E-hälsomyn digheten. – Standarder inom e-hälsa är grundläggan de, som infrastruktur – sådant som bara ska fungera. Svensk vård har varit långt framme inom IT, men eftersom nationell samordning saknats är behovet av standardi
Niklas Eklöf, digital strateg.
sering stort. System som kan utbyta information är ett måste för patient säkerhet och integritet. – Vi har varit duktiga på att digitalisera men inte lika duktiga på att standardisera. Bara i Stockholms läns lands ting finns idag över 1 000 IT-stöd som hanterar journalinformation. Det finns redan stan darder för att hantera och utbyta information inom vården, men det gäller att enas om vilka som passar bäst och hur de ska användas. – Att få ordning på in formationen vi vill dela är grunden för allt annat vi vill göra. Allt bygger på att den går att lita på. På sikt tror han på fler certifieringar för digitala tjänster. – Det underlättar för dem som köper in IT-stöd och det finns ett starkt önskemål från leveran törerna att kunna visa att de uppfyller kraven i nationella standarder. Det behövs en ge mensam utgångspunkt för nya produkter, kon staterar Niklas Eklöf. – Jag önskar att de här standarderna blir ett verktyg för varje ny leve rantör som vill utveckla en smart vård-app.
13 SWEDAC MAGASIN NR 4.2016
” Standarder en förutsättning”
Tema: Digitalisering
HÄLSA:
Mötet: Laura Hartman SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
14
Välfärden ska utvecklas med tillit Med mer tillit till personalen i vård, skola och om sorg kan välfärden bli bättre. Det är idén bakom Tillitsdelegationen, som leds av Laura Hartman. I DEN BRUTALISTISKA koloss som är
kontorshuset Garnisonen i Stockholm sitter fem människor som ska förändra hur det offentliga Sverige styrs. Laura Hartman och hennes fyra kollegor på Tillitsdelegationen har fått ett uppdrag från civilminister Ardalan Shekarabi: Utred hur offentlig verksam het kan gå mot en styrning som bygger mer på tillit och mindre på överdriven mätning, granskning och ständiga kontroller. Kan det rent av ge en bättre kvalitet i välfärden – vård, skola och omsorg – för medborgarna? För det är det som det kokar ner till, säger Laura Hartman när vi gått genom en ofattbart lång korri dor, där i princip alla statens offentliga utredningar sitter. – Målet med vårt arbete? För dig som medborgare är det naturligtvis att du om några år ska känna att kvaliteten inom välfärden har blivit bättre. Omsor gen, skolan, vården. Att det blir lättare att rekrytera rätt personer till jobb inom välfärden är ett annat viktigt mål.
LITE BAKGRUND KANSKE är på sin plats:
I förra valrörelsen pratade socialdemo kraterna om att förändra styrningen i det offentliga Sverige. – Det är ganska ovanligt att förvalt ningspolitiska frågor lyfts i en valrörel se, konstaterar Laura Hartman med ett litet leende. Vi har alla hört talas om problemen: Att hemtjänstpersonal inte kan stanna mer än fyra minuter hos en patient oav sett hur dennes behov ser ut. Att lärare är fast under berg av enkäter och gransk ningar och jobbar mot motstridiga mål. Att medarbetare i välfärdstjänster inte
får använda sin kompetens. Många av problemen ovan kan sor teras in under Socialdemokraternas mantra ”Någonting håller på att gå sön der i Sverige”, som till stor del handlade om att välfärden inte svarar upp mot medborgarnas förväntningar på den. LAURA HARTMAN KOMMER närmast från en annan koloss; Försäkringskassan, där hon var chef för analysavdelningen. Hennes bakgrund finns främst i den akademiska världen: nationalekonomi, samhällsvetenskap, docenttitel och plats i Finanspolitiska rådet. Under en period var hon forskningschef på Näringsliv och samhälle, SNS, men det jobbet lämnade hon 2011 efter att ha varit redaktör för en omtvistad rapport om privatiseringar. Nu leder hon alltså Tillitsdelegatio nen, som just har börjat få upp styrfart i arbetet. För en utomstående är det
”Ett exempel som jag hörde häromveckan var att man bestämt att man inom äldreomsorgen måste baka kakor minst en gång i veckan. För vissa kan det vara viktigt, men inte för alla.”
inte alltid glasklart vad den ska göra. ”Styrning”, ”styrkedjan”, ”berörda aktörer”, ”tillitsbaserad styrning” … Men en mening återkommer, som tycks fullt begriplig: proffsen ska få vara proffs. Vad menar ni med det?
