Swedac #2 2015 by Swedac Magasin

Swedac MAGASIN

EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 2 • 2015

MILJÖSPECIAL

Marknad vs miljö Regeringens vision kring upphandling

ACKREDITERING ELLER CERTIFIERING – VI REDER UT BEGREPPEN

Gör världen grönare + Därför ackrediteras polisens labb

Ny standard för äldrevård Swetic om framtiden

Därför satsar Sandå Måleri på miljön

Innehåll: Nr 2. 2015

Swedacskolan benar ut skillnaden mellan ackreditering och certifiering Sid 18

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

Hittar innovation i offentliga sektorn Sid 20

03 Ledare 04 C romnier vill ge oss giftfri vardag 05 S tort intresse för ny äldrestandard 06 M öt en av Swedacs externa experter 07 S å sätter vi innovation i system 08 Flera hinder för export 11 Sandå färgar oss med sitt miljötänk 12 Ökade miljökrav i upphandlingar 14 Så ska besiktningsbranschen fortsätta rulla på 16 Samarbete över gränserna i polisens databas 18 Lär dig skilja på ackreditering och certifering 20 Social innovation för framtidens välfärd

Ackreditering ger säkrare bevis Sid 16

PETERS ÖNSKELISTA:

• Utveckling av den inre marknaden. EU behöver lägga mer fokus på harmonisering. • Ett undertecknat frihandelsavtal mellan EU och USA. • Sund konkurrens. Marknadskontrollen ska säkerställa konkurrens på samma – hållbarhetsfokuserade – villkor.

Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se

HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 733, 101 35 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kultje asa.kultje@swedac.se 033-17 77 36 REDAKTÖR Lars Frank lars.frank@ci.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Samir Soudah TRYCK TMG Tabergs Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i mars 2016. Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediterings organ. Vi samordnar även den svenska marknads kontrollen och har ansvar i frågor som rör mät instrument och ädelmetall. Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.

Intro: Peters perspektiv

Hållbarhet och lönsamhet är inte varandras motsatser, tvärtom. För att stärka affären är det viktigt att hållbarhetsarbetet utgår från företags egna förutsättningar för långsiktig lönsamhet. För den offentliga sektorn och andra samhällsbärande tjänster ser jag att hållbarhetskraven öppnar upp möjligheter till utveckling och innovation. Vi som arbetar i kvalitetsinfrastrukturen bidrar med våra verktyg. Standarder, kontrollordningar, bedömning av överensstämmelse och krav vässas i takt med utvecklingen. Kontrollformer och oberoende kompetensprövning för provning, testning och certifiering bidrar till att effekterna uppnås. Jag ser en viktig roll för ackreditering i utvecklingen av hållbara välfärdstjänster framöver. Med ett behovsanpassat regelverk med incitament som driver ständig förbättring för brukaren, i kombination med höga krav på utföraren, blir den svaga länken kontroll och uppföljning. Det är här som ackreditering, liksom utformandet av nationella standarder, kan spela en avgörande roll. För dessa konkurrensneutrala instrument är det oväsentligt om utföraren är stor eller liten, privat eller offentlig. Det enda som är viktigt är hur utföraren fullgör sitt uppdrag.

KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE

3 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

Utvecklande krav

Teknikforetagen.se i ny skepnad Med sina 3 700 medlemmar är Teknikföretagen en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer, med uppdrag att ge stora som små varu- och tjänsteföretag bästa möjliga konkurrensförutsättningar. Sedan maj 2015 möts medlemmarna och alla andra besökare på teknikföretagen.se av en ny och förbättrad sajt. Den nya hemsidan har fått ett mer samtida utseende och anslag, och är utvecklad i ett tydligare utifrån- och serviceperspektiv. Alla inloggade företag har till exempel sina egna personliga sidor. För expertis på arbetsrätt och branschfrågor, ta dig till teknikforetagen.se.

I varje nummer av Swedac M agasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Denna gång möter vi NINA CROMNIER på Kemikalieinspektionen.

Vad är er viktigaste utmaning just nu? – Att arbeta för en giftfri vardag är en av våra viktigaste utmaningar. För att skydda människor och miljö från farliga kemikalier så utvecklar vi lagstiftning och andra styrmedel i Sverige, på EU-nivå och internationellt, utifrån ny kunskap om faror och risker. Vi arbetar för att fasa ut särskilt farliga kemikalier, och fokuserar bland annat på kemikalier som är långlivade i naturen och på hormonstörande ämnen som till exempel kan påverka människors förmåga att få barn.

Vilka frågor kring marknadskontroll är i fokus nu hos er?

Silversmeder har i höst fått ny information kring Swedacs uppdrag kring ädelmetaller.

– Vi har just nu fokus på samverkan inom EU, där vi bland annat leder ett projekt om tillsyn av varor som behandlats med så kallade biocider, exempelvis för att ta död på bakterier. Vi förbereder också ett gemensamt EU-projekt om tillsyn av konsumentvaror. Ett viktigt syfte med tillsynen är förstås att upptäcka varor på marknaden som kan vara farliga för hälsa eller miljö, samtidigt som vi också arbetar med att ge råd och stöd till företagen.

Vilket är ditt bästa konsumenttips?

kontroll-‐ Kontrollstämplar har ackrediterats av Swedac. En av ett ackrediterat kontrollorgan som en

av mängden ädelmetall, d.v.s. Kontrollstämpling kan utföras har genomgått en opartisk kontroll tsstämpeln vara kompletterad med stämpel visar att ett ädelmetallföremål inns ska den obligatoriska finhal bestämning av finhalten. Om namnstämpel inte f en kontrollstämpel.