– Att vi bättre ska ta vara på den kom petens, den innovationskraft och förny elsekraft som finns hos medarbetarna i offentlig sektor. Vi ska hitta styrformer som ger utrymme för detta. Det låter väldigt bra, men också självklart. Varför görs inte det redan?
– En del i vårt arbete är att försöka förstå det. Tanken med mål- och resul tatstyrning var ju att gå från en regel styrning, där staten styrde myndigheter med ganska detaljerade regler för vad myndigheter och offentlig service skulle göra. I stället ville man nu sätta upp mål, och mäta effekten. Problemet var att effekterna började mätas för mycket i detalj. Dessutom, säger Laura Hartman, är det ofta svårt att definiera exempelvis vad som är ”god omsorg”. En kommun kan inte beställa ”god omsorg” av en privat utförare, utan måste vara mer specifik. Det sätts upp krav och regler för personaltäthet, för minst en utevistelse om dagen, men ibland går det än längre. – Ett exempel som jag hörde härom veckan var att man bestämt att man inom äldreomsorgen måste baka kakor minst en gång i veckan. För vissa kan det vara viktigt, men inte för alla. Och veck an efter jul, när äldreboendet svämmar över av kakor, och ingen vill ha kakor, ska kakorna ändå bakas då för att uppnå ”god omsorg”? DÄR KOMMER OCKSÅ tilliten in, i til� lämpningen av reglerna. En modig chef kanske borde strunta i kakbaksmålet just den veckan. Och en kontrollant från en tillsynsmyndighet borde förstå att det inte var viktigt – eller ens önskvärt – att baka kakorna. Sådant här ska alltså Laura Hartman och Tillitsdelegationen syssla med de närmaste två åren – genom besök i verksamheter, genom att initiera, testa och vetenskapligt utvärdera olika styr modeller i offentlig verksamhet, genom att lyfta fram goda exempel, genom att skapa forum där berörda parter kan inspireras av och utveckla varandra. – Vi vill jobba utåtriktat och få med oss verksamheter redan under arbetets gång. Och intresset är väldigt stort. Det här är efterlängtat. Vi har blivit kon taktade av omkring 30 kommuner och landsting redan nu, som säger: ”Kom och kolla hur vi gör hos oss!” Någonting håller på att lagas i Sverige. Text: Peter Hammarbäck
FOTO: KRISTINA SAHLÉN
OM LAURA HARTMAN Gör: Leder Tillitsdelegationen som regeringen tillsatt. Ålder: 42 år. Familj: Särbo, två barn och två bonusbarn. Bor: I Uppsala.
Elisabeth Leu
FOTO: ISTOCKPHOTO
”Vi är bra på de fysiska aspekterna av arbetsmiljön i Sverige, men de psykosociala bitarna kan vara desto svårare att komma åt.”
I våras började de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. De verksamheter som är certifierade inom arbetsmiljö arbetar systematiskt med att motverka och hantera psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Text: Camilla Carlsson DE NYA FÖRESKRIFTERNA om organisato risk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, är en uppdatering av det gamla regelverket som nu har anpassats till dagens arbetsliv. De belyser hur arbetsgivare och arbets tagare ska arbeta med psykosociala frågor inom ramen för det systematiska arbets miljöarbetet. Där regleras kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Områden som är särskilt viktiga när det gäller ohälsa på svenska arbetsplatser. – Vi är bra på de fysiska aspekterna av arbetsmiljön i Sverige, men de psyko sociala bitarna kan vara desto svårare att komma åt. De nya föreskrifterna tar ett helhetsgrepp och betonar vikten av de psykosociala aspekterna, säger bedöm ningsledare Elisabeth Leu på Swedac. Frågorna kring hur vi ska arbeta med den psykiska och sociala arbetsmiljön ligger i tiden. Undersökningar bekräftar
svenska arbetsplatsers ökade problem med psykisk ohälsa. Inte minst den stressrelaterade, men det handlar också om ohälsa i form av sömnstörningar, hjärt- och kärlsjukdomar, ryggproblem och depressioner. Alla arbetsgivare ska jobba med syste matiskt arbetsmiljöarbete. Men hur kom mer de företag som har ett ledningssystem för detta att märka av de nya föreskrifter na? Idag handlar det om cirka 1 100 företag enligt databasen Certifiering.nu. – Fördelen för de företag som är certifie rade är att de arbetar systematiskt med de här frågorna. Certifieringarnas krav på att man som företag hela tiden ska förbättras och sätta upp nya mål är en drivkraft. De två certifieringar under ackredite ring för systematiskt arbetsmiljöarbete som tillämpas är internationellt gångbara OHSAS 18001 och Certifiering av lednings system för arbetsmiljö (AFS 2001:1).
PSYKISKA BESVÄR ÖKAR PÅ JOBBET Andel sysselsatta kvinnor och män med arbetsorsakade besvär till följd av fysisk belastning respektive stress eller andra psykiska orsaker. Källa: Arbetsorsakade besvär 2016, Arbetsmiljöverket Kvinnor Fysisk belastning 20 %
Stress eller andra psykiska orsaker
15 % 10 %
Män Fysisk belastning
5%
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
Stress eller andra psykiska orsaker
Case Arbetsmiljö
”Standard väcker engagemang” ANDERS ANDERSSON, SOM
utför certifieringar för AAA Certification, tipsar om hur de nya föreskrifterna främjar medarbetarnas välmående. Hur ska företag komma igång med psykosociala arbetsmiljöfrågor?
– Mitt råd är att inledningsvis identifiera riskerna. Det kan göras på olika sätt, till exem pel med medarbetarsamtal och nöjd-medarbetar-index. Men den stora utmaningen är att lyfta in de här frågor na i vardagen. Psykosociala arbetsförhållanden ska inte bara lyftas en gång om året.
Hur blir psykosocial arbetsmiljö en del av vardagen?
– Ta vara på naturliga träffpunkter, som när man ses på morgonen, vid fikat och lunchen. Det handlar om planering och att ge plats för de här frågorna. – Skapa en miljö där det är naturligt att berätta för chefen om man mår dåligt. Medarbe tarna har också ett ansvar att säga när det inte står rätt till. Vilka är fördelarna med att arbeta mot en standard?
– Ambitionsnivån är en aspekt. Att arbeta mot en standard väcker större motivation och engagemang. Många företag har också svårt att följa lagkraven på egen hand eftersom de inte vet hur. Genom certifiering säkerställs att företaget arbetar systema tiskt, följer lagstiftningen och mer därtill. – Det är även affärsmässigt. För att vara attraktivt måste företaget visa att det arbetar med arbetsmiljön och vill utvecklas. Trivsel är en väg till medarbetare som mår bra och därmed gör ett bra jobb.
17 SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
Nya regler tar helhetsgrepp på arbetsmiljön
Anders Andersson certifierar enligt de nya föreskrifterna.