Den svenska kontrollstäm peln

av lilla riksvapnet, tre I Sverige utgörs kontrollstämpeln sköld. Den svenska kronor, placerat i en trepassformad ”kattfoten”. För guld kontrollstämpeln brukar kallas för kattfoten med efteranvänds enbart kattfoten, för silver för platina kattfoten följande S i en sexkantig sköld och sköld. Kattfoten får med ett efterföljande P i en sexkantig ackrediterats för endast anbringas av de organ som de olika organens uppgiften av Swedac. För att särskilja ska förutom kattfoten det kontrollstämpling från varandra anges. ackrediterade organets identitetsnummer

nen Sverige är medlem i Ädelmetallkonventio märkning av arbeten (Konventionen om kontroll och har skapat en av ädelmetall). Konventionsländerna med ädelmetallgemensam marknad för handel är stämplat enligt arbeten. Om ett ädelmetallarbete hinder säljas i konventionens regler får de utan samtliga konventionsländer.

Control Mark” Konventionsstämpeln ”Common är utformad (CCM som även kallas ”vågstämpeln”) ram, tillsammans som en balansvåg i relief inom en i tusendelar. med siffror som anger arbetets finhalt arbeten av guld, silver CCM-stämpeln får användas på av ett och platina och kan anbringas endast

och silver för SP, Sveriges

CCM-‐stämpeln för silver och guld

viktigt att vågen är Handlar du med guld – då är det må viktskillnader Den anpassad för sutiker, l med begagnade ädelmetallföremål. När pantbanker m.m. yrkesmässigt hande I Sverige bedriver många b sig hos den lokala polis-‐myndigheten. ädelmetallarbeten ska registrera som bedriver handel med begagnade våg som är anpassad för små viktskillnader. det ytterst viktig att använda en man köper ädelmetallföremål är

H ur vet jag att vågen är godkänd?

handel av ädelmetallEn godkänd våg som används vid har godkänd märkning. arbeten ska vara typgodkänd och

uppfyller kraven Märkningen är ett bevis på att vågen vågen uppfyller de att enligt reglerna. ”CE och M” innebär år då vågen godkändes. tekniska kraven och 02 visar det som godkänt Siffrorna 1234 är numret på det organ bakgrund står för att vågen. Det svarta M:et mot grön vågen är mättekniskt korrekt.

Huvudförvaltning Box 878, Österlånggatan 5 501 15 Borås Tel 033 - 17 77 00

registrator@swedac.se

47877 Swedac Ädelmetall.indd

Stockholmskontor E, plan 8 Box 15045, Gustavlundsvägen 151 167 51 Bromma Tel 08 - 406 83 00 www.swedac.se

Info 15:01

Tillverkning och försäljning av

ädelmetallarbeten

plar Internationella kontrollstäm

ackrediterat kontrollorgan.

Den svenska kontrollstämpeln för guld Tekniska Forsknings Institut

– Tänk på att du har rätt att få information om kemiska produkter och varor. Du kan alltid fråga i butiken om en vara innehåller farliga ämnen. Läs också informationen som finns på etiketten på kemiska produkter. Farliga kemiska produkter ska vara märkta med symboler och text som informerar om faran. Det ska också stå hur du hanterar produkten på ett säkert sätt.

2015-06-24 12:06

Nu finns det en ny informationsbroschyr som i höst har delats ut till både nyblivna och etablerade guld- och silversmeder. Broschyren ”Tillverkning och försäljning av ädelmetallarbeten” fanns tillgänglig på mässan ”Precious – Stockholm Nordic Watch & Jewellery Fair” 4–6 september. Den nya broschyren är uppdaterad med information om Swedacs tillsynsarbete på ädelmetallområdet, stämplingskrav samt information om de krav som gäller för vågar som är anpassade för små viktskillnader.

FOTO: ANETTE ANDERSSON, ISTOCKPHOTO

Broschyr med ädelt syfte Tryck: TMG Tabergs 2015-06 Bild: Panoramabild/Graphica Goldbar Juveler & Design, Stockholm Smyckesdesigner/Guldsmedsmästare, Ring: tillverkad av Lotta Torstensson

Aktuellt: Nr 2. 2015 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

HALLÅ DIREKTÖR’N

Aktuellt: Nr 2. 2015

Snabb spridning av äldrestandard I våras kom för första gången en svensk standard för kvalitet inom äldreomsorgen. Den har utarbetats av SIS, Swedish Standards Institute, tillsammans med drygt 50 offentliga och privata aktörer inom området. Standarden är ett stöd för att bedöma kvaliteten på olika delar av äldreomsorgen. Tanken är att tydliga krav på vad som förväntas av de som bedriver äldreomsorgsverksamhet, ska leda till att det blir lättare för de äldre och deras närstående att jämföra och kunna välja god omsorg. Läs mer: www.sis.se/tema/Halsa-Vard/Om-Aldrestandarden

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

SÅ HÄR MÅNGA HAR LADDAT NER DEN NYA STANDARDEN FRÅN SIS.

Övrig offentlig sektor

Privat sektor

131

Kommuner

160

Privatpersoner (enskilda ftg)

Ny svensk version av Blå boken

Internationell Swedacutbildning utvidgas

Den nya versionen av EU-kommissionens vägledning till EU:s produktlagstiftning, The Blue Guide, som kom förra året finns nu även på svenska. Uppdateringen har gjorts utifrån nya lagar och den utveckling som skett inom området.

Efterfrågan på Swedacs så kallade TBT-utbildningar, Technichal Barriers to Trade och Food Safety, ökar stadigt. Vid sex kurstillfällen 2014 deltog 100 personer från Mellanöstern och Nordafrika och 50 personer från södra Afrika och Asien. I år har utbildningsprogrammet utökats och till de åtta

Blå boken riktar sig främst till tillverkare och importörer av produkter som ska säljas inom EU. Syftet är att bidra till en bättre förståelse av EU:s produktbestämmelser. Du kan själv ladda ner Blå boken på adressen nedan: http://korta.nu/oz9

första tillfällena kom deltagare från totalt 23 länder. Utbildningsprogrammen, som delfinansieras av Sida, löper över 16 månader och handlar om att bygga upp den nationella kvalitetsinfrastrukturen inom handel och livsmedelssäkerhet. Syftet är att stärka länderna på världsmarknaden.

JESSICA ÖGREN kunde först inte se sig

i rollen som extern teknisk bedömare. Sedan insåg hon att kvalitetssäkring redan var en stor del av hennes jobb som biomedicinsk analytiker. Hon stortrivs med uppdraget och lär sig mycket av de verksamheter hon besöker. Hur fick du uppdraget som extern bedömare?

– Det började med att Swedac gjorde en bedömning på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, där jag jobbar. Då fick jag frågan om jag kunde tänka mig att bli bedömare. Mitt område är smalt och det fanns behov av min expertis. Vad innebär jobbet?

”Utmaningen är att förmedla det vi ser på ett bra sätt utan att det uppfattas som störigt.”

– Som extern bedömare inom parasitologi är det den delen jag granskar när ett laboratorium bedöms. Jag tittar på hur verksamheten fungerar, vilka metoder som används och hur de mäter det de ska mäta, att verksamheten har kompetensen och utrustningen som krävs för att utföra analyser, att kvalitetssystemet används och att kraven för ackreditering efterföljs.

– JESSICA ÖGREN

Vad lockade med denna uppgift?

– Först trodde jag att det var ett skämt. Jag har aldrig sett mig själv som en kvalitetssäkringsmänniska. Men sedan insåg jag att det är precis det jag är. Jag har ägnat mycket tid åt att kvalitetssäkra och utveckla metoder för att mäta resultat främst inom de morfologiska metoderna vi använder inom parasitologi. Vad lär du dig?

– Jag lär mig mycket om hur andra verksamheter fungerar och hur saker kan göras på olika sätt. Sedan jag började i våras har jag gjort fyra bedömningar. Det är både roligt och givande att bidra

med kunskap och att själv få med sig så mycket kunskap. Vilken är den största utmaningen?

– Det är lätt att känna att personalen på de ställen jag bedömer tror att vi är där för att leta fel. Utmaningen är att förmedla det vi ser på ett bra sätt utan att det uppfattas som störigt. Samtidigt är de flesta i dag medvetna om att kvalitetsgranskning är viktigt och till för att generera förbättringar.

Vad säger du till den som funderar på jobb som extern bedömare?

– Gör det! Var gärna med som observatör en gång först. Det var jag, och det ändrade helt min syn på uppdraget. Swedacs utbildning var också bra för att lära sig vilka krav som ställs och hur en bedömningsprocess går till. Den gjorde att jag kände mig trygg från början. Text: Karin Myrén

FOTO: CARL-ROBERT JONZON

Aktuellt: Nr 2. 2015 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

” Roligt och givande att bidra”

Nu blir energimärkningen tydligare De senaste åren har skalan på energimärkningsetiketterna ändrats från att inte bara omfatta A-G, utan också omfatta produkter med A+, A++ och A+++ då flera produkter har blivit bättre och bättre. Europeiska kommissionen anser att den märkningen har blivit förvillande. Konsumenterna kan förledas att tro att den inköpta produkten märkt med A+ kan vara den bästa på marknaden när det i verkligheten kan finnas produkter märkta med A+++. EU-kommissionen föreslår därför en återgång till en skala som omfattar A-G.

RUNT OM I världen pågår hela

tiden ett intensivt arbete med att skapa nya standarder inom olika branscher och områden. Genom den ideella organisationen Swedish Standards Institute, SIS, kan du som representerar ett företag eller en organisation vara med och påverka standardiseringsarbetet – och få enkel tillgång till standarder. I våras släppte SIS sina nya innovationsstandarder för den europeiska marknaden. Nu finns planer på att tillsammans med kommittén TK532 Innovation Management starta en utbildning för svenska företag och offentliga organisationer. – Alla organisationer vet att det här med innovation är viktigt för att snabbare möta framtida utmaningar. Och vi vet i dag att systematiskt arbete med innovation ger

FOTO: ISTOCKPHOTO

Nya ISO-versioner lanserade Standarden för kvalitetsledning, ISO 9001, har funnits sedan 2008. Standarden för miljöledning, ISO 14001, sedan 2004. Mycket har hänt i världen sedan dess och standarder måste anpassas för vår samtid och för affärsprocesser som integrerar både miljö- och kvalitetsarbetet. I september kom de emotsedda nya versionerna av ISO 9001 och ISO 14001. Båda har nu samma grundstruktur enligt High Level Structure, som innebär att alla standarder för ledningssystem får samma terminologi.

resultat. Utbildningen i den nya vägledningsstandarden kommer att ge svar på hur man sätter innovation i system och hur man kan tillämpa standarden i sin egen verksamhet, säger Angelica

Hafström, innovationsstrateg och medlem i TK532. UTBILDNINGEN planeras att

börja marknadsföras under hösten på sis.se, håll ögonen öppna.

” Det är större spridning i kvalitet inom respek tive grupp än mellan de två grupperna privat och offentlig verksamhet.” Bettina Kashefi, chefsekonom på SKL, under ett seminarium i Almedalen i somras angående debatten om privat och offentlig sektor. Hon menar att vi inte ska ställa kvalitet i direkt relation till huruvida skolan eller vården är offentlig eller privat.

Så får vi säkrare lekplatser Under 2015 genomförs marknadskontroller av lekredskap och lekplatser. Arbetet är i vissa delar en uppföljning av motsvarande marknadskontroll 2008. Varje år inträffar tusentals lekplatsolyckor. Livslängden på lekredskap är lång och en del av den utrustning som finns på lekplatser i dag kan vara 20–30 år gammal. Oavsett tillverkningsår på lekredskapen får det inte finnas brister som innebär risk för personskada. Besiktningarna görs mot säkerhetskrav i Europastandarderna och är ett samarbete mellan Konsumentverket, Boverket och SKL.

Aktuellt: Nr 2. 2015

För senaste nytt kring marknadskontroll, besök marknadskontroll.se.

7 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

Att sätta innovation i system

UNDER KONTROLL!