Swedacskolan: Ackrediteringsmärket SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
18
En symb l för trygg När du går in i en hiss nästa gång: Leta efter ett litet märke på hissväggen med tre kronor i mitten och texten ”Swedac ackreditering” runt omkring. Det betyder att hissen har inspekterats enligt svensk lag. – OM MÄRKET FINNS där
betyder det att den firma som kontrollerat hissen har rätt kompetens och har ackredi terats av oss, säger Kristina Hallman, chef för ackredite ringsavdelningen på Swedac. Omkring 1 600 företag och organisationer är ackredite rade av Swedac, för så olika saker som att kontrollera hissar, besiktiga bilar och utföra avancerade medicinska tester i laboratorium. Vissa verksamheter, exempelvis bilprovning, kräver Swedac- ackreditering för att företag
över huvud taget ska få utföra dem. I andra fall är ackredite ringen valfri. Att bli ackrediterad är en grundlig process som börjar med att företaget eller organi sationen ansöker om ackre ditering hos Swedac. Först gör Swedac en dokument granskning och därefter sker en bedömning på plats av ett team med rätt kompetens. – Det är alltid en bedöm ningsledare med, liksom tek niska bedömare/experter som har kompetens inom området samt kraven i standarden och
eventuella föreskrifter som verksam heten ska uppfylla, säger hon. Ackrediteringsprocessen tar olika lång tid beroende på
verksamhet och verksamhets område. När en verksamhet väl är ackrediterad blir den kontinuerligt bedömd. Varför behövs ackredite ring?
– För att skapa tillit och en sund konkurrens. Ackrediteringsmärket signalerar att verksamheten i fråga är oberoende granskad av oss och uppfyller kraven. Har de inte märket vet man inte om varan eller tjänsten uppfyller kraven.
Varje märke är unikt • Bara organisationer som är ackrediterade av Swedac får använda
ackrediteringsmärket. Det innebär att verksamheten bedömts och godkänts enligt en viss standard. Varje märke är unikt och innehåller beteckningen för den standard som ackrediteringen gäller, tillsammans med det ackrediterade organets ackrediteringsnummer. • Vad som ingår i ackrediteringens omfattning framgår av Swedacs ackrediteringsregister.
Swedacskolan: Ackrediteringsmärket
” Granskning en hjälp till förbättring”
gghet Dessutom kan ackredite ringsmärket användas i andra sammanhang. Många organi sationer som är ackrediterade använder det i sin marknads föring på olika sätt. Vissa sät ter det på sina företagsbilar, en del på sina provsvar eller så används det på hemsidan. – Det finns regler om hur ackrediterade får använda ackrediteringsmärket, Enligt Kristina Hallman har myndigheten ett arbete att göra med att öka kännedo men om ackrediteringsmär ket. Långt ifrån alla medbor gare har kunskap om Swedacs verksamhet och vad ackredi teringsmärket symboliserar. – I Sverige tar vi kanske säkerhet och tillit för givet. Vi litar på att de produkter och tjänster som cirkulerar i samhället är säkra. Text: Peter Hammarbäck
Har du ett mätinstrument? Exova Metech kalibrerar det. Tekniska chefen Johan Benett säger att ackrediterings processen är omfattande men värdefull. Ackrediteringsmärket använder företa get med stolthet så ofta det går.
Exova Metech är ett Linköpingbase rat företag vars verksamhet är kalibre ring av olika typer av mätinstrument. – Det klassiska exemplet är hos tillverkande industri, till exempel bilar: Om du har en fabrik som gör karosser och en annan fabrik som gör dörrar så är det bra att dörrarna passar i karossen. Vi säkerställer att en millimeter är en millimeter på båda fabrikerna, säger Johan Benett, teknisk chef på Exova Metech. De hade inte behövt ackreditera sig hos Swedac men har valt att göra det. Exova Metech har ackrediteringsnum mer 0012, vilket innebär att de var ett av de första företagen som ackrediterade sig i Sverige, på 1970-talet. Minnesgoda läsare vet att det då hette ”auktoriserat laboratorium”, men systemet övergick senare i ackreditering. – Vi ser på ackrediteringen som en kvalitetsstämpel. Swedac granskar bland annat hur vi mäter, hur vi jobbar för att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens och hur vi är organise rade för att hantera eventuella fel som skulle kunna uppstå. Swedac gör ju en genomlysning av alla som har ackreditering var 16:e månad. Hur upplever ni den proces sen?