Miljö som konkurren medel Alla är överens om att vi måste minska belastningen på jordens resurser. Minskad konsumtion och ökad hållbarhet är två naturliga åtgärder. Men hållbarhetsbegreppet omfattar också att vi ska ha en sund och fungerande marknad – går detta att få ihop? Av Peter Wiklund

FOTO: ISTOCKPHOTO

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

ns9

Tema: Miljรถ

Tema: Miljö

profil mot marknaden, säger han. Samtidigt konstaterar han att det är lätt att enbart titta på dessa företag. – Nudie Jeans har en uttalad hållbarhetsambition – de lagar sina kunders jeans gratis – och får värdefull uppmärksamhet för detta. De företag som säljer jeans på lågprismarknader har antagligen inte samma ambitioner – och skulle knappast kunna göra några ekonomiska vinster på det heller, när lägsta pris är det främsta konkurrensmedlet.

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

NLIGT VÄRLDSNATURFONDENS senaste rapport om tillståndet på jorden lever vi just nu på ett sätt som kräver resurser motsvarande 1,5 jordklot. Brytpunkten var omkring år 1970, tills dess räckte naturens resurser till levnadsvanorna. Sedan har uttaget stadigt ökat, enligt WWF-rapporten Living Planet Report 2014. Parallellt med denna utveckling har miljömedvetenheten ökat, inte minst det senaste decenniet. Ett tydligt problem i kombination med en kunskap om tillståndet har banat väg för att företag som satsar på hållbarhetsfrågor, till exempel miljöförbättringar, har kunnat använda det som ett konkurrensmedel. Det har stärkt varumärket, helt enkelt. Men hur ligger det till i dagens läge – fungerar det fortfarande? Och är hållbarhetssatsningar förenliga med traditionella affärsmål, som ökad tillväxt och god avkastning?

Niklas Egels-Zandén är forskare vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och inriktar sig på hur hänsyn till miljöfrågor och sociala frågor integreras i företags strategier. Han anser att möjligheten att vinna konkurrensfördelar på att lyfta fram hållbarhetsaspekter i verksamheten skiljer sig väsentligt åt mellan olika De miljömässiga kraven på tillverkningsbranscher. företagen kommer – Bilbranschen att öka framöver, är ett av de tydlispår forskaren Niklas gaste exemplen där Egels-Zandén. det går att kamma hem vinster i form av stärkt varumärke och kostnadsbesparingar för kunder. Över lag gäller det mer eller mindre i alla stora globala företag som har en tydlig

DET KOMMER ALLTID att finnas utrymme för verksamheter som glider förbi sådant som klimathänsyn, anser Niklas EgelsZandén. Samtidigt förutspår han att de miljömässiga kraven på tillverkningsföretagen kommer att öka framöver. – Jag tycker att det är rimligt att företagen tar ett eget ansvar i dagens läge – om inte annat för att slippa bli helt reglerade framöver. Någon form av skärpta krav kommer i vilket fall som helst, frågan är bara när och i vilken form. En annan fråga är vilken position man vill ha då; ska man vara ledande eller nöja sig med en bekväm plats strax därefter där man kan kopiera ledaren? Det finns inget generellt svar på den senare frågan, menar han. Det är en bedömning som måste göras av ledningen på varje enskilt företag, utifrån förutsättningar, målgrupp etc. HAN HAR OCKSÅ studerat hur hållbar-

hetsfrågor tar sig in i tillverkningen i bland annat Kina och Indonesien. – Det finns en utbredd misstänksamhet mot företag från dessa länder. Men den är delvis obefogad numera. Självklart finns det en väldig variation bland aktörerna där, men många är både kunniga om hållbarhet och agerar utifrån sådana ambitioner. Sverige har i dagens läge en position i toppskiktet när det gäller hållbarhet i näringslivet, anser Niklas Egels-Zandén, men han är tveksam till hur det kommer att se ut på fem eller tio års sikt. – Det har startats ett slags globalt ”green race”, där grönast samhälle ”vinner”. Kina har bestämt sig för att vinna – och de kan fortfarande lägga in rejäl muskelkraft i sina satsningar. Redan i dag är det inte otänkbart att svenska experter åker till just Kina för att se hur de arbetar framgångsrikt med cleantech. Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, håller med om att det finns skillnader mellan hur företag påverkas av att välja en ökad miljöhänsyn. – Intresset för hållbarhetsfrågor har visserligen ökat, men det handlar om ”katten på råttan”-effekten – trycket

kommer uppifrån. För kundnära företag som H&M och Ikea är miljöaspekten ytterst viktig, medan ett bolag i verkstadsindustrin sällan upplever samma förväntningar från sina kunder. För de stora kundnära företagen har miljöhänsyn närmast blivit en hygienfaktor numera, menar Svante Axelsson. – Det är när de gör misstag som de får uppmärksamhet, det går inte lika lätt att vinna poäng genom att lyfta fram de satsningar man gör. Även certifieringar och kontrollsystem är i regel något som förväntas av dagens Svante Axelsson, generalsekreterare företag. på Naturskydds– Detta är inte föreningen, ser hur något som anses intresset för hållbarradikalt, utan visar hetsfrågor har ökat. bara att man har koll på verksamheten. Jag brukar skilja mellan de företag som kan visa upp snygga dokument och de som har höga mål. NÅGOT SOM BÅDE Niklas Egels-Zandén och Svante Axelsson tycker är viktigt i detta sammanhang är att det finns en väl fungerande marknadskontroll. – Om inte marknadskontrollen håller måttet får vi en situation där man kan tvingas konkurrera med producenter som har tillverkat sina produkter utifrån helt andra krav. Regleringarna varierar mycket mellan olika länder – och det finns ju förvisso inte heller någon garanti att företaget har följt lagstiftningen, säger Niklas Egels-Zandén. Svante Axelsson pekar på att det inte enbart är konkurrensen som riskerar att påverkas, för kommer det in produkter som inte håller god miljöstandard i landet så kan det förstås påverka miljön negativt. – Jag tycker att offentlig upphandling många gånger kan användas som ett effektivt sätt att hålla den typen av produkter borta. Och vi måste se till att utnyttja alla tillgängliga verktyg för att skona miljön.

”Misstänksamheten mot företag i Kina och Indonesien är delvis obefogad.” – NIKLAS EGELS -ZANDÉN

Tema: Miljö – ANDREAS NORDSTRAND

Målare med miljötänk

FOTO: SAMIR SOUDAH

Sandå Måleri erbjuder måleritjänster från cirka 60 orter i landet. En miljöcertifiering som 14001 är ett hygienkrav i deras bransch, anser kvalitetschefen Andreas Nordstrand. Nu vill han ta det ett steg vidare, och visa upp vilka effekter deras miljösatsningar får i praktiken. Sedan 2002 är Sandå Måleri miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO 14001 och ISO 9001. Två gånger per år blir de granskade av externa revisorer för att få behålla certifikatet. – Vi skulle inte kunna vara utan certifieringen. I vår

bransch är det snarast ett hygienkrav, något som både uppdragsgivare och medarbetare förväntar sig. Vi får inga pluspoäng för att vi är certifierade, men hade vi inte varit det så skulle vi direkt vara borträknade, säger Andreas Nordstrand. Han understryker emellertid att de åtgärder som ingår i deras satsning mot en minskad miljöpåverkan aldrig har initierats av kraven i certifieringen. – Nej, det blir snarast ett sätt att få ett kvitto på att vi är på rätt väg. En sak som är svår i miljöarbetet är att hitta

per produktionstimme, för att kunna sträva mot sunda affärsmål. – Miljöarbetet får inte bli en begränsning, det får man som miljöansvarig ha en nykter syn på. Tänker man på hållbarhet ur ett bredare perspektiv så måste vi vara lönsamma för att kunna finnas kvar och bland annat erbjuda en stor mängd arbetstillfällen. På deras webbplats finns en välproducerad kortfilm om hur de resonerar kring de fyra fokusområdena i miljöarbetet, men Andreas Nordstrand TRANSPORTERNA ÄR DET om- tycker annars att de generellt sett har varit rätt dåliga på råde som är mest utmanande att använda sina satsningar i för dem i detta arbete. marknadsföringen. – Vi ser till att hela tiden bli – Vi ska bli lite tuffare, våga bättre på att planera vår körvara stolta över det vi gör och ning och att alla medarbetare – inte minst – vilka effekter kan eco-driving, men bilarna det får. Om vi till är en förutsättexempel lyfter ning för att vi ska fram förändringarkunna leverera na i våra inköp, så våra tjänster. När går det att peka på vi växer så är det ofrånkomligt att hur mycket mindre vi måste köra mer lösningsmedel bil. som har gått åt Därför ser de till tack vare att vi har att mäta miljöefbörjat använda en fektivitet, alltså allt högre andel Andreas Nordstrand, enkelt uttryckt miljömärkta prokvalitetschef miljöpåverkan dukter. Sandå Måleri.

relevanta mätmetoder. Sandå Måleri har delat in sitt miljöarbete i fyra fokusområden: transporter, avfall, utsläpp respektive produkter. – Inom varje område definierar vi rutiner som ska kunna ta oss vidare i arbetet med att minska vår negativa miljöpåverkan. Det handlar till exempel om att sortera det som är möjligt och ta hand om farligt avfall, eller att i första hand välja produkter som är märkta med Svanen eller EU-blomman.

11 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

”Miljöarbetet får inte bli en begränsning, det får man som miljöansvarig ha en nykter syn på.”

Tema: Miljö

Miljön blir mer offentlig Varje år köps varor och tjänster in i svenska offentliga upphandlingar för omkring 600 miljarder kronor. Används alla dessa affärer på bästa sätt ur en miljöaspekt? Vi frågade civilminister Ardalan Shekarabi.

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

RIKSREVISIONEN konstaterade 2011 att regeringens styrning av arbetet med miljökrav i offentlig upphandling behöver stärkas för att öka effektiviteten i styrmedlet. Man ansåg att regeringens handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling bör knytas tydligare till miljökvalitetsmålen och uppdragen i planen behöver uppdateras. Hur ser du på detta?

– Regeringen anser att offentlig upphandling är ett effektivt verktyg för att åstadkomma en hållbar utveckling med hänsyn till miljömässiga aspekter. Regeringen arbetar ständigt med att utveckla möjligheterna för en miljömässigt hållbar offentlig upphandling, säger Ardalan Shekarabi. Den 1 september inrättades Upphandlingsmyndigheten som har ett särskilt ansvar i miljömålssystemet. Myndigheten har i uppdrag att ge stöd till upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. – Regeringen arbetar även med att ta fram en nationell strategi för den offentliga upphandlingen. Centrala perspektiv i denna strategi ska vara utveckling av offentlig verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn samt innovationer. Först när statistiken för den offentliga upphandlingen har förbättrats kan man få en samlad bild av

effekterna av att ställa miljökrav. Regeringen avser att ta fram ett förslag på förbättrad statistik.

I SNS* rapport från juni i år pekar man på problem med att använda offentlig upphandling som miljö politiskt styrmedel. Tycker du att det finns mot sättningar mellan att å ena sidan använda upp handlingen för att kunna fullgöra samhälleliga uppdrag med en fungerande konkurrens, och å andra sidan att använda den som miljöpolitiskt styrmedel?

– De upphandlande myndigheterna och enheterna måste vara ett föredöme i hanteringen av sina resurser. Även om priset i en enskild upphandling blir högre om miljökrav ställs kan den totala samhällskostnaden på sikt bli lägre. SNS anser också att bris tande uppföljning av miljö

” De upphandlande myndigheterna och enheterna måste vara ett föredöme i hanteringen av sina resurser.” – ARDALAN SHEKARABI

kraven sannolikt minskar upphandlingens potential att fungera som ett miljö politiskt styrmedel. Finns det fog för den kritiken?

– Förutom att den nya Upphandlingsmyndigheten ska bistå med stöd under hela upphandlingsprocessen ska man även hjälpa upphandlarna med att följa upp de krav som ställts i kontrakten. Avtalsuppföljningen är viktig, inte minst för att upphandlarna ska bibehålla leverantörernas förtroende. Hur blir det i nya LOU april 2016; det lär komma ökade möjligheter att ställa sociala krav och miljökrav?

– De nya EU-direktiven på upphandlingsområdet syftar bland annat till att ge upphandlare bättre möjligheter att använda upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål, såsom skydd för miljön samt främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Arbetet med att genomföra de nya EU-direktiven på upphandlingsområdet pågår, och regeringen lämnade i juni 2015 en remiss till Lagrådet med förslag till tre nya upphandlingslagar. I lagförslagen finns flera bestämmelser som syftar till att underlätta för myndigheter att ta miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina upphandlingar. Intertek, som är ledande global leverantör av kvali-

tetslösningar, är ackrediterat av Swedac för certifiering av produkter och ledningssy stem. De hjälper företag och myndigheter att uppnå sina miljö- och hållbarhetsmål genom att erbjuda ISO-certifiering. – Jag är övertygad om att företag som är certifierade, exempelvis miljöcertifierade enligt ISO 14001, har en stor konkurrensfördel i samband med upphandlingar. En ISO-certifiering visar att företaget följer erkända internationella standarder och systematiskt arbetar med ständig förbättring. De har dessutom ett ständigt krav på sig att förbättra processer och arbetssätt för att få behålla sin certifiering, säger vd Thomas Andersson. Han välkomnar regeringens syn i frågan och tror på en framtid med mer fokus på dessa frågor. – Det finns myndigheter som ställer krav på miljöcertifiering men jag är övertygad om att det i framtiden även kommer att ställas högre krav på andra områden såsom arbetsmiljö, informationssäkerhet, trafiksäkerhet. Varför kräver exempelvis alla som handlar upp skoltransporter inte att transportören är certifierad mot trafiksäkerhetsstandarden ISO39001? * Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, www.sns.se

Ardalan Shekarabi är civilminister och ansvarig för frågor gällande upphandling.

Mötet: Jörgen Backersgård SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

Teknisk kontroll allt mer värdefullt Teknisk kontroll ökar och får en allt större roll i organisationers och företags strategier, enligt Jörgen Backersgård. Som ordförande i branschorganisationen Swetic är en av hans främsta uppgifter att öka kännedomen om tekniska kontroller och visa på nyttan för samhället. ÖVERALLT I SAMHÄLLET finns det teknis-

ka maskiner och system som med jämna mellanrum måste besiktigas så att de fungerar säkert. Det handlar om alltfrån bilar och hissar till industrianläggningar och berg-och-dal-banor. Swetic, Swedish Association for Testing, Inspection and Certification är branschorganisationen för företag som arbetar med provning, besiktning, kontroll och certifiering. – De går in hos kundföretagen och verifierar att processer, ledningssystem och rutiner uppfyller de krav som ställs. Vi vet att vi gör nytta ute i samhället genom att se till att olika typer av miljöer är säkra, säger Jörgen Backersgård, ordförande i Swetic och vd på kontrollföretaget Dekra. Företag har mycket att vinna på att följa standarder till exempel för att minska miljöbelastningen eller förbättra kvaliteten, och test, certifiering och verifiering av företag är ett område som växer snabbt, påpekar han. Nu är dessutom en ny generation standarder på gång, som gör det lättare att jobba effektivt med aktuella områden

som hållbarhet, socialt ansvarstagande och innovation. Han konstaterar att oberoende kontroller i framtiden handlar mer om system och ledning än om produktkontroll. Företag som anammar dessa riktlinjer i sin organisation, och låter en tredje part gå in och kontrollera att de uppfyller kraven som ställs, får stor nytta av det. – Nivån höjs när säkerhet och kvalitet

Swedac dominerar Medlemsföretagen inom Swetic, Swedish Association for Testing, Inspection and Certification, arbetar inom områden som el, mekanik, tryckkärl, maskiner, hissar, lyftanordningar, fordon, ledningssystem eller certifiering av personer. Samtliga medlemmar är ackrediterade, de flesta av Swedac och några av motsvarande utländsk instans.

kopplas mer till företags och organisationers strategier och långsiktiga mål än till enskilda produkter. Det är en långsam men tydlig process. SEDAN 90-TALET har branschen genomgått stora förändringar allteftersom monopolet för teknisk kontroll har tagits bort. Bilprovningen var sist ut att avmonopoliseras för några år sedan. Swetic ser positivt på att marknader avregleras och släpper in fler aktörer mot att de kan bevisa att de kan utföra oberoende och neutrala kontroller, och att de har rätt kompetens och system. – Det har gett ökad tillgänglighet. I dag finns det exempelvis över 100 fler ställen att besiktiga bilen på. Konkurrensen leder också till en betydligt högre servicegrad eftersom den blir en naturlig drivkraft till att måna om kunderna och att väva in mjuka delar i leveransen. Den senaste tidens diskussion om att glesa ut fordonsbesiktningen och tillåta att bilar äldre än fem år bara besiktigas vartannat i stället för varje år tror Jörgen Backersgård däremot inte på. – Vi anser inte att reglerna ska ändras. Det kan ha negativ inverkan både på trafiksäkerheten och på miljön, eftersom avgasutsläpp kontrolleras vid besiktningen. MÅNGA AV SWETICS medlemsföretag upprörs också av att en inskränkning föreslås på en nyligen avreglerad marknad där de för bara några år sedan uppmuntrades till etablering och rekrytering av nya besiktningsmän. De företag som ackrediteras av Swedac får verifikat på att arbetet uppfyller en vedertagen internationell standard, vilket i sin tur ger en bredare marknad och fler affärsmöjligheter. – Det är ett kvitto på att alla rimliga krav för att agera som ett professionellt kontrollföretag uppfylls. Att vara ackrediterad lönar sig eftersom det ger tillgång till en mycket större marknad. Samtidigt florerar det många olika märkningar och det kan vara svårt för slutkunden att veta vad de står för. – Swetic och Swedac har en gemensam uppgift att förtydliga för konsumenter och näringsliv vilka områden som omfattas av ackrediteringskrav, vad ackreditering egentligen är och när det är bra. För Jörgen Backersgård är det också viktigt att verka för en harmonisering inom ackreditering. – Företag inom landet ska bedömas lika men företag ska också bedömas likadant i olika länder. Det är viktigt för den globala konkurrensen att vi inte sätter upp högre krav i Sverige än i övriga världen. Text: Karin Myrén

”Vi vet att vi gör nytta ute i samhället genom att se till att olika typer av miljöer är säkra.”

FOTO: ERIK ABEL

– JÖRGEN BACKERSGÅRD

FOTO: ISTOCKPHOTO

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

Case: Fingeravtryck

Kvalitet som ger avtryck i Europa När polisen nu ackrediterar alla sina tekniska labb innebär det mer ordning och reda, högre kvalitet liksom bättre samarbete inom polisen både inom Sverige och internationellt. I slutändan leder det till att fler brottslingar kan stoppas och ställas till svars. att resultatet redovisas, som ackrediteras. Mycket handlar i grunden om ordning och reda, förklarar han. Om att styra åt samma håll och dokumentera gemensamma rutiner. – Får vi en fråga om ett ärendes status ska vi kunna svara direkt. Det innebär att vi måste arbeta efter rätt metoder, ha uppdaterad utrustning och en hög säkerhet i laboratoriet. Men också att vi redovisar uppgifter rätt i de polisiära systemen och ser till att de är spårbara. TANKEN MED ackrediteringen är att utbytet av information inom polisen ska förenklas, både inom och mellan länder. De som begår brott rör sig ofta över nationsgränserna och då är det viktigt att polismyndigheter i de olika medlemsstaterna gör

”Med det här verktyget har vi möjlighet att lagföra fler brottslingar och förhindra att de fortsätter med sin verksamhet.” analyser på ett likartat sätt. Det leder till fler träffar när fingeravtrycksspår skickas till andra länder. – Med det här verktyget har vi möjlighet att lagföra fler brottslingar och förhindra att de fortsätter med sin verksamhet.

DESSUTOM ÄR ackrediteringsprocessen i sig givande för organisationen, även om det ibland är svårt att få loss tiden, konstaterar Johan Bruun. Polisen FÖRSLAGET KOM EFTER BOMB I TUNNELBANAN har genomfört en stor omorFör 11 år sedan kom förslaget att polisens arbete med dna och fingeravtryck ganisation där skulle vara ackrediterat för att förbättra polisiärt samarbete inom EU. Förslaget 21 polismynkom efter sprängningarna i tunnelbanan i Madrid 2004 där personer från flera digheter ska olika länder var drabbade. Identifieringen av offren försvårades av att ländernas jobba som en, polismyndigheter använde så olika metoder för att analysera fingeravtryck. och samtidigt Totalt ackrediterar Swedac processen för fingeravtrycksanalys hos 35 kriminalfortsätter den tekniska laboratorier i Sverige.

strida strömmen av ärenden. Från början såg heller inte alla medarbetare fördelen med att jobba på ett nytt sätt, men efter hand har attityderna förändrats. – Avvikelserapportering ses inte längre som anmärkningar, utan som ett sätt att förbättra arbetet i de forensiska grupperna. Nu ser personalen att de kan vara med och påverka till positiva förändringar. JOHAN BRUUN är mycket

nöjd med stödet från Swedac genom processen. De som arbetar på labben har varit överlyckliga över att få diskutera med kunniga personer inom området, berättar han. – Diskussionerna i samband med internrevisioner och översynen från Swedac har gett mycket. Det är lätt att bli hemmablind, och då är det viktigt att någon kommer utifrån och granskar verksamheten. Swedac samarbetar i sin tur via nätverk med ackrediteringsorgan i andra europeiska länder. När det gäller polisen har Swedac dessutom anlitat tekniska bedömare som granskat fingeravtrycksprocesser på kriminaltekniska laboratorier i flera andra länder. Text: Karin Myrén

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

ÅR 2009 TRÄFFADES en överenskommelse mellan EU:s medlemsländer om att kriminaltekniska dna- och fingeravtrycksanalyser ska ackrediteras. Ett fördjupat samarbete mellan länderna väntas stärka kampen mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. I Sverige är laboratorier som utför dna-analyser redan ackrediterade, och senast den 30 november i år ska även polisens kriminaltekniska laboratorier som analyserar fingeravtryck vara det. – Vi jobbar på för fullt nu. Swedac har gjort en tillsyn och nu håller vi på att ta hand om avvikelserna, säger Johan Bruun, kvalitetsansvarig i polisens Region Syd. Det är hela fingeravtrycksundersökningen, från att en fråga kommer in och underlaget låses in i ett skåp till

eller certifiering?

Ackreditering och certifiering – begreppen är lätta att blanda samman för den oinvigde. Här får du därför en enkel förklaring till de två orden. ”Inom vissa områden är det obligatoriskt att vara certifierad under ackreditering.”

ACKREDITERING innebär att

ett företag eller en organisation får ett opartiskt och internationellt accepterat godkännande av att ha kompetens, system och rutiner för att utföra vissa bestämda uppgifter inom provning, kontroll eller certifiering. All ackreditering i Europa följer förordning 765/2008. I Sverige är det Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, som är den nationella myndigheten för ackreditering. Det innebär att Swedac granskar och godkänner företag och organisationer som arbetar med certifiering och kontroller, och som i sin tur kontrollerar, provar och bedömer alltifrån ledningssystem och hissar till medicinska prover och miljöfarliga utsläpp hos sina kunder. Till exempel ackrediterar Swedac alla företag som erbjuder bilbesiktning så att de arbetar korrekt och enhetligt. Efter att en verksamhet ackrediterats genomför Swedac regelbundet granskningar

av att kraven som ställs på kompetens och arbetsrutiner uppfylls. Inom vissa områden är det obligatoriskt för verksamma aktörer att vara ackrediterade, till exempel när det gäller hissbesiktning. Däremot är det frivilligt inom

andra områden, exempelvis medicinska laboratorier, där ackrediteringen fungerar som en kvalitetsstämpel. CERTIFIERING UNDER ackreditering innebär att en organisation, produkt eller person av ett ackrediterat certifie-

ringsorgan bedöms uppfylla krav som ställs i standarder eller andra styrdokument. När det gäller certifieringar görs det även här regelbundna kontroller av att till exempel certifierad personal håller sin kompetens uppdaterad eller att en certifierad produkt fortsätter att överensstämma med kraven. Inom vissa områden är det obligatoriskt att vara certifierad under ackreditering. Till exempel måste personal som arbetar med svetsning vara certifierad. Däremot är det inget lagkrav att ett företags ledningssystem för kvalitet eller miljö ska vara certifierat, även om kundernas krav i praktiken kan göra det till ett måste för verksamheten. Text: Karin Myrén

FOTO: ISTOCK

Swedacskolan: Ackreditering SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

Ackreditering

För drygt ett år sedan ackrediterades er process för kalibrering av tryck- och dragprovmaskiner och fjäderprovningsutrustningar enligt storheten kraft och längd. Varför ville ni göra det?

– Våra kunder finns inom metall- och fordonsindustrin, och de har krav på sig att mätutrustningar som kontrollerar produktionsprocesser följer en ackrediterad process och har spårbarhet. Så det var nödvändigt för oss att vara ackrediterade. Hur upplevde ni processen?

– Vi är ett litet företag där det händer mycket, så det tog ganska lång tid att utveckla vårt kvalitetsledningssystem. När vi kände oss klara var Swedac här och gjorde en prövning tekniskt och av hela systemet, och efter att vi åtgärdat några avvikelser godkändes vi. Vad har ackrediteringen gett er?

– Det är en konkurrensfördel som gör att vi kan växa och ta fler uppdrag. Helt klart ger det oss fler jobb! Både för kunden och för oss är det en trygghet att vi har ett godkänt och väl fungerande arbetssätt med bra processer, rutiner och kunskap. Dessutom har kvaliteten höjts. Vi hade bra ordning tidigare, men nu har vi höjt oss ett rejält snäpp. Kraven från Swedac är tuffa. För tuffa?

– Haha, det är klart att vi svettas lite … Nej, det är tvärtom bra och vi är glada för det. Vi säljer bra för att vi har hög kvalitet, och det passar in i vår struktur och vårt erbjudande att vara ackrediterad. Text: Karin Myrén

Swedacskolan: Ackreditering

” Det ger oss fler jobb”

19 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

Anders Vallenfjord, vd på mätteknikföretaget KMK Instrument.

”Idéerna som finns måste tas om hand” Var finns det flest innovatörer i Sverige? Jo, i den offentliga sektorn. Det hävdar Klara Adolphson, som nyligen gick från enheten Innovationsledning på Vinnova till jobbet som vd på den digitala designbyrån Doberman. Med utsikt över Riddarfjärdens nästan ständigt glittrande vatten ligger Münchenbryggeriet i Stockholm. Något bryggeri är det inte längre, utan nu huserar en rad verksamheter i de anrika lokalerna. Bland annat digitala designbyrån Doberman, som nyligen rekryterade Klara Adolphson som vd. Hon kom från Vinnova, och enheten Innovationsledning, där hon fick leva ut sin passion för det

som kallas social innovation. – Enkelt uttryckt handlar det om att hitta på sätt att skapa framtidens välfärd. Det är en utmaning som måste tas på allvar, eftersom vi har ett tydligt problem framför oss, inte minst i de mindre städerna. PROBLEMET ÄR bland an-

nat att vi lever allt längre, i kombination med att de unga flyttar ut från småstäderna. Hur ska man undvika att de sociala tjänsterna urholkas för dem som bor kvar? – Utgångspunkten är alltså att det inte ska behöva bli försämringar – men för att det ska kunna undvikas behövs innovativa idéer. Eller snarare: att de idéer som jag vet finns

där ute tas om hand och förverkligas! Hon nämner ett exempel, där de skapade en prototyp till en förbättring av situationen för äldre på ett serviceboende. – Utgångspunkten var: Varför mår de inte bra på boendet? Efter en analys skapades initiativet ”Vi flyttar in”, där en medarbetare från serviceboendet flyttade in under en natt hos en äldre person som snart skulle komma in på boendet. Syftet var att hinna lära känna den nya personen, och medarbetaren dokumenterade honom eller henne med foton, film och citat för att kunna presentera för sina kollegor. – Resultatet blev att det

Gör: Vd för Dobermans Stockholmskontor. Ålder: 40 år. Bor: I södra Stockholm. Bakgrund: Chef för Innovationsenheten på Vinnova, ledarskapsexpert på Ledarna, konsult på Plan B Consulting respektive Klara Ledarskap. Utbildning från Kaospiloterna. Planer inför vintern: En tur till New York för att träffa gänget på Dobermans kontor där och för att uppleva staden.

flyttade in en ny person – i stället för en ny patient. Det var mycket lyckat. HON ANSER ATT all den

innovationskraft som finns på så många håll i landet skulle kunna användas bättre, bland annat genom tydligare ledningssystem. Men hur ser det ut på Doberman, lever de som de (eller i alla fall Klara Adolphson) lär? – Vi arbetar efter en enkel modell: triangeln som består av kvalitet, välmående och lönsamhet. Alla tre ska finnas med i allt vi gör. Visst missar vi någon del ibland, men i det stora hela fungerar den jättebra – mycket tack vare att den är så enkel!

Text: Peter Wiklund

FOTO: NILS PETTER NILSSON

Sista ordet: Klara Adolphson SWEDAC MAGASIN NR 2. 2015

OM KLARA ADOLPHSON