– Den är omfattande, det går inte att
säga något annat, och kan kännas som en påfrestning när den pågår. Men jag väljer att se gransk ningen som en värdefull hjälp till förbättring – det är ju det den är. Att bli ordentligt genom Johan Benett är lyst av en oberoende stolt över före aktör nästan varje år tagets ackredi motverkar den hem tering. mablindhet som kan drabba en annars. Och jag tycker att vi brukar ha en bra dialog med Swedac kring genomlysningen.
Hur använder ni själva ackrediterings märket?
– Vi är väldigt stolta över vår ackre ditering och använder märket på våra bilar och på vår mätbuss. Märket har vi med i flyers och broschyrer, liksom på hemsidan. Vi använder det så ofta vi kan, helt enkelt. Förstår era kunder vad märket bety der?
– Nja, jag upplever nog att de förstår mer och mer. Men det finns en miss uppfattning i branschen att ackredite rade företag skulle vara mer noggranna än andra, och det handlar ju inte om det. Däremot innebär det en trygghet. Den som anlitar ett ackrediterat företag vet att man får det man betalar för. Så är inte alltid fallet med företag som saknar ackreditering, då är det upp till kunden att själv göra denna granskning, säger Johan Benett.
SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
19
POSTTIDNING B
Sista ordet: Claudia Olsson
Swedac, Box 878, 501 15 Borås Adresser från Swedac
OM CLAUDIA OLSSON Gör: Vd för Exponential Holding, topprankad på flera talanglistor över framtidens ledare och Associate Faculty vid elittankesmedjan Singularity University. Ålder: 32 år. Bor: I Stockholm. Planer för framtiden: Hjälpa verksamheter att lära sig om och implementera den senaste tekniken så att de kan skapa nya jobb och bidra till en positiv samhällsutveckling.
” Tekniken måste komma alla till godo” Det mesta tyder på att vi i framtiden verkar i en global värld och att resan dit påskyndas av snabb teknikutveckling. Sverige har rätt förutsättningar för att hänga med, men vi behöver kämpa lite extra för att anpassa oss till den hastiga förändringstakten, enligt framtidsexperten Claudia Olsson. Nyligen blev Claudia Olsson som första svensk utsedd till European David Rockefeller Fellow vid Trilateral Commission, en organisation som verkar för global samverkan mellan nationer. Framtidsfrågor med koppling till teknologi är hennes expertområde.
– Vi påverkas i allra högsta grad av det som händer på global nivå. Skeenden inom länder blir allt mindre isolerade. Det medför ett behov av nya internationella samarbeten som bland annat tar hänsyn till digitaliseringens effekter, säger hon. EN UTMANING SOM Claudia
Olsson ser är att se till att den snabba teknikutvecklingen inte polariserar. Tekniken och kompetensen måste komma alla till godo, inte minst låglöneländerna. Annars är risken stor att det föds nya internationella konflikter. Vänder vi blicken mot Sverige finns det enligt Claudia
Olsson en vilja hos svenska myndigheter att anamma teknikutvecklingen. För att lyckas måste beslutsfattandet bli allas angelägenhet. – Beslutsfattandet måste komma närmare slutanvändarna. Ett sätt är att jobba med planerat risktagande på olika nivåer för att snabbt se om idéer håller eller inte. Sverige har de tekniska grundförutsättningarna, men vårt stabila samhälle gör att vi behöver kämpa lite extra för att snabbare anpassa våra strukturer och vanor till den hastiga förändringstakten. – I samhällen som är vana vid snabb och konstant förändring är det självklart att
behärska ny teknik. För länder som Sverige, som har haft en mer stabil utveckling, blir omställningen större nu. – Vi behöver röra oss från de paradigm som innebär att vi framför allt lär oss nya saker i början av livet. För att vara konkurrenskraftiga i framtiden måste vi vänja oss vid ett livslångt lärande. CLAUDIA OLSSON ANSER att
svenska myndigheter har ett ansvar att visa upp det positiva med ny teknik. Som att sjukvården blir mer effektiv. – Jag är övertygad om att vi kan använda tekniken för att få ökad livskvalitet.
Text: Camilla Carlsson
FOTO: DANIEL PERSSON
SWEDAC MAGASIN NR 4. 2016
